TLS utbildningsdagar Värmemätarens historia. Tord Kjellin ITK

Transkript

1 TLS utbildningsdagar 2015 Värmemätarens historia Tord Kjellin

2 Radiatormätare i Sverige, historik 1942 Constantin Brun a/s grundar AB Svensk Värmemätning CB- System (SVM) 1943 SVM övertas av LM Ericsson, Svenska Fläktfabriken och AB Diplo (Hufvudstaden) 1965 Sverige har fördelningsmätare i lägenheter

3 Radiatormätare med fjärravläsning år 1917 Ett termoelement monteras på radiatorn. En elektrisk ström, som står i proportion till temperaturskillnaden mellan radiatorn och rummet skapas. Denna ström integreras i mätaren som fungerar som en elektrolytisk Ah mätare, där ett kvicksilverrör visar förbrukningen. Denna del av mätaren monteras i trapphuset utanför ingången till lägenheten. Kvicksilverröret läses av på skalan och mätaren kan nollställas genom att vändas upp och ner varvid kvicksilvret rinner tillbaka till startläget. Mätaren justeras så att en mätenhet motsvarar avgivna kalorier av radiatorn

4 Mekanisk värmemätare 50- och 60-talet

5 Mekanisk värmemätare, princip

6 Mekanisk värmemätare, koppling till vattenmätare Medbringare Visare

7 Kompakt mekanisk värmemätare

8 Debitering av fjärrvärme baserad på volym Under fjärrvärmens tidiga år på 50- till 70-talet debiteras ibland fjärrvärmeförbrukningen på endast volym. Denna förenkling ansågs vara möjlig p.g.a. dåtidens mycket låga energipris Värmemätarens energiberäkning Q (energi) = V * Δt * k (kwh) Det hände även att energileverantören angav förbrukningen i kwh trots att mätaren bara mätte volym. Δt sattes då till t.ex. vintermedel-δt och k till 1,

9 Värmemätarens historia Första elektronisk värmemätaren SVM 60 Utvecklad 1968 av Ingvar Karlsson Ermi / Svensk Värmemätning SVM 60 fick det allra första tyska typgodkännandet PTB 021/001 år 1972 SVM 60 fick också det allra första svenska typgodkännandet av SP SVM 65 utvecklades i början av 70talet baserad på erfarenheterna från SVM 60 och var den första batteridrivna värmemätaren som blev typgodkänd av PTB och SP

10 Magnetisk induktiv mätare, första statiska mätaren De första magnetisk induktiva värmemätarna kom i senare hälften av 70-talet Hög noggrannhet och helt utan rörliga delar Endast nätdrivna och ingen möjlighet till batteridrift p.g.a. hög strömförbrukning Clorius, Enermet och HG var vanliga på den svenska marknaden

11 80-talet, nu kommer ultraljudsmätarna Landis & Gyr utvecklar ultraljudsmätarna WSA, B, C Hög noggrannhet och helt utan rörliga delar Batteridrivna mätare Landis & Gyr, senare Landis & Staefa fortsätter att utveckla ultraljudsmätare till 1999 Sista Landis & Staefa mätaren 1999, SONOGYR energy

12 80-talet, nu kommer ultraljudsmätarna Siemens utvecklar ultraljudsmätaren 2WR som en spinoff till en ultraljudsmätare för gas Modern teknik och för tiden mycket goda prestanda Batteridriven mätare Siemens fortsätter att utveckla 2WR3, 2WR4 slutligen 2WR Varje ny generation kännetecknas av bättre prestanda och högre grad av elektronikens integration (färre komponenter)

13 80-talet, alla vill ha ultraljudsmätare Ultraljudsgivare Reflektorer 2WR3 introduceras 1989 SVM, Svensk Värmemätning marknadsför stort 2WR3 i Danmark och Tyskland, men sparsamt i Sverige!

14 1994, nu finns alla mätarstorlekar med ultraljudsteknik 2WR4 introduceras 1994 för stora mätare och 1997 för små mätare 2WR4 har för stora mätare ett mätrör med reflektorer som leder ultraljudet spiralformigt genom mätröret. Detta förfarande kallas Helix och ger stora förbättringar av mätarens noggrannhet och dynamik

15 1999, Siemens och Landis & Staefa blir Landis + Gyr Siemens och Landis & Staefa går samman och blir Landis+Gyr Landis & Staefas värmemätarsortiment läggs ner efterhand 1999, 2WR5 upp till qp 60 m³/h 2002, 2WR6 kompaktmätare 2007, Ultraheat UH , Ultrawater UW , Ultraheat T , Ultraheat UH50 blir T550 Utvecklingen av nya mätare fortsätter

16 Ytterligare händelser i värmemätarens historia 1980, ICM (senare SVM) utvecklar en datorstyrd provningsutrustning PST200 för Integreringsverk och temperaturgivare. Provutrustningen PST300 och PST400 säljs till ackrediterade laboratorier och kontrollorgan i Sverige och många andra länder. 1997, första utgåvan av den första Europastandarden för värmemätare EN 1434 antas i hela Europa. Tidigare har alla länder haft egna standarder för värmemätare 2006, MID, EU:s mätinstrumentdirektiv börjar att gälla. Certifiering (tidigare benämnt typgodkännande) och bedömning av överenstämmelse (provning av varje individ) blir enhetliga för hela Europa

17 Värmemätarens framtid Vad händer i framtiden? Smarta mätare, fler funktioner för att användaren skall få kunskap och kontroll över sin värmeförbrukning och fler funktioner för värmeleverantörens behov. Optimering av drift, detektering av fel på mätaren eller fjärrvärmecentralen, statistik m.m. Nya kommunikationsmöjligheter, M2M, Internet of Things (IoT) (Sakernas Internet). Kontinuerlig uppdatering och utökning av Europastandarden för värmemätare EN 1434 för att passa tidens behov

18 TLS utbildningsdagar 2015 Värmemätarens historia Tord Kjellin tackar för visat intresse