Sekretess i förskolan ur ett pedagogperspektiv

Transkript

1 LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 15 hp Sekretess och tystnadsplikt Sekretess i förskolan ur ett pedagogperspektiv Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik Handledare: Ann-Christin Dettner Arvidsson GO Sommarterminen Författare: Ing-Marie Petersson Jenny Pettersson

2 SAMMANFATTNING Ing-Marie Petersson & Jenny Pettersson Sekretess och tystnadsplikt - Sekretess i förskolan ur ett pedagogperspektiv Professional secrecy - Secrecy in preschool from a pedagogue perspective Antal sidor: 39 Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilket förhållningssätt pedagoger har till tystnadsplikt och sekretess på två förskolor. Vi har undersökt om pedagogerna ser sekretessen som ett hinder eller en tillgång och om det kan uppstå några etiska dilemman på grund av tystnadsplikten. Vi har sökt svar på våra frågeställningar genom att göra en kvalitativ undersökning. Som metod har vi valt att använda oss av litteraturstudier och enkäter med öppna frågor till pedagoger verksamma på en kommunal och en fristående förskola. Vårt resultat visar att pedagogerna i studien anser att sekretess och tystnadsplikt är en oerhört viktig del av deras arbete i förskolan. Pedagogerna tyckte att det viktigaste var att tänka på med vem och vad de pratade om samt att värna om barns och föräldrars integritet. Sökord: Etik, förskola, pedagog, sekretess, tystnadsplikt 2

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Frågeställningar Avgränsningar TIDIGARE FORSKNING Förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv Sekretess och tystnadsplikt i kommunal och fristående förskola Vad säger läroplanen? Offentlighetsprincipen Tryckfriheten Allmän handling Yttrandefrihet Meddelarfrihet Myndighetsbegreppet Sekretesslagens utgångspunkt Övriga uppgiftsskyldigheter Generalklausulen Juridik, etik och metodik i förskolan Vilka grupper har tystnadsplikt i kommunal och fristående förskola? Sekretessens tillämpning i det dagliga arbetet i förskolan Samarbete mellan förskola och skola METOD Val av metod Kvantitativ och kvalitativ metod

4 3.3 Urval Validitet och Reliabilitet Genomförande Etiskt förhållningssätt Bearbetning av resultat och analys RESULTAT OCH ANALYS Sekretess och tystnadsplikt Etiska dilemman, vem/vad kan situationen diskuteras med? Föräldrakontakten Information och uppföljning av sekretess och tystnadsplikt SLUTDISKUSSION Hur ser pedagogerna på sekretessen, som ett hinder eller en tillgång? Hur kan det uppstå etiska dilemman på grund av tystnadsplikten? På vilka olika sätt kan sekretessen ses som ett hinder för det enskilda barnet? REFERENSER Bilaga

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund På en bilmatta sitter några barn och leker med bilar tillsammans, plötsligt börjar en flicka och en pojke att slåss om en bil som båda vill ha. Det hela slutar med att pojken biter flickan i armen, hon börjar gråta och släpper bilen till pojken. Allt händer så fort att pedagogen inte hinner fram och kan hjälpa dem att lösa konflikten. Detta är en situation i vår verksamhet där pedagogen ställs inför ett etiskt dilemma, vad får pedagogen säga till det bitna barnets föräldrar när de hämtar barnet på kvällen? En vanlig fråga från föräldrarna är vem det var som bet, här ska pedagogen reda ut och förklara situationen för föräldrarna utan att bryta mot sekretessen. Vi har valt att skriva om tystnadsplikt och sekretess eftersom vi anser att det är oerhört viktigt att känna till de lagar och regler som avser detta ämne inom både kommunal och fristående förskola. Olsson (2006) skriver att sekretessreglerna bör ses över när skolans organisation och innehåll förändras, sekretesslagen förändras ständigt och ska anpassas till verkligheten, inte tvärtom. Det uppkommer dagligen situationer som i exemplet ovan där vi måste ta ställning till vad och hur mycket som får sägas och till vem. Olika händelser kan förstoras på grund av att pedagoger verksamma inom barnomsorgen inte alltid kan tolka lagen rätt. Vi anser efter många års yrkeserfarenhet att tystnadsplikten är svårtolkad, vi vill i denna studie ta reda på vilket förhållningssätt andra pedagoger har till tystnadsplikt och sekretess. Genom att de demokratiska fri- och rättigheterna finns och genom öppningar i sekretesslagen kan man berätta, kritisera och ifrågasätta (Lindelöw & Olsson, 1992; Bengtsson & Svensson, 2006). Det är viktigt att lära sig att tillämpa etiska principer och metoder för att hantera sekretessen, detta för att vara bättre förberedd när en svår sekretessfråga uppstår. Det är alla pedagogers skyldighet att känna till hur tystnadsplikt och sekretess fungerar och regleras inom respektive yrkesområde. Brott mot tystnadsplikt och sekretess medför straffansvar och vi kan bli dömda till straff enligt brottsbalken, BrB 20:3. Förskolan är en arbetsplats där pedagoger kommer i nära kontakt med människors mest privata områden. Barn talar öppet om sådant som kan vara känsligt för föräldrarna och 5

6 därigenom får pedagogerna kännedom om barns och föräldrars sociala situation. Denna information måste hanteras på ett varsamt sätt så att inte förtroendet rubbas. Alla vuxenkontakter är en viktig del i vårt dagliga arbete, det handlar om kontakter utåt, gentemot föräldrar, förvaltningar eller andra myndigheter. I föräldrakontakten är det viktigt att sträva efter en bra och nära relation. En bra föräldrakontakt är värd mycket för pedagogerna, som kan berätta hur barnet utvecklas på förskolan och genom föräldrarna få veta hur barnet fungerar i hemmet. Även överlämningen till förskoleklass underlättas av en bra föräldrakontakt. Samtycke från föräldrarna ger pedagogen möjlighet att förmedla känslig information om barnet till förskoleklassens lärare, vilket görs för att kunna ge barnet de bästa förutsättningarna i skolan. Information som lämnas över kan vara om barnet har särskilda svårigheter eller om barnet är i behov av särskilt stöd. Enligt Lpfö 98 ska förskolan: Komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen (Skolverket 2006:11). Vi vill undersöka hur mycket personalen på förskolorna är insatta i sekretess och tystnadsplikt, om de vet vad de får säga eller inte säga och till vem. 1.2 Syfte Syftet är att ta reda på vilket förhållningssätt pedagoger på en fristående och en kommunal förskola har till tystnadsplikt och sekretess. 1.3 Frågeställningar Hur ser pedagogerna på sekretessen, som ett hinder eller en tillgång? Hur kan det uppstå etiska dilemman på grund av tystnadsplikten? På vilka olika sätt kan sekretessen ses som ett hinder för det enskilda barnet? 6

7 1.4 Avgränsningar För att avgränsa vår studie har vi valt att dela ut enkäter till verksamma pedagoger på två förskolor som arbetar med barn i åldern 1-5 år. Begreppsdefinitioner Med pedagog menar vi förskollärare och barnskötare inom förskolan. Fristående förskola benämner vi förskolor som inte är kommunala. Vid enbart benämning förskola menas både kommunal och fristående förskola. Förkortningar Brb RF TF SekrL Lpfö 98 BVC Brottsbalken Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen Sekretesslagen Läroplan för förskolan Barnavårdcentral 7

8 2 Tidigare forskning 2.1 Förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv Forssell (2005) anser enligt Vygotskij ( ), en forskare, pedagog och visionär från Vitryssland, att människan har både en biologisk och en sociokulturell utvecklingslinje. Även Strandberg (2006) skriver om Vygotskijs psykologiska processer som att tänka, tala och läsa. Dessa processer kan förklaras genom aktiviteter som sker mellan olika individers huvuden, det vi gör tillsammans. Forssell (2005) skriver också att Vygotskij med sin biologiska utvecklingslinje menar att alla barn i världen utvecklar samma färdigheter som till exempel att fixera blicken, lära sig gå och springa oberoende av de kulturella villkoren de lever under. När det handlar om den sociokulturella utvecklingen skriver Forssell (2005) att Vygotskij skiljer mellan lägre och högre psykologiska funktioner som påverkar vår utveckling. Till lägre funktioner räknas det vi redan har förvärvat och minns. Med de högre avser han hur vi lär oss kulturella färdigheter beroende på vilka förutsättningarna är i vår omgivning. De högre psykologiska funktionerna bygger på att människor lär sig hantera medierande redskap av olika slag ( a.a. s 118) vilket är ett av de grundläggande antagandena för ett sociokulturellt perspektiv. Vidare skriver Forssell att enligt Vygotskij har vi genom detta perspektiv skapat flera hjälpmedel som används i den dagliga verksamheten. Strandberg (2006) skriver också om Vygotskijs sociokulturella utveckling, han anser enligt Vygotskij att det som krävs för att barn ska utvecklas är interaktion, verktyg, rum och kreativitet. Sociokulturella erfarenheter förmedlas genom språket vilket fungerar som ett redskap för kommunikation både mellan människor och inom människor. Språket är med andra ord länken mellan samhället och individen (Forssell 2005:119). Strandberg (2006) skriver att Vygotskij anser att social kompetens är ett mänskligt samspel, där allt har sin grund i sociala relationer, han menar att samspel är lärande och utveckling (a.a. s 47). 8

9 2.2 Sekretess och tystnadsplikt i kommunal och fristående förskola Öhman (2006) skriver att det har skett stora förändringar inom förskolan under de senaste 30 åren. Det samhälle som dagens barn växer upp i nu ser helt annorlunda ut, vilket ställer andra krav på pedagogerna i förskolan. Enligt Bengtsson och Svensson (2006) är sekretessen en av de förändringar som har skett och den 1 januari 1981 trädde regler om sekretess i kraft i sekretesslagen för offentlig barnomsorg och skola. I sekretesshänseende överfördes år 1988 förskola och skolbarnsomsorg till skolan från att tidigare ha tillhört socialtjänsten. Begreppet sekretess kommer av det latinska ordet secretus (=hemlig) och innebär i lagens mening förbud att röja en uppgift vare sig det sker muntligen, eller lämnas ut på annat sätt (a.a. s 237). Bengtsson och Svensson (2006) skriver att begreppet tystnadsplikt handlar inte bara om förbud att muntligen lämna ut något som man får reda på i verksamheten, utan också på andra sätt som man kan avslöja någon hemlighet på, handlingssekretess. Enligt Svenska kommunförbundet (2001) är syftet med sekretesslagen att skydda den enskildes integritet och ett förbud att röja uppgifter. Inom förskola och skola handlar sekretessen om ett skydd för den enskildes personliga förhållanden. Detta innebär att en sekretessbelagd uppgift inte får lämnas ut varken muntligt eller skriftligt till enskilda personer, andra myndigheter, bolag eller föreningar. Olsson (2006) skriver att regler om tystnadsplikt för fristående förskoleklass och fristående förskoleverksamhet återfinns i skollagen sedan För den fristående förskolan överensstämmer stora delar av reglerna med den kommunala förskolans. 2.3 Vad säger läroplanen? Enligt Lpfö 98 under rubriken Förskolans värdegrund och uppdrag står det att: Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde vidare står det att vi skall grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla 9

10 människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta (Skolverket 2006:3). Lpfö 98 är nära sammankopplad med sekretesslagens regler, båda utgår från respekten av den enskilde individen (Lindelöw & Olsson 1992). 2.4 Offentlighetsprincipen De centrala bestämmelserna för hur vårt land skall styras finns i regeringsformen, RF samt ett särskilt skydd för medborgerliga fri- och rättigheter. En sammanfattande beteckning för de i grundlagen inskrivna demokratiska rättigheterna är offentlighetsprincipen. Den utgör en grundpelare i ett demokratiskt samhälle att fritt få granska myndigheternas arbete. Grundlagens regler avser att skydda alla anställda inom stat, kommun och landsting mot den offentliga makten (Bengtsson & Svensson 2006; Lindelöw & Olsson 1992). Offentlighetsprincipen gör det möjligt för oss att ha insyn i och kontroll av till exempel skolmyndigheten, den tillåter allmänhet och massmedia att få insyn i de offentliga organens verksamhet (Svenska kommunförbundet 2001). Offentlighetsprincipen står för fyra viktiga punkter (Olsson 2006): Tryckfriheten Allmänna handlingar Yttrandefrihet Meddelarfrihet Tryckfriheten Under TF 1:1 står det att alla som är svenska medborgare har rätt att ge ut skrifter av olika slag utan hinder från det allmänna. Personal inom förskolan får ge ut en stencilerad tidning och ha kritiska synpunkter på kommunens barnomsorg, de kan endast inför domstol tilltalas för dess innehåll (Olsson 2006). 10

11 2.4.2 Allmän handling En handling är en skrift eller bild, något som kan läsas, avlyssnas eller uppfattas med hjälp av tekniska hjälpmedel. Handlingen blir allmän, när den kommit in till skolmyndigheten eller upprättats där och dessutom förvaras hos myndigheten. För att veta om man har rätt och skyldighet att lämna ut kommunala handlingar eller uppgifter ur dessa, är det viktigt att veta om uppgifterna kan vara offentliga eller hemliga, vilket regleras av sekretesslagen (Lindelöw & Olsson 1992; Olsson 2006). En offentlig handling har alla rätt att ta del av enligt Svenska kommunförbundet (2001), men det är även viktigt att kunna särskilja allmänna handlingar från annan skoldokumentation. Det förkommer alltså olika slags handlingar inom förskolan varav de flesta är allmänna till exempel klasslistor, elevregister, journaler, protokoll. Minnesanteckningar i form av utkast eller skrivelser är ingen allmän handling och behöver därmed inte lämnas ut med stöd av offentlighetsprincipen på allmänna förskolor. Det är viktigt att de förstörs efter att ärendet är avslutat så att de inte förvaras eller arkiveras, de övergår då till allmänna handlingar. Allmänna handlingar är också brev som är ställda till förskola och dess personal och dessa skall registreras. Det är innehållet som avgör om de är offentliga eller hemliga och det kan inte en skolmyndighet själv bestämma över, utan stöd för sekretess måste finnas i lag och förordning. Allmänna handlingar måste registreras om de innehåller hemliga uppgifter (Lindelöw & Olsson 1992; Olsson 2006). Rimsten (2006) skriver att det är viktigt att veta vad som händer med en uppgift när den överförs till en annan myndighet. Det finns två olika slags sekretess, primär och sekundär, detta innebär att en uppgift som är hemlig handling hos en myndighet, kan när den överlämnas till en annan myndighet bli en offentlig handling. Bengtsson & Svensson (2006) menar att inom fristående verksamhet är inte viktiga delar i offentlighetsprincipen tillämpbara, eftersom allmänna handlingar inte förekommer inom fristående förskola. Ansökningshandlingar, protokoll och liknande handlingar behöver alltså inte lämnas ut till massmedia eller allmänheten. 11

12 2.4.3 Yttrandefrihet Olsson (2006) skriver att bestämmelserna är grundlagsskyddade i regeringsformen, RF och där ingår de grundläggande fri- och rättigheterna vilket gäller alla medborgare. Detta innebär att anställda i den kommunala skolan har fri rätt att offentligt diskutera och kritisera sin egen verksamhet så länge de inte bryter mot viktiga lagar. Denna frihet innebär en frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor (a.a. s 24). Brott mot tystnadsplikten är en inskränkning i yttrandefriheten, förolämpning, förtal, hets mot folkgrupp och olaga hot är några andra. Bengtsson & Svensson (2006) anser att i fristående förskoleverksamhet kan yttrandefriheten, eftersom denna endast är garanterad gentemot det allmänna, begränsas genom bestämmelser i anställningsavtalet Meddelarfrihet Enligt Olsson (2006) innebär meddelarfrihet, att anställda inom det allmänna skolväsendet enligt bestämmelserna i TF, har rätt att för publicering lämna uppgifter till medierna. Journalisten har tystnadsplikt och förbud för myndigheten att efterforska meddelarens identitet. Genom medierna kan det skapas opinion för förändringar, men förskolan får inte utge några uppgifter där tystnadsplikt gäller. Meddelarskyddet gäller om till exempel en förskollärare ringer en tidning för att lämna information. Förskollärarens namn skyddas, både genom efterforskningsförbud som gäller vid skolmyndigheten och genom journalistens tystnadsplikt, om förskolläraren begärt sådant skydd. Norström (1999) anser att lämna uppgifter till massmedia innebär en rätt och inte en skyldighet enligt meddelarfriheten så länge det inte strider mot sekretesslagen. Däremot om uppgifter lämnas till familjemedlemmar eller bekanta skriver Rimsten (2006) att brott mot tystnadsplikten inträder. Olsson (2006) skriver att bestämmelserna för det fristående skolområdet ser annorlunda ut. Det finns inga begränsningar lagstadgade för meddelarfriheten, inte heller något förbud för efterforskning hos en fristående arbetsgivare då det endast gäller myndigheter. Detta innebär att en friskolas rektor har rätt att fråga ut sin personal om vem som lämnat uppgifterna. Det 12

13 är värt att notera att privata arbetsgivare genom klausuler i anställningsavtal kan inskränka personalens yttrande- och meddelarfrihet (Bengtsson & Svensson 2006:218) Myndighetsbegreppet Enligt Bengtsson & Svensson (2006) är begreppet myndighet inte närmare definierat i grundlagen, men avser enligt olika förarbeten bland annat de statliga och kommunala förvaltningsmyndigheterna. De kommunala förskolorna faller under denna definition, men inte de fristående förskolorna. 2.5 Sekretesslagens utgångspunkt Sekretesslagstiftningens utgångspunkt är till skydd och respekt för den enskilda människans integritet, genom sekretesslagen skyddas uppgifter som kan skada enskild person (Olsson 2006). Gren (1994) menar att sekretess handlar om att bevara förtroenden och att respektera barn och föräldrars integritet. Pedagogernas skyldighet blir en garanti för föräldern att de kan lita på pedagogerna, vilket är viktigt att informera föräldrarna om vid första mötet. Gren skriver också att föräldrarna bör informeras om vilken information som får föras vidare till berörda pedagoger. Bengtsson & Svensson (2006) skriver att det finns reglerat i lagen vilka uppgifter och hos vilken myndighet och verksamhet som ska skyddas och därför råder det sekretess mellan olika myndigheter. Detta kan bli till problem för förskolans personal när de förväntas samarbeta med varandra och med personal på andra myndigheter och samtidigt upprätthålla ett förtroende inför föräldrars och barns integritet. Olsson (2006) menar att grundsynen av det som ska skyddas inom förskolan är att den ska vara öppen för insyn så långt som möjligt om den är förenlig med den svenska offentlighetsprincipen. Bengtsson & Svensson (2006) skriver att för förskola, skola och fritidshem gäller vissa undantag från sekretesslagen för att skydda enskilda människors personliga integritet. Det är viktigt att veta hur man ska agera inför känsliga uppgifter och inse hur viktigt det är att känna till aktuella sekretessregler. Personal kan diskutera uppkomna frågor med varandra inom samma förskola i den mån det behövs för att fullgöra sitt arbete (Bengtsson & Svensson 2006). Enligt Holstad (2007) får en sekretessbelagd uppgift endast lämnas till en myndighet 13

14 om det är uppenbart att intresset är att uppgiften som lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Genom samtycke kan enligt Olsson (2006) personalen i förskolan lämna ut uppgifter, men det måste bygga på stor respekt för den enskilde. Om ett förtroende lämnas av en förälder gäller inte SekrL, utan det skulle vara fel att inte informera sin arbetskamrat om det behövs i tjänsten Övriga uppgiftsskyldigheter Enligt Olsson (2006) är varje anställd inom skolverksamheten skyldig att anmäla alla uppgifter som kan vara av betydelse för barns behov av skydd till socialnämnden eller motsvarande nämnd. I SekrL anges att sekretess inte hindrar att uppgift lämnas om uppgiftsskyldighet följer lag eller förordning. Skyldigheten gäller då personalen får kännedom om något som innebär att ett barn behöver skydd och anmälningsplikten garanterar barnet detta. Denna anmälningsplikt gäller alla verksamma förskolor även fristående verksamhet. I den fristående verksamheten bryts inte denna bestämmelse annat än vid uppgifter som gäller för den anställde. Däremot ska den kommunala förskolan vid eventuell kontakt av försäkringskassan lämna ut uppgifter om barnets närvaro, vilket inte den fristående förskolan har gjort tidigare eftersom tystnadsplikten har gällt. Olsson (2006) skriver vidare att från 1 juli 2008 måste alla föräldrar som varit hemma med sjukt barn lämna ett intyg till försäkringskassan påskrivet av pedagogerna på förskolan för att få ut ersättning. Detta innebär att även fristående förskolepersonal på en förälders begäran är skyldiga att lämna ut barns sjukfrånvaro. Ett exempel som Olsson tar upp är: En tjänsteman vid försäkringskassan ringer en förskola för att fråga om ett barn varit frånvarande en viss dag. Vid den kommunala förskolan finns till skillnad från kooperativet en skyldighet att lämna uppgiften, men man bör först motringa för att förvissa sig om att det verkligen är försäkringskassan som ringt. Inget lagstöd finns för kooperativets personal att lämna ut uppgiften om den bedöms vara känslig. Berörda föräldrar bör i båda fallen informeras om att försäkringskassan har tagit kontakt (a.a. s 56). 14

15 2.5.2 Generalklausulen Bengtsson & Svensson (2006) skriver att generalklausulen är en särskild paragraf som får användas av personal i förskolan med undantag av skolhälsovården och personal i fristående verksamhet. Vilket innebär enligt sekretesslagen om det är uppenbart att intresse av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda (a.a. s 244). Olsson (2006) menar att det innebär att det kan finnas utrymme för förskolans personal att trots sekretess och tystnadsplikt kunna skapa utrymme för kontakt över sekretessgränserna i känsliga frågor. Förskolepersonalen måste överväga vad de får säga eller inte får säga. Att de inte har någon skyldighet att lämna ut uppgifter utan att noga överväga vad barnet/föräldrar förlorar eller vinner på utlämnandet. Enligt Holstad (2007) kan det finnas skäl till, att ta reda på vad den sekretessbelagda uppgiften består av vid överlämnandet till annan myndighet när generalklausulen ska tillämpas så att inte något problem uppstår Juridik, etik och metodik i förskolan Olsson (2006) skriver att i SekrL finns de juridiska bestämmelserna för sekretess och tystnadsplikt mellan myndigheter och självständiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet. Etikregel vid utbyte av känsliga uppgifter i förskolan, skolbarnsomsorgen respektive skolan kan formuleras på följande sätt: Vad och hur mycket av det känsliga jag vet behöver andra på min arbetsplats veta för sitt arbetes skull? Vilka behöver jag informera för att det ska gynna arbetet med eleven i skolan eller barnet i skolbarnsomsorgen/förskolan (a.a. s 67). Olsson skriver vidare att all förskoleverksamhet får tillämpa etikregeln men endast inom samma verksamhetsgren. Den kan exempelvis inte användas mellan förskolans personal och förskoleklassen, eftersom det i dessa fall handlar om i juridisk mening skilda verksamhetsgrenar. Metodiken bygger till exempel på att genom ett samtycke klokt utnyttja de bestämmelser i lagstiftningen som ger utrymme för insyn men bör endast användas om det 15

16 stödjer barnets sak. Gren (1994) anser att pedagoger måste använda sin empatiska förmåga, för att sätta sig in i barn och föräldrars situation för att lättare kunna förstå vad de kan uppleva som kränkande. Olsson (2006) menar att juridik och etik är två viktiga aspekter på tillämpningen av sekretess. Juridiken avser lagstiftningen som kan bestraffa lagbrott med dagsböter eller fängelse. Etiken kompletterar lagstiftningen genom att ge vägledning om hur informationen på lämpligaste sätt ges till arbetskamraterna. Enligt Bengtsson & Svensson (2006) är metodiken till för att lättare lämna sekretesskyddade uppgifter till utomstående. De juridiska och etiska frågorna måste behandlas av pedagogerna med stor varsamhet för att förtroendet för verksamheten ska bestå. Detta kräver att pedagogerna visar stor respekt för de människor som de möter i sitt dagliga arbete Vilka grupper har tystnadsplikt i kommunal och fristående förskola? I SekrL:s bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt, omfattas alla kommunalt anställda inom barnomsorgen såsom förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger, kökspersonal, vaktmästare men även de som har varit anställda. Hit räknas också vikarier, praktikanter och elever från olika utbildningar. Praoelever har inte sekretess om de är närvarande enbart i studiesyfte (Lindelöw & Olsson 1992; Olsson 2006). Rimsten (2006) skriver att för fristående förskolor gäller tystnadsplikten enligt skollagen, att den som är eller har varit anställd inom förskoleverksamhet eller barnomsorg inte för röja vad han eller hon har fått veta om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen skall iakttas också efter arbetstidens slut och när anställningen upphör vilket gäller för både kommunal och fristående verksamhet Sekretessens tillämpning i det dagliga arbetet i förskolan Informationen till föräldrar med barn i förskolan om sekretess och tystnadsplikt sker enligt Bengtsson & Svensson (2006) ofta i samband med att antagningsbesked skickas ut. I vissa fall sker informationen under inskolningsperioden och vid föräldramöten. 16

17 Olsson (2006) skriver att sekretess gäller mellan avdelningar på förskolor. Undantag är om pedagogerna samarbetar genom att öppna och stänga ihop, eller har annan verksamhet tillsammans, då behöver berörda pedagoger få veta den sekretessbelagda informationen för att kunna sköta sitt arbete. Om en pedagog får information av en förälder i förtroende får den föras vidare till övriga pedagoger, endast om situationen är sådan att det gynnar det enskilda barnet. Föräldern ska informeras att alla berörda måste få ta del av informationen för barnets bästa. Vidare skriver Olsson att ytterst viktig information som berör barnets eller förälderns livssituation är viktigt att alla pedagoger på förskolan får reda på. Ett exempel på detta kan vara vid skilsmässa där barnets föräldrar inte kommer överens om vem som ska ha vårdnaden, här kan det ibland förekomma risker då barnet hämtas med våld av den förälder som inte har vårdnaden. I en sådan situation informeras alla pedagoger på förskolan och uppmanas att vara på sin vakt. När det handlar om till vem pedagogen får lämna ut ett barn skriver Bengtsson & Svensson (2006) att inget barn får överlämnas till någon utan vårdnadshavares medgivande, detta gäller även till förälder som inte står som vårdnadshavare. Ett barn som vistas på daghem får inte utan vårdnadshavares medgivande överlämnas till annan än någon som har vårdnaden utom i mycket speciella fall då fråga är om åtgärder enligt särskilda lagregler (a.a. s 258). Det material som sparas på förskolan, i form av dokumentation av barnen, till exempel individuella utvecklingsplaner, bör förvaras så att inte obehöriga kan ta del av dessa (Olsson 2006). Vidare skriver Olsson (2006) att det ställs stora krav på pedagogerna i förskolan när de ska hantera tystnadsplikten på rätt sätt, eftersom de i sin dagliga verksamhet får stor insyn i barns och föräldrars liv. Ett exempel är när det uppstår något problem där barnet och föräldrarna behöver stöd, här kan pedagogerna hänvisa dem vidare till ansvarig myndighet. Känner föräldrarna att de kan lita på personalen är det lättare att få samtycke från dem, för att det ska leda fram till barnets bästa. 17

18 2.6 Samarbete mellan förskola och skola Enligt Lindelöw & Olsson (1992) är ett av de största problemen inom sekretessen, kontakten mellan förskola och skola eftersom de lyder under olika sekretessregler. De menar att problemet handlar om bristande metodik och otillräcklig kunskap om de möjligheter som finns genom SekrL. Vidare ställer de sig frågan om förskola och skola istället ska lyda under samma sekretess? Deras svar blir att lindras sekretessen inom förskolan minskar skyddet för barnet och dess närstående. Ett alternativ är att införa hårdare sekretess i skolan men eftersom förskola och skola lyder under olika myndigheter kvarstår ändå sekretesskyddet däremellan. Rimsten (2006) skriver att många inom skolan anser att de nuvarande reglerna kan försvåra överlämnandet mellan förskola och skola eftersom förskolepersonalen är försiktig med vilken information de lämnar över. Lindelöw & Olsson (1992) menar å andra sidan att trots skilda sekretessregler är ett samarbete mellan förskola och skola fullt möjligt. I detta samarbete är ett utbyte av positiv (ej menlig) information önskvärt. Med ett samtycke från föräldrarna kan även känslig information överlämnas till skolan eftersom samtycket häver sekretessen. Även Bengtsson och Svensson (2006) anser att ett samarbete mellan förskola och skola är fullt möjligt men att huvudansvaret för barnet ligger hos föräldrarna som ska utgöra en samarbetspartner i verksamheten. Olsson (2006) skriver att det gäller även samtycke från föräldrarna när barnet lämnar den fristående förskolan för att börja i den kommunala skolan. Enligt skollagen, som den fristående förskolan lyder under, får inte personalen lämna ut några uppgifter om barnet. Han menar därmed att det skapas nya och trängre tystnadspliktsområden genom att det idag blir allt fler fristående förskolor/skolor och att detta kan bidra till att viktiga uppgifter om barnet inte delges den berörda personalen i skolan. 18

19 3 Metod 3.1 Val av metod För att uppnå vårt syfte och få svar på våra frågor har vi valt att göra en kvalitativt inriktad undersökning som enligt Bryman (2002) är induktiv och tolkande. Vi har valt denna metod för att undersöka verksamma pedagogers förhållningssätt till sekretess och tystnadsplikt på en kommunal och en fristående förskola. Som metod för datainsamling valde vi att dela ut enkäter. Med en enkät menar Trost (2007) att det är ett frågeformulär, ett slags mätinstrument med vilket människors beteende, åsikter och känslor mäts. Utmärkande för enkäten är att den som svarar på frågorna skriver själv ner sina svar utan att någon intervjuare är närvarande. Bryman (2002) skriver att det är bra om enkäten ser så tunn ut som möjligt för att fler ska orka svara på den. Han skriver vidare att frågorna inte ska stå för tätt på sidan, då kan det finns en risk att en fråga blir överhoppad av misstag. En enkät får heller inte bestå av för långa frågor, då det lätt kan hända att de enbart skummas igenom eller hoppas över. Trost (2007) anser också att det kan bli problem med enkäter som har öppna frågor, det är ett tidskrävande arbete att gå igenom de skrivna svaren och de svarande kan ha en svårtolkad handstil. Däremot anser han att enkäter som inte har öppna frågor, begränsar pedagogerna genom att svara med givna svarsalternativ vilket innebär att svaren inte blir nyanserade. Fördelen blir att svaren är enklare att sammanställa. Undersökningen är en empirisk undersökning, eftersom underlaget grundades på kunskaper från verkligheten, hur mycket vetskap det fanns om tystnadsplikt och sekretess. Arbetet utfördes enligt Patel & Davidssons (2003) forskningsmetoder deduktivt. Detta innebar att vi arbetade från allmänna principer och befintliga teorier i vald litteratur. Utifrån dessa drogs slutsatser om enskilda företeelser ur den redan befintliga teorin, vilket i den här studien var de lagar och förordningar som fanns om sekretess och tystnadsplikt. Från denna teori prövades sedan empirin i den aktuella undersökningen. Den befintliga teorin fick då bestämma vilken information som skulle samlas in, hur informationen skulle tolkas och slutligen hur resultatet skulle relateras till den här teorin. Alltså vilket förhållningssätt till sekretess och tystnadsplikt pedagogerna har i en kommunal och en fristående förskola. Vi ville även ta reda på om pedagogerna tyckte att de fått tillräcklig information på respektive förskolor. 19

20 3.2 Kvantitativ och kvalitativ metod Det finns två sätt att genomföra en studie på, kvantitativ eller kvalitativ metod. Vid kvantitativ metod rör det sig om siffror, men även av ord som längre, fler eller mer. Kvalitativ metod blir det om studien inriktar sig på att helt lyckas undvika den sortens jämförelser och inriktar sig istället på att förstå människors sätt att handla, resonera och reagera (Trost 2007). Kvale (1997) anser att kvalitet syftar på arten, på beskaffenheten av något. Kvantitet syftar på hur mycket, hur stort, mängden av något (a.a. s 67). Han skriver vidare att båda sätten är verktyg och vilket som väljs beror på forskningens syfte. Bryman (2002) menar att en kvalitativ forskning inriktar sig mer på ord än siffror, därav vårt val av öppna frågor i den enkät som vi har använt. Patel & Davidsson (2003) anser att syftet med kvalitativa undersökningar är att skaffa en annan och djupare kunskap än den fragmentiserade kunskap som ofta erhålles när vi använder kvantitativa metoder (a.a. s 99). 3.3 Urval I vår studie har vi valt att dela ut enkäter till verksamma förskollärare och barnskötare, på en fristående och en kommunal förskola i en medelstor kommun. Den fristående förskolan är den enda förskolan i en liten by på landet. Förskolan består av 5 avdelningar, 4 integrerade och en fritidsavdelning med cirka 125 barn inskrivna och med 19 anställda pedagoger. Den kommunala förskolan ligger i ett samhälle, där det sammanlagt finns 3 förskolor. Förskolan som är med i vår undersökning ligger bredvid en F 9-skola. På förskolan finns det 5 integrerade avdelningar med cirka 100 barn placerade, med 20 verksamma pedagoger. Vi har delat ut 37 enkäter, 18 till pedagoger på den fristående förskolan och 19 till pedagoger på den kommunala förskolan. Vi ville med den här undersökningen ta reda på hur pedagogerna såg på sekretess och tystnadsplikt. 3.4 Validitet och Reliabilitet Patel & Davidsson (2003) skriver att det är viktigt att veta när en undersökning görs, vad det är som ska undersökas och vad som faktiskt undersöks och att det är viktigt att någon 20

21 utomstående säkerställer innehållsvaliditeten av våra frågeställningar. Bryman (2002) menar att validitet är att ifrågasätta om ett mått mäter vad det är avsett att mäta. Bryman skriver vidare att reliabiliteten avser tillförligheten, att det som mäts, mäts på ett pålitligt sätt. Trost (2007) menar att reliabiliteten eller tillförlitligheten på en mätning av enkäterna är så att säga stabil, eftersom alla pedagogerna får samma förutsättningar att svara på frågorna. Enligt Patel & Davidsson (2003) handlar tillförlitligheten, reliabiliteten, om vad individen svarar. Vid användandet av enkäter kan vi endast förutse att individen svarar på frågorna som vi har tänkt oss. En enkät måste vara utförd så att individen förstår den och att frågorna är lätta att besvara. Det är först när vi ser svaren som vi kan se om enkäten är reliabel eller inte. Hur vet vi att vår enkät mäter det vi vill att den ska mäta och med vilken tillförlitlighet gör den det? Validitet handlar om överensstämmelse mellan det vi vill undersöka och det vi faktiskt undersöker, att ha en god validitet alltså rätt frågor i enkäten. Vår undersökning handlar om att ta reda på pedagogernas förhållningssätt till tystnadsplikt och sekretess. I vår studie har vi sammanställt och tolkat samtliga enkäter utifrån vårt syfte. Svaren på enkätfrågorna överensstämmer med litteraturen vi har läst inför det här arbetet. Vi anser att studien har en god reliabilitet, då vi använt oss av en enkät med öppna frågor vilket har givit en hög grad av standardisering och en låg grad av strukturering. Pedagogerna har svarat på samma frågor och de har haft stort svarsutrymme. Enligt Trost (2007) ska enkäterna bestå av enkla satser, vanliga och begripliga ord för att alla ska uppfatta frågorna på samma sätt och därmed få en hög grad av reliabilitet. 3.5 Genomförande Berörda pedagoger kontaktades personligen av oss och informerades om vårt syfte med arbetet att ta reda på deras förhållningssätt till tystnadsplikt och sekretess. Vi informerade om att de utdelade enkäterna skulle användas till vår undersökning. Samtidigt talade vi om för pedagogerna att vi var tacksamma för alla svar vi fick in, eftersom det var viktigt för oss att få in så många svar som möjligt, men att det var helt frivilligt att svara. Enkäter valdes för att pedagogerna i lugn och ro skulle kunna besvara dem när tillfälle gavs. Eftersom studien utfördes med en kvalitativ metod utformades enkäterna med öppna frågor, vilket gav 21

22 pedagogerna tillfälle att svara med egna ord. De besvarade enkäterna lämnades i ett postfack på de båda förskolorna. Av de 19 enkäterna som delades ut på den kommunala förskolan har vi fått in 12 besvarade och på den fristående förskolan besvarades 15 av de utdelade 18 enkäterna. Pedagogerna på den kommunala förskolan fick en påminnelse om att svara på enkäten. Under arbetets gång har vi delat upp litteraturen mellan oss och läst hälften var. Båda har skrivit på samtliga delar av arbetet, en har börjat och den andre har fyllt på utifrån sin litteratur. Därefter har vi med jämna mellanrum skickat arbetet till vår handledare för granskning. Sammanställningen av enkäterna har vi gjort tillsammans. Vi valde att dela upp svaren på enkäterna mellan den kommunala och den fristående förskolan, eftersom det finns skillnader i sekretess och tystnadsplikt. Enkäten bestod av öppna frågor vilket gav pedagogerna möjligheter att svara med egna ord och därmed blev svaren lite varierande. Bryman (2002) skriver att kodningen av en öppen fråga innebär vanligtvis att man flera gånger får läsa igenom utskriften av respondenternas svar och utifrån det formulera olika teman i svaren (a.a. s 159). Vi har delat in svaren på våra frågor i tre olika teman och analyserat varje tema. Svaren från pedagogerna har vi sammanvävt så mycket som möjligt, eftersom vi har gjort en kvalitativ undersökning, men vi har även tagit med en del citat för att exemplifiera. 3.6 Etiskt förhållningssätt Enligt Bryman (2002) är det viktigt att lyfta de etiska frågor och dilemman som kan uppkomma vid en studie. För att beakta en av de grundläggande etiska frågorna som berör anonymitet har vi valt att använda oss av enkäter som besvaras anonymt vilket leder till att personen kan behålla sin integritet. Kvale (1997) menar att forskarens person är avgörande för den vetenskapliga kunskapens och de etiska avgörandenas kvalitet i varje forskningsprojekt (a.a. s 111). Bryman (2002) belyser fyra olika etiska principer. Det första är informationskravet, vilket innebär att forskaren skall informera berörda personer om undersökningens syfte, att det är frivilligt att delta och att de kan avbryta när de vill, vilket vi framförde till pedagogerna när vi delade ut enkäterna. 22

23 Det andra är samtyckeskravet, som betyder att deltagarna själva bestämmer över sin medverkan och minderåriga måste ha föräldrarnas tillåtelse. Vi talade om för pedagogerna att de själva bestämde om de ville delta. Kvale (1997) skriver att i det informerade samtycket ingår också att avgöra hur mycket information som ska ges och när den ska ges (a.a. s 107). Vidare skriver Bryman (2002) om konfidentialitetskravet, som är den tredje principen vilken innebär att alla uppgifter om deltagarna skall behandlas konfidentiellt. Vilket vi har gjort genom att använda enkäter utan namn och inte ta emot dem personligen. Den sista principen är nyttjandekravet, vilket innebär att allt material som samlas in endast skall användas i den aktuella studien. Detta informerade vi om vid utdelandet av enkäten 3.7 Bearbetning av resultat och analys Vi har valt att dela in svaren på våra frågor (se bilaga) i tre teman och analysera dem var för sig. Fråga ett, två och tre har rubriken Sekretess och tystnadsplikt, fråga fyra och fem Etiska dilemman, vem/vad kan situationen diskuteras med?, fråga sex Föräldrakontakten, fråga sju, åtta, nio och tio Information och uppföljning av sekretess och tystnadsplikt. Under analysen kopplade vi vårt resultat till tidigare forskning och besvarade våra frågeställningar: Hur ser pedagogerna på sekretessen som ett hinder eller en möjlighet? Hur kan det uppstå etiska dilemman på grund av tystnadsplikten? På vilka olika sätt kan sekretessen ses som ett hinder för det enskilda barnet? Detta görs genom en sammanställning av den information som vi samlat in genom de besvarade enkäterna från verksamma pedagoger inom en fristående och en kommunal förskola. Kvale (1997) skriver att forskaren har ett perspektiv på vad som undersöks och tolkar intervjuerna ur detta perspektiv (a.a. s 182). I slutdiskussionen knyter vi ihop våra tankar utifrån våra frågeställningar och sätter det i relation till resultatet. 23

24 4 Resultat och Analys Här presenterar vi vårt resultat av genomförda enkäter i löpande text. Vi har valt att dela in enkätsvaren i tre olika teman och därefter presenteras en analys av resultatet. 4.1 Sekretess och tystnadsplikt Innebörden av sekretess och tystnadsplikt för de flesta pedagogerna på den fristående förskolan var att tänka sig för vem de pratade med och om vad. Någon tyckte viktigt att tänka på är att inte kränka någon annan person och att värna om barns och föräldrars integritet både på och utanför förskolan. Pedagogerna ansåg också att det berodde på informationen de fått vad nästa person behövde veta eller inte. Flertalet pedagoger svarade att den styr hur mycket och vilken information som jag har möjlighet att dela med mig av och den gör att jag tänker två gånger på vad nästa person behöver veta eller inte. Sekretessen innebar även en trygghet för personal, föräldrar och barn att alla vet att det som sägs, görs eller diskuteras inte förs vidare till obehöriga. Pedagogerna på den kommunala förskolan upplevde att sekretessen var viktig, att det innebar att man inte fick föra vidare information som kan skada barnet eller dess familj. En svarade att sekretess handlar om att kunna lyssna och prata med någon om känsliga frågor och att ta emot ett förtroende utan att föra det vidare till någon som det ej berör. Pedagogerna på den fristående förskolan svarade att de kommer i kontakt med frågor som rör tystnadsplikt och sekretess vid den dagliga kontakten med människor. Till exempel vid familjerelationer, barns olika behov, information om barn och personal. På den kommunala förskolan svarade pedagogerna att det är i kontakten med barn, föräldrar och medarbetare, vid övergången till förskoleklass och när vi tar emot elever. Något större hinder med sekretessen upplevde inte pedagogerna på den fristående förskolan. Så här upplevde en pedagog från den fristående förskolan inte så länge det finns en öppen kommunikation, då kan jag alltid föra en dialog och därmed ha klart för mig vilken information som är rätt att dela ut eller inte. Några pedagoger upplevde sekretessen som ett 24

25 hinder om det inträffade något på förskolan där pedagogerna behövde få råd och stöd själva och att de då inte kunde diskutera detta med pedagoger på andra avdelningar. En annan situation där sekretessen kan upplevas som ett hinder är vid överlämning mellan förskola förskoleklass där information om barnet inte får lämnas ut. Det skulle kanske vara för barnets bästa om förskoleklassens lärare fick ta del av barnets eventuella svårigheter, så att de i ett tidigt stadium kunde sätta in de rätta resurserna. Några pedagoger på den fristående förskolan tyckte att det var ett hinder att inte få delge försäkringskassan om ett barn vistas på förskolan när föräldrarna är hemma för vård av barn eller föräldraledighet, eftersom detta inte fick göras tidigare. De svarade att när till exempel myndighet vill veta om förälder är hemma för vård av barn och om barnet ändå är på förskolan. Inte heller pedagogerna på den kommunala förskolan upplevde sekretessen som ett större hinder, flertalet svarade att de inte har upplevt några hinder alls. Några stycken svarade att de har upplevt hinder vid överlämning mellan förskola förskoleklass. En pedagog svarade att vid övergång till skola då barnet eller föräldrarna har problem som vi pedagoger har tagit emot i förtroende, då dessa problem påverkar barnets beteende och utveckling. Andra pedagoger nämnde att det är svårt att veta vad och hur mycket de får säga till vikarier och vad som får sägas till föräldrar vid konflikter och konfliktlösning. Analys Sekretessens innebörd för berörda pedagoger i vår studie visade att den upplevdes som en tillgång och att den är viktig, att den ingick som en del av pedagogernas arbete. Däremot kände flera att de inte var ordentligt insatta i ämnet utan skulle behöva lära sig mera. Pedagogerna måste tänka på vad och med vem de pratar med så att ingen blir kränkt utan att barnets bästa alltid ska stå främst. Öhman (2006) skriver att Människan måste ta ställning i så många frågor och det är lätt att känna sig ensam och villrådig inför en del av de beslut man måste fatta (a.a. s 19). Sekretessen är en balansgång mellan vad som är rätt och fel och många pedagoger kan känna sig villrådiga inför hur de ska handla, men Gren (1994) nämner en gyllene regel vi ska vara mot andra så som vi vill att andra ska vara mot oss (a.a. s 179). Det innebär att pedagogerna 25

26 måste tänka på vad de säger och inte föra information vidare som de inte skulle vilja att andra gjorde om det handlade om dem själva. De flesta pedagogerna inom båda verksamheterna upplevde inte sekretessen som ett större hinder. Några nämnde däremot att vid överlämning mellan förskola och förskoleklassen kan det uppstå problem eftersom viktig information som rör barnets bästa inte får lämnas över utan föräldrarnas samtycke. Olsson (2006) skriver att viktiga och ibland menliga uppgifter som före privatiseringen med lagstöd kunde lämnas mellan olika enheter och skolformer, riskerar nu bli hängande i luften utan att komma ny personal till del (a.a. s 134). Olsson menar också att genom att förskolorna alltmer privatiseras, kan det medföra att värdefull information inte får lämnas ut till annan personal genom att det skapas nya och trängre tystnadspliktsområden. Gren (1994) skriver att det är ytterst få föräldrar som brukar ha något emot att information lämnas över till pedagoger i förskoleklass så länge syftet är att skapa de bästa förutsättningarna för barnet. Men Olsson (2006) tycker att sekretessen inom kommunal förskoleverksamhet är enligt sekretesslagen sträng, vilket innebär att en uppgift som inte är menlig för barnet eller för föräldrarna inte får röjas. Ett annat hinder för pedagogerna i den fristående förskolan var att de inte fick lämna ut uppgifter till försäkringskassan. Olsson skriver vidare att den fristående förskolan inte heller till försäkringskassan har någon skyldighet att lämna ut uppgifter som rör barn eller deras närstående. 4.2 Etiska dilemman. Etiska dilemman upplevde de flesta pedagogerna på den fristående förskolan oftast i situationer då det hänt något mellan barnen och pedagogerna inte fick namnge vilka barn som varit inblandade i de olika situationerna. När uppfattning om vad som är rätt eller fel skiljer sig, såväl mellan vuxna som mellan barn och vuxen. Någon pedagog svarade att vid tillfällen när pedagogerna inte känner att de kan tillgodose alla barns olika intressen och önskningar. När föräldrar eller andra personer vill diskutera andra barns hemförhållanden med pedagogerna, gränsen mellan att vara oartig och att inte säga något är mycket liten. Det bästa i en sådan situation tyckte pedagogerna var att klart och tydligt förklara för personen att de har tystnadsplikt och inte får tala om andra barn. 26

27 På den kommunala förskolan kunde hälften av de svarande inte komma på något etiskt dilemma, övriga svarade att det kunde uppstå vid kontakt med BVC eller logoped, vad får vi säga då? Någon svarade att det är svårt vid skilsmässor då separerade föräldrar pratar negativt om varandra inför barnet och oss pedagoger, vem ska vi tro på? Även vid konflikter då barnen gör varandra illa som bitbarn nämnde någon, vad får vi säga till föräldrarna när föräldrarna ser problem i relationer mellan sina och andras barn. Det är problematiskt att ställa sig neutral och lätt att glömma sig och utelämna barn. Både vid den fristående och vid den kommunala förskolan var samtliga pedagoger överens om att inom arbetslaget och med sin chef är det helt rätt att diskutera alla uppkomna situationer och information som ges till pedagogerna. Därutöver bör pedagogen alltid tänka på barnets bästa och inte diskutera något som kan vara till skada eller kränka barnet. Pedagogerna ska inte berätta mer än nödvändigt, utanför arbetslaget om det inte är till för barnets bästa. Analys Öhman (2006) skriver att etik bygger på olika val som vi ställs inför. I vårt dagliga arbete i förskolan ställs vi inför en rad dilemman där vi måste ta ställning och göra olika val. Det kan till exempel handla om vad vi får säga till föräldrar efter en konflikt mellan två barn. Olsson (2006) tar upp en etikregel för utbyte av känsliga uppgifter. Den lyder: Vad och hur mycket av det känsliga som jag vet behöver andra på min arbetsplats veta för sitt arbetes skull? Vilka behöver jag informera för att det ska gynna arbetet med eleven i skolan eller barnet i skolbarnsomsorgen/förskolan? (a.a. s 66). Öhman (2006) skriver vidare att det är pedagogens ansvar att se och ge barn vad de behöver och bevaka barns rättigheter, så som de skrivs fram i de grundläggande etiska värdena i förskolans läroplan, förverkligas (a.a. s 67). Genom att pedagogen har en barnsyn där de värnar om barnets bästa i alla situationer, blir det en del i deras arbete att förverkliga de grundläggande etiska värdena enligt Lpfö 98. Pedagogerna var på förskolan för barnens och inte för föräldrarnas skull, däremot ska det finnas ett nära samarbete mellan förskola och föräldrar för att de tillsammans ska kunna ge barnen de bästa förutsättningarna. Bengtsson & 27