Reviderad INNOVATION. Samhällsutmaningar som tillväxtmöjligheter

Transkript

1 Reviderad UTMANINGSDRIVEN INNOVATION Samhällsutmaningar som tillväxtmöjligheter Programbeskrivning som förklarar hur VINNOVA arbetar med utmaningsdriven innovation -1-

2 Innehållsförteckning 1. Övergripande om utmaningsdriven innovation Bakgrund Vision och mål Centrala aspekter i utmaningsdriven innovation Internationell orientering, positionering och samverkan Ekonomisk, grön och socialt hållbar tillväxt Innovation i gränssnitt mellan sektorer och aktörer Principer för ett utmaningsdrivet arbetssätt Utmaningar/utmaningsområden Framtidens hälsa och sjukvård Hållbara attraktiva städer Hållbar industriell utveckling Informationssamhället Hur arbetar VINNOVA med utmaningsdriven innovation? Programlogik Investeringsmodell Utvärdering och uppföljning

3 1. Övergripande om utmaningsdriven innovation 1.1. Bakgrund Världen står inför ett antal globala utmaningar för en hållbar samhällsutveckling. Utmaningarna är internationella till sin karaktär och skär genom många sektoriella och disciplinära gränser. Det är frågor som har hamnat högst upp på politiska agendor världen över. Medan några utmaningar växer stegvis kommer andra att möta oss genom kriser och chocker gemensamt är att de kräver nya lösningar. Utmaningarna kan inte lösas av ett enskilt företag, universitet eller ibland inte ens av enskilda nationer, utan kräver en effektiv samverkan mellan politik, näringsliv, offentlig verksamhet och forskning över gränserna. Offentliga aktörer måste här t.ex. ta ansvar genom att skapa förutsättningar för gränsöverskridande samverkan som kan leda till nya innovativa lösningar. För de som lyckas kan samhällsutmaningarna i förlängningen utgöra grunden för framtidens tillväxtmarknader och nya affärsmöjligheter, speciellt med tanke på att det finns en global efterfrågan på dessa lösningar. Flera internationella initiativ har arbetat med att identifiera de stora utmaningarna, förstå hur de kommer utvecklas i framtiden och söka vägar för lösningar. Under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 arrangerades t.ex. konferensen New World New Solutions. Ett resultat var Lund-deklaration som poängterade betydelsen av europeisk forskning inom områdena global uppvärmning och tillgång till råvaror, energi, mat och vatten, åldrande befolkning, hälsa, pandemier och säkerhet. Utifrån dessa behov lanserade VINNOVA 2011 programmet Utmaningsdriven innovation Samhällsutmaningar som tillväxtmöjligheter. Nyckelfrågan är hur vi kan vända samhällsutmaningar från hot till möjligheter, och uppnå både samhälls- och affärsnytta. Sedan lanseringen har vi sett stora samhällsförändringar som ökar efterfrågan på innovationer som gynnar en stabil och hållbar samhällsutveckling. Programmets fyra utmaningar har reviderats till viss del som följd av detta men är fortfarande aktuella eftersom de är mer av karaktären utmaningsområden inom vilka sökande ska precisera en specifik samhällsutmaning som de ska möta Vision och mål VINNOVAs vision är att Utmaningsdriven innovation utgör en viktig och unik komponent i den svenska tillväxt- och innovationsmotorn. Projekt som finansieras har internationell lyskraft och utvecklar hållbara lösningar som möter viktiga samhällsutmaningar. Projekten är visionära, utmanar existerande mentala modeller och möter frågeställningar av systemkaraktär. Frågeställningarna karakteriseras av att de är gränsöverskridande och kräver ett tvärdisciplinärt angreppssätt. Resultaten leder till ett mer hållbart samhälle. För att kunna uppnå visionen ställer programmet höga krav på konkreta och handfasta resultat. Programmets framgång att möta samhällsutmaningar mäts i två dimensioner. Den första gäller övergripande systemeffekter och förändringar av aktörers Innovationsförmåga kopplade till samhällsutmaningar medan den andra rör konkreta lösningar i form av Innovationer. -3-

4 Dimension 1. Innovationsförmåga Programmet bidrar till: Nya, förnyade eller fördjupade strategiska allianser, partnerskap och nätverk: Programmet bidrar till en mobilisering av aktörer och etablering av långsiktiga och gränsöverskridande samarbeten, samt nya organisations-, samverkans- och affärsmodeller, som ökar förmågan att möta samhällsutmaningar. Detta manifesteras t.ex. på så sätt att idéer, kunskap, innovationer o.d. från finansierade projekt på olika sätt nyttiggörs i andra verksamheter, för andra målgrupper eller i andra projekt. En stärkt förmåga att bedriva innovationsarbete i gränslandet mellan privat och offentlig sektor: Programmet bidrar till att offentliga verksamheter aktivt och systematisk efterfrågar och bidrar till att utveckla innovativa lösningar för att möta samhällsutmaningar. Dessutom ska företag få ökad förståelse för den offentliga verksamhetens förutsättningar och krav samt initiering och framtagandet av regelverk, och styrmedel som både stärker och utvecklar aktörernas förmåga att lösa komplexa samhällsutmaningar. Ökad/reell kund- och användarinvolvering: Programmet bidrar till att aktörerna, jämfört med tidigare projekt, i större utsträckning utvecklar innovationer tillsammans, med snarare än, för användarna, kunderna och medborgarna. Det kan t.ex. yttra sig genom att offentliga verksamheter och företag efter projektet ser användare, kunder samt medborgare som en naturlig medskapare i utveckling av innovationer för att möta samhällsutmaningar. Dimension 2. Innovationer Programmet bidrar till: Ett konkret värdeskapande och nyttiggörande: I programmet utvecklas lösningar som direkt eller indirekt tydligt bidrar till ekonomiskt, grönt och socialt hållbar tillväxt. Värden som bidrar till en hållbar omställning och stärker konkurrenskraften kan yttra sig i mängd former, såsom nya affärsmöjligheter och marknadssegment samt signifikanta/tydliga kostnadsbesparingar för företag och offentliga verksamheter. En stärkt attraktivitet och investeringsvilja: Projekten har en lyskraft och relevans som dels medför att svenska aktörer och platser blir attraktiva för internationella aktörer, dels innebär att de attraherar nya investeringar vilket i sin tur leder till ytterligare kraftsamling. 2. Centrala aspekter i utmaningsdriven innovation För programmet har flera centrala aspekter definierats som alla sökande måste beakta Internationell orientering, positionering och samverkan För att kunna bidra till en hållbar tillväxt i Sverige behöver de lösningar som utvecklas inom programmet vara konkurrenskraftiga och efterfrågade på en internationell marknad. Ett internationellt perspektiv ska därför prägla arbetet redan från början. I den mån projekt är inriktade på att initialt tillgodose behov i Sverige måste sökanden kunna visa att de lösningar som utvecklas har goda förutsättningar att på sikt kunna spridas internationellt. -4-

5 I arbetet med samhällsutmaningar är det ofta nödvändigt att samarbeta med aktörer i andra länder för att kunna hävda sig. I många fall kommer det att vara nödvändigt att inkludera deltagare från andra länder, eller på andra sätt tillgodogöra sig vad som pågår där Ekonomisk, grön och socialt hållbar tillväxt Vår tids utmaningar och omställningen till en hållbar ekonomi innebär nya villkor som vi behöver förhålla oss till för att säkra Sveriges fortsatta konkurrenskraft. En central aspekt i detta program är hur utveckling och tillväxt kan ske för ökad välfärd, samtidigt som jordens resurser, inklusive mänskliga resurser, inte utarmas utan tas tillvara på bästa möjliga sätt. Utveckling av nya processer, produkter och tjänster som inte direkt eller indirekt bidrar till hållbar tillväxt kommer sannolikt inte att vara konkurrenskraftiga. Hållbarhetsbegreppet delas in i tre dimensioner, ekonomisk hållbarhet, grön (ekologisk) hållbarhet och social hållbarhet, där utgångspunkten är hur vi tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov 1. Inom programmet innebär det specifikt att Ekonomisk tillväxt är hållbar om den inte sker på bekostnad av miljön eller sociala dimensioner Tillväxt, konkurrensförmåga och attraktivitet måste ses utifrån ett systemperspektiv vilket t.ex. innebär att en lösning inte enbart får leda till att kostnader flyttas från en aktör till en annan Projektens direkta eller indirekta bidrag till ökad svensk konkurrenskraft och attraktivitet är centralt och ska tydlig framgå. Önskvärt är att alla projekt tydligt bidrar i alla tre dimensionerna men projekt kan även beviljas även om nyttan är mer indirekt med avseende på den sociala eller gröna dimensionen. Alla projekt måste dock kunna bidra till den en ekonomisk dimension (t.ex. kostnadsbesparingar eller försäljning). Det är upp till de sökande att, utifrån den specifika samhällsutmaning som möts, precisera på vilket sätt projektet kan bidra till hållbar tillväxt. Hållbarhet gäller inte bara projektresultaten utan även hur projektet genomförs. De projekt som VINNOVA investerar i ska sträva efter en jämn könsfördelning samt de kvaliteter som etnisk och kulturell mångfald tillför Innovation i gränssnitt mellan sektorer och aktörer Eftersom samhällsutmaningar spänner över flera gränser (t.ex. kompetensområden och organisationsgränser) krävs breda samarbeten och lösningar som tydligt utgår ifrån ett användar- och behovsperspektiv. Detta innebär att lösningar från en enskild bransch/sektor ofta är otillräckligt. Det är önskvärt att de kompetenser som ingår i konsortiet är sektorsövergripande och att resultaten sprids till användare och kunder inom olika sektorer. Ett annat sätt att utrycka detta är att horisontell integration är nödvändig i UDI-projekt. Dessutom är det för många UDIprojekt nödvändigt att aktivt arbeta med vertikal integration där olika nivåer hanteras, t.ex. olika 1 Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future (den s.k. Brundtlandrapporten) -5-

6 beslutsnivåer inom sjukvården eller organisatoriska nivåer (t.ex. stat, regioner, kommuner, kvarter och medborgare) vid hållbar statsutveckling Principer för ett utmaningsdrivet arbetssätt VINNOVA har definierat ett antal principer som styr bedömningsarbetet och som återfinns i bedömningskriterierna. Principerna innebär att ett utmaningsdrivet projekt ska utgå från avgörande behov i samhälle och näringsliv som kan associeras med tydliga behovsägare, resultera i innovationer som kombinerar internationell affärspotential och samhällsnytta bygga på samspel mellan aktörer i värdekedjor som involverar användare, kunder och andra relevanta kravställare i processen, vidareutveckla och nyttja infrastrukturer för innovation som dels främjar integration av system (information, kommunikation, standarder, transport) dels ger möjlighet att prova innovationer under marknadsmässiga villkor, inbegripa en systemisk ansats ser till helheten i innovationssystemet, inte bara till delarna, främja och stimulera samverkan och samspel mellan de aktörer som behövs för framgångsrikt nyttiggörande, driva utveckling av nya möjligheter som inte omhändertas av marknaden själv. 3. Utmaningar/utmaningsområden VINNOVA har i samverkan med olika intressentgrupper identifierat fyra samhällsutmaningar där Sverige har goda förutsättningar att ligga i framkant med nya innovationer: Framtidens hälsa och sjukvård Hållbara attraktiva städer Hållbar industriell utveckling Informationssamhället Dessa samhällsutmaningar beskrivs närmare nedan. Utmaningarna är generellt beskrivna och ger en riktning för projekten att arbeta mot, vilket innebär att varje projekt måste definiera en specifik samhällsutmaning som de vill möta och som relaterar till en eller flera av de generella utmaningar som VINNOVA har definierat Framtidens hälsa och sjukvård Den demografiska utvecklingen, okända pandemier och antibiotikaresistens, förändrade livsstilsmönster, ökad andel kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa, nya behandlingsmöjligheter samt ökade krav från patienter leder till ett allt högre tryck på hälsooch sjukvården samt omsorgen i Sverige och globalt. Möjligheten att möta ökade behov genom mer resurser och kapital är starkt begränsad och därför krävs nya innovativa lösningar som kan bidra till en väsentlig kvalitetshöjning och effektiv användning av resurserna i hälso- och sjukvården samt omsorgen. Framtidens hälsa och sjukvård är en vision om ett hälsofrämjande samhälle med rätt och jämlik vård till rätt person i rätt tid, i synnerhet den åldrande befolkningen. Ingen enskild aktör har -6-

7 kapacitet att åstadkomma detta utan kräver omfattande samverkan kring nya idéer av olika typer av kompetenser med stark delaktighet och styrning av behovsägare. Det innefattar även dimensioner som verkar utanför de traditionella strukturerna för vård och omsorg såsom utveckling av städer, miljö, arbete och produktion samt information och kommunikation. Nedan ges tre exempel på delområden där insatser behövs för att ta fram nya lösningar. Prevention och hälsofrämjande Hälso- och sjukvårdens samt omsorgens uppgift är idag inte bara att bota och lindra sjukdomar utan att även aktivt förebygga ohälsa vilket förväntas bli allt viktigare i framtiden. Här förväntas aktörer bidra med nytänkande som inte hör till den traditionella hälso- och sjukvårdssektorn. En stor utmaning för samhället här är t.ex. att verka preventivt för att undvika ohälsa eller skjuta upp sjukdomstillstånd samt skapa bättre livskvalitet för människor, särskilt utsatta grupper. Vidare innebär den kraftiga ökningen av kroniska och livsstilsrelaterade sjukdomar att det blir angeläget att utveckla nya preventiva metoder som kan ge människor kunskap och motivation att förändra beteenden för en mer effektiv egenvård och hälsosam livsstil. Hälsa och vård i informationssamhället Vård- och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva i samhället och behovet av en sömlös och välfungerande informationsförsörjning mellan olika vårdgivare och patienter är avgörande för att bedriva god vård. Det finns dock en rad problem kopplat till informationsflöden såsom ineffektiva och i många fall manuella processer, allt för många delar som inte hänger samman till ett enhetligt vård- och patientflöde, kostnader som skjuter i höjden och IT-system som inte är ändamålsenliga. Digitaliseringen av hälso- och sjukvårdens verksamhet och tjänster har stor potential att möta dessa problem och leda till ökad kvalitet och effektivisering, speciellt för ansatser som förutom digitaliseringen även inkluderar aspekter såsom besluts- och organisatoriska processer. Dessutom kan ett bättre nyttjande av datamängder och tjänster som genereras inom såväl som utanför vård- och omsorgssektorn leda till nya tillämpningar för framtidens hälsa och sjukvård. Rätt vård till rätt person i rätt tid Stora medicinska och tekniska framsteg har resulterat i att vi idag kan diagnostisera, lindra och bota sjukdomar på helt nya sätt. Detta öppnar för möjligheter till individualiserade behandlingar och mer effektiva, preventiva åtgärder. Ny teknisk utveckling kräver stöd av delsystem inom vårdens, forskningens och marknadens processer för att verifiera nytta och för att nå implementering. En avgörande framgångsfaktor kommer dock att vara förmågan att sätta patientens behov i centrum och koppla samman kompetenser och verktyg inom flera områden för att effektivt tillgängliggöra nya vårdmetoder eller behandlingar till rätt patient på ett kostnadseffektivt sätt. Avgränsningar Notera att VINNOVA inte vill se projektförslag som har en negativ påverkan på patientsäkerhet eller patientintegritet, är renodlat explorativa, t.ex. att hypoteslöst nyttja Big data för att hitta möjliga problem som kan lösas genom att analysera data på nya sätt, tittar på tekniska lösningar (t.ex. IT-system, digitalisering) utan att beakta andra viktiga aspekter såsom ersättningssystem, organisation och styrning, vårdflöden, behandlingsprocesser etc., -7-

8 är fokuserade på en enskild organisations behov, t.ex. förändringar inom ett sjukhus eller ett landsting utan potential för skalbarhet och spridning, utgår ifrån plattformar och nätverk utan tydliga koncept Hållbara attraktiva städer Många specifika samhällsutmaningar koncentreras i städerna. Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och alla prognoser pekar mot en fortsatt urbanisering där städer och storstadsregioner får allt större betydelse som motorer för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. En svår uppgift i städerna är att kombinera tillväxt och attraktivitet med resurssnålhet. Många städer brottas idag med trängselproblematik i transportsystemet, brist på bostäder, luftföroreningar, segregation och brist på områden för rekreation, umgänge och vila. Det finns alltså en rad miljömässiga, sociala och ekonomiska problem förknippade med den nuvarande situationen vilket kräver nya lösningar som kan påskynda den omställning som krävs för att städerna ska vara hållbara och attraktiva. Specifika utmaningar inom städer karakteriseras ofta av att de har en geografisk, ibland lokal, dimension. I projekt som finansieras inom ramen är dock generaliserbarhet, spridning och nyttiggörande i ett nationellt såväl som i ett internationellt perspektiv väsentliga delar. Detta innebär att projektförslag ska ha potential att vara intressanta även utanför det ursprungliga lokala sammanhanget. Vidare behövs en helhetssyn på stadsutveckling både inom och mellan den offentliga förvaltningen, näringslivet och forskningen. Värdet av goda stadsmiljöer kan uttryckas på olika sätt i lönsamhet och nytta och de värden som skapas i samverkan mellan olika aktörer karakteriseras ofta av att de kombinerar samhällsnytta med affärsnytta. För att värdet ska bli beständigt krävs i regel ett uttalat stöd och vilja från ledningen att utveckla policyinstrument som främjar innovation. Det kan t.ex. gälla hur städer kan utveckla sina roller som regelskapare, förespråkare för nya lösningar och kvalificerade behovsägare/beställare. Även civilsamhället och medborgarna är en stor källa till kunskap och information i skapandet av nya lösningar för den hållbara och attraktiva staden. Digitaliseringen kan medföra möjligheter att med hjälp av realtidsdata från användare, sensorer och andra källor att utveckla nya lösningar och beslutsunderlag. Såväl design av nya lösningar som kommunikation är viktigt för ökad användarvänlighet och förståelse för tjänsterna samt för ökad funktionalitet i systemet. Nedan ges tre exempel på delområden där insatser behövs för att ta fram nya lösningar. Urbana livsstilar I städerna konsumeras och förbrukas en stor mängd resurser som till stor del beror på att våra livsstilar inte är hållbara. Samtidigt som normer, beteenden och efterfrågan förändras behövs nya lösningar som kan tillgodose de förändrade kraven på utbudet. Städerna brottas även med social polarisering där tillgänglighet till stadens olika funktioner som t.ex. utbildning, transport, arbetsmarknad och inflytande i stadsplaneringsprocessen ser olika ut. Stora utmaningar framöver ligger i att skapa goda förutsättningar för nya konkurrenskraftiga näringar, men också att kunna erbjuda en god livsmiljö för de människor som bor i och som flyttar till staden. -8-

9 Stadens försörjningssystem Med en växande befolkning blir påfrestningarna på stadens försörjningssystem allt större. Samtidigt som många system som t.ex. avfall- och kollektivtrafiksystemet behöver dimensioneras för en ökad kapacitet för att möta stadens krav på hållbarhet och attraktivitet måste de även möta de krav som följer i klimatförändringarnas spår. Många system byggdes för länge sedan och har därför ett stort behov av renovering och underhåll vilket inte minst gäller den befintliga bostadsbebyggelsen. Investeringar i system som görs i nya, såväl som i befintliga områden, måste ske med hänsyn till hållbarhetsbegreppets olika aspekter i ett längre tidsperspektiv. Exempelvis måste produkters hela livscykel tas i beaktande i utvecklingen och satsningar ska bidra till förnyelse och ökad livskvalitet för boende och verksamma i området. Stadsplanering Planeringsprocessen är en demokratisk angelägenhet där det finns utmaningar för att skapa ökad delaktighet och stärkt inflytande från medborgare och intresseorganisationer. Vidare i planeringsprocessen ska hänsyn tas till bland annat geografiska förutsättningar, tillväxt och resurssnålhet. Bristen på integration mellan planering av bebyggelse och infrastruktur är ett exempel på den nuvarande situationen som kan medföra stora svårigheter i att skapa städer och stadsdelar som är hållbara utifrån ett helhetsperspektiv. Att hjälpa stadens beslutsfattare med beslutsstöd för utformning av åtgärder och styrmedel som är långsiktigt hållbara är en angelägen utmaning för forskare, näringsliv och offentliga aktörer. Samtidigt behöver beslutskulturen förändras så att den i högre utsträckning tar hänsyn till och efterfrågar sådant underlag. Avgränsning Notera att VINNOVA inte vill se projektförslag som är renodlat tekniska och inte beaktar andra aspekter som t.ex. organisatoriska, beteende och systemintegration är renodlat explorativa eller möjlighetssökande utan att det finns en tydlig förankring och drivkraft i städers uttalade visioner, vilja och styrning mot nya lösningar på samhällsproblem saknar ett systemtänkande, t.ex. inte beaktar den problematik som urbanisering medför eller inte kopplar lösningen mot visionen om en smart och hållbar urbanisering fokuserar på en enskild stadsdel/kvarter/stad och som saknar potential och planer för generaliserbarhet och spridning Hållbar industriell utveckling Framtidens produkter, varor och tjänster medför utmaningar för de globala produktionssystemen. En hållbar industri karaktäriseras av att den innefattar system som bevarar energi och naturresurser, är säker och hälsosam för anställda, konsumenter och samhälle, är ekonomiskt lönsam och lyhörd för befintliga och framtida marknads- och konsumentbehov samt bidrar till att utveckla det omgivande samhället. För att på ett effektivt sätt utveckla hållbara industri behöver kunskap, erfarenheter och resurser tas tillvara i informationsflöden och utvecklingsprocesser. Ur ett svenskt samhällsperspektiv är det viktigt att vår industri är konkurrenskraftig och attraktiv eftersom den ger ett stort bidrag till BNP, export och sysselsättning. Det finns självklart många insatser inom området som kan stärka produktion och bidra till samhällsekonomisk nytta men för att ett projekt ska passa in i -9-

10 programmet behöver problemet som löses ha en samhällsdimension, t.ex. minskad miljöpåverkan. För projekt som möter specifika samhällsutmaningar kopplade till Hållbar industriell utveckling är det ofta nödvändigt att etablera ett brett samarbete över traditionella sektorsgränser och mellan ett stort antal aktörer, från råvaruleverantörer till utvecklare av industriella tjänster till slutleverantör mot kund. Även om detta ökar komplexiteten i genomförandet kan lösningar å andra sidan få stort genomslag, speciellt om lösningar kopplas till standarder (frivilliga eller bindande). Nedan ges tre exempel på delområden där insatser behövs för att ta fram nya lösningar. Ekologiskt hållbar produktion Nya innovativa processer och lösningar kan minska produktionens miljöpåverkan och förbättra produkters samlade miljöprestanda under hela livscykeln. Det kan t.ex. innefatta ny eller förbättrad produktionsteknik och processer som leder till att ändliga råvaror ersätts med förnybara. Det kan även handla om att ta till vara digitaliseringens möjligheter och potentialen i en cirkulär ekonomi, exempelvis att återanvända och återvinna produkter, material och energi samt att utnyttja restprodukter och avfall. Organisatoriska innovationer och nya affärsmodeller behöver utvecklas för att tillgodose efterfrågan på varor och tjänster som kan delas och nyttjas gemensamt. Framtidens socialt hållbara jobb Framtidens arbetsliv innefattar både utmaningar och möjligheter. Kraven på ökad sysselsättning är en stor samhällsutmaning, och samtidigt finns en kompetensbrist i den svenska produktionen. Nya organisationsformer och ett hållbart ledarskap som skapar attraktiva och inkluderande arbetsplatser krävs för ta tillvara medarbetares kreativitet och samtidigt bidra till hälsa, säkerhet och välmående. Långsiktig kompetensförsörjning och kompetensmatchning är ett annat viktigt område för svensk industri. Ökade konsument- och samhällskrav samt förväntningar från medarbetare gör också att verksamheter behöver vara tydligt integrerade i samhället och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Nyindustrialisering hållbart näringsliv Global och långsiktig konkurrenskraft kan skapas på många sätt. I Sverige har vi genom ett gott samarbetsklimat och partssamarbete skapat en förmåga att med hög flexibilitet leverera komplexa produkter, varor och tjänster. Globala produktionssystem leder till tuffare konkurrens, samtidigt som möjligheterna att stärka konkurrenskraften genom att bidra till samhällsnytta och ta socialt ansvar ökar. Detta kräver att befintliga system och samarbeten förstärks samtidigt som industrins kunskap och anpassningsförmåga måste öka inför framtida trender, lagkrav och demografiska förändringar. Omställningen är svår då många olika aktörer tillsammans måste driva en långsiktig förbättring och utveckling av hela produktionssystemet; allt från lokal produktion, digitalisering och urban factories till förmågan att omsätta och integrera kundernas, konsumenternas och samhällets krav på sociala värden i såväl produktionssystem som produkter. Denna omställning är högaktuell inom många länder och potentialen är stor för de som kan omsätta teori och analys av förnyelse till konkret praktik. -10-

11 Avgränsningar Notera att VINNOVA inte vill se projektförslag som har negativ påverkan på miljö eller arbetssituationer, är renodlat (smalt) produktionstekniska, saknar en tydlig samhällskomponent, såsom exemplifieras ovan är renodlat explorativt och möjliggörande Informationssamhället Länder, samhällen, människor och marknader knytas allt tätare samman. Samtidigt växer olika former av klyftor. Demokratiska processer kan bli mer transparenta, eller mer opaka, beroende på hur IT implementeras. Förändringen från ett industri- till mer av ett informationssamhälle är en global process. IT har en fundamental påverkan på en rad områden såsom kulturell mångfald, demokratiutveckling samt nya pedagogiska hjälpmedel och styrning för skola och undervisning. IT är en central del av vårt samhälle och påverkar och stödjer människor i alla åldrar och livssituationer. Den digitalisering av våra samhällsfunktioner som vi ser innebär genomgripande förändringar långt bortom själva tekniken. (Digitaliseringskommissionen.) VINNOVA ser dessa genomgripande förändringar som IT ger som samhällsutmaningar, som arenor för innovationsprojekt, där IT spelar roll, men inte alltid huvudrollen. Där produkter eller tjänster skapas, där system konfigureras om, där stöd fördjupas eller möjligheter utökas. Det inte alltid lätt att se eller förstå, hur och vad som påverkas av IT. Det är en av orsakerna till att det är särskilt viktigt inom Informationssamhället att arbeta med succesivt förfinade prototyper, som testas och löpande stäms av mot kunderna, användarna, affärsmodellerna o.d. Det är viktigt för utvecklingen såväl som för att säkerställa att det finns en köpberedskap när lösningarna är färdiga. UDIs logik är här att via marknadsnära utveckling förstå vilka krav verkligheten ställer, förstå vad kunderna/användarna värdesätter och därigenom kunna styra senare utveckling till de delområden som har mest potential att bidra till hållbar tillväxt för Sverige, ur ett brett samhällsekonomiskt perspektiv. I programmet söker VINNOVA därför alltid efter projekt med delaktighet från användare, som sätter systemgränser vidare än i dagens lösningar men som samtidigt är realistiska i den bemärkelsen att de siktar mot en lösning med en affärsmodell/effektlogik som har chans att fungera, på 3-10 års sikt. Idag sker mycket IT-utveckling genom att funktioner samlas i en s.k. plattform som senare kan användas i flera sammanhang, och på flera marknader. VINNOVA ser gärna plattformsutveckling som en delmängd i projekt i detta program, men bara om och när någon av de tilltänkta tillämpningsdimensionerna är i fokus och får stor påverkan på vilka delar av plattformen som först och primärt närmar sig marknaden. Vidareutveckling av plattformar inom en redan existerade bransch är mindre intressant för programmet. Det är när branscher och tidigare skilda områden möts som potentiella synergier uppstår, som lärande uppstår, som tillit kan byggas, som ett större system måste tolkas på nytt och arbete fördelas. Det finns ofta ett stort IT-innehåll i projekt inom områdena Framtidens hälsa och sjukvård, Hållbara attraktiva städer och Hållbar industriell utveckling, men i dessa projekt är det domänens logik som är i fokus. Informationssamhällets projekt har istället ett dominerande ITperspektiv som tydliggör grundläggande begrepp som exempelvis tillförlitlighet, tillgänglighet, -11-

12 öppenhet, robusthet och integritet inom de andra områdena. Informationssamhällesprojekt är således alltid tillämpade men det är informationsstrukturer- och/eller flöden som är i fokus. Nedan ges tre exempel på delområden där insatser behövs för att ta fram nya lösningar. Säkerhet/övervakning/drift för samhällskritiska funktioner Samhällstjänster levereras i ökande grad med hjälp av IT. Ökade krav på teknisk anpassning och säkerhet mm. driver centralisering. Uppstår problem av någon art riskerar dessa att slå bredare och djupare. Balans mellan t.ex. centralisering och decentralisering samt servrar och klienter är inte bara en IT-arkitekturdiskussion utan det är, i förhållande till UDI-programmet, framför allt konsekvenser för brukare, samhällskroppens funktion, som är intressanta att arbeta med. Robusthet är här ett centralt begrepp, t.ex. hur system byggs som överlever även om något går fel, och i vilken utsträckning bemanning och kompetens ska upprätthållas för manuell hantering när det i normalfall är oerhört mycket snabbare, bättre och billigare för de flesta att nå funktionen helt digitalt. Andra exempel på viktiga frågor rör om information som lagras ur ett syfte ska kunna användas för andra tillämpningar i senare skeden och i så fall om det ska göras som enskild information, eller som aggregerad. På gott och ont kan standardisering, ibland, leda till att enskilda lösningar blir dyrare och komplexare, men kan samtidigt skapa möjligheter till framtida större system. Det är helt avgörande att informationsflöden kopplat till samhällskritiska funktioner åtnjuter medborgarnas tillit. Att arbeta med tillitsdimensionen är därför centralt för varje projekt i programmet. Det finns många andra aspekter här som måste hanteras löpande eftersom IT hela tiden utvecklas, snabbas upp, och blir billigare (Moores lag). Som exempel kopplade till samhällskritiska funktioner kan nämnas fragmenterade digitala marknader, nätbaserad kriminalitet, frågor relaterade till näthandel, logistik, och hållbarhetsdimensioner. Tillgänglighet och öppenhet för individer och samhälle i samspel Att kunna kombinera individens säkerhet och integritet med en stor öppenhet och demokrati, och uppnå hög digital och social inkludering, är en utmaning som ter sig olika inom olika områden, t.ex. skolor, arbetsmarknader, demokrati eller handel. Det finns en uppsjö av frågor som måste beaktas såsom vad som kan bli bättre om tidigare skilda områden och perspektiv kombineras, och i så fall vem det blir bättre för. Andra exempel är om de nya lösningarna blir robustare, hur användarna får pröva lösningarna och om systemen går att lita på. För att delta i dagens samhälle och tillgodogöra sig utbildning och samhällstjänster samt för att kunna utöva sina rättigheter och skyldigheter som medborgare krävs lösningar som tar specifik hänsyn till alla användargrupper. Gemensamma lösningar, delad information och nya processer i verksamheter skapar möjlighet till ökad effektivitet, kvalitet och social inkludering. Resurseffektivisering Det finns konkreta samhällsutmaningar kopplade till resurseffektivisering som är specifika för Informationssamhället och som inte direkt rör de andra tre utmaningsområdena. Det kan handla om GIS-baserad miljöövervakning, flödes- och systemförståelse i samspelet mellan städer och -12-

13 omgivande land- och vattenmiljö. Informationssamhället kan bidra till bättre förutsättningar för slutna kretslopp, till att minska problem med för mycket koldioxid i atmosfären eller näringsämnesöverskott i Östersjön. Avgränsningar Notera att VINNOVA inte vill se projektförslag som har en negativ påverkan medborgares inflytande, integritet och säkerhet, är renodlat tekniska/digitala, explorativa eller möjlighetssökande utan att det finns en tydlig förankring och drivkraft i samhällsproblem, saknar tillämpning, första kund /område, i sitt angreppssätt är alltför teoretiska eller saknar iterativa inslag med aktiv involvering av kunder och användare. 4. Hur arbetar VINNOVA med utmaningsdriven innovation? 4.1. Programlogik VINNOVAs utlysningar inom programmet Utmaningsdriven innovation bygger huvudsakligen på en trestegsprocess där projekten hela tiden ska ta reella steg mot nyttiggörande (se Figur 1). Steg 1 Initiering innebär att huvudfokus är att utveckla såväl idé som konstellationen. För Steg 2 Samverkansprojekt är fokus på utveckling och integration, dvs. utveckling av de lösningar som identifierats som saknade eller inte tillräckligt välutvecklade under initieringsprojektet. Testerna sker ofta i begränsad skala under steg 2, te.x. i labb och hos ett fåtal nyckelkunder. Steg 3 kan skilja sig betydligt mer mellan projekten men gemensamt är att det i någon form handlar om att testa, implementera och nyttiggöra resultaten. Det sker ofta på en betydligt större skala än i föregående steg. Figur 1. Illustration över UDIs trestegsprocess Generellt kan sägas att steg två fokuserar mer på industriell forskning 2 medan steg tre är mer inriktat mot experimentell utveckling. Skillnaden mellan industriell forskning och experimentell utveckling framgår av Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 artikel 2 punkter Figur 2 ger en förenklad sammanfattning av indelningen i förhållande till programmet UDI samt ger två exempel på hur skillnaderna kan yttra sig i praktiken. 2 Tidigare benämndes denna kategori Tillämpad forskning men i den svenska översättningen av förordningen har benämningen nu bytts. Notera dock att industriell forskning inte ska förväxlas med forskning som sker i industrin utan det ska snarare ses som ett samlingsnamn/beskrivning för en viss typ av forskningsaktiviteter. -13-

14 Figur 2. Koppling mellan forskningsaktiviteter och programmet 3 3 Källor: Syfte baseras på Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 artikel 2 punkter84-86, Exempel 1 är inspirerat från exempel som återges på sidan 81 i OECDs Frascati manual (2002) och Exempel 2 bygger på sidan 18 i A European strategy for Key Enabling Technologies från European Commission (2012). -14-

15 4.2. Investeringsmodell Investeringsmodellen bygger på ökad konkurrens för varje steg där VINNOVAs bidrag räknat som del av projektets totala kostnader minskar för varje steg även om bidraget, i kronor räknat, ökar. Då projektet kommer närmare nyttiggörande (t.ex. kommersialisering) måste engagemanget från projektparterna öka (se Figur 3). Figur 3 Översikt UDIs investeringsmodell Bedömningsstruktur Gemensamt för alla steg är att ansökan först bedöms av handläggare på VINNOVA och av grupper bestående av externa bedömare. Det finns överlapp mellan grupperna då vissa bedömare granskar ansökningar från flera utmaningsområden. Resultatet från denna bedömning lyfts för diskussion i programrådet 4 som lämnar en rekommendation till VINNOVA. Baserat på all denna information fattar VINNOVA det formella beslutet om vilka projekt som erhåller finansiering (se Figur 4). Mer detaljerad information, om t.ex. bedömningskriterier, finns i utlysningstexten för respektive steg. 4 Programrådet är en externt tillsatt grupp som hjälper till med strategisk utveckling av VINNOVAs program och bedömning av ansökningar. Programrådet består av andra externa personer än de som bedömer ansökningarna i första skedet. Läs mer om programrådet på

16 Figur 4 Översikt UDIs bedömningsstruktur 4.3. Utvärdering och uppföljning Effektlogik Effektlogik är en systematisk och visuell presentation som visar upp ett samband mellan å ena sidan resurser och aktiviteter för en insats och å andra sidan de förändringar och effekter som ska uppnås. För UDI som program, se Figur 5 nedan, innebär det att målen uppnås genom att finansierade projekt påverkas av beskrivningen av utmaningsområden, centrala aspekterna, programlogiken, investeringsmodellen och bedömningsstrukturen. Eftersom målen för ett omfattande och brett program som UDI av nödvändighet blir generella har en eller flera indikatorer (mätetal) definierats för varje mål som VINNOVA kommer att följa upp för att avgöra om programmets mål uppnås. Notera att effektlogiken representerar en aggregerad nivå, dvs. vad programmet som helhet ska uppnå. Det innebär att vissa mål inte adresseras av ett enskilt projekt eller att det enskilda projektet indirekt bidrar till målet. Programmets effektlogik ska med andra ord inte förväxlas med det enskilda projektets effektlogik, dvs. konstellationen måste specificera vilka konkreta aktiviteter, resultatmål och effektmål som de ska anta för att kunna möta den specifika samhällsutmaning som projektet möter. Som exempel kan nämnas att vissa av resultatmålen för steg 1 och 2 är aktiviteter som inte säger något om det enskilda projektets kvalitet och om det är på rätt väg, en sådan precisering av målen görs med andra ord av de finansierade projekten. Varje enskilt projekt förväntas bidra till att merparten av programmets resultat- och effektmål uppnås, speciellt de mål som hör till Dimension 2. Innovationer. -16-

17 Indikatorer används för att mäta programmets framgång För att utvärdera programmets framgång har VINNOVA, för varje mål, definierat ett antal indikatorer/mätetal som projekten kommer att följas upp emot, se Figur 5 för konceptuell illustration. Figur 5 Översikt vision-dimensioner-mål-indikatorer-utvärderingsfrågor Indikatorerna/mätetalen följs upp genom att data samlas in från projekten vid olika tidpunkter (se Figur 6): Under projektets genomförande var 6:e månad via lägesrapporter (endast steg 2 och 3) I samband med att projektet avslutas via en slutrapport (standardiserad mall) och enkät. Efter att projektet har avslutats i och med att effekterna normalt sett uppstår på sikt. Samtliga projektparter, och i synnerhet koordinatorn, har därför ett ansvar att notera de resultat och effekter som uppstår efter projektavslut och rapportera dessa till VINNOVA när så efterfrågas (se VINNOVAs allmänna villkor för bidrag för ytterligare information). Figur 6 Översiktlig illustration av tentativ modell för utvärdering och uppföljning 5 5 Notera att procentsiffror inom parentes bygger på historisk data, och inte nödvändigtvis ger en rättvisande bild av kommande utfall. -17-

18 -18-