Vision rapport 2012

Transkript

1 Vision rapport 2012 Uppföljning av arbetet Johanna Wahlqvist Miljöcontroller

2 Uppföljning av arbetet September Johanna Wahlqvist, Miljöcontroller

3

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Metod Förändringar i rapporten sedan Sammanfattning Livsstil & konsumtion Hållbart näringsliv Hållbar planering & närmiljö Natur Inflytande & dialog Livsstil & konsumtion Avfall Hushållsavfall Grovavfall Ekologisk mat, kommunal sektor Biltransporter Cykeltransporter Kollektivtransporter Lokala busslinjer Regionala busslinjer Alingsåspendeln Fossila bränslen, transporter Energianvändning Klimatutsläpp Hållbara jobb Grönt näringsliv Företag med miljöledningssystem Självförsörjningsgrad Hållbar planering & närmiljö Buller Närhet Närhet till återvinningsstation Närhet till kollektivtrafik Nya bostäder i förtätningsområden Energieffektiva hus Natur Vatten FSC-certifierat skogsbruk Ekologiskt jordbruk Ansvarsarter Areal av lek- och uppväxtområden för Säveålaxen Eventuella avvikelser för övriga ansvarsarter

5 7 Inflytande & dialog Delaktighet Uppfattning om visionen Delaktighet i visionen Rankingar Sveriges miljöbästa kommun Visionen som varumärke Profilprojekt Källor 27 4

6 5

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i november 2009 att Lerums kommun skall arbeta för att bli Sveriges ledande miljökommun till år 2025; Vision Kommunstyrelsen har i verksamhetsplanen för 2011 gett förvaltningen i uppdrag att låta visionen prägla all verksamhet. I februari 2012 modifierades bilden med de samlade inriktningarna och uppdragen inom Vision 2025: Lerum - Sveriges ledande miljökommun år 2025 (kommunstyrelsens beslut 25 april 2012) Gör det lätt att leva klimatsmart i Lerum Dialog med medborgarna. Hjälp medborgarna att se visionsarbetet Öka delaktigheten Byt fokus i samhällsbyggandet Ändra energianvändningen Skapa nya hållbara jobb Sök samarbete för att nå visionen 2011: undersök nuvarande fokus Gör klimatanpassningsplan 2012: beredskap mot ökande vattenflöden, mm 2013: beredskap mot förändringar inom ekologi, hälsa, mm Agera enligt bostadsstrategin Gör ny energiplan Gör plan för hållbara transporter Skapa ny offensiv energirådgivning, solceller, mm Genomför vindbruksplanen 2011: Företagsdriven miljöutveckling. Rework Lerum. Underifrån Miljödiplomera förvaltningen Gråbo är pilot i visionsarbetet Skapa ledande återvinnings-/återanvändnings-system Förvalta chalmersarbetet Undersök förutsättningarna för samarbete kring hållbar livsmedelshantering Sök samarbete med forskning om Gråbo nya skolor Sök samarbete om finansiering. ÅF, Chalmers, Tällberg, I den här rapporten presenteras uppföljningen av vilka resultat arbetet har givit under Metod Det finns ingen allmän definition på vad 'ledande miljökommun' innebär, och i synnerhet inte någon definition på vad det innebär för Lerum. För att kunna göra en uppföljning har det varit nödvändigt att sätta ramar för vad som skall ingå. Grunderna som har använts finns i Kommunstyrelsens beslut från den 8 juni 2011, 198. Sammanfattningsvis kan följande nämnas: - Uppföljningen har invånaren som utgångspunkt - Uppföljningen har ett brett fokus som rör många sidor av visionsarbetet och är inte begränsad till traditionella miljömål. - Uppföljningen är resultatbaserad och berör endast i undantagsfall enskilda åtgärder. 6

8 Rapporten är uppdelad i fem huvudområden: - Livsstil & konsumtion - Hållbart näringsliv - Hållbar planering & närmiljö - Natur - Inflytande & dialog Tillsammans speglar de olika vinklingar av arbetet med Vision Varje huvudområde innehåller en uppsättning delområden med nyckeltal. 1.3 Förändringar i rapporten sedan 2011 Efter presentation av visionsrapporten för 2011 i Kommunstyrelsen framkom önskemål om hur rapporten kan utvecklas. Ett starkt önskemål var att området Hållbar planering & närmiljö utökades med fler nyckeltal. I årets upplaga av visionsrapporten redovisas två nya nyckeltal i det här området; Energieffektiva hus och Bostäder i förtätningsområden. Dessutom har en del detaljer ändrats i layout för att göra rapporten ännu tydligare. 7

9 2 Sammanfattning För ett så brett och mångfacetterat arbete som Vision 2025 ger upphov till är det inte möjligt att komma fram till en enda slutsats, eller ett enda svar på frågan "Hur långt har Lerum kommit mot målet att bli Sveriges ledande miljökommun?". Istället presenteras en samling av utvalda nyckeltal som vart och ett berättar något om hur Lerum har lyckats i olika delar av visionsarbetet. Här följer en sammanfattning för att få en överblick över de olika områdena. 2.1 Livsstil & konsumtion När det gäller energi och klimat ser den positiva utvecklingen ut att ha avstannat de senaste åren. Siffrorna håller sig på ungefär samma nivå sedan år En förändring behöver ske för att Lerum ska nå målen till år Lerum fortsätter att utmärka sig när det gäller ekologisk mat och hamnar på en fjärdeplats bland Sveriges kommuner och landsting. Under året har insamling av matavfall införts i delar av kommunen, vilket förhoppningsvis kommer att visa sig i en positiv förändring när det gäller kärl-och säckavfall i nästa års uppföljning. I årets siffror ser man ingen större förändring, men Lerum befinner sig fortfarande bland Sveriges 25 procent bästa kommuner. För det andra nyckeltalet för avfall, grovavfall, har Lerum precis som förra året långt kvar till hållbarhet. I övrigt visar analysen att kollektivtrafiken inom Lerum minskar, medan kollektivtrafiken som förbinder kommunen med Göteborg och Alingsås ökar. På samma gång kan man se en minskning i antalet körda mil i bil per invånare, vilket följer utvecklingen nationellt. Sammantaget finns en svag trend som tyder på ökat kollektivtrafikresande. 2.2 Hållbart näringsliv Lerum arbetar genom sin näringslivsstrategi för att öka andelen jobb inom grön sektor i kommunen och för att öka socialt ansvarstagande hos företagen. Båda de här nyckeltalen har, tvärtemot förhoppningarna, minskat sedan föregående år. Självförsörjningsgraden ligger kvar på samma nivå. Sammantaget kan man inte se någon positiv förändring för området hållbart näringsliv, utan snarare en negativ trend där färre företag engagerar sig i en miljöcertifiering eller skapar jobb inom den gröna sektorn. 2.3 Hållbar planering & närmiljö Under det här området samlas flera nyckeltal som handlar om närhet och förtätning av samhället. Förtätning är viktigt eftersom ett tätt samhälle ger större möjligheter till 8

10 hållbara transporter; det blir lättare att gå och cykla istället för att välja bil, livskvalitén ökar och gaturummet befolkas. Ett nytt sätt att undersöka om Lerum lyckas med att förtäta samhället är att titta på i vilken mån nya bostäder verkligen hamnar i de områden som pekas ut i översiktsplanen (ÖP) som önskvärda att förtäta. Det här är ett nyckeltal som kommunen har fullständigt inflytande över. Under 2011 byggdes drygt 18 procent av samtliga nya bostäder i områden som inte är lämpliga enligt ÖP och andelen har ökat de senaste två åren. Lerum har under året uppmärksammats för sitt system att anpassa bygglovstaxor och avgifter efter hur energisnålt man väljer att bygga, och det syns tydliga resultat i analysen att det här systemet har haft effekt. Andelen hus som byggs riktigt energisnålt har ökat markant sedan ändringen och är nu över sextio procent av alla nya hus. 2.4 Natur Certifieringen för hållbart skogsbruk, FSC (Forest Stewardship Council) har blivit ifrågasatt under året, men är fortfarande den bästa jämförbara indikatorn för att se i vilken mån skogen sköts på ett hållbart sätt. Andelen FSC-märkt skog inom Lerums kommun ökar, och Lerum har en hög andel FSC-skog jämfört med Sveriges ekokommuner. Tvärtom gäller för nyckeltalet ekologiskt odlad mark, där andelen ekologisk mark i Lerum minskat de fyra senaste åren. Lerum har en låg andel jämfört med övriga kommuner i Sverige. För två nyckeltal inom området Natur är det inte möjligt att få fram statistik varje år. Detta gäller nyckeltalen som beskriver Lerums vattenkvalité och nyckeltal för ansvarsarter. För de här talen finns inga nya siffror från 2011, de kommer att uppdateras när ny information finns tillgänglig. Nationellt har naturvård varit ett område som uppmärksammats under året och tagit mer utrymme i rankningar. 2.5 Inflytande & dialog I juni stod det klart att Lerum inte behöll sin placering på plats 13 i tidningen Miljöaktuellts ranking över kommunernas miljöarbete, utan hamnade på plats 21. Orsakerna är dels att andra kommuner jobbar snabbare på vissa områden, men också att Lerum saknar vissa samarbeten och planer som är poänggivande. Sammantaget ligger Lerum fortfarande högt upp på samtliga rankinglistor, även om det bara är på rankingen för ekologisk mat som kommunen når sin rekordplacering under En del av avsikten med visionen är att andra ska inspireras av arbetet. För att få en känsla för i vilken mån det här lyckas analyseras hur mycket utrymme Lerums vision får i media. På tre ställen under året dyker det upp en direkt referens till Lerums vision följt av en uppmaning att fler kommuner borde göra på samma sätt. 9

11 3 Livsstil & konsumtion Visionsområde Livsstil & konsumtion handlar om hur Lerums invånare lever och konsumerar. Här presenteras siffror för miljöeffekter som uppstår på grund av dagliga vanor, som val av varor och transporter, återvinning och elförbrukning. 3.1 Avfall Hushållsavfall Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har lägst siffror för kärloch säckavfall. Samhällets förmåga att återanvända och återvinna är ett viktigt mått på hållbarhet. I diagrammet visas hur mycket kärl- och säckavfall varje invånare i Lerum ger upphov till på ett år. Kärl- och säckavfall innebär det avfall som hämtas från hushåll, exklusive det som sorteras för materialåtervinning. En minskning i kärl- och säckavfall är en indikation på ökad sopsortering och materialåtervinning eller minskad eller förändrad konsumtion. De senaste åren har Lerum haft en svagt uppåtgående kurva, med ökade mängder avfall. Lerum befinner sig ändå bland de 25 procent bästa kommunerna, och lyckas alltså i större utsträckning än de flesta att minimera antalet kilo osorterat kärloch säckavfall som varje invånare ger upphov till. Under 2012 har Lerum infört insamling av matavfall i delar av kommunen, och förhoppningen är att det kommer att synas i nästa uppföljning som en minskning av mängden kärl- och säckavfall. 10

12 3.1.2 Grovavfall Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har lägst siffror för grovavfall per invånare. Grovavfall är det avfall som är tungt eller skrymmande och som inte passar att samlas in i kärl eller säck. I statistiken ingår både det som samlas in vid fastighet (t.ex. budning eller kampanjhämtning) eller vid återvinningscentral. Lerum har markant högre mängd avfall än genomsnittet. Avfall Sverige har märkt ut "Grovavfall" som det område där Lerum har störst problem inom hållbarhet, men de senaste åren syns en tydlig och uppmuntrande trend av ett minskande antal kilon. 3.2 Ekologisk mat, kommunal sektor Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har högst siffror för kommunala inköp av ekologiska livsmedel 11

13 Hur stor andel ekologisk mat som köps in till den kommunala sektorn är ett vanligt jämförelsemått för kommuner. Av den anledningen redovisas det här i visionsrapporten, trots att statistiken inte omfattar hela den geografiska kommunen. Lerum ökar andelen ekologisk mat snabbare än genomsnittet. Lerums placering 2011: 4 Lerums bästa placering: 4 Det här är ett område där Lerum verkligen utmärker sig nationellt. 3.3 Biltransporter Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har lägst siffror för körsträcka i bil per invånare. Siffrorna avser den sammanlagda körsträckan för alla bilar som använts någon gång under året. De hämtas från bilbesiktningens avläsningar och publiceras av SCB. Det grå området i diagrammet visar de 25 procent av Sveriges kommuner vars invånare har lägsta antalet körda mil per år. Linjerna representerar Lerum och snitt för Västra Götalandsregionen. Lerum befinner sig strax över Sveriges 25 procent bästa kommuner. Om Lerum lyckas bygga ett tätare samhälle där det är enklare att transportera sig med kollektivtarfik, cykel eller till fots kommer det att synas i denna graf i takt med att invånarnas transportmönster förändrar sig. 12

14 Lerum hamnar på plats 89 när alla Sveriges kommuner rankas efter hur mycket den totala körsträckan har minskat sedan förra året. Malmö är den kommun i landet som har minskat mest, hela 17,5 % procent sedan året innan. 3.4 Cykeltransporter För att veta i vilken mån arbetet med att öka resandet med cykel lyckas, är det nödvändigt att mäta antalet cykelpassager. Statistik för detta område saknas men förhoppningen är att kunna mäta det här i framtiden, i enlighet med vad som fastslagits i kommunstyrelsens inriktning för hållbart resande. 3.5 Kollektivtransporter Lokala busslinjer Antalet resor på lokala busslinjer minskade med tre procent under 2011 jämfört med året innan. I kommande rapporter kommer trenden över tid att redovisas Regionala busslinjer Antalet resor på busslinjer som passerar genom Lerum ökade med fyra procent under 2011, jämfört med året innan. I kommande rapporter kommer trenden över tid att redovisas Alingsåspendeln Antalet resor på Alingsåspendeln ökade med tolv procent under 2011, jämfört med året innan. Det finns ingen uppgift för antalet resor till och från Lerum. Siffran visar istället det totala antalet resor med Alingsåspendeln. I kommande rapporter kommer trenden över tid att redovisas. 3.6 Fossila bränslen, transporter För att veta i vilken mån Lerums invånare går över till förnybara bränslen att transporter mäter man varje år förbrukningen av olja och diesel. Förhoppningen är att den här siffran går ner i takt med att förnybara bränslen tar över. Tyvärr kan ingen trend redovisas eftersom metoden för att mäta bränslekonsumtion har ändrats sedan 2011 och inga jämförelser bakåt är möjliga. Lerum har för närvarande en genomsnittlig fossilbränslekonsumtion på 529 liter/invånare. Det placerar Lerum på en 78:e plats nationellt, där kommunen på första plats (Sundbyberg) har lägst konsumtion av fossila bränslen. Sundbyberg är också den kommun som har lägst körsträcka per invånare och det är tydligt att de här nyckeltalen hänger ihop. 13

15 3.7 Energianvändning Grafen visar energiförbrukning per invånare för Lerums kommun 5. På grund av stora olikheter i hur och vad som redovisas är det idag inte möjligt att jämföra den här siffran nationellt. Jämfört med år 1990 har energianvändningen minskat, men minskningen har avstannat de senaste åren. Målet för år 2020 är 9000 kwh, ett mål som är möjligt nå under förutsättning att minskningstakten tar fart igen. Åtgärder som ger effekt i denna graf är olika typer av energieffektiviseringar, energisnål nybyggnation och beteendeförändringar. 14

16 3.8 Klimatutsläpp Sammanlagda utsläpp från direkta källor för Lerums kommun 6. Svart streck visar målet för år Vid alla redovisningar av koldioxidutsläpp är det ytterst viktigt att vara medveten om att en stor del av koldioxidutsläppet uppstår genom konsumtion, både privat och offentlig. Idag finns ingen enkel och allmän metod för att med godtagbar noggrannhet redovisa konsumtionsbaserade utsläpp på kommunnivå. I genomsnitt i Sverige brukar man räkna med att varje invånare ger upphov till cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per år om konsumtionen räknas in 7. På en del håll börjar kommuner (till exempel Göteborg) att formulera mål som räknar in konsumtionen. Lerums klimatmål för år 2020 är satta utifrån utsläppen från transporter och el och värme. Det är alltså bara bidragen från de här två utsläppskällorna som Lerums målnivå gäller för. I diagrammet ovan framgår hur de här två utsläppen (de blåa delarna av staplarna) har förändrats sedan Svart streck visar målet för år Fortfarande krävs nästan en halvering av koldioxidutsläppen för att nå målnivån för 2020, och minskningstakten måste öka för att Lerum ska lyckas. Utsläppen för lustgas (N2O) och metan (CH4), visas för att ge en rättvisare bild av det totala utsläppet av växthusgaser. 15

17 16

18 4 Hållbara jobb Inom visionsområdet Hållbara jobb redovisas i vilken mån kommunen lyckas i arbetet med att skapa ett grönt näringsliv, ett näringsliv som bidrar till det hållbara samhället. 4.1 Grönt näringsliv Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har högst andel anställda inom miljösektorn 8, enligt Eurostat och SCB:s definition. Grafen visar andelen sysselsatta inom miljösektorn* som procent av den totala sysselsättningen per kommun. Emmaboda kommun är inte redovisad eftersom deras värde är tre gånger högre än någon annans och därför svårt att representera i samma diagram. Lerum ligger, med ett värde på 0,6 procent, under genomsnittet för Västra Götaland (som också representeras i diagrammet) och cirka en procentenhet under de 25 procent bästa kommunerna. Trenden har varit vikande de senaste två mätningarna. Om Lerum lyckas med målet att stimulera affärsdriven miljöutveckling kommer det att synas i denna graf. *Miljösektorn definieras enligt OECD/Eurostat: "Industrin för miljövaror och tjänster består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, begränsar, minimerar eller återställer miljöförstöring till vatten, luft och jord samt även 17

19 problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. Detta innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning." Som exempel nämns ekoturism, ekologiskt jordbruk, miljökonsulter m.m. 4.2 Företag med miljöledningssystem Diagrammet visar antal företag som är antingen ISO-certifierade (med ISO 14001) eller Miljödiplomerade 9. I framtiden är förhoppningen att det skall vara möjligt att göra jämförelser med alla svenska kommuner, och då uttryckt som andel procent av det totala näringslivet inom kommun. För tillfället är det inte möjligt, eftersom siffrorna tas fram manuellt från olika ställen. För att ändå få en jämförelse redovisas Lerum tillsammans med Partille och Härryda för de två senaste åren. Lerums satsning på att inspirera företag till Miljödiplomering ser ut att ha gett effekt. Lerum har ett större antal miljödiplomerade företag än liknande kommuner i närheten. Det kan eventuellt också förklaras med att Lerum har en större andel småföretag. Att den mer krävande certifieringen ISO finns i ett mindre antal i kommunen kan delvis förklaras med att ISO-certifieringen lämpar sig bäst för större företag. Lerums företagsstruktur innehåller bara en liten del stora företag. Att antalet miljödiplomerade företag ser ut att ha minskat i kommunen kan till viss del förklaras med att årets siffra har kontrollerats manuellt och de företag som inte förnyat sina diplom har plockats bort. Även hos övriga kommuner syns en minskning av antalet certifierade företag, vilket kan tyda på att det är en genomgående trend. 18

20 4.3 Självförsörjningsgrad Diagrammet visar självförsörjningsgraden vilket innebär hur många arbetstillfällen en kommun har i relation till antalet yrkesarbetande. Gråmarkerat område utgör de 25 procent kommuner som har högst självförsörjningsgrad. Självförsörjningsgraden är ett mått på i vilken utsträckning en kommun förmår sysselsätta sin egen befolkning. Med ett arbete på hemmaplan blir mängden nödvändiga transporter mindre och antalet människor som rör sig på gatorna ökar under dagtid; närmiljön befolkas. En högre självförsörjningsgrad är alltså något att eftersträva. Självförsörjningsgraden kan också ses som en indikator på i vilken mån ledordet kreativitet präglar kommunen. Lerum har bland de lägsta siffrorna i Sverige för självförsörjningsgrad, och nivån har inte förändrats det senaste decenniet. 19

21 5 Hållbar planering & närmiljö Området samlar och redovisar hållbarheten inom stadsplanering. Nyckeltalen beskriver i vilken mån vi bygger hållbart ur flera olika perspektiv. 5.1 Buller Antalet invånare som störs av buller är i dagsläget 3730 personer. Det här är samma antal som redovisades förra året. Anledningen är att inga åtgärder för att minska buller är genomförda sedan dess. Under 2012 påbörjas dock ett flertal projekt och framöver är förhoppningen stor att det kommer att ske en minskning av antalet bullerstörda personer. 5.2 Närhet En klimatsmart livsstil förutsätter bland annat att det finns möjligheter att inom ett bekvämt avstånd återvinna och nå kollektivtrafik. Detta delområde är ett mått på i vilken mån arbetet med att förtäta bebyggelsen lyckas Närhet till återvinningsstation Vid årsskiftet 2011/2012 var det 15 procent av befolkningen som hade nära (kortare avstånd än tre hundra meter) till en återvinningsstation. För att leva en klimatsmart och hållbar livsstil krävs att invånarna ges möjlighet att källsortera sitt avfall. Hur många som har nära till en återvinningsstation är alltså ett mått på hur lätt det är att leva klimatsmart i Lerum. För att se om det sker en utveckling behöver man jämföra det här över tid, något som blir möjligt att göra från och med nästa år Närhet till kollektivtrafik Vid årsskiftet 2011/2012 var det 57 procent av befolkningen som hade nära (kortare avstånd än tre hundra meter) till kollektivtrafik. Det här nyckeltalet är ett mått på i vilken mån Lerums bostadsbyggande sker i kollektivtrafiknära områden. I beräkningen 20

22 har inte turtäthet tagits med, även om den givetvis också påverkar hur lätt det är att använda sig av kollektivtrafiken. För att leva en klimatsmart livsstil krävs att invånarna har möjlighet att transportera sig med kollektivtrafik. Hur stor andel av befolkningen som bor nära kollektivtrafik är därmed ett mätetal för om vi bygger ett hållbart samhälle eller inte. För att se om det sker en utveckling behöver man jämföra det här över tid, något som blir möjligt att göra från om med nästa år. 5.3 Nya bostäder i förtätningsområden Ett annat sätt att se om samhället utvecklas i hållbar riktning är att undersöka i vilken mån nya bostäder verkligen byggs i de områden som är önskvärda ur ett hållbarhetsperspektiv. De här områdena finns markerade i översiktsplanen. Om många nya bostäder byggs i områden som ligger utanför de utpekade är det en indikation på att samhället inte utvecklas i den önskade riktningen. Under 2011 byggdes drygt 18 procent av alla nya bostäder i Lerum i områden som pekats ut som mindre lämpliga att bebygga. De bidrar genom sin placering till att glesa ut samhället. Om det här talet fortsätter att öka betyder det att det blir svårare att skapa ett hållbart samhälle. 21

23 5.4 Energieffektiva hus Diagrammet visar hur stor andel av nybyggda bostäder i Lerums kommun som är lågenergihus. Det är tydligt att de nya reglerna med reducerade avgifter som kommunen införde första maj 2011 har inneburit att fler väljer att bygga riktigt energisnålt. Det här är något som kommunen fått uppmärksamhet för under året. Om kommunen lyckas stimulera byggnation av klimatsmarta hus i fortsättningen också kommer den här andelen att öka. I takt med att fler och fler hus byggs energisnålt kommer behovet av energi att minska. 22

24 6 Natur Området Natur redovisar hur naturen och ekosystemen i Lerums kommun mår. Tillsammans ger delområdena en spegling av statusen hos den nära naturen i Lerums kommun och om naturen brukas på ett hållbart sätt. 6.1 Vatten Vattenkvalitén i Lerums kommun bestäms av fyra parametrar: Övergödning, Försurning, Mekanisk påverkan och Förorenande ämnen. Kartorna uppdateras inte varje år, för den senaste lägesrapporten hänvisas till Visionsrapport FSC-certifierat skogsbruk Andel areal FSC-märkt skogsbruk 70 A ndel av total areal skog (% ) Lerum Sveriges Ekokommuner, median År Grafen visar andelen areal av den totala ytan skogsbruk som brukas enligt FSC 14, den vanligaste certifieringen för ekologiskt skogsbruk. Lerum ökar andelen FSC-skog och är nu uppe i sextio procent. Lerum jämförs med medianen för Sveriges Ekokommuner. Anledningen till att den nationella medianen inte redovisas är att denna statistik inte finns på nationell nivå. Medlemmarna i Ekokommunerna däremot (cirka 80 kommuner), redovisar årligen denna uppgift på Ekokommunernas hemsida. FSC-märkningen har under året blivit ifrågasatt på grund av att oseriösa skogsbrukare i framförallt tropikerna fått lov att använda certifieringen. Eftersom märkningen är den absolut mest kända och använda behålls nyckeltalet, men givetvis måste utvecklingen av märkningen hur FSC hanterar kritiken följas noggrant i framtiden. 23

25 6.3 Ekologiskt jordbruk Siffrorna för ekologiskt jordbruk är starkt beroende av den gällande definitionen från Jordbruksverket. Definitionen ändrades 2008 och därför skall ovanstående graf endast användas för att se trenden. Siffrorna är inte helt jämförbara bakåt i tid, men tillräckligt jämförbara för att ge en bild av läget. Som grafen visar har Lerum en mindre andel ekologiskt odlad mark än de 25 procent bästa kommunerna och trenden är nedåtgående 15. Ett ekologiskt jordbruk ger en mindre belastning på ekosystemen genom en minskad kemikalieanvändning och större utrymme för biologisk mångfald. 6.4 Ansvarsarter Lerums kommun hyser värdefulla miljöer för många hotade arter, en del av dem sällsynta i riket som helhet men typiska för Lerum. För dessa arter har Lerums kommun ett särskilt ansvar. Visionsrapporten kommer att redovisa följande två nyckeltal inom detta delområde: Areal av lek- och uppväxtområden för Säveålaxen Eventuella avvikelser för övriga ansvarsarter För dessa båda nyckeltal är det komplicerat att få fram statistik. I år har inga siffror kunnat presenteras. Det pågår ett arbete för att kunna visa tillståndet nästa år. 24

26 7 Inflytande & dialog Det här området handlar om kommunikation och marknadsföring kring Vision 2025, till exempel redovisas hur visionen uppfattas av invånare och omvärld. 7.1 Delaktighet SCB genomför årligen en medborgarundersökning bland Sveriges kommuner, Lerum deltar vanligtvis vartannat år. Från och med år 2011 har vi lagt till frågor som handlar om kommuninvånarnas uppfattning om Vision Lerum deltog inte i undersökningen 2012 och därför kommer nya siffror för det här nyckeltalet först nästa år Uppfattning om visionen När invånarna svarar på frågan om de tycker att "Sveriges ledande miljökommun" är en bra vision att arbeta mot blir betyget 8,4 av 10 möjliga 17. Det får ses som ett mycket gott betyg Delaktighet i visionen När invånarna svarar på frågan om de känner sig delaktiga i Lerums miljöarbete blir betyget 5,8 av 10 möjliga 17. Det är i jämförelse med de flesta andra frågor i undersökningen ett lågt betyg. Siffran kommer att bli mer intressant och lättare att bedöma när vi har några år att jämföra med 7.2 Rankingar Sveriges miljöbästa kommun Organisation: Tidningen Miljöaktuellt Fokus: Övergripande miljöarbete Lerums placering 2012: 21 Lerums bästa placering: 13 (år 2011) 25

27 Lerum backar tolv placeringar jämfört med året innan. Främst tappar vi poäng för att vi saknar ett miljöledningssystem för kommunförvaltningen, en plan för anpassning till klimatförändringar och en strategi för att undvika att jordbruksmark bebyggs. Sammantaget återfinns Lerum fortfarande högt upp på alla rankningar under inom miljöområdet under året, men det är bara på topplistan för ekologisk mat som kommunen når en rekordplacering under Visionen som varumärke För att få en uppfattning i vilken mån omvärlden uppmärksammat Lerums vision samlas alla tillfällen då Lerums vision nämnts i media det senaste 12 månaderna. Man kan konstatera att det främst är Lerums tidning som refererar till Lerums vision som miljökommun, men långt ifrån bara. Göteborgsposten skriver om eller nämner Lerums vision i ett tiotal olika artiklar under året. Särskilt intressant är artiklar där Lerums används som gott exempel, tre sådana har hittats under året. Artiklarna lyfter fram Lerums system med miljöbaserad bygglovsavgifter, Noisun och det privata initiativet med eltaxi. Det projekt som nämns överlägset mest i media totalt är Gråbo nya skolor. 7.4 Profilprojekt Här listas de projekt där Lerum är en av de tre första kommunerna i Sverige att använda tekniken eller metoden. - Noisun - Eltaxi (privat företag) - Miljödiplomering av hela den kommunala förvaltningen 26

28 8 Källor LIVSSTIL & KONSUMTION 1. Avfall Sverige: och och (inloggning krävs) 2. Ekomatcentrum, "Nyckeltal ekomat xls" Eva Fröman SCB, Körsträckor och bränsleförbrukning, aspx, Källa: 3. Västtrafik, delårsrapport Resandestatistik, dokument "resandestatistikmiljorev.xls" 4. Diarienummer KS , Uppföljning verksamhetsmålen klimatmålen, bilaga 1, sid Diarienummer KS , Uppföljning verksamhetsmålen klimatmålen, bilaga 1, sid HÅLLBARA JOBB 7. UC Webselect företagsregister: HYPERLINK " (inloggning krävs) och HYPERLINK " P0os3gj42AT12AXYwMLVyNzA09HtxBzZ09nQy8jQ6B8pFm8s7ujh4m5j4G BhYm7gYGniZO_n4dzoKGBpzEB3X4e-bmpgW5EeUAWaAvRw!!/dl3/d3/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/?WCM_GLOBAL_C ONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/Foretagare/Miljoanpassa +foretaget/miljodiplomering/lnkrubr_n800_for_drivaforetag_miljoanpassa_ Miljodiplomering/art_N800_FOR_Miljodiplomering_ListaDiplomeradeVerksa mheter" CP0os3gj42AT12AXYwMLVyNzA09HtxBzZ09nQy8jQ6B8pFm8s7ujh4m5j4 GBhYm7gYGniZO_n4dzoKGBpzEB3X4e-bmpgW5EeUAWaAvRw!!/dl3/d3/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/?WCM_GLOBAL_C ONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/Foretagare/Miljoanpassa +foretaget/miljodiplomering/lnkrubr_n800_for_drivaforetag_miljoanpassa_ Miljodiplomering/art_N800_FOR_Miljodiplomering_ListaDiplomeradeVerksa mheter 27

29 8. SCB, HYPERLINK " aspx" aspx och HYPERLINK " 5.pdf" 05.pdf 9. SCB, Sveriges kommuners årsbok, tabell 24, sid 93 och dokument från SCB, "Självförsörjningsgrad för Sveriges kommuner xls". HÅLLBAR PLANERING & NÄRMILJÖ 10. Lerums översiktsplan tematiskt tillägg Buller, sid 45, kompletterande beräkningar av sektor Samhällsbyggnad. 11. SCB, aspx NATUR 12. Diarienummer KS , Rapport upprättad om vattenöversikt, sid a_och_miljoindikatorer (länk längst ner på sidan) samt statistik framtagen av Ulf Svensson på Jordbruksverket, dokument "Andel eko per kommun.xls" från Diarienummer KS , Lerums naturvårdsprogram, sid 47. INFLYTANDE & DIALOG 16. KS , Tilläggsfrågor medborgarundersökningen Tidningen miljöaktuellt, Naturskyddsföreningen, 28

30 29