Vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län

Transkript

1 Vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Miljökonsekvensbeskrivning Produktion: Enetjärn Natur AB 2013/2014

2 Om dokumentet Brattberget Vindkraft AB Vindkraftanläggning vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län miljökonsekvensbeskrivning Utredningen har genomförts under tiden augusti 2013 till januari Detta dokument är en inlaga i Brattberget Vindkraft AB:s ansökan om tillstånd att uppföra en vindkraftanläggning med upp till 17 vindkraftverk vid Brattberget i Arvidsjaurs kommun. Följande personer har medverkat i utredningen: Charlotte Nauclér projektledare och beskrivningar. Johan Lindberg beskrivningar. Staffan Svanberg beskrivningar av naturmiljöer och fåglar. Anders Enetjärn kvalitetsgranskning. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagets framsida: Utsikt mot projektområdet Brattberget från Högheden Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. För bakgrundskartor gäller Lantmäteriet Dnr 2013/

3 Innehåll Om dokumentet... 2 Icke-teknisk sammanfattning Inledning Sökanden Syfte med MKB Om MKB-dokumentet en läsanvisning Om samrådsprocessen Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Lokalisering och beskrivning av anläggningen Lokaliseringsalternativ Noll-alternativ Beskrivning av huvudalternativet Landskapets förutsättningar och värden Analys av det omgivande landskapet Omgivande områden av riksintresse Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom projektområdet Friluftsliv Kulturmiljö Rennäringens förutsättningar Mausjaure sameby Markanvändning och årscykel Särskilda svårigheter i samebyns markanvändning idag Samebyarnas markanvändning vid Brattberget Naturresurser Skogs- och jordbruk Berg, grus och mineral Vattentillgångar Vind Samhällsförutsättningar Arvidsjaurs kommun Bygden kring projektområdet Luftfarten Skadeförebyggande åtgärder Förändring av vindkraftanläggningens utformning Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljön Åtgärder för att begränsa påverkan på friluftslivets intressen Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen Åtgärder för att reducera störning av ljud och skuggor Åtgärder för att begränsa störning under byggtiden Åtgärder för att begränsa risker Bedömda konsekvenser Metodik Klimat- och miljöeffekter Ekosystemtjänster Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Efterlevnad av miljökvalitetsnormer Konsekvenser för landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser genom ljudutbredning

4 8.14 Konsekvenser genom skuggor och reflexer Konsekvenser genom elektromagnetiska fält Konsekvenser under byggskedet Säkerhet Uppföljning Källor Bilagor

5 Icke-teknisk sammanfattning Brattberget Vindkraft AB planerar att etablera en vindkraftanläggning om högst 17 vindkraftverk inom projektområdet Brattberget, strax norr om byn Järvträsk i den sydöstra delen av Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Anläggningen beräknas kunna producera 180 GWh per år, vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för villor (genomsnittlig förbrukning är ca 5000 kwh per år och villa). Området vid Brattberget Projektområdet för vindkraft utgörs av de skogsklädda höjderna Brattberget, Järvmyrberget och Granliden på mellan 350 och 515 m ö.h. Landskapet utgörs av ett kuperat skogslandskap som i norr övergår till ett låglänt sjö- och våtmarkslandskap. Bebyggelsen är framför allt lokaliserad till dalgångar med närhet till större vattendrag och odlingsmarker. Det närmaste större vattendraget är sjön Järvträsket söder om projektområdet. Valet av lokalisering Brattberget Vindkraft bedömer Brattberget som väl lämpat för etablering av en vindkraftanläggning. Bolaget har jämfört Brattberget med andra tänkbara lokaliseringar i Sverige. Genom att se till planförhållanden, vindkarteringar, lokala motstående intressen samt ingenjörsmässiga förutsättningar har lokaliseringarna utvärderats. Brattberget är ett område som i bolagets jämförelse har goda förutsättningar för etablering av vindkraft. Vindförhållandena vid Brattberget är bra. Beräkningar visar att den planerade vindkraftanläggningen med högst 17 vindkraftverk kan producera 180 GWh. Förutsättningarna för nät- och väganslutning är dessutom mycket bra och markavtal är tecknade med berörda markägare. De motstående intressena i projektområdet och dess närhet är få. I trakten kring den planerade vindkraftanläggningen har ett hundratal personer sina bostäder och från en del av dessa kommer landskapsbilden att förändras påtagligt. Samråd Samrådsprocessen kring projektet påbörjades under september Samrådet har inneburit samrådsmöten med bl.a. allmänheten, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Arvidsjaurs kommun. Synpunkter som inkommit, bl.a. som yttranden från organisationer och myndigheter, är sammanställda i en samrådsredogörelse. 5

6 Anläggningen Tillståndsansökan avser högst 17 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 220 meter. Vindkraftanläggningen kommer med sina vägar och etableringsytor att permanent ta i anspråk 2,5 % av de 846 ha som utgör projektområdets areal. Anläggningen avses anslutas till elnätet via en kraftledning som korsar projektområdets östra del. Riksintressen Inom projektområdet för vindkraft finns inga riksintressen. Inom en 10 km radie från projektområdet förekommer 8 olika typer av riksintressen, men inget av dessa bedöms påverkas av den planerade vindkraftanläggningen. Landskapets och samhällets förutsättningar Naturmiljöerna har beskrivits i en särskild naturvärdesinventering. Merparten av projektområdena utgörs av skogsmark, mindre delar av myr. Inom projektområdet finns inga områden med lagstadgat skydd, men två utpekade nyckelbiotoper. I övrigt finns mindre objekt med naturvärden i form av små våtmarker och skogsobjekt inom projektområdena. Vindkraftanläggningen har kunnat anpassas så att den inte gör intrång i de naturvärden som dokumenterats genom naturinventeringen. Inom ca 5 km från projektområdet är sex byar med sammanlagt ett hundratal invånare belägna. Ungefär hälften av dessa bor i Järvträsk. Rennäringen Projektområdet vid Brattberget är inte utpekat som ett område av särskild betydelse för rennäringen och berörs inte av något riksintresse. Området nyttjas, framför allt under hösten, av Mausjaure sameby. Konsekvenser De konsekvenser som beskrivs i Tabell 1 på sidan 7 är kvarstående konsekvenser efter en rad skadeförebyggande åtgärder som kommer att vidtas. Konsekvensanalyserna är gjorda med utgångspunkt från bedömningsgrunder som är anpassade till vart och ett av de teman som beskrivs. 6

7 Tabell 1. Sammanfattande översikt över anläggningens konsekvenser (stora, måttliga o.s.v.) och måluppfyllelse gällande miljökvalitetsmålen. Samhälls- eller bevarandeintresse Klimat- och miljöeffekter Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna Förändring av landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljö, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för turismen Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser för rennäringen Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggor och reflexer Konsekvenser i byggskedet Bedömda konsekvenser Positiva konsekvenser. Anläggningen kommer bidra till nationella åtaganden genom minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av åtta av de sexton miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar Måttlig förändring. Stor anläggning där relativt få människor kommer att ha utblickar mot anläggningen. Hela av anläggningen kommer att synas på relativt nära håll från enstaka byar. Små konsekvenser. Området dominerat av skogsbruk. Delar med högre naturvärden undviks i mycket hög grad vid lokalisering av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur Små konsekvenser. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras Små konsekvenser. Ingen naturturism bedrivs inom projektområdet. Naturupplevelsen i det omgivande området kommer att förändras. Små konsekvenser. Enstaka vindkraftverk kommer att vara synliga från delar av närliggande kulturreservat och riksintresse för kulturmiljö. Positiva konsekvenser. Faktisk markpåverkan är liten och skogsbruk påverkas ej, däremot möjliggörs nyttjandet av en ny naturresurs - vind - inom projektområdet Obetydliga konsekvenser. Varken MSA-ytor eller navigations- och kommunikationssystem påverkas av vindkraftanläggningen. Små konsekvenser. Inga riksintresseområden berörs. Det faktiska ianspråktagandet av betesmark, som utgörs av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur, är litet. Små konsekvenser. Gällande riktvärde för bostadsfastighteter överskrids inte vid någon fastighet. Små konsekvenser. Riktvärden kan komma att överskridas på två mätplatser. Måttliga konsekvenser. Anläggningsarbetet sker långt från bebyggelse och antalet transporter per dag blir få då de fördelas över en lång tidsperiod. Vindkraftanläggningen är dock stor och kommer att ta lång tid att anlägga Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva 7

8 11 Inledning Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Projektområdet Brattberget ligger i Arvidsjaurs kommun, ca 40 km sydost om huvudorten. I området råder goda vindförhållanden och Brattberget Vindkraft AB vill därför utreda förutsättningarna för vindkraft. Det sker bl.a genom de samråd som hålls samt upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som behandlar både tekniska och miljömässiga aspekter. Avsikten är att i början av 2014 färdigställa en ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för uppförande och drift av vindkraftanläggningen Brattberget, med upp till 17 vindkraftverk. MKB:n kommer tillsammans med samrådsredogörelsen att biläggas ansökan. Denna miljökonsekvensbeskrivning med samrådsredogörelse ska ligga till grund för prövningen av anläggningens tillåtlighet och för fastläggande av tillstånd och villkor för verksamheten. 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Brattberget Vindkraft AB. Företagets kontaktperson är: Anders Nilsson Brattberget Vindkraft AB c/o Kraftö Vind Danderyd Brattberget Vindkraft AB är ett helägt dotterbolag till Kraftö AB. Kraftö bildades 2007 och har huvudkontor i Stockholm samt 12 anställda. Kraftö projekterar vindkraftanläggningar i hela Sverige genom att verka för lokal förankring och långsiktiga lösningar för miljö, markägare, närboende, kommun och bolaget. Kraftö har sedan starten 2007 utvecklat en portfölj om 1000 MW. Bolaget har även fem tillståndsgivna vindkraftprojekt som står inför byggnation med en samlad installerad effekt på ca 350 MW. 1.2 Syfte med MKB Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (hädanefter benämnd MKB) är enligt 6 kap Miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 8

9 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning MKB är dels ett huvuddokument som med text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels tekniska ritningar och kartor som redovisas som bilagor. 1 MKB:n inleds i kapitel 2 med en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Kapitlen 3 till 6 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom projektområdet för vindkraftanläggningen. Kapitel 3 det första av de fyra förutsättningskapitlen beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer en mer detaljerad beskrivning av projektområdets livsmiljöer och arter. Kapitel 4 beskriver rennäringens förutsättningar. Beskrivningen berör inledningsvis Mausjaure samebys årscykel i stort för att sedan fokusera på förhållandena kring Brattberget. Kapitel 5 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser. Kapitel 6 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, d.v.s. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Kapitel 7 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Brattberget Vindkraft kommer att använda i den fortsatta planeringen. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder. Kapitel 8 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftsutbyggnad vid Brattberget. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenterats i kapitel 7. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. Kapitel 9 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. Projektområde Det område inom vilket vindkraftanläggningen vid Brattberget planeras kallas i MKB-dokumentet för projektområde. 9

10 11.4 Om samrådsprocessen Samrådet och de synpunkter som inkommit redovisas utförligt i samrådsredogörelsen, se bilaga 1 och 2. Arbetet med projekt Brattberget har pågått sedan Sedan dess har både tekniska utredningar samt inventering av djur- och naturvärden utförts. Parallellt med det arbetet har en dialog förts med sakägare i projektet i syfte att förankra projektet samt finna lösningar som minimerar konflikter med andra intressen. Samrådsprocessen kring vindkraftanläggningen vid Brattberger påbörjades i mitten september 2013 med att Brattberget Vindkraft via annons i lokaltidningar och med utskick till fastighetsägare inom tre km från den planerade vindkraftanläggningen inbjöd till ett allmänt samråd. Mötet hölls i byastugan i Järvträsk den 1 oktober Samrådet har föregåtts av informella informationsmöten med allmänheten under oktober I samma skede skickade Brattberget Vindkraft ut inbjudan att delta i samrådsprocessen till samtliga berörda myndigheter, organisationer och företag. Samrådsunderlaget bestod av en projektbeskrivning, ett utkast till MKB samt rapporter från de inventeringar och utredningar som genomförts inom projektet. Inför samrådet med länsstyrelsen i Norrbotten samt Arvidsjaurs kommun skickades hela samrådeunderlaget ut i förväg. Inför samrådsmötet gavs möjlighet att beställa MKB-utkastet från Brattberget Vindkraft eller konsulten Enetjärn Natur. Rapporterna, med undantag för de sekretessbelagda rapportena om kungsörn, var tillgängliga under mötet. MKB-utkastet kunde ses som en anvisning om vad den färdiga miljökonsekvensbeskrivningen skulle komma att innehålla. Där beskrevs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. Det har funnits möjlighet att beställa handlingarna från konsulten Enetjärn Natur fram till dess att ansökan lämnades in. Brattberget Vindkraft AB har identifierat några näringar som särskilt viktiga för att undvika konflikt. Bolaget har därför i ett tidigt skede tagit kontakt med dem för inledande dialog. De identifierade näringarna är; Mausjaure sameby turism biltestningsverksamhet Arvidsjaur flygplats försvaret Bolaget kommer att avsätta medel, s.k. bygdemedel, från projektet för markägare, sameby och återbäringen till närområdet samt som utvecklingsstöd till Arvidsjaurs kommun som helhet. Delar av bygdemedlen kan t.ex. användas för att utveckla den lokala turistnäringen. För att finna den bästa utformningen på bygdemedlen har en arbetsgrupp bildats med representanter från de närliggande byarna Järvträsk, Södra Sandträsk, Stöverberg/Högheden och Glommersträsk samt representanter från kommunen. Denna arbetsgrupp har träffats för att diskutera utformningen och formulerat ett avtal som 10

11 1 närboende till projektet som Arvidsjaurs kommun som helhet, utgör det inte del av den ersättning som nu ligger för behandling i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Då bygdemedel ska gå till såväl Mausjaure sameby och markägare i projektet erhåller. Samrådet avslutades i och med att bolaget lämnade in sin tillståndsansökan. När Länsstyrelsen i Norrbottens län mottagit ansökan och MKB och anser dem vara kompletta kungörs ärendet i ortspressen. Samtidigt skickas ansökan och MKB till remissinstanserna för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del av handlingarna. De finns också tillgängliga hos Länsstyrelsen i Norrbottens län samt Arvidsjaurs kommun. Den som har något att invända får tillfälle att yttra sig i skriftlig form till länsstyrelsen inom den tid som angivits i kungörelsen, vilket vanligtvis är tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till bolaget som får tillfälle att bemöta det som framförts. 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energi produktion, någon avsevärd miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken, Boverket 2009). Under 2012 producerades drygt 7,2 TWh vindkraftsel i Sverige. 1 TWh räcker exempelvis till att driva alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar i fyra månader. Källa: Energimyndigheten, Transportsektorns energianvändning ES 2009:04 Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. Sveriges energipolitik syftar till att underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle genom att effektivisera elanvändningen, underlätta övergången till förnybara energislag och se till att den elproduktionsteknik som används är miljömässigt acceptabel. I början av 2009 antogs ett nytt EUdirektiv om främjande av användningen av förnybar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49 % förnybar energi. Riksdagen beslutade emellertid i juni 2009 om en ambitionshöjning till minst 50 % i enlighet med propositionen om En sammanhållen klimat- och energipolitik. I ovan nämnda proposition föreslog regeringen i mars 2009 en planeringsram för vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Riksdagen beslutade i juni 2009 i enlighet med regeringens förslag. Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. 11

12 1Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet är att öka elproduktionen från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020 (Regeringen, 2009). Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Övriga förnybara energislag kommer endast att bidra med någon TWh. 12

13 2 Lokalisering och beskrivning av anläggningen 2 Kapitlet beskriver den planerade vindkraftanläggningen, dess lokalisering och tekniska förutsättningar. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. 2.1 Lokaliseringsalternativ Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt. Här beskrivs hur Kraftö AB gått till väga för att ta fram de lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige, vilka inte alltid sammanfaller med riksintresse för vindbruk. Bra vindförutsättningar och få motstående intressen Kraftö AB:s arbete med att välja ut områden som anses som lämpliga för anläggning av vindkraft sker i stort i tre steg. I ett första steg undersöks planförhållanden och tidiga vindkarteringar för att lokalisera områden som har goda vindförutsättningar och/eller är planlagda som lämpliga för vindkraft. Rent praktiskt genomförs det med hjälp av MIUU (Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet)- modellen som innebär en kartläggning av vindpotentialen i Sverige. I steg två undersöks motstående intressen på lokal nivå samt möjligheten att teckna arrendeavtal med markägare. I det fall lokala markägare visar intresse att arrendera ut ett område som är tillräckligt stort för att etablera Motstående intressen i Brattbergets Vindkrafts GIS-modell Natura 2000-områden Riksintresse friluftsliv Riksintresse högexploaterad kust Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse mineralutvinning Riksintresse naturvård Riksintresse obrutet fjäll Riksintresse obruten kust Riksintresse rennäring Kulturreservat Nationalparker Naturreservat Djur- och växtskyddsområden Boverkets stoppområden för vindkraft 13

14 2en vindkraftanläggning och inga uppenbara motstående intressen identifieras, går projektet vidare till nästa steg. I det tredje steget mäts vinden på plats genom att sodar placerats ut på lämpliga platser i området. Vindmätningarna kan verifiera den tidigare kartläggningen av vindförhållanden. För att säkerställa att den planerade vindkraftanläggningen inte konkurrerar med lokala intressen utförs även inventeringar och utredningar av natur- och kulturvärden samt platsens djurliv i form av bl.a. fåglar och fladdermöss. I det här steget undersöks även möjligheten att ansluta vindkraftparken till det befintliga elnätet samt möjligheten att transportera vindkraftverk till projektområdet. De motstående intressen som lagts in i modellen anges i faktarutan på sidan 10. Med kriterierna att medelvindhastigheten ska vara minst 7 m/s på 100 m höjd och att få, eller helst inga, motstående intressen ska beröras har Brattberget Vindkraft AB med GIS-modellens hjälp preciserat en lista över tänkbara områden. Urval av alternativa lokaliseringar När tänkbara områden för anläggning av vindkraft har lokaliserats enligt de tre stegen görs ett urval av områdena. Urvalet sker baserad på vindstyrka, nätanslutning, ingenjörsmässiga förutsättningar och en bedömning av osäkerheten i tidigare bedömningar. När det gäller nätanslutningen görs först en bedömning om det finns tillgänglig kapacitet i närliggande elnät vartefter en bedömning görs av hur dyr nätanslutningen skulle komma att bli. Det beror framför allt på hur långt det är från det aktuella området till en lämplig anslutningspunkt till elnätet. För att en anslutning ska kunna komma till stånd måste det också finnas tillräckligt med ledig kapacitet på det aktuella elnätet. I bedömningen av de ingenjörsmässiga förutsättningarna tittar man bl.a. på åtkomst till området, d.v.s. närheten till lämplig transportväg för vindkraftverkens alla delar, och hur komplicerat det kommer att bli att anlägga vindkraftverken i området. Ju mer kostsam nätanslutning och åtkomst desto fler vindkraftverk måste kunna anläggas i området för att få lönsamhet i projektet. I alla dessa bedömningar finns naturligtvis ett visst mått av osäkerhet. Områdena med goda förutsättningar prioriteras före övriga områden. När Brattberget Vindkraft AB sedan går vidare med planeringen av enskilda projekt börjar man således med områden med bäst förutsättningar enligt beskrivningen ovan. Brattberget är ett av dem. Vindmätningar som utförs i området vid Brattberget bekräftar att vindförhållandena klarar kraven för vad som krävs för områden som utpekas som riksintresse för vindkraft. Redogörelse för alternativa lokaliseringar De alternativa lokaliseringarna Aspliden, Kulberget-Granliden, Glesskalleberget samt Brännberget beskrivs nedan. Lokala förutsättningar som kommer fram efter hand när projektören utvecklar ett projekt kan göra att projektet kan bli svårt eller till och med omöjligt att gå vidare med. Sådana förutsättningar kan t.ex. vara att man inte får till stånd avtal med markägare eller att oförutsedda motstående intressen eller omständigheter som fördyrar projektet dyker upp. 14

15 2 Aspliden är beläget inom Arvidsjaurs kommun, ca 12 km nordost om Arvidsjaur. Den del av området Aspliden, Arvidsjaurs kommun som har goda vindförhållanden och därmed lämpar sig väl för en vindkraftetablering är ca 1000 ha stort. Området bedöms rymma ca 10 vindkraftverk. Området utgörs till största delen av ett höglänt skogslandskap där skogsbruk bedrivs. Höjden inom området är ca m ö.h. Området har goda vindförhållanden med 6,5-7 m/s på 100 meters höjd över marken. Området är beläget i nära anslutning till befintligt vägnät med ca 5 km till väg 94 och det har fördelaktig ägarstruktur. Faktorer som lett till att lokaliseringen avskrivits: Aspliden är prövat i Vindkraftsutredningen för Arvidsjaurs kommun och anses där vara olämpligt för vindbruk. Området ligger nära Arvidsjaur flygplats, endast ca 10 km nordost om den och en vindkraftetablering skulle innebära en konflikt med trafikflyget. Aspliden ligger inom Östra Kikkejaurs kalvningsland. Avståndet för nätanslutning är stort. Kullberget-Granliden, Örnsköldsviks kommun Den del av området kring Kullberget-Granliden som har goda vindförhållanden och därmed lämpar sig för vindkraft är ca 2500 ha stort och ligger i norra delen av Örnsköldsviks kommun. Området bedöms kunna rymma ca 40 vindkraftverk. Området är relativt kuperat och innehåller förutom ovanstående områden även Rödvattenkullarna. Höjden över havet varierar från ca meter. Området är i Örnsköldsviks kommuns tematiska tillägg till översiktsplanen avseende vindbruk utpekat som lämpligt för vindbruk. I detta tillägg har kommunen angett arean lämplig för vindbruk till 17,8 km2. Delar av området i nordväst är även utpekat som riksintresse för vindbruk. Ur landskapsbildssynpunkt bedöms området vara mycket lämpligt, eftersom det är relativt långt till bebyggelse. Avståndet till stamledningen är också överkomligt (ca 10 km), men det är idag inte klart att anslutningen kan göras till denna punkt. Faktorer som lett till att lokaliseringen avskrivits: Områdets kupering innebär att vindförhållandena inte är helt optimala även om medelvinden i området är god. Även om området i huvudsak består av yngre produktionsskog finns områden med urskogslik barrnaturskog. Delar av Granliden är ett Natura 2000-område och i sydost angränsar området mot Bågaliden som också är ett Natura 2000-område. Ca 400 meter norr om området finns Övre Gideälven med biflöden som är av riksintresse för naturvården. Tidiga uppgifter indikerar att det finns en stor population av kungsörn i närheten av området. Området nyttjas av Vilhelmina Norra sameby och i nordväst berör området riksintresseområde för rennäringen. Detta område sammanfaller till viss del med ett område som pekats ut som riksintresseområde för vindbruk. 15

16 2 Stora delar av området ligger inom den yttre skyddszonen för en väderradar. Glesskallberget, Örnsköldsviks kommun Glesskallberget ligger väster om Önskasjön i Örnsköldviks kommun och strax söder om kommungränsen till Bjurholms kommun. Området med goda vindförhållanden kring Glesskallberget innefattar även Kärrsjöberget som ligger 508 meter över havet. Arean av området med goda vindförhållanden lämpligt för en vindkraftanläggning uppgår till ca 2900 ha och det bedöms kunna rymma ca 50 vindkraftverk. Området nyttjas av Vilhelmina Norra sameby, men berör inte riksintresse för rennäringen. Området berörs inte heller av något områdesskydd med avseende på naturmiljö, men Glesskallberget har enligt Örnsköldviks kommun mycket höga naturvärden och anses även utgöra ett ekologiskt känsligt område. Ur landskapsbildssynpunkt bedöms området vara mycket lämpligt för vindbruk då det är relativt långt till bebyggelse. Ovan angivna area med goda vindförhållanden har beaktat 1000 meter till närmaste bebyggelse. Avståndet till stamledningen är också överkomligt (ca 5 km), men det är idag inte klart att anslutningen kan göras till denna punkt. Faktorer som lett till att lokaliseringen avskrivits: Både Glesskallberget och Kärrsjöberget utgör referensområden för miljöövervakning och kan enligt Länsstyrelsen i Västernorrland vara ett område för potentiellt områdesskydd. Stora delar av området ligger inom den yttre skyddszonen för en väderradar. Området har av Länsstyrelsen i Västernorrland varit föreslaget som ett område lämpligt som riksintresseområde för vindbruk. Försmakten konstaterade år 2007 att området med goda vindförhållanden dock var helt i konflikt med totalförsvarets intressen. Brännberget, Vindelns kommun Brännberget ligger ca 10 km öster om Åmsele i Vindelns kommun. Området med relativt goda vindförhållanden är knappt 900 ha och är i vindbruksplanen för Umeåregionen utpekat som ett lämpligt område för vindbruk. Området är inte utpekat av Energimyndigheten som ett område av riksintresse för vindbruk. Inom området ligger byn Olofsberg med enstaka byggnader. Enligt uppgift finns inga bofasta i Olofsberg. Inom området bedrivs ett aktivt skogsbruk och det finns stora arealer ungskog, men som nedan beskrivs berörs även skyddsvärda naturmiljöer. Inga registrerade fornlämningar finns enligt Riksantikvarieämbetets databas Fornsök. Faktorer som lett till att lokaliseringen avskrivits: Området innehåller en del myrar, bland annat den ca 80 hektar stora Lillpetmyran, och är i övrigt kuperat med flera branta bergssidor och bedöms kunna hysa rovfågel, något som inte är inventerat. Området berör förvisso inget område av riksintresse för rennäringen, men däremot ett kärnområde för bete vilket nyttjas av Grans sameby. Flyttleder av riksintresse för rennäringen finns väster och öster om Brännberget. 16

17 2 Noll-alternativet är en förväntad utveckling av projektområdets befintliga markanvändning samt övriga 2.2 Noll-alternativ följdeffekter, om etableringen inte kommer till stånd. I ett noll-alternativ är det inte sannolikt att den nuvarande markanvändningen skulle förändras i stor omfattning. Området har inga särskilda, unika, förutsättningar för turismutveckling eller ny bebyggelse. Det innebär dock inte att området kommer att stå helt orört då skogsbruket kommer att fortgå som tidigare. Det är dock möjligt att rennäringen skulle kunna börja använda markerna mer än i dagsläget, till följd av ökade markkonflikter på andra platser inom vinterbetesmarkerna. Noll-alternativet innebär att den mängd förnybar el-energi som skulle produceras vid Brattberget uteblir. Samhällets mål att byta ut icke förnybar energi och att öka elproduktionen från förnybara energikällor försvåras därmed liksom möjligheten att, i enlighet med det nationella miljömålet, öka andelen vindkraft till 30 TWh till år El motsvarande den tänkta produktionen tillförs idag till det nordiska elsystemet genom energiproduktionsanläggningar som i huvudsak baseras på fossila bränslen. Även bidraget till de regionala och lokala miljömål där det har beslutats om att öka andelen förnybar energi kommer att påverkas negativt. Även om de fysiska ingreppen till följd av vindkraftanläggningen är begränsade innebär ändå nollalternativet att ingrepp i skogs- och myrlandskapet vid Brattberget helt uteblir. Inte heller kommer landskapsbilden att förändras. Störning från byggtiden och påverkan på friluftsupplevelserna kommer också att utebli. Noll-alternativet innebär också att de arbetstillfällen som genereras av den planerade vindkraftanläggningen i uppbyggnads- och driftskede uteblir, se Tabell 4 på sidan 31. Med alla aspekter sammanvägda bedömer bolaget noll-alternativet som sämre än huvudalternativet. 17

18 2.3 Beskrivning av huvudalternativet Lokalisering Vindkraftanläggningen är planerad på de tre höjderna Brattberget, Järvmyrberget och Granliden strax norr om byn Järvträsk i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län, se översiktskarta i figur 1 på sidan 19. Inom projektområdet planeras upp till 17 vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 220 m. I stort sett hela projektområdet består av barrskog på svagt till kraftigt sluttande mark, med några mindre, smala våtmarkspartier och bäckar i svackor och dalar. Vindkraftanläggningar i närområdet Det finns inga vindkraftanläggningar i närområdet. Närmaste befintliga vindkraftanläggning är Jokkmokksliden med 10 vindkraftverk i Malå kommun, ca 20 km sydväst om Brattberget. Områdets lämplighet för vindkraft Vindförutsättningar, graden av motstående intressen och de infrastrukturella förutsättningarna avgör sammantaget om ett området är lämpligt för vindkraft. Topografi Höjderna som utgör projektområdet för vindkraft vid Brattberget ligger i ett i övrigt låglänt sjö- och våtmarkslandskapet längs Skellefteälvens- och Petikåns dalgångar. Söder om projektområdet är landskapet mer kuperat med de markerade höjderna Gallejaurmassivet (517 m ö.h.) och Vithatten (510 m ö.h.). Landskapet kring Brattberget ligger i sin helhet över högsta kustlinjen (HK). Höjden inom projektområdet varierar mellan 350 och 515 m ö.h. Projektområdet omfattar Brattberget (515 m ö.h.), Järvmyrberget (435 m ö.h.) och Granliden (445 m ö.h.). Vindmätningar Brattberget Vindkraft AB kartlägger sedan 2010 vindförhållandena genom vindmätningar med sodar vid Brattberget. Två sodar har placerats, en nordost (1) och en sydväst (2) om toppen på Brattberget, se figur 5 på sidan 29. Sammantaget bedöms vindförutsättningarna vara tillräckligt goda för att vindkraftanläggningen ska bli lönsam. Innan byggstart kommer ytterligare vindmätningar och analyser att genomföras för att fastställa vindhastigheten och vindens energiinnehåll med större noggrannhet. Få motstående intressen Projektområdet vid Brattberget är väl lämpat för vindkraft med hänsyn taget till områdets och omgivningarnas motstående intressen. Inga riksintressen berörs och naturvärdena är begränsade. I de omkringliggande byarna bor ett hundratal personer. Dessa förutsättningar beskrivs utförligt i kapitel

19 2 Projektområde Brattberget Ü km 1 Brattberget Vindkrafts projektområde är beläget i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. 19

20 2Infrastruktur Områdets infrastrukturella förutsättningar är goda. Det finns vägar och skogsbilvägar med god standard i direkt anslutning till projektområdet. Det finns även enstaka skogsbilvägar som leder in i området från olika riktningar. Från dessa mindre vägar finns god anslutning till närliggande huvudvägar ner mot kusten. Det finns också goda förutsättningar att åstadkomma en bra anslutning till elnätet. En befintlig 130 kv kraftledning passerar genom projektområdets östra del. Det är möjligt att ansluta vindkraftanläggningen i samma ledningsgata som den befintliga kraftledningen genom projektområdet. Det kan även finnas möjlighet att ansluta direkt till den befintliga kraftledningen eller att förstärka den. Det skulle innebära att inga ytterligare kraftledningsgator behöver anläggas. I det fall det inte är möjligt att ansluta direkt till den befintliga kraftledningen eller förstärka den kan det bli aktuellt att bredda kraftledningsgatan något. Utöver detta har området bra markägarförhållanden. Det har således varit möjligt att träffa avtal med de enskilda markägare som innehar mark inom projektområdet. Projektområdet Höjdområdet vid Brattberget, Järvmyrberget och Granliden är av Brattberget Vindkraft avgränsat som projektområde för vindkraftanläggningen. Hela anläggningen, inklusive anslutande vägar, kommer att rymmas inom projektområdet. Projektområdets areal är 846 ha (8,46 km 2 ). I miljökonsekvensbeskrivningen används återkommade begreppet projektområde. Projektområde Det område inom vilket vindkraftanläggningen vid Brattberget planeras kallas i MKB-dokumentet för projektområde. Det är det område som tillståndsansökan omfattar. De områden som i underlagsrapporterna kallas för utredningsområde (bilaga 3, 6, 7 och 9) eller preliminärt projektområde (bilaga 11) har inte samma utbredning som det projektområdet som beskrivs här. Projektområdet utgör huvuddelen av det område som inventerats och beskrivits noggrant med avseende på olika bevarande- och skyddsintressen. Samtliga inventeringar som utförts omfattar även ett vidare landskap utanför projektområdets gränser. En etablering av verksamheten inom projektområdet ligger till grund för bedömningen av miljökonsekvenser (inom och utanför projektområdet). Planförhållanden Projektområdet ligger i Arvidsjaurs kommun. Det berörs inte av detaljplaner eller områdesbestämmelser. Det projektområde som beskrivs i bilaga 5, 8 och 10 överensstämmer i sin helhet med det aktuella projektområdet. 20

21 2 # Projektområde Brattberget Vindkraftverk # Transformatorstation Eventuell förstärkning av befintlig väg Ny väg Ü 0 0,5 1 km 2 Brattbergets Vindkrafts projektområde är beläget strax norr om byn Järvträsk i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Inom projektområdet planeras 17 vindkraftverk. 21

22 2Översiktsplan Den gällande översiktsplanen för Arvidsjaurs kommun antogs i mars 2002 (Arvidsjaurs kommun, 2002). I översiktsplanen redovisas ett intresse för naturresurser som delvis överlappar projektområdet för vindkraft. Det är bestånd av sumpskog vid Brattberget och Järvmyrberget. Bestånden ingår i de naturvärdesobjekt som identifierats i naturvärdesinventeringen, se bilaga 3. Utöver pågående markanvändning som är skogsbruk anges ingen inriktning för markanvändningen i projektområdet. Vad gäller vindkraft anges i översiktplanen att Arvidsjaur kommun ser positivt på att delta i diskussioner om lokalisering av vindkraft till vissa områden av inlandet inom kommunen förutsatt att det finns gynnsamma vindförhållanden och det inte förekommer konflikt med annan markanvändning. Tematiskt tillägg om vindkraft I september 2011 antog kommunen ett tematiskt tillägg om vindkraft till översiktsplanen (Arvidsjaur, 2011). Beslutet vann laga kraft i mars I Arvidsjaur kommuns utställningshandling för vindkraftsutredningen daterad pekades Brattberget ut som lämpligt för vindkraft. Då Brattberget inte var med i det första samrådet för vindkraftsutredningen valde kommunen dock att inte ta med området i antagandehandlingen för vindbruksplanen daterad , då planen riskerade att överklagas på grund av formaliafel. Arvidsjaur kommun har således inte tagit ställning till Brattbergets lämplighet/olämplighet för vindkraft. I kommunens vindkraftsutredningen redogörs för vilka kriterier som är viktigast vid val av område för vindkraft. Projektområdets förutsättningar för de kriterierna redovisas i Tabell 2 på sidan 23. I det tematiska tillägget om vindkraft anges även att kommunen kräver att vindkraftexploatörer inom kommunen avsätter medel för att kompensera eventuella förluster som vindkraftetableringen kan leda till för bl.a. besöksnäringen. För Brattberget har Brattberget Vindkraft, tillsammans med en arbetsgrupp med deltagare från närliggande byar och Arvidsjaur kommun, arbetat fram ett förslag på avtal för bygdemedel som antagits av kommunfullmäktige. Enligt förslaget består ersättningen årligen av: 60 % av den totala summan går till närområdet och hanteras av representanter från byarna Järvtärsk, Glommersträsk, Högheden/Stöverberg och Södra Sandträsk 40 % av den totala summan går till kommunen för fördelning Optimal placering av vindkraftverken Den beskrivning av projektområdet som görs i MKB:n grundar sig på Brattberget Vindkrafts beslut att ansöka om fri rörlighet inom projektområdet. Det innebär att bolaget här inte presenterar en fast placering av vägar och vindkraftverk utan ett troligt utbyggnadsscenario som kan komma att förändras under samrådsprocessen och som ett resultat av genomförda inventeringar och utredningar. Arbetet med att optimera placeringarna av vindkraftverken pågår således under hela projektet. På så sätt ökar möjligheterna att även sent framkommen information kan inarbetas i projekteringen och 22

23 2 Projektområdet Brattbergets förhållningssätt till kriteriet Tabell 2. Nedan presenteras de viktigaste kriterier vid val av områden för vindkraft enligt Arvidsjaur kommun och hur projektområdet Brattberget förhåller sig till dem. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till relaterade delar i MKB:n. Kriterium Årsmedelsvinden bör överstiga 7 m/s på 103 m höjd Vindmätningar i projektområdet visar att detta kriterium uppfylls. Rennäringens intressen Störningar för annan näringsgren (turism, flyg etc.) Riksintresse vindkraft Tillgång till elnät (i första hand regionnätet) och vägar Skyddad natur (naturreservat och N2000) Skyddad kultur Områden av riksintresse för rennäringen berörs inte direkt av projektområdet. Närmaste områden av riksintresse ligger ca 1,2 km norr om projektområdets gräns. Det närmaste området av riksintresse söder om projektområdet är en flyttled på ca 3,5 km avstånd. Det bedrivs ingen särskild turismverksamhet inom projektområdet. Projektområdet ligger inte inom område av riksintresse för vindkraft. Genom projektområdets östra del löper regionnätets luftledning och anslutningsmöjligheten är därmed mycket god. Projektområdet är beläget i nära anslutning till väg 365 och det finns befintliga skogsbilvägar som ansluter till området. Det finns inga områden av skyddad natur inom projektområdet. Närmaste naturreservat är Bergmyrbäcken ca 2 km söder ut. Det närmaste Natura 2000-området sammanfaller med Gallejaur naturreservat ca 4,5 km söder om projektområdet. Enligt uppgifter från Riksantikvarieämbetet saknar projektområdet i huvudsak kända kulturmiljövärden. Endast enstaka registrerade fornminnesobjekt påträffas i utkanterna av projektområdet. Ca 2,3 km söder om området är Bergmyran, r en del av Gallejaur kulturreservat, belägen. Gallejaur kulturreservat sammanfaller även med ett större område av riksintresse för kulturmiljö med samma namn. Det ligger som närmast ca 3,7 km söder om projektområdet. Områden med höga natur- och kulturvärden Anläggning av infrastruktur undviks i områden som vid inventering bedömts hysa höga eller mycket höga naturvärden. 23

24 2därmed resultera i att vindkraftanläggningen vid Brattberget byggs med en optimal avvägning mellan nyttjande av vindenergin och hänsyn till andra intressen i området. Det troliga utbyggnadsscenariot som beskrivs här visar på förutsättningarna för att uppföra en vindkraftanläggning inom projektområdet med hänsyn till de värden som finns där. Vindkraftverkens placeringar inom projektområdet enligt det troliga utbyggnadsscenariot redovisas i figur 2 på sidan 21. Placeringen av de enskilda vindkraftverken har optimerats utifrån en avvägning mellan största möjliga utnyttjande av vindenergin, tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken och begränsning av påverkan på känsliga områden. Placeringen följer också vedertagna regler avseende minimiavstånd mellan vindkraftverken samt säkerställande att avståndet till bostäder är tillräckligt för att inte överskrida riktlinjer för högsta tillåtna ljudnivå. Om vindkraftverk placeras för nära varandra finns risk för att optimal effekt inte uppnås. De förändringar som kan komma att bli aktuella vad gäller placering och utförande av vindkraftverk och vägar samt slutligt val av vindkraftverk regleras av de åtaganden som Brattberget Vindkraft förbinder sig till, bl.a. vad gäller buller- och skuggutbredning samt naturvärden. Åtagandena beskrivs i kap 7 och är en förutsättning för den konsekvensbedömning som görs i kap 8. Även de fotomontage och utredningar för buller, skuggor och synbarhet som genomförts är baserade på det troliga utbyggnadsscenario som presenteras här. Utöver områden som utgår till följd av riktlinjer för buller- och skuggnivåer, har topografiskt ogynnsamma områden och särskilt värdefulla eller känsliga natur- och kulturmiljöer undvikits vid placering av vindkraftverken. Sådana begränsningsområden för placeringen av vindkraftanläggningen är redovisade på kartan i bilaga 12. Vidare har ett säkerhetsområde runt kraftledningen genom projektområdets östra del undvikits liksom radiolänkstråk i området. Beräknad produktion Brattberget vindkraftanläggning planeras bestå av upp till 17 vindkraftverk. Den förväntade årliga energiproduktionen beräknas till ca 180 GWh och baseras på en trolig effekt av 3 MW per verk. Effekten per verk och årlig energiproduktion är dock beroende på vilken typ av vindkraftverk som slutligen kommer att byggas och hur höga de kommer att bli. Vindkraftverken Typexempel på utformningen av vindkraftverken redovisas i bilaga 13. Vindkraftverkens totalhöjd ska vara högst 220 m när något av rotorbladen pekar rakt upp. Eftersom kostnaden för ett vindkraftverk ökar i takt med ökad konstruktionshöjd och el-energiproduktionen ökar ju högre ett vindkraftverk är kommer dessa två intressen att balanseras för att nå en optimal utformning av anläggningen. Rotor och maskinhus monteras på ett koniskt torn av stål eller eventuellt en kombination av stål och betong. Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade och målade i en diskret, troligen ljusgrå, färg. Utformningen blir enhetlig, utan logotyper eller reklam på vindkraftverkens torn. 24

25 2 Transformatorerna kommer antingen att placeras inne i eller utomhus nedanför vart och ett av vindkraftverken. Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning. Hindermarkering Vindkraftanläggningen kommer att hindermarkeras i enlighet med gällande föreskrifter utfärdade av Transportstyrelsen (TSFS 2013:9). Enligt dessa ska vindkraftverk med en totalhöjd över 150 m markeras enligt följande på sin högsta fasta punkt, d.v.s. på tornets topp: De vindkraftverk som utgör anläggningens yttre gräns ska vara markerade med högintensivt, vitt, blinkande ljus. Det gäller således inte alla vindkraftverk som står i ytterkant utan endast de som bildar anläggningens tänkta yttre gräns. Ljuset ska riktas uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse. Vindkraftverken innanför dessa ska vara markerade med lågintensivt, rött, fast ljus. Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergsförankrade fundament och gravitationsfundament. Den fortsatta projekteringen kommer att utvisa vilken typ av fundament som kommer att förordas för respektive vindkraftverk vid Brattberget. Valet grundas bl.a. på resultaten av kommande geotekniska undersökningar. En geoteknisk studie kommer att genomföras i ett senare skede för att i detalj undersöka vilken typ av fundament som lämpar sig bäst för respektive vindkraftverk. 3 Gjutning av fundament. En betongbil dockar till en pumpbil. Pumpbilen pumpar sedan upp betongen i sin kranarm (syns till vänster i bilden), så att den kan spridas i fundamentet. Vid kommande byggsamråd med kommunen kommer förslag till typ av fundament för respektive vindkraftverk att presenteras. Ett bergsförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament där, såsom namnet anger, fundamentet i sig utgör motvikten till de krafter som vindkraftverket utsätts för. Någon ytterligare förankring krävs då inte. Ett gravitationsfundament består av en betydligt större mängd betong än ett bergsförankrat fundament. Ritning i bilaga 14 visar ett exempel på gravitationsfundament och bergsförankrat fundament för vindkraftverk. Schaktmassor som alstras i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid byggnation av vägar och som grundläggning för vindkraftverkens anläggningsytor så långt det är praktiskt möjligt. 25

26 2Färdigställandearbeten När fundament och el-anslutningar är färdigställda reses vindkraftverken. Detta sker med hjälp av en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornen lyfts på plats i sektioner och bultas ihop med fundamentet. Därefter monteras maskinhus och rotorblad. Efter genomförd slutbesiktning kan vindkraftverket kopplas till elnätet och tas i drift. Kringanläggningar Den avverkade ytan vid varje vindkraftverk kommer att uppgå till ca 0,2 ha. Ytan kommer att utgöras av plats för vindkraftverkets fundament samt grusade uppställningsplatser för kran och hjälpkran. Ritning i bilaga 15 visar en skiss på utformningen av uppställningsplatserna. Vindkraftanläggningen kommer även att innefatta en service- och driftbyggnad. Byggnaden kan komma att användas till service och underhåll, som kopplingsstation för nätanslutningen, personalbyggnad och liknande. Maximal storlek beräknas till 2000 m 2. Vid servicebyggnaden tillkommer en permanent yta om maximalt 250 m 2 för uppställning av fordon. Byggnaden kommer att uppföras enligt gällande föreskrifter. Under byggtiden behövs även tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande. Ytorna kommer att vara högst m 2 stora. Se även rubriken Totalt markanspråk längre fram i detta avsnitt. Vägsystem Befintliga vägar Delarna till vindkraftverken planeras att levereras till Skelleftehamn. Därifrån kommer de att transporteras med lastbil på väg 95 och sedan vidare på väg 365 från Glommersträsk till den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, se bilaga 16. En anslutningsväg från väg 365 västerut in i projektområdet planeras följa befintlig skogsbilväg in i området, se karta i figur 2 på sidan 21. Preliminärt beräknas ca 1 km av befintliga vägar behöva uppgraderas. Det gäller den skogsbilväg som ansluter till projektområdet från väg 95. Vägen kan komma att förstärkas och breddas för att uppfylla de geometriska krav som ställs på vägnätet i byggnadsfasen. Generellt sett är det nuvarande vägnätet av god standard, men vissa åtgärder kommer att erfordras. Åtgärderna innebär förändringar 4 Exempel på ny väg inom en vindkraftanläggning. 26