Social- och äldrenämnden Sammanträdeshandlingar

Transkript

1 Social- och äldrenämnden Sammanträdeshandlingar

2 Tjänsteutlåtande Nämndsekreterare Ewa-Marie Ås Dnr: SÄN/2013:69 Social- och äldrenämnden Informations- och frågestund (SÄN/2013:69) Ärendebeskrivning 1. Utbildning i hantering av minipaddan 2. Information från Åsa Berglund, miljöskoordinator, om kommunens miljöarbete i samband med upphandlingar. 3. Information från Kundvalskontoret 4. Information från Väsby välfärd 5. Information från kontaktpolitiker Förslag till beslut Social- och äldrenämnden godkänner redovisningen av informationen. 1

3 Tjänsteutlåtande Nämndsekreterare Ewa-Marie Ås Dnr: SÄN/2013:70 Social- och äldrenämnden Meddelanden (SÄN/2013:70) Ärendebeskrivning Regional handlingsplan PRIO vuxna med psykisk funktionsnedsättning (SÄN/2012:91) Flerårsplan med budget för Upplands Väsby kommun (KS/2013:2) Förslag till beslut Social- och äldrenämnden godkänner redovisningen av meddelanden. 1

4 Tjänsteutlåtande Nämndsekreterare Ewa-Marie Ås Dnr: SÄN/2013:71 Social- och äldrenämnden Redovisning av delegationsbeslut (SÄN/2013:71) Ärendebeskrivning Social- och äldrenämnden har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän i enlighet med nämndens delegationsordning. Dessa beslut ska redovisas till social- och äldrenämnden. Redovisningen innebär inte att social- och äldrenämnden omprövar eller fastställer delegationsbesluten. Däremot får social- och äldrenämnden återta lämnad delegering eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet. Delegationsärenden sekretess Vård- och omsorg, SoL Vård- och omsorg, riksfärdtjänst LSS IFO, ekonomiskt bistånd IFO, utredning och behandling Statistik bostadsanpassning Beslut av social- och äldrenämndens individutskott Ordförandebeslut - Upphörande av omedelbart omhändertagande enligt 9 LVU Ordförandebeslut- Fullmakt i LVU-mål Datum Delegat Delegationslista finns vid sammanträdet Delegationslista finns vid sammanträdet Delegationslista finns vid sammanträdet Delegationslista finns vid sammanträdet Delegationslista finns vid sammanträdet Delegationslista finns vid sammanträdet Social- och äldrenämndens individutskott Ordförande i social- och äldrenämnden Vice ordförande i socialoch äldrenämnden 1

5 Ordförandebeslut Omplaceringsbeslut enligt 11 LVU Ordförandebeslut- Omplaceringsbeslut enligt 11 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Begäran om yttrande från inspektionen för Vård och omsorg, IVO, med anledning av ej verkställt beslut i enskilt ärende. SÄNdelegation/2013:41 Begäran om yttrande från inspektionen för Vård och omsorg, IVO, med anledning av ej verkställt beslut i enskilt ärende. SÄNdelegation/2013: Ordförande i social- och äldrenämnden Ordförande i social- och äldrenämnden Delegationslista finns vid sammanträdet Delegationslista finns vid sammanträdet Delegationsärenden Allmänna Begäran om utlämnande av allmänna handlingar rapporter och underrättelser enligt 14 kapitlet 3 SoL och 24 b LSS. SÄNdelegation/2013:38 Strategisk lokalförsörjningsplan SÄNdelegation/2013:39 Avtal Anooni Care AB om hemtjänst enligt LOV SÄNdelegation/2013:40 Datum Delegat Avdelningschef Kundvalskontoret Chef kundvalskontoret Delegationslista finns vid sammanträdet Förslag till beslut Social- och äldrenämnden godkänner redovisningen av delegationsbesluten. 2

6 Tjänsteutlåtande Ekonomistrateg Anne-Marie Beckius Dnr: Fax SÄN/2013:188 Social- och äldrenämnden Information om kundvalskontorets rutiner för internkontroll Ärendebeskrivning Internkontroll och intern granskning är en naturlig del av kommunens verksamhet och den säkerställer att kommunens pengar används till det som de avsatts till och att kommunen hushåller med sina ekonomiska resurser. Den interna kontrollen kontrollerar att det arbete nämnden utför är ändamålsenligt och att nämnden uppfyller sina mål. Internkontrollerna omfattar kommunens alla områden och arbetsmoment och kundvalsnämndernas alla medarbetare och förtroendevalda. Som ett led att stärka Upplands Väsby kommuns kunskap och kvalitativa arbete med interna kontroller har kundvalskontoret sammanställd en arbetsprocess för internkontroll för kundvalskontorets nämnder. Processen beskriver att var och en som arbetar med kundvalskontorets nämnder har ett ansvar att kontrollera och följa upp i sitt dagliga arbete. Idag beskriver processen de ekonomiska interna kontrollerna, de interna kontrollerna i verksamhetssystem, interna kontroller vid beslut på delegation och interna kontroller i ärendeprocessen. Kundvalskontorets förslag till beslut Nämnden noterar informationen och lägger den till handlingarna.: Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Revisorerna Kundvalskontoret Eva Dahlgren Chef kundvalskontoret Bilaga/bilagor: Process för internkontroll för Kundvalskontorets nämnder. 1

7 Process för internkontroll för kundvalskontorets nämnder Ekonomistrateg Anne-Mari Beckius Kundvalsnämnderna 1 Process för internkontroll för kundvalskontorets nämnder Detta dokument beskriver i korthet processen för internkontroll för kundvalskontorets nämnder. Internkontroll och intern granskning är en naturlig del av kommunens verksamhet och den säkerställer att kommunens pengar används till det som de avsatts till och att kommunen hushåller med sina ekonomiska resurser. Den interna kontrollen kontrollerar att arbetet nämnden utför är ändamålsenligt och att nämnden uppfyller sina mål. Internkontrollerna omfattar kommunens alla områden och arbetsmoment och kundvalsnämndernas alla medarbetare och förtroendevalda som arbetar. Utdrag från kommunens gemensamma regelverk kring intern kontroll. Intern kontroll ska bidra till att uppnå följande mål: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer, policys En väl fungerande kommunikation i organisationen är en förutsättning för att resultat från uppföljningar ska kunna leda till förbättrade rutiner, och därigenom verka förebyggande. Varje nämnd upprättar och fastställer sin egen interna kontrollplan i samband med att verksamhetsplanen utformas och beslutas. Kontrollerna ändras utifrån behov och förändringar i omvärlden från tid till annan och ingår i uppdraget från kundvalsnämnderna. Utdrag ur kommunens gemensamma regelverk för intern kontroll: Respektive kontor ansvarar för sina egna kontrollrutiner. Kontrollerna ska göras minst en gång per år och enligt internkontrollplan Ett fungerande system för intern kontroll förutsätter kontinuerlig övervakning och utvärdering. Det räcker inte med att ha utformat och informerat om rutiner. Man måste också fortlöpande säkerställa att rutinerna tillämpas och att de ger avsedd effekt. Det är också viktigt att utvärdera och ompröva sina rutiner när det konstaterats att oönskade incidenter inträffar eller när kontrollmiljön förändras, t.ex. vid systembyten, organisationsförändringar och ändringar i lagstiftning. 2 Kontroll i det dagliga arbetet Den som tar emot en faktura ska kontrollera att varan/tjänsten är beställd, och dess mängd, art, pris och betalningsvillkor. Stämmer allt görs en första attest. Därefter görs en andra attest,

8 Process för internkontroll för kundvalskontorets nämnder Ekonomistrateg Anne-Mari Beckius Kundvalsnämnderna ofta av en överordnad, eller av den som äger budgeten för den verksamhet och ansvar som kostnaden bokförs på, så kallad attest två. Denna form av kontroll görs i det dagliga arbetet. Varje tjänsteman och förtroendevald utför interna kontroller i sitt dagliga arbete när denne handlägger ärenden, fattar delegationsbeslut eller nämndbeslut, myndighetsbeslut, utför kontroller, skriver nämndärenden etc. Vid varje sådant tillfälle görs alltid en kontroll av att utfallet är ändamålsenligt och inte strider mot kommunens regler och mål Specifika kontroller I samband med att respektive nämnd arbetar fram verksamhetsplanen fastställs mål och internkontrollspunkter för kommande budgetår. Dessa kan variera mellan åren och över tid dels för att säkerställa att fel inte uppstår vid specifika kritiska moment eller för att följa upp till kommunens övergripande interna kontroll för perioden Ekonomiska interna kontroller Kommunens alla verksamheter och delmoment omfattas av kontrollerna. Inom det ekonomiska området kontrolleras både interna moment men också hur kommunens resurser används hos kommunens utförare av välfärdstjänster. Kontrollerna omfattar frågeställningar som; Hur säkerställs att kommunens pengar används på bästa sätt? Görs korrekta granskningar av fakturor och är attesterna korrekta? Finns intern representation? Är den rimlig och korrekt bokförd? Fungerar filöverföringar mellan systemen, så att ekonomisystemen tolkar innehållet korrekt? Görs utbetalningar till utförare på rätt grunder? Avtalsuppföljning, är ersättningen korrekt i förhållande till avtal? Är månadsboksluten av bra kvalitet för att säkerställa att ev ekonomiska åtgärder beslutas på rätt grunder? Ansvarig för att identifiera kontrollpunkter och behov Var och en som är delaktig i kundvalsnämndernas arbete äger ansvar att identifiera och föreslå interna kontrollpunkter. Nämnden beslutar om specifika kontroller för respektive år. Ansvarig för att utföra kontroller Kundvalsnämnderna köper internt ekonomiska tjänster från Stöd & Process (S&P) och det åligger S&P ekonomifunktion att utföra de interna kontrollerna som har ekonomisk anknytning. Kontrollerna utförs på så sätt att en jävig situation inte kan uppstå. Vid kontroll av tex uppbokningar i samband med månadsbokslut kontrollerar en S&Pmedarbetare som i

9 Process för internkontroll för kundvalskontorets nämnder Ekonomistrateg Anne-Mari Beckius Kundvalsnämnderna huvudsak arbetar med en annan nämnd sin kollega som då arbetar med kundvalskontorets nämnder. Ansvarig för att kontrollera att kontrollerna utförts Ekonomistrateg på kundvalskontoret kontrollerar att kontrollerna utförs korrekt och vid korrekt tillfälle. Denne säkerställer tillsammans med berörd avdelningschef även att brister åtgärdas och att rutiner uppdateras för att minimera fel och brister i framtiden. Ansvarig för återrapportering av kontrollerna i samband med rapportering till kommunledning, nämnd eller annan Ytterst ansvarig är avdelningschef och kontorschef tillsammans, som gemensamt äger ansvaret att kontrollerna utförs, rapporteras och att adekvata åtgärder vidtas om så behövs. Om åtgärder görs ska dessa vara skriftliga och ingå i dokumentation för interna kontroller och meddelas alla berörda Interna kontroller i verksamhetssystem I stora organisationer används flera olika verksamhetssystem för att hantera information om till exempel kunder och utförare. Inom kundvalsnämnderna finns flera olika verksamhetssystem som används i det dagliga arbetet. T ex kan nämnas Procapita, UEDB, VO, LSS och IFO. Alla dessa system måste fungera väl och kommunicera med kommunens övriga IT-system såsom ekonomisystem, analysverktyg etc. Därför bör följande kontrolleras kontinuerlig utöver checklistor: Används systemet på bästa sätt utifrån nuvarande version? Tas back-up korrekt och går dessa att återläsas? Fungerar filöverföringar till andra system? Stäms filöverföringar av? Är datan korrekt? Finns säker modell för att ta ut statistik? Hur säkerställs den? Kan systemet hantera det kommunen avser hantera med systemet? Ansvarig för att identifiera kontrollpunkter och behov Var och en som är delaktig i kundvalsnämndernas arbete äger ansvar att identifiera och föreslå interna kontrollpunkter. Nämnden beslutar om specifika kontroller för respektive år. Ansvarig för att utföra kontroller Kundvalsnämnderna köper internt systemförvaltartjänster från S&P, systemförvaltning och det åligger S&P systemförvaltning att utföra de interna kontrollerna som har anknytning till förvaltning av verksamhetssystemen. Kontrollerna utförs på så sätt att en jävig situation inte kan uppstå. Vid kontroll av t ex att data som ligger till grund för utbetalning är korrekt ska en medarbetare utan dagliga arbetsuppgifter i det aktuella verksamhetssystemet utföra kontrollen.

10 Process för internkontroll för kundvalskontorets nämnder Ekonomistrateg Anne-Mari Beckius Kundvalsnämnderna Ansvarig för att kontrollera att kontrollerna utförts Avdelningschef på kundvalskontoret kontrollerar att kontrollerna utförs korrekt och vid korrekt tillfälle. Denne säkerställer även att brister åtgärdas och att rutiner uppdateras för att minimera fel och brister i framtiden. Ansvarig för återrapportering av kontrollerna i samband med rapportering till kommunledning, nämnd eller annan Ytterst ansvarig är avdelningschef och kontorschef tillsammans, som gemensamt äger ansvaret att kontrollerna utförs, rapporteras och att adekvata åtgärder vidtas om så behövs. Om åtgärder görs ska dessa vara skriftliga och ingå i dokumentation för interna kontroller och meddelas alla berörda Interna kontroller vid beslut på delegation Ansvarig för att identifiera kontrollpunkter och behov Var och en som är delaktig i kundvalsnämndernas arbete äger ansvar att identifiera och föreslå interna kontrollpunkter. Nämnden beslutar om specifika kontroller för respektive år. Ansvarig för att utföra kontroller Kundvalsnämndernas sakkunniga och handläggare ska granska varandra. Kontrollerna utförs på så sätt att en jävig situation inte kan uppstå. Vid kontroll av t ex ett individbeslut ska en medarbetare utan dagliga arbetsuppgifter i de aktuella ärendena utföra kontrollen. Ansvarig för att kontrollera att kontrollerna utförts Avdelningschef på kundvalskontoret kontrollerar att kontrollerna utförs korrekt och vid korrekt tillfälle. Denne säkerställer även att brister åtgärdas och att rutiner uppdateras för att minimera fel och brister i framtiden. Avdelningschef får delegera kontrolluppföljning till gruppchef, teamledare etc. som har mer kunskap om och hur det dagliga arbetet sker. Ansvarig för återrapportering av kontrollerna i samband med rapportering till kommunledning, nämnd eller annan Ytterst ansvarig är kontorschef tillsammans med avdelningschef, som gemensamt äger ansvaret att kontrollerna utförs, rapporteras och att adekvata åtgärder vidtas om så behövs. Åtgärder ska vara skriftliga t.ex. i handlingsplan och ingå i dokumentation för interna kontroller och meddelas alla berörda.

11 Process för internkontroll för kundvalskontorets nämnder Ekonomistrateg Anne-Mari Beckius Kundvalsnämnderna Interna kontroller i ärendeprocessen Ansvarig för att identifiera kontrollpunkter och behov Var och en som är delaktig, medarbetare på kundvalskontoret, S&P kanslienheten och förtroendevalda, i kundvalsnämndernas arbete äger ansvar att identifiera och föreslå interna kontrollpunkter. Nämnden beslutar om specifika kontroller för respektive år. Ansvarig för att utföra kontroller Kundvalsnämnderna köper internt ärendeprocesstöd från S&P och det åligger S&P ärendeprocessenhet att utföra de interna kontrollerna som har anknytning till kundvalskontorets ärenden. Kontrollerna utförs på så sätt att en jävig situation inte kan uppstå. Vid kontroll av t.ex. ärenden registreras korrekt ska en medarbetare utan dagliga arbetsuppgifter för den aktuella nämnden utföra kontrollen. Ansvarig för att kontrollera att kontrollerna utförts Avdelningschef på kundvalskontoret kontrollerar att kontrollerna utförs korrekt och vid korrekt tillfälle. Denne säkerställer även att brister åtgärdas och att rutiner uppdateras för att minimera fel och brister i framtiden. Avdelningschef får delegera kontrolluppföljning till gruppchef, teamledare etc. som har mer kunskap om och hur det dagliga arbetet sker. Ansvarig för återrapportering av kontrollerna i samband med rapportering till kommunledning, nämnd eller annan Ytterst ansvarig är kontorschef tillsammans med avdelningschef, som gemensamt äger ansvaret att kontrollerna utförs, rapporteras och att adekvata åtgärder vidtas om så behövs. Åtgärder ska vara skriftliga t.ex. i handlingsplan och ingå i dokumentation för interna kontroller och meddelas alla berörda.

12 Tjänsteutlåtande Nämndsekreterare Jenny Magnusson Dnr: Fax SÄN/2013:256 Social- och äldrenämnden Riktlinjer för utbetalning av bidrag ur Oskar och Nanny Olssons Minnesfond Ärendebeskrivning Minnesfonden bildades 1980 genom makarna Oskar och Nanny Olssons testamente. Fondens avkastning ska användas för hjälp åt kommunens behövande gamla, sjuka och personer med funktionsnedsättning enligt testamentet. Makarna uppdrog åt dåvarande socialnämnden att förvalta fonden och besluta om utdelning. Social- och äldrenämnden beslutade den 7 juni 2011 att kapitalet inte får användas för utdelning och att utdelning ur minnesfonden ska ske med 90 procent av nettoavkastningen året innan bidragsåret. Med anledning av social- och äldrenämndens beslut den 7 juni 2011 behöver riktlinjerna för utbetalning som nämnden antog 2010 revideras. Väsby välfärds förslag till beslut Social- och äldrenämnden antar riktlinjerna för utbetalning av bidrag ur Oskar och Nanny Olssons Minnesfond Väsby välfärd Barbro Johansson Chef Väsby välfärd Anna Conzen Resultatenhetschef barn och ungdom 1

13 Bilagor: 1.Riktlinjer för utbetalning av bidrag ur Oskar och Nanny Olssons Minnesfond Regler för utbetalning ur Stiftelsen Oskar och Nanny Olssons Minne. Utdrag ur protokoll från social- och äldrenämnden , 77 (SÄN/2007:328) 2

14 Styrdokument, riktlinjer Väsby välfärd Anna Conzen Dnr Fax SÄN/2013:256 Social- och äldrenämnden Riktlinjer för utbetalning av bidrag ur Oskar och Nanny Olssons Minnesfond Nivå: Nämndspecifikt styrdokument Antagen: Social- och äldrenämnden den xxxx Giltig t.o.m: Den 31 december 2016 Ansvarig ägare: Chef Sociala tjänster år

15 Riktlinjer för utbetalning av bidrag ur Oskar och Nanny Olssons Minnesfond Bakgrund Minnesfonden bildades 1980 genom makarna Oskar och Nanny Olssons testamente. Fondens avkastning ska användas för hjälp åt kommunens behövande gamla, sjuka och personer med funktionsnedsättning enligt testamentet. Makarna uppdrog åt dåvarande socialnämnden att förvalta fonden och besluta om utdelning. Förvaltare Kommunledningskontoret förvaltar fonden. Utdelning Fondens kapital ska inte användas för utdelning. Utdelning ur minnesfonden ske med 90 procent av nettoavkastningen året innan bidragsåret. Ansökningsperiod Ansökningsperioder för fonden är 15 april och 15 september varje år. Beslut Fördelningen beslutas av social- och äldrenämndens individutskott. Vid varje ansökningstillfälle gör Väsby välfärd; individ- och familjeomsorgen ett förslag till utdelning efter de ansökningar som kommit in innan ansökningstiden har gått ut. Beslutet kan inte överklagas. Bedömningskriterier Bidraget ska ge den sökande bättre möjlighet att fungera i sin vardag genom olika typer av hjälpmedel, till exempel tvättmaskin i hemmet. Bidrag till en del av tandvård kan beviljas. Bidrag till kläder kan beviljas om slitaget är särskilt stort Den sökande ska ha små ekonomiska möjligheter att själv skaffa det som behövs Den sökande ska kunna styrka sina inkomster och nödvändiga utgifter samt styrka eventuell sjukdom eller funktionsnedsättning Den sökande ska vara bosatt i Upplands Väsby kommun Bidrag ska inte lämnas till semesterresor

16 Bidrag ska inte lämnas till skulder Bidrag lämnas endast till enskilda personer Hänsyn ska tas till om den sökande tidigare under de senaste åren fått bidrag genom fonden.

17 Utdrag ur sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Social- och äldrenämnden (2) 77 Regler för utbetalning ur Stiftelsen Oskar och Nanny Olssons Minne (SÄN/2007:328) Ärendebeskrivning Minnesfonden bildades 1980 genom makarna Oskar och Nanny Olssons testamente. Enligt testamentet ska fondens avkastning och, om så behövs, även kapitalet användas för hjälp åt kommunens behövande gamla, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Makarna uppdrog åt dåvarande socialnämnden att förvalta fonden och besluta om utdelning. Vid utgången av år 2010 uppgick stiftelsens bokförda förmögenhet till kronor. I bilaga redovisas en sammanställning över tidigare utdelningar ur fonden. Ansökningsperioder för fonden är per den 15 april och den 15 september varje år; halva avkastningen fördelas vid varje tillfälle. Social- och äldrenämndens individutskott beslutar om fördelningen. Vid varje ansökningstillfälle gör Väsby Välfärd; individ- och familjeomsorgen, ett förslag till utdelning efter de ansökningar som kommit in innan ansökningstiden har gått ut. Social- och äldrenämnden har antagit riktlinjer för bedömningsgrunder med utgångspunkt från donationen (SÄN ). I beslut från 1995 bestämdes att 90 % av avkastningen ska användas för utdelning. I de ändrade betalningsrutiner som antogs av socialnämnden 1996 ( ) reglerades att nämnden enbart ska använda avkastningen ur fonden för utdelning av penningmedel, dock kan nämnden vid särskilt behjärtansvärda tillfällen använda en del av kapitalet. Makarnas testamente som utgör statuter för fonden lyder Fondens avkastning och, om så behövs, även kapitalet skall användas. En genomgång stiftelsens räkenskaper sedan 1996 visar på att stiftelsens egna kapital ökat två av åren (1996 och 2008), emedan det minskat de övriga åren. För att ej riskera urholkning av stiftelsens medel bör utdelning av kapitalet undvikas. Därför föreslås en regel om att utdelning av kapitalet ej får ske, vilket är strängare än vad testamentet medger. Då utdelning sker av innevarande års avkastning finns även en bedömningsproblematik vad gäller det utdelningsbara beloppet, som vid utdelningstillfället ännu inte är fastställt och i hög grad är beroende av räntenivåernas utveckling. Denna problematik kan undkommas genom en förändring så att utdelning sker baserat på föregående års nettoavkastning, en modell som används av den andra av kommunens större förvaltade stiftelser, Adolf Stafs fond. Justerandes sign Beslutsexpediering/utdragsbestyrkande

18 Utdrag ur sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Social- och äldrenämnden (2) Vid revideringen av reglerna kring utdelning 1996 upphörde beslutet från 1995 att 90 procent av avkastningen ska användas för utdelning att gälla. För att stärka stiftelsens ställning föreslås att denna regel återinförs. Dessa tre förändringar; att utdelning ej får ske av kapitalet, att utdelning sker av föregående års nettoavkastning samt att 90 procent av avkastningen ska utdelas, ger stiftelsen ett ökat skydd och bidrar till att öka livslängden för densamma. En sammanställning av de reviderade reglerna samt gällande riktlinjer finns i bilaga. Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. Social- och äldrenämnden beslutar att kapitalet ej får användas för utdelning. 2. Utdelning ur minnesfonden ska ske med 90 % av nettoavkastningen året innan bidragsåret. 3. I övrigt bibehålls gällande regler och riktlinjer för utdelning ur stiftelsen. 4. Förändringarna gäller fr.o.m. år 2011, och därmed 2010-års nettoavkastning. Ordförandens förslag till social- och äldrenämnden Enligt kommunledningskontorets förslag till beslut. Social- och äldrenämndens beslut 1. Social- och äldrenämnden beslutar att kapitalet ej får användas för utdelning. 2. Utdelning ur minnesfonden ska ske med 90 % av nettoavkastningen året innan bidragsåret. 3. I övrigt bibehålls gällande regler och riktlinjer för utdelning ur stiftelsen. 4. Förändringarna gäller fr.o.m. år 2011, och därmed 2010-års nettoavkastning. Justerandes sign Beslutsexpediering/utdragsbestyrkande

19 Tjänsteutlåtande Enhetschef Hanna Bäck Dnr: Fax SÄN/2013:33 Social- och äldrenämnden Rekommenderad överenskommelse om samverkan mellan kommuner i Stockholms län gällande nyanlända Ärendebeskrivning Kommunförbundet Stockholms läns styrelse beslutade vid sitt sammanträde att rekommendera kommunerna att anta den reviderade Överenskommelse om samverkan i Stockholms län gällande nyanlända. Sedan 2009 har det i Stockholms län funnits en överenskommelse mellan kommunerna om samverkan kring introduktion m.m. av nyanlända. Under hösten genomförde KSL en uppföljning av överenskommelse som visade på vissa brister. Uppföljningens resultat tillsammans med förändrat ansvar för kommunerna till följd av att stora delar av ansvaret flyttades från kommunen till Arbetsförmedlingen, resulterade i en revidering av dokumentet. Arbetet med revideringen av överenskommelsen har pågått sedan hösten 2012 och involverat kommunrepresentanter på olika sätt. Till den nya överenskommelsen finns en handlingsplan framtagen där överenskommelsen konkretiseras. Den slutgiltiga överenskommelsen med handlingsplan bifogas. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Väsby Välfärds förslag till beslut Social- och äldrenämnden beslutar att anta den reviderade Överenskommelse om samverkan i Stockholms län gällande nyanlända. Beslutet skickas till: - Kommunstyrelsen - Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling senast 15 november 2013 med e- post till registrator@ksl.se 1

20 Väsby välfärd Barbro Johansson Kontorschef Anna Conzen Resultatenhetschef Bilaga: Överenskommelse om samverkan mellan kommuner i Stockholms län gällande nyanlända 2

21 REKOMMENDATION Dnr KSL/12/ För kännedom: Kommundirektörer Nämnd med ansvar för nyanlända Kommunstyrelsen Överenskommelse om samverkan mellan kommuner i Stockholms län gällande nyanlända KSLs rekommendation KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde att rekommendera kommunerna att anta den reviderade Överenskommelse om samverkan i Stockholms län gällande nyanlända. Ärendebeskrivning Sedan 2009 har det i Stockholms län funnits en överenskommelse mellan kommunerna om samverkan kring introduktion m.m. av nyanlända. Under hösten genomförde KSL en uppföljning av överenskommelse som visade på vissa brister. Uppföljningens resultat tillsammans med förändrat ansvar för kommunerna till följd av att stora delar av ansvaret flyttades från kommunen till Arbetsförmedlingen, resulterade i en revidering av dokumentet. Arbetet med detta har förankrats hos kommunstyrelseordförandena vid ett möte i maj Beslut om att överenskommelse skulle revideras fattades av KSLs Arbetsmarknadsberedning. Vid revideringen av överenskommelsen har uppföljningens resultat legat till grund, både vad gäller form, arbetssätt och sakinnehåll. Arbetet med revideringen av överenskommelsen har pågått sedan hösten 2012 och involverat kommunrepresentanter på olika sätt, i styrgrupp nyanlända, styrgruppens beredningsgrupp, vid ett särskilt seminarium om överenskommelsen och slutligen genom en remissomgång till kommunerna. Dialog och förankring Remissen skickades ut i februari med svarstid till den 15 april. Svar på remissen har inkommit från 15 kommuner. Av dessa har 6 inga synpunkter alternativt bifaller remissen i sin helhet. Därutöver har hänsyn tagits till synpunkter som framkommit vid remisseminarium. De enstaka synpunkter som inkommit har huvudsakligen varit av språklig och redaktionell karaktär. Till nuvarande 5 fanns dels några synpunkter om språkbruk vilka har ändrats och dels frågor kring kommunens ansvar och textens formulering. Paragrafens inledningsmeningar har ändrats för att komma till rätta med detta. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax E-post info@ksl.se Hemsida Organisationsnummer

22 KOMMUNFÖRBUNDET REKOMMENDATION STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/0053 Flera synpunkter har inkommit på definitionen av målgrupp i 1. Någon kommun vill att tiden individen är nyanländ bestäms, någon att anhöriga borde ingå, någon annan att anhöriga inte ska ingå. Likartat resonemang har förts vid beredningen av texten. Detta arbete stannade vid den nuvarande formuleringen av ett par skäl, dels att området är föränderligt och att det därför inte är möjligt att förutse vad som kommer att hända såväl i omvärld som från lagstiftaren och dels att en bred definition ger möjlighet till samarbete kring grupper inom målgruppen som inte kunnat förutses. Synpunkter har också framförts om överenskommelsens övergripande karaktär. Beredningen har stannat vid att behålla denna då det är av stor vikt att en bred, övergripande överenskommelse om samarbete mellan kommunerna finns för att kunna fånga upp förändringar i omvärlden. Till överenskommelsen fogas en handlingsplan som konkret anger de insatsområden som är föremål för samarbetet vid varje tidpunkt. Till överenskommelsen finns en handlingsplan framtagen där överenskommelsen konkretiseras. Den slutgiltiga överenskommelsen med handlingsplan bifogas. Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling. Svarsperiod KSL önskar få kommunernas ställningstaganden senast 15 november 2013 med e-post till registrator@ksl.se. Frågor och information Frågor med anledning av detta besvaras av: Christina Stattin, , e-post christina.stattin@ksl.se Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Erik Langby Ordförande Madeleine Sjöstrand Direktör Bilaga 1: Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Stockholms län gällande nyanlända Bilaga 2: Handlingsplan till överenskommelsen 2

23 JUSTERAT FÖRSLAG Dnr KSL/12/0053 Christina Stattin Överenskommelse om samverkan mellan kommuner i Stockholms län gällande nyanlända Utgångspunkter Kommunerna i Stockholms län vill samverka med målet att länet ska bli ett föredöme när det gäller integration av nyanlända. Vår gemensamma utgångspunkt är att alla medborgares resurser är till nytta för länets tillväxt, och att det är en gemensam angelägenhet att skapa optimala villkor för allas möjligheter till självförsörjning. Detta ger alla nyanlända bäst förutsättningar att bygga en framtid i Sverige. Nyanlända barn, kvinnor och män ska erbjudas ett effektivt stöd så att integrationen i det svenska samhället underlättas. Barnperspektivet ska alltid beaktas. För att bli ett föredöme när det gäller integrationen av nyanlända behövs utökat samarbete på lokal, delregional och regional nivå. Gemensamma insatser och resurser behövs när det gäller samordning, organisering, utveckling och ömsesidigt lärande. Denna överenskommelse är också grunden för det regionala samarbetet med statliga myndigheter, med organisationer samt med övriga externa aktörer. Den ska ligga till grund för eventuellt kommande regionala avtal och för det påverkansarbete som kan ske gentemot externa aktörer. Överenskommelsens parter ska gemensamt verka för att berörda externa aktörer tillsammans med kommunerna arbetar för att skapa en sammanhållen integration för individen. Arbetet i enlighet med denna överenskommelse samordnas med arbetet kring gemensam vuxenutbildningsregion. 1 Målgrupp Målgrupp för samverkan är nyanlända till Stockholms län. Med begreppet nyanlända avses personer som kommit för att bosätta sig i Sverige, det vill säga nyanlända barn, kvinnor och män inklusive ensamkommande barn. I målgruppen inkluderas inte gäststudenter och forskare eller andra arbetskraftsinvandrade personer. 2 Överenskommelsens syfte Denna överenskommelse syftar till att Stockholms läns kommuner genom samarbete ska underlätta och förbättra integrationen av nyanlända till länet. 3 Överenskommelsens mål Målet med överenskommelsen är att genom ett enhetligt agerande och gemensamt ansvarstagande från kommunerna i länet samt ett gemensamt förhållningssätt gentemot externa aktörer möjliggöra en väl fungerande integration där individens självförsörjning är målet.

24 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ (3) 4 Överenskommelsens art och omfattning Denna överenskommelse avser att verka styrande på kommunernas arbete kring målgruppen för att uppnå integration och självförsörjning för denna. Parterna är överens om att verka i en anda som ökar förutsättningarna för att nyanländas resurser tas tillvara. Kommunerna åtar sig att aktivt bidra i arbetet. Det är särskilt angeläget att beakta behoven hos nyanlända i kommuner med stor inflyttning av nyanlända. 5 Överenskommelsens insatsområde Denna överenskommelse innebär att kommunerna ska samarbeta så att det leder till ett gemensamt regionalt ansvarstagande. Överenskommelse medför vidare att kommunerna aktivt ska arbeta för en ökad samordning och utveckling av integrationen samt för att skapa goda förutsättningar för de nyanländas nya tillvaro. Samarbetet kan ske inom följande områden. För vissa av ansvarsområdena har kommunen ett delat ansvar med andra aktörer: 1. Utbildningsinsatser för vuxna Exempel: Samhällsorientering. Gemensam vuxenutbildningsregion. Studievägledning och validering. 2. Arbetslivsinriktade insatser för vuxna Exempel: Kommunen som arbetsgivare; praktikplatser, arbetstillfällen och personalpolitiskt mångfaldsarbete, insatser som underlättar kontakter med arbetslivet. 3. Övriga insatser i integrationsarbetet Exempel: Socialt stöd, insatser för särskilda funktioner såsom gode män, särskilt förordnad vårdnadshavare och för särskilda målgrupper. 4. Insatser för barn och unga Exempel: Förskola, grundskola, fritidsaktiviteter, ej särbehandling gentemot andra elever, familjeåterförening. Unga vuxna som varken arbetar eller studerar. Gemensam gymnasieregion. 5. Insatser för språkutveckling Exempel: Modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål i skolämnen, undervisning i svenska och språkstöd i andra former. 6. Bosättning Exempel: Fler bostäder, minskad segregation, boendekedjan. 7. Ersättningsfrågor Exempel: Statliga ersättningar; schabloner, återsökning. 8. Hälsofrågor Exempel: Allmän hälsovård, hälsokommunikatörerna, elevhälsa, följa och uppmärksamma hälsofrågor. 9. Regionalt, delregionalt och annat kommungemensamt arbete Exempel: Projekt och andra insatser bevakas, stöd och implementering där behov hos kommunerna finns. 10. Samarbete och avtal med statliga och regionala aktörer Exempel: Arbetsförmedlingens regionala samråd, Migrationsverket kring ersättningar m.m., Skolverket, Socialstyrelsen, Länsstyrelsen kring platsavtal, Stockholms läns landsting m.fl.

25 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ (3) 11. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte, spridning, regional statistik. Exempel: Seminarier och konferenser, goda exempel, regionala och nationella nätverk, framtagande av statistik. Möjlig regional kunskapsplattform. 6 Organisation av arbetet Varje part utser en representant på förvaltningschefsnivå som sammankallas vid behov. Förvaltningscheferna ger mandat till styrgruppen. Arbetet i enlighet med överenskommelsen leds av en styrgrupp sammansatt av förvaltningschefer från 7-9 kommuner. Förutom att leda samarbetet har styrgruppen i uppdrag att ta initiativ för att lösa problem som uppstår, att diskutera för samverkan relevanta frågor och besluta om insatser med anledning av detta. Insatser inom området som påbörjas av kommun eller kommunsamarbete bevakas av styrgruppen. När beslut om insats fattats kan arbetsgrupp tillsättas. Styrgruppen beslutar om årliga handlingsplaner för arbetet. Ärenden till styrgruppen bereds i en eller flera beredningsgrupper bestående av sakkunniga representanter från Stockholm, från Norrort och från Södertörn. Gruppen/ernas funktion är därutöver att bevaka och sprida resultat från länssamarbetet och från kommunerna till länssamarbetet. Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) leder och samordnar arbetet. 7 Särskilda avtal I samverkan mellan kommunerna kan specifika avtal föreslås utifrån överenskommelsen för delar i integrationen. Dessa avtal kan vara kommunövergripande, delregionala och regionala. 8 Uppföljningsansvar Kontinuerlig uppföljning av arbetet och överenskommelsen sker genom löpande rapportering till KSLs beredningar och styrelse. Resultat som tas fram hanteras politiskt i KSLs beredningar och styrelse samt bereds på sedvanligt sätt med kommunerna. Styrgruppen följer arbetet kontinuerligt och ansvarar för att årliga uppföljningar genomförs. 9 Giltighetstid Överenskommelsen gäller från beslut i respektive kommun och tills vidare. Om part säger upp överenskommelsen upphör denna att gälla nio (9) månader efter att uppsägningen kommit övriga parter tillhanda. 10 Överenskommelsens parter Parter i denna överenskommelse är de kommuner i länet som beslutat anta denna. Den utgör inget hinder mot att kommun sluter avtal med andra kommuner inom eller utom länet eller myndigheter i sådana frågor som regleras i detta avtal. 11 Undertecknande Beslut om antagande av överenskommelsen likställs med undertecknande av denna.

26 Styrgruppens handlingsplan Överenskommelsen om samverkan mellan kommunerna i Stockholms län gällande nyanlända Handlingsplanen utgår från Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Stockholms län gällande nyanlända och beskriver i prioritetsordning inom respektive område de insatser som Styrgruppen arbetar med. Insatserna följs upp regelbundet av styrgruppen vid styrgruppsmötena. Allmänt 1) Bevaka och följa in- och utflödet av nyanlända. Hur: Genom MIVs statistik som hanteras och till viss del analyseras av NYIN. Förväntat resultat: Förbereda kommunen på förändringar i flyktingströmmen. 2) Följa upp resultat och konsekvenser av etableringsreformen i länets kommuner. Hur: Resultat efter de 24 månaderna; hur många helt självförsörjande, hur många kvar hos Af, o.s.v. Styrgruppen och KSL genom kontakter med SKL och arbetet i länet, Södertörn (NYIN) m.fl. Förväntat resultat: Att ta fram kommunernas bild av etableringsreformens resultat och konsekvenser. 3) Bevaka och föreslå förändringar vad gäller statsbidragen till kommunerna; återsökningarna och schablonerna. Hur: Vad gäller återsökningarna pågår ett arbete inom Norrort och Södertörn som bevakas för ev. länsgemensamt handlande. Vad gäller schablonerna och dessas fördelning är det en fråga för hela landet, KSL kontaktar SKL och MIV i första hand. Arbetsgrupp med kommunrepresentanter bildas. Eventuellt samla expertkunnande i länet. Förväntat resultat: Att kommunerna erhåller korrekta, rättvisa och tillräckliga ersättningar från staten. 4) Belysa och föreslå förändringar i ansvarsfördelningen kring familjeåterförening till ensamkommande barn. Hur: I samråd med Länsstyrelsen, MIV och Af ta fram en modell som klargör ansvarsfördelningen ur alla aspekter. Arbetet inleds med att förslag tas fram i arbetsgrupp med kommunrepresentanter (NYIN) utifrån Norrorts kartläggning. Förväntat resultat: Att ansvarsfördelningen mellan kommun och stat och mellan kommun och kommun blir tydlig och att kommunen får full ersättning för de merkostnader som uppstår. Handlingsplan till Överenskommelsen om samverkan mellan kommunerna i Stockholms län gällande nyanlända

27 KOMMUNFÖRBUNDET 2 (3) STOCKHOLMS LÄN ) Delta i Arbetsförmedlingens Regionala samråd kring etableringsuppdragets delar med mål att förenkla och effektivisera etableringsprocessen genom samverkan mellan myndigheterna. 1a) Direktiv Utbildnings- och insatskedjan mellan kommun och Af. KSL ordförande samt 4 kommuner; Botkyrka, Nacka, Stockholm och Sundbyberg 1b) Hälsodirektivet. SLL ordförande samt 3 kommuner; Haninge, Sollentuna och Stockholm 1c) Bevaka, följa och föreslå insatser för unga vuxna. Hur: I det regionala samrådet, möten två gånger/halvår, deltar Stockholm, Sundbyberg och Södertälje samt Södertörns strateg och Norrorts koordinator och KSL. KSL deltar i beredningsgruppen tillsammans med Af och Lst Förväntat resultat: Att samarbetet mellan myndigheterna kring nyanlända ska fungera på ett effektivt och smidigt sätt för individerna. 6) Följa arbetet med lokala avtal om flyktingmottagandet och mottagande av ensamkommande barn; samordna regionalt, ev. regional avsiktsförklaring. Hur: Samordning mellan kommunerna och Länsstyrelsen. Uppdrag till KSL. Pågående regional diskussion i KSLs församlingar. Regional strategi tas fram som kan inkludera avsiktsförklaring eller liknande. Förväntat resultat: Att mottagande sprids över länet och att stöd ges till de kommuner som har särskilda uppgifter i mottagandet samt att staten fullgör sin del av åtagandet. 7) Ha en överblick över, följa och stödja de regionala och delregionala utvecklingsprojekt som pågår och är på gång att starta i länet. Hur: Bevakas bl.a. genom beredningsgruppen NYIN, genom KSLs kontakter med Länsstyrelsen kring 37 m.m. och följs genom styrgruppen. Förväntat resultat: Att verkningsfulla projekt och insatser kommer fler kommuner till del. Att goda exempel kan spridas. 8) Bereda nya ansökningar till de regionala utvecklingsmedlen 37, i samråd med Länsstyrelsen. Hur: Bevaka och stimulera inflödet av ansökningar. Styrgruppen beslutar att förorda viss/-a ansökningar. Dialog med Lst om medlen och om de ansökningar som kommer fram. Förväntat resultat: Att projekt startar som har betydelse för länet och som förväntas kunna implementeras och bli verkliga för en förbättrad integration för nyanlända. 9) Bevaka, följa och eventuellt föreslå insatser kring bostadsförsörjningen. Hur: Deltagande i det nationella bosättningsprojektet KUB från KSL, Stockholm och Södertörn. Samråd med övriga regionala insatser på bostadsområdet.

28 KOMMUNFÖRBUNDET 3 (3) STOCKHOLMS LÄN Förväntat resultat: Avvaktar övriga insatser på området. Ensamkommande barn 10) Stödja arbetet med kvalitetssäkring av utbildning m.m. för gode män för ensamkommande barn. Hur: KSL i dialog med Stockholms stads överförmyndarenhet Förväntat resultat: Att samtliga gode män i Stockholms län är utbildade enligt den modell som tagits fram av projektet Ensamkommande barn samt att nya gode m än kontinuerligt genomgår utbildningen. 11) Ta fram ett förslag på kommungemensam modell för rekrytering och utbildning av samt ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare (sfv). Hur: KSL i dialog med Stockholms stads överförmyndarenhet kring rekrytering och utbildning. Eventuellt bilda arbetsgrupp för att ta fram förslag på ersättning. Förväntat resultat: Att en länsgemensam modell finns för rekrytering och utbildning av sfv samt för ersättning till dem. 12) Ta fram förslag på ansvarsfördelning kring avvisade ensamkommande barn. Hur: I samråd med Länsstyrelsen och den tidigare tematiseringen. Förväntat resultat: Att ansvarsfördelningen mellan kommun och stat blir tydlig och korrekt. Att inte statliga uppgifter hamnar i kommunens knä. Gemensamt 13) Kunskapsspridning och implementering Hur: Genomföra en förvaltningschefskonferens om året och två konferenser kring sakfrågor samt eventuellt ytterligare seminarier vid behov. Beskriva och sprida goda exempel. Bevaka forskning och nationella insatser. Ta fram en kommunikationsplan/strategi för kommunikation under hösten Förväntat resultat: Länets kommuner har kännedom om pågående arbeten på lokal, delregional, regional och nationell nivå.

29 Tjänsteutlåtande Sakkunnig Katarina Blomstrand Dnr: Fax SÄN/2013:253 Social- och äldrenämnden Hyressättning på Ryttargatan (Skrindan) - Bostad med särskild service enligt LSS Ärendebeskrivning Ryttargatans gruppbostad samt de fyra satellitlägenheterna står snart klara för inflyttning och inför detta har förslag på hyressättning tagits fram. Lägenheternas storlek på Ryttargatans gruppbostad varierar mellan 47,2 kvm 50,1 kvm och hyran uppgår mellan kr/månad. För satellitlägenheterna varierar storleken mellan 46,4 kvm och 48,4 kvm och hyran uppgår mellan kr/månad. Hyrorna har räknats ut enligt bruksvärdesprincipen vilket innebär att hyrorna ska bestämmas efter jämförelse med hyrorna för till bruksvärde likvärdiga lägenheterna. I bilaga 1 framgår hur hyrorna har räknats ut. För de boende som flyttar till Ryttargatans gruppbostad kommer den nya hyran bli väsentligt högre en den nuvarande hyran. För att mildra konsekvenserna för den boende har det tagits fram ett förslag där hyran höjs stegvis. Första årets höjs hyran med 50 % av mellanskillnaden mellan hyressättningen i den gamla gruppbostaden och det nya år 1, 65 % år 2, 80 % år 3, 90 % år 4 och för att uppnått full hyressättning år 5. Härigenom uppnås en lugnare anpassning till den nya hyresnivån. I bilaga 1 framgår beräkningen. Förslaget är att subventioneringen av hyran ska gälla för en period av fyra år. Subventionen per lägenhet för hela perioden varierar mellan kr. I tabellen nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna för social- och äldrenämnden: Subvention per år Summa per månad (kr) Summa per år (kr)

30 Hyresgästen har möjlighet att ansöka om bostadstillägg hos försäkringskassan med maximalt 93 % av 5000 kr vilket innebär kr/månad. Är man pensionär har hyresgästen möjlighet att ansöka hos Pensionsmyndigheten med maximalt 93 % av 5000 kr samt ett tillägg 340 kr/månaden vilket innebär kr/månaden. Gode män för de boende bjöds in för information om hyressättningen den 8 augusti Under mötet framkom inga invändningar mot hyressättningen. Kundvalskontorets förslag till beslut 1. Social- och äldrenämnden beslutar att anta de föreslagna hyrorna. 2. Social- och äldrenämnden beslutar om att hyran höjs stegvis enligt förslag. Kundvalskontoret Eva Dahlgren Kontorschef Stina Strid Hovmöller Avdelningschef Bilaga 1: Beräkning av ny hyra och stegvis höjning 2

31 SÄN_2013_253 - Beräkning av hyra och stegvis höjning av hyran. - ver 1{FCFE-62EC F A102} (1).xlsRyttargatans gruppbostad SÄRSKILDA BOENDEFORMER Beräkning av ny hyra Kv. Skrindan, Ryttargatans gruppbostad Antal lgh 6 Befintliga ytterväggar men i övrigt är allt nytt. Alla lgh har öppen planlösning. Sovalkov istället för sovrum i lgh 4, 5 och 7. Vidare finns 4 satellitlägenheter i samma byggnad men med egen ingång. Den Lgh nr Summa enskilde lägenheten 2 r o k 1 r o k 1 r o k 2 r o k 1 r o k 2 r o k (fullvärdig sovalkov sovalkov sovalkov bostad) Yta kvm 47,2 48,5 41,9 38,3 41,9 50,1 Grundhyra, kr/m2 och år Grundhyra, kr/mån Yteffektiv i förhållande till jämförelseobj, kr/m2 och år Lika Lika Lika -50 Varmare inomhus, kr/m2 och år Lika Lika Lika Lika Lika Lika Allmän standard avvikelse jämförelseobj, kr/mån Köksstandard kök kök kök kök kök kök balkong/uteplats (värderas lika) nej, nej, -200 nej, -200 nej, -200 nej, -200 nej, -200 fransk balkong fransk balkong fransk balkong fransk balkong fransk balkong fransk balkong Tvättm. Kr/mån nej, - 70 nej, -70 nej, -70 nej, -70 nej, -70 nej, -70 Torktumlare nej, nej, -100 nej, -100 nej, -100 nej, -100 nej, -100 Helkaklat badrum kaklade väggar kaklade väggar kaklade väggar kaklade väggar kaklade väggar kaklade väggar plastmatta golv plastmatta golv plastmatta golv plastmatta golv plastmatta golv plastmatta golv Diskmaskin Ja, lika jmfr Ja, lika jmfr Ja, lika jmfr Ja, lika jmfr Ja, lika jmfr Ja, lika jmfr Lgh-förråd Ja, på gården Ja, på gården Ja, på gården Ja, på gården Ja, på gården Ja, på gården Övrigt i lägenheten Trygghetslarm kr/mån Fri hushållsel kr/mån nej nej nej nej nej nej TV kr/mån (fri TV-licens i lgh och gem TV) varav 40 kr för gem.tv Specialsäng kr/mån S:a kr/mån Gemen- Kompl. yta kvm 78,6 78,6 78,6 78,6 78,6 78,6 samma kvm/lgh 13,1 13,1 13,1 13,1 13,1 13,1 utrymmen kr/m2 och år, möblerat Allrum/vardagsrum ja ja ja ja ja ja Kök ja ja ja ja ja ja Matplats ja ja ja ja ja ja TV ja ja ja ja ja ja Möblerad uteplats ja ja ja ja ja ja Övrigt (gemensamt förråd) ja ja ja ja ja ja S:a kr/mån

32 Jämförande brukshyra i allmännyttan hyra 2013 kvm kr/mån kr/kvm Hyreslägenheter i Kv Messingen i samma hus som annat LSS-boende 2 r o k 9 st lgh (hyresförhandlat, nybyggt, inflyttning ) Studentlägenheter i Kv Messingen (hyresförhandlat, nybyggt, 1 r o kv inflyttn feb 2012) Prövning av hovrätten hyra 2011 Uppsala kommun, Vaksala Lunda 6-7 km utanför Uppsala centrum 1 r o kv prövad Svea Hovrätt , mål nr ÖH SÄN_2013_253 - Beräkning av hyra och stegvis höjning av hyran. - ver 1{FCFE-62EC F A102} (1).xlsRyttargatans gruppbostad Övriga Rest./Cafè nej nej nej nej nej nej kvaliteter Fotvård nej nej nej nej nej nej (närhets- och Hårvård nej nej nej nej nej nej trygghets- Terapi/rehab nej nej nej nej nej nej faktor) Beh.rum nej nej nej nej nej nej Personal 24 tim ja ja ja ja ja ja S:a kr/mån Anpassning till nuvarande hyresnivåer inom särskilda % boenden i Upplands Väsby kommun, kr/mån Hyra/m2 och år Hyra/år Hyra/mån Förhandlad hyreshöjning Upplands Väsby i genomsnitt 2,91 % år 2012 Förhandlad hyreshöjning Upplands Väsby i genomsnitt 2,30 % år 2013