Vindkraftpark. Florkölen. Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Vindkraftpark Florkölen Miljökonsekvensbeskrivning

2 Om dokumentet Nordex AB Vindkraftpark Florkölen - Miljökonsekvensbeskrivning Utredningen har genomförts under tiden februari 2013 till mars Detta dokument är en inlaga i Nordex AB:s ansökan om tillstånd att uppföra en vindkraftanläggning med 6 vindkraftverk vid Florkölen i Härjedalens kommun. Följande personer har medverkat: Beau Boekhout uppdragsledare. Nordex Sverige AB. Tove Hägglund - projektledare MKB, beskrivningar och bedömningar. Geovetare med erfarenhet av MKB och inventering. Enetjärn Natur AB. Anne Walkeapää - beskrivningar och bedömningar i samrådsunderlag. Miljö- och hälsoskyddsutbildad med erfarenhet av MKB avseende vindkraft. Enetjärn Natur AB. Niklas Lindberg Alseryd kvalitetsgranskare. Ekolog med stor erfarenhet av MKB för vindkraft bl.a. genom flera uppdrag inom Markbygden-projektet med 1101 vindkraftverk. Omslagets framsida visar en vy över Florkölen. Fotografier: Nordex om inte annat anges. För bakgrundskartor gäller Lantmäteriet Dnr 2013/

3 Innehåll Icke-teknisk sammanfattning...6 Området vid Florkölen... 6 Valet av lokalisering... 6 Samråd... 6 Anläggningen... 6 Riksintressen... 6 Landskapets och samhällets förutsättningar... 7 Rennäringen... 7 Konsekvenser Inledning Sökanden Syfte med MKB Om MKB-dokumentet en läsanvisning Om samrådsprocessen Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Projektets tidplan Lokalisering Lokaliseringsalternativ Huvudalternativ Nollalternativ Verksamhetsbeskrivning Omfattning Parklayout Byggskedet Driftskedet Avvecklingsskedet Totalt markanspråk Följdverksamheter Landskapets värden och förutsättningar Analys av det omgivande landskapet Omgivande områden av riksintresse Naturmiljö, fåglar och övrig fauna inom utredningsområdet Friluftsliv Kulturmiljö

4 5 Mark och vatten Skogs- och jordbruk Berg, grus och mineral Vattentillgångar Rennäringens förutsättningar Tåssåsen sameby Mittådalen sameby Handölsdalen sameby Samhällsförutsättningar Härjedalens kommun Bygden kring utredningsområdet Luftfarten Vindkraftanläggningar i närområdet Skadeförebyggande åtgärder Förändring av vindkraftanläggningens utformning Åtgärder för att begränsa påverkan på landskapsbild Åtgärder för att begränsa påverkan på naturmiljöer Åtgärder för att begränsa påverkan på kulturmiljöer Åtgärder för att begränsa påverkan på rennäringen Åtgärder för att begränsa påverkan på luftfartens intressen Åtgärder för att reducera störning av skuggor och reflexer Åtgärder för att begränsa störning under bygg- och avvecklingsskedet Åtgärder för att begränsa risker Bedömda konsekvenser Metodik Klimat- och miljöeffekter Ekosystemtjänster Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Efterlevnad av miljökvalitetsnormer Konsekvenser för landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljöer, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för rennäringen

5 9.12 Konsekvenser för luftfartens intressen Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggor och reflexer Konsekvenser genom elektromagnetiska fält Konsekvenser under bygg- och avvecklingsskedet Säkerhet Uppföljning Källor Bilagor

6 Icke-teknisk sammanfattning Nordex AB planerar att etablera en vindkraftanläggning om 6 vindkraftverk på Florkölen, sydväst om småorten Ytterhogdal i västra delen av Härjedalens kommun, Jämtlands län. Anläggningen beräknas kunna producera ca 50 GWh per år, vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för villor (genomsnittlig förbrukning är ca 5000 kwh per år och villa). Området vid Florkölen Utredningsområdet för vindkraft utgörs av en sammanhängande bergsrygg utsträckt i nord-sydlig riktning. Höjderna inom utredningsområdet varierar mellan ca 400 och 550 m ö.h. Topografin karaktäriseras av höjdryggens branta sidosluttningar, ett flackare höjdparti med omväxlande mindre toppar och däremellan liggande höjdområden. Utredningsområdet och dess omgivningar domineras av brukad skogsmark med inslag av mindre våtmarker. Det omkringliggande landskapet är rikt på vattendrag och långsmala sjöar utsträckta i nordväst-sydostlig riktning. Här finns många väl avgränsade, skogsklädda bergkullar i varierande storlek som omges av dalgångar som är omväxlande smala och vidsträckta. Bebyggelse och odlingsmarker finns i dalgångarna utmed de större vattendragen. Närmaste större vattendrag är Ljusnan, belägen i dalgången väst om den planerade vindkraftanläggningen. Valet av lokalisering Nordex arbete med att identifiera lämpliga områden för vindkraft utgår från de krav som ställs enligt 2 kap 6 miljöbalken och bygger på urval enligt fem kriterier. Möjliga områden rangordnas med avseende på vindförhållanden, infrastruktur, möjlighet till nätanslutning, få motstående intressen och planfrågor. Florkölen har jämförts med andra tänkbara lokaliseringar över hela 6 landet och är ett av områdena med hög rang. Vindförutsättningarna samt förutsättningar för elanslutning och transportvägar är goda och markavtal finns. De motstående intressena är få och området utmärker sig inte som särskilt viktigt för friluftsliv eller turism. Området nyttjas i dagsläget främst för skogsbruk. De naturvärden som identifierats i samband med naturinventeringen kommer i hög grad att kunna undvikas vid lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur. Endast ett fåtal personer kommer att påverkas av en påtagligt förändrad landskapsbild. Detta innebär sammantaget att Nordex bedömer Florkölen som väl lämpat för etablering av en vindkraftanläggning. Samråd Samrådsprocessen kring projektet påbörjades under april Samrådet har inneburit samrådsmöten med berörda i bygden, Länsstyrelsen, Härjedalens kommun m.fl. Synpunkter som inkommit, bl.a. som yttranden från organisationer och myndigheter, är sammanställda i en samrådsredogörelse. Anläggningen Tillståndsansökan avser 6 vindkraftverk med en totalhöjd om högst 240 m. Vindkraftanläggningen kommer med sina vägar och etableringsytor att ta i anspråk 6 % av de 330 ha som utgör utredningsområdets totala areal. Anläggningen avses anslutas till elnätet vid Laforsen, ca 40 km sydost om utredningsområdet. Befintliga kraftledningsgator kommer att nyttjas till stor del. Riksintressen Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga riksintressen. Inom en 10 kmradie från utredningsområdet förekommer tre olika typer av riksintressen; riksintresse för naturvård, riksintresse för Natura 2000 och riksintresse för väg. Inget av

7 dessa bedöms påverkas av den planerade vindkraftanläggningen. Landskapets och samhällets förutsättningar Naturmiljöerna har beskrivits i en särskild naturvärdesinventering. Merparten av utredningsområdet utgörs av skogsmark och mindre delar av myr. Inom utredningsområdet finns två områden med lagstadgat skydd i form av biotopskydd samt strandskydd runt mindre vattendrag. I övrigt finns mindre objekt med naturvärden i form av små våtmarker och skogsobjekt inom utredningsområdet. Vindkraftanläggningen har kunnat anpassas så att den endast gör intrång i liten grad i de naturvärden som dokumenterats genom naturinventeringen. Konsekvensanalyserna är gjorda med utgångspunkt från bedömningsgrunder som är anpassade till vart och ett av de teman som beskrivs. Utredningsområdet omges av ett tiotal byar med sammanlagt ca 760 invånare. Ungefär 650 av dessa bor i Ytterhogdal vilken är den närmaste tätorten belägen ca 8 km nordväst om utredningsområdet. Rennäringen Utredningsområdet på Florkölen ingår inte i någon samebys ordinarie betesområde men ligger inom reservbetesområde för samebyarna Tåssåsen, Handölsdalen och Mittådalen. Området är inte utpekat enligt irenmark som ett område av särskild betydelse för rennäringen och ingår inte av något riksintresse för rennäringen. Ordinarie vinterbetesmark för Tåssåsens sameby ligger ca 6 km väst om Florkölen. Tåssåsens sameby planerar dock att införliva området kring Florkölen i sitt ordinarie vinterbetesområde. Konsekvenser De konsekvenser som beskrivs i Tabell 1 är kvarstående konsekvenser efter en rad skadeförebyggande åtgärder som kommer att vidtas. 7

8 Tabell 1. Sammanfattande översikt över anläggningens konsekvenser (stora, måttliga o.s.v.) och måluppfyllelse gällande miljökvalitetsmålen. Samhälls- eller bevarandeintresse Klimat- och miljöeffekter Efterlevnad av miljökvalitetsnormerna Förändring av landskapsbilden Konsekvenser för naturmiljö, fåglar och övrig fauna Konsekvenser för friluftslivet Konsekvenser för kulturmiljön Konsekvenser för användningen av naturresurser Konsekvenser för rennäringen Bedömda konsekvenser Positiva konsekvenser. Anläggningen kommer bidra till nationella åtaganden genom minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar. Positiva konsekvenser. Etableringen bidrar till att påverkan på luft och vattenmiljö totalt sett minskar. Behovet av vattenkraftsutbyggnad minskar. Liten förändring. Etableringen utgör en liten anlägging med höga vindkraftverk i ett området där relativt få människor kommer att ha utblickar mot anläggningen. Delar av anläggningen kommer att synas på relativt nära håll från ett fåtal byar. Hela anläggningen kommer dock bara att synas från större avstånd. Området domineras av skogsbruk. Inom utredningsområdet finns få, små områden med höga naturvärden vilka i största möjliga mån undviks vid lokalisering av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur. Anläggningen förväntas inte medföra annat än måttliga till små konsekvenser för förekommande arter. Den sammanvägda bedömningen för är att konsekvenserna för naturmiljöer och arter är små. Små konsekvenser. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen påverkas inte, men upplevelserna förändras. Obetydliga konsekvenser. Varken vetenskapliga eller pedagogiska värden är hotade. Visuell påverkan skadar inte värdena mer än obetydligt. Positiva konsekvenser. Faktisk markpåverkan är liten och skogsbruk påverkas ej, däremot möjliggörs nyttjandet av en ny naturresurs - vind - inom utredningsområdet. Med vidtagna åtgärder bedöms vindkraftetableringen kunna samexistera med renskötseln. För en utförligare beskrivning se kap Konsekvenser för luftfartens intressen Obetydliga konsekvenser. MSA-ytor påverkas ej. Konsekvenser genom ljudutbredning Konsekvenser genom skuggor och reflexer Konsekvenser i byggskedet Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Obetydliga konsekvenser. Naturvårdsverkets riktvärde för ljudnivåer vid bostadsfastigheter överskrids inte vid någon bostad. Obetydliga konsekvenser. Ingen bostad kommer att påverkas av skuggor. Små konsekvenser. Anläggningsarbetet sker i de allra flesta fall långt från bebyggelse och transporterna kommer att fördelas över en lång tidsperiod. Vindkraftutbyggnaden kommer dock att generera transporter genom de närliggande byarna. Jakten i utredningsområdet kommer att påverkas under de år som bygget beräknas pågå. Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till uppfyllelsen av sju av de sexton nationella miljökvalitetsmålen. Inga miljökvalitetsmål motverkas. Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva 8

9 1 Inledning Kapitlet ger en introduktion till projektet, redovisar hur MKB-dokumentet relaterar till övriga handlingar som ingår i ansökan samt ger en kort beskrivning av det genomförda samrådet. Florkölen utredningsområde för vindkraft ligger i Härjedalens kommun i ett område med god potential för vindkraftsproduktion. Nordex har därför för avsikt att etablera en vindkraftanläggning här. Ansökan omfattar tillstånd för uppförande och drift av en anläggning med 6 vindkraftverk. Denna miljökonsekvensbeskrivning med samrådsredogörelse ska ligga till grund för prövningen av anläggningens tillåtlighet och för fastläggande av tillstånd och villkor för verksamheten. Anläggningen ska prövas enligt 9 kap miljöbalken 1.1 Sökanden Sökanden i detta tillståndsärende är Nordex Sverige AB. Företagets kontaktperson är: Beau Boekhout Nordex Sverige AB Kungsängsvägen 25 B Uppsala Nordex Sverige AB är ett dotterbolag till Nordex Energy GmbH, som är en stor tillverkare av vindkraftverk och kvalitetscertifierat enligt ISO Bolagets vindkraftverk finns idag i drift i många länder över hela världen vilket ger en bred erfarenhet av projekt under olika betingelser. Nordex SE, som är moderkoncern, är listat på Frankfurt-börsen. 9 Nordex kärnverksamhet är tillverkning och försäljning av vindkraftverk, men företaget bedriver även projektutveckling i Sverige och andra länder. I Sverige finns enheter med personal inom projektutveckling, försäljning, bygg och anläggning samt drift och underhåll. Det svenska huvudkontoret ligger i Uppsala. 1.2 Syfte med MKB Syftet med en MKB är enligt 6 kap 3 miljöbalken att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.3 Om MKB-dokumentet en läsanvisning MKB:n är dels ett huvuddokument som i text och bild redogör för projektet och dess konsekvenser, dels kartor och tekniska ritningar som redovisas som bilagor. MKB:n inleds i kapitel 2 med en beskrivning av projektets lokalisering och hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. Kapitel 3 innehåller en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen. Kapitlen 4 till 7 är en redovisning av de förutsättningar som präglar det område som är aktuellt för vindkraftanläggningen. Förutsättningsbeskrivningen görs i ett brett geografiskt perspektiv för att läsaren ska få referenser från det omgivande landskapet för de värden som pekas ut inom utredningsområdet för vindkraftanläggningen. Kapitel 4 - det första av förutsättningskapitlen - beskriver de förutsättningar som råder med avseende på landskap, topografi, naturvärden, friluftsliv och kulturmiljöer. Inledningsvis beskrivs förhållandena i ett regionalt perspektiv och därefter följer

10 en mer detaljerad beskrivning av utredningsområdets livsmiljöer och arter. Kapitel 5 beskriver förutsättningarna med avseende på markanvändning och naturresurser. Kapitel 6 beskriver förutsättningarna med avseende på rennäringen. Kapitel 7 redovisar de samhälleliga förutsättningar som präglar området kring den planerade vindkraftanläggningen, dvs. befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och service. Kapitel 8 redovisar s.k. skadeförebyggande åtgärder. En rad åtgärder blir aktuella för att undvika negativa konsekvenser för människor och miljö. Åtgärderna är åtaganden som Nordex Sverige AB kommer att använda för verksamheten. Åtgärderna spänner över allt från hänsyn till naturmiljöer till tekniska hänsynstaganden vid utformning. Konsekvensanalysen i efterföljande kapitel avser kvarstående konsekvenser efter vidtagna åtgärder. Kapitel 9 innehåller själva konsekvensanalysen och beskriver konsekvenserna för miljön och människors hälsa och säkerhet av en vindkraftutbyggnad vid Florkölen. Konsekvenserna är de som bedöms kvarstå efter de åtaganden om skadeförebyggande åtgärder som presenteras i kapitel 8. För konsekvensbedömningarna används bedömningsgrunder som redovisas som en enkel tabell i respektive avsnitt. Kapitel 10 beskriver kort vilken uppföljning som det kan bli aktuellt att genomföra. 1.4 Om samrådsprocessen Samrådet och de synpunkter som inkommit redovisas utförligt i samrådsredogörelsen, se bilaga 1 och 2. Samrådsprocessen kring vindkraftanläggningen vid Florkölen påbörjades under maj 2013 med att Nordex samrådde med 10 Länsstyrelsen och kommunen. Nordex inbjöd till ett öppet samråd via annons i lokaltidningar, på företagets hemsida och med utskick till fastighetsägare inom två km från den planerade vindkraftanläggningen. Mötet hölls i Knoppergården i Ytterhogdal, den 14 maj Samtidigt skickade Nordex ut inbjudan att delta i samrådsprocessen till samtliga berörda myndigheter, organisationer och företag. Samrådsunderlaget bestod av en projektbeskrivning och ett utkast till MKB. MKButkastet kunde ses som en anvisning om vad den färdiga miljökonsekvensbeskrivningen skulle komma att innehålla. Här beskrevs därför anläggningens miljöpåverkan på ett översiktligt sätt. Handlingarna har funnits tillgängliga på bolagets hemsida fram till dess att ansökan lämnades in. Materialet har även gått att beställa från Nordex. Ett ytterligare samrådsmöte med fokus på järv hölls med länsstyrelsen i Östersund under januari Samrådet avslutades i och med att bolaget lämnade in sin tillståndsansökan. 1.5 Vindkraft bakgrund och nationella målsättningar Den planerade vindkraftanläggningen vid Florkölen kommer att kunna ge ett tillskott till Sveriges behov av förnybar energi. Vindkraften ger inte några utsläpp, kräver inte några miljöfarliga bränsletransporter och är en långsiktigt hållbar energikälla. Vindkraften efterlämnar inte heller, till skillnad mot i stort sett all annan energiproduktion, någon väsentlig miljöskuld som framtida generationer måste överta. Beräkningar visar att ett vindkraftverk redan efter ca åtta månader i drift har tjänat in den energiförbrukning som är nödvändig för att producera och uppföra vindkraftverket (Vindkraftshandboken,

11 Boverket 2009). Vindkraften har av dessa skäl en god förankring i landets energi- och miljöpolitik. Det framstår idag som klart att produktionen av el från vindkraft kommer att få en viktig roll i landets framtida energiförsörjning. Vindkraften blir ett allt viktigare komplement till exempelvis vattenkraft och kärnkraft. Sveriges energipolitik syftar till att underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle genom att effektivisera elanvändningen, underlätta övergången till förnybara energislag och se till att den elproduktionsteknik som används är miljömässigt acceptabel. I början av 2009 antogs ett nytt EU-direktiv om främjande av användningen av förnybar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49 % förnybar energi. Riksdagen beslutade emellertid i juni 2009 om en ambitionshöjning till minst 50 % i enlighet med propositionen om En sammanhållen klimat- och energipolitik. kommer endast att bidra med någon TWh. 1.6 Projektets tidplan I mars 2014 planeras ansökan om tillstånd för verksamheten att inlämnas till Länsstyrelsen. När anläggningen kan börja uppföras är beroende av när tillstånd erhålls. Troligtvis kan anläggningen börja uppföras med start under Byggtiden uppskattas till ca ett och ett halvt år vilket innebär att anläggningen beräknas att kunna vara i drift under Under 2012 producerades 7,2 TWh vindkraftsel i Sverige. 1 TWh räcker exempelvis till att driva alla Sveriges tåg, tunnelbanor och spårvagnar i fyra månader. Källa: Energimyndigheten, Transportsektorns energianvändning ES 2009:04 I ovan nämnda proposition föreslog regeringen i mars 2009 en planeringsram för vindkraft på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Riksdagen beslutade i juni 2009 i enlighet med regeringens förslag. Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor i Sverige och det ska bidra till ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Målet med systemet är att öka elproduktionen från förnybara energikällor med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020 (Regeringen, 2009). Den förnybara elproduktion som främst kommer att byggas ut inom ramen för systemet är vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. Övriga förnybara energislag 11

12 2 Lokalisering Kapitlet beskriver den planerade vindkraftanläggningens lokalisering. Inledningsvis beskrivs också hur projektet valts fram i konkurrens med andra alternativa lokaliseringar. 2.1 Lokaliseringsalternativ Vind är en form av naturtillgång. Platserna där vinden finns i en sådan omfattning att den är möjlig att nyttja för vindkraft är dock begränsade. Miljöbalken anger i sin portalparagraf bl.a. att mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. De politiska målen är att vindkraft ska byggas ut i stor omfattning inom de närmaste åren. Därför räcker inte en utbyggnad bara på den allra bäst lämpade platsen i Sverige, utan utbyggnaden måste ske på flera platser samtidigt, under förutsättningen att kraven i 2 kap 6 miljöbalken uppfylls på den enskilda platsen. I det följande beskrivs hur Nordex gått till väga för att ta fram de för Nordex lämpligaste platserna för vindkraft i Sverige, vilka inte alltid sammanfaller med riksintresse för vindbruk. Infrastruktur och tillgänglighet Vägar eller möjlighet att bygga väg, inte för brant lutning Möjlighet att arrendera mark Nätanslutning Ekonomiskt rimligt att dra elledning till anslutningspunkt Tillräcklig kapacitet i elnätet Bostäder och skyddade områden Tillräckligt långt från bostäder för att klara krav för ljud och skuggor Avsaknad av skyddade områden eller riksintressen vars värden påtagligt kan skadas Samhällsplanering Gärna område föreslaget som riksintresse för vindbruk Gärna utpekat som lämpligt för vindbruk i en kommunal plan för vindkraft om sådan finns Rangordning av områden Områdena som identifierats som lämpliga för vindkraft har jämförts och rangordnas. Rangordningen har baserats på områdenas grad av lämplighet utifrån de faktorer som beskrivits ovan. Områdena med högst bedömd lämplighet har hamnat högst upp Bra vindförutsättningar, tillgänglighet och få motstående intressen Nordex arbete med att identifiera områden som kan vara lämpliga att etablera vindkraft i har skett i fem steg, vilka illustreras i figur 1. I denna process preciserades en lista över tänkbara områden utifrån vindförutsättningar, tillgänglighet och motstående intressen. De faktorer som Nordex beaktar i urvalsprocessen listas nedan. Vindförhållanden Årsmedelvind på 103 m höjd enligt MIUU- kartering Öppet landskap eller höjd med fria vidder, låg turbulens Figur 1. En illustration av Nordex urvalsprocess vid vindkraftetablering. 12

13 i rangordningen. När Nordex sedan gått vidare med planeringen för enskilda projekt har man således börjat med områdena med högst rang. Florkölen är ett av dessa områden. Ytterligare områden som identifierats som lämpliga för vindkraft bör dock inte enbart ses som alternativ till den sökta etableringen utan utgör potentiellt ytterligare områden som projektören kan vara intresserad av att utveckla. Redogörelse för några högt rangordnade lokaliseringar Nordex har valt att göra en geografisk avgränsning som omfattar Härjedalens kommun i Jämtlands län och Ljusdals kommun i Gävleborgs län. Inom detta område har flera alternativa lokaliseringar identifierats, se jämförelse av alternativen i tabell 2. Florkölenprojektet och projekten Skaftsåsen, Trötberget, Norderåsen, Dalskölen och Huskölen som beskrivs mer i detalj nedan, ligger alla högt upp i rankningslistan. Förutsättningar som kommer fram under hand när projektören utvecklar ett projekt kan dock göra att projektet kan bli svårt eller till och med omöjligt att gå vidare med. Sådana förutsättningar kan vara att man inte får till stånd avtal med markägare eller att oförutsedda motstående intressen visar sig eller andra omständigheter som gör att förutsättningarna enligt 2 kap 6 miljöbalken inte uppfylls. Skaftsåsen Skaftsåsen ligger södra delen av i Härjedalens kommun på gränsen till Ljusdals kommun i Gävleborgs län. Vindförhållandena är goda och området har bedömts kunna rymma 130 vindkraftverk. Skaftsåsen är därför utpekat som riksintresse för vindbruk. Omgivningarna är glesbefolkade men en aspekt som talar emot en etablering av en vindkraftanläggning på Skaftsåsen är att det enligt kommunens fördjupade översiktsplan för vindkraft finns ett starkt lokalt motstånd mot vindkraft på Skaftåsen. I ett långsiktigt perspektiv anser kommunen därför att även Skaftåsen, trots riksintresseklassificeringen, bör undantas från vindkraftsutbyggnad. Kommunen bedömer att en utbyggnad av vidkraft på Skaftåsen skulle påverka livsmiljö och boendekvaliteter samt förutsättningarna för en småskalig turismutbyggnad i Lillhärdalsbygden negativt. Skaftåsen ligger dessutom nära ett riksintresse för friluftsliv som är beläget i det angränsande Gävleborgs län. Av ovanstående skäl anses denna lokalisering mindre lämplig än huvudalternativet. Trötberget Trötberget ligger ca 15 km väster om Sveg i Härjedalens kommun, Jämtlands län. Området är utpekat som riksintresse för vindbruk på grund av dess goda vindförhållanden men är i kommunens översiktplan markerat som ett område som inte är lämpligt för vindkraft. Trötberget ligger i konflikt med Sveg Härjedalen airports hinderfria ytor varför en vindkraftanlägging här inte är förenlig med pågående markanvändning. En utbyggnad av Trötberget skulle äventyra flygsäkerheten på Svegs flygplats, vilket kommunen inte kan acceptera. Flygplatsen är av vital betydelse för kommunens näringsliv och dess invånare. Trötberget ligger dessutom inom ett område som enligt kommunens översiktsplan för vindbruk föreslås som riksintresse för rennäring. Av ovanstående skäl anses denna lokalisering mindre lämplig än huvudalternativet. Norderåsen Norderåsen är belägen ca 5 km nordost om Linsell och Glissjöberg i Härjedalens kommun, Jämtlands län. Området beräknas rymma åtta vindkraftverk. Norderåsen är inte utpekat som riksintresse för vindbruk, men det är utpekat som lämpligt för vindkraft i kommunens fördjupade översiktsplan för vindbruk. Området har bra vindförhållanden och bra infrastruktur finns fram till området. Här finns dock motstående intressen i form av riksintressen för rennäring. På grund av att området 13

14 utgörs av riksintresse för rennäringen anses denna lokalisering mindre lämplig än huvudalternativet. Dalskölen Dalkölen ligger i det höglänta skogslandet i norra delen av Ljusdals kommun i Gävleborgs län, ca 35 km norr om tätorten Ljusdal. Här planerades en etablering av 17 vindkraftverk. Dalkölen är inte utpekat som riksintresse för vindbruk men finns med i Ljusdals kommuns vindbruksplan som lämpligt område för vindkraft. Området har mycket bra vindförhållanden, nära till elanslutning och transportvägar med hög bärighet. Man har även tecknat markavtal. Området nyttjas främst för skogsbruk och är inte utmärkande med avseende på friluftsliv. Påverkan på allmänna intressen som jakt, fiske och friluftsliv, pågående och planerad markanvändning, turism och landskapsbilden bedöms bli liten. I kommunens riktlinjer för området angavs dock att området måste inventeras med avseende på rovfåglar då höjdlägena kan utgöra häckningslokaler. Resultatet av Nordex rovfågelinventering visade också på en kungsörnshäckning på för litet avstånd från den planerade vindkraftanläggningen. På grund av risken för negativ påverkan på naturmiljön har Nordex valt att inte gå vidare med detta alternativ. Huskölen Huskölen är beläget ca 10 km söder om Florkölen i Ljusdal kommun, Gävleborgs län, nära gränsen till Härjedalen kommun, Jämtlands län. På Huskölen finns plats för fem vindkraftverk. Huskölen är inte utpekat som riksintresse för vindbruk, men ligger inom det område som i kommunens vindbruksplan anges vara lämpligt för en mindre etablering av vindkraft. Pågående markanvändning är främst skogsbruk. Området utgör även reservbetesområde för rennäringen. Huskölen utmärker sig inte som särskilt viktigt för friluftslivet. Påverkan på allmänna intressen som jakt, fiske och friluftsliv, pågående och planerad markanvändning och turism bedöms preliminärt bli liten. Huskölen är dock lägre än Florkölen och vindförhållandena sämre vilket gör att Huskölen anses vara ett sämre alternativ för vindproduktion än Florkölen då förutsättningarna för effektivt nyttjande av vindresursen är bättre vid Florkölen. Huvudalternativet Florkölen Florkölen ligger ca 40 km öster om Sveg i den östra delen av Härjedalens kommun (se karta i figur 2). Florkölen är inte utpekat som riksintresse för vindbruk, men ligger inom det område som i kommunens vindbruksplan anges vara lämpligt för en mindre etablering av vindkraft. Här planeras sex vindkraftverk. Vindförutsättningarna samt förutsättningar för elanslutning och transportvägar är goda och markavtal finns. De motstående intressena är få och området utmärker sig inte som särskilt viktigt för friluftsliv eller turism. Området nyttjas i dagsläget främst för skogsbruk och det ligger inom reservbetesområde för rennäringen. De naturvärden som identifierats i samband med naturinventeringen kommer i hög grad att kunna undvikas vid av lokaliseringen av vindkraftverk med tillhörande infrastruktur. I trakten kring den planerade vindkraftanläggningen bor ca 760 personer och endast från ett fåtal av dessa kommer landskapsbilden att förändras påtagligt. Påverkan på allmänna intressen som jakt, fiske och friluftsliv, pågående och planerad markanvändning och turism bedöms bli liten. Då vindförhållandena är goda och endast få motstående intressen finns bedöms Florkölen vid en jämförelse med de övriga studerade lokaliseringarna vara den lämpligaste lokaliseringen för vindkraft. Jämförelse av de högt rangordnade lokaliseringarna Jämförelsen mellan de högt rangordnade alternativen åskådliggörs i tabell 2. Jämförelsen visar att huvudalternativet Florkölen innebär minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön 14

15 Tabell 2. Jämförelse av de högt rangordnade lokaliseringarna. Alternativ lokalisering Planeringsförutsättningar Möjligt antal vindkraftverk Riksintressen, områdesskydd och artskydd Övriga motstående intressen Bedömning Skaftsåsen Riksintresse för vindbruk. Ej lämpligt för vindkraft enligt kommunens vindbruksplan. 130 Beläget nära riksintresse för friluftsliv Starkt lokalt motstånd. Turismverksamhet. Ej lämpligt pga lokalt motstånd och motstående intressen för turismverksamhet. Trötberget Riksintresse för vindbruk. Ej lämpligt för vindkraft enligt kommunens vindbruksplan Ingen känd konflikt Området ligger i konflikt med Sveg Härjedalen airports hinderfria ytor. Ej lämpligt pga konflikt med Sveg Härjedalen airports hinderfria ytor. Norderåsen Lämpligt för vindkraft enligt kommunens vindbruksplan 8 Riksintresse för rennäring Ingen känd konflikt Ej lämpligt pga riksintresse för rennäring. Dalskölen Lämpligt för vindkraft enligt kommunens vindbruksplan 17 En art skyddad av artskyddsförordningen finns på för litet avstånd från den tänkta vindkraftanläggningen. Ingen känd konflikt Ej lämpligt pga konflikt med artskyddad art. Huskölen Lämpligt för vindkraft enligt kommunens vindbruksplan 5 Ingen känd konflikt Ingen känd konflikt Mindre lämpligt än Florkölen pga sämre vindförhållanden. Florkölen Lämpligt för vindkraft enligt kommunens vindbruksplan 6 Ingen känd konflikt Ingen känd konflikt Lämpligaste lokaliseringen för vindkraft med goda vindförhållanden och få motstående intressen och har goda vindförhållanden. Florkölen bedöms därmed vara det mest lämpliga alternativet med hänsyn till kraven på lokalisering i 2 kap 6 miljöbalken gjorde dock att området avgränsades till sin nuvarande utbredning åt norr. I östvästlig riktning avgränsas utredningsområdet naturligt av den branta topografin. Redogörelse för alternativ utformning av Florkölenprojektet Ursprungligen planerades en större vindkraftanläggning vid Florkölen. Denna tidiga layout inkluderade även Flornipan söder om det nuvarande utredningsområdet. På grund av befintliga höga naturvärden och ogynnsam topografi på Flornipan avfördes dock denna alternativa utformning. Man har även undersökt möjligheten att utöka vindkraftanläggningen åt norr. Missgynnsamma vindförhållanden i norr 15 Ett alternativ som övervägts har även varit att anlägga en mindre anläggning. Detta alternativ har dock strukits då en mindre anläggning ej blir lönsam och dessutom innebär en mindre anläggning ett mindre effektivt nyttjande av naturresurser, vilket Nordex anser vara sämre ur ett markanvändningsperspektiv.

16 Utredningsområde Ü km Figur 2. Karta över utredningsområdets lokalisering i Härjedalens kommun i Jämtlands län. Utredningsområde Det område inom vilket vindkraftanläggningen vid Florkölen planeras kallas i MKB-dokumentet för utredningsområdet. 2.2 Huvudalternativ Lokalisering Vindkraftanläggningen är planerad vid Florkölen som ligger i Härjedalens kommun i Jämtlands län. Utredningsområdet är ca 330 ha stort och beläget 40 km öster 16

17 om Sveg och ca 8 km sydost om Ytterhogdal (se karta i figur 2). Närmaste by är Flor som ligger ca 2 km väster om området. Området utgörs till största delen av skog, som nästan uteslutande är produktionsskog av tall och gran med inslag av mindre våtmarker. Områdets lämplighet för vindkraft Vindmätningar Nordex har kartlagt vindförhållandena genom vindmätningar med s.k. sodar vid Florkölen mellan augusti 2010 och november Resultat från dessa mätningar visar på goda vindförhållanden i området. Kompletterande vindmätningar med en 100 m hög vindmätningsmast planeras. Topografi Utredningsområdet ligger på Florkölen, som utgör en sammanhängande bergsrygg utsträckt i nord-sydlig riktning. Höjderna inom utredningsområdet varierar mellan ca 400 och 550 m ö.h. Topografin karaktäriseras av höjdryggens branta sidosluttningar, ett flackare höjdparti med omväxlande mindre toppar och däremellan liggande höjdområden. Få motstående intressen Inom utredningsområdet för vindkraft finns inga riksintressen. Det finns dessutom få närboende. Anläggandet av en vindkraftanläggning inom utredningsområdet bedöms inte heller orsaka påtaglig skada för de förekommande riksintressena i omgivningarna (se beskrivning av dessa i tabell 6). Infrastruktur Områdets infrastrukturella förutsättningar är goda. Det finns vägar och skogsbilvägar i direkt anslutning till utredningsområdet. Det finns också förutsättningar för att åstadkomma en anslutning till elnätet. Elnätanslutningen kommer att planeras och projekteras i samarbete med Fortum och Härjeåns Nät vilka har koncession för elnätet i området. De infrastrukturiella förutsättningarna beskrivs utförligare i avsnitt 3.3 och 3.4. Planförhållanden Florkölen är inte utpekat som riksintresse för vindbruk. Härjedalens kommun har i sitt tematiska tillägg om vindkraft (antaget ) till översiktsplanen pekat ut områden som anses lämpliga för omfattande utbyggnad av vindkraft, områden som anses lämpliga för utbyggnad av vindkraftverk i mindre skala samt områden som ej anses lämpliga för utbyggnad av vindkraft. Florkölen ligger inom ett område som anses lämpligt för utbyggnad av vindkraftverk i mindre skala. Kommunen har angett ett flertal generella riktlinjer vid vindkraftsutbyggnad. I bilaga 3 redovisas hur Nordex förhåller sig till dessa generella riktlinjer. Kommunen har även angett specifika rekommendationerför de områden som anses lämpliga för utbyggnad av vindkraft i mindre skala. I tabell 3 redogörs för dessa rekommendationer och hur Nordex förhåller sig till dessa. 2.3 Nollalternativ Nollalternativet är en förväntad utveckling av projektområdets befintliga markanvändning samt övriga följdeffekter, om etableringen inte kommer till stånd. I ett nollalternativ är det inte sannolikt att den nuvarande markanvändningen skulle förändras i stor omfattning. Området har inga särskilda, unika, förutsättningar för turismutvecklig eller ny bebyggelse. Det innebär dock inte att området kommer att stå helt orört då skogsbruket kommer att fortgå som tidigare. Det är dock möjligt att rennäringen skulle kunna börja använda markerna mer än i dagsläget, till följd av ökade markkonflikter på annat håll inom vinterbetesmarkerna. Nollalternativet innebär att den mängd 17

18 Tabell 3. Rekommendationer till vindkraftsexploatörer från Härjedalen kommuns vindbruksplan gällande områden lämpliga för utbyggnad av vinkraft i mindre skala samt hur dessa bemöts av Nordex. Härjedalen kommuns riktlinjer Grupper med maximalt fem verk kan tillåtas. Inom de av kommunen utpekade områdena för utbyggnad av vindkraft i mindre skala finns områden med känslig landskapsbild, där det kan vara olämpligt att lokalisera vindkraftverk. Vindkraftsutbyggnad bör medföra lokal eller regional ekonomisk nytta. Inga etableringar tillåts närmare än 500 m från permanent- eller fritidshusbebyggelse om inte geografiska förhållanden skapar erforderlig avskärmning. Inga etableringar får påtagligt påverka riksintressen för natur- och kulturmiljöer eller friluftslivet. Vid etableringar skall hänsyn tas till regionala och lokala intressen som natur- och kulturvärden, värdefulla biotoper, rovfåglar, områden med djur och växter upptagna i artskyddsförordningen, värdefulla våtmarker, sumpskogar samt fornminnen. Vindkraftverk får inte etableras så att de negativt påverkar värdefulla landskapspartier, viktiga utblickar eller siktlinjer mot etablerade landmärken. Avståndet mellan mindre grupper eller enskilda verk bör vara minst 10 km. Riktlinjerna för avstånd till bebyggelse, buller, skuggor, markarbeten, totalhöjd, hinderbelysning, hindersfrihet kring Svegs Flygplats mm skall beaktas. Nordex kommentar Dialog har förts med kommunen i denna fråga. Landskapsbildspåverkan redovisas i avsnitt 8.6 i MKB:n. Nordex är positiva att tillföra ekonomisk nytta till bygden. Ingen bebyggelse finns närmare den planerade anläggningen än 500 m. Inga riksintressen påverkas påtagligt av en vindkraftanläggning vid Florkölen. Bolagets hänsynsåtgärder och de kvarstående konsekvenserna för natur- och kulturvärden redovisas i avsnitt 9.7 och 9.9 MKB:n. Inga värdefulla landskapspartier, viktiga utblickar eller siktlinjer mot etablerade landmärken påverkas negativt. Påverkan på landskapsbilden beskrivs i avsnitt 896 i MKB:n. Avståndet till andra vindkraftanläggningar är över 10 km. Detta beskrivs i avsnitt 9.6 MKB:n. Riktlinjer och rekommendationer för avstånd till bebyggelse, buller, skuggor, markarbeten, totalhöjd, hinderbelysning och hindersfrihet kring Svegs Flygplats beaktas. förnyelsebar elenergi som skulle produceras vid Florkölen uteblir. Samhällets mål att byta ut icke förnybar energi och att öka elproduktionen från förnyelsebara energikällor försvåras därmed liksom möjligheten att, i enlighet med det nationella miljömålet, att öka andelen vindkraft till 30 TWh till år El motsvarande den tänkta produktionen tillförs idag till det nordiska elsystemet genom energiproduktionsanläggningar som i huvudsak baseras på fossila bränslen. Även bidraget till de regionala och lokala miljömål där det har beslutats om att öka andelen förnyelsebar energi kommer att påverkas negativt. i skogs- och myrlandskapet vid Florkölen helt uteblir. Inte heller kommer landskapsbilden att förändras. Störning från byggtiden och påverkan på friluftsupplevelserna kommer också att utebli, liksom eventuell påverkan på järvreviret. Nollalternativet innebär också att de arbetstillfällen som genereras av den planerade vindkraftanläggningen i uppbyggnads- och driftskede uteblir. Även om de fysiska ingreppen till följd av vindkraftanläggningen är begränsade innebär ändå nollalternativet att ingrepp 18

19 3 Verksamhetsbeskrivning Kapitlet innehåller en teknisk beskrivning av den planerade vindkraftanläggningen. 3.1 Omfattning Antal vindkraftverk Totalt planeras upp till 6 vindkraftverk i Florkölenprojektet. Beräknad produktion Vindkraftverken kommer att ha en effekt på ca 3 MW. Den totala installerade effekten kommer således att vara ca 18 MW och den förväntade årliga energiproduktionen beräknas till ca 50 GWh vilket motsvarar den årliga förbrukningen av hushållsel för ca villor (genomsnittlig förbrukning är ca 5000 kwh per år och villa). Denna uppskattning av produktion utgår från dagens teknik, men kan förändras då tekniken utvecklas. Förutsättningarna enligt 2 kap 3 miljöbalken kommer alltid att uppfyllas. 3.2 Parklayout Typ av verk Vindkraftverken kommer att vara av märket Nordex. Den mest aktuella turbinen är N117. N117 har med en navhöjd på 140 m och en rotordiameter på 117 m en totalhöjd på 198,5 m (teknisk beskrivning i bilaga 4). För att ta hänsyn till den snabbt pågående teknikutvecklingen omfattar tillståndsansökan och MKB:n vindkraftverk med en totalhöjd på max 240 m. Typ av vindkraftverk kan därför komma att ändras för att optimera anläggningens effektivitet med avseende på den teknik som finns tillgänglig då vindkraftanläggningen ska etableras. Typexempel på utformningen av vindkraftverken redovisas i bilaga 4. Vindkraftverken har en trebladig rotor som överför vindenergin till en generator vilken i sin tur omvandlar energin till el. Rotor och maskinhus monteras på ett koniskt torn av stål eller eventuellt en kombination av stål och betong. På vindkraftverket sitter vindmätare och vindriktningsvisare som ser till att vindkraftverket automatiskt vrids mot vinden. Vindkraftverket har variabelt varvtal så att påfrestningar, effektuttag och ljudnivå optimeras efter vindens variationer. Vindkraftverken är tekniskt avancerade med automatiserad styrning och fjärrövervakning. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Vindkraftverken kommer att vara antireflexbehandlade och målade i en diskret, ljusgrå, färg. Utformningen blir enhetlig, utan andra logotyper än tillverkarens. Placering Vindkraftverkens preliminära placeringar inom utredningsområdet framgår i exempellayouten i karta i figur 3. Placeringen av de enskilda vindkraftverken har i exempellayouten optimerats utifrån en avvägning mellan största möjliga utnyttjande av vindenergin, tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken och begränsning av påverkan på känsliga delområden. Faktorer som beaktats har bl.a. varit dominerande vindriktning, turbulens, beräknad ljudnivå, beräknad skuggutbredning, lokala naturvärden, hydrologi och geologi. Placeringen följer också vedertagna regler avseende minimiavstånd mellan vindkraftverken. Om vindkraftverk placeras för nära varandra finns risk för att optimal effekt ej uppnås. Arbetet med att optimera placeringarna av vindkraftverken pågår under hela projekteringstiden. Därför sker ansökan enligt box-modellen. På så sätt ökar möjligheterna att även sent framkommen information kan inarbetas i projekteringen och på så 19

20 Utredningsområde Trolig layout med 6 st vindkraftverk Befintliga vägar som behöver uppgraderas Trolig sträckning av nya vägar Ü km Figur 3. Karta över utredningsområdets lokalisering och en prelinimär layout av vindkraftverk och tillhörande väginfrastruktur. sätt resultera i att vindkraftanläggningen vid Florkölen byggs med en optimal avvägning mellan nyttjande av vindenergin och hänsyn till andra intressen i området. Kriterier vid placering av vindkraftverk Inga identifierade naturvärden av klass 1 och 2 berörs Ingen placering inom strandskyddat område Inga biotopskyddade områden eller nyckelbiotoper berörs Delområden som bolaget åtar sig att undvika för placering av vindkraftverk utgörs 20

21 av särskilt värdefulla naturmiljöer. Sådana begränsningsområden för placeringen av vindkraftanläggningen är redovisade på kartan i figur 21 och i bilaga 5. Dessa områden utgörs av: Skogliga objekt med höga och mycket höga naturvärden (klass 1 och 2) Vårmarker med höga naturvärden (klass 2) Biotopskyddade områden och nyckelbiotoper 3.3 Byggskedet Nordex planerar att uppföra Florkölen vindkraftanläggning med start under Byggtiden uppskattas till ett och ett halvt år. Materialbehov Vid byggande av vägar, anläggningsytor och fundament kommer berg- och grusmaterial samt sand att användas. Det ligger i verksamhetsutövarens eget intresse att minimera och därigenom hushålla med dessa naturresurser. Massbalans eftersträvas inom utredningsområdet genom att befintligt schaktmaterial återanvänds i största möjligaste mån. Massor som alstras i samband med schaktning för vägar, fundament o.d. kommer så långt det är möjligt att användas till vägar och andra byggnationer inom området. Tillstånd för eventuella nya täkter inom eller utanför utredningsområdet kommer att sökas separat om behov finns. En beräkning av materialbehovet för vindkraftanläggningen presenteras i tabell 4. Vägsystem Befintliga vägar Planen är att delarna till vindkraftverken kommer att levereras till Iggesunds hamn. Därifrån kommer de att transporteras med lastbil på väg 84 och sedan vidare på väg 521 varifrån befintliga skogsbilvägar leder Tabell 4. Beräkning av uppskattat materialbehovet för vindkraftanläggningen. Beräkningen är en uppskattning utifrån dagens teknik. Beräkning av materialmängd m 3 Befintliga vägar, 5m bredd Nya vägar 5 m bredd Gravitationsfundament Uppställningsytor kranar Summa materialmängd in till den planerade vindkraftanläggningen vid Florkölen. De befintliga vägarna kan komma att förstärkas och breddas för att uppfylla de geometriska krav som ställs på vägnätet i byggnadsfasen. Generellt sett är det nuvarande vägnätet av god standard, men vissa åtgärder kommer att erfordras. Preliminärt beräknas 12,5 km av befintliga skogsbilvägar behöva uppgraderas. Av dessa ligger ca 1 km inom utredningsområdet. Åtgärderna innebär förändringar av kurvradier, lutningar och vägbredd samt förstärkning. Om eventuell breddning av befintlig väg över vattendrag behövs, kommer arbetet utföras på ett sådant sätt så att strandskyddets syften inte påverkas. Nya vägar Vid sidan om de befintliga vägarna kommer nya vägstråk, med tillfartsvägar fram till vart och ett av vindkraftverken, att behöva anläggas inom utredningsområdet. Totalt handlar det om anläggande av ca 4,5 km ny väg, se karta i figur 4. Förslaget som arbetats fram är ett vägnät som kan förväntas vara geotekniskt rimligt, funktionellt för transport och ge minsta intrång i de natur- och kulturvärden som identifierats vid den riktade naturvärdesinventeringen och tidigare utförda inventeringar av kulturmiljöer. Vid 21

22 vägdragning har följande kriterier beaktats: Befintligt vägnät nyttjas i första hand. I området finns idag flera skogsbilvägar. Vägsträcka och vägbredd minimeras. Inga identifierade kulturvärden och naturvärden av klass 1 berörs. Naturvärde klass 2 undviks i största möjliga mån. Inga nya vägar anläggs inom strandskyddat område. Lutning har i möjligaste mån anpassats till max 7 %. Undantag har gjorts upp till 15 % där det inte funnits någon annan lösning. I kurvor är radie i vägsnitt 50 m vilket med god marginal klarar radiekraven. Hänsyn tas till grundläggningsförhållanden och vägar förläggs där det råder bärighet till mycket god bärighet. De nya vägarnas utformning kommer att variera beroende på markförhållanden och topografiska förhållanden. Det kan bli aktuellt med sprängning för anläggningen av vägsystem. Den kommande projekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. Vägarna kommer att förläggas inom en ca 30 m bred korridor fri från träd. Korridoren behöver vara så pass bred för att få plats med snöröjning och att tillfälligt lägga upp det ytskikt som schaktas av och som sedan ska användas till bl.a. släntning. I anslutning till eventuella tvära kurvor kommer korridorbredden att vara större vilket innebär en bredare zon som är fri från träd. Vägbanan behöver vara ca 4,5 m bred med erforderlig breddning i kurvor och för mötesplatser. Vägarna dimensioneras dels för planerade transporter under byggskedet och leveranser av vindkraftverken, dels långsiktigt som servicevägar till anläggningen. Vid vägdragning tas hänsyn till strandskyddade områden, känsliga biotoper Figur 4. Skogsbilväg som leder in i utredningsområdets centrala del. 22 och våtmarker för att undvika onödiga ingrepp. Åtgärder för att bibehålla hydrologi och vegetation kommer vid behov att vidtas, se vidare i avsnitt 8 vilka åtgärder som kan bli aktuella. Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergsförankrade fundament respektive gravitationsfundament. Den fortsatta projekteringen kommer att utvisa vilken typ av fundament som kommer att förordas för respektive vindkraftverk vid Florkölen. Valet görs bl.a. på grundval av resultaten av kommande geotekniska undersökningar. Vid senare samråd med kommunen kommer förslag till typ av fundament för respektive vindkraftverk att presenteras. Ett bergsförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar. Detta kräver att berget har en god hållfasthet. Vid större jorddjup nyttjas vanligen gravitationsfundament där, såsom namnet anger, fundamentet i sig utgör motvikten

23 till de krafter som vindkraftverket utsätts för. Någon ytterligare förankring krävs då inte. Ett gravitationsfundament består dock av en betydligt större mängd betong än ett bergsförankrat fundament. I båda fallen jämnas ytan ut innan fundamentet anläggs. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn förankras i fundamentets armering, den så kallade ingjutningssektionen. På fundamentet läggs sedan grus och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Grundläggning ska ske i torrhet och fundament dimensioneras för dränerade förhållanden. Vid eventuell förekomst av grundvatten eller tillrinnande ytvatten måste därför permanent ledas bort från grundläggningen. Särskilt tillstånd kommer i sådant fall att sökas. Vid grundläggning nära branta slänter skall stabilitetsförhållanden utredas Schaktmassor som alstras i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid byggnation av vägar och som grundläggning för vindkraftverkens anläggningsytor så långt det är praktiskt möjligt. Betongstation Betongtillverkning för grundläggning och fundament kommer att ske med en mobil betongstation som anläggs temporärt i utredningsområdet. Den ungefärliga mängden betong som krävs vid gjutning av fundament för varje vindkraftverk är m3. Betongen transporteras från betongstationen till gjutningsplatsen i betongbilar (betongmoppar). Elnät och nätanslutning Energimarknadsinspektionen kommer att pröva koncession för nytt elnät enligt ellagen. Elnätanslutningen kommer att planeras och projekteras i samarbete med Fortum och Härjeåns Nät vilka har koncession för elnätet i området. Nedan redovisas principerna för anläggning av nytt elnät samt en mycket översiktlig bedömning av konsekvenserna. Troligaste anslutningsalternativ av Florkölenanläggningen till överliggande elnät är vid Laforsen, ca 40 km sydost om utredningsområdet. Anläggningen kan även istället komma att anslutas till något av de två till Florkölen närliggande vattenkraftverken i Ljusnan; Långströmmen ca 7 km sydväst om Florkölen och Storåströmmen ca 8 km söder om Florkölen. I möjligaste mån kommer befintliga ledningsgator att användas. Befintliga ledningsgator finns både i Ljusnans dalgång ca 5 km sydväst om utredningsområdet, och i Fåssjöns dalgång, ca 4 km öst om utredningsområdet. Ledningsgatan i Ljusnans dalgång löper mellan Långströmmen och Laforsen. Utgångspunkten är att ledningsdragningen ska göras så kort som möjlig och med nödvändiga hänsyn. Anpassningar kommer exempelvis att göras genom att inte förlägga ledningar genom områden med utpekade värden såsom riksintressen och skyddade områden. Även byar ska undvikas. Internt elnät Kabelnätet inom utredningsområdet, som förbinder vindkraftverken med varandra, kommer att ägas av vindkraftbolaget. Detaljutformningen av det interna elnätet är ännu inte klar men man kommer i första hand att nyttja markförlagd elkabel. Kabeln förläggs i ledningsschakt och utgångsläget är att den följer vägsystemet. Varje vindkraftverk ansluts till elnätet via en transformator. Transformatorerna placeras i fristående byggnader om några kvadratmeter vardera invid respektive vindkraftverk. Det kan bli aktuellt med sprängning för kabelförläggningen. Den kommande detaljprojekteringen kommer att utvisa i vilken omfattning och var detta behöver ske. 23