Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats"

Transkript

1 RAPPORT 1 av Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats Förutsättningar för ett eventuellt kulturens centrum inom eller i anslutning till området Staden mellan broarna Rapport till kulturnämnden Version 1.0 Umeå Kommun Umeå Kultur Postadress Besöksadress Rådhusesplanaden 8 Tel växel

2 2 av 24 Sammanfattning Syftet med rapporten är att beskriva förutsättningarna för ett eventuellt kulturens centrum inom eller i anslutning till området Staden mellan broarna. Ett annat syfte är att redogöra för hur arbetet har genomförts och ge exempel på synpunkter och önskemål om behov, möjligheter och farhågor vad gäller ett nytt kulturmötenas hus samt stadsbiblioteket. En slutsats som redovisas i rapporten är att det finns goda möjligheter till ökad samverkan genom att geografiskt samla några institutioner, föreningar, organisationer och företag på en ny plats, men det behövs kompletterande utredningar och fördjupade analyser på viktiga punkter. Ledningsgruppens diskussion och slutsatser redovisas i kapitel 4 under rubrikerna plats, verksamhet, ekonomi och stadsbiblioteket. Om det blir ett beslut att gå vidare med planeringen för ett kulturmötenas hus i området Staden mellan broarna bör underlag från de dialogmöten som redovisas i bilagorna tjäna som inspiration till fortsatta samtal, liksom de farhågor som där finns måste tas på allvar. I rapporten görs ett försök att presenterar kulturella verksamheter i ett nytt koncept där innehåll och samverkan står i fokus. De olika aktiviteterna är grupperade i klustren kulturmöten, kunskap, kreativitet, know-how, kommunikation och information, kompetens, film som scen samt kommersiell, kulinarisk. Rubriken Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats är ett citat från en grupp tjejer i åldrarna 9 12 år som gett sina förväntningar på framtiden.

3 3 av 24 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Syfte Process Diskussion och slutsatser Plats Aktiviteter...6 Kulturmöten...6 Kunskap...6 Kreativitet...7 Know-How...7 Kommunikation och information...7 Kompetens...7 Film som scen...8 Kommersiell, kulinarisk...8 Helheten Ekonomi Stadsbiblioteket...9 Bilagor...11 Bilaga 1. Kulturnämndens behandling...11 Bilaga 2. Öppna dialogmöten Tankar, idéer och visioner Oro, hot och risker...13 Bilaga 3. Barn, unga, besökare och medarbetare önskar och tycker om bibliotek..15 Bilaga 4. Övriga underlag Workshops Rapporter och utredningar Konferenser Studieresor...21 Bilaga 5. Beslut och ställningstaganden...22 Bilaga 6. Illustration till avsnitt VERSION NÄR VAD? TILL VEM? Test av struktur Ledningsgruppen Utkast Ledningsgruppen och presidiet Efter synpunkter från presidiet Presidiet och Ledningsgrupper Efter diskussioner i ledningsgrupperna Presidiet Efter synpunkter från presidiet Ledningsgruppen Efter diskussion i ledningsgruppen Presidiet och förvaltningens samverkansgrupp Efter presidiet och samverkansgrupp Kulturnämnden

4 4 av Bakgrund Ända sedan 1970-talet har det funnits en strategi för att öka Umeås attraktivitet genom att stärka Umeås kulturprofil. Under 1980-talet fick kulturen en starkare institutionell struktur genom en lokalisering av stadsbiblioteket, Folkets Hus och NorrlandsOperan till centrum. På 1990-talet fick NorrlandsOperan en helt ny byggnad som gav möjlighet att utveckla verksamheten till ett scenkonsthus med bred verksamhet; symfoniorkester, opera, dans, musik, samtida konst samt en restaurang. Under talet utvecklades idrottens infrastruktur med bland annat utbyggnad av konstgräsplaner för bollsporter, konstsnöspår för skidåkning, två nya ishallar på Nolia, inomhusidrottsarena på Nolia och ny friidrottsanläggning på universitetsområdet. En ny multihall för bollsporter byggs på Gammlia. Beslut har tagits om ett nytt badhus och planering pågår för en evenemangsarena. Nu, i början av 2010-talet, pågår en om- och tillbyggnad av området kring Designhögskolan och Konsthögskolan med nya lokaler för Arkitekthögskolan, Bildmuseet, en filial till HUMlab, restaurang och café samt en stor utställningshall som blir öppen för allmänheten. Näringslivs- och planeringsutskottet har tagit ett inriktningsbeslut om att vända staden mot älven. Man vill pröva att, med kulturens hjälp, utveckla Umeås centrum genom att låta området Staden mellan broarna präglas av mötesplatser, kulturella aktiviteter, upplevelser, småskalig handel, serveringar och annat som bidrar till att området är befolkat, tryggt och levande året runt. Tanken är att det ska bildas ett sammanhängande stråk, mellan det blivande Konstnärligt campus och Broparken. 2. Syfte Syftet med rapporten är att, i enlighet med kulturnämndens beslut, beskriva förutsättningarna för ett eventuellt nytt kulturens centrum inom eller i anslutning till området Staden mellan broarna. Ett annat syfte är att redogöra för hur arbetet genomförts och ge exempel på synpunkter och önskemål som framförts om behov, möjligheter och farhågor vad gäller ett nytt kulturmötenas hus samt stadsbiblioteket. 3. Process Under utredningsuppdraget har temadagar genomförts och ett flertal dialogmöten och workshops har hållits. I rapporten redovisas exempel på synpunkter från kulturnämnden (bilaga 1) och synpunkter från medborgare (bilaga 2). Resultat från den senaste enkätundersökningen på stadsbiblioteket ingår, liksom synpunkter från barn i olika läseklubbar samt synpunkter från medarbetare inom Umeå kultur (bilaga 3). En workshop med representanter för föreningar, studieförbund, andra kommunala förvaltningar och statliga institutioner finns dokumenterad i ett eget dokument och återges därför bara kortfattat i bilaga 4. Ett företag har anlitats för att med hjälp av två fokusgrupper med vana respektive ovana biblioteksbesökare diskutera bilden av framtidens bibliotek utifrån rumsliga, innehållsliga och kompetensmässiga perspektiv. Arbetet pågår och resultatet kommer att presenteras under våren. Ett par studieresor har genomförts och några internationella konferenser har bevistats. Medverkan har också skett på konferenser

5 5 av 24 med föreläsningar om framtidsfrågor. Sedan tidigare finns de utredningar som gjorts på uppdrag av kulturnämnden. En kort redogörelse av workshops, studieresor, konferenser och utredningar finns i bilaga 4. Tidigare beslut och ställningstaganden redovisas i bilaga 5. Avslutningsvis finns i bilaga 6 en bild som illustrerar kulturverksamheter i ett nytt koncept där fokus är på samverkan. 4. Diskussion och slutsatser Utredningsarbetet har fokuserat på möjligheter att vidareutveckla olika kulturella verksamheters innehåll genom en ökad samverkan med andra aktörer. Nedan redovisas den diskussion och de slutsatser som ledningen för Umeå kultur har gjort. De underlag som finns presenterat i ovan nämnda bilagor har varit vägledande. Dialogmötena har visat att det finns ett stort engagemang för ett kulturmötenas hus. Många idéer har presenterats, men det finns även en oro som ofta har handlat om de ekonomiska villkoren. Debatten har dominerats av vilka konsekvenser en flytt av stadsbiblioteket kan få. En slutsats ledningsgruppen dragit är att planeringen för Staden mellan broarna behöver kommuniceras så att det tydligare framgår att syftet är att utveckla Umeås centrum och stärka Umeås kulturprofil genom att skapa ett nytt koncept för flera av Umeås kulturaktörer. Kulturnämnden har under arbetet varit tydlig med att de vill se en öppen process där många har möjlighet att bidra och vara medskapande. Intresset för att delta och bidra med idéer och synpunkter har också varit stort. Slutsatsen är att arbetet med att på olika sätt samla idéer och önskemål, att analysera och kommunicera dem, kan bli avgörande för hur framgångsrikt resultatet blir. Förutsättningarna för att kunna delta varierar dock. I den fortsatta processen måste stor hänsyn tas till detta och förutsättningar skapas för en bred medverkan. För att kunna arbeta fram ett nytt koncept, där olika kulturverksamheter samverkar på ett integrerat och gränsöverskridande sätt, måste resurser avsättas så att man, så snart ett eventuellt inriktningsbeslut finns, kan arbeta med gemensamma mål, visioner och värderingar. En genomlysning av hur, och var, verksamheterna arbetar idag bör göras. Vilka mål finns? Vilka resurser är avsatta? Vilka resultat når man? Syftet är att få en gemensam bild av hur väl den verksamhet som bedrivs idag stämmer överens med de inriktningsmål och visioner som ska gälla för Staden mellan broarna och vilka förbättringar som behöver göras. Det kan gälla frågor om gemensamma målformuleringar, ledning och styrning, processer och strukturer och/eller samspelet internt och externt. För att nå fler besökare och nya grupper, fler aktörer och nya aktörer krävs både nya grepp på utformningen av det fysiska rummet och samverkan med andra kulturverksamheter. Kravet på flexibilitet är stort. Flera aktiviteter ska kunna pågå samtidigt och lokalerna ska kunna ändras över tid. 4.1 Plats Det finns stora förväntningar på Staden mellan broarna. Ett kulturmötenas hus ska ha en tydlig identitet som en tillgänglig och neutral mötesplats. Den ska upplevas välkomnande av alla oavsett etnicitet, religion, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller social bakgrund. Genom samverkan och nya möten mellan olika

6 6 av 24 verksamheter ska delvis andra förutsättningar uppstå för att bevara, förändra och utveckla tjänster och arbetsmetoder. Ledningsgruppens bedömning är att det går att skapa goda möjligheter för detta genom att geografiskt samla några institutioner, föreningar, organisationer och företag på en ny plats, men det behövs kompletterande utredningar och fördjupade analyser. Läget vid älven, med närheten till såväl Storgatan som Rådhusparken, kopplingen till Konstnärligt campus och Skateparken, är en potential som måste tas till vara för inomoch utomhusaktiviteter året runt. En entré från Storgatan är viktigt ur ett tillgänglighetsperspektiv. Planeringen för det fysiska och det virtuella måste gå hand i hand. 4.2 Aktiviteter Dialogmötena har visat att det finns ett uttalat behov av anpassade och ändamålsenliga lokaler hos flera kulturverksamheter. Önskan att synliggöra sin verksamhet i ett eget hus är stort och det finns en risk för att denna önskan kan komma i konflikt med behovet av samordning. Högt ställda förväntningar som inte blir infriade kan leda till missnöje och en känsla av antiklimax om man inte i förväg diskuterar och klargör vilka mål och förutsättningar som gäller. Om det blir ett beslut att gå vidare med planeringen för ett kulturmötenas hus i området Staden mellan broarna bör underlag från de dialogmöten som redovisas i bilagorna tjäna som inspiration till fortsatta samtal, liksom de farhågor som där finns måste tas på allvar. Många av dessa idéer kan illustreras med den illustration som White arkitekter tagit fram (bilaga 6). Texten nedan ska ses som ett försök att presenterar kulturella verksamheter i ett nytt koncept där innehåll och samverkan står i fokus. Kulturmöten Ett stort utbud av medier, information och kulturaktiviteter skapar möten mellan människor och verksamheter. Kulturmöten har varit det övergripande temat för arbetet med Staden mellan broarna och i så gott som alla dialoger har det framförts önskemål om att kulturmöten också ska omfatta generationsmöten och erfarenhetsutbyte. För att Staden mellan broarna ska bli framgångsrikt måste en analys göras över vilka verksamheter som kan komplettera varandra så att man tillsammans uppfyller intentionerna med området. En förutsättning för att nå nya grupper, klara ett ökat öppethållande och få inspiration till nyskapande utveckling är att det finns samverkanspartners som stödjer och kompletterar varandra och som bidrar till att göra området mångfacetterat och välbesökt. Verksamheter som ingår i kulturnämndens ansvarsområde bör utgöra kärnan och kompletteras med medspelare från föreningsliv, studieförbund, universitet och andra förvaltningar. Möjligheten till integration och samverkan mellan offentliga, ideella och kommersiella verksamheter bör undersökas närmare. Kunskap Att veta hur man skaffar ny kunskap, att kunna orientera sig i ett stort och växande informationsflöde förutsätter tillgång till olika informationskällor, men också informationskompetens och pedagogisk handledning. Att stödja såväl det formella som det informella lärandet samt bidra till personlig utveckling är en allt viktigare uppgift. Att erbjuda tysta rum för självstudier samt bokningsbara rum för studiecirklar

7 7 av 24 och mötesverksamhet kan bli ett värdefullt komplement till kommunens stöd till föreningslivet. En fråga är om det finns ett politiskt intresse för att, tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och för- och grundskolenämnden utveckla mötes- och studieplatser (fysiskt och virtuellt) med pedagogisk handledning som stöd till nya former av lärande, medskapande och samarbete? Kreativitet Staden mellan broarna ska vara en arena för framförande och skapande, en plats för spontankultur. En tanke som väckts under dialogmötena är tillgång till verkstäder och laboratorier som kan ge möjlighet att pröva nya uttryckssätt och tekniker. Att använda känd teknik i nya sammanhang leder ofta till nyskapande och annorlunda resultat. Transparens och öppenhet, hos såväl arkitektur som verksamheter, kan väcka nyfikenhet och lust att pröva nya uttrycksformer. Anpassade funktionsmått och möblering som tar hänsyn till olika stora och rörliga besökare ökar tillgängligheten för barn. Know-How Dialogmötena har visat att det finns en mängd idéer bland Umeås kulturutövare. Flera har dock vittnat om att det ibland är svårt att veta hur man kan ta en idé från tanke till handling. Många föreningar arbetar i projekt och efterlyser kvalificerad rådgivning om hur man till exempel kan söka pengar. Ett projektkontor som också kan förmedla kontakt mellan olika föreningar skulle vara ett ovärderligt stöd för många. Tekniska hjälpmedel som till exempel storbildsprojektorer och kopiatorer är efterfrågat och bör finnas tillgängligt för samnyttjande. Kommunikation och information En förutsättning för att kunna delta i demokratiska processer är att ha tillgång till aktuell samhällsinformation och ibland även personlig handledning. Staden mellan broarna ger möjlighet att samla kommunens information i aktuella frågor. Enligt ett fullmäktigebeslut från ska det med högsta prioritet inrättas ett centrum med kompetens och möjlighet att tillhandahålla kommunal information till alla medborgare. Frågan är om den prioriteringen kvarstår. Umeå är en kommun med stor demografisk rörlighet. En majoritet av Umeås befolkning består idag av inflyttade personer. Kan Staden mellan broarna bli platsen där nya och gamla umebor kan ta del av och bidra till stadens historia och framtid, en interaktiv och levande lokalhistoria av och med umeborna själva? Kompetens Traditionella yrkesroller står inför stora förändringar. Förmågan att kunna arbeta projekt- och processorienterat i nya nätverk blir allt viktigare. Andra exempel på kompetenser som kommer att efterfrågas är förmågan att använda multimedial teknik, att kunna analysera, arrangera, marknadsföra och producera. Verksamheterna i ett eventuellt kulturmötenas hus i Staden mellan broarna skulle kunna bidra med en mångfald kompetens som kan komplettera och stötta tvärs över disciplingränserna.

8 8 av 24 Film som scen Diskussionen i Umeå har under de senaste åren visat att intresset för film och eget filmskapande är stort. Ett flertal lokala filmskapare har också uppmärksammats på senare tid för sitt arbete inom olika genrer av filmskapande, från kortfilm till musikvideoproduktion. Inom Staden mellan broarna finns möjligheter att stödja filmens utveckling. Det skulle till exempel kunna ske genom att skapa ett flertal mindre digitala filmsalonger och verkstäder och en gemensam större salong som kan samnyttjas för film, teater, dans och andra konstformer. Kommersiell, kulinarisk Idag finns flera kommersiella aktörer inom området och en fortsatt utveckling av småskalig handel, restaurang- och caféverksamhet kan stödja en etablering av kulturverksamheter i området. I dialogträffarna har flera förslag på kommersiella och kulinariska verksamheter nämnts. Att ge plats för Bondens marknad är ett önskemål hos många, liksom en saluhall eller kanske hellre nischade livsmedelsbutiker. Öppna kök och bakugnar där man kan prova på matlagning på kommersiella villkor är andra idéer som bör prövas. Restauranger och caféer med olika inriktningar och prislägen ska finnas. Helheten Förutsättningarna för kulturmöten i stadsdelar och bostadsområden måste säkerställas. För små barn och många äldre är geografisk närhet avgörande för om man kan delta i kulturella aktiviteter. På samma sätt som att det idag finns geografiskt väl spridda fotbollsplaner bör det finnas tillgång till anpassade och tillgängliga lokaler för lokal kultur- och mötesverksamhet. Umeås musikliv är mycket aktivt. Ett flertal internationellt erkända band har sina rötter från Umeås unga musikscen. Under senare år har flera nya replokaler ställts i ordning. En oro som funnits är att ett kulturmötenas hus inom Staden mellan broarna riskerar att slå ut andra, idag väl fungerande, lokaler för kulturell verksamhet. De verksamheter och föreningar som har egna hus på annan plats ska vid behov kunna nyttja gemensamma lokaler eller andra resurser och på så sätt både komplettera det utbud som erbjuds och få del av de stödresurser som finns inom Staden mellan broarna. Att skapa aktiviteter som stärker kopplingen till konstnärligt campus med aktiviteter inom konst, arkitektur och design är också viktigt. 4.3 Ekonomi Staden mellan broarna är ett stort åtagande. En oro som ofta förts fram i diskussionerna är att en så stor investering riskerar att urholka verksamheternas ekonomi. Samnyttjande av lokaler och andra resurser ger inte alltid de ekonomiska fördelar man skulle önska. Om utformningen av de nya lokalerna inte stödjer en hög grad av självservice, en mångfald av verksamheter, kombinerat med en trygghet för besökare och medarbetare, kommer driftskostnaderna för bemanning att öka, möjligheten att driva en kostnadseffektiv utveckling minska och service och öppethållande inte att kunna upprätthållas. Det behövs en ekonomisk kalkyl över vad det kommer att kosta, ett ställningstagande av hur det ska finansieras och en beskrivning av vilka konsekvenser det får för verksamheterna. Blir bedömningen att driftskostnaderna påtagligt ökar, utan att verksamheterna kompenseras med

9 9 av 24 ramökning, blir de ekonomiska konsekvenserna alltför stora för att kunna motivera ett kulturmötenas hus inom Staden mellan broarna. 4.4 Stadsbiblioteket Frågan om en eventuell flytt av stadsbiblioteket har kommit att till stor del dominera debatten om att utveckla området Staden mellan broarna. Förvaltningsledningens uppfattning är att ett beslut om stadsbibliotekets framtida lokalisering bör baseras på att säkerställa en långsiktig, tillgänglig, funktionell och kostnadseffektiv placering som motsvarar de kulturpolitiska mål och ambitioner som Umeå har. Val av läge påverkar dels stadsbibliotekets förmåga att locka nya besökare och dels möjligheten till samarbete med andra aktörer. Umeås växande befolkning, med målet att bli invånare år 2050 samt ändrade kultur-, informations- och mötesvanor, ställer också krav på lokalernas utformning och storlek. Som skäl för att stadsbiblioteket ska vara kvar på nuvarande plats har många nämnt det centrala läget med närhet till såväl parkeringshus som lokalbussar på Vasaplan, samt att biblioteket är en viktig del i ett kulturkvarter med Folkets Hus och NorrlandsOperan. Andra fördelar som kan nämnas är att stadsbiblioteket idag ligger i en fastighet som kommunen äger och att det därmed är lättare att utveckla lokalerna etappvis. Som nackdel kan nämnas att en befintlig byggnad alltid har sina begränsningar om man vill skapa något nytt. Att många umebor anser att man inte ska flytta stadsbiblioteket kan man tolka som att biblioteket fungerar väl på sin nuvarande plats. Man kan också se det som att stadsbiblioteket blivit umebornas eget hus, som man värnar om och vill bestämma över. Det är också svårt att bilda sig en uppfattning om ett nytt läge eftersom det inte finns några tydliga beskrivningar för vad en placering av stadsbiblioteket inom Staden mellan broarna skulle innebära. I mångas ögon är Staden mellan broarna ett kajläge som innebär att man måste gå nerför och uppför en brant backe för att besöka biblioteket. Något som för många innebär en betydligt sämre tillgänglighet jämfört med nuvarande läge. Det är nu 25 år sedan stadsbiblioteket invigdes. Lokalerna är planerade för en verksamhet som inte var databaserad, där den tryckta boken stod i centrum och verksamheten dominerades av utlån och återlämning. Bibliotekens roll har förändrats; man brukar ibland säga att biblioteken går från transaktion till relation eller att biblioteken idag handlar mindre om media och mer om människor. Framtidens bibliotek kommer i högre utsträckning att handla om biblioteket som mötesplats, om utställningar och arrangemang, upplevelser och virtuella tjänster samt en hög grad av självbetjäning. Det har funnits önskemål om att utreda förutsättningarna för stadsbiblioteket att utvecklas på nuvarande plats, men inga beslut har tagits. För att ändå få en indikation om möjligheterna för en till- och ombyggnad på nuvarande plats gjorde kommunens samhällsbyggnadskontor en översiktlig förstudie. Förstudien visar att det finns möjlighet att öka nuvarande yta med 450 m 2 genom att frilägga idag uthyrda kontorslokaler på plan ett och tre samt en möjlig påbyggnad med en våning ovanpå Ljusgården. Utredningsuppdraget är, enligt kulturnämndens beslut , att

10 10 av 24 utreda förutsättningarna för ett eventuellt nytt kulturens centrum inom eller i anslutning till Staden mellan broarna. Förvaltningsledningens slutsats är att en utredning om en utbyggnad av stadsbiblioteket på nuvarande plats, som väsentligen fördjupar den ovan nämnda förstudien, måste betraktas som ett annat uppdrag som kräver ett särskilt beslut.

11 11 av 24 Bilagor Bilaga 1. Kulturnämndens behandling Kulturnämnden har behandlat ärendet Staden mellan broarna på ett tiotal möten och beslutat om två fördjupade utredningar om framtidens bibliotek: Information. Björn Johansson, Stadsledningskontoret (SLK) Tema bibliotek. Information om presidiets beslut att ta fram ett underlag om vilka funktioner och vilka målgrupper ett bibliotek för framtiden ska planera för Att tänka i förväg och röra sig framåt. Ett underlag för att tänka strategiskt kring Umeås biblioteksverksamhet. Godkännande av rapport Beslut om fortsatt utredning för framtidens bibliotek Staden mellan broarna information. Björn Johansson, SLK Staden mellan broarna kompletterande utredningsuppdrag Staden mellan broarna information. Maria Olsson, White arkitekter AB Rapport/information. Charlotte Lundkvist, Kulturförvaltningen Kurser och konferenser: Ung och aktiv Ung och aktiv Staden mellan broarna. Ida Östensson och Rebecka Jakobsson, ungdomsombud Utforska Upptäcka Bli inspirerad. Avrapportering Kulturmötenas hus inom staden mellan broarna. Arbetsmöte Kulturnämnd med tema Kulturmötenas hus På temanämnden var en fråga som diskuterades ekonomin med frågeställningar som vilka kostnader ett kulturmötenas hus kommer att generera och hur klara investerings- och driftskostnader? Flera betonade vikten av att kunna tillgodose behovet av möteslokaler även i stadsdelarna. Några konstaterade att det redan finns många kulturhus och en fråga som väcktes var om andra, idag funktionella verksamhetslokaler, riskerar att slås ut om ett kulturmötenas hus i Staden mellan broarna blir verklighet? En kartläggning över vilka lokalbehov som föreligger efterfrågades. Vilken typ av lokaler behövs? Vilka finns redan idag? I diskussionerna lyftes också de fördelar som finns med stadsbibliotekets nuvarande läge. En fundering var om det vore bättre att använda de hus som finns idag för befintliga verksamheter och bygga nytt för nytt? Risken för tvättstugekonflikter mellan olika verksamheter nämndes, liksom frågan om det kommer att vara klart till I diskussionen framkom också bilden av att Staden mellan broarna kan ge förutsättningar för ett växande kulturliv. Någon citerade Charles Landry; Tidigare byggdes städer för bilar och logistik, idag bygger man för människor och mötesplatser. Att samla och blanda olika verksamheter i gemensamma och anpassade lokaler är inte bara bra för ekonomin utan kan också ge kreativa synergieffekter där 1+1=3. Att skapa en knutpunkt som blandar generationer och kompletterar det fysiska med det virtuella kan bidra till en öppenhet för nya möten och spontankultur. Verksamheter av prova-på-karaktär efterlystes. Flera av kulturnämndens ledamöter betonade också att processen, med dialog med många, är viktig.

12 12 av 24 Bilaga 2. Öppna dialogmöten 2.1 Tankar, idéer och visioner Ett flertal öppna dialogmöten har genomförts. Mötena har annonserats i dagstidningar och på Varje möte har inletts med att kulturnämndens ordförande presenterat uppdraget om Staden mellan broarna och följts av en föreläsning av en inbjuden person. Vid varje tillfälle har deltagarna kunnat diskutera och ge synpunkter. De möten som genomförts är: Mer än bara byggnad med Ulf Nordfjell, landskapsarkitekt ( ) Nytt hus nya möjligheter med Eric Sjöström, chef för Kulturhuset i Stockholm ( ) Samiskt kulturcentrum kulturell mötesplats med Michael Lindblad, ordförande Umeå Sameförening ( ) Sinnen och smak med Per och Lars Åkerlund, DUÅ ( ) Unga, tillsammans med ungdomsombuden och Umeå Fritid ( ) Senior, tillsammans med Kultur för seniorer ( ). Dialogmötena har resulterat i ett stort underlag (stort som smått) med tankar, idéer och synpunkter som kommer att vara värdefulla i ett eventuellt fortsatt arbete, men det finns också en oro för att Staden mellan broarna ska leda till försämringar. I avsnittet nedan presenteras exempel från samtliga dialogmötena, med fokus på tankar, idéer och visioner. Exempel på oro, hot och risker finns presenterade under ett eget avsnitt. Synpunkterna är grupperade under rubrikerna miljö, verksamhet och lokalisering. Ytterligare dokumentation finns i form av föreläsarnas bildspel och interna minnesanteckningar, men ingår inte i detta dokument. Miljö På dialogmötet Mer än bara byggnad framhölls vikten av att skapa en dialog mellan arkitektur och botanik, ett samspel mellan innehåll och yta och att ta vara på älvsrummet. Anlita en författare och gör en upplevelsebeskrivning var en uppmaning. Bygg bostäder för att få en levande miljö var en synpunkt från mötet om Sinnen och smak. Satsa både på småskaliga lösningar och en stor arena., en tredje. En scen i biblioteket. :O utbrast en tjej på mötet Ung. Verksamhet En sak som lyftes både under dialogmötet Ung och Senior var att en plats för kulturmöten också ska vara en plats för generationsmöten och erfarenhetsutbyten. Aktiviteter för alla, oavsett ålder och etnicitet. Flera på mötet Ung betonade att det ska vara en spelplan för alla kulturyttringar. Något som särskilt nämndes under mötet Senior var behovet av en talteaterscen av dignitet ; En teater är ett måste för en kulturhuvudstad, mer än enbart Sagateatern och önskan om en biograf med digitala visningar. Förenkla biljettbokning genom att samordna de olika systemen och skapa ett eventbolag! var uppmaningar som fördes fram under mötet Sinnen och smak. Den nya urbana livsstilen bygger mer på fysiska aktiviteter än traditionella kulturaktiviteter, sa Ulf Nordfjell. Bygg en dansbana som kan bli skridskobana på vintern, replikerade en av deltagarna på Mer än bara byggnad. Barn och unga är

13 13 av 24 extremt viktiga sa Eric Sjöström på mötet Nytt hus nya möjligheter och gav uppmaningen att ge utvecklingsmedel till kulturinstitutionerna med uppdrag att arbeta tillsammans med det fria kulturlivet och inrätta en snabb slant ; bidrag till föreningar på kronor till ungdomsprojekt. Andra synpunkter: Det ska vara sömlöst, det vill säga integrerat och gränsöverskridande. Erfarenheter från Kulturhuset i Stockholm är att alla verksamheter ska ha samma öppettider och fri entré. Här ska finnas den bästa restaurangen i stan ( där en del av vinsten går till kulturhuset ) men också den billigaste och den mångkulturella. Öppet kök borde kunna bli en affärsidé, liksom en bakugn tyckte deltagare på såväl Ung som Senior. För unga är musiken särskilt viktig, men också dansen; en scen och en danslokal med bra speglar var ett önskemål som redovisades. Varför inte ett pop- och rockmuseum för artister med anknytning till Umeå? Och musikstudios, givetvis. Ett lyssnartek med tillgängliga handledare med kunskap inom musik och en utställningsvägg för up-coming-konstnärer. Ett hälsans rum. Ett lekrum. En syateljé. Graffitiväggar, ja listan blev lång på mötena Unga och Senior med många nya och otraditionella förslag. Mötet Senior slog fast att stadsbibliotekets tidningshörna och café är ett internationellt och kulturellt inslag som måste värnas. Ett projektrum med tillgång till gratis teknik efterfrågades på mötet Ung. En samlad resurs som kan slussa vidare. Hjälp till självhjälp. En infopunkt som kan coacha och berätta om Vad är en förening? Hur bildar vi en förening? Och möjlighet att boka möteslokaler via Internet. Men också hjälp med att skriva och trycka en bok (boktryckarpress och print-on-demand) var önskemål från Unga. Under mötet Samiskt kulturcentrum kulturell mötesplats nämndes Oslo, Kautokeino och Tromsö som goda exempel på hur man arbetat med det samiska. Lokalisering En kommentar från Senior mötet var stadsbiblioteket är ett viktigt inslag i Staden mellan broarna och bibliotekets förankring med Umeås medborgare är av mycket stor betydelse. Mötet konstaterande också att en centralisering av ett kulturcentrum krävs på grund av svårigheten att tillmötesgå alla önskemål från Umeås stadsdelar. En centralisering är en också en nödvändighet för ett levande centrum. Bygg ingen koloss! Tänk kluster och småskaliga lösningar var en uppmaning från Sinnen och smak. En levande och attraktiv stadskärna fungerar som ett skyltfönster som lockar fler besökare och skapar goda förutsättningar för besöks- och turistnäringen. 2.2 Oro, hot och risker Nedan finns exempel på den oro samt de hot och risker som kom fram vid dialogmötena, även de grupperade under miljö, verksamhet och ekonomi samt lokalisering. Miljö En farhåga som nämndes under flera möten var att om önskemålen är många och förväntningarna höga kan det bli svårt att tillfredsställa alla intressen och önskemål.

14 14 av 24 Risk för segregation (att huset får en stämpel) var en synpunkt som fördes fram på mötet Ung. Den som har mest pengar tar störst plats var en oro som någon annan kände. Några befarade också att huset inte blir tillräckligt flexibelt och därför tappar möjligheten till spontankultur. Om det bara är ett hus kommer det att medföra att det bara är en enhet som kommer att administrera huset, vilket kommer att begränsa huset och dess aktiviteter. Frågan om det ska vara mycket av lite eller lite av mycket? kändes också väl värd att ställa. Verksamhet och ekonomi Det kan bli svårt att engagera föreningarna på grund av deras små ekonomiska resurser var en kommentar på Senior mötet utifrån erfarenheter av vad föreningar får betala idag för att hyra lokaler. Under några möten uttalades risken för att alltför mycket fokus läggs på nya verksamheter och att befintliga verksamheter försummas. En annan risk som nämndes på mötet Ung var Alla pengar till huset, inga till verksamhet. I samband med att man pratade om vikten av att skapa generationsmöten ställdes frågan Hur ska man locka människor över 18 om man inte har serveringstillstånd? Till sist två mer övergripande synpunkter från mötet Ung; Är det utövandet eller uppträdandet av kultur som är i fokus? och Bidragssystemet. Hur skapa dynamik för att stimulera utveckling? Lokalisering Flera har uttryckt sig tveksamma, eller negativa, till att flytta stadsbiblioteket till kajen. Det nuvarande läget ses som en stor styrka och som något unikt som bör värnas. Några exempel från mötet Senior; Om biblioteket ska flytta måste man säkerställa att förutsättningarna blir minst lika bra. Tillgängligheten A och O en flytt kan äventyra detta.. Viktigt med bussförbindelser till Staden mellan broarna. Att flytta stadsbiblioteket innebär en risk för att antalet besökare minskar och att därmed även intresset för litteratur minskar var det någon som befarade. På samma sätt som under kulturnämndens arbetsmöte var det flera som konstaterade att kulturmötenas hus behövs i alla stadsdelar. Satsa även på samlingslokaler i stadsoch kommundelar. Risk för centralisering med negativa konsekvenser som till exempel att Umeås yttre stadsdelar isoleras. Några kände en tveksamhet till om allt får plats: Det finns större ytor för evenemang i stadsdelarna än i centrum och Ryms biblioteket i ett kulturens centrum? Blir det bara en lockelse var en kommentar på mötet Ung. Till sist ett exempel på en alternativ satsning från mötet Senior; Bygg ut NorrlandsOperan! Större lokaler är en viktig förutsättning för att kunna nyttja dess fulla potential.

15 15 av 24 Bilaga 3. Barn, unga, besökare och medarbetare önskar och tycker om bibliotek Enkätundersökningar med frågor om service och bemötande görs regelbundet, den senaste i december På stadsbiblioteket svarade 500 besökare (56 procent kvinnor, 44 procent män) och många valde att ge synpunkter om stadsbibliotekets eventuella flytt under den öppna frågan övriga synpunkter. Några umebor har, på eget initiativ engagerat sig i stadsbibliotekets framtid och bidragit med synpunkter direkt till kulturnämndens presidium, kulturchefen eller bibliotekschefen. Barn och unga i läseklubbarna Bokmalarna (tjejer med utländsk bakgrund 9-12 år), Boksmakarna (11 13 år), Läselyan (15 17 år) och Ålen (9 12 år) har formulerat sina önskemål om framtidens bibliotek. Tre elever från Midgårdsskolan har gjort en film om hur ungdomar och unga vuxna tycker att framtidens bibliotek ska vara. Filmen kan ses på (http://www.minabibliotek.se/default.aspx?id=121249). Samverkan och möjlighet för medarbetare att göra sig delaktiga och påverka, har funnits i förvaltningens samverksansgrupp (FSG) samt på arbetsplatsträffar. Medarbetare har regelbundet fått information och möjlighet att diskutera och ge synpunkter på ett tiotal personalmöten. Nedan presenteras några önskemål och synpunkter som förts fram. Synpunkterna är grupperade under rubrikerna media, miljö, verksamhet och bemötande. Fokus har varit på vilken service och vilka tjänster som ett bibliotek för framtiden ska erbjuda, inte på stadsbibliotekets framtida placering. Exempel på spontana kommentarer om stadsbibliotekets placering är redovisade under rubriken lokalisering (sid. 17). Media Barn och unga vill ha många, bra och nya böcker och flera exemplar av varje titel. Nya böcker ska gå att låna direkt de kommit ut i handeln. Det ska finnas fler ljudböcker, film, fantasy och böcker på engelska och böckerna ska vara genreindelade (t.ex. kärlek, spöken...). Böckerna ska vara magiska. När man läser dom så ska bilderna liksom poppa upp ur boken. Om man har läst en bok så ska man bli belönad med godis. Bara om man har läst ut boken ska ett hemligt fack efter sista sidan öppna sig och där ska det finnas godis. Några kommentarer om läsplattor och det digitala biblioteket: Vad häftigt. En sån vill jag ha. Barn tycker det är roligt. Bibliotekens vuxna besökare önskar mp3 böcker, fler nya böcker på snabblån, ljudböcker, CD-böcker och Ps3-spel. Man önskar även renare biblioteksböcker. Bibliotekens medarbetare lyfter fram värdet av stora samlingar av olika typer av medier och mervärden som är kopplade till dem (boktips, artiklar, författarporträtt, bokcirklar ). Läsplattor, mediajukebox (tanka ner det man vill ha). Miljö Barn och unga vill ha mysiga sittplatser (soffor, kuddar, saccosäckar) och sittplatser med bord och stolar, många datorer och ett musikrum. Det ska vara tyst och lätt att hitta (det behövs bättre skyltning). Det ska vara färgglatt, för färg gör att man får fantasi. Barn gillar ljusa färger och ogillar mörka. Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats.

16 16 av 24 Bibliotekens vuxna besökare vill ha tillgång till en tystare miljö, fler grupprum och bättre skyltning. Mjuka sittplatser är det många som efterfrågar och gratis toalettbesök står högt på önskelistan. Bibliotekens medarbetare vill att miljön ska förmedla en tillåtande känsla, ett ställe utan krav på prestationer, ett ställe där man kan umgås eller bara vara. Viktigt att skapa rum i rummet så att olika verksamheter kan pågå utan att störa varandra. Det behövs olika zoner (lugna och aktiva). Inbjuda till kreativitet (blanda yrkeskategorier). Gärna tittskåp som lockar till läsning. Det ska finnas ett flexibelt scenrum, flexibel teknik (belysning och el) och hyllorna ska ha hjul så att det är enkelt att möblera om och förändra. Möblering och färgsättning ska vara tidlös så att biblioteket åldras snyggt och håller ett tag. Det ska vara lätt att hitta (självinstruerande skyltsystem). Tänk inomhus och utomhus! Transparens i byggnaden, fysiskt och mentalt. Samlas kring ljus och värme (ljusinstallation alternativt öppen eld). Verksamhet Barn och unga vill att biblioteket ska vara öppet längre och öppet kvällar och helger. På biblioteket ska man få svar på frågor, kunna både plugga och pyssla. Lugna rum där man kan rita och skriva sagor. Läseklubbar och programverksamhet är viktigt. Självklart ska det finnas café, men man önskar även bio och badhus intill biblioteket. Musikrum. En scen med rosa mikrofoner. Instrument som man får prova spela på och en musiklärare som visar hur man gör. Jag vill kunna hitta på och spela in egna låtar. Sagostunder ska finnas både på webben och i verkligheten. Det ska gå att rösta på bästa bok. Det ska vara enkelt för barn att skriva om en bok på webben. Vi vill ha en stor grafittivägg där man kan spraya, måla, klottra och så vips! är allting bortsuddat och man kan börja om igen! Bibliotekens vuxna besökare önskar mer öppet kvällar och helger och fler aktiviteter för vuxna (föreläsningar, kurser och workshops i olika ämnen) och möten mellan kulturer. Det vore bra om det hände mer på biblioteket. Gärna ett teaterrum. Man betonar också att stadsbiblioteket är viktigt för folkbildningen, särskilt för vuxenstuderande och utländskt födda. Bibliotekens medarbetare betonar att framtidens bibliotek ska vara ett generationsmötenas bibliotek med aktiviteter där man möter likasinnade. Ban o vuxna ska vara tillsammans. Där ska finnas musikrum och möjlighet att prova och testa nya saker. Biblioteket (och samlingarna) ska spegla det som händer i omvärlden, man vill förmedla vidgade världsbilder, både verkliga och i fantasin. Det nya ska balanseras med den kontinuitet som bibliotekens basfunktioner ger. Fler samarbetspartners. Komplettera med pedagogisk personal. Använd teknik-freaks från föreningar, gymnasieelever Man önskar nischade bibliotek, gärna mer skapande verksamhet, typ Tom Titts Experiment (under professionell handledning), fler utställningar (som överraskar) och mer programverksamhet. Det ska vara billigt att äta/fika eller ta med sig matsäck. Bibliotekarie som även finns i fiket? Studieförbunden aktiva i huset. Brottarklubb i källaren, gym och bank. Erbjud digitala tjänster på resecentret, flygplatsen mm. En mer skeptisk kommentar är Ska vi haka på alla trender?

17 17 av 24 Bemötande Barn och unga önskar mer personal och trevlig personal som säger till snällt. Man upplever det obehagligt och känner sig otrygg när det är drogpåverkade besökare i biblioteket. Många av bibliotekens vuxna besökare skriver lovord om personalens kunskap och bemötande; kunniga, intresserade, trevliga, angelägna att hjälpa till, fantastisk, superpersonal är några exempel som nämnts. Andra uppskattar självservice och några tycker det är svårt att få hjälp av personalen. Man tycker att bibblan är något underbemannad. Tips till chefen: anställ fler! Bibliotekens medarbetare vill att biblioteket ska kännas välkomnande och bemötandet ska karaktäriseras av vänlighet. Lokalisering Barn och unga säger att Biblioteket ska ligga där det ligger och ingen annanstans. Helt perfekt! Många av bibliotekens vuxna besökare som deltagit i enkätundersökningen har valt att uttala ett stöd för att stadsbiblioteket ska vara kvar på nuvarande plats ( bästa läget i stan ). Någon har uttryckt att idén om ett kulturhus är utmärkt och nödvändigt i en framtid, men låt stadsbiblioteket vara kvar på sin nuvarande plats. Någon tar också i med kraftord Detta hus skall inte bli någon jävla galleria. Bibliotekens medarbetare talar om stadsbiblioteket som en samlingsplats i centrum. Viktigt att börja med verksamheternas behov och inte med huset. Man ska kunna råka gå in, liksom man nu trillar in från Vasaplan. Hög slinka-in-faktor är ett måste. Populära lägen är dyra, hur kan man samarbeta med andra? Bokbuss i stadsdelar, som står länge är ett önskemål liksom mer nischning på filialer samt det motsatta fler bokbussar som ersätter filialer i en föränderlig stad..

18 18 av 24 Bilaga 4. Övriga underlag 4.1 Workshops Filmens utveckling En workshop genomfördes med bland andra Stig-Roland Rask, KKstiftelsen, Rickard Gramfors, projektledare Digitala Hus, Folkets Hus och Parker och Marit Kapla, konstnärlig ledare, Göteborgs filmfestival. I Umeås kulturhuvudstadsansökan presenteras planer på en ny filmfestival. Under workshopen diskuterades bland annat om det ska vara en rörlig bildfestival, där även opera och nya filmtekniker kan ingå. Mer film och fler salonger samt En mötesplats för filmare och publik är exempel på önskemål som förts fram om filmen. En filmfestival ska ha mycket edge och vara vågad, men utan att vara exkluderande och elitistisk var ett uttalande. Kanske kan uppmaningarna Uppmärksamma den lokala filmkulturen och samarbeta gärna med samiskt filmcentrum. och krydda med annat vi är bra på; filmproduktion, dataspel, nya medier och utveckling av rörlig bild tjäna som sammanfattning av workshopen om filmen. Utvecklingen går mot fler digitala salonger och ett större utbud av 3D filmer. Avatar, Iceage3 och Monsters vs Aliens är bara några exempel som kan nämnas. Filmdistributörer som Svensk Filmindustri (SF) och Folkets Hus och Parker investerar för i den nya tekniken då man anser att 3D tekniken är överlägsen den analoga både vad gäller bildkvalitet, färg- och bildstabilitet. Ett flertal mindre digitala filmsalonger och verkstäder samt en gemensam större salong är ett starkt önskemål hos många Kulturmöten med kulturlivet i Umeå En workshop har genomförts under ledning av White arkitekter. Deltagare var representanter för Café Pilgatan, Daisy/Kreator, Film i Västerbotten, Hemslöjden, KF Kretsen, Kulturföreningen Humlan, MediaCenter, Nomo Daco, Popkollo, She s got the Beat, Svenska samernas riksförbund, Umeå C, Umeå Teaterförening Umeå universitetsbibliotek, Västerbottens läns bildningsförbund, samt representanter från kommunala förvaltningar; för- och grundskolan, gymnasieskolan, musikskolan, Kulturverket, Umeå fritid och Umeå kultur. Under dagen identifierades samverksansnytta, medborgarnytt och hinder för ett kulturmötenas hus. Dagen avslutades med att alla lyfte blicken i en fördjupad verksamhetsspecifik diskussion. Resultatet blev förslag på verksamheter som kan grupperas i kluster som information och kunskap (stöd för personlig, livslång utveckling), kulturella upplevelser (smörgåsbord, gränsöverskridande, oväntade möten) och tillgänglig mötesplats (ett moderskepp med flertalet satelliter). Diskussionerna finns dokumenterade i ett särskilt dokument. Workshopen visade att det finns stora förväntningar på ett kulturmötenas hus och att många uttryckt en önskan om att synliggöra sin verksamhet i ett eget hus. Under mötet konstaterades också att det finns ett ömsesidigt intresse att fördjupa samarbetet mellan de båda skolförvaltningarna och Umeå kultur Temadag för medarbetare på kulturförvaltningen En temadag ( ) för kulturförvaltningens medarbetare har genomförts. En rapport från studieresan till Danmark inledde dagen och följdes med ett arbetspass som kallades Hållplats för kulturaktörer. I mindre grupper diskuterades värdeorden

19 19 av 24 medskapande, attraktiv och kreativ. Därefter följde diskussioner om Tekniktjänster, för vem är vi tillgängliga idag och hur kan vi vara tillgängliga i framtiden?, Arbetsmetoder för ökat medborgarinflytande, Hur arbeta med att fånga olika målgrupper unga, äldre, föräldrar? samt Hur fånga upp idéer och processa i framtiden?. Exempel på synpunkter som kom fram finns redovisade i bilaga 3. Det finns också en separat dokumentation från hela dagen, som dock inte redovisas i detta dokument Vad är ett barn? Ett öppet samtal om hur vi definierar och tänker kring barn och deras behov. Kulturcentrum för barn och unga arrangerade en dialogkonferens med chefen för Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm, Katti Hoflin och psykoterapeuten och författaren Christina Renlund. Konferensen, som samlade ett 30-tal deltagare, formades till ett öppet samtal kring begreppet barn, villkoren för barnen i dagens samhälle och deras skapande. Konferensen var en fortsättning på den seminarieserie kring barn och eget skapande som Kulturcentrum inledde 2008 med rikskonferensen Kulturpedagogik.nu och seminariet Var kommer barnen och de unga in? Det senare med frågor som Hur lever Umeå kommun upp till FN:s Barnkonvention? och Är Umeå tillgängligt för ALLA unga? Idéa Stores bibliotek för framtiden Sergio Dogliano, rektor för Idéa Stores i London informerade om det prisbelönade konceptet (integration av bibliotek, lärande och information) för omvandling av traditionella folkbibliotek till bibliotek för framtiden. Strategin har varit (och är) att hitta det perfekta centrala läget för varje bibliotek samt att blanda kultur och kunskap i en sömlös mix. Ledord för Idéa Stores är engage (engagera), empower (bemyndiga) och enrich (berika). Mer information om Idéa Stores finns i en reserapport som dock inte ingår i detta dokument Det kundorienterade biblioteket Petra Trobäck Sjöwall, butiksutvecklare som bland annat arbetat för IKEA, informerade om hur butiker identifierar heta och döda zoner genom att studera sina besökare. Under workshopen fick deltagarna beskriva bra och trivsamma mötesplatser som man känner till (IKSU Spa, Lottas krog, Pilgatan och Rosendals trädgård var några exempel som nämndes). Genom att studera fotografier på befintliga biblioteksmiljöer gjordes en lista med idéer på vad som kan förbättras. En reflektion var att se över öppettider och pröva en samordning med handelns. En uppmaning var att uppmärksamma betydelsen av att skapa en överblick över rum och verksamhet. Entrén ska vara en landningsbana där besökarna känner igen vilken verksamhet det är (kultur) och där det också tydligt framgår vilka värderingar verksamheterna står för (jämställt, mångkulturellt, åldersintegrerat ). Ett tips var att bli mer personliga i tilltal när biblioteken informerar om sin verksamhet, att arbeta mer med temaskyltning och vara mer tillgängliga på golvet ( inte gömma oss bakom diskar ). 4.2 Rapporter och utredningar Kulturnämnden har beslutat om några utredningar som kan bilda underlag för arbetet med att skapa en beredskap för framtiden. De är:

20 20 av Kulturcentrum för barn och unga. Omvärldsanalys Dokumentet är en idébank för en utveckling av barn och ungdomskulturen i Umeå baserad på en omfattande omvärldsanalys. Arbetet gjordes i samarbete med Sociologiska institutionen vid Umeå universitet och har presenterats för såväl Kulturnämnden som för Fullmäktige Att tänka i förväg och röra sig framåt Ett underlag till kulturnämnden för att tänka strategiskt kring Umeås biblioteksverksamhet. Rapporten konstaterade bland annat att biblioteken måste hitta balansen mellan att värna om det traditionella och söka förnyelse i takt med annan samhällsutveckling. Biblioteken måste bland annat agera nyskapande genom att samarbeta med andra verksamheter som kan stödja och komplettera bibliotekens uppdrag Utredning angående etableringen av en kulturbiograf i gamla Royal Utredningen visar bland annat att såväl Folkets Bio som Folkets Hus och Parker är intresserade av att driva filmverksamhet i Umeå med fokus på kvalitetsfilm och filmkulturella arrangemang Utforska, upptäcka, bli inspirerad Ett underlag till kulturnämnden med fokus på kriterier för framtidens bibliotek, bland annat utifrån Dorte Skot-Hansens och Marianne Anderssons forskning där man definierar bibliotekens roll i samhället som kulturcentrum, kunskapscentrum, informationscentrum och socialt centrum. Rapporten redogör även för kvalitetskriterier för biblioteksbyggnader samt en holländsk analys av framtidens bibliotek utifrån ett tioårsperspektiv. 4.3 Konferenser Prioriterad kompetensutveckling har under de senaste åren varit på framtidsfrågor. Andra aktörer, i Sverige och Norden, har uppmärksammat det arbete som pågår i Umeå och bjudit in till medverkan i konferenser och seminarier. Här nämns några Building Bridges over Tomorrow, Helsingfors Ett internationellt seminarium om bibliotekens roll och betydelse för unga människor, arrangerat av Helsingfors stadsbibliotek i samarbete med nordiska bibliotek International Un Conference, Århus Workshops om framtidens bibliotek, bland annat Libraries Building Communities and Communities Building Libraries med Deborah Jacobs, Deputy Director for Global Libraries (Bill and Melinda Gates Foundation) Kultur för livet II En nordisk konferens om kulturens roll för välfärd och hållbar utveckling. Konferensen arrangerades av Kulturförvaltningen i Umeå och vände sig till alla som vill få ökad insikt om sambanden mellan kultur, hälsa och livskvalitet.

Kulturväven. Informationskväll. Kulturväven. 7 juni

Kulturväven. Informationskväll. Kulturväven. 7 juni Informationskväll Kulturväven 7 juni Kulturväven Agenda Kulturväven Tomas Wennström (S) Kulturnämndens ordförande Bakgrund till beslut, politisk vision Fredrik Lindegren Kulturchef Visionen för Kulturväv

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09

Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA. Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Handlingsplan KULTUR FÖR BARN OCH UNGA Beslutad av Barn och skolnämnden 2015-04-09 Utbildningsnämnden 2015-04-14 Kultur och fritidsnämnden 2015-04-09 Sidan 2 av 14 Inledning Barn- och ungdomskulturen är

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016

Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016 Fritids- och kulturförvaltningen Nämndsekreterare/utvecklare, Pernilla Larsson 0589-874 62, 073-765 74 62 pernilla.larsson@arboga.se Datum 2015-11-12 1 (6) Mål och mått 2015/2016 Kommunfullmäktiges strategiska

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult Uppdrag Madängen ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek Ann Wiklund Konsult September - oktober 2014 Folkbiblioteket mitt i byn Det går en röd tråd genom bibliotekens arbete.

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-19 Handläggare: Agneta Stenborg Telefon: 076-12 90 199 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kultur

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset

Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset Sida 1 (5) 2016-05-09 Handläggare Susanne Lundström 08-508 033 60 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Strategi för kulturverksamheten i Blå Huset Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden beslutar

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

Politiskt måldokument Kulturnämnden

Politiskt måldokument Kulturnämnden Politiskt måldokument Kulturnämnden Bakgrund Kulturnämnden tillsatte 2011 03 01 en arbetsgrupp för att arbeta fram nya mål för Kulturnämnden i Karlskrona. Gruppen bestod av Sophia Ahlin (m) (Sammankallande),

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Kulturpolitiskt program för Karlshamns kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 65,

Kulturpolitiskt program för Karlshamns kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 65, Kulturpolitiskt program för Karlshamns kommun Antaget av Kommunfullmäktige 65, 2007-04-02 2 2007-02-21 Innehåll Sid Bakgrund intentioner 3 Kultur Vad är det? 3-4 Vision 4 Innehåll 5-10 - Mötesplatser över

Läs mer

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Utgångspunkten är helt och hållet ekonomisk. Kostnaden för de använda resurserna jämförs med värdet

Läs mer

Enhetsplan 2016. Biblioteket

Enhetsplan 2016. Biblioteket Enhetsplan 2016 Biblioteket 2 Innehållsförteckning 1 Biblioteket...3 1.1 Verksamhetsområde 9: Bibliotek, kultur och fritid (inklusive fritidsgårdar)...3 1.1.1 Verksamhet och syfte...3 1.1.2 Verksamhetens

Läs mer

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande.

Biblioteken i Tanums kommun utgår i sitt arbete ifrån fokusområdena: erbjudandet, tillgänglighet och lärande. Tanums kommun Biblioteksplan Tanums bibliotek 2014-2016 Kommuner är skyldiga enligt bibliotekslagen att anta en plan för sin biblioteksverksamhet. I denna biblioteksplan finns strategier för kommunens

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun 2010-2015

Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun 2010-2015 Barn- och ungdomskulturplan för Gullspångs kommun 2010-2015 Barn- och ungdomskulturplan Gullspångs kommun Gullspångs kommun har reviderat sin barn- och ungdomskulturplan och den nya planen sträcker sig

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Program för kultur - barn och unga i Vara kommun

Program för kultur - barn och unga i Vara kommun Program för kultur - barn och unga i Vara kommun Kulturplan för Vara kommun 2017-2021 Bilaga 1 Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 8 unga i Vara kommun Sidan 1 Innehållsförteckning Inriktningsmål...

Läs mer

Medarbetare i Norrköpings kommun

Medarbetare i Norrköpings kommun Antagen av personalutskottet den 16 december 2011, KS 2011/0765 Medarbetare i Norrköpings kommun Det goda livet finns i Norrköping en framtidsvision för Norrköping Medarbetarskap gör skillnad! Har du tänkt

Läs mer

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun

Handlingsplan avseende Skapande skola år i Gislaveds kommun 2014-01-31 1 [5] Handlingsplan avseende Skapande skola år 2014-2015 i Gislaveds kommun Gislaveds kommuns handlingsplan har sin utgångspunkt i läroplanen och barnoch utbildningsförvaltningens strategi,

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015 Tillgänglighet och delaktighet Karlstad 26 februari 2015 Centrala element i kulturpolitiken Ända sedan 1930-talet har tillgänglighet och delaktighet varit centrala element i kulturpolitiken. Exempel: q

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Kulturprogram för barn och ungdom Kulturprogram för barn och ungdom 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 16 oktober 2003 Reviderad den:

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst.

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Grupp 1 Det är bra att det läggs vikt på dans och konst, men det flesta ungdomar vill ha mer musiksatsningar. Konst och dans är förmodligen

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Arrangera i Glashuset 2014

Arrangera i Glashuset 2014 Arrangera i Glashuset 2014 Information för dig som vill eller ska arrangera aktiviteter i Glashuset. Glashusets mått Yta: 30m 2 (5,5 x 5,5 m) Fönster: 29 (1,28 x 2,63 m) Målet med Umeå2014 Kulturhuvudstadsåret

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-07 1 (7) Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna konstmuseum Kenneth Åström 016-710 17 11 Josefine Bolander 016-710 71 66 Diariebeteckning KFN/2013:281 Kultur- och

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Strategi för internationellt arbete

Strategi för internationellt arbete SID 1(6) Strategi för internationellt arbete Kontaktcenter Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se Beslutat av: Kommunfullmäktige Datum: 28 mars 2012

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

~ Gävleborg Ankom

~ Gävleborg Ankom Ankom 2016-11- 1 7 1(7) För åtgärd w,~ För kännedom Uppdragsöverenskommelse 2017 REGION GÄVLEBORG Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande

Läs mer

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN JÖNKÖPINGS LÄN 2015 2017 I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Vår

Läs mer

Biblioteksplan för Malmö stad

Biblioteksplan för Malmö stad Biblioteksplan för Malmö stad 2011-2014 Inledning Ett fritt meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning är en förutsättning för ett fritt och demokratiskt samhälle. Biblioteken är som garanter för

Läs mer

Om allt inte ryms. Analys av alternativa placeringar av delar av Stadsbibliotekets samlingar 2011-10-05. 1 av 9

Om allt inte ryms. Analys av alternativa placeringar av delar av Stadsbibliotekets samlingar 2011-10-05. 1 av 9 1 av 9 2011-10-05 Om allt inte ryms Analys av alternativa placeringar av delar av Stadsbibliotekets samlingar Umeå Kommun Umeå kultur / Biblioteket Postadress 901 78 Umeå Besöksadress Rådhusesplanaden

Läs mer

Mette Agborg & Lisa Berger

Mette Agborg & Lisa Berger IDA från projekt till levande verksamhet Mette Agborg & Lisa Berger Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås IDA från projekt till levande verksamhet Vuxenstuderande är en viktig målgrupp

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Resultat av kundundersökning inom bibliotek och kulturhus 2014

Resultat av kundundersökning inom bibliotek och kulturhus 2014 2015-02-20 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2014/8-869 Kulturnämnden Resultat av kundundersökning inom bibliotek och kulturhus 2014 Förslag till beslut Kulturnämnden noterar informationen till protokollet.

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer