Vision rapport Uppföljning av arbetet

Transkript

1 Vision rapport 2014 Uppföljning av arbetet

2 Är Lerum ledande?

3

4 Innehåll Introduktion 5 Kan man verkligen veta att nyckeltalen stämmer?... 6 Vad händer nu?... 6 Livsstil och konsumtion 7 Är Lerum ledande?... 9 Kommunförvaltningen upp till bevis 11 Är Lerum ledande? Hållbart näringsliv 15 Hållbart näringsliv i Lerum Är Lerum ledande? Hållbar planering och natur 19 Lerums natur Är Lerum ledande? Inflytande och dialog 22 Delaktighet och tillit Lerumsprojekt med kändisfaktor Rankingar Är Lerum ledande?

5 4

6 Introduktion Lerums vision om att bli Sveriges ledande miljökommun är nu fem år gammal. För fjärde året i rad publiceras Visionsrapporten som är en uppföljning av hur det går för Lerum att nå visionen. Hur går det egentligen? Får kommunen ett starkare, mer hållbart näringsliv? Hur lätt är det att leva klimatsmart i Lerum? Lyckas vi bevara skyddsvärd natur och samtidigt utveckla samhället? Svaren på de här frågorna och många fler finns att hitta i Visionsrapport Vision 2025 syftar ytterst till att skapa ett blomstrande och livskraftigt Lerum, både för oss som lever nu och för kommande generationer. För att avgöra om kommunen rör sig åt rätt håll behövs nyckeltal som berättar något om hållbarheten i kommunen. Det vill säga, i vilken mån lyckas Lerum skapa ett demokratiskt, tryggt och inspirerande samhälle som använder sina resurser på ett hållbart sätt. Årets visionsrapport ser inte ut som tidigare års rapporter. I samma takt som arbetet med visionen utvecklas och når längre måste uppföljningen förändras för att ge en uppdaterad bild av processen. För att bättre omfamna hela visionen har fler nyckeltal med social och ekonomisk tyngdpunkt plockats med, framförallt från Kommun- och landstingsdatabasen Kolada. Alla nyckeltal finns i någon av de båda bilagorna. I bilaga 1 finns de nyckeltal som kommunen använder i visionsrapporten sedan tidigare och i bilaga 2 finns Koladas nyckeltal för hållbar utveckling. Bilagorna ger möjlighet för läsaren att fördjupa sig i underlaget och skapa sig en egen bild av utvecklingen. Själva rapporten lyfter upp och diskuterar nyckeltal som bedömts som särskilt intressanta av olika anledningar. Målsättningen har varit att ge en sammansatt och fördjupad bild av Lerum som miljökommun; styrkor och svagheter. Den som läser hela visionsrapporten får ta del av kommunens väg mot visionen ur fem olika perspektiv. De olika perspektiven finns på: Sida 7 Livsstil och konsumtion Sida 11 Kommunförvaltningen upp till bevis Sida 15 Hållbart näringsliv Sida 19 Hållbar planering och natur Sida 22 Inflytande och dialog 5

7 Kan man verkligen veta att nyckeltalen stämmer? Nej, det kan man inte. Precis som all statistik innehåller nyckeltalen i visionsrapporten brister som är svåra att komma runt. Det kan till exempel handla om att det är svårt att göra tydliga avgränsningar, att det inte tagits fram nya siffror på väldigt länge och därför är svårt att avgöra hur läget är eller att statistiken samlats in på olika sätt från år till år. När man läser en rapport som baseras på statistik måste man alltså hela tiden hålla i minnet att siffror och nyckeltal aldrig kan bli något annat än brottstycken och speglingar av verkligheten, inte verkligheten själv. Genom att titta på flera nyckeltal samtidigt kan man däremot få en lite tydligare bild av läget och det har varit utgångspunkten när Visionsrapport 2014 har satts samman. Vad händer nu? Visionsrapporten är framtagen för att vara en hjälp för kommunstyrelsen att planera verksamheten. Utifrån vad som framkommer i visionsrapporten kan kommunstyrelsen besluta om nya inriktningar eller prioriteringar, som det till exempel gjorde förra året då inriktningen Prioritera hållbara transporter formulerades till förvaltningen. Visionsrapporten ingår från och med nästa år i underlaget för budgetarbetet. Rapporten kan också användas av invånare som vill bilda sig en uppfattning om hur Vision 2025 stimulerar till utveckling i Lerum. 6

8 Livsstil och konsumtion Livsstil och konsumtion beskriver hur Lerums invånare påverkar sin omvärld och sig själva genom de vardagliga val som var och en gör varje dag. Utgångspunkten är att det är kommunens uppgift att göra det lätt för medborgarna att göra klimatsmarta och hållbara val när det handlar om saker som kommunen kan påverka, till exempel hur man väljer att transportera sig och hur väl avfallshanteringen stöder en hållbar konsumtion. Ett Lerum där invånarna på ett enkelt och stimulerande sätt kan leva och konsumera hållbart har större förutsättningar att vara livskraftigt och en god plats att leva på även för kommande generationer. En sak som kommer att utmärka det hållbara samhället i framtiden är att resurser, material och energi används effektivt. Utsläppen och avfallen är så små som möjligt. Energin kommer från förnybara källor. Eftersom vi vet att det här är något som kännetecknar ett hållbart samhälle är nyckeltalen valda utifrån det. Man mäter utsläpp, avfall och energi och undersöker om de förändras i hållbar riktning. Lerum har länge haft politiskt fokus på att minska klimatutsläppen, vilket bland annat syns i fullmäktiges klimatstrategi och kommunstyrelsens inriktningar för visionen. Bakgrunden är att all användning av kol och olja ger ett tillskott på växthusgaser till atmosfären. Det leder till klimatförändringar vars konsekvenser för Lerum till exempel kan vara ökad frekvens av extrema vädersituationer som värmeböljor eller översvämningar. Globalt är konsekvenserna svåra att överblicka, och den samlade vetenskapen är överens om att mängden växthusgaser som människan släpper ut behöver minska. I Lerum har fullmäktige beslutat att utsläppen från Lerums invånare ska vara max 1,5 ton till år 2020, räknat på utsläppen från el, värme och transporter. Den uppdaterade statistiken för i år för Lerum ser ut så här: Bild 1. Lerums klimatutsläpp. Den mörkblå delen av stapeln är utsläppen från el och värme, vilket för Lerums del till största delen innebär utsläpp från privatbostäder. Om man tittar på utvecklingen från 7

9 basåret 1990 ser man en mycket positiv trend när det gäller den här delen av utsläppen. Lerums invånare har minskat sina utsläpp från el och värme med nästan två tredjedelar sedan dess och är inte långt ifrån att nå målet som fullmäktige har satt för energiförbrukningen till år 2020, trots att det bara är 2014 (se bilaga 1) Vad har då Lerum gjort som har varit så framgångsrikt för att minska utsläppen från el och värme? Den allra största anledningen är att oljepannor bytts ut till bland annat bergvärme och pelletspannor. Dessutom har fjärrvärmen i Lerum bytt energikälla, och eldas nu med förnybar träråvara som delvis hämtas från kommunens egna skogar. Parallellt med arbetet för att byta från fossil till förnybar energi har invånarna i Lerum också minskat sin energiförbrukning genom effektiviserande åtgärder. Energin används smartare helt enkelt. Den ljusblå delen av stapeln representerar utsläppen från transporterna i Lerum. Där finns ännu inte samma utveckling som skett för el och värme, även om det i år för första gången syns en nedåtgående trend även för utsläppen från transporter, vilket är positivt. Extra glädjande är att det är personbilarna som minskat sina utsläpp. Personbilar står för den största delen av Lerums fossila utsläpp. Att klimatutsläppen från personbilarna minskar beror både på att invånarna i Lerum kör bilar som släpper ut mindre och att de kör mindre bil totalt. Körsträckan per invånare har minskat kontinuerligt sedan 2008: Bild 2. Lerums invånare åker mindre bil än tidigare. Samtidigt syns en ökning i resandet med kollektivtrafiken, där pendeltåget ökat med en halv procent samtidigt som Lerumssnabben ökat med trettio procent. Förändringen mot minskad bilanvändning i kommunen är viktig att vara medveten om och planera inför. Minskat bilåkande är en trend i hela västvärlden, och Lerum är inget undantag. Bilden av Lerum som en starkt bilberoende kommun är fortfarande sann, men kan komma att behöva revideras de närmaste åren. Uppgiften om körsträcka per invånare tas fram på ett sätt som inte gör det möjligt att göra jämförelser mellan män och kvinnor. Sedan tidigare är det dock väl känt att män i större utsträckning än kvinnor kör bil. Om det minskade bilåkandet förändrat det förhållandet på något sätt kommer framtida resvaneundersökningar att ge svar på. För tillfället finns ingen sådan planerad. 8

10 I ett framtida, hållbart samhälle har vi inte råd med avfall. Avfall som uppstår är en kostnad för samhället och ett onödigt slöseri med resurser och energi. Ju mer material som går att återanvända och återvinna desto större vinst för samhället och för planeten. En hållbar konsumtion är med andra ord en konsumtion som ger upphov till så lite restavfall som möjligt. Att minimera matsvinn, maximera återvinningen och köpa saker som håller länge och därför ger upphov till jämförelsevis lite avfall är några sätt att utveckla en hållbar konsumtion. Så i vilken mån har då Lerum lyckats göra det enkelt för sina medborgare att minska sitt avfall? Ganska bra visar det sig, när man tittar på den senaste statistiken från 2013: Bild 3. Mindre mängd osorterat avfall är positivt för Lerum. Det gråmarkerade området visar Sveriges tjugofem procent bästa kommuner. Lerum finns med god marginal bland de bästa tjugofem procenten och kurvan har visat på en positiv utveckling med minskande mängder osorterat avfall de senaste två åren. Det finns flera anledningar till att Lerum lyckas bra med att minimera mängden avfall. Dels var Lerum tidigt ute med viktbaserad taxa och nu när matavfallet sorteras ut i hela kommunen har mängden avfall som går till förbränning minskat ytterligare. Är Lerum ledande? Ja definitivt, när det gäller el och värme. Lerums arbete med att till exempel byta till förnybar fjärrvärme och stimulera byggnation av energisnåla hus är något som kommunen ska vara stolt över och som flera andra kommuner har tagit efter. När det gäller transporter kan man inte säga att Lerum är ledande sp där blir svaret på frågan nej. Det är tydligt att bil är det överlägset lättaste sättet att transportera sig i kommunen, och här är givetvis Lerums förutsättningar fundamentalt olika de som råder i andra sorters kommuner till exempel storstäderna. Om Lerum ska bli ledande inom hållbara transporter är det möjligen rimligast att sikta på att bli ledande när det gäller hållbara transporter för pendlarkommuner. För att det ska bli verklighet behöver andra transportslag som cykel, gång och kollektivtrafik bli lika attraktiva och trygga att 9

11 använda. Dessutom behöver befintlig fordonsflotta, både lastbilar och personbilar, förändras så att fordonen i mycket större utsträckning drivs med förnybara drivmedel. När vi kan se att Lerums invånare lika gärna väljer tåg, elcykel, pendelbuss eller något annat framför bil och när samtidigt bilarna i kommunen drivs av förnybara drivmedel, då kan Lerum kalla sig ledande. Nästan blir svaret på frågan om Lerum är ledande när det gäller att möjliggöra hållbar konsumtion. Förra året rankades Lerum som nittonde bästa kommun i Sverige när det gäller avfallshantering och nöjda kunder. Under året har också Lerum engagerat sig i forskningsprojekt inom återvinning och ett nytt samarbete kring leksaker (Retoy). Lerum har med andra ord lyckats med mycket och är bättre än nittiotre procent av Sveriges kommuner på att minimera avfall och möjliggöra en hållbar konsumtion men det är fortfarande en liten bit kvar innan Lerum kan kalla sig ledande. För att kunna kalla sig ledande med gott självförtroende skulle kommunen till exempel behöva klättra ytterligare i Avfall Sveriges ranking, fler synliga projekt behöver startas som får spridning i media och mängden grovavfall behöver minska. 10

12 Kommunförvaltningen upp till bevis Hur konsumtionen och verksamheten ser ut i förvaltningen är de enda nyckeltal som kommunen kan påverka fullständigt. Det är med de här nyckeltalen som förvaltningen kan agera som en förebild och de är avgörande för trovärdigheten som miljökommun. Det blir helt enkelt svårt att kalla sig ledande miljökommun om de här nyckeltalen inte visar på hyfsade resultat. Ekologisk hållbarhet innebär att energi och naturresurser används så lite och så effektivt som möjligt. En förvaltning som vill vara ledande när det gäller ekologisk hållbarhet måste bland annat kunna visa att energiförbrukningen är minimerad och baserad på förnybara källor, att maten som serveras är ekologisk och att miljöfrågor hanteras systematiskt i styrsystemet. Att minska och effektivisera användningen av energi och resurser är också en ekonomisk fråga för kommunen, som har ett krav på sig att använda skattepengarna på ett ansvarsfullt sätt. Lerums kommunförvaltning har lyckats väl med detta när det gäller energin i fastigheter. Sedan länge är all el som köps miljömärkt och mängden energi som krävs per kvadratmeter har framgångsrikt minskats de senaste åren. Bild 4. Energiförbrukning i förvaltningens lokaler Andelen fossila bränslen har minskat rejält i takt med att oljepannor bytts ut mot pellets och nytillkomsten av solceller lovar gott inför framtiden. Minskad energianvändning och ökad andel förnybar energi är precis vad som efterfrågas i Lerums energiplan och andra politiska mål och innebär en utveckling mot ökad hållbarhet. 11

13 Om man för istället tittar på energin som används i förvaltningens transporter är det tydligt att förvaltningen fortfarande har en del utmaningar framför sig. Fordonen i förvaltningens tjänst är fortfarande starkt beroende av fossil energi även om mängden förnybara bränslen har ökat det senaste året: Bild 5. Förvaltningens har vänt en negativ trend. Som det framgår av bilden minskade de förnybara drivmedel mellan åren 2010 till 2012, tvärt emot den önskade utvecklingen. Det berodde på att gasbilar, som drivs av förnybar fordonsgas, byttes ut mot små dieselbilar. Under 2013 syns tydligt att trenden vände när problemet uppmärksammades i förvaltningen och andelen förnybara drivmedel ökar igen. I Energiplanen finns ett politiskt mål om hundra procent förnybara drivmedel till år 2020 och om ökningen fortsätter i samma takt som det senaste året finns goda möjligheter att nå det. Nationellt är Lerum redan bland landets bästa 25 procent, så med lite extra fart på arbetet finns goda möjligheter att bli ledande. Lerums resepolicy har bidragit till ett ökat hållbart resande i förvaltningen vilket visar sig tydligt i milersättningen. Antalet mil som anställda får ersättning för har minskat med mer än tjugotusen mil sedan 2011, från femtiosex tusen till trettiofem tusen. Ett nyckeltal som diskuteras flitigt i den offentliga debatten är andelen ekologisk mat som serveras i offentlig sektor. Andelen ekologisk mat är ett nyckeltal som hänger ihop med flera av Sveriges nationella miljömål (se till exempel Giftfri miljö, Biologisk mångfald och Rikt odlingslandskap. Maten innehåller färre skadliga ämnen än oekologisk eftersom den produceras utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Det är positivt både för de som äter den och för miljön. 12

14 Lerum har i flera år legat bra till när det gäller ekologisk mat, även om de senaste åren visar på en nedåtgående trend. Bild 6. Ekologisk mat i Lerum. Lerum är fortfarande bland Sveriges tjugofem procent bästa kommuner, men andelen har sjunkit och Lerum närmar sig mittfältet. Anledningen till att Lerum tappat är framförallt ekonomisk. Den ekologiska maten är ofta dyrare och det är en större utmaning att med samma ekonomiska förutsättningar komponera en måltid med stor andel ekologisk mat jämfört med oekologisk. Parallellt med att verksamheterna ska bedrivas på ett ekologiskt hållbart sätt (och dit är det långt för alla Sveriges kommuner) måste ekonomin möjliggöra en hållbar utveckling. Det handlar om att hitta en balans mellan materiell välfärd för dagens befolkning och för kommande generationer. Förvaltningen kan påverka hela den geografiska kommunens ekonomiska hållbarhet framförallt genom offentlig ekonomi och investeringar. Nyckeltal för detta redovisas fördjupat i andra sammanhang och en ytterligare analys görs inte här. Men för en ökad förståelse av vilka ekonomiska nyckeltal som har störst relevans för en hållbar utveckling är tabellen i bilaga 2 bra läsning. Värt att notera är att Lerum är grönmarkerat, vilket i det här fallet betyder att kommunen är bland de 25 procent av Sveriges kommuner med bäst resultat, för majoriteten av nyckeltalen för ekonomisk hållbar utveckling. I en ledande miljökommun är det helt nödvändigt att hållbarhetsperspektiven hanteras systematiskt i organisationen. Här har Lerum visat framfötterna genom att som tredje kommun i landet införa miljödiplomering som säkerställer att miljöarbetet finns integrerat i hela organisationen. Som ledande miljökommun gäller det också att kunna visa upp ett systematiskt arbete för jämställd verksamhet. Jämställdhetens stora betydelse för en hållbar utvecklings sociala perspektiv har uppmärksammats allt mer på senare år. En effekt av det är att Miljöaktuellts ranking Sveriges bästa miljökommun i år innehöll flera frågor som handlar om jämställd verksamhet. Lerum har arbetat med systematisk jämställdhetsintegrering sedan Resultatet är bland annat att kommunen i år infört jämställdhetsanalys för alla politiska ärenden. Koladas nyckeltal för social hållbarhet visar att lönegapet i medianlön för män och kvinnor i kommunsektorn minskar i Lerum sedan flera år tillbaka. Utvecklingen är alltså positiv, även om det finns mycket kvar att göra. 13

15 Är Lerum ledande? Ja, det går att säga med rätt så mycket kött på benen att Lerums kommunförvaltnings verksamheter är ledande, åtminstone inom några områden. Nyckeltalen för energianvändning och förnybara bränslen visar på en förvaltning som har förmågan att ställa om mot hållbarhet och arbetet med att föra in miljöfrågor och jämställdhet på ett systematiskt sätt i organisationen ligger långt framme. Däremot behöver andelen ekologisk mat öka igen och det hållbara resandet fortsätta att utvecklas. 14

16 Hållbart näringsliv En av målsättningarna med Vision 2025 är att fler arbetstillfällen ska skapas inom kommunen och att kommunens företag har goda förutsättningar att växa och bidra till ett hållbart samhälle. Visionens ledord Kreativitet är starkt förknippat med ett hållbart näringsliv. Nya idéer, produkter och tjänster behövs för att skapa ett blomstrande Lerum nu och i framtiden. Koladas nyckeltal för ekonomiskt hållbar utveckling visar att Lerum ligger bra till när det gäller basen för näringslivet, de flesta nyckeltal lyser gröna. Grundförutsättningarna för Lerum är alltså goda, utbildningsnivån är hög och många är i arbete. Så hur går det då för Lerum att utifrån de här goda förutsättningarna skapa ett hållbart näringsliv? För att kunna besvara frågan används nyckeltal som tillsammans beskriver olika aspekter av ett hållbart näringsliv. Tre frågor står i centrum: Ökar Lerums näringsliv i relation till invånarantalet så att fler kan arbeta på hemmaplan? Ökar den del av näringslivet som direkt bidrar till en hållbar utveckling? Blir näringslivet bättre på att systematisera sitt miljöarbete och därigenom använda resurser och energi på ett smartare sätt? Hållbart näringsliv i Lerum Självförsörjningsgrad visar hur stor utpendlingen är från Lerum och är ett mått på i vilken mån det finns sysselsättning på hemmaplan för kommunens invånare. Det är ett viktigt mått ur visionssynpunkt eftersom ett större näringsliv med fler möjligheter till jobb inom kommunens gränser ökar kommunens konkurrenskraft och minskar behovet av transporter i form av pendling. När fler personer finns på plats i kommunen under större delar av dagen ökar också kundunderlag för affärer och restauranger, vilket ytterligare gynnar kommunens utveckling. Lerum är en utpräglad pendlarkommun och har under lång tid tillhört de tio kommuner i Sverige med lägst självförsörjningsgrad. De senaste siffrorna visar att Lerums självförsörjningsgrad ökar med en halv procent och Lerum klättrar två placeringar på listan över Sveriges kommuner och deras sysselsättningsgrad. 15

17 Bild 7. Lerum självförsörjningsgrad jämfört med Sveriges 25 procent bästa kommuner. Ett annat sätt att titta på samma sak är att undersöka nettoinpendlingen. Nettoinpendling är ett av två nyckeltal för ekonomisk hållbarhet där Lerums resultat är rödmarkerat i Kolada (se bilaga 2). Det visar på samma sak som den låga självförsörjningsgraden, nämligen att utpendlingen är en utmaning för Lerum ur hållbarhetssynpunkt. Om man tittar på den könsuppdelade statistiken framgår att män pendlar ut ur kommunen i klart högre grad än kvinnor, något som är viktigt att veta när man prioriterar åtgärder inom trafik- och transportplanering. För att Lerum ska ha ett hållbart näringsliv räcker det inte bara med att antalet jobb ökar. De nya jobb och företag som skapas behöver bidra till en hållbar utveckling. Kommunstyrelsen har ett uttalat fokus på att skapa nya hållbara jobb. Hur mäter man då om Lerum lyckas med det? För att kunna jämföra Lerum med resten av landets kommuner används SCB:s och Eurostats definition av miljösektorn, kort uttryckt den del av näringslivet med varor och tjänster som bidrar till hållbar utveckling. Man måste vara medveten om att det med SCB:s definition främst handlar om ekologisk hållbarhet. I Lerum är miljösektorns andel låg, både om man jämför med de andra kommunerna i regionen och med Sveriges kommuner i övrigt. 16

18 Bild 8. Lerum tillhör de tio procent av Sveriges kommuner med lägst andel jobb inom miljösektorn. Ett tredje sätt att undersöka om Lerums näringsliv ökar är att se på antalet nystartade företag. Nystartade företag är en indikation på att visionens ledord Kreativitet kännetecknar näringslivet. Antalet nystartade företag har varit högt för Lerum tidigare, men 2012 sjönk nivån från 6,7 till 5,6 per tusen invånare (se bilaga 2). Lerum tillhör inte längre landets 25 procent bästa kommuner när det gäller nyregistrerade företag. Nyckeltalet ska dock tolkas med viss försiktighet eftersom ett stort antal nystartade företag inte alltid behöver vara entydigt positivt. Alla företag, oavsett om de tillhör miljösektorn eller inte, kan införa ett miljöledningssystem för att identifiera sin största miljöpåverkan och införa rutiner för att förbättra sitt miljöarbete. Ett hållbart näringsliv innebär, förutom att självförsörjningsgraden ökar och att miljösektorns andel blir större, att de företag som redan finns i kommunen blir skickliga på att minimera sin miljöpåverkan. Sedan 2011 har antalet företag med miljöledningssystem stadigt minskat i Lerum, men den senaste mätningen visar att antalet ökat igen. Det rör sig främst om att ovanligt många företag valt att certifiera sig enligt ISO Bild 10. Fler företag i Lerum har ett systematiskt miljöarbete. 17

19 Om man dyker djupare ner i statistiken ser man att det främst är små och medelstora företag med anknytning till byggindustrin som tillkommit. En möjlig förklaring kan vara att de ofta är underleverantörer till stora byggföretag som ställer krav på att deras leverantörer ska uppfylla samma krav som de själva. Det är vanligare att stora företag är ISO certifierade. Sammanfattningsvis visar statistiken för hållbart näringsliv i Lerum på tre saker: Antalet företag inom miljösektorn är fortsatt låg Antalet företag som infört ett systematiskt miljöarbete med hjälp av ett ledningssystem har ökat Lerum har ökat sin självförsörjningsgrad något, men den är fortfarande bland de tio lägsta i Sverige. Utpendlingen tillhör Sveriges största. Är Lerum ledande? Nej, Lerum har en bra bit kvar innan målsättningen Vision 2025 Sveriges ledande miljökommun kan sägas gälla även för näringslivet. För att visionen ska synas i näringslivet krävs bland annat ett växande näringsliv och då särskilt inom miljösektorn. Den största anledningen till optimism finns i antalet företag med miljöledningssystem där Lerum har ett gott resultat. 18

20 Hållbar planering och natur Om Lerum ska vara Sveriges ledande miljökommun krävs att kommunen förmår bygga ett samhälle där det är enkelt att leva klimatsmart och hållbart. Samtidigt som samhället utvecklas behöver de höga naturvärden som finns i kommunen hanteras varsamt. Dessutom ska samhällsbyggandet vara hållbart inte bara nu och på lång sikt, utan också möjliggöra ett hållbart liv både i och utanför tätorterna. En grandios utmaning helt enkelt. Har då Lerum lyckats med de högt ställda målsättningarna under det senaste året? En majoritet av nyckeltalen inom hållbar planering och natur visar inte på några tydliga trender. Ett undantag är de klimatsmarta husen som byggs som aldrig förr i kommunen. Andelen klättrade förra året till över hälften av de nybyggda husen: Bild 11. Lerums nya hus är energieffektivare än någonsin I ÖP och i regionala överenskommelser som K2020 är det prioriterat att förtäta samhället och bygga nära kollektivtrafiken. Det är också vad som sker i stor utsträckning, utvecklingen har varit positiv flera år i rad med ökande andel i kollektivtrafiknära läge. Dock minskade andelen något förra året, för första gången sedan Andelen hushåll som hamnar långt från kollektivtrafiken och som bidrar till ett glesare samhälle ligger mellan tio och tjugo procent, både om man använder definitionen i K2020 och om man tittar på ÖP utpekade områden för önskad bebyggelse. 19

21 Bild 12. Andel bygglov inom förtätningsområden Lerums natur Lerum har på grund av sin geografiska placering som en kranskommun till Göteborg en stor utmaning i att expandera och utveckla samhället och samtidigt värna de höga naturvärden som finns i kommunen. För att lyckas med detta finns Naturvårdsprogrammet som ska användas för att prioritera och möjliggöra exploatering utan att skada skyddsvärd natur. I dagsläget finns inte någon statistik som visar om skyddsvärd natur har skadats av exploatering. Det som finns är en sammanställning av hur många exploateringar som skett i områden som är skyddsvärda i Naturvårdsprogrammet. Siffran ger en indikation på vilket exploateringstryck det finns i skyddsvärd natur i kommunen. Ett ökat antal exploateringar i skyddsvärd natur måste inte betyda att naturen skadats, men ska användas som en indikation på att risken för skada och förlorade ekologiska värden har ökat. Metodiken för att ta fram statistiken har ändrats sedan förra året och därför är jämförelser inte möjliga att göra bakåt i tiden. Man kan ändå konstatera att det finns ett exploateringstryck på Lerums skyddsvärda natur och att det kräver viss uppmärksamhet. I naturvårdsprogrammet är det också utpekat att en målsättning för kommunen är att andelen ekologisk mark ska öka. Det ligger i linje med det nationella målet om ett ökat ekologiskt jordbruk och kopplar till miljömålen Giftfri miljö, Biologisk mångfald och Ett rikt odlingslandskap. I Lerum är en jämförelsevis liten del av jordbruket ekologiskt, endast 5 procent av marken för stöd för detta. En förklaring är att Lerum har en hög andel hästgårdar som det i dagläget saknas riktlinjer och möjligheter till ekonomiskt stöd för när det gäller ekologiskt brukande. Hur Lerum natur mår mäts också genom att bedöma status på kommunens vattendrag. Någon ny bedömning är inte genomförd det senaste året, det senaste uppgifterna som kommunen har är samma som publicerades i Visionsrapport Ett vattendrag i Lerum, Lerån, är rödmarkerat. Det betyder att det är mycket påverkat, i Leråns fall framförallt av övergödning. I vilken mån kommunen lyckas upprätthålla en god vattenkvalité är en bra indikator på hur naturvården prioriteras. 20

22 Är Lerum ledande? Nej, det finns inget som pekar på att Lerum skulle vara ledande i Sverige när det gäller hållbar samhällsplanering och naturvård. Undantaget som sagt, är kommunens framgångsrika arbete med att stimulera byggnation av klimatsmarta hus. Tidigare har det funnits en trend med ökad andel hushåll som byggs i kollektivtrafiknära lägen, men trenden bröts förra året och andelen minskade igen. När det gäller t.ex. friskare natur och vattendrag, förtätning enligt ÖP, ett ekologiskt jordbruk eller minskat antal invånare som störs av buller är läget oförändrat från förra året. Inom det här området tas nyckeltalen fram av kommunen själv och därför är inte möjligt att göra nationella jämförelser. Det närmaste som finns när det gäller att jämföra Lerum med resten av Sverige är de enkäter som görs av olika aktörer inom området. Exempel på detta är Boverkets uppföljning av miljömålet god bebyggd miljö där Lerum placerar sig i mittfältet av Sveriges kommuner. 21

23 Inflytande och dialog För att Lerum ska kunna kalla sig ledande miljökommun krävs inte bara en förändring i yttre faktorer som rör vilken energi vi använder, var husen byggs någonstans och hur väl vi tar hand om laxarna i Säveån. En utveckling mot Vision 2025 innebär också en förändring på insidan, i känslor och uppfattningar. Visionen beskriver en kommun där inflytande, trygghet och delaktighet har ökat. Dessutom ska arbetet ha fått genomslag utanför kommunens gränser och inspirerat andra till hållbar utveckling. Delaktighet och tillit SCB genomför varje år en kundundersökning bland Sveriges kommuner. För Lerums del ingår några frågor om kommunens arbete med Vision Det är ett sätt att ta reda på vad medborgarna tycker om visionen och om den utveckling som den innebär. När Lerums invånare får betygsätta vad de tycker om Vision 2025 Sveriges ledande miljökommun blir betyget 7,8 av 10 möjliga. Det är ett gott betyg som visar att Lerums medborgare gillar visionen. I förra mätningen blev det sammanlagda resultatet 8,4 så det har sjunkit något men är fortfarande en av undersökningens högsta betyg. Kvinnor ger ett högre betyg än (8,2) än män (7,4). Det följer den nationella trenden där kvinnor generellt värderar miljöfrågor högre. Lerums medborgare har också fått betygsätta i vilken mån de känner sig delaktiga i visionsarbetet och här blir resultatet inte lika positivt. Det landar på ett medelhögt betyg (5,8) som är oförändrat sedan I den här frågan är det ännu större skillnad mellan könen än i frågan om vad man tycker om visionen. Kvinnor känner sig mer delaktiga (6,3) än män (5,2). Eftersom män ger visionen ett lägre betyg än kvinnor generellt så är det inte överraskande att män i mindre utsträckning anger att de känner sig delaktiga i miljöarbetet. Men skillnaden är anmärkningsvärt stor mellan könen, det är den största skillnaden mellan kvinnors och mäns svar i hela undersökningen. För att utveckla visionen i linje med ledordet Inflytande är det viktigt att vara medveten om den här stora skillnaden mellan kvinnors och mäns svar och ta reda på vad den beror på. Det är ingen skillnad i känslan av delaktighet mellan invånare i centralorten i Lerum, i någon av de andra tätorterna eller på landsbygden. I Koladas nyckeltal för social hållbarhet framgår att andelen invånare med låg tillit till andra har ökat i senaste mätningen. Det är bara andelen män med låg tillit till andra som har ökat medan andelen kvinnor med låg tillit till andra ligger kvar på samma nivå som tidigare. Männen har därmed gått om kvinnorna när det gäller låg tillit. Mindre känsla av tillit och delaktighet, och då särskilt hos män, är en utveckling som ett visionsarbete behöver motverka för att vara framgångsrikt. 22

24 Lerumsprojekt med kändisfaktor En del av innebörden i ordet ledande är att Lerum ska vara ett gott exempel och utmana andra kommuner att följa samma väg. Då är det viktigt att det i Lerum kontinuerligt finns projekt som uppmärksammas utanför kommungränsen, för att inspirera både andra och oss själva. Här är topp-tre-listan över de Lerumsprojekt som fått mest uppmärksamhet i media det senaste året. Noisun Fiskvägen i Hedefors Omdiplomeringen av kommunförvaltningen Strax utanför listan hamnade ridvägen med rörelsestyrd solcellsbelysning. Alla fyra projekten är exempel där Lerum rent faktiskt är ledande i betydelsen att vara först med någonting. Rankingar Lerums profil som miljökommun blev inte hjälpt av de två rankingar som publicerades under sommaren. I Miljöaktuellts ranking tappade Lerum 33 platser och hamnar på plats 38. I Naturskyddsföreningen placerade sig kommunen på plats 174 av tvåhundra deltagande kommuner. Den främsta förklaringen var tyvärr att de svar som skickats in inte var kompletta. En djupare analys av rankingarna och Lerums placeringar finns i underlaget till Kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 17 september. Är Lerum ledande? Det är förstås inte möjligt att avgöra om Lerum är ledande när det handlar om så abstrakta saker som känsla av delaktighet eller anseende i omvärldens ögon. Här får man istället försöka bilda sig en uppfattning av om utvecklingen går åt rätt håll. Den samlade statistiken inom inflytande och delaktighet visar dock nästan entydigt på en negativ utveckling där känsla av delaktighet, tillit och omvärldens bedömning av Lerum sjunkit i den senaste mätningen. Det är inga dramatiska skillnader men alla nyckeltal går åt ett håll som är motsatt det som visionen siktar mot. En viktig notering är att de senaste siffrorna är från 2012, och alltså från en tid innan till exempel medskapandet i Gråbo fått fart. Det som går emot den generellt negativa trenden är att Lerum kontinuerligt lyckas genomföra projekt som är ledande och som väcker uppmärksamhet utanför kommunen gränser. 23

25 24