Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram samt miljökonsekvensbeskrivning för Bottenvikens vattendistrikt

Transkript

1 LULEÅ I<OMMU N Beslutsdatum Paragmf Sida LÄNSSTYREI. SEN NOJ{JUIUTn,N Plan - och till växtutskot"'e"'!tc-==="'-'--'---""-' Dnr augks16 Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram samt miljökonsekvensbeskrivning för Bottenvikens vattendistrikt Ärendebeskrivning Förslagets innehåll Vattenmyndigheternas arbete sker utifrån EV:s ramdirektiv föl' vatten. Syftet med direktivet är att systematiskt arbeta föl' att förbättra Europas sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. Målet är att samtliga vatten ska uppnå minst god vattenkvalitet. I Luleå kommun betyder det att vattenkvaliteten ska förbättras i minst 10 olika vattendrag avseende ekologisk sta his och föl' ett vattenområde, Rånefjärden ska stahlsen förbäth'as med avseende på vattnets kemiska stahis. Målen formuleras i form av miljökvalitetsnonner, som är juridiskt bindande. Därigenom får normerna en styrande effekt på en rad områden inom kommtmal verksamhet, de kan också få en stor betydelse föl' andra verksamheter och enskilda. Ärendets hantering och struktur Ärendet hal' beretts av kommtmens vattengl'ltpp, med tjänstemän från tekniska förvaltningen, miljökontoret, fritidsförvalhlingen, kulhlrförvaltningen och stadsbyggnadskontoret. Förslaget till yttrande hal' godkänts av tekniska nämnden, miljönämnden och fritidsnämnden (via nämndens ordförande). I miljönämnden hal' Tord G Häggsh'öm (M), Signal' Hammargren (M), Christina Jonsson (M) och Anders Nilsson (C) reserverar sig mot beslutet. J llslc l"andes s igll<ltur/ Beslulitlldes underskri fl Utd,.agSb es t )" k R nd~ bt&p~

2 LULEÅ KOMIV!lJN Plan- och tiiiväxtutskottet Beslut"datum Paragraf Sida augks16b Svaret behandlar vmje förslag för sig, först med allmänna synpunkter och sedan mer detaljerade synpunkter från olika ansvarsområden/nämnder. FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN Sammanfattar arbetet i den första vattenförvaltningscykeln, omfattar både arbetsmetodik som resultat. Vattenmyndighetens frågor: sammanfattar förvaitningsplanens vattenförvaitningsarbetet på ett korrekt sätt? Finns det något som behöver kompletteras/förändras? Vattenmyndigheternas arbete kan innebära både ett stöd och ett merarbete för kommunal förvaltning. Idag är bristen på kunskap om vattenområden ibland en svårighet i bedömningen av lämplig användning. Om vattenförvaltningsarbetet medför ett bäth'e kunskapsunderlag ger detta ett stöd till kommunen inför olika beslut. Men risken finns att brist på kunskap och fastställda normer leder till att det blir ökade krav på kommunen att göra utredningar vilket innebär ökade kostnader. Förvalh1ingsplanens kartor över vattendistriktet är alla svåra att uttyda. De beskriver ett mycket stort område i en för liten skala. Under rubriken Områden till skydd,.. (s 24) nämns inte Råneåälven i uppräkningen av områden som omfattas av Natura Kommunen rekommenderar att en karta infogas som redovisar samtliga skyddade områden (naturtyper/arter) i dish'iktet. Under rubriken Miljöproblem... (s 68) nämns att tillgången till dricksvatten inte är ett stort problem i dish'ikten, Bättre beskrivet är att tillgången till dricksvatten är mycket god eftersom det inte ens är ett litet problem, vilket texten antyder. Under rubriken Vattenuttag... (s 73) finns det en mening om saltvatteninträngning i grundvatten som ett stort problem. Detta är inget stort problem i vårt vattendistrikt. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrk<lnde

3 LULEÅ KOMMUN Plan- och tillväxtutskottet SAMMANTRÄDES PROTOKOLL augks16c Under rubriken Klimatförändringar... (s 85) finns det en text om en tr'olig högre havsnivå. I beskrivningen är det viktigt att relatera den höjningen till den landhöjning som pågår. Faktakällan till värden i tabell 8.1 (s 91) saknas. Under rubriken Samråd... (s 114) saknas en beskrivning av samrådens "resultat" utifrån de krav som uppräknas för samrådstillfällena; publicerats i text, tillgängliga för kommentarer och nått ut till allmänheten. FÖRSLAG TILL MILJÖKVALlTETSNORMER Anger de kvalitetskrav som kommer att gälla för varje vattenförekomst inom vattendistriktet. Vattenmyndighetens fråga: finns det förslag till miljökvalitetsnormer som behöver ändras och i så fall till vad och varför? I dagsläget är det svårt att ha synpunkter på miljökvalitetsnormerna när de flesta bygger på ett svagt kunskapsunderlag och olika uppskathlingar. Med ytterligare inventeringar/undersökningar kommer detta förhållande att ändras. Ett problem är att normer med svag underbyggnad blir bindande redan nu. En konsekvensbedömning av vad miljökvalitetsnormerna kommer att innebära för en kommun saknas. Det framgår inte vilka åtgärder eller begränsningar som är aktuella för respektive kommun. I deiula del är det mycket viktigt med mer läsbara kartor. Dessa ska användas som underlag i framtiden. Kommtmgränserna måste vara tydligare. Underlaget måste överlag göras tydligare, enklare för att göra normerna lätt användbara i kommunalt arbete. Kartorna borde tydligt visa dagsläget när det gäller "normuppfyllelse". Justerandes signatur/beslutandes underskrift

4 LInEA KOMMUN Plan- och tillväxtutskottet augks16d Hur ska normerna kommuniceras med alla olika typer av berörda aktörer? Dels handlar detta om dokumentets läsbarhet och tydlighet men även om ett framtida informationsarbete som ska utföras av någon. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver övergripande de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid. Åtgärderna handlar om olika styrmedel och konkreta förbättringar av vattenmiljön, de riktar sig till myndigheter och kommuner. Det går inte utifrån det presenterade materialet att överblicka konsekvenserna av de normer man vill införa. Bristande underlag riskerar genom bindande normer att motverka andra samhällsrnål. Vattnet har varit den förbindande länken mellan olika kulturcentra och vår kulturhistoria. Ett regionalt helhetsgrepp behövs för att ta fram ett underlag så att vi nu inte" återställer" vattenmiljöer och samtidigt förstör kulturmiljövärden. Fiottledsrensningar samt vandringshinder i form av dammar och vägtrummor är idag de största hindren för god status. Det är viktigt att tänkta åtgärder inte medför att en viktig epok i vår industrialiseringsprocess försvinner. Den fysiska påverkan på kustens strandområden nämns bara i en bakgrundstext i förvaltningsplanen (s 68). Denna fråga är så viktig att den borde finnas med i åtgärdsprogrammet. Att det nu inte films en samlad bild gör den inte mindre viktig, det finns ett flertal andra frågor som nämns i åtgärdsprogrammet utan att man i dagsläget har en samlad bild. Under rubriken Naturvårdsverket... (s 5) texten om krav på att reducera kväve måste detta avsnitt revideras. Kvävekravet kommer att ogiltigförklaras enligt förslag från EV' s generaljurist (förslag till dom mars 2009). Även anknytande text på andra ställen i programmet måste förändras, ex s 19. Justerandes signatur{beslutandes underskrift

5 UJLEÄ KOMiVHJN Plan- och tillväxtutskottet SAMMANTRÄDES PROTOKOLL augks16e Under rubriken Kommunerna... (s 9) finns ett antal åtgärder som är mycket otydliga och svåra att bedöma omfattning av. Texten om vattentäkter som inte är kommunala måste blir tydligare. Vad innebär begreppet "tillse att vattentäkterna har god kemisk status och god kvantitativ status samt ett långsiktigt skydd"? Ska detta ske med tillsynsinsatser? Hur långt går kommunens ansvar? Kommer det att filmas någon typ av ekonomiskt stöd för detta? Där nämns också ansvar för tillsyn, planläggning, prövning med vattenförekomster samt normer som grund för agerande. Detta kommer att medföra ett merarbete som idag är svårt att beräkna omfattningen på. Formuleringen "Kommunen behöver genomföra sin planläggning och prövning samt i övrigt agera så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överskrids" ger ingen klarhet i vad som förväntas. Under rubriken Övergödning... (s 20) får kommunen rådet att se över "kommunala enskilda avlopp". Menas här att avloppen är enskilda eller är de kommunala? Ska detta ske genom utökade tillsynsillsatser av kommunen? Under rubriken Dricksvatten... (s 31) nämns att tillgången till dricksvatten illte är något större problem, det är defacto illget problem. Formuleringen borde vara att tillgången till dricksvatten är god i distriktet. I stycket finns flera kostnadsuppskattningar som vi bedömer vara orealistiskt låga. Under rubriken Konsekvenser av... (s 55-60) finns ett flertal tabeller som är obegripliga. Antingen saknas något eller så är enheten felaktig, ex kr/ton/år och kr/kg TotP/år. Källl1änvisnillg saknas vid flera tabeller. Endast ett område, främmande arter, nämner åtgärderna hlformationskampanjer och Utvidgat kunskapsunderlag, dessa åtgärder borde rimligen vara relevanta för flera andra områden. I tabell 5.3, är detta relevant för distriktets industri eller är det ett genomsnitt för svensk industri? I tabell 5.4 finns enheten effekt fosfor i ett absolut tal, utan en relation till ett totalt utsläpp av fosfor. Text under tabell 5.5 beskriver bräddning av orenat avloppsvatten, där nämns det vara en stor reningspotential. I Luleå kommun bräddas 0,2% av avloppsvathlet, det är knappast en stor potential. I tabell 5.7 och 5.8 finns siffror med 100 kr noggrannhet vilket måste vara omöjligt, de bör avrundas i högre grad eller Justerandes signatur(beslutandes underskrift '\ J / j(

6 tu/fä KOMMUN Plan- och tiiiväxtutskottet augks16f presenteras med ett osäkerhetsintervall, gäller även tabell 5.9 och Tabell 5.12 innehåller en uppgift om en kosh1ad på kr/vattenskyddsområde vilket är en orimligt noggrann skath1ing. Här måste en stor variation och därmed osäkerhet finnas. Kostnadsuppskatmingarna under rubrikerna Försurning och Övergödning (s 62) måste ha en felaktig enhet, ex kr/kg/år, ska förmodligen vara kr/kg och år. Siffrorna har också en noggrannhet på 50 kr vilket är extremt. Under rubriken Styrmedelsanalys... (s 67) finns ett styrmedel, krav på viss teknik, som inte är möjlig att använda utan att bryta mot lagkrav (LOU). Upphandling kan ställa krav på effekt/resultat men inte på viss teknik. I stycket nämns också begreppet "firmor" flera gånger, ett begrepp som inte bör användas när man menar verksamheter, företag, näringsliv eller branscher. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM RÅNE-LULEÄL VEN S VATTENRÅDSOMRÅDE (VR04) Beskriver de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid. Åtgärderna handlar om olika styrmedel och konkreta förbättringar av vattenmiljön, de riktar sig till myndigheter och kommuner. Vattenrådsområdet två älvar är helt olika till sina karaktärer. Området är också geografiskt sett för stort för att nå ett bra engagemang och delaktighet. Området bör delas upp i två vattenråd; Luleå älv och Råneå älv/vitån/ Altersundet. Älvarnas gräns mot kustområdet måste tydligt beskrivas. Presenterade kartor är inte läsbara, det är ett för stort område, en alman skala behövs. För vattenrådsområden i denna storlek bör separat kartbilaga läggas till åtgärdsprogrammet. Kartorna är mycket viktiga för ett vattenråds arbete. Justerandes signatur!beslutandes underskrift

7 LULE;' KOMMUN Plan- och tiiiväxtutskottet augks16g Under rubriken Dricksvatten... (s 8) är enbart en delmängd av de mindre "vattenföreningarna" beskrivna. Flera av de som nämns är nog inte så stora att de producerar mer än 10 m 3 /dygn eller försörjer fler än 50 personer. Vem är ansvarig för att utreda skyddet för dessa? Ska det ske genom tillsynsinsatser? I tabellerna med förslag på åtgärder är ansvaret inte utpekat för vissa förekomster, anledningen till detta måste kommenteras, ex för dammar och kraftverksdammar. Utan kommentar sprids en osäkerhet om vilken verksamhet som senare i arbetet kanske får ansvaret. För dammar/kraftverksdammar måste det kulhu historiska bevarandevärdet kommenteras. Åtgärdsförslagen för övergödningsproblematiken innebär till att bölja med ytterligare utredningar av olika påverkansslag. Här nämns kommunerna som delansvariga. Vad ansvaret består i framgår inte, varför det är svårt för oss att ha synpunkter på detta. Förslaget kommer att medföra ett merarbete för kommunen bl a när det gäller handläggning av vattenskyddsområden och ökad tillsyn av enskilda avlopp. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FYRKANTENS VATTENRÅDSOMRÅDE (VROS) Beskriver de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid. Åtgärderna handlar om olika styrmedel och konkreta förbäth ingar av vattenmiljön, de riktar sig till myndigheter och kommuner. Beh äffande mindre vattenföreningar som inte är uppräknade, anses kommunen ansvarig för utredande av skyddet för dessa? Under rubriken Dricksvatten... (s 8) finns i tabellen kommentarerna berg och bergjord utan närmare förklaring. Fällträsk nämns som ett ansvar för kommunen, men det fums inget kommunalt vattenverk i Fällträsk. Juslerandes signatur/beslutandes underskrift

8 UJtl'A KOMMUN Plan- och tillväxtutskottet SAMMANTRÄDESI'ROTOKOLL Beslut"dahuu Paragraf Sida augks16h I tabellerna med förslag på åtgärder är ansvaret inte utpekat för vissa, anledningen till detta måste kommenteras, ex föl' dammar och kraftverksdammar. Utan kommentar sprids en osäkerhet om vilken verksamhet som senare i arbetet kanske får ansvaret. För dammar/kraftverksdammar måste det kulturhistoriska bevarandevärdet kommenteras. Sökningar i VISS eller vattenkartan ger ingen säkerhet om vilka dammar det är som avses. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM NORRA BOTTENVIKENS KUSTVATTENRÅD (VR012) Beskriver de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid. Åtgärderna handlar om olika styrmedel och konkreta förbättringar av vattenmiljön, de riktar sig till myndigheter och kommuner. Kustens gräns mot älvarna måste definieras tydligare. Presenterade kartor är inte läsbara, det är ett för stort område, en annan skala behövs. För vattenrådsområden i denna storlek bör separat kartbilaga läggas till åtgärdsprogrammet. Kartorna är mycket viktiga för ett vattenråds arbete. Bland åtgärderna finns genomgående ytterligare övervakning och verifiering av status. Kunskapen om kustområdet är bristfälligt och dagens underlag gör det svårt att fastställa normer. Fysisk påverkan på strandområden är inte beskriven. Inventering/utredning av detta måste skyndas på och kan göras relativt enkelt med hjälp av flygbilder, GIS mm. Detta bör vara med som en åtgärd. Åtgärdsprogrammet verkar karakteriseras av att ju mer man vet desto sämre blir det. Det är konstigt att en älv som inte bedöms att ha dålig status kan mynna ut i ett kustområde som får bedömningen dålig status. Dessa bedömningar måste kommenteras och förklaras. Justerandes signatur/i3eslutandes underskrift

9 UJLFÄ KOMMUN Plan- och tiilväxtutskot!et SAMIVlANTRÄDESPROTOKOLL augks16i Stadsbyggnadskontoret föreslår att ovanstående synpunkter ska utgöra kommunens yttrande över remissen från Vattenmyndigheten med förslag till förvalhlingsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram samt miljökonsekvensbeskrivning för Bottenvikens vattendistrikt. Plan- och tillväxtutskottets förslag Plan- och tillväxtutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att ovanstående ska utgöra kommunens yttrande över remissen från Vattenmyndigheten med förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram samt miljökonsekvensbeskrivning för Bottenvikens vattendish'ikt. s beslut beslutar att ovanstående ska utgöra kommunens yttrande över remissen från Vattenmyndigheten med förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram samt miljökonsekvensbeskrivning för Bottenvikens vatten distrikt Reservation Camilla Hansen (C) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till den reservation som anförts i miljönämnden av bl a centerpartiet. Beslutsexpediering Vattemnyndigheten, stadsbyggnadskontoret, miljökontoret, fritidsförvalhlingen, tekniska förvaltningen, kulturförvaltningen Justenmdes signatur/beslutandes underskrift L ii. 1/( '/7-") I l 't Utdrags bestyrkande jj