KARTDESIGN - PRINCIPER OCH METODER. Ana Gil Solá, Fil. Lic. & doktorand Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi

Transkript

1 KARTDESIGN - PRINCIPER OCH METODER Ana Gil Solá, Fil. Lic. & doktorand Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi

2 Föreläsningens innehåll Introduktion till kartdesign Kartans innehåll Användning av färger Typer av variabler och skalor Klassindelningar, -antal och -gränser Sammanfattning och övriga tips Gemensam diskussion kring kartor

3 Litteratur Harrie, Lars (red) (2008) Geografisk informationsbehandling: teori, metoder och tillämpningar. Kapitel 11 Mitchell, Andy (1999) The ESRI Guide to GIS Analysis. Volume I: Geographic Patterns & Relationships. Kapitel 1-4 För den som vill läsa mer: Dorling, Daniel & Fairbairn, David (1997) Mapping: Ways of Representing the World. Longman, Harlow. Kapitel 4 Representing others (delas ut) Brewer, A Cynthia (2005) Designing better Maps: A Guide for GIS Users.

4 Viktigt för kartografen Syfte med kartan? Vilka mönster ska förtydligas? Vem är tänkt kartläsare? Vad kan denne tillgodogöra sig? Hur ser tillgängligt datamaterial ut? Vad ska visas? Exv.: antal eller andel? Visuell hierarki: viktiga synas mest 1 av 2

5 Viktigt för kartografen Format och sammanhang för färdig karta? Medium, kvalitet, färg eller sv/v, förklarande text? Återger bara delar av verkligheten Förenklar, utan att förvanska Vad döljer sig bakom förenklingar i kartan? Förhåller sig till dead lines 2 av 2

6 Riktlinjer för kartans innehåll Disposition Kartbild viktigast och ska dominera. Teckenförklaring och faktaruta bra disponerade. Visuell hierarki: position, storlek, färg, luft. Kartfakta Upphovsman, datum, källa, skala/skalstreck, nordpil vid behov. Teckenförklaring Innehålla allt som återfinns i kartan 1 av 2

7 3. Introduktion till Örnsköldsviks kommun Antal fritidshus på olika markanvändningsområden Olika markanvändningars arealer i km ,4 372,5 Ana Gil Solá, 2003 Cellstorlek 500 x 500 m. Skogsmark Öppen mark Sankmark Tätort 5590,1 markanvändning: Sankmark Skogsmark Öppen mark Tätort och konc. bebyggelse allmän väg sjö naturvårdsområde naturreservat nationalpark hav Örnsköldsvik 0 12, Kilometer

8 Riktlinjer för kartans innehåll Kartan ska vara välritad Ändamålsenligt val av färg och symboler. Rubriken ska beskriva kartan Typografi (text) Tydlig hierarki, undvik text över två områden med olika färger eller över linje. Lokalisering: : bäst 3 2 av 2

9 Färger och symboler ska förmedla och förstärka information

10 Befolkningsförändring mellan två år Rött ökning, Blått minskning, fyrkantstorlek efter folkmängd Källa:

11 Färgspråk Fara, titta hit Lite/mycket - inte olika kategorier Under medel/över medel - vitt eller neutral färg för medel eller noll Olika typer av markanvändning : hav & land eller skog, jordbruksmark/- öppen mark, industri, tätort, etc.

12

13 Färger kom ihåg Svart/vit eller färg? Spara på färginformationen Organisera information efter betydelse Tänk KONTRASTER för att belysa det viktiga

14

15 Förutom färg Punkter: storlek, form, vinkel Linje: bredd, mönster Area: mönster (bra för sv/v)

16 Typer av variabler och skalor Variabeltyper: Kvantitativa: exv. inkomst (andel, mängd) Kvalitativa: exv. markanvändning Variabelvärden: Diskreta: exv. vägtyp, antal barn Kontinuerliga: nederbörd, temperatur

17 Typer av variabler och skalor Skalor: Kvot (ratio): Exv. folkmängd, inkomst (Obs! Relaterad till kvot som andel) Intervall: Exv. temperatur (i Celsius) Ordinal (Rank): Exv. hierarkisk indelning av vägar, städers storlek Nominal (Category): Exv. markanvändning Behandlas layoutmässigt olika!

18

19 Kvotskala

20 Intervallskala Källa:

21 Ordinalskala

22 3. Introduktion till Örnsköldsviks kommun Nominalskala Antal fritidshus på olika markanvändningsområden Olika markanvändningars arealer i km ,4 372,5 Ana Gil Solá, 2003 Cellstorlek 500 x 500 m. Skogsmark Öppen mark Sankmark Tätort 5590,1 markanvändning: Sankmark Skogsmark Öppen mark Tätort och konc. bebyggelse allmän väg sjö naturvårdsområde naturreservat nationalpark hav Örnsköldsvik 0 12, Kilometer

23 Klassindelningar (till kvot och intervall, dvs. värden) Natural breaks: naturliga brytpunkter - Bra för ojämna fördelningar, dåligt för jämn spridning - Dåligt för jämförelse mellan år Quantile: kvantil = lika många objekt i varje klass - Utgår från antalet objekt - Stora klasser kan inkludera objekt med väldigt olika värden - Alla färger kommer att dominera i kartan lika mycket 1 av 2

24 Klassindelningar (till kvot och intervall, dvs. värden) Equal interval: lika breda intervall - Utgår från värdet - Dåligt för ojämn spridning, kan bli klasser utan värden - En färg tillåts dominera kartan - Lätt för läsaren att ta till sig Standard deviation: standardavvikelse - Mått för hur ett objekt förhåller sig till resten av materialet - Höga eller låga värden kan ge förskjutet medelvärde - Visar inte egentligt värde 2 av 2

25 Properties > Symbology > Quantities > Classify

26 Var i Göteborgs kommun behövs mer dagispersonal mest? Vi undersöker här framtida tillskott av barn. Kartan visar antal barn under ett år i olika församlingar i Göteborgs kommun.

27 Var i Göteborgs kommun behövs mer dagispersonal mest? Naturliga brytpunkter Visar vilka församlingar som har värden som ligger nära varandra. Kluster i materialet vägledande.

28 Var i Göteborgs kommun behövs mer dagispersonal mest? Kvantiler Visar vilken femtedel av församlingarna som är minst, resp. mest, akut behov av personal.

29 Var i Göteborgs kommun behövs nya dagisplatser? Lika stora intervall Visar vilka församlingar som har lågt, resp. högt antal 0-1-åringar. Värdet i sig vägledande.

30 Var i Göteborgs kommun behövs nya dagisplatser? Standardavvikelser Visar vilka församlingar som har störst, resp. minst, behov i relation till genomsnittet.

31 Val av antal klasser Fyra-fem klasser bra, inte mer än sju Många klasser: noggrant & oöversiktligt Få klasser: snabb överblick men visar inte skillnad mellan objekten Börja med många klasser, sök mönster

32 Outliers Outlier

33 Klassgränser Jämna gränser lättare att läsa Om kartan har både positiva och negativa värden överväg att ha: En klass för noll Motsvarande gräns över och under nollan och glöm inte rätt färgskala!

34

35 Sammanfattningsvis Den goda kartografen: Utgår från syftet Tar hänsyn till läsare och data Förenklar, utan att förvanska Använder färg och form för att konsekvent och tydligt förmedla budskapet

36 Övriga tips Börja i god tid Experimentera Titta på histogrammet och utgå från syftet när ni ska bestämma mönster Fundera på den visuella hierarkin Förklara beräkningar mm i fotnot eller textruta Be alltid om feed back på en karta När ni ska exportera: jpg och pdf bra ( dpi, beroende på medium)

37 Gemensam diskussion Utgå ifrån följande i diskussionen: Vad är kartans syfte? Kan det finnas ett officiellt och ett dolt? Vilken är målgruppen? Var kan man få data till kartan? Vilken annan data än den som visas hade varit bra (enl. syftet)? Är användning av färg, form, visuell hierarki, mm, ändamålsenlig och bra?

38

39

40

41