PERKOLATIONSFILTER - EN UNDERSÖKNING AV RENINGSEFFEKT MED

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PERKOLATIONSFILTER - EN UNDERSÖKNING AV RENINGSEFFEKT MED"

Transkript

1 Jeanette Uddén PERKOLATIONSFILTER - EN UNDERSÖKNING AV RENINGSEFFEKT MED AVSEENDE PÅ JÄRN OCH MANGAN Handledare: Per Olof Persson, Industriell Ekologi STOCKHOLM 2005 EXAMENSARBETE UTFÖRT VID INDUSTRIELL EKOLOGI KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN

2 TRITA-KET-IE 2005:10 ISSN

3 Förord Detta projekt är ett examensarbete motsvarande 20 poäng och utgör en del i min utbildning till civilingenjör i kemiteknik vid KTH. Rapporten behandlar reningseffekten av perkolationsfilter med avseende på järn och mangan vid vattenverken i Hassela resp. Munkbysjön. Jag vill börja med att tacka min handledare Hans Ericsson, Sweco Viak, för hans stöd och vägledning genom projektet. Jag vill även tacka Erik Norin som hjälpt till med provtagningen i Hassela. Till sist ett stort tack till min examinator Per-Olof Persson vid Industriell Ekologi, Institutionen för Kemiteknik, KTH, för hans goda råd och hjälp med rapporten. Stockholm 2005 Jeanette Uddén 3

4 4

5 Abstract This master thesis has been done in cooperation with Sweco Viak AB in Sundsvall. The aim with the project is to investigate the purifying effect of percolation filter due to iron and manganese. The overall goal was to investigate how the parameters surface load, sandfractions, and burden time affect the purifying effect. The expectation is to optimize the design and find a demouldning of the filter that gives sufficient purifying with a higher surface load. As an attempt to accelerate the curing of the filter, experiments with a layer of sand which surface has been covered with manganese ore (MnO 2 ) on top of the filter have been done. As test filters 10 L bars were used and the experimental work was performed at the waterworks in Hassela and Munkbysjön. In Hassela different sandfractions were tested. The manganese was very easy to oxidize and no difference in the reduction of manganese content in the water between the different filters was observed. The iron was on the other hand very difficult to oxidize and no reduction of the iron content was obtained even though the water was aerated before entring the filters. This might occur when the iron is bounded in humuscomplexes. When it comes to the different sandfractions, the fine sight can not be recommended as a method to treat water in Hassela as it didn t work with a surface load of 0,2 m/h. With those results in mind percolationfilter is not a method that can be recommended in Hassela. At the waterwork in Munkbysjön experiments were done with sand which surface had been covered with MnO 2. The difference in curing time was barely measurable which in this case makes it unnecessary to use the preparated sand. When the surface load was increased the reduction of manganese content was uneffected. Even the reduction of the iron content was sufficient although no aeration was used. A percolation filter could work very well in Munkbysjön, but experiments with even higher surface load and sand with a higher coarseness are to be recommended before a filter is established. 5

6 6

7 Sammanfattning Detta examensarbete är utfört i samarbete med Sweco Viak AB i Sundsvall. Rapporten behandlar perkolationsanläggningar för rening av dricksvatten då grundvatten används som råvatten och dess reningseffekt gällande järn och mangan. Det övergripande målet med arbetet var att undersöka hur parametrar som ytbelastning, sandfraktioner, beskickningstider påverkar reningen i perkolationsfilter. Förhoppningen är att kunna optimera dimensioneringen och finna en utformning som tål högre ytbelastning med bibehållen rening. För att försöka påskynda uppstarten av filtren har även försök gjorts med ett lager sand med brunstensbelagd yta överst. För att undersöka hur ovan nämnda parametrar påverkar reningen har pilotanläggningar körts vid två olika vattenverk i Hassela resp. Munkbysjön. I Hassela gjordes försök med olika sandfraktioner. Manganet var mycket lättfällt och någon skillnad i reduktion av manganhalten mellan de olika filtren gick ej att urskilja. Järnet var däremot mycket svårfällt och ingen reduktion av järnhalten erhölls i något av filtren, trots luftning, vilket kan bero på att järnet är humusbundet. När det gäller de olika sandfraktionerna så kan den finare sanden (d = 0,15-0,5 mm) inte rekommenderas då den inte klarade en ytbelastning av 0,2 m/h. Med hänvisning till dessa resultat utesluts perkolationsfilter som en tänkbar lösning i Hassela. I Munkbysjön gjordes försök med sand vars yta belagts med brunsten. Den tidsmässiga skillnaden i uppstarten var dock i det närmaste obefintlig så i detta fall verkar användning av sand belagd med brunsten ej motiverat. När ytbelastningen ökades påverkades inte reningsresultatet. Även reduktionen av järnhalten var tillräcklig trots att vattnet inte luftades innan det tillfördes filtret. Ett perkolationsfilter skulle kunna fungera bra i Munkbysjön, men ytterligare försök med t.ex. ännu högre ytbelastning och/eller grövre sand skulle kunna testas. 7

8 8

9 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND OCH MÅL METOD AVGRÄNSNING LITTERATURSAMMANFATTNING ALLMÄNT DRICKSVATTENRENING Rening av ytvatten Rening av grundvatten JÄRN OCH MANGAN Kemin bakom fällningen av järn och mangan OLIKA AVSKILJNINGSPROCESSER OCH FILTRERINGSMETODER FÖR JÄRN OCH MANGAN Återinfiltration och konstgjord infiltration Bassänginfiltration Sprinklerinfiltration Djupinfiltration Inducerad infiltration Oxidation Biologisk avskiljning Långsamfilter Fördelning mellan spontan och biologisk inducerad oxidation Katalytiska effekter och adsorption INLEDANDE FÖRSÖK FÖRSÖK UTRUSTNING ANALYSMETODER BESKRIVNING AV HUVUDFÖRSÖK METOD Försök i Munkbysjön Försök i Hassela Gemensamt för försöken i Munkbysjön och Hassela BESKRIVNING AV PILOTANLÄGGNINGAR OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Försöksfilter i Munkbysjön Försöksfilter i Hassela RESULTAT RESULTAT FRÅN INLEDANDE FÖRSÖK RESULTAT FRÅN HUVUDFÖRSÖKEN Hasselaförsöken Munkbysjön RESULTATDISKUSSION RESULTATDISKUSSION FRÅN INLEDANDE FÖRSÖK RESULTATDISKUSSION FRÅN HUVUDFÖRSÖK Hassela Munkbysjön REKOMMENDATIONER

10 8. FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER REFERENSER ÖVRIG LITTERATUR BILAGA

11 1. Inledning Detta examensarbete är utfört i samarbete med Sweco Viak i Sundsvall. Rapporten behandlar perkolationsanläggningar för rening av dricksvatten då grundvatten används som råvatten och dess reningseffekt gällande järn och mangan. 1.1 Bakgrund och mål Järn och mangan är vanligt förekommande i grundvatten där de normalt förekommer i löst form som joner, Mn 2+ och Fe 2+. När vattnet pumpas upp och kommer i kontakt med luftens syre oxideras jonerna till Mn 4+ och Fe 3+, dessa faller ut som mangandioxid resp. ferrihydroxid. Järn och manganinnehållet utgör ingen hälsorisk men ger problem med exempelvis igensättningar av ledningar och missfärgad tvätt. Perkolationsfiltrering är en metod som används för att avlägsna mangan och järn i vattnet. Vid anläggandet av dessa filter saknas tydliga kriterier då det gäller dess dimensionering så filtren görs i allmänhet större än vad som krävs för att vara på den säkra sidan. I detta arbete undersöks hur ytbelastningen och beskickningstider påverkar reningen samt hur olika sandfraktioner påverkar filtrens funktion vid vattenverk i Hassela resp. Munkbysjön. Detta i hopp om att kunna optimera dimensioneringen och kanske finna en utformning som tål en högre ytbelastning med bibehållen rening. För att försöka påskynda uppstarten av filtren har även försök med sand vars yta är täckt med brunsten gjorts. Tanken med detta är att oxidationen av mangan kommer igång snabbare om Mn 2+ sorberas till brunstenen och därmed får en längre uppehållstid i filtret och då hinner oxideras. 1.2 Metod Inledningsvis gjordes en litteraturstudie som sedan följdes av pilotförsök för att utreda effekterna av olika beskickningstider, ytbelastning, sandfraktioner och preparerad sand. 1.3 Avgränsning Den tid under vilken försöken kunde pågå var begränsad till ca tre månader. Antalet provtagningar begränsades dels av kostnaden för analyser dels av resvägen till anläggningarna. 11

12 12

13 2 Litteratursammanfattning 2.1 Allmänt dricksvattenrening Som råvatten används vid dricksvattenproduktion främst ytvatten och grundvatten men även havsvatten är en möjlig råvattenkälla. Kvalitetsmässigt är ofta grundvattnet den bästa råvattenkällan eftersom detta vatten har filtrerats naturligt genom marklagren. Vid nedbrytningen av organiskt material i marken bildas kolsyra som löses i vattnet. Då vattnet passerar genom markskikten reduceras innehållet av humusämnen, grumlighet och färg. Dessutom reduceras halterna av bakterier, virus och encelliga organismer. Figur 1 nedan illustrerar bildningen av grundvatten. Regn Vattnet löser luftens gaser O 2, N 2, CO 2, SO 2 + org. material Organiska ämnen lakas ur marken och bryts ned av bakterier. O 2 åtgår och CO 2 bildas. Kalksten löses upp och hårdheten ökar. Järn och mangan löses upp ur mineral i marken. Grundvatten Grundvatten med låg halt organiska ämnen, syre och bakteriehalt. Hög halt av CO 2, Ca, Mg, Fe och Mn. Figur 1: Illustration av grundvattenbildning. 13

14 Eftersom tillgången på grundvatten ofta är otillräcklig i befolkningstäta områden används där ytvatten vid produktionen av dricksvatten. De vanligaste kvalitetsproblemen i ytvatten är humus, mineralpartiklar, organiska föroreningar, bakterier, virus, parasiter och amöbor. När det gäller kvaliteten på dricksvattnet finns gränsvärden för bakterie- och virusinnehåll, innehåll av giftiga oorganiska metaller och organiska föroreningar, grumlighet, smak och lukt m.m. Med dagens vattenreningsteknik är möjligheterna stora att även med råvatten av dålig kvalitet producera dricksvatten som uppfyller kraven. Reningen blir dock enklare och billigare om råvattnet håller hög kvalitet Rening av ytvatten Vid rening av ytvatten beror det på råvattnets kvalitet vilka av nedan beskrivna reningssteg som krävs i varje enskilt fall. Intaget bör läggas under språngskiktet i vattentäkten där så är möjligt, men i vissa sjöar kan vattnet under språngskiktet bli syrefritt under delar av året. Då vattnet är syrefritt kan svavelväte bildas och mangan lösas ut från bottenslammet. För att undvika detta problem är det lämpligt att ha intag på olika djup. För att förhindra att större föroreningar kommer in i ledningen bör intaget vara försett med en sil. Om det uttagna råvattnet innehåller stora mängder alger bör dessa avlägsnas för att förhindra igensättning av efterföljande filter samt för att undvika lukt- och smakproblem. Detta görs med hjälp av s.k. mikrosilar med en masköppning på ca mikrometer. Ytvatten är ofta brunfärgade av humusämnen och i många fall även grumlade av oorganiska ämnen (t.ex. lera) och biologiskt material (t.ex. alger). Dessa ämnen kan till stor del inte avlägsnas med sedimentering eller filtrering då de har en så liten partikelstorlek. För att avlägsna dessa partiklar används kemisk rening där man genom tillsats av koagulanter fås en koagulering följt av flockbildning. Processen kallas flockning och innebär att humusämnen och andra partiklar adsorberas och innesluts i flockarna. För att avskilja flockarna kan sedimentering eller flotation användas. För att sedimentering skall vara tillämpbart krävs att flockarna har högre densitet än vatten, flockarna måste också vara så stora så att de sedimenterar inom rimlig tid. Flotation bygger istället på att göra partiklarna lättare än vattnet genom att låta mikroluftbubblor fästa vid dem. För att avskilja flockarna på ytan kan en ytskrapa, bräddning eller flotationsfilter nyttjas. I ytterligare reningssteg kan filtrering användas och i huvudsak förekommer två typer av filter, snabbfilter med belastningen 5-10 m 3 /m 2 h och långsamfilter med belastningen 0,2-0,4 m 3 /m 2 h. Ett filter används inte enbart för att avskilja suspenderat material. Ett filter kan även användas för att höja ph, reducera järn och mangan, som jonbytarfilter för att påverka halten av vissa joner, för att adsorbera ämnen samt för biologisk rening. För att reducera vattnets humushalt kan även kemisk behandling med ozon användas. Ozon är ett mycket kraftigt oxidationsmedel som kan bryta ned humus till mindre molekyler och används även för oxidation av speciellt mangan men även för järn. För att reducera färgtalet och COD Mn krävs så pass stora doser ozon att metoden inte är lämplig för vatten med hög humushalt. En alternativ metod för att reducera innehållet av organiska föreningar, färg och lukt är att låta vattnet passera över aktivt kol vars yta då beläggs med föroreningar. Ibland används även klor eller klordioxid för att reducera lukt. Även membranfiltrering kan användas för att avskilja humus från vatten. Separationen sker med hjälp av semipermeabla membran. Genom att anpassa pordiametern i membranen kan partiklar med en större diameter än 14

15 pordiametern filtreras bort. En förutsättning för denna typ av filtrering är att vattnet har ett högt tryck före membranet.[1] Rening av grundvatten Om grundvattnet uppfyller Livsmedelsverkets normer behövs ingen rening men ofta krävs dock en ph-justering för att förhindra korrosion i distributionsnätet. Dessutom sker ibland en desinfektion av vattnet innan det distribueras. Om halten kolsyra (CO 2 ) är så hög att phjusteringen kräver stora mängder alkali (lut, soda eller kalk) är ett alternativ att driva av huvuddelen av kolsyran genom luftning. Även andra gaser som metan, svavelväte och radon kan oftast avdrivas med luftning. Om vattnet innehåller för höga halter av järn och mangan avskiljes dessa genom oxidation till svårlösliga föreningar som faller ut och sedan avskiljs med hjälp av ett filter, ofta används s.k. snabbfilter. Ibland kan även en ph-höjning krävas för att erhålla de svårlösliga föreningarna ferrihydroxid, Fe(OH) 3, och mangandioxid, MnO 2. Även kemisk fällning kan användas för reduktion av järn och mangan. Då vattnet är alltför hårt 1 kan det resultera i att kalciumkarbonat fälls ut i varmvattensystem och dessutom ökar det tvättmedelsförbrukningen. För att minska hårdheten kan jonbytesfilter användas alternativt en fällning göras med kalk, lut eller soda. Om nitrathalten är hög i vattnet beror det i regel på påverkan från gödslad mark. Därför är förekomst av hög nitrathalt vanligast i områden med intensivt jordbruk. De metoder som används för att minska nitrathalten är jonbyte, omvänd osmos eller biologisk teknik. Även fluoridhalten, som kan vara mycket hög i grundvatten (främst i bergborrade brunnar), kan minskas genom användning av omvänd osmos eller jonbyte med aluminiumoxid. [2] 2.2 Järn och mangan I grundvatten återfinns järn i olika former; som hydrerade joner, hydroxidkomplex, oorganiska och organiska komplex, kolloider eller som suspenderade partiklar. Karboxylsyror och fenolinnehållande funktionella grupper i humussubstanser resulterar i en hög bindningsaffinitet för metaller. Järn är en av de metaller som bildar de mest stabila komplexen med organiska föreningar. [8] Under de senaste 30 åren har huvudsakligen tre metoder används i Sverige för att behandla vatten med höga koncentrationer av mangan och järn. En metod är återinfiltration av grundvatten då mangan och järn oxideras och fastnar i det översta lagren i en infiltrationsbädd. En annan metod är infiltration av luftat vatten till ett vattenförande skikt, oxidation och filtrering slutförs då i akvifären. En tredje metod som används för både grundvatten och ytvatten är konventionell oxidation med hjälp av ett oxidationsmedel, exempelvis permanganat, följt av filtrering genom ett snabbsandfilter. 1 Summan av kalcium- och magnesiumjoner, anges i tyska grader dh 15

16 2.2.1 Kemin bakom fällningen av järn och mangan Järn och mangan förekommer i grundvatten i löst form som tvåvärda joner, Mn 2+ och Fe 2+. Tillförs oxidationsmedel oxideras jonerna till trevärt järn resp. fyrvärt mangan som bildar de svårlösliga föreningarna ferrihydroxid (Fe(OH) 3 ) och mangandioxid (MnO 2 ). Med hjälp av filtrering kan den bildade fällningen avskiljas. Oxidation med syre sker enligt: 2+ 4Fe + O + 10H O 4Fe(OH) 2Mn O H 2 O 2MnO 2 3 (s) + 8H (s) + 4H + + Oxidationshastigheten för både mangan och järn beror av flera faktorer: salthalt temperatur ph-värde typ av oxidationsmedel mängd oxidationsmedel Oxidationshastigheten ökar påtagligt för både järn och mangan då ph-värdet stiger. För järn räcker det dock med att ph-värdet ligger omkring 7 medan en höjning till 8,0-8,5 ofta krävs för oxidation av mangan. [2] 2.3 Olika avskiljningsprocesser och filtreringsmetoder för järn och mangan Avskiljningsprocesserna kan delas upp i två huvudkategorier återinfiltration av grundvatten resp. konstgjord grundvattenbildning. Återinfiltration kan ske i bassänger, genom sprinkling eller som djupinfiltration. Konstgjord grundvattenbildning kan ske på samma sätt som återinfiltration samt genom inducerad infiltration. Dessa processer kan sedan kombineras med oxidation och biologisk avskiljning Återinfiltration och konstgjord infiltration För att reducera järn och manganinnehållet i vatten även återinfiltration utnyttjas. Metoden innebär att vattnet pumpas upp från grundvattenmagasinet och luftas för att oxidera järn och mangan och sedan återinfiltreras vattnet till ett grundvattenmagasin (som ev. är skilt från det som vattnet pumpats upp ifrån). Härvid fastnar den utfällda järn- och manganhydroxiden i infiltrationsområdet alt. infiltrationsbädden. Om halterna järn och mangan är höga passerar vattnet lämpligen först ett spolbart filter med exempelvis grus. [2] I gynnsamma fall kan ytvatten användas för infiltration, s.k. konstgjord infiltration, utan förbehandling. En minskning av suspenderat resp. organiskt material krävs dock vanligen för att uppnå långa drifttider i infiltrationsbassängerna samt för att minska risken för igensättningar. I detta syfte används vanligen mikrosilning alternativt snabbfiltrering eller dessa kombinerat. I enstaka fall kan även kemisk fällning krävas före infiltrationen för att reducera mängden finpartiklar (lera o.d.) och organiska ämnen (COD). Om förbehandling av vattnet inte sker i dessa fall föreligger dels risk för syrebrist i infiltrationsområdet dels att lerpartiklarna kan orsaka igensättning. 16

17 I marken sker en avskiljning av suspenderat material när ytvattnet infiltreras. Dessutom sker även en nedbrytning av humus och andra lösta ämnen i vattnet bl.a. de som ger vattnet lukt och smak. En förutsättning för att denna nedbrytning skall ske är att det finns syre närvarande. Infiltrationsvattnet har en syrehalt på högst 8-10 mg/l beroende på temperaturen. Teoretiskt räcker denna syremängd till för att minska COD Mn med 8-10 mg/l. Vid infiltration är reduktionen av COD Mn ca 80 % vilket betyder att syret i vattnet teoretiskt räcker till för ett COD Mn -värde på vattnet till infiltrationsbassängen på mg/l. Tar syret i vattnet slut finns det risk för att svavelväte bildas. Något väsentligt syretillskott från markens porer erhålls inte. Nedbrytningsprocessen är komplex och beroende av flera faktorer som exempelvis ytvattnets beskaffenhet infiltrationszonens hydrologi infiltrationszonens geologi vattenståndsfluktationer temperaturförhållanden infiltrationsvattnets uppehållstid i marklagren den omättade zonens mäktighet En förbättring av vattenkvaliteten sker i upp till två månader i grundvattenmagasin så uppehållstiden bör vara så lång som möjligt. Det är dock i infiltrationsbädden som den största förbättringen av smak, lukt och humushalt sker. Tydliga effekter på vattenkvaliteten har visats vid infiltrationstider på ca 1 dygn men för att även erhålla en utjämning av vattentemperaturen över året krävs dock infiltrationstider på ca 1 månad. För att ett verk med konstgjord infiltration skall räknas som ett grundvattenverk fordras en infiltationstid av minst 14 dagar. [2] Bassänginfiltration Vanligtvis sker infiltration via grävda bassänger innehållande ett ca 1 m tjockt sandskikt. Dessa infiltrationsbassänger kan jämföras med ett långsamfilter (se kap 2.3.9) utan botten. De processer som sker är desamma för både infiltrationsbassänger och långsamfilter. Infiltrationsbädden bör bestå av en sand med samma kvalitet som långsamfiltersand dvs. en tvättad sand med d 10 = 0,35 mm samt d 60 /d 10 2,5. Om otvättad natursand används ökar risken för igensättningar i marken under bädden då denna sand ofta har förhöjd halt finpartiklar samt högre värde på d 10. Problem med sådana igensättningar kan även uppstå vid anläggningar som varit i drift en längre tid. Belastningen på infiltrationsbassängen bör ligga på ca 0,1-0,2 m/h. [2] Sprinklerinfiltration Sprinklerinfiltration innebär att infiltration sker med hjälp av ett sprinklersystem på naturmark. I och med detta blir ingreppen i naturen mindre och markens naturliga reningsegenskaper kan utnyttjas. [3] Djupinfiltration Djupinfiltration är ett alternativ till bassänginfiltration då marken innehåller lera och silt så att vattnet inte kan tränga ner till grundvattenzonen. Metoden går ut på att infiltrera ytvattnet på brunnar direkt i grundvattenmagasinet. Oftast krävs dock förbehandling, ex långsamfiltrering av ytvattnet. För att undvika igensättningar som annars är ett vanligt problem. Igensättningar 17

18 kan orsakas av suspenderade finpartiklar, kemiska utfällningar men orsaken kan även vara bakteriell och bero på tillväxt av exempelvis järnbakterier. [3] Inducerad infiltration För inducerad infiltration krävs ett grundvattenmagasin som har hydraulisk kontakt med ett ytvatten. Det är främst grundvattenmagasin innehållande sand och grus som är intressanta för denna tillämpning t.ex. grusåsar och andra isälvsavlagringar. Med denna metod kan grundvattenbildningen förstärkas genom att vatten pumpas upp ur en brunn nära strandkanten. Detta leder till ett läckage av ytvatten till grundvattenmagasinet via strand- och bottensedimenten p.g.a. en gradient i grundvattenytan, se fig 2. [3] Uttagsbrunn Vattentäkt Figur 2: Strandintag då vattnet filtreras från ytvattentäkt till brunn. Nedanstående faktorer påverkar behandlingsresultaten vid inducerad infiltration: Okontrollerbara infiltrationsförhållanden. I regel vet man inte var i ett vattendrag infiltrationen sker vilket medför att möjligheterna att påverka infiltrationsförloppet är små. För det mesta är det inte möjligt, av tekniska eller ekonomiska skäl, att rensa eller muddra en sjöbotten eller i en strandkant om igensättningar har skett. Dessutom finns inga möjligheter till förbehandling av infiltrationsvattnet. Korta uppehållstider. Om uppehållstiden mellan infiltration och uttag är kort kan det innebära att omformningen från ytvatten till grundvatten inte blir helt tillfredsställande dessutom blir temperaturutjämningen mindre omfattande än vid övriga infiltrationsmetoder. Reducerande (syrefria) förhållanden. Infiltrationsvattnets syreinnehåll kan helt konsumeras när vattnet passerar genom mäktiga strand- och bottensediment som innehåller rikligt med organiskt material. I denna syrefria miljö går järn och mangan som ofta är bundet till organiskt material i lösning. Detta resulterar i problem med utfällningar och igensättningar av järn och mangan i uttagsbrunnarna när vattnet där åter kommer i kontakt med luftens syre. Jämfört med bassänginfiltration är en fördel med inducerad infiltration att ingreppet i naturen är begränsat till uttagsbrunnarna, vilket även betyder att kostnaderna blir lägre. Dock krävs ofta någon form av efterbehandling vid inducerad infiltration då förhöjda halter järn, mangan och organisk substans ofta förekommer. Ett generellt problem vid inducerad infiltration är 18

19 höga järn- och manganhalter pga att syrebrist och utlösning av järn och mangan uppstår vid passage av strand- och bottensedimenten. Därför krävs ofta någon form av efterbehandling, t.ex. snabbsandfiltrering eller återinfiltration.[3] Oxidation Den vanligaste metoden för att avskilja järn och mangan bygger på grundprincipen att fälla ut järn och mangan för att sedan avlägsna den erhållna fällningen genom filtrering. [1] Om det är antingen järn eller mangan som skall avlägsnas oxideras järn i första hand med luftsyre eller om kraftigare oxidationsmedel krävs med kaliumpermanganat, klordioxid eller ozon. Vid oxidation av mangan används främst kaliumpermanganat men även ozon. Om både järn och mangan behöver avlägsnas kan det krävas oxidation i två steg, där järnet oxideras först eftersom det i regel är mer lätt oxiderat. Eftersom det utfällda slammet katalyserar oxidationen är det ofta lämpligt att utforma det första steget som en kontaktbädd.[2] De organiskt bundna formerna av järn och mangan kan inte avlägsnas genom oxidation utan i dessa fall måste flockningsmedel tillsättas för att fälla ut metallerna.[2] Biologisk avskiljning Järn- och manganbakterier är autotrofa bakterier (kan leva helt på oorganiskt material) som erhåller sin energi genom oxidation av järn och mangan. Bakterierna finns bland annat i marken och kan orsaka utfällningar av hydroxidslam i brunnar och ledningar samt orsaka igensättningar i infiltrationsanläggningar och filter. I vattenverken kan bakterierna vara till nytta vid reningen men i distributionsnätet kan de orsaka stora problem i form av utfällning av de restmängder järn och mangan som finns i det utgående vattnet. De vanligast förekommande järnbakterierna i vatten är Gallionella ferruginea, Leptothrix ochracea, Crenothrix polyspora men även vissa andra bakterier som Sphaerotilus kan fälla ut järn. Några av järnbakterierna kan även fälla ut mangan liksom specifika manganbakterier såsom Bacillus manganicus. Järn- och manganslam som fällts ut i brunnar och ledningar är en gynnsam miljö för andra typer av mikroorganismer. Bakterier i manganslam är dock inte någon säker indikation på manganbakterier, utan bakterierna måste typas (identifieras). Genom chockklorering ( mg/l klor) kan oftast järn- och manganbakterierna avlägsnas.[2] Långsamfilter Ett långsamfilter består av en sandbädd med ett djup av ca 1 m. I filtret erhålls en kombination av filtrering, biologisk nedbrytning och sorption. I filterbäddens översta skikt bildas en biologiskt verksam filterhud där bl.a. luktande organiska ämnen bryts ned i en aerob process (kolsyra bildas). Vid uppstart av filtret fungerar det i huvudsak som fysikaliskt filter. Efter en inarbetningstid som kan variera från några dagar till några veckor har filterhuden i regel utvecklat en tillfredsställande reningsförmåga och filtret sägs då vara moget. Ofta avleds filtratet till avlopp under mogningstiden. När filtret är i god kondition är filtratet lukt- och smakfritt och nästan bakteriefritt. För att bibehålla den biologiska reningseffekten skall filtreringen sedan fortsätta utan avbrott. Om vattenförbrukningen är för liten för kontinuerlig filtrering kan filtratet recirkuleras. 19

20 Filtren konstrueras ofta genom att gräva ut filtret i marken där sidor och botten består av plastduk och dräneringsrör i filterbotten. Filtreringshastigheten varierar mellan 0,2 och 0,4 m 3 vatten per m 2 filteryta och timme. Pga. av de låga filterhastigheterna blir filtret stort, exempelvis vid en kapacitet av m 3 vatten per dygn kan filtret uppta en yta upp till m 2.[1] Fördelning mellan spontan och biologisk inducerad oxidation De flesta kinetikstudier visar att mikrobiell oxidation är viktigare än kemisk oxidation. En studie har dock oväntat indikerat att den mikrobiella oxideringen har begränsad effekt. [8] Katalytiska effekter och adsorption Oxidationen av mangan kan delas upp i tre steg: 2+ Mn + O MnO Mn Mn MnO MnO O Mn MnO 2MnO 2 2 Oxidationen av Mn 2+ direkt till MnO 2 är långsam men reaktionen påskyndas av redan utfälld brunsten, detta kallas autokatalys. Mn 2+ adsorberas till brunstenen vilket leder till att den fastnar i filtret. Den efterföljande oxidationen av det adsorberade manganet sker sedan långsamt. Adsorptionen utgör alltså åtminstone till en början den huvudsakliga avskiljningen. [2] Distribution av manganhaltigt vatten ger problem med utfällningar av brunsten, som dels beror på biologisk oxidation dels på kemisk oxidation vilket främst sker vid desinfektion då klor och klordioxid är kraftiga oxidationsmedel. I jonform förekommer mangan med olika oxidationstal från 2 + till 7 +. Vid vattenrening är det mangan(ii), mangan(iv) och mangan(vii) som är av intresse. Mangan(II)jonen är dominerande i naturliga vatten då denna jon är relativt stabil i miljöer med ph-värde mindre än sju. För att oxidera mangan(ii) i denna miljö krävs kraftiga oxidationsmedel eller biologiskt oxidation till brunsten (MnO 2 ). Oxidationen till brunsten sker lättare vid högre ph-värden eftersom mangan(ii) då i större omfattning förekommer som hydroxid (Mn(OH) 2 ), vilken är avsevärt mer lättoxiderad än den fria jonen. Mangan(II)jonen kan i humusrika vatten komplexbindas till organiska syror och blir då mycket svåroxiderad till och med vid måttligt basiska ph-värden. Även i vatten med låg humushalt kan svåroxiderad mangan återfinnas. Mekanismerna bakom detta är okända. En teori kan vara att skyddande komplex kan skapas även vid mycket låga humushalter. Biologisk manganoxidation sker i aerob miljö med hjälp av aktivitet hos olika mikroorganismer, både bakterier och svampar. Under anaeroba förutsättningar reduceras manganoxider till löst eller bundet mangan(ii) m.h.a. exempelvis bakterierna Geobacter och Shewanella. [4] Mikroorganismer i biologiska system är ofta synnerligen specialiserade vilket medför att tillgängligt material bryts ned i sträng ordning, i första hand är det lättnedbrytbara, små molekyler. Olika typer av mikroorganismer, både svampar och bakterier, har förmåga att 20

21 oxidera såväl löst som bundet mangan till mangandioxid. Den energi som frigörs vid oxidationen kan vissa mikrober utnyttja medan andra inte kan det. Sättet att göra det på kan också variera. Löst mangan och mangan som är bundet i manganoxider(iv), exempelvis i leror eller i järnmanganoxider, kan oxideras enzymatiskt. Oxidation kan även ske utan inblandning av enzym, kemisk oxidation. [4] Manganhalten i sjöars bottenvatten kan snabbt stiga mycket. Orsaken till detta är ofta det s.k. språngskiktet som utgör en spärr för vattenutbyte mellan botten- och ytvatten. Bakteriers syrekrävande nedbrytning i bottensedimenten orsakar syrebrist i vattnet under språngskiktet. Detta resulterar i att bunden manganoxid i stora mängder kan frigöras till löst form genom mikrobiologisk aktivitet. Även grundvatten innehåller mangan till följd av mikrobiologiska processer. Då regnvatten passerar genom marken för det med sig organiskt material som oxideras av mikroorganismer. I och med detta förbrukas syret och vattnet får då reducerande egenskaper. Om mangan finns i marklagren kan det reduceras till mangan(ii).[4] De flesta metoder för att avskilja mangan bygger på att överföra löst mangan till manganoxid (brunsten) som kan avlägsnas med filtrering. För att fälla ut manganoxid finns flera metoder. För att avlägsna mangan som är komplexbundet till humus används kemisk flockning. Inblandningen av flockningskemikalie resulterar i att de lösta humusämnena bildar flockar som kan avskiljas genom sedimentering och/eller filtrering. För grund- och ytvatten som innehåller lättoxiderat mangan (II) är kemisk oxidation vanligast. Vid gynnsamma förhållanden kan det räcka med luftning (höjning av ph) för att oxidationen ska äga rum. I de flesta fall krävs dock tillsats av någon form av oxidationsmedel. Ett oxidationsmedel som kan användas är kaliumpermanganat som vid lätt basiska förhållanden ger endast brunsten (mangan(iv)) som slutprodukt i reaktionen mellan mangan(ii) i vattnet och mangan(vii) i permanganaten. [4] Tillgängliga metoder för att avlägsna mangan kan indelas i användande av högt ph, oxidation eller en kombination av dessa. Oxidationen av mangan med hjälp av luft är normalt en långsam process om inte ph höjs över ph 7. Oxidationshastigheten är mycket högre om ph höjs över 8.0. Luftning som enda metod för att oxidera mangan(ii) används inte ofta eftersom processen är kinetiskt långsam och ph-beroende. Aydin, Tufekci, Arayici och Ozturk har gjort försök med att variera ph mellan 9.0 och 10.0 som visade att en höjning av ph resulterade i en kortare reaktionstid för oxidationen av mangan(ii) med luft. När begynnelse koncentrationen av mangan(ii) höjdes och alla andra experimentella förutsättningar hölls konstanta accelererade reaktionen på grund av den mangan(iv) som bildades vid oxidationen.[6] Alkaliska massor används för att filtrera järn- och manganhaltiga vatten. För att uppnå goda resultat kan luftning eller tillsats av annat oxidationsmedel krävas före filtret. För att undvika beläggningar på massorna som minskar den ph-höjande effekten bör det ingående vattnet inte innehålla mer järn än ca 1 mg/l resp. ca 0,2 mg/l mangan. [2] 21

22 22

23 3. Inledande försök 3.1 Försök Ett filter startades i Hassela den 21 september 2004 före övriga försök och pågick längre än övriga försök. Detta försök ingick egentligen i Hans Ericssons försök på Sweco Viak. Jag deltog i förberedelserna och uppstarten för att bekanta mig med utrustningen och driftförhållandena. De prover som togs vid detta filter analyserade jag med spektrofotometer (Dr Lange LASA 100) för att bli förtrogen med tillvägagångssättet vid analyserna. Då det var känt att järnet i Hassela var svårfällt och troligen humusbundet gjordes även ett försök att filtrera filtratet från perkolationsanläggningen genom ett aktivt kolfilter. Avsikten med detta var att undersöka om det gick att reducera järnhalten genom att humus adsorberades till kolet. 3.2 Utrustning Filtret bestod av en behållare med arean 0,14 m 2 som försetts med ett dräneringsrör i botten. Denna fylldes med dräneringslager med d = 8-16 mm och ett mellanskikt bestående av d = 2-8mm. Ovanpå detta fylldes 25 cm med filtersand d = 0,3-1,2 mm. Vattnet luftades i ett separat kärl innan det leddes till filtret. 3.3 Analysmetoder Till att börja med utfördes analyser med spektrofotometer. Men då denna analysmetod inte gav tillförlitliga resultat vad gällde järnanalyserna skickades proverna slutligen till ALcontrol Laboratories för analys. Vid varje provtagning tog endast ett prov vid varje provpunkt. 23

24 24

25 4. Beskrivning av huvudförsök 4.1 Metod Försök har gjorts vid två vattenverk; Hassela i Nordanstigs kommun resp. Munkbysjön i Ånge kommun. Vattentäkten i Hassela består av en s.k. filterbrunn placerad i en grusås medan vattentäkten i Munkbysjön utgörs av en bergborrad brunn. Vattnet pumpas i bägge fall via en sjöledning till resp. vattenverk. Vattenkvalitén skiljer sig till viss del främst när det gäller fällningen av mangan som i Hassela är mycket lättfälld, faller ut i stor omfattning redan i sjöledningen Försök i Munkbysjön En teori som undersöktes var om ett lager med filtersand 2 belagd med MnO 2 kunde påskynda mognaden av filtret genom katalytiska effekter. För att undersöka detta preparerades filtersand med KMnO 4 -lösning enligt följande: 2% KMnO 4 lösning bereddes och hälldes på filtersanden som sedan fick stå 19 h varefter sanden sköljdes grundligt Försök i Hassela Försök med olika grovlek på filtersanden genomfördes i syfte att ev. finna en sand som är lämpligare än den som vanligtvis används i perkolationsanläggningar (d = 0,3-1,2 mm). Ett filter dämdes genom att höja upp utloppet och i ett filter lades ett skikt fin sand under den vanliga vilket även det gav en dämningseffekt som ökade uppehållstiden i filtret Gemensamt för försöken i Munkbysjön och Hassela Då filtren kommit igång varierades beskickningstiden, alltså den tid som vatten tilltillförs filtret samt då det vilar. Även ytbelastningen varierades efter hand. t på Q t på + t av Ytbelastningen beräknas enl. ytbelastning = [m/h] A Q = flödet m 3 /h, t på = tid då pumpen i drift [h] t av = tid då pumpen ur drift [h] A = filtrets ytarea [m 2 ] När försöken var avslutade grävdes halva filter massan ur för att ev. kunna erhålla information om var fällningarna satt i filtret. Det är att föredra att de återfinns i ytskiktet då filtren i fullskala rensas genom att skrapa bort sanden där fällningarna sitter och ersätts med ny filtermassa. Eventuella kanalbildningar då vattnet inte sprids över hela filtermassan kan också avslöjas vid denna urgrävning. 2 All filtersand är tvättad och kommer från Brogårdssand 25

26 4.2 Beskrivning av pilotanläggningar och förutsättningar Som försöksfilter har tioliters hinkar använts, dessa har försetts med ett dräneringsrör i botten. Samtliga av dessa hinkar försågs med ett dräneringslager samt ett mellan skikt oavsett vilken filtersand som användes i övrigt. Vid inloppet till resp. filter lades någon större sten för att sprida vattnet. För att reglera flödena användes ett fördelningskärl bestående av en balja som försetts med lika många utlopp som antalet försöksfilter vid den aktuella anläggningen. Utloppen sattes i samma höjd och till fördelningskärlet pumpades vattnet från en reservoar i vattenverket Försöksfilter i Munkbysjön I Munkbysjön har tre pilotanläggningar körts; Filter 1 4 cm dräneringslager (d = 8-16 mm) 2,5 cm mellanskikt (d = 2-8 mm) 11,5 cm filtersand (d = 0,3-1,2 mm) Filter 2 4 cm dräneringslager (d = 8-16 mm) 2,5 cm mellanskikt (d = 2-8 mm) 9,5 cm filtersand (d = 0,3-1,2 mm) 2 cm preparerad filtersand (d = 0,3-1,2 mm) Filter 3 4 cm dräneringslager (d = 8-16 mm) 2,5 cm mellanskikt (d = 2-8 mm) 1,5 cm filtersand (d = 0,3-1,2 mm) 11 cm preparerad filtersand (d = 0,3-1,2 mm) Dessa filter har till en början körts med en ytbelastning av ca 0,2 m/h och beskickningstiden 15 min till och 30 min från. När filtren kommit igång har ytbelastning och beskickningstid varierats för att se ur det påverkar reningseffekten Försöksfilter i Hassela I Hassela utfördes försök med olika sandkvaliteter enligt nedan: Filter 1 4 cm dräneringslager (d = 8-16 mm) 2-2,5 cm mellanskikt (d = 2-8 mm) 14 cm filtersand (d = 0,3-1,2 mm) dämd ca 13 cm över utloppet Filter 2 4 cm dräneringslager (d = 8-16 mm) 2-2,5 cm mellanskikt (d = 2-8 mm) 15 cm filtersand (d = 0,3-1,2 mm) Filter 3 4 cm dräneringslager (d = 8-16 mm) 2-2,5 cm mellanskikt (d = 2-8 mm) 14 cm filtersand (d = 0,5-3mm) 26

27 Filter 4 4 cm dräneringslager (d = 8-16 mm) 2-2,5 cm mellanskikt (d = 2-8 mm) 15 cm filtersand (d = 0,15-0,5 mm) Filter 5 4 cm dräneringslager (d = 8-16 mm) 2-2,5 cm mellanskikt (d = 2-8 mm) 7 cm filtersand (d = 0,15-0,5 mm) (under) 7-8 cm filtersand (d = 0,3-1,2 mm) Ytbelastningen var till en början ca 0,2 m/h och beskickningstiden 15 min till och 30 min från. När filtret mognat ändrades beskickningstiden; 30 min på och 60 min av, d.v.s. konstant ytbelastning. Eftersom önskad rening m.a.p. järn ej erhölls med ytbelastningen 0,2 m/h sänktes ytbelastningen till ca 0,1 m/h för att undersöka om detta gav någon ökad reducering av järnhalten. 27

28 28

29 5. Resultat 5.1 Resultat från inledande försök Filtret som användes i det inledande försöket var större än övriga och resultatet kan ses i figur 3 och figur 4 nedan. Efter ca två veckor har manganhalten i filtratet reducerats och efter ytterligare en vecka är manganhalten under gränsvärdet på 0,05 mg/l. Endast en gång under den vidare driften överskred manganhalten gränsvärdet. Perkolationsfilter Hassela Mn mg/l 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0, datum råvatten Mn filtrat gränsvärde Figur 3: Manganhalter i perkolationsfiltret i Hassela. Analyser skickade till ALcontrol Laboratories är 27/9, 25/10, 16/11, 20/12 och samtliga efter detta, övriga analyserade med Dr Lange. När det gäller järn så skedde ingen märkbar reduktion av järnhalten. Den 13/12 04 avviker järnhalten från trenden. Filtreringen genom det aktiva kolfiltret gav ingen reduktion av järnhalten vilket betyder det inte gick att lätt avskilja humusbundet järn med detta förfarande. 29

30 Perkolationsfilter Hassela Fe mg/l 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, datum råvatten Fe filtrat Fe gränsvärde Figur 4: Järnhalter i perkolationsfiltret i Hassela. Analyser skickade till ALcontrol Laboratories är 27/9, 25/10, 16/11, 20/12 och samtliga efter detta, övriga analyserade med Dr Lange. 5.2 Resultat från huvudförsöken Hasselaförsöken Analysresultaten av manganhalterna redovisas i figur 5 nedan. Reduktion av manganhalten erhölls redan efter tre dagar, men någon skillnad mellan filtren går ej att urskilja mer än att halten i det dämda filtret med vanlig filtersand och filtret med fin sand under vanlig filtersand möjligen tenderar att sjunka något snabbare. Halter under gränsvärdet nås dock samtidigt efter 2 veckor där halterna sedan ligger stabilt under resten av försökstiden. I filtret med enbart fin sand och i det med fin sand under vanlig sand bräddar det över vid provtagningen den 25/1 05, dessa filter klarade alltså inte ens en ytbelastning på 0,2 m/h. Vi provtagningen den 27/1 hade fördelningskärlet hamnat snett vilket påverkade utflödena till försöksfiltren i form av ökat flöde i filtret med fin sand under vanlig filtersand. Den 25/1 ändrades beskickningstiden till 30 min på och 60 min av. När prov togs på dessa driftsförhållanden den 27/1 hade alltså filtren även gått med en lägre ytbelastning än tidigare, utom filtret med fin sand under vanlig filtersand som utsatts för en betydligt högre ytbelastning. Mangan halterna har dock inte påverkats av dessa ändringar i driftsförhållanden. Även i filtret med mycket högre ytbelastning reduceras manganhalten i filtratet till mycket låga halter. Järnhalterna i filtrat och råvatten redovisas i figur 6. När det gäller järn uppnåddes aldrig någon reduktion att tala om. Men då ytbelastningen ökat markant i filtret med fin sand under vanlig filtersand uppmäts järnhalter i filtratet som är högre än i råvattnet. Det samma gäller vid nästkommande provtagning då ytbelastningen istället är mycket låg. Ytbelastningen redovisas i tabell 1 nedan. 30

31 Manganhalter Hassela 0,18 mg/l 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 råvatten vanlig filt.sand vanlig filt.sand dämd vanlig filt.sand, med fin sand under fin sand grov sand 0 gränsvärde datum Figur 5. Visar manganhalterna i de olika filtren i Hassela. Analys den 13/12 gjord med Dr Lange övriga skickade till ALcontrol Laboratories. 27/1-05 var beskickningstiden 30 min till och 60 min från samt den 31/1 05 var ytbelastningen lägre. Järnhalter Hassela 1,4 1,2 råvatten 1 vanlig filt.sand mg/l 0,8 0,6 0,4 0,2 vanlig filt.sand dämd vanlig filt.sand med fin sand under fin sand grov sand gränsvärde datum Figur 6. Visar järnhalterna i de olika filtren i Hassela. Analys den 13/12 gjord med Dr Lange övriga skickade till ALcontrol Laboratories. 27/1-05 var beskickningstiden 30 min till och 60 min från samt den 31/1 05 var ytbelastningen lägre. 31

32 Då osäkerheten i analysen gjord den 13/12 05 bedöms som stor visas nedan ett diagram för övriga analysresultat för att tydligare redovisa halterna, figur 7. Järnhalter Hassela 0,6 mg/l 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 råvatten vanlig filt.sand vanlig filt.sand dämd vanlig filt.sand med fin sand under fin sand grov sand gränsvärde datum Figur 7. Visar järnhalterna i de olika filtren i Hassela. Samtliga analyser skickade till ALcontrol Laboratories. 27/1-05 var beskickningstiden 30 min till och 60 min från samt den 31/1 05 var ytbelastningen lägre. Då filtren grävdes ur observerades fällning på ytan samt 2 cm ned i filtersanden i filtret med vanlig filtersand och även i filtret som var dämt med vanlig filtersand. I filtret med finare sand fanns fällningar på ytan och 1 cm ned. På filtret med den grövre sanden hade fällningar bildats i ett begränsat område och sedan rakt ned genom bädden under detta område. Detta tyder på att det skett kanalbildning i detta filter. I filtret med finare sand under den vanliga filtersanden fanns fällningar på ytan och 2 cm ned i bädden, inga fällningar vid materialgränsen mellan fin sand och vanlig filtersand. Tabell 1. Ytbelastning Datum (då ändring skett) Tillflöde 0,9 0,9 0,91 Vanlig filt.sand dämd 0,22 0,13 0,13 Vanlig filt.sand 0,20 0,14 0,13 Grov sand 0,20 0,17 0,13 Fin sand 0,20 0,17 0,10 Vanlig filt.sand, fin under 0,21 0,87 0,06 32

33 5.2.2 Munkbysjön Manganhalterna i försöksfiltren i Munkbysjön redovisas i figur 8. Efter ca 10 dagar kunde en reduktion av manganhalten urskiljas i samtliga försöksfilter, de låg dessutom under gränsvärdet. Ett provtagningstilfälle gav senare manganhalter över gränsvärdet 0,05 mg/l i övrigt låg halterna under gränsvärdet från och med tionde dagen och sex veckor framåt tills försöket avslutades. Manganhalter Munkbysjön 0,14 0,12 0,1 mg/l 0,08 0,06 råvatten vanlig filt.sand 0,04 2 cm prep.sand 0, cm prep.sand gränsvärde datum Figur 8. Visar manganhalterna i de olika filtren i Munkbysjön. Första mätpunkten den 24/1 är med ökade flöden och den andra punkten samma dag är dämda filter se text och tabell nedan Analyser skickade till ALcontrol laboratories är 17/12, 21/12, 30/12, 12/1 och samtliga efter detta, övriga analyserade med Dr Lange. Halterna av järn vid försöken i Munkbysjön resovisas i figur 9. Järnhalterna reducerades efter ungefär två veckor i samtliga filter. Järnhalten i filtret med 2 cm preparerad sand underskred dock gränsvärdet 0,10 mg/l, efter ytterligare en vecka tangerade de andra filtraten gränsvärdet med det krävdes ytterligare en vecka innan halterna stabiliserades under gränsvärdet. Efter att ha hållit ytbelastningen kring 0,2 m/h ökas ytbelastningen i filtret med vanlig sand samt i det med 2 cm preparerad sand det tredje filtret avslutas, i tabell 2 redovisas ytbelastningen vid försöken. Med dessa flöden bibehållna däms filtren till halva filterhöjden och prov tas. Därefter avlägsnas dämningarna och beskickningstiden ändras till 30 min på och 60 min av och prov tas den 26/1 05, vid denna provtagning har flödena ökat något. Dessa förändringar med ökat flöde, dämning samt ändrad beskickningstid leder inte till några förändringar vad gäller halterna av mangan resp. järn i filtraten. 33

34 Järnhalter Munkbysjön 0,3 0,25 0,2 mg/l 0,15 0,1 0,05 0 råvatten vanlig filt.sand 2 cm prep.sand 11 cm prep.sand gränsvärde datum Figur 9. Visar järnhalterna i de olika filtren i Munkbysjön. Första mätpunkten den 24/1 är med ökade flöden och den andra punkten samma dag är dämda filter se text och tabell nedan. Analyser skickade till ALcontrol Laboratories är 17/12, 21/12, 30/12, 12/1 och samtliga efter detta, övriga analyserade med Dr Lange. Då filtren grävdes ur noterades fällningar i de översta 2 cm i samtliga hinkar. Tabell 2: Ytbelastning m/h Datum Tillflöde 0,71 0,59 0,90 0,90 0,90 Vanlig filt.sand 0,22 0,20 0,28 0,15 0,27 2 cm prep. sand 0,22 0,20 0,20 0,24 0,35 11 cm prep.sand 0,20 0,20 0,29 34

35 6. Resultatdiskussion 6.1 Resultatdiskussion från inledande försök Manganet i Hassela faller ut lätt, stora mängder redan i sjöledningen. Reduktionen av manganhalten kom igång relativt snabbt och låg sedan stabilt under gränsvärdet med ett undantag, den 7/ Det är rimligt att anta att detta överskridande av gränsvärdet beror på något fel vid provtagning eller analys särskilt då manganhalten i råvattnet var lägre vid detta tillfälle. Den lärdom från de inledande försöket som var viktigast för kommande försök var att analyserna med Dr Langes reagenskit inte fungerade tillfredsställande då det gällde järnanalyserna. Vid flera tillfällen togs dubbelprover vilka analyserades dels med Dr Lange dels skickades till ALcontrol Laboratories för analys. Det visade sig då att manganhalterna stämde väl överens medan stora variationer visade sig för järnhalterna. Järnanalysen med Dr Lange gav även mycket olika värden då samma prov analyserades vid olika tidpunkter, ibland var halterna även negativa. Efter kontakt med tillverkaren av Dr Langes reagens erhölls information om att ett av reagensen för järnanalysen kunde vara kontaminerad med järn! Reagenset analyserades då för att bestämma dess järnhalt för att sedan kunna subtrahera denna mängd från järnhalterna i filtraten, dock utan framgång då halterna fortfarande var orimliga. Dessa problem med analyserna ledde till att vi beslutade att skicka proverna till ett laboratorium för analys i fortsättningen. Så i stort sett alla analyser från de pilotanläggningar som verkligen ingick i mitt examensarbete är analyserade av ALcontrol Laboratories i Umeå. 6.2 Resultatdiskussion från huvudförsök Hassela Att någon skillnad inte kunde urskiljas mellan de olika filtren kan bero på att manganet i vattnet är mycket lätt fällt och faller exempelvis ut redan i ledningarna. (ej org. bundet) Kraven på ett filter för att fälla ut mangan torde inte vara särskilt specifika i detta fall. Järnet var svårfällt och ingen reduktion av järnhalten erhölls i något av försöksfiltren trots luftningen. Detta kan bero på att järnet är humusbundet och då kan kemisk fällning krävas för att avlägsna järnet. Att halterna är högre i filtratet från filtret med fin sand under vanlig sand än i råvattnet den 27/1 05 kan nog sägas ligga inom felmarginalen 3. Haltskillnaden skulle också kunna förklaras med att den höga ytbelastningen har sköljt ut järn som lagrats i bädden, det har ju trots allt skett en liten reduktion tidigare. Det är svårare att förklara varför järnhalten i filtratet är hög även 31/1 05 då ytbelastningen var mycket låg. En trolig orsak är mätfel även i detta fall alternativt att lagrat järn sköljts ut med det är mindre troligt i detta fall då flödet är så litet. 3 analyser från ALcontrol Laboratories har en mätosäkerhet i analysen på ± 20% 35

Grundvattenrening

Grundvattenrening Grundvattenrening 2010-09-14 1 2010-09-14 2 Järn Livsnödvändigt, kan fås från annan föda Max 0,1 mg/l i utgående dricksvatten Kan ge slambildning som kan orsaka bakterietillväxt och missfärgning av tvätt

Läs mer

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - FERMAWAY 1 2 FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - Renar vatten miljövänligt, utan tillsatta kemikalier, genom en kombination av: Intensivluftning Kemisk oxidation med naturligt syre Biologisk oxidation

Läs mer

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN Ann Elfström Broo Miljökemigruppen i Sverige AB CHRISTIAN HÄLSAR! VATTNET I NATUREN Alla sötvatten har någon gång varit ytvatten. Grundvattenbildningen

Läs mer

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om

Läs mer

Vi har inte mindre än 25 vattenverk inom vårt verksamhetsområde. Här nedan presenteras översiktliga dricksvattenanalyser från respektive vattenverk.

Vi har inte mindre än 25 vattenverk inom vårt verksamhetsområde. Här nedan presenteras översiktliga dricksvattenanalyser från respektive vattenverk. April 2010 Vatten är en avgörande förutsättning för allt liv och vårt viktigaste livsmedel. Vatten är följaktligen klassat som ett livsmedel och höga krav ställs på dess kvalitet. Det får inte finnas några

Läs mer

Sammanfattning HM dricksvatten & yttre miljövård

Sammanfattning HM dricksvatten & yttre miljövård Sammanfattning HM dricksvatten & yttre miljövård 2014-11-12 1 Råvatten Råvatten är det vatten vi använder för beredningen av dricksvatten. Detta vatten kan antingen komma från: - Ytvatten, t.ex. sjöar

Läs mer

Förbehandling av råvattnet vid Gälleråsen. för bibehållen dricksvattenkvalité

Förbehandling av råvattnet vid Gälleråsen. för bibehållen dricksvattenkvalité Förbehandling av råvattnet vid Gälleråsen för bibehållen dricksvattenkvalité Ny förbättrad råvattenrening Karlskogas dricksvatten produceras vid Gälleråsens vattenverk från vatten som pumpas ur ett grundvattenmagasin

Läs mer

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida

Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida Projekt Johannishusåsen För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida vattenförsörjning Försök med infiltration i Johannishusåsen Sedan en tid tillbaka pågår försöksverksamhet med infiltration av vatten

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn

Läs mer

Karlskrona Vattenverk

Karlskrona Vattenverk Karlskrona Vattenverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Karlskrona vattenverk Lyckebyån Fingaller Råvatten- Råvatten- DynaSandfilter

Läs mer

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion Humusavskiljning med sandfilter Mattias Feldthusen Tel: +46 (0) 31 748 54 14 Mobile: +46 (0)70 420 21 56 mfeldthusen@nordicwater.com Nordic Water Products AB Sisjö Kullegata 6 421 32 Västra Frölunda Sverige

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Schysst vatten i kranen?

Schysst vatten i kranen? Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har

Läs mer

Provtagning av dricksvatten 2011

Provtagning av dricksvatten 2011 Provtagning av dricksvatten 2011 Vattenprover på vårt sommarvatten ska tas med jämna mellanrum. Nedan framgår när och var vi tagit proverna samt vilka resultat som uppnåtts. Förkortningar: VV = vattenverk

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING 2009

ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING 2009 Jan Everling Verksamhetschef Miljö & Vatten ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING 2009 1.1 Organisation VA-verksamheten ingår som ett affärsområde (AO14, Miljö och Vatten) inom Olofströms Kraft AB. Bolaget

Läs mer

1 Högåsen vattenverk.

1 Högåsen vattenverk. Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka

Läs mer

Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen

Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen Pär Aleljung Livsmedelsverket Funktionär Rådgivare Mikrobiolog VAKA Alla vill göra rätt men vad tycker man är rätt? Bra diskussionsutgångspunkt! Blanda

Läs mer

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Norsborgs vattenverk Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Vi har producerat dricksvatten i över 100 år Stockholm Vatten har mångårig erfarenhet av vattenproduktion.

Läs mer

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Dricksvattenteknik 1. Projektledare: Stefan Nilsson Jimmy Hansson Lisa Hultberg Mats Bülund Fredrik Olsson

Dricksvattenteknik 1. Projektledare: Stefan Nilsson Jimmy Hansson Lisa Hultberg Mats Bülund Fredrik Olsson Dricksvattenteknik 1 Projektledare: Stefan Nilsson Jimmy Hansson Lisa Hultberg Mats Bülund Fredrik Olsson 1 Sammanfattning Denna rapport beskriver olika processer för att rena yt- och grundvatten till

Läs mer

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20

PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon

Läs mer

Förslag till vattenrening i Lynäs fritidsområde

Förslag till vattenrening i Lynäs fritidsområde Förslag till vattenrening i Lynäs fritidsområde Innehåll Sammanfattning... 2 Problem med vattnet... 3 Vattenkvalité... 3 Förslag till vattenrening... 4 Alternativa reningar som ej föreslås... 5 Callidus...

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB

Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB Skellefteå framtida vattenförsörjning Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB Föredragets huvuddelar Historik

Läs mer

Dricksvattenteknik/Yttre miljövård 1

Dricksvattenteknik/Yttre miljövård 1 Dricksvattenteknik/Yttre miljövård 1 Christine Andersson, Henrik Romberg, Jessika Eskilsson, Mats Karlström, Mona Pettersson och Sommai Phonphairoj 11/1/2001 Sammanfattning För att få ett bra dricksvatten

Läs mer

Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR

Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR Ledarskap i komplexa projekt Artikel av Frida Nilsson (motivation.se) Måns Lundh : Dricksvatten - strategier och lösningar NYA VATTENVERK FÖR NYA UTMANINGAR 1 Vad behöver vi förhålla oss till? Finansiella

Läs mer

KARLSKOGA VATTENVERK. Gälleråsen

KARLSKOGA VATTENVERK. Gälleråsen KARLSKOGA VATTENVERK Gälleråsen HISTORIK 1905 byggdes en vattenförsörjningsanläggning med ett grundvattenverk på Näset. Karlskoga var då ett municipalsamhälle med 2000 invånare. Man räknade med att befolkningsmängden

Läs mer

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet

Läs mer

Dricksvattenkvalitet och distribution

Dricksvattenkvalitet och distribution Dricksvattenkvalitet och distribution Kemiska och mikrobiologiska aspekter Ann Elfström Broo, Bo Berghult Vad vill konsumenten ha för dricksvatten? Det ska... vara gott och luktfritt vara kallt vara färglöst

Läs mer

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Läs mer

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige

Läs mer

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning 1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,

Läs mer

Dricksvattenrening. Innehåll: ulf.eriksson@ramboll.se. Historik

Dricksvattenrening. Innehåll: ulf.eriksson@ramboll.se. Historik Dricksvattenrening Teknisk konsult: - Processutformning vattenverk - Strategier för kommuners vattenförsörjning - Kvalitetsproblem, vattenverk, ledningsnät & reservoarer Innehåll:. Historik 2. svensk vattenförsörjning

Läs mer

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Verksamhetens namn:.. Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter om vattenverket och vattentäkten 2 Vattenprovtagning 2.1

Läs mer

Per Ericsson Norrvatten

Per Ericsson Norrvatten Per Ericsson Norrvatten Distributionsområde Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten UTMANINGAR FÖR BRANSCHEN HUMUS OCH FÖRORENINGAR Fokus ytvattenverk Naturliga organiska ämnen, (NOM),

Läs mer

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING Utg 2009-09, ALcontrol AB INLEDNING Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs

Läs mer

Vattnets egenskaper och innehåll

Vattnets egenskaper och innehåll Vattnets egenskaper och innehåll 2010-09-14 1 Några egenskaper hos vatten Större volym i fast fas Hög ytspänning Hög förmåga att lösa salter och polära molekyler pga vattnets struktur (dipol). Transportör

Läs mer

2014 / 2015. Terana. Biomoduler. Läggningsanvisning. läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration

2014 / 2015. Terana. Biomoduler. Läggningsanvisning. läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration 2014 / 2015 Terana Biomoduler Läggningsanvisning läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration Egenskaper och dimensionering Terana biomoduler är framtagna för effektivare rening av avloppsvatten.

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

KARLSKOGA VATTENVERK. Gälleråsen

KARLSKOGA VATTENVERK. Gälleråsen KARLSKOGA VATTENVERK Gälleråsen HISTORIK 1905 byggdes en vattenförsörjningsanläggning med ett grundvattenverk på Näset. Karlskoga var då ett municipalsamhälle med 2000 invånare. Man räknade med att befolkningsmängden

Läs mer

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover LULEÅ KOMMUN 2014-06-30 1 (6) Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Provtagningen i din fastighet orsakas av att du klagat på dricksvattenkvaliteten. Proverna undersöks och bedöms efter

Läs mer

EXAMENSARBETE. Avskiljning av organiskt material vid konstgjord grundvattenbildning. Förändras reningen över tid? Lisa Forsling 2014

EXAMENSARBETE. Avskiljning av organiskt material vid konstgjord grundvattenbildning. Förändras reningen över tid? Lisa Forsling 2014 EXAMENSARBETE Avskiljning av organiskt material vid konstgjord grundvattenbildning Förändras reningen över tid? Lisa Forsling 2014 Civilingenjörsexamen Naturresursteknik Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

INSTRUKTION ARSENIKFILTER - TYP NS MANUELL BACKSPOLNING ENKELT FILTER MED 4 ANSLUTNINGAR FIGURFÖRTECKNING... 2 TEKNISK SPECIFIKATION...

INSTRUKTION ARSENIKFILTER - TYP NS MANUELL BACKSPOLNING ENKELT FILTER MED 4 ANSLUTNINGAR FIGURFÖRTECKNING... 2 TEKNISK SPECIFIKATION... VATTENRENING INSTRUKTION ARSENIKFILTER - TYP NS MANUELL BACKSPOLNING ENKELT FILTER MED 4 ANSLUTNINGAR FIGURFÖRTECKNING... 2 TEKNISK SPECIFIKATION... 2 INSTALLATION MELLAN PUMP OCH HYDROFOR... 4 INSTALLATION

Läs mer

Per Ericsson Görvälnverket

Per Ericsson Görvälnverket Per Ericsson Görvälnverket Norrvatten Distributionsområde Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten AGENDA Vattenkedjan - sårbarhet Lagstiftning styrka / svagheter? Risk- sårbarhetsanalyser (WSP)

Läs mer

Rent vatten. är ingen självklarhet. Vi på Dahl har ett brett lagerlagt sortiment av vattenreningsprodukter

Rent vatten. är ingen självklarhet. Vi på Dahl har ett brett lagerlagt sortiment av vattenreningsprodukter Rent vatten är ingen självklarhet Vi på Dahl har ett brett lagerlagt sortiment av vattenreningsprodukter Dahl erbjuder en bekymmerlös process för vattenanalyser... I Sverige får cirka 1,2 miljoner människor

Läs mer

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Följande undersökningar ska göras vid dricksvattenanläggningar:

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan avser Anmälan om regirering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Ny dricksvattenanläggning. Anläggningen beräknas vara färdigälld (år,

Läs mer

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002

R-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002 R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459

Läs mer

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll. www.prominent.com

Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll. www.prominent.com Säkert dricksvatten Presenterad av Bengt Ottefjäll ProMaqua Vattenverk Klordioxid KMnO4 ProM inen t Intag Ozon Flockning Sedimentering Ultrafiltrering Intagssil Råvattenpumpar Natriumhypoklorit Klordioxid

Läs mer

fördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun

fördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun FAKTABLAD ANLÄGGANDE AV INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR ALLMÄNT OM INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR Infiltrationsanläggningar är ett enkelt och vanligt sätt att rena avloppsvatten. En vanlig infiltrationsanläggning

Läs mer

Yttre miljövård & Dricksvattenteknik 1

Yttre miljövård & Dricksvattenteknik 1 Yttre miljövård & Dricksvattenteknik 1 Yttre miljövård & Dricksvattenteknik del 1 Projektledare: Carolina Enarsson Stefan Hagman Linus Lesser Erik Persson Alex Svensson Handledare: Anna Berggren & Marie

Läs mer

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post: Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)

Läs mer

Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris.

Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris. Vi renar ditt dricksvatten med en unik teknologi till ett lågt pris. Höjd: 50,8 cm Höjd: 24,77 cm 4evergreen vattenfilter Vårt revolutionerande vattenfilter för dricksvattenrening använder nanofilterteknik

Läs mer

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan

Läs mer

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ansökan om

Läs mer

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers), Johan Åström (Tyréns AB), Lars Rosén (DRICKS/Chalmers) & Lars Ove Lång (SGU & DRICKS) Bakgrund Halva Sverige

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet

Helgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Arnbom Geo HB Konsult mark & vatten Helgåby 1:2, Sigtuna kommun Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Uppsala i april 2015 Jan-Olof Arnbom Arnbom Geo HB Org.nr: 916514 0253 Svartbäcksgatan 48 O Tel:

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 4 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 12 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Hur gör man världens bästa dricksvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens bästa dricksvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens bästa dricksvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Hemligheten bakom det friska vattnet i huvudstadsregionen är världens näst längsta bergstunnel. Råvattnet rinner till huvudstadsregionen

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder

Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder Naturligt organiskt material och lukt samband och åtgärder 15 april 2015 Kristina Holm Tre vattenverk med återkommande problem med lukt och smak Mina Mafinejadasl, Tolleby vattenverk, Tjörn Kristina Holm,

Läs mer

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder Kenneth M Persson Forskningschef Tack till Stephan Köhler, Lars-Anders Hansson, Bjørnar Eikebrokk, Per Ericsson,

Läs mer

Kontrollprojekt 2015

Kontrollprojekt 2015 Sida 1 (8) Kontroll av dricksvatten faroanalys Livsmedelsverket anser att alla producenter och tillhandahållare av dricksvatten ska utföra faroanalys. Innehållet i faroanalysen varierar däremot beroende

Läs mer

Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren

Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren Elin Lavonen 1, Ida Bodlund 2, Kristina Dahlberg 1 & Ulf Eriksson 2 1 Norrvatten, 2 Stockholm Vatten och Avfall Svenskt Vatten Forskning

Läs mer

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Skriv namnet på verksamheten. Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten fyller i datum när

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan om registrering av

Läs mer

ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten

ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten Samhällsbyggnadskontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Till anmälan skall bifogas Samtliga skall skicka in följande:

Läs mer

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Thomas Rihm Rådgivare RVF Avfall Norge 2006-10-12 Pengar till forskning och utveckling RVF Utveckling 1 SEK/pers = ca 9 miljoner SEK/år Utvecklingssatsning

Läs mer

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn

Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn 1(5) Anmälan/ansökan avser Anmälan om registrering Ansökan om godkännande Ny drickvattenanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, t ex ändrad beredning, ändrad

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning) 1 (6) Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen

Läs mer

PRISLISTA 2005 Gäller f.o.m 2005-03-01

PRISLISTA 2005 Gäller f.o.m 2005-03-01 GÖRVÄLNVERKETS LABORATORIUM ACKREDITERAT LABORATORIUM FÖR MILJÖ- OCH DRICKSVATTENANALYSER PROVTAGNING PRISLISTA 2005 Gäller f.o.m 2005-03-01 Om inte annat överenskommits tas proven av kunden. Provtagningskärl

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Råvatten, beredning, HACCP, larm Råvatten, beredning, HACCP, larm Verksamhetsutövarens egen kontroll generellt Kontroll i efter- Hand (7-14 ) Förebyggande åtgärder, inklusive HACCP (2b-6 ) Allmänna hygienregler (2a ) Allmänna hygienregler

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt: Egenkontrollprogram för mindre dricksvattentäkter Fastställt: Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

Livsmedelsföretagare. Anläggning. Faktureringsadress. (uppgifter för registrering) Härryda kommun. Miljö- och hälsoskydd.

Livsmedelsföretagare. Anläggning. Faktureringsadress. (uppgifter för registrering) Härryda kommun. Miljö- och hälsoskydd. Miljö- och hälsoskydd ANMÄLAN DRICKSVATTENANLÄGGNING (uppgifter för registrering) Ny anläggning eller ägarbyte Härryda kommun Miljö- och hälsoskydd 435 80 Mölnlycke Annat (ex. ändring av verksamhet) Livsmedelsföretagare

Läs mer

Inventering och analys av beredningsprocessen vid Österbybruks vattenverk Sandgropen

Inventering och analys av beredningsprocessen vid Österbybruks vattenverk Sandgropen UPTEC W 10 027 Examensarbete 30 hp Februari 2011 Inventering och analys av beredningsprocessen vid Österbybruks vattenverk Sandgropen Malin Wahlqvist REFERAT Inventering och analys av beredningsprocessen

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. www.baga.se

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. www.baga.se Biomoduler Läggningsanvisningar, drift och skötsel www.baga.se Baga Water Technology AB Fiskhamnen 3 371 37 Karlskrona Tel: 0455-61 61 50 E-mail: info@baga.se Biomoduler Läggningsanvisningar Figur 1. BAGA

Läs mer

Reduktion av järn, mangan och CODMn i dricksvatten Ett pilotförsök vid Högåsens vattenverk

Reduktion av järn, mangan och CODMn i dricksvatten Ett pilotförsök vid Högåsens vattenverk Reduktion av järn, mangan och CODMn i dricksvatten Ett pilotförsök vid Högåsens vattenverk Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper ISSN 1650-6553 Nr 245 Tommy Olausson Reduktion av järn, mangan

Läs mer