Anvisning S (16)

Transkript

1 S (16) ELANLÄGGNINGAR OCH DRIFTSLEDARE 1 INLEDNING Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) ger med stöd av 56 i elsäkerhetslagen (410/1996) kompletterande anvisningar för ibruktagande, användning och besiktningar av elanläggningar angående följande författningar: Elsäkerhetslagen (410/1996 jämte ändringar 634/1999, 893/2001, 913/2002, 220/2004, 1465/2007, 1072/2011) Elsäkerhetsförordningen (498/1996 jämte ändringar 323/2004, 402/2008) Handels- och industriministeriets beslut, HIMb (517/1996 jämte ändringar 30/2003, 335/2004) om ibruktagning och drivande av elanläggningar (som bilaga till denna anvisning), och Handels- och industriministeriets beslut, HIMb om arbeten inom elbranschen (516/1996 jämte ändringar 1194/1999, 28/2003, 1253/2003, 351/2010) för de delar som gäller elanläggningens driftsledare. 2 KLASSINDELNING AV ELANLÄGGNINGAR Elanläggningar har indelats i klasser enligt deras omfattning och särskilda egenskaper. På basis av klasserna bestäms tidpunkten för certifieringsbesiktning och den som utför besiktningen den som utför periodisk besiktning och besiktningsintervall den registerförare till vilken anmälningar skall göras. Som klassificeringsgrunder gäller tre olika kriterier: elanläggning i ett bostadshus (klass 1a) elanläggning i ett specialutrymme (klasser 1d, 2b, 3a, 3b) elanläggningshelhet (klasser 1b, 2c, 2d, 3c). En detaljerad klassindelning av elanläggningar meddelas i HIMb (517/1996, 335/2004), 2. Ytterligare anvisningar för klassificeringen av elanläggningar är följande: OKLASSIFICERAD ELANLÄGGNING Elanläggning i ett bostadshus, där det finns högst två bostadslägenheter oberoende av det skyddande överströmsskyddets storlek. Annan elanläggning med undantag av specialutrymmena i klasserna 1d, 2b, 3a och 3b, när det skyddande överströmsskyddets märkström är högst 35 A.

2 S (16) ELANLÄGGNINGAR AV KLASS 1 Klass 1a Elanläggning i ett bostadshus, där det finns mer än två bostadslägenheter Bostadshuset bestäms enligt byggnadens huvudanvändningsändamål. I bostadshuset kan även finnas andra utrymmen än de som tjänar boendet, t.ex. affärsutrymmen. I bostadshusets specialutrymmen kan dessutom finnas elanläggningar av klass 1d, 2b och 3b. Klass 1b (Elanläggning som skyddas av ett överströmsskydd vars märkström är över 35 A, exkl. bostadshus) Till denna klass hör elanläggningar som finns i andra än i bostadshus inom gränser för andra högre elanläggningsklasser. Till klassen hör t.ex. industri-, affärs- och inkvarteringsfastigheter, olika elanläggningar för allmänna områden, lantbrukets produktionsbyggnader m.m. Anläggningen av klass 1b har inte begränsats att höra till byggnader utan den omfattar innehavarens hela anslutning/fastighet. Klass 1d (Elanläggning i ett explosionsfarligt utrymme där hantering av farliga kemikalier förutsätter anmälan till räddningsmyndigheten) Verksamhet för vilken krävs anmälan om en farlig kemikalie: Liten industriell hantering och upplagring av en farlig kemikalie. Anmälan skall lämnas till räddningsmyndigheten[förordning om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999)]. Om tillstånd och anmälningar bestäms i förordningens 3 kapitel. En distributionsstation anses driva liten upplagring av kemikalie. Teknisk användning, hantering eller upplagring av flytgas i ringa omfattning (högst 5 ton). Anmälan skall lämnas till kommunens brandchef då flytgasens upplagringsmängd är över 200 kg [Flytgasförordning (711/1993)] Medelstor upplagring av flytgas (över 5 ton men högst 50 ton). Anmälan skall lämnas till Tukes. [Flytgasförordning (711/1993)]

3 S (16) ELANLÄGGNINGAR AV KLASS 2 Klass 2b (Elanläggningar i behandlingsrum på de sjukhus, hälsocentraler och läkarstationer, i vars operationssalar inte utförs kirurgiska ingrepp som förutsätter allmän anestesi eller omfattande bedövning) Behandlingsrum är utrymmen, som är avsedda för undersökning, vård och observation av patienter (diagnostisering av sjukdom), SFS : Kapitel 710, Behandlingsrum. Till elanläggningar av klass 2b hör innehavarens alla behandlingsrum i samma fastighet, även de som finns i olika byggnader. Klass 2c (Elanläggning som innehåller delar på över 1000 V) Till samma elanläggning hör alla elanläggningar som är byggda på samma innehavares enhetliga område (fastighet eller fastighetsgrupp), dvs. utöver anläggningar på över 1000 V även annat internt distributionsnät i fastigheten samt byggnader, utomhusområden m.m. i vilka ingår endast anläggningar på högst 1000 V. Det bör beaktas att på samma fastighets eller fastighetsgrupps område kan finnas olika innehavares elanläggningar av olika klasser. I fastighetens anläggning av klass 2c (och 2d) ingår även elanläggningar av lägre klass som tillhör samma innehavare, t.ex. anläggningarna av klass 1b, 1d och 2b. Ett explosionsfarligt utrymme av klass 3a och ett behandlingsrum av klass 3b, på vilka certifieringsbesiktningar och periodiska besiktningar utförs på ett annat sätt än på en anläggning av klass 2c och 2d, anses alltid med tanke på besiktningsförfaranden vara separata elanläggningar och de skall införas separat i registret. Som transformatorstation anses en helhet på en eller fler transformatorer eller på en kopplingsutrustning med nominell spänning på över 1000 V, som är i samma utrymme eller i direkt sammankopplade utrymmen. Med dylika utrymmen avses utrymmen som är avskilda från varandra med väggar eller smala mellanutrymmen. Klass 2d (En elanläggning på högst 1000 V med en anslutningseffekt på över 1600 kva) Anläggningen är en spänningsförande helhet på högst 1000 V och motsvarar klass 2c. I strömbaserade anslutningsavtal motsvarar 1600 kva en ström på 2300 A i ett 230/400 V system. I brist på annan specificering kan anslutningseffekten vid behov även specificeras på basis av 15 minuters maximieffekt som mätts under en tillräckligt lång period. Anslutningsinnehavarens egen elproduktionseffekt skall också medräknas, om den har beaktats vid bestämning av anläggningens anslutningseffekt (sammanlagda effektbehov).

4 S (16) ELANLÄGGNINGAR AV KLASS 3 Klass 3a (Elanläggning i ett explosionsfarligt utrymme där en farlig kemikalie förutsätter Tukes kemikalietillstånd) Verksamhet som förutsätter tillstånd för hantering av farliga kemikalier: Omfattande industriell hantering och upplagring av en farlig kemikalie [Förordning om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999)]. Om tillstånd och anmälningar bestäms i förordningens 3 kapitel. Omfattande teknisk användning, hantering och upplagring av flytgas (över 50 ton) samt medelstor teknisk användning eller hantering (över 5 ton men högst 50 ton). [Flytgasförordning (711/1993)] Byggande av naturgasrörledningar och upplagring av naturgas. Det finns elanläggningar av klass 3 på trycköknings- och tryckreduceringsstationer, tankningsstationer samt vid stora driftsanläggningar (> 6 MW). [Statsrådets förordning om säkerhet vid hantering av naturgas (551/2009)]. Tillverkning av explosiva varor och upplagring som sker i samband med tillverkningen (grundläggningstillstånd)[ Förordning om explosiva varor (473/1993)]. Även för tillfällig tillverkning och upplagring på byggplats krävs tillstånd av Tukes, men dessa tillstånd inverkar inte på den klassificering av elanläggningar som avses här eller på besiktningsförfaranden. Om dammexplosionsfaran beror av ämnen som inte förutsätter kemikalietillstånd, hör elanläggningarna i dessa dammexplosionsfarliga utrymmen inte till klass 3a. Klass 3b (Elanläggningar i behandlingsrum på de sjukhus, hälsocentraler och läkarstationer, i vars operationssalar kirurgiska ingrepp utförs som förutsätter allmän anestesi eller omfattande bedövning) Till elanläggningar av klass 3b hör innehavarens alla behandlingsrum i samma fastighet, även de som finns i olika byggnader. Klassen för en elanläggning som finns utanför behandlingsrummen i samma innehavares samma fastighet bestäms enligt ovannämnda klassindelningen och kan vara t.ex. 1b, 2c eller 2d, men inte 2b. Klass 3c (Eldistributionsnät som förutsätter elnätstillstånd) Med nätinnehavarens nät avses distributions- och överföringsnät utanför fastigheten eller med den jämförbar fastighetsgrupp.

5 S (16) Elanläggningens omfattning 3 DRIFTSLEDARE FÖR ELANLÄGGNINGAR Elanläggningen är innehavarspecifik. Elanläggningar av klass 1d, 2b, 3a och 3b anses omfatta även de delar av samma innehavares elanläggning utanför ett specialutrymme (explosionsfarligt utrymme eller behandlingsrum) som direkt påverkar det nämnda utrymmets elsäkerhet och energimatning. För elanläggningar av klass 2c, 2d och 3c skall utnämnas en driftsledare och om det skall göras en anmälan till Tukes inom tre månader från det elanläggningen tagits i drift. Samtidigt meddelas de väsentliga uppgifterna om anläggningen. En ny driftsledare skall utnämnas inom tre månader efter att ledaren slutat eller blivit förhindrad att sköta sina uppgifter av någon annan orsak än en kortvarig frånvaro (t.ex. semester). Anmälningar om förändringarna skall göras till Tukes inom en månad från förändringen. (HIMb 516/1996, 27 och 28 ) Driftsledaren måste vara en fysisk person. Driftsledaren för en anläggning på över 1000 V måste ha behörighet av klass 1 motsvarande elanläggningens spänningsnivå och driftsledaren för en anläggning på högst 1000 V måste ha behörighet av minst klass 2. Även en med ovan nämnda jämförlig behörighet enligt det tidigare systemet godkänns. Om till samma elanläggning hör fler än tre spänningsförande transformatorstationer på högst 20 kv eller kopplingsutrustningar på över 1000 V som är jämförliga med transformatorstation, måste antingen driftsledaren vara anställd hos innehavaren (i arbetsförhållande) eller driftsledarens arbetsgivare och elanläggningens innehavare skall ha ett underhållsavtal om elanläggningen. För anställningsförhållandet av elnätets driftsledare gäller vad som bestäms i elmarknadslagen (386/1998 jämte ändring 1172/2004). 4 UNDERHÅLL AV ELANLÄGGNINGAR Elanläggningens innehavare skall sköta elanläggningen så att den inte medför fara för någons liv, hälsa eller egendom. Anläggningens skick och säkerhet måste kontrolleras och upptäckta brister och fel skall avhjälpas tillräckligt snabbt. Elanläggningens skick skall kontrolleras tillräckligt regelbundet. Förutom elbranschens yrkesutbildade personal kan kontrollen i tillämpliga delar utföras även av lekmän. Åt lekmän kan ges inskolning för uppgiften. För elanläggningar av klass 2 och 3 skall på förhand utarbetas ett underhållsprogram för att uppehålla elsäkerheten. I programmet skall ingå även de besiktningar och kontrollåtgärder som innehavaren är ansvarig för och som förutsätts för övervakning av elanläggningarnas överensstämmelse med kraven.

6 S (16) 5 CERTIFIERINGSBESIKTNINGAR I programmet skall underhåll omfatta bl.a. nedanstående punkter samt till dem hörande service-, underhålls- och reparationsarbeten: Kontroll av anläggningens skick och fel som med tanke på elsäkerheten är tillräcklig. Grundskydd och mekaniskt skydd. Felskydd (skyddsanordningarnas inställningsvärden). Förebyggande åtgärder mot brand- och explosionsfara. Skyddsavstånd för luftledningar, fritt ledningsområde och klättringshinder. Tillstånd och rötbesiktning av elstolpar. Låsning av eldriftrum, tillträde till dem och varningsskyltar. Jordningar och potentialutjämningar. Skyldigheten att utföra certifieringsbesiktning och utförare Certifieringsbesiktningar får utföras av auktoriserade besiktningsmän och auktoriserade organ, i anläggningsklass 3a dock endast av auktoriserade organ. Med undantag av anläggningar i klass 3a kan certifieringsbesiktningen ersättas med certifiering av den entreprenör som byggt elanläggningen eller ansvarat för byggandet, när entreprenören särskilt har beviljats rätt till detta. Certifieringsbesiktningen måste utföras på alla nya elanläggningar av klass 1 3. Certifieringsbesiktning behöver dock inte utföras på en ny elanläggning som har bildats, när en existerande och tidigare besiktad anläggning har delats i delar som tillhör flera innehavare utan att man har gjort sådana ändringsinstallationer som förutsätter certifieringsbesiktning. Certifieringsbesiktningen måste utföras på: en ändrad anläggning av klass 1a, 1b, 1d, 2b, när ändringsarbetets Un 1000 V och det överströmsskydd som skyddar ändringsområdet är större än 35 A, om det inte krävs någon ledare för drifts- och serviceåtgärder, och annars 250 A, en ändrad anläggning av klass 2c, 2d och 3c, när ändringsarbetets Un 1000 V och det överströmsskydd som skyddar ändringsområdet är större än 250 A, en ändrad anläggning av klass 3a, med undantag av smärre ändringsarbete för vilket det inte är nödvändigt att utarbeta ett protokoll om ibruktagningsbesiktning (se HIMb 517/1996, 4 2), en ändrad operationssalanläggning av klass 3b, med undantag av smärre ändringsarbete, för vilket det inte är nödvändigt att utarbeta ett protokoll om ibruktagningsbesiktning, och

7 S (16) en annan ändrad anläggning av klass 3b än elanläggning i operationssal, när ändringsarbetets Un 1000 V och det överströmsskydd som skyddar ändringsområdet är större än 35 A i behandlingsrum där det inte utförs ingrepp som förutsätter allmän anestesi eller omfattande bedövning, om det inte krävs någon ledare för drifts- och serviceåtgärder, och annars 250 A. Ett bostadshus där det finns högst två bostadslägenheter har ingen elanläggningsklass, och storleken på det överströmsskydd som skyddar byggnadens anslutning har ingen betydelse. För en sådan byggnad och dess ändringsarbeten förutsätter författningarna inga certifieringsbesiktningar. När skall certifieringsbesiktning utföras I elanläggningsklasser 1 och 2 kan certifieringsbesiktningen göras inom tre månader från det anläggningen verkligen tagits i bruk. På nätinnehavarens elnät av klass 3c som byggts under kalenderåret kan certifieringsbesiktning utföras under följande kalenderår. I elanläggningsklasser 3a och 3b skall certifieringsbesiktningarna göras före elanläggningens egentliga ibruktagande. Med egentligt ibruktagande avses den tidpunkt då det utrymme i vilket anläggningen är byggd tas i bruk för sitt avsedda bruksändamål (t.ex. en byggnad eller en del av den beviljas ett användningstillstånd av byggnadsövervakningen, en explosionsfarlig process tas i bruk i ett specialutrymme eller operationsverksamheten påbörjas i operationssal). Smärre ändringsarbeten Med smärre ändringsarbete avses enstaka ändrings- och tilläggsinstallationsarbeten som utförs på enskilda gruppledningars område och som inte utgör en installationshelhet. T.ex. elinstallation i ett nytt eller ändrat utrymme utgör vanligen en installationshelhet. En ny- eller ändringsinstallation av en enskild apparat eller anordning (t.ex. en motor) och den gruppledning eller anslutningsledning som matar den förutsätter inte certifieringsbesiktning och för märkströmmen i sådant objekt har inte uppgetts några gränser. För smärre ändringsarbete är det inte nödvändigt att göra ett protokoll över ibruktagningsbesiktning, men en ibruktagningsbesiktning skall utföras (se HIMb 517/1996, 4 2).

8 S (16) 6 PERIODISKA BESIKTNINGAR Skyldigheten att utföra periodisk besiktning och utförare Periodiska besiktningar får utföras av auktoriserade besiktningsmän och auktoriserade organ, i anläggningsklass 3a dock endast av auktoriserade organ. Periodiska besiktningar utförs på elanläggningar med följande intervaller : Klass 1 15 år Klass 2 10 år Klass 3 5 år För bostadshus krävs inte någon periodisk besiktning. Trots detta skall andra utrymmen i ett bostadshus än de som används för boende, t.ex. affärsutrymmen, genomgå periodisk besiktning med 15 års intervaller, om märkströmmen för det överströmsskydd som skyddar utrymmena överstiger 35 A. Därför skall på en elanläggning som hör till klass 2b (t.ex. läkarstation) och 3b (t.ex. en läkarstation som bedriver operationsverksamhet) också i ett bostadshus utföras periodisk besiktning. Med utrymmen som används för boende avses alla sådana utrymmen och områden som är i invånarnas gemensamma bruk eller som annars i samband med bostadsverksamhet har uthyrts till aktieägarna eller invånarna i en bostadsfastighet som innehas av ett bostadsaktiebolag e.dyl. Sådana är t.ex. lager, bastur och kylrum, utrymmen för hobbyarbete, klubbverksamhet m.m. samt gemensamma utomhusområden, täckta bilplatser o.dyl. De behandlingsrum av klass 3b som inte tidigare var av klass 3b före beslutsändringen (335/2004) skall genomgå periodisk besiktning senast 10 år efter den föregående periodiska besiktningen. Det är dock ändamålsenligast att utföra besiktningen före den tidpunkten samtidigt som besiktningen utförs på en elanläggning som sedan gammalt är av klass 3b. Innehavaren och elanläggning som skall besiktas Den som innehar en elanläggning måste sköta om den periodiska besiktningen av anläggningen. I praktiken är det fastighetsägaren som är ansvarig för besiktningen, om ägaren inte påvisar en annan ansvarig innehavare. I hyresförhållanden är det vanligen den som också för övrigt svarar för fastighetens eller byggnadens långvariga underhåll som är skyldig att låta göra den periodiska besiktningen, om inte annat uttryckligen har överenskommits. Detta innebär att i många fall är det byggnadens ägare som är skyldig att låta göra den periodiska besiktningen.

9 S (16) Ytterligare skall beaktas att en elanläggning enligt sin definition är en funktionell helhet. Därför skall anläggningen också i fallen med flera hyresgäster vanligen betraktas som en enda helhet och inte indelad i separata delar vad den periodiska besiktningen beträffar. Ett sådant objekt kan t.ex. vara ett affärscentrum, en kontorsbyggnad eller ett småindustrihus. Det bör även beaktas att en funktionell elanläggningshelhet i vissa fall kan bestå av anläggningar som hör till flera olika innehavare. Ägaren kan vara innehavare av byggnadens eldistributionsnät och hyresgästen innehavare av en till detta nät ansluten elanläggning, som kan bestå av t.ex. elinstallationer och produktionsmaskiner. Då är det möjligt att båda parter är skyldiga att sköta om den periodiska besiktningen. Hyresgästen kan vara skyldig att låta göra den periodiska besiktningen t.ex. i det fallet att ett industri- eller affärsföretag har hyrt hela fastigheten för sin långvariga verksamhet. Då nämns det vanligen särskilt i hyresavtalet att hyresgästen ansvarar för fastighetens underhåll. 7 ÅTGÄRDER SOM FÖRORSAKAS AV CERTIFIERINGS- OCH PERIODISKA BESIKTNINGAR Åtgärder som förorsakas av omedelbar fara Om man vid besiktningen har konstaterat att apparaten eller anläggningen orsakar omedelbar fara, skickar den auktoriserade besiktningsmannen och det auktoriserade organet Tukes en kopia av de skriftliga meddelanden om fara som de skickat till apparatens eller anläggningens innehavare. Meddelanden och kopior behöver inte göras om enstaka fåtaliga brister som upptäckts vid besiktning och som med hänsyn till förhållanden inte medför klar omedelbar fara (t.ex. om säkringslocket saknas i en central som inte är tillgänglig för barn och utomstående). En ytterligare förutsättning för detta är att bristen avhjälps genast. Anmälan och kopior som sänds till Tukes skall omfatta minst följande uppgifter: Elapparatens eller -anläggningens innehavare med kontaktuppgifter. Uppgifter om elapparat, elanläggning eller den del av den vars användning medför omedelbar fara. Uppgifter om den omedelbara farans natur och förorsakare. Uppgifter om eventuell driftsledare av elanläggning och ledare för elarbeten. Namnet på den som byggt elanläggningen, särskilt med tanke på certifieringsbesiktningar. Har apparatens eller anläggningens innehavare åtgärdat det fel eller den brist som medför omedelbar fara eller tagit apparaten eller anläggningen ur drift och frånkopplat den från nätet?

10 S (16) Ny besiktning Om ett auktoriserat organ eller en auktoriserad besiktningsman vid en certifieringsbesiktning eller periodisk besiktning upptäcker allvarliga brister, skall den som utfört besiktningen bestämma att den elanläggning som besiktningen gäller skall besiktas på nytt. Vid en ny besiktning säkerställs att de allvarliga brister som upptäckts vid den ursprungliga certifierings- eller periodiska besiktningen har avhjälpts. Den ursprungliga besiktningen avbryts därför inte när den första allvarliga bristen upptäckts, utan besiktningen slutförs på normalt sätt och alla upptäckta bristerna antecknas i protokollet. Bestämmandet av en ny besiktning och grunderna för den antecknas i protokollet eller intyget så tydligt att ingen oklarhet av dem uppstår för den för vilken dokumentet utfärdas. En ny besiktning ska göras inom tre månader efter att den ursprungliga besiktningen utförts. Vanligen utförs den nya besiktningen av samma besiktningsman. Från detta kan dock avvikas om den ursprungliga besiktningsmannen är förhindrad av en orsak som anses vara tvingande. Det är tillrådligt att avtala om tidpunkten för en ny besiktning redan vid den ursprungliga besiktningen såvitt möjligt. Vid anteckning av de allvarliga bristerna är det skäl att framföra att bristerna skall avhjälpas brådskande och inte först senast den avtalade nybesiktningsdagen och att också andra brister skall avhjälpas inom rimlig tid. Anvisningar för klassificering av brister ges i punkt 9. Auktoriserade besiktningsmän och besiktningsorgan anmäler till Tukes årligen i sina årsberättelser de elentreprenörer för vilkas byggnadsobjekt har bestämts en ny besiktning samt ett sammandrag av de elanläggningar för vilka det vid periodiska besiktningar har bestämts en ny besiktning. Sammandrag som sänds till Tukes skall omfatta minst följande uppgifter: Elapparatens eller -anläggningens innehavare med kontaktuppgifter. Uppgifter om den elanläggning eller den del av elanläggningen för vilken det har bestämts en ny besiktning. Uppgifter om allvarliga bristers natur och förorsakare. Uppgifter om eventuell driftsledare av elanläggning och ledare för elarbeten. Namnet på den som byggt elanläggningen, särskilt med tanke på certifieringsbesiktningar. Har en ny besiktning utförts och/eller har elanläggningens innehavare sett till att de allvarliga felen eller bristerna har åtgärdats?

11 S (16) Obehöriga elarbeten Det är också tillrådligt att anmäla till Tukes sådant vid certifieringsbesiktning eller periodisk besiktning upptäckt elinstallationsarbete som i strid med författningar gjorts utan anmälan eller tillbörlig behörighet. Av anmälan skall framgå minst följande uppgifter: Innehavaren av den elanläggning som arbetet utförts på (med kontaktuppgifter). Elarbetets tidpunkt och omfattning. Har man i de utförda installationerna upptäckt fel eller brister som äventyrar säkerheten eller medför omedelbar fara och har man vidtagit avhjälpande åtgärder? Namnet på den person eller det företag som utfört elarbetet med eventuella kontaktuppgifter. Om den som gör anmälan inte har kännedom om någon av de ovan nämnda punkterna, skall detta särskilt nämnas i anmälan. 8 REGISTERANMÄLNINGAR OM BESIKTNINGAR Anmälningar till distributionsnätsinnehavaren Distributionsnätsinnehavaren för ett register om anslutningarna inom sitt område. I registren införs uppgifter om elanläggningens typ, innehavare, byggare (elentreprenör) och besiktningsman. Det är behändigast att begära uppgiften om den som gjort anslutningens elinstallationer (elentreprenör) i anslutnings- och mätarbeställningsskedet med hjälp av distributionsnätbolagets allmänna informationsblankett e.dyl. I blanketten bör också ingå ett fält där det uppges om samma elentreprenör fortsätter med anslutningens elinstallationsarbeten också efter att anslutningen (huvudcentralen och elmätaren) har installerats. Distributionsnätens innehavare ger utförligare anvisningar om de anmälningar som skall göras till dem. Om elanläggningar av klass 1a, 1b, 1d och 2b görs anmälan till den distributionsnätsinnehavare på vars ansvarsområde elanläggningen har byggts. Anmälningar till Tukes Tukes för register över elanläggningar av klass 2c, 2d, 3a, 3b och 3c på basis av anmälningar om driftsledare, certifieringsbesiktningar och periodiska besiktningar. I anmälningar till Tukes ges de uppgifter som krävs på anmälningsblanketterna och deras ifyllnadsanvisningar (se Tilläggsuppgifter).

12 S (16) Allmänt om anmälningarna När en enhetlig elanläggning delas i delar som hör till olika innehavare, anses nya innehavares elanläggningar med tanke på anmälningar vara nya anslutningar om vilka skall göras behövliga registeranmälningar. Om besiktningen har omfattat anläggningar som hör till olika anläggningsklasser (se punkt 2), skall dessa framgå av protokollet och anmälningarna. För varje separat elanläggning görs en egen anmälan. Anmälningarna till registret om de utförda certifierings- och periodiska besiktningarna skall göras inom tre månader av den som utfört besiktningen. Registeranmälningar görs endast om de certifieringsbesiktningar och periodiska besiktningar som krävs i författningarna. En frivillig besiktning, som inte är sådan certifieringsbesiktning eller periodisk besiktning som krävs i författningarna, skall dokumenteras så (ett protokoll skall upprättas på sådant sätt) att det inte uppstår missförstånd med hänsyn till den certifieringsbesiktning eller periodisk besiktning som krävs i författningarna. 9 KLASSIFICERING AV BRISTER UPPTÄCKTA I BESIKTNINGAR Allmänna principer Konstruktionsbrister i elanläggningar som inte uppfyller de gällande kraven kan vara så allvarliga att de medför fara och kan leda till olycka. Det är sannolikt att fara i elanläggning förr eller senare leder till skada om inga avhjälpnings- eller skyddsåtgärder verkställs. De mest typiska farorna eller farliga situationerna i elanläggningar är bl.a.: elchock genom direkt beröring av en spänningsförande del eller vid högspänning till följd av direkt överslag; elchock från en del som vid fel blivit spänningsförande explosion, brand och brännskada eller någon annan skada förorsakad av överhettning eller ljusbåge övriga skador i elapparat, annan anordning, konstruktion eller omgivning. Brister som förekommer i elanläggningar kan klassificeras enligt deras betydelse med tanke på säkerheten enligt följande: kategori 0: brist som medför omedelbar fara kategori 1: brist som medför allvarlig fara kategori 2: brist som medför måttlig eller ringa fara kategori 3: stämmer överens med kraven.

13 S (16) Risken i samband med farlig situation beror av skadans allvarlighet och sannolikhet. Omfattningen av allvarlighet kan bedömas genom att beakta skadornas eller hälsoeffekternas allvarlighet (lindriga/svåra skador eller död) och skadans omfattning (en eller flera personer). Elchock är alltid allvarlig eftersom den kan leda till död. Dödens sannolikhet påverkas bl.a. av olyckans yttre förhållanden, strömstyrka, vilken väg strömmen tagit genom kroppen och andra faktorer. Också en brand som förorsakas av elektricitet skall anses som allvarlig i synnerhet när den kan medföra byggnadsbrand. En byggnadsbrand kan beroende av förhållanden förorsaka dödsoffer och stora materiella skador. Också många av elektricitet förorsakade ljusbågar skall anses vara allvarliga. En ljusbåge med stor effekt förorsakar omfattande brännskador för människan och kan som härledd också medföra elchock. Om bristen i elanläggning däremot förorsakar att högst en apparat eller komponent får ett fel utan att leda till egentlig olycka, kan bristen inte anses vara lika allvarlig som de ovan nämnda. Vid bedömningen av sannolikhet skall beaktas bl.a. på vilket sätt personerna blir utsatta för fara, sannolikhet av farlig händelse samt tekniska och av personal beroende möjligheter att förstå och undvika skadan. Risken för att någon brist i elanläggning medför elchock eller någon annan olycka beror bl.a. av följande: Är bristen förknippad med grundskydd (skydd mot beröring av spänningsförande del), felskydd (skydd mot beröring vid endast ett fel) eller tilläggsskydd (tillägg till de ovan nämnda)? Medför bristen att hela skyddssystemet blir ofunktionsbart (t.ex. skyddsledaren saknas) eller fungerar skyddet inte till alla detaljer enligt kraven (t.ex. värdet 0,4 s för snabb utlösning överskrids i liten grad)? Hurdana är bruksförhållanden för bristen (torrt utrymme inomhus, vått utrymme utomhus, medicinskt utrymme, explosionsfarligt utrymme osv.)? Konkret läge av en bristfällig del i elanläggningen. Hurdana betjänare och utomstående har att göra med elanläggningen; finns anläggningen på allmän plats? I vilken omfattning kan en eventuell brand eller felspänning sprida sig? Hur påverkar bristen möjligheten att utföra elarbete på tryggt sätt? Spänningsnivå (klenspänning, lågspänning, högspänning). I de krav som ställs på elanläggningars konstruktion strävs efter att beakta de ovan nämnda riskfaktorerna och sannolikheterna. Ju större är farans allvarlighet och sannolikhet, desto fler krav har ställts. Därför kan man inte dra en så enkel slutsats att en brist i ett explosionsfarligt utrymme alltid skulle vara farligare än en brist i ett vanligt bostadsrum.

14 S (16) Av ovan nämnda orsaker är det omöjligt att upprätta detaljerade förteckningar över fördelning av olika slags brister i kategorier i synnerhet när det gäller kategori 1 och 2. Därför kräver klassificering av brister alltid övervägande fall för fall. Omedelbar fara (kategori 0) Som fel och brister som medför omedelbar fara kan beroende av förhållanden anses bl.a. följande: På apparatens berörbara metallstomme eller del finns en farlig beröringsspänning. Uttagets skyddskontakt är ansluten till fasledaren, apparatens skyddsledare är ansluten till ytter- eller nolledarens anslutningsklämma i stickproppen, eller en ytter- eller nolledare är ansluten till apparatens skyddsjordade delar. Elapparatens eller -anläggningens spänningsförande delar är berörbara eftersom skyddet mot beröring är bristfälligt i förhållanden där omedelbar fara är uppenbar. De delar i apparaten eller anläggningen som inte har något skydd mot beröring är bristfälligt frånskiljda från spänningsförande strömkretsar (t.ex. spänningen kan med vanliga driftåtgärder kopplas till en del som inte har skydd mot beröring). Medicinska utrymmen de nödkraftsystem som behövs för upprätthållande av livsfunktioner fungerar inte eller deras funktionstid är inte tillräckligt lång med tanke på upprätthållandet av livsfunktioner, brister och fel i elinstallationerna kan tillsammans med användning av medicinska apparater medföra omedelbar fara för patienten (t.ex. beröringsspänning eller läckström). I ett explosionsfarligt utrymme (brännbara vätskor) används elmateriel eller installation som medför uppenbar explosionsfara. Obs! Exempel på fel och brister som beroende av förhållanden kan medföra omedelbar fara: I utrymmesklass 0 eller 1 används elapparater som till sin konstruktion inte är avsedda för explosionsfarlig miljö. Jordningen i Exi-kretsens zenerbegränsare saknas eller frånskiljningen saknas i en krets som matar apparater i utrymmesklass 0 eller 1. Explosionsgruppen eller temperaturklassen har inte valts rätt för en apparat som används i utrymmesklass 0 eller 1 och som i normaldrift gnistrar eller blir upphettad. I utrymmesklass 0 eller 1 har inte utförts den behövliga skyddsjordningen av elmateriel eller jordningarna mot statisk elektricitet saknar. Kapslingen av elmateriel i Exd-utförande i utrymmesklass 1 är skadad eller locket är inte ordentligt stängt. För elmateriel i Exd-utförande i utrymmesklass 1 som i normaldrift gnistrar har inte använts genomföringstillbehör i behörigt utförande (Exd-utförande). Anpassningen av en Exi-strömkrets (t.ex. en gränslägesbrytare), som används i utrymmesklass 0 eller 1 och som i normaldrift gnistrar, har utförts felaktigt.

15 S (16) I ett dammexplosionsfarligt utrymme eller i ett utrymme för explosiva varor finns med hänsyn till kraven en väsentlig brist i kapslingsklass eller yttemperatur av elmateriel. Allvarlig brist (kategori 1) När man tänker på om bristen kan medföra allvarlig fara krävs alltid övervägande fall för fall genom att beakta de allmänna principerna i denna anvisning. I det följande finns några vanligaste exempel på brister som beroende av situation kan anses medföra allvarlig fara: Felskydd saknar helt eller är avsevärt bristfälligt, t.ex. en apparat som är avsedd att skyddsjordas har inte skyddsjordats (skyddsledaren saknar eller skyddsjordningskretsen är avbruten). Grundskydd är avsevärt bristfälligt, men medför dock inte omedelbar fara. Överbelastnings- eller kortslutningsskyddsanordning är ansenligt överdimensionerad och den skyddade ledningen eller apparaten finns på en plats där dess överhettning kan förorsaka brand. Apparatens kapslingsklass avviker mycket från vad som krävs av förhållanden i utrymmet, och bristen kan med måttlig sannolikhet förorsaka att apparaten blir söndrad och också medföra olycksfall eller olycka. Elanläggningen saknar helt möjligheten för innehavaren att separera anläggningen. Brand- eller explosionsfara är uppenbart allvarlig, dock inte omedelbar. Operationssalens nödkraftssystem är avsevärt bristfälligt. Vid bedömning av bristens allvarlighet kan i några fall beaktas upprepningen av bristen. Om samma del i elanläggningen påverkas av flera enstaka brister som medför måttlig eller ringa fara, kan deras samverkan vara allvarlig. På samma sätt om en likadan brist upprepas längs hela elanläggningen, har den större samverkan än en enskild brist t.ex. när anläggningen saknar helt jordfelsbrytare avsedda för tilläggsskydd. Vid byggande av elanläggning utgör en behörig ibruktagningsbesiktning en väsentlig del. Om man kan tillförlitligt påvisa att ibruktagningsbesiktning eller grundläggande delar i den t.ex. alla mätningar har försummats, kan också detta anses som allvarlig brist. Däremot kan en enskild brist i förfaranden eller anteckningsmetoder för ibruktagningsbesiktning utan att det samtidigt kan framläggas bevis på en allvarlig brist i anläggningens konstruktion inte anses som sådan i lagen avsedd allvarlig brist som leder till en ny besiktning. I fråga om säkerheten vid användning av elanläggningar har underhållsprogrammet och iakttagande av programmet en grundläggande betydelse. Om elanläggningar av klass 2 och 3 saknar detta program helt eller i programmet framlagda åtgärder har i allvarlig mån försummats eller underdimensionerats, kan också detta anses vara en allvarlig brist.

16 S (16) 10 ALLVARLIGA ELSKADOR 11 GILTIGHET Om en elolycka som haft dödlig utgång eller förorsakat allvarliga personskador görs en anmälan om elolycka, som skall innehålla de uppgifter som specificerats på Tukes anmälningsblankett. En dylik olycka anmäls till Tukes omedelbart när man fått kännedom om den. Anmälningsplikten gäller speciellt polisen, räddnings- och arbetarskyddsmyndigheten samt distributionsnätsinnehavaren på distributionsområdet. Tukes sörjer för undersökning av olyckor, om den anser att detta behövs för utredning av orsaken till olyckan eller för förebyggande av olyckor. Denna Tukes-anvisning ersätter Tukes-anvisningen S daterad , träder i kraft så snart den utkommit och gäller tills vidare. 12 TILLÄGGSUPPGIFTER I jämförelse med anvisningens tidigare utgåva S har anvisningen preciserats för att motsvara de ändrade elsäkerhetsförfattningarna. Tilläggsuppgifter om denna anvisning ger Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes), telefon Anvisningen kan skrivas ut på Tukes webbplats Anslutande lagstiftning finns på adress Överdirektör Seppo Ahvenainen Direktör Tuiri Kerttula