Institutet för distansstudier DISTIS Nybörjarkurs i finska för vuxna

Transkript

1 NYBÖRJARKURS I FINSKA Målet för denna kurs är att ge kursdeltagaren baskunskaper i finska, dvs. sådana färdigheter som hjälper honom/henne att förstå språket och använda det i vardagliga språkbrukssituationer. Tyngdpunkten ligger i ordförrådet och basstrukturerna. För att klara sig på finska i olika situationer i vardagslivet krävs naturligtvis mycket övning. Den här kursen vill ge de viktigaste medlen för detta. Sedan gäller det att modigt börja använda finska och ta varje tillfälle i akt för att förkovra sig i språket! Kursen omfattar ungefär grundskolans lågstadiekurs i finska, speciellt vad strukturstoffet beträffar. Motivkretsarna är dock de vuxnas: familj, arbete och fritid, samhälle och servicesituationer. Kursen är uppbyggd så att den passar både sådana som aldrig har hört ett ord finska och sådana som vill grundligt repetera finskans basstrukturer och det vanligaste ordförrådet. Grammatiken är inget självändamål. Finskan har en ganska komplicerad formbyggnad och därför skulle det ta mycket lång tid att lära sig finska genom "naturmetoden", genom att härma meningar och uttryck. Grammatiken är alltså en genväg till språket och stöder inlärningen av språkstoffet. Du tycker kanske - eller har hört talas om - att finskan är ett svårt språk. Men jag skulle våga påstå att det inte stämmer. Finskan är inte svårare än andra europeiska språk. Finskan är bara litet annorlunda. Alla moderna språk måste ju uttrycka ungefär samma saker och alla måste också ha medel att göra det. Finskan har så många böjningsformer, sägs det. Det stämmer, men det är inte något konstigare än de många prepositionerna i svenskan. I stället för att sätta ett litet ord framför huvudordet, sätter man i finskan en ändelse efter ordet: på dagen - päivällä eller i skolan - koulussa och om vi talar om verben använder finskan personaländelser i stället för orden jag, du osv. Finskan är ett mycket systematiskt språk, det finns många regler och böjningsmönster, men när du en gång har kommit in i systemet, kan du genom din egen slutledningsförmåga "producera" former och uttryck av ord, som du aldrig tidigare har hört. Vår avsikt är nu att tränga in i det här systemet. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BREV 1 TEXT 1A Matti Mäkinen 1B Vihdoinkin kotona GRAMMATIK: 1. Presensböjningen 2. Kasus: nominativ sg.+ pl. genitiv sg. ordstammen

2 BREV 2 TEXT 2A Ostoksilla 2B Kenen vuoro GRAMMATIK: 3. Kasus: partitiv sg.+ pl. pluralstammen 4. Vokalharmoni 5. Räkneord BREV 3 TEXT 3A On maanantaiaamu 3B Ootsä viel kotona? GRAMMATIK: 6. Frågesatser 7. Nekande presens (talspråk) 8. Lokalkasus 9. Talspråk BREV 4 TEXT 4A Lomasuunnitelmia 4B Riita GRAMMATIK: 10. Stadieväxling 11. Kasus: illativ 12. Kongruens 13. minä sinä hän me te he 14. tämä tuo se nämä nuo ne BREV 5 TEXT 5A Hei isä 5B Puhelin soi GRAMMATIK: 15. Imperfekt 16. Objekt 17. Possessivsuffix BREV 6 TEXT 6A Leikkaus 6B Juoru GRAMMATIK: 18. Nekande imperfekt 19. Ni-formen 20. Kasus: translativ, essiv BREV 7 TEXT 7A Sunnuntailounaalla 7B Saanko laskun? GRAMMATIK: 21. Imperativ 22. Objektet i imperativsatser BREV 8 TEXT 8A Sää on epävakaista (textförståelse) 8B Mitä kuuluu?

3 GRAMMATIK: 23. Perfekt och pluskvamperfekt 24. Verben tutustua, ihastua, luulla, pitää m.fl. BREV 9 TEXT 9B Talkoot GRAMMATIK: BREV 10 9A Talo kuntoon 25. Tidsuttryck 26. Ordningstal i tidsuttryck 27. Kasus: genitiv pl. 28. Repetition av kasusböjningen TEXT 10A Nyt on juhla ja Juhannus GRAMMATIK: 29. Repetition: verbformer 30. Småord

4 Studieavsnitt 1 TEXT 1A MATTI MÄKINEN Minä olen Matti Mäkinen. Minulla on iso perhe, vaimo ja kolme lasta. Minun vaimoni nimi on Liisa. Tyttäreni nimi on Leena ja pojat ovat Timo ja Mikko. Asumme Käpylässä. Käpylä on Helsingissä. Meillä on omakotitalo. Talo on aika pieni, mutta se on kodikas ja sen ympärillä on kaunis puutarha. Naapuritalossa asuu vaimoni veli. Hänen nimensä on Lauri. Laurilla on koira ja vanha laiska kissa. Leena, Timo ja Mikko leikkivät usein koiran kanssa. Minä ja Liisa olemme päivällä työssä. Leena ja Timo ovat koulussa ja Mikko on päiväkodissa. Minun työpaikkani on lähellä. Minä kävelen töihin joka päivä. Kun tulen kotiin, haen Mikon päiväkodista. Liisa on jo kotona ja laittaa ruokaa. ORD OCH UTTRYCK minä olen minulla on iso ison perhe perheen vaimo vaimon ja kolme lapsi lapsen lasta minun vaimoni nimi on nimi nimen tyttäreni pojat ovat asumme Käpylässä Käpylä on Helsingissä meillä on talo talon omakotitalo aika pieni pienen mutta kodikas kodikkaan se on sen ympärillä kaunis kauniin puutarha puutarhan naapuritalossa jag är jag har stor familj hustru, fru och tre barn min hustru heter namn min dotter pojkarna är vi bor i Kottby Kottby är, ligger i Helsingfors vi har hus egnahemshus ganska liten men hemtrevlig det är runtom det vacker trädgård i grannhuset

5 Studieavsnitt 1 asuubor vaimoni veli veli veljen hänen nimensä on Lauri koira koiran vanha vanhan laiska laiskan kissa kissa leikkivät usein koiran kanssa minä ja Liisa olemme päivällä ovat työssä koulussa päiväkodissa minun työpaikkani lähellä minä kävelen töihin joka päivä kun tulen kotiin haen Mikon päiväkodista jo kotona Liisa laittaa ruokaa min hustrus bror bror han heter Lauri hund gammal lat katt leker ofta med hunden jag och Liisa är på dagen de är på jobbet i skolan på daghemmet min arbetsplats nära jag går, promenerar till arbetet varje dag när jag kommer hem jag hämtar Mikko på daghemmet redan hemma Liisa lagar mat Studieavsnitt 1/ Grammatik GRAMMATIK Vår grammatikkurs börjar vi med verben. Verben anger ju det som görs eller sker i satsen. Verben har böjningsformer som anger bl.a. vem det är som gör (personböjning) och när handlingen sker (tidsformer). I första stycket har vi verben i nutid (presens) och där förekommer också olika personformer. 1. PRESENSBÖJNINGEN (presens = nutid) I stycket om Matti Mäkinen (text 1) är verben återgivna med fet stil. Orden olen, on, asumme, leikkivät, tulen är alltså verbformer. Vi tar som exempel verbet tulla (att komma). SINGULARIS (ental)

6 1 person (minä) TULE N jag kommer 2 " (sinä) TULE T du kommer 3 " HÄN TULE E han, hon kommer PLURALIS (flertal) 1 person (me)tule MME vi kommer 2 " (te) TULE TTE ni kommer 3 " HE TULE VAT de kommer Första formen tulen innehåller verbets stam. Stammen får man när man avskiljer n och till denna stam tillägger man personaländelserna: jag = n; du = t; han, hon, den, det = vokalförlängning (stammens slutvokal förlängs); vi = mme; ni = tte; de = vat eller vät. Orden minä, sinä, me och te används endast om de är betonade. Med tulee och tulevat formerna skall man däremot alltid ha ett ord som anger vem eller vad det är som kommer. Verbet olla (att vara) böjs oregelbundet: OLEN OLET HÄN ON OLEMME OLETTE HE OVAT MÄRK 1: Om stammen slutar på lång vokal (två likadana vokaler eller diftong t.ex. aa eller ie, uo, yö), kan man inte förlänga stammens slutvokal. Då har tredje formen ingen ändelse. Ex. VIE N - HÄN VIE, SYÖ N - HÄN SYÖ, SAA N - HÄN SAA. Studieavsnitt 1/ Insändningsuppgifter INSÄNDNINGSUPPGIFTER 1 (Bifoga alltid också en ifylld DISTIS-svarsblankett!) 1. BÖJ FÖLJANDE VERB I ALLA PERSONER: asua, asun (bo) mennä, menen (gå) saada, saan (få) jag du han vi ni de syödä, syön (äta) tietää, tiedän, tietävät (veta) jag

7 du han vi ni de laittaa, laitan, laittavat hakea, haen, hakevat (söka) (laga) jag du han vi ni de osata, osaan (kunna) ottaa, otan, ottavat (ta) jag du han vi ni de Studieavsnitt 1/ Insändningsuppgifter 2. FYLL I MED RÄTT VERBFORM Lapset (olla) koulussa. Minä (olla) päivällä työssä. Me (tulla) kotiin. Koko perhe (olla) jo kotona. Te (hakea) Mikon päiväkodista. Sinä (laittaa) ruokaa. Te (asua) omakotitalossa. Sinä (syödä) voileipää. Lauri (mennä) töihin. Timo (leikkiä) kissan ja koiran kanssa. Teillä (olla) kolme lasta. Me (osata) jo suomea.