Tidningen för alla travintresserade Nr Uppfödare satsar sid 12 Embryotransfer sid 16 Möt ATG:s vd sid 24. Tema: Utfodring

Transkript

1 Tidningen för alla travintresserade Nr Uppfödare satsar sid 12 Embryotransfer sid 16 Möt ATG:s vd sid 24 Tema: Utfodring 1

2 Innehåll Medlemsblad för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen ASVT Solvalla Travbana Stockholm Tel , Fax asvt@asvt.se Generalsekreterare: Nils-Bertil Hansson,Tel nils-bertil@asvt.se Biträdande generalsekreterare: Ulrika Lundberg, Tel ulrika@asvt.se Styrelse: Margareta Wallenius-Kleberg (ordf) Börje Larsson (v ordf) Ingemar Alin Lennart Petersson-Brodda Sven Rejnö Carina Dahling-Satrell Ove Konradsson Björn Ljungek Ylva Lindh Per Johnsson Ronny Olofsson Tidningen Travhästen utkommer sex gånger per år. Under 2006 som följer: Nr 1 i februari, tema: avel Nr 2 i april, tema: fölet Nr 3 i maj, tema: hästens hälsa Nr 4 i september, tema: utfodring Nr 5 i oktober, tema: horsemanship Nr 6 i december, tema: utrustning Tidningen ingår i medlemsavgiften a 475 kr för ASVT:s medlemmar. Ansvarig utgivare: Ulrika Lundberg Vik. redaktör och stf ansvarig utgivare: Lena Karlsson, lena@asvt.se, , Tidningsproduktion: LIME AB, Tel , Fax Annonsförsäljning: Johanna Karlsson, johanna@lime.nu Grafisk form och layout: Charlotta Behrens, charlotta@lime.nu Tryck: UPC Print, Finland Miljöcertifierat tryckeri. Travhästen 4 06 PÅ OMSLAGET: Jenny Björklund och Olle Larsson, ungt uppfödarpar, som satsar framåt. FOTO: Lena Karlsson Ledaren 2 Satsning på 2-årstävlande ger bättre tider för uppfödarna ASVT just nu 4 Tema Utfodring 6-11 Utfodringens ABC Analysera ditt grovfoder Uppfödarreportaget 12 Stall Sisyfos satsar Första året med embryotransfer 16 Möt Remy Nilson, ATG:s vd 24 Trottex 30 Dags för Kriterieauktion Travet i valet 32 Så tycker partierna Årets travhändelser i USA 34 Ove Konradsson ger sin bild Hingstdepån 37 Steinlager ny i svensk avel Elitsto 2006 Charity Value 40 Segerstatistik 43 Statistik 3-åringar 44 Statistik 4-åringar 46 Uppfödarstatistik

3 L Ledare Storsatsning på unghästtävlande ger bättre tider för uppfödarna Inför nästa år och fram till 2010 sker en omfattande satsning på tvååringarna i Sverige med ett utökat tävlingsprogram och mer prispengar. Det är ett av målen i policydokumentet Trav 2010 som nu sjösätts och som leder till att tvååringarna erhåller 4 procent av totala prissumman, med andra ord 24 miljoner kronor, när skutan når hamn Mot bakgrund av att nuvarande totala prissumma för tvååringar endast utgörs av 1,5 procent kommer förändringen att bli påtaglig. Nu gäller det för tränare och hästägare att vara beredda och matcha sina unghästar mot nya pengar. Hela 133 lopp skrivs ut centralt mellan den 15 augusti och 15 december nästa år och fördelas ut i alla regioner. Det fina i kråksången är också att de hästar som segrat flyttas upp en klass, vilket innebär att det kommer finnas goda chanser till skonsam matchning av unghästarna. Förhoppningsvis kommer det utökade tvååringstävlandet att innebära ett större intresse för att äga unghästar. Jag hoppas att det kommer att synas redan vid årets Kriterieauktion. För det är just hästarna i årets ett-årskull som kommer att bli piloter i denna unghästsatsning redan nästa år. I skrivande stund förs också diskussioner mellan STC och samtliga BAS-oganisationer om på vilket sätt man eventuellt kan stimulera unghästarna ytterligare kommande år. Det är inte utan att det finns anledning att se positivt på framtiden. Även om ASVT länge har förespråkat åtgärder för att höja startprocenten bland treåringarna så ser vi positivt på denna tvååringssatsning och hoppas att den smittar av sig och bär frukt även på treåringssidan så småningom. Det viktigaste är att hästarna är förberedda för uppgiften och att de unga individerna inte tar skada av tidigt tävlande utan istället utvecklas till sunda och dugliga tävlingstravare under flera säsonger framöver. Stona behöver gynnas Det är inte bara unghästar som behöver mer prispengar. Fördelningen mellan hingstar/valacker och ston är synnerligen ojämn. Stona tjänar för närvarande bara 30 procent av prispengarna och snarast behövs en seriös satsning på det täcka könet. Målet i trav 2010 är 33 procent men idag finns ingen plan över hur målet ska nås. När det finns travtränare som avråder sina kunder att köpa ston blir man arg. Jättearg! För som uppfödare och hästägare är kostnaderna desamma oavsett kön. Då är det härligt att se när ston som Giant Diablo, Passionate Kemp, Orchidee D aunou med flera utmanar hingstarna och visar vilka som är bäst. Att pengar ska finnas i nästa års budget att skjuta över till stona känns inte som ett allt för stort önskemål. Med en spelomsättning som troligtvis återigen når rekord (just nu +1,5 procent mot förra året) så känns det inte heller oskäligt att ställa detta önskemål som krav. Fram för mer prispengar till ston! Till er uppfödare som ska sälja häst på årets Kriterieauktion vill jag önska lycka till. Det brukar vara jobbigt, nervös och rent ut sagt hemskt innan hästarna varit uppe i ringen. En utmattad säljare sa till mig förra året att det här är det värsta men också det roligaste och mest kontaktskapande ställe jag känner till och här måste man helt enkelt vara för att finnas. Det ligger mycket i de orden och det är fulladdat med känslor. Håll nerverna i styr och se det som en utmaning. Vi ses på årets Kriterieauktion september! Solvalla den 29 augusti 2006 Ulrika Lundberg Bitr. generalsekreterare ulrika@asvt.se 2

4 ASVT Just nu Text: Ulrika Lundberg Årets betäckningssiffror I skrivande stund skall årets språngrullor levereras till STC. Senast den 1 september skall alla hingsthållare, både för så kallad egenhingst och för hingst i kommersiell avel, ha anmält vilka ston respektive hingst betäckt under säsongen. Rapporter om både upp- och nedgång av betäckningssiffrorna har hörts i landet under sommarmånaderna. En vikande trend har hållit i sig sedan 1999 då betäckningssiffrorna var uppe i betäckta ston för att föregående år, 2005, ha sjunkit till betäckta ston. Prognosen för 2006 lutar åt en ytterligare sänkning men det återstår att se efter inrapporteringen i månadsskiftet. Under 2006 har knappt 70 egenhingstar (egen hingst på eget sto) löst betäckningstillstånd och tillförts cirka 300 ston, eller omkring 7,5 procent av förväntat antal betäckta ston. Under året har en övergångsregel tillämpats där avkommorna till egenhingstar som betäckt hingstägarens egna ston placerats i register tillhörande stambokens del IA och därmed blir berättigade till bland annat uppfödarpremier och premiepengar. Regeln kommer troligen gälla även för Aktuella remisser ASVT:s sommarmöte ASVT har lämnat synpunkter på statens utredning angående Djurskydd vid hästavel. Stora förändringar i djurskyddet blev aktuella vid EU-harmoniseringen då den statliga avelsvärderingen togs bort. Utredningens syfte har varit att undersöka vilka möjligheter det finns att tillvarata djurskyddet utan avelsvärdering för att minimera spridning av defekter och letalanlag. ASVT har starkt kritiserat utredningen som inte på ett preventivt sätt ger förslag på åtgärder som förhindrar användning av djur med genetiska defekter. Just nu är utredningen om Tävling med hästdjur ute på remiss och det är tävlingsdirektivet 90/428/EEG som liksom ovan påverkas av EU-harmonisering. Här är det främst fråga om att reglera tävling på lika villkor oavsett en hästs nationalitet. Utredningen innehåller även förslag på utökade möjligheter för en hästägare att överklaga och begära skadestånd för felaktig bedömning. Premier till unghästar Inför nästa års budgetarbete har samtliga BAS-organisationer fått i uppdrag av STC att komma med förslag på stimulansåtgärder för unghästar. ASVT har lämnat förslag innebärande att hästägaren till en två- eller treåring som vid första prisplacerade start i totalisatorlopp inom perioden 1 augusti till 31 juli året därpå erhåller en premie på kronor. På samma summa skall uppfödarpremier utgå med 10 procent. Dessutom skall ersättningsnivåer och regler för godkänt premielopp enligt 2006-års bestämmelser gälla. Huruvida förslaget vinner gehör återstår att se. På ASVT:s sommarmöte 25 augusti beslutades bland annat att ASVT ska arbeta aktivt för att uppfödare som har startande häst ska beredas tillträde till stallbacken för att kunna besöka och följa sin häst och därigenom få bättre möjlighet att skapa kontakter med tränare och hästägare. En annan punkt på dagordningen handlade om årsstämman och hur den ska göras mer attraktiv så att uppslutningen blir bättre. Bland annat underströks vikten av attraktiva kringarrangemang samt att stämman förläggs till en sådan plats att det är lätt att ta sig dit, gärna då också med tågförbindelser. Nästa stämma kommer att anordnas den 17 mars Omorganisation av kontaktpersonerna Enligt den omfattande strategiplan som presenterades på ASVT:s årsmöte i mars ska en omorganisation av kontaktpersonsverksamheten påbörjas detta år. Kontaktpersonerna har indelats regionsvis med en kontaktperson på varje bana. Inom varje region har en kontaktperson utsetts att ta ett större ansvar och bli samordnare av regionens kurser och aktiviteter. Meningen är också att arbeta för att kontaktpersonerna ges möjlighet att delta vid travbanornas lokala BAS-träffar och ge uppfödarfrågor större fokus. Avelsprojekt STC har fått kronor av statliga medel för att genomföra en analys över den negativa utvecklingen på avelssidan. En uppfödarenkät har gått ut till 500 slumpvis utvalda uppfödare av varm- och kallblodiga travhästar, galopphästar, halvblodshästar samt hingsthållare. Enkäten skickades ut den 15 augusti och sista svarsdatum var den 1 september. Sammanställning och analys av frågorna görs under september för att sedan slutredovisas i oktober-november till Jordbruksverket. Hästägarprojekt STC har fått kronor av statliga medel för att genomföra ett hästägarprojekt. Projektet syftar till att skapa ett koncept för att rekrytera nya hästägare. Inom projektet ska ett hästägarevenemang genomföras på Örebro 10 oktober, Skellefteå 16 oktober, Jägersro 19 oktober och Färjestad 26 oktober innehållande aktiviteter riktade till nya intresserade hästägare. Det blir bland annat presentation av travsporten, tandemsulky på banan, ponnytrav för barn, sto med föl, enklare tävlingar, mini-mässa med mera. Projektet omfattar också en ny hemsida samt framtagande av ett välkomstpaket för samtliga nytillkomna hästägare i STC:s register. 4

5 Tema: Utfodring Dagens krav på prestationer och den hårda belastning som tävlingshästar utsätts för ställer höga krav på hästens fysiska förmåga men i ännu högre grad på människans kunskaper om bland annat hästens näringsbehov. Korrekt utfodring för friskare häst Att utfodra både unghästar och tävlingshästar efter en väl anpassad foderstat ger en friskare häst som har större förutsättningar att klara de krav som ställs i samband med träning och tävling. FOTO: Thomas Blomqvist 6

6 Fodret spelar en central roll för hästens välbefinnande. FOTO: ASVT Att hästar inom all hästsport råkar ut för skador och andra hälsoproblem är inte ovanligt. Den belastning de utsätts för vid träning och tävling ställer höga krav på individens fysiska förmåga och hälsa men det ställer också krav på människans kunskaper om träningsfysiologi och näringsbehov. Hästens fysiska och mentala hälsa har en stor grund i utfodringen. Om hästen blir halt eller inte tillgodogör sig träningen kan det bero på att den inte orkar bära upp sig. Belastningen kommer då att bli allt hårdare på rörelseapparaten och slitaget större än det borde. För att kunna bygga upp ett starkt skelett, muskler, senor och ligament och bli en hållbar tävlingsindivid måste en bra utfodring av både unghästen och den äldre hästen ligga till grund. Många sjukdomar och säkerligen också många skador skulle faktiskt kunna undvikas om hästen erbjuds en väl anpassad foderstat både som unghäst och som äldre träningsindivid. Fodret utgör inte enbart näring åt individen utan spelar också en central roll för hästens välbefinnande såväl mentalt som fysiologiskt. Hästar har ett stort behov av att utöva sitt naturliga ätbeteende vilket de i fritt tillstånd eller vid fri tillgång på foder ägnar sig åt mellan timmar per dygn. Utfodringen påverkar också balansen i hästens mag-tarm-miljö vilket har betydelse för hur hästen mår. Effektiv omvandlare av grovfoder Hästen är gräsätare och har en mag-tarmkanal som är utvecklad för att utvinna näringsämnen ur växter. Precis som allt biologiskt material indelas dessa ämnen i protein, fett och kolhydrater. Förutom detta innehåller foder också vatten. Fodrets sammansättning och näringsinnehåll uttrycks oftast som del av torrsubstansen. Fodersmältning Hästen är grovtarmsjäsare vilket innebär att den kan utnyttja den lättillgängliga delen av fodret i magsäck och tunntarm för att sedan med hjälp av mikroorganismer bryta ned de mer svårtillgängliga kolhydraterna (cellulosa, hemicellulosa) i grovtarmen, det vill säga blindtarmen och tjocktarmen. Kolhydraterna omvandlas där till fettsyror. Upp till 75 procent av hästens energiförsörjning kommer från mikroorganismernas nedbrytning av kolhydrater i grovtarmen. Omsättbar energi Den energi som hästen kan tillgodogöra sig genom fodret uttrycks som omsättbar energi och anges som megajoule per kilo torrsubstans (MJ/kg ts). Den omsättbara energin utnyttjas av hästen för basala kroppsfunktioner (underhåll) och produktion (tillväxt, dräktighet, digivning, arbete). Hästen får sin energi främst från kolhydrater som mikroorganismerna gör om till fettsyror men hästen kan även utnyttja fett i foder som energikälla. Foder Till exempel hö, ensilage, havre Vatten Oorganisk substans Torrsubstans (ts) Organisk substans Mineralämnen (aska) Protein Fett Kolhydrater Aminosyror Fettsyror Socker Läs mer: Hästens näringsbehov och utfodring. Boken kan köpas genom ASVT. Stärkelse Cellulosa hemicellulos Smältbart råprotein Det protein som finns i fodret är uppbyggt av olika aminosyror som innehåller kväve. Det är genom att analysera andelen kväve i fodret som sedan råproteinet räknas fram. Den smältbara delen av foderproteinet varierar mycket och därför anges alltid inne- lätttillgänglig svårtillgänglig 7

7 Tema: Utfodring TEXT: Ulrika Lundberg hållet av smältbart råprotein (g smb rp). En växande häst behöver inte enbart tillföras rätt mängd smältbart råprotein utan även aminosyrasammansättningen måste svara mot djurets aktuella behov. I de här sammanhangen brukar man dela in proteinet i hög- och lågvärdigt protein. Bra protein för växande hästar innehåller bland annat aminosyrororna lysin och metionin. Behov av näringsämnen Hästens behov av näringsämnen beror på vilket stadie den befinner sig i, det vill säga om den växer, arbetar är dräktig eller ger di. Tabellen nedan visar behovet av energi och protein samt makromineralerna kalcium (Ca), fosfor (P) och magnesium (Mg) för varmblodig travhäst av olika kategorier. Mineralämnen Kalcium och fosfor är de mineralämnen som förekommer i störst mängd i kroppen. De har flera livsviktiga funktioner och utgör tillsammans det huvudsakliga mineralinnehållet i ben. Mineralerna är mycket nära relaterade till varandra och en brist eller ett överskott i fodret av den ena kan störa utnyttjandet av den andra. Därför är det viktigt att inte bara tillräcklig mängd mineraler tillförs utan också att förhållandet mellan kalcium och fosfor i totala foderstaten är rätt. En avpassad kalcium/fosfor-kvot mellan 1,3-1,8:1 är att rekommendera för alla kategorier hästar där växande hästar bör ligga i den övre delen och arbetande hästar kan ligga i den nedre. Känsligast för en felaktig mineraltillförsel är den växande hästen eftersom skelettet är under utveckling. Behovet av kalcium och fosfor är störst hos växande djur samt hos ston i slutet av dräktigheten och under digivningsperioden. På senare år har man uppmärksammat hästens behov av magnesium. Magnesium samverkar med kalcium och fosfor men har också betydelse för många livsviktiga funktioner i kroppen. Magnesium förloras bland annat genom svettning och för den arbetande hästen är det därför av betydelse att veta om hästen får i sig tillräcklig mängd. Dagligt energi-, protein- och makromineralbehov för olika kategorier hästar totalfoderstaten (varmblodig travhäst med en vuxenvikt på 500 kg) Ca P Mg MJ g smb rp/mj g /MJ g/mj g/mj Vuxna hästar (underhåll) och lågdr. ston ,40 0,30 0,15 Högdräktiga ston (9-11 dr-månad) ,55 0,35 0,15 Digivande ston (mån 1-3) ,55 0,30 0,10 Unghästar 3-6 mån ,50 0,30 0,10 Unghästar 6-12 mån ,50 0,30 0,10 Unghästar mån ,50 0,30 0,10 Hästar i arbete Lätt arbete ,40 0,30 0,15 Medelhårt arbete ,40 0,30 0,15 Hårt arbete (tävlingshästar) ,45 0,30 0,15 8

8 Foderstaten ska svara mot hästens behov Näringsvärdet i grovfoder varierar i hög utsträckning. För att kunna göra en korrekt foderstat är det därför viktigt att göra en analys av grovfodret. E n häst kan dagligen äta torrsubstansfoder motsvarande ungefär tre procent av kroppsvikten. En vuxen häst på 500 kilo med god aptit kan således äta cirka 15 kilo ts per dygn. Det viktigaste när en foderstat ska beräknas är att grovfodret är analyserat så att man utifrån detta kan välja lämpliga kraftfoder att eventuellt komplettera med. Man bör utgå från att åtminstone hästens underhållsbehov ska täckas av näring från grovfodret. Näringsvärdet i grovfoder har mycket stor variation beroende på hur vallen gödslats, skördetidpunkt, skördesätt och växtsammansättning. Ett bra grovfoder till unghästar och dräktiga ston innehåller cirka 9,5 MJ/kg ts och 80 g smb rp/kg ts. Ett ogödslat sent skördat gräs innehåller i allmänhet mycket låga näringsvärden som kan jämföras med näringsinnehållet i halm. Det kan se grönt och fint ut ändå så det gäller att inte låta sig luras! Klarar hästen höga proteinvärden? Tävlingshästar har ett mycket högt energibehov medan proteinbehovet däremot inte är högre än för en icke arbetande häst. För att uppnå ett grovfoder med höga energivärden måste det vara välgödslat och tidigt skördat (skördat i ett tidigt växtodlingsstadium). Då blir den naturliga följden att även proteinhalten i fodret blir hög. I en studie vid SLU där travhästar fått en foderstat motsvarande 170 procent av det rekommenderade proteinbehovet kunde konstateras att hästarna klarade av att utsöndra överskottet utan allt för stor påverkan och att de kunde genomföra ett simulerat travlopp utan några negativa effekter. Det går alltså bra att utfodra tävlingshästar med ett visst proteinöverskott rent fysiologiskt. Således klarar hästar ett högre förhållande mellan protein och energi i totala foderstaten än de 6 gram som rekommenderas. Forskning visar att tävlingshästar tål att utfodras med mer protein än man tidigare trott. FOTO: Thomas Blomqvist Grovfoder För att hästen ska må bra och få sitt behov av fibrer och födosöksbeteende tillgodosett måste den ha minst 1,0 kg ts grovfoder/100 kg levande vikt och dag (gärna mer!). Detta är också en minimigiva för att bibehålla en bra mag-tarmmiljö och skapa goda förutsättningar för mikroorganismerna som finns i grovtarmen. En travhäst behöver således äta åtminstone 6 kilo hö per dag. Utfodras ensilage/hösilage måste ts-halten i fodret vara känt för att minsta grovfodergiva ska kunna räknas fram. Torrsubstansen i plastinpackat vallfoder varierar kraftigt beroende på hur mycket vallfodret förtorkats innan plastning. Torrsubstanser mellan cirka 35 procent till 80 Idealvärden för hö (84% ts) till olika kategorier hästar: Värden anges per kg foder Högdr och digivande ston samt unghästar >8-10 MJ >60-70 g smb rp >8-10 g smb rp/mj Lågdräktiga ston ca 8 MJ ca 45 g smb rp 6 g smb rp/mj Tävlingshästar > 8 MJ ca 45 g smb 6 g smb rp/mj 9

9 Tema: Utfodring TEXT: Ulrika Lundberg procent förekommer men vanligast är att plastinpackat vallfodret innehåller procent ts. Ungefär vid 60 procent ts avtar ensileringsprocessen i balen och vallfodret blir istället gastätt lagrat, så kallat hösilage. Generellt gäller att ett plastinpackat vallfoder bör förbrukas inom några dagar då den hygieniska kvalitén snabbt försämras när balen öppnats och syre blir tillgängligt. Vid kall väderlek är hållbarheten längre än vid varmare väder. Kraftfoder För att minska risken för kolik och andra foderrelaterade sjukdomar bör kraftfodergivan inte överstiga 0,4-0,5 kg kraftfoder/100 kg levande kroppsvikt och utfodringstillfälle. Spannmål innehåller mycket stärkelse. Ett högt intag av spannmål minskar nedbrytningen av grovfoder i grovtarmen. Anledningen är att hästen har relativt låga halter av stärkelsespjälkande enzymer jämfört med andra djur. Allt för stora spannmålsgivor medför då att all stärkelse inte hinner spjälkas ned i tunntarmen utan överskottet jäses i grovtarmen. Detta gynnar de mikroorganismer som normalt inte har hög aktivitet i hästens grovtarm vilket leder till en ph-sänkning och eventuellt en ökad gasbildning. En ph-sänkning av grovtarmsmiljön är ogynnsam för de mikroorganismer som bryter ned grovfoder. Exempel på utfodringsordning för hästar på stall (procent av totalgivan) Betfor måste blötläggas Hästen kan inte kräkas då den övre magmunnen i magsäcken sluter mycket effektivt. Det innebär att magsäcken kan sprängas om det sker en kraftig gasutveckling eller om fodret sväller i magsäcken. Av den anledningen måste till exempel betfor alltid blötläggas innan utfodring till hästar. Ännu större risk om betfor inte blötläggs innan utfodring är att hästen kan få foderstrupsförstoppning på grund av att smörjeffekten av saliven minskar. Hästen har ingen gallblåsa utan gallan rinner direkt till tunntarmen i den takt den produceras. Av den anledningen är det inte lämpligt att utfodra stora mängder fett på en gång. Galla behövs för att bryta ner fettet i mindre beståndsdelar så att enzymet lipas lättare kan spjälka sönder fettmolekylerna så att fettsyrorna kan tas upp i blodet. Stora givor fett (0,5 kg/dag) bör delas upp vid flera tillfällen Utfodringsordning Bäst är om utfodring kan ske jämnt fördelat över dygnets timmar. Grovfoder ger en större salivutsöndring än kraftfoder och en jämn och riklig salivinblandning är gynnsamt för fodersmältningen. Grovfoder bör helst utfodras före kraftfoder eller åtminstone alltid samtidigt som kraftfoder. Mikroorganismerna i hästens grovtarm är känsliga för höga stärkelsenivåer (från kraftfoder) och därför måste en hög daglig kraftfodergiva delas upp på flera tillfällen. Morgon Middag 15 Eftermiddag Hö Kraftfoder mineraler Kväll Procent Tidsåtgång för hästen att äta: 1 kilo kraftfoder cirka 10 min 1 kilo hö cirka min Exempel på foderstat till en unghäst 7-12 månader Analys hö: 9,8 MJ/kg ts, 83 g smb rp/kg ts, Ca 4,3 g/kg ts, P 2,4 g/kg ts Unghästar behöver fri tillgång på grovfoder av god kvalité både närings- och hygienmässigt. FOTO: Claes Kärrstrand Foderstat 1 Foderstat 2 MJ g smb rp Behov ,2 Grovfoder fri tillgång cirka 5,5 kg ts 53, ,6 13,2 Med Havre 2,1 kg 20, ,5 6,9 Mineralfoder Krafft blå pellets 100 g 12,0 3,0 Summa 74, ,1 23,1 Med Krafft Groov 2,3 kg 20, ,8 11,5 Summa 74, ,4 24,7 Två foderstater med samma grovfodergiva men där den ena foderstaten kompletterats med havre och mineralfoder och den andra med Krafft Grov. Ca g P g För att få hjälp och råd med utfodring till din häst kan du som är medlem i Avelsföreningen kostnadsfritt vända dig till vår samarbetspartner KRAFFT och deras utfodringsrådgivare på tel Där får du professionell hjälp med att utforma en lämplig foderstat till din häst. Läs mer om foder på Krafft-sidorna i dennna tidning. 10

10 Analysera ditt grovfoder! Medlemmar i Avelsföreningen har rabatt på foderanalyser hos AnalyCen. Med denna tidning följer en provpåse som du kan använda för att skicka in ditt foderprov. Det är nödvändigt att göra en foderanalys för en bestämning av näringsinnehållet i grovfodret för att sedan kunna beräkna en lämplig foderstat. Provtagningen är avgörande för att få ett representativt prov För hö i balar skall prov tas ur flera balar. Balarna måste delas isär försiktigt och en liten del från varje bal samlas ihop till en lämplig provmängd om minst 5 liter. OBS! Viktigt att öppna och ta isär balarna, inte dra tussar ur icke öppnade balar! Då kan de sköra men näringsrika bladen slitas av och inte komma med i provet. Provet kan klippas ner till mindre bitar och ger då mindre volym. Provmängd 2 liter. För ensilage/hösilage Ta gärna prov ur flera balar eller direkt från grönmassan innan pressning. Prov från balar tas en bit in i balen och kan göras med provborr. Provet läggs lämpligast i en tät plastpåse. Ensilage/hösilage har begränsad hållbarhet därför är det viktigt att provet inte sänds in i samband med helg. Förutom att få reda på fodrets näringsmässiga kvalitet kan man även få svar på fodrets hygieniska kvalitet, det vill säga innehåll av mögel och bakterier. Lägg ditt foderprov i medföljande foderprovspåse och sänd tillsammans med följesedel till AnalyCen. 11

11 Jenny Bjöklund och Olle Larsson satsar framåt på uppfödning av travhästar. Stall Sisyfos vågar satsa Branschen deppar och klagar över dålig lönsamhet, låga priser och svårt att få sålt. Men det finns de som tror på en framtid och vågar satsa. Som Stall Sisyfos på Munsö utanför Ekerö. Bakom stallnamnet döljer sig det unga paret Jenny Björklund och Olle Larsson, 34 respektive 38 år. På bara några år har de byggt upp en uppfödning med högklassiga ston. Det här är ju så fantastiskt kul! säger de. 12

12 Olle och Jenny med ett par av årets föl. Paret bor på en gård som köptes 1999 och där bostadshuset byggts ut och renoverats för att passa behoven hos en aktiv fyra-barnsfamilj. Olle är egen företagare i byggbranschen och Jenny varit barnledig under flera år från jobbet på klädjätten H & M. Hästarna är ett gemensamt intresse, Olle sprang på Solvalla redan som liten tillsammans med sin pappa och drömde alltid om att få äga häst. Jenny är en riktig hästtjej, trivs med att jobba mycket med fölen, och har travintresset gemensamt med bland annat sin plastsyster Eva en av Evorna i ägarkonstellationen bakom Energetic och Eller. Från släkt och goda vänner på Menhammar och Boko Stables får de mycket inspiration och kunskap. Jag har haft många diskussioner med John Bootsman på BOKO om uppfödning och hingstval men det känns också tryggt att ha tillgång till veterinär så nära, säger Olle Larsson. Jobb på hemmaplan Men det är kontakten med Robert Lindström, välkänd hästförmedlare, som de värderar högst. Det var också han som rådde dem att åka till USA och handla ston när de väl bestämt sig för att satsa rejält på uppfödning av travhästar. Innan hade vi några hästar som vi tävlade med och när det kanske inte gick så bra som vi trott tänkte vi att vi kanske kunde avla på dem. Men det var svårt att sälja hästarna och därför funderade paret på att endera behålla hästarna på en hobbynivå eller satsa lite mer. Beslutet blev att försöka bygga upp en uppfödning som ger Jenny en inkomstkälla och möjlighet att jobba hemma. Med fyra barn är det inte så enkelt om båda föräldrarna måste pendla och arbeta inne i Stockholm, säger Olle. USA-ston lyckad affär Första resan till USA resulterade i att de köpte fyra amerikanska fölston på auktion Vi hade tur; vi fick fyra fina märrar till bra pris. De fick sedan fyra fina föl som vi hittade köpare till direkt och som betalade bra. Samtidigt började också några av stonas 2-åringar gå riktigt bra i USA, säger Olle. Det fina resultatet gav mersmak och paret satsade på en ny USA-resa. Då inhandlades ytterligare fyra ston 2005, dräktiga med bland annat Conway Hall. Det slutade tyvärr i ren katastrof. Tre av fölen dog och även ett av stona dog i samband med fölningen. Mycket på känsla Det blev en tung upplevelse men paret har fortsatt sin satsning. För närvarande har de 17 ston men målet är att komma ner till 12. I år finns föl efter bland annat Yankee Glide, Lindy Lane, Jeanbat du Vivier och Jag de Bellouet liksom Energetic, Fast Photo och Windsongs Legacy. I år har man valt att betäcka med hingstar som Andover Hall, Viking Kronos, Lindy Lane, Pearsall Hanover och Spotlite Lobell. Vi satsar lite efter egna idéer i uppfödningen, med mycket känsla och ston vi tror på. Att testa sina idéer är det roligaste tycker jag, säger Olle. Målet är att få en verksamhet som genererar en inkomst för Jenny men svårigheterna i branschen är väl kända. 13

13 TEXT OCH FOTO: Lena Karlsson Det är ju alldeles för många som tjänar för dåligt och det smittar av sig på hela branschen. Det kan behövas en självsanering för det går inte att rädda allt men det krävs också åtgärder och beslut så att inte allt förstörs. Rör inte premiepengarna Olle menar att det är viktigt att fråga sig vad som är viktigt för sporten i framtiden och fatta besluten om åtgärder utifrån det. Idag känns det travpolitiskt omöjligt att göra en åtgärd men ibland måste man våga ta i och ta kritiken. Bara man inte rör uppfödarpremierna. Det vore döden för uppfödningen för det måste finnas en morot för att lyckas. Även om många kan bli avskräckta för att det kostar en hel del att bygga upp en uppfödning tror Olle att det kan finnas en stor potential blivande uppfödare bland de människor som vill bo eller bor på landsbygden: Det är många idag som drömmer om att bo på landet och satsar på en gård. De skulle kunna se uppfödningen som ytterligare en inkomstkälla och ett roligt sätt att krydda tillvaron med ett extraknäck. Samarbeten och arbetsbyten Själva letade paret Björklund-Larsson ett tag innan de hittade sin drömgård men från början bestod den bara av sex hektar mark. Kompletterande markköp, arrenden och bra samarbete och arbetsbyten med grannar har löst sommarbeten för både ston med föl och unghästar men också en lösdrift i en ombyggd gammal lada och med en hage på åtta hektar mark. På egna gården finns ett traditionellt stall med några fölboxar samt ett garage som i två etapper byggts om till lösdrift nu avsedd för bland annat unghingstar. Målet är att sälja alla unghästar och de har ett fruktbart samarbete med Petri Salmela i Boden. Det har i år bland annat resulterat i att en Sisuuppfödning - Lillan Sisu - blev första tvååring att vinna lopp i norr. Visst vore det häftigt att lyckas leva på det här men charmen med uppfödningen är egentligen att kunna följa ett föl från att man valt en hingst till att se hur det utvecklas som individ, säger Olle Larsson. A Babe Balance Image-E D Kash- Speedy Crown. Bästa avkomma: Smooth Muscles (e.muscles Yankee) 09,3, dollar. Föl -06: Lisa Sisu e. Jeanbat Du Vivier. Betäckt med Andover Hall. Armbro Troika King Conch-Sunkissed-Florida. Bästa avkommor: Hurrikane Alexa (e. Muscles Yankee) 12,8, dollar. Armbro Equinox (e. Conway Hall) 14,5, dollar. Föl -06: Johan Sisu e. Jeanbat du Vivier. Betäckt med Pearsall Hanover. Ava Hall Royal Strength-Action Delight-Speed in Action. Betäckt med Spotlite Lobell. Celtic Charm Garland Lobell-Armbro Kristine-Meadow Road. Föl -06: Odöpt e. Energetic (Uppfödare: Boko Stables) Betäckt med Pearsall Hanover. Desert Ivey Supergill-Desert Nomad-Homesick. Bästa avkomma: Cincinnati Kid (e. Angus Hall) 11,3, dollar. Föl -06: Linus Sisu e. Windsongs Legacy. Betäckt med From Above. Eclatante Sugercane Hanover-Just Splendid, Zoot Suit. Bästa avkommor: Martin Sisu (e. Fast Photo) 17,6, kronor. Lillan Sisu (e. Fast Photo) 18,3, kronor. Föl -06: Cathrine Sisu e. Energetic. Betäckt med Lindy Lane. Karis Josefin Alf Palema-Kari Wee-William Wee. Bästa avkomma: Klara Sisu (e. Fleurron Perrine) 13,5, kronor. Föl -06: Kirsi e. Fast Photo. Ombetäckt med Fast Photo. Keystone Delicious American Winner-Descent- Speedy Crown. Bästa avkommor: Marians Man, (e. Malabar Man) 11,7, dollar, Mr Tasty (e. Malabar Man) 12,7, dollar. Föl -06: Eva Sisu e. Yankee Glide Betäckt med Cantab Hall. Klara Sisu Fleurron Perrine-Karis Josefin- Alf Palema. Betäckt med Viking Kronos. Mae Jean Boko Mack Lobell-Nicolette Hanover-Super Bowl. Föl -06: Kicka Sisu e. Lindy Lane. Ombetäckt med Lindy Lane. Music of the Soul Mr Vic-Allegro-Arnie Almahurst. Bästa avkomma: Enjoy the Music (e. Enjoy Lavec) 14,6, dollar. Betäckt med Spotlite Lobell. Nahimana Andover Hall-Cynara Hanover-Super Bowl. 2-årssto som ej är dräktigt. Oh My Judy Striking Sahbra-Tricias Score- Final Score. Bästa avkommor: Judy s Yankee (e. Yankee Glide) 12,9, dollar. Naked Lyric (e. Yankee Glide) 12,7, dollar. Föl -06: Lukas Sisu e. Dream Vacation. Betäckt med Memphis du Rib. Super Susan Marie Supergill-Chanticleer-Speedy Crown. Bästa avkommor: Super Paulie (e. Conway Hall) 14,6, dollar. Dyno Trevor (e. Conway Hall) 10,3, dollar. Föl -06: Charlotte Sisu e. Jag de Bellouet. Betäckt med Windsongs Legacy. The Big Enchilada Supergill-Sweethear Lobell- Lindys Crown. Bästa avkommor: Tijuana Rhythm (e. Dancer s Victory) 13, dollar, Margarita Nights (e. Yankee Glide) 11,1, dollar. Föl -06: Hugo Sisu e. Jag de Bellouet. Betäckt med Pearsall Hanover. Windsun Gime Credit Credit Winner-Me First-Giant Victory. 3 år, betäckt med E L Glide. Yankee Vision Self Possessed-Armbro Vote- Balanced Image. 3 år, betäckt med Ken Warkentin. 14

14 EMBRYOTRANSFER I år är första gången som svensk travsport tillåter embryotransfer. Men reglerna är hårda sex sökte och tre godkändes. Hårda regler för embryotransfer ITrav 2010 formulerades den policy som gäller för embryotransfer i svensk travsport. Embryotransfer tillåts bara om särskilda skäl föreligger, exempelvis om ett särskilt värdefullt sto av någon anledning inte kan bära fram ett föl. Policyn togs inte utan diskussion. Embrotransfer är fortfarande kontroversiellt i svensk travsport. I halvblodsaveln i Sverige tillåts embryotransfer på i princip alla ston och det är tillåtet att registrera flera avkommor efter samma sto varje år. Inom fullblodsaveln är det däremot inte tillåtet alls. Där tillåts inte ens insemination av ston utan betäckning måste ske på naturlig väg. I svensk travsport är det från och med i år tillåtet med embryotransfer men det är bara en handfull ston som kan komma ifråga. Reglerna säger att det måste vara ett sto som själv tjänat mer än tre miljoner kronor eller vars avkommor tjänat minst fem miljoner. Stona ska också ha gått gall minst två år i följd. Under 2006 är det första året som vi gett dispens för embryotransfer. Vi fick in sex ansökningar och har lämnat dispens för tre av stona, säger Christina Olsson, avelschef på STC. De tre ston som befanns uppfylla kraven var Ecana Nibs, Trapped och Arlines Dream. De hårda krav som Behållaren på bordet kan innehålla ett embryo som, om överföringen lyckas, kan resultera i en frisk fin fölunge nästa år. ställs på stona, och som liknar det franska travförbundets, gör att de ston som kan komma ifråga inte är optimala ur fertilitetssynpunkt, något som det också riktats kritik mot. De bestämmelser vi har nu kommer att följas upp och ses över inför varje år, säger Christina Olsson. UET har fattat ett gemensamt beslut om att det bara är tillåtet att registrera ett föl varje år som tillkommit genom embryotransfer. Skulle det bli tvillingföl eller fler föl på ett år är det bara det först födda fölet som kan registreras. Tyskland, Holland och Finland har godkänt registrering av flera avkommor per år. Det är något de nu tvingas ändra på i och med UET:s beslut, säger Christina Olsson. Särskilda skäl kan vara att ett särskilt värdefullt sto skadat sig så att hon inte kan eller orkar bära fram sitt föl. I andra länder som Österrike, Norge och Schweiz är embryotransfer inte alls tillåtet inom travet. I USA är det tillåtet att ta fram hur många avkommer som man vill med embryotransfer men det är bara den först födda avkomman som får registreras. 16

15 EMBRYOTRANSFER Kerstin Darenius ser ingen k kunna få det. Höga avelsvärden räddas med embryotransfer Veterinär Kerstin Darenius har specialiserat sig på stons fertilitet. Förra året gjorde hon den mest uppmärksammade embryotransfern hittills. Den resulterade i år i ett stoföl undan hoppstoet Butterfly Flip, ägd av travamatörern Kristina Larsson och tävlad av Malin Baryard. Det var lite nervpirrande för det var ett högt förväntansvärde inte minst från media med ett sto som Butterfly Flip, säger Kerstin Darenius har varit första året som embroytransfer tilllåtits på travston och Kerstin Darenius har haft hand om två av de travston som beviljades dispens för embryotransfer samt Peace Corps. Men det har varit en betydligt besvärligare uppgift att lyckas med travstona än med det franska hoppsto som hon också haft för embryotransfer. Travstona Ecana Nibs, Arlines Dream och Peace Corps, - är alla mellan 20 och 23 år gamla, och med ökande ålder följer en drastiskt minskad fertilitet. Dessutom har stona gått gall i flera år och även det minskar möjligheterna att lyckas. Därför ser Kerstin Darenius gärna en änd- TEXT: Lena Karlsson 17

16 EMBRYOTRANSFER ring av reglerna så att även yngre travston med högt avelsvärde men med olika typer av dräktighetsproblem ska komma ifråga: Jag tycker reglerna ska ändras för det är i stort sett hopplöst med så gamla ston. Det vore bättre att överlåta beslutet till stoägarna eftersom det ändå blir kostsamt, säger Kerstin Darenius. Att göra embryotransfer kostar stoägaren från kronor och uppåt. Det dels beroende på att det krävs kvalificerad utrusning, dels mycket veterinärt arbete samt inackordering av 3-4 ston. En utmaning Kerstin Darenius har blivit något av specialist på att få ston dräktiga. Idag arbetar hon med utgångspunkt från seminstationen vid Skinnarbo Gård utanför Norrköping som drivs av Pia Andersson: Jag tycker det är en utmaning att jobba med problemston och få dem dräktiga. Hon har forskat kring dräktighet och varför ston resorberar eller abortera sedan början av 1980-talet och var först i Sverige med att introducera ultraljudet för att diagnosticera dräktighet. Embryotransfer kräver betydligt mer veterinärt arbete och det är viktigt att miljön är steril. Här är Kerstin Darenius i färd med att göra en spolning av livmodern för att försöka hitta ett embryo. Hon assisteras av Pia Andersson. Embryotransfer Embryo: Ett befruktat ägg fram till dag 40. Foster: Efter dag 40. Donatorsto: Givarsto.Måste vara i livet vid överförandet och får inte tävla under samma tid som gällt om hon själv varit dräktig. Recipient: Surrogatsto, mottagarsto. Kan vara av vilken ras som helst. Enbart ett föl, och då det först födda, tillkommet med embryotransfer kan registreras som svenskfött per år. Det måste framgå av bland annat språngsedel och hästpass att hästen är embryotransfer. Import av hästar som kommit till genom embryoöverföring tillåts inte tills vidare. Inläggning av frysta embryon tillåts inte. Breddad kunskap Hon deltog också i de första försöken i Sverige med embryotransfer i slutet på 1980-talet när hon arbetade på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala (SLU). Kerstin Darenius ser inga skäl till att inte arbeta med embryotransfer: Jag ser ingen konflikt i att använda embryotransfer. Det är ett sätt att hjälpa stoägare få avkommor efter sina ston. Men jag är inte helfrälst på tekniken, jag ser det som ett hjälpmedel och en sista utväg att få föl efter ett sto som annars inte skulle kunna få det. Utbrett i Argentina Sverige har legat långt framme när det gäller semin och fruktsamhet sedan banbrytande forskning på talen. Inseminationen och möjligheten att skicka sperma över hela landet har också resulterat i en 18

17 EMBRYOTRANSFER utveckling av aveln med allt bättre tävlingshästar som resultat. Embryotransfer är däremot nytt och jämfört med länder som USA och Argentina ligger Sverige långt efter. Där är embryotransfern utbredd: I Argentina är exempelvis aveln av poloponnyer stor och det görs 100-tals embrotransfer varje år och det behövs för att få rutin. I USA är embryotransfer godkänt inom travaveln och får utföras på alla kategorier ston, även tävlingsston. Kerstin Darenius tror att användningen av embryotransfer kommer att öka i takt med att det tas fram fungerande metoder för att frysa embryon. Embryotransfer Så går det till Med mikroskopets hjälp söks vätskan igenom i jakten på embryo. För att lyckas med embryotransfer krävs tillgång till två-tre mottagarston med bra fruktsamhet. Bäst är ston med föl vid sidan eller som fölat tidigare och varit lätta att få dräktiga. Mottagarstona följs under brunsten och ägglossningen synkroniseras så att den ligger högst 24 timmar före alternativt 0-72 timmar efter givarstoets ägglossning. Inseminering av givarstoet. Ett befruktat ägg ligger kvar i äggledaren femsex dagar innan det vandrar ner i livmodern. Mellan sjunde och åttonde dagen görs en spolning med specialvätska av livmodern. Vid sköljningen följer, förhoppningsvis, ett eller flera Vätskan från spolningen filteras genom ett speciellt embryofilter befruktade ägg, embryon, ut med spolvätskan. Spolvätskan filtreras med ett speciellt embryofilter för att minska den mängd vätska som sedan ska undersökas. Med mikroskopets hjälp söks spolvätskan igenom efter embryon. Ett embryo påminner till sin form om en pytteliten golfboll. Storleken på embryot är ungefär 0,2 millimeter dag 6 och 0,3-1 millimeter dag 7-8. När ett embryo har hittats tas det tillvara, tvättas i specialvätska 4-6 gånger för att sedan föras in i mottagarstoet. Ultraljudskontroller görs vid cirka 12, 14, 16 och 40 dagars dräktighet. När ett embryo hittats tas det tillvara och tvättas flera gånger. På fruktsamma ston är det 70 procents chans att hitta ett embryo och lika stor chans att det klarar överföringen till ett annat sto, det vill säga cirka 50 procents chans att det lyckas. På äldre gallston är chansen att hitta ett embryo 30 procent och chansen att det överlever en transfer till ett annat sto är 30 procent. Det betyder 9-10 procents chans att lyckas. Embryotransfer får endast göras av veterinär som har utbildning inom området och dessutom godkänts av Jordbruksverket. 19

18 EMBRYOTRANSFER Surrogatmamma ger nytt föl Elitstoet Ecana Nibs är ett av de tre ston som i år gavs dispens för embryotransfer. Nu bär en surrogatmamma på hennes föl. TEXT OCH FOTO: Lena Karlsson F örra året tog Arne och Siv Rydén beslutet att inte betäcka Ecana Nibs något mer. Stoet, idag 23 år, ansågs ha gjort sitt som fölsto: Hon var såpass gammal och har dessutom problem med fång så vi ville inte belasta henne med ett föl, säger Arne Rydén. Ecana Nib var en utmärkt tävlingshäst, blev ännu bättre i avelsboxen och är ett av Sveriges bästa avelsston. Av nio avkommor har sex tjänat kronor och mer. Vinstrikast hittills har varit Rydens Sensation och Novelty Nibs, i sin tur mor till Björn Goops nya stjärnsto Tigger. Tigger är sin mormor upp i dagen. Samma typ och samma steg, säger Arne Rydén. Andra avkommor är Rydens Champonessa och Stock in Trade. Men det var inte slutavlat öppnade travsporten möjligheten att ta fram avkommor med hjälp av embryotransfer. Få ston kan komma ifråga, kraven är höga för att få dispens, men Ecana Nibs uppfyllde dem. Jag reagerade lite på kostnaden men vi tog chansen, säger Arne Rydén. Kerstin Darenius genomförde embrotransfern och i slutet på Ecana Nibs, här med Pia Andersson som driver seminstation på Skinnarbo gård utanför Norrköping, är ett av tre ston som beviljades dispens för embryotransfer augusti kunde Arne och Siv Rydén hämta hem Ecana Nibs och de två mottagarstona. Ett av dem var konstaterat dräktig och nu hoppas Rydéns på att surrogatmamman nästa år nedkommer med ett friskt, fint föl efter Pine Chip. Går allt som det ska behåller vi nog fölet själva, säger Arne Rydén. 20

19 VD med passion för Remy Nilson tog över vd-rollen i en tid när ATG vacklat ledarmässigt och svensk travsport började svikta. Jobbet som vd för ATG är en utmaning. Dessutom är sport och spel det enda jag kan. TEXT OCH FOTO: Lena Karlsson I grunden är Remy Nilson gymnasielärare med examen i samhällskunskap, historia och geografi. Trots att lärarjobbet var drömyrket har det inte blivit en enda dag bakom katedern för magister Nilson. De enda lediga lärarjobben fanns i Norrland och det lockade inte. Istället blev det en journalistisk karriär som inleddes på lilla Arvika Nyheter innan han värvades till draken Expressen. Där avslutades tidningskarriären med ett prestigefyllt uppdrag som utrikeskorrespondent i USA. Jag trivdes fantastiskt bra i USA och när jag blev erbjuden jobb på ATG försökte jag få tjänstledigt från Expressen. Tjänstledigt blev det inte utan han beslöt att säga upp sig och prova några år på ATG. Det blev hela år. Hans uppdrag var bland annat att förbättra ATG:s relationer med media och han började i princip på noll. Det gick bättre och bättre för varje år men vi hade också tur genom att exempelvis kunna haka på framgångshistorier som Legolas. Idag är ATG mycket mediafokuserat och en stor del av dess budget läggs på PR och marknadsföring i form av bland annat annonser och tv-tid. Travet ges också allt större utrymme i media. För att komma in i media måste man väcka intresse och profilera personligheter. Titta bara på fotbollens Zlatan. Det finns ett bra lag av personligheter inom sporten menar Remy Nilson. Men det handlar att ta tillvara på dem: Vi ska inte ändra deras identiteter men vi behöver bygga fler profiler och idoler som Björn Goop och Erik Adielsson och vi behöver ha fler Lutfi och Lähdekorpi. Det allra bästa är dock en fyrbent profil, se bara hur Järvsöfaks drar besökare till Årjäng en fredagskväll. Såg vd-jobb som utmaning Under några år har Remy Nilson studerat travsporten från just mediavärldens horisont värvades han som ny chef för TV-sporten på SVT. Han kom till televisionen i en tid av omstrukturering och nedskärningar i form av uppsägningar och bantad ekonomi. Halva tiden jobbade jag med tvsporten, den andra halvan arbetade jag med strategiska förändringar men 24

20 trav det var en mycket utvecklande tid. Under försommaren 2004 började dock ryktet sprida sig att Remy Nilson var aktuell som ny vd för Svenska Spel. Inget kunde vara mer fel, han var aldrig aktuell för den posten, men Bo Dockered, ATG:s ordförande, ringde och undrade om det var sant. Det hela slutade med att Remy Nilson tackade ja till att bli ny vd för ATG. Jag kände att det skulle vara en kul utmaning. Dessutom är ju sport och spel det enda jag kan och något jag är uppväxt med. Travet och hästarna var hobbyn under hela uppväxttiden och tillsammans med sin far for han i skytteltra- fik mellan banorna i grannskapet som Arvika, Åmål, Årjäng och Färjestad. Också idag har han häst fast i annan form. Jag är andelsägare i ett par 3- åringar och en av dem har startat ett par gånger men galopperat bort sig. Gemensam plattform Trav är inte enbart en isolerad företeelse i form av spel för Remy Nilson. Det är kombinationen av sport och spel som gör travsporten och ingen klarar sig på egna ben. Han ser ett intimt samband mellan sporten och spelet men när han återvände till ATG tyckte han sig se en spricka mellan de båda: Remy Nilson ATG:s vd brinner verkligen för travet. Sport och spel är ju det enda jag kan. 25

21 Fakta Remy Nilson Ålder: 56. Bor: Lidingö. Familj: Hustrun Charlotta, sonen Anders 10, golden retrievervalpen Larry. Yrke: Utbildad gymnasielärare, journalist. Karriär: Arvika Nyheter , Expressen , ATG , Svt , ATG Intressen: Trav, golf, historia. Bästa häst sett: Going Kronos. Bästa egenskap: Jag har en helhetssyn. Sämsta egenskap: Otålig. FOTO: Thomas Blomqvist Det handlar om att få ihop familjen och bredda intresset för sporten också. De yttre fienderna är större och vi kan inte kosta på oss att bråka sinsemellan utan måste hålla ihop för att möta konkurrensen. Men vi måste få gnabbas lite också. Remy Nilsons mål är att samla alla Snabbvalet Solvalla Hund Årjängs Stora Trav live Fotboll Arvika Katt Elitloppet Trav på atg.se Golf engagerade inom travet; STC, ATG, banorna och basorganisationerna, kring en gemensam vision, några enkla teser, som alla kan stå för. Ett led i arbetet är den nya kommunikationsavdelningen som sjösätts i höst när STC och ATG skapar en gemensam avdelning för bland annat information. Kan inte avstå På marknadssidan fortsätter ATG möta nätpokern som fått stor genomslagskraft, omsätter enorma summor pengar och kan spelas dygnet runt. Vapnet emot har bland annat varit nya spelformer, utbyggt lunchtrav och spel på nätet via atg.se där det numera också går att följa tävlingarna direkt. Det vore naivt att tro att vi kan avstå från att erbjuda våra kunder detta och för oss har det inneburit nya pengar i spel. Vi måste också prova oss fram och testa nya grejor hela tiden. Man kan jämföra med Volvo, var hade det företaget varit idag om man valt att bara göra Volvo Amazon? Resurserna finns Tävling inför tomma läktare ingår inte i Remy Nilsons vision. En tävling utan åskådare har ingen legitimitet enligt honom. Det blir också en helt annat tvupplevelse om det man ser sker inför publik. Det höjer tittarvärdet och gör det också lättare att engageras och kanske bli hästägare. Däremot menar han att människor idag blir allt kräsnare och den stora publikundersökningen som gjorts av STC visar också att publiken blir äldre och de som går ofta på trav ändå går färre gånger. Samtidigt växer hästvärlden i övrigt, ridsporten lyckas trots att det inte finns stora pengar att tävla om för de flesta. Det vi måste göra nu är att hitta ett differentierat utbud, alternativ, som svarar mot de krav våra framtida besökare och spelare har. Till skillnad mot många andra så har vi resurserna att göra det och vi är såååå många som älskar det här, säger Remy Nilson. 26

22 Trottex Text: Sara Blomhage Elitauktionen en braksuccé - nu stundar Kriterieauktionen! Årets Elitauktion blev en stor succé med en rekordhög försäljning. Nu närmast väntar Kriterieauktionen dit 476 ettåringar anmälts. FOTO: Claes Kärrstrand Årets Elitauktion nådde rekordnivåer. Hela 27 hästar såldes under kvällen för kronor eller mer. Dyrast blev en son efter Andover Hall som köparen betalade över 1,1 miljon kronor för. Aldrig tidigare har försäljningssumman för en 1,5- årig travhäst varit så hög vid en av Trottex auktioner. Hästägare hos Stefan Hultman betalade fantastiska kronor för M.T.Danny Boy, en hingst efter Andover Hall och undan Barbs Bowl. Näst dyrast blev Tom Maple (Varenne-Locky Parant) som såldes för kronor till hästägare hos Jim Frick. Elitauktionskatalogen innehöll 95 mycket välstammade ettåringar. Att kvaliteten på årets auktion var mycket hög avspeglades i resultatet. 73 ettåringar såldes för rekordomsättningen 19 miljoner kronor. Av de 87 utbjudna hästarna såldes 84 procent. Medelpriset ökade från fjolårets kronor till kronor vilket motsvarar en ökning med drygt kronor. Att prisnivån var hög under hela auktionen var tydligt då även medianpriset ökade med kr till kr september I årets Kriterieauktionskatalog bjuds 476 ettåringar ut till försäljning. 30