The Heart of Sweden logotype PANTONE 382. Örebroregionen. Igår och idag. idé och debatt per frankelius. Örebroregionen igår och idag 1

Transkript

1 The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 Örebroregionen Igår och idag idé och debatt per frankelius Örebroregionen igår och idag 1

2 Rapport 2010:5 Örebroregionen igår och idag ISBN Örebroregionen igår och idag

3 Tillsammans formar vi Örebroregionen! Vi vill att alla som bor i Sveriges hjärta ska känna stolthet över vår region och kunna berätta om det som är fantastiskt här. Men i arbetet med att ta fram Utvecklingsstrategi för Örebroregionen märkte vi att Örebro län är ganska okänt. Därför bad vi Per Frankelius titta närmre på viktiga förutsättningar, händelser och personer som haft betydelse för att forma vår region till det den är idag. Att skriva en regions historia kan göras på många sätt och alla som bor eller verkar här har en egen pusselbit. Vår förhoppning är att denna skrift ska inspirera fler att bidra till storyn om Örebroregionen. Uppsats, film och wiki eller utställning, teater och fototävling ditt bidrag kan presenteras i vilken form som helst! Per Frankelius slutsatser är att en region måste ha en rad förutsättningar och en god portion vilja för att bli framgångsrik. Förutsättningarna finns i vår region. Och vi har viljan. I vår vardag möter vi företagare, politiker och personer som är engagerade i föreningar som vill vara med och göra Örebroregionen till en ännu bättre plats att leva verka och utvecklas i. Per Frankelius är docent vid Handelshögskolan vid Örebro universitet. Denna skrift vill väcka idéer och stimulera till debatt författaren svarar själv för skriftens slutsatser och bedömningar. Per är också en entusiastisk naturälskare och flitig fotograf, vilket märks på bilderna. Trevlig läsning Irén Lejegren Regionråd Magnus Persson Regiondirektör Örebroregionen igår och idag 3

4 4 Örebroregionen igår och idag

5 Innehåll Perspektivet bakom beskrivningen 6 Fokus 7 Beskrivningens natur 8 Beskrivningens struktur 8 Det enda säkra är att allt förändras 9 Vår plattform: Regionens natur 12 Var gick vi och var står vi 15 Vatten, malm och omvärldskontakter 15 Förändring och förnyelse ett bärande tema 17 Marknader, möten och kommunikationer 18 Örebroregionen på internets mötesplatser 21 Musikens roll 22 Staden Örebro en viktig förvaltningsstad 23 Sveriges smedja: Det privata näringslivet 24 Framväxten av lärosätet i Örebro 30 Sjukvården och den medicinska forskningen 35 Området hörsel- och synskadade en stark profil 36 Visionen om kunskapshamnar och innovationsmotorer 36 Befolkningens flöden och regionens attraktivitet 38 Tre berättelser att dra lärdom från 42 Innovationsmiljöer: Fallet Karlskoga 42 Atlas Copco: Så skapas ett innovationssystem 47 Fallet Grythyttan: En stafett av briljant entreprenörskap 53 Analyser och reflektioner 60 Regionen i ett riskperspektiv 60 Behöver Örebroregionen verkligen en strategi? 61 Betydelsen av regional tillväxt 62 Att göra rätt saker är bättre än att göra saker rätt 63 Vad är egentligen en innovation? 65 Tillväxtteorier: Är det möten som skapar vitala regioner? 67 Marknadsföring av platser 68 Regionstrategiernas framväxt i Europa 71 Slutsats: Hur skapas en stark region? 74 Epilog: Skådeplatsen för Bernadottes intåg 75 Noter 78 Register 83 Örebroregionen igår och idag 5

6 Perspektivet bakom beskrivningen Örebroregionen har haft en intressant utveckling. Stora framsteg har skett och människorna har kunnat berika sina liv långt mer än vad fallet varit i många andra delar av världen. Dock kan man inte säga att regionen är ledande eller har erbjudit de bästa av världar. Regionen skulle kunna prestera bättre. Faktum är att även i vår region finns människor som har svårigheter. Ett exempel är skolan. Den senaste internationella s.k. Pisastudien, 1 som lanserades i december 2010 av OECD gällande 15-åringars skolkunskaper, var på vissa punkter ingen munter läsning för Sverige. Landet har tappat rejält när det gäller matematik och naturvetenskap de senaste åren enligt denna undersökning. Skolverket sammanfattade i sitt pressmeddelande: I och med PISA 2009 kan Skolverket bekräfta den negativa trend som funnits i andra internationella undersökningar under 2000-talet som Sverige deltagit i. Det har skett en försämring av elevernas kunskaper som nu går att säkerställa statistiskt. Mest oroväckande är kanske den stora skillnad som föreligger mellan olika skolor. Oroväckande för oss är också att just Örebroregionen enligt flera studier ligger sämre till än landet i övrigt på skolans område. 2 En bakomliggande orsak är ekonomiska problem i vissa kommuner både vad gäller skolans budget och skolbarns hemförhållanden. Många talar om behovet av besparingar och prioriteringar. Men det är inte den enda lösningen på ett resursproblem. Ökad effektivitet liksom innovativ förnyelse är andra vägar. Ytterligare ett perspektiv på saken är att försöka öka mängden tillgängliga resurser, så att man slipper göra svåra besparingar och prioriteringar. 3 Även Socialstyrelsen pekar på detta sistnämnda perspektiv: Landstingens och kommunernas ekonomiska förutsättningar bestäms ytterst av den samhällsekonomiska utvecklingen. Ju högre den ekonomiska tillväxten är, desto större blir utrymmet för att bygga ut den offentligt finansierade verksamheten. 4 I stort är Örebroregionen välmående men vi står inför ökade utmaningar, inte minst genom den utveckling som skett senaste åren i Asien och Sydamerika och som medför dels ökad konkurrens för företag i vår region, dels att talanger inom vår region lockas vidare till andra regioner. Varför är det då så viktigt att förhålla sig till detta? En stor fråga är hur vår region och landet i stort säkrar den framtida välfärdens finansiering. Allt fler har de senaste åren ringt i varningsklockorna. Låt oss återigen ta exemplet sjukvården: Enligt SKL innebär enbart Sveriges demografiska förändringar att resursbehoven i hälso- och sjukvården ökar med cirka 20 procent fram till Utvecklingen i övrigt kommer att skapa finansieringsbehov som vida överstiger det finansieringsutrymme som skulle finnas om siffrorna framskrivs utifrån dagens skatteunderlag. Lanstingen måste därmed successivt öka sina skatteintäkter under kommande decennier, om de ska klara av behoven i rimlig grad. Enligt Statskontoret är detta inte någon lättframkomlig väg, eftersom tidigare försök att höja inkomstskatterna inte har gett avsedd effekt. Att bemästra denna utmaning framstår som den politiska nyckelfrågan: hur skall man finansiera en växande verksamhet med nuvarande skattestrukturer? 6 Aristoteles syn på ekonomi och resurser Ekonomibegreppets innebörd och historia faller i hög grad tillbaka på Aristoteles. För honom var hushållet den centrala analysenheten. Ett hushåll behöver resurser för att överleva och ha ett gott liv. I boken Politiken skriver han: All egendom är en del av hushållet och förvärvandet av egendom en del av hushållningen; utan livets nödtorft är det ju omöjligt att leva gott, ja t.o.m. att leva över huvudtaget. Aristoteles skiljer i sin analys på två varianter av ekonomi: oikonomia respektive chematistike. Begreppen har diskuterats flitigt i litteraturen. En tolkning är att han med oikonomia avsåg produktion av resurser medan chematistike avser anskaffning av naturens gåvor i oförädlad form. Aristoteles tycks lägga mer tyngd på konsten att förvärva resurser än förvaltningen av redan skaffade resurser. Att många ekonomiforskare definierar ekonomi som hushållande med knappa (redan existerande) resurser, med hänvisning till Aristoteles, förefaller därför lite märkligt. 5 6 Örebroregionen igår och idag

7 foto Hans Jonsson Europa som helhet har i nutidshistorien varit en synnerligen framgångsrik kontinent. Men de senaste åren har Europa på många sätt präglats av kriser och kaos. Fallet Grekland och Irland under 2010 och de spridningseffekter kriserna fick på övriga länder är en illustration på det ökade omvandlingstrycket. Förhoppningen är att denna skrift ska stimulera till ett engagemang för den regionala utvecklingsstrategin, som beslutades av regionfullmäktige våren 2010 och som ska implementeras under kommande år. 7 Alla skildringar är färgade av värderingar, perspektiv och den information som skribenten har eller väljer att använda. Ingen historieskrivning är objektiv och man kan givetvis skildra Örebroregionens utveckling på många sätt. Utrymmet här medger inte någon heltäckande skildring, om ens en sådan är möjlig. Texten ska betraktas som endast axplock från regionens rika utvecklingshistoria. Här följer några kommentarer kring urvalet av aspekter och sedan en not om texten struktur. Fokus Den brittiska poeten John Donne myntade i boken Devotions upon Emergent Occasions (1624) uttrycket att ingen människa är en ö, och det gäller även verksamheter och en region i stort. Vi lever i samspel och motspel med omvärlden, och kommer så att göra i all framtid. Här kommer fokus att vara på Örebroregionen, men för att förstå dess utveckling ges också några belysningar av omvärldens förändring och utveckling. Förutom ett urval av några stora drag görs djupdykningar i vissa företeelser för att stärka känslan kring och förståelsen för vad som driver utveckling. Texten här ska inte betraktas som en översikt över vad regionen har att visa upp, d.v.s. den är inte skriven likt ett underlag till en turistguide. Snarare görs försök att spegla delar av den utvecklingskraft (och ibland brist på dito) som regionen har haft historiskt. En viss tyngdpunkt ligger vid ekonomiska aspekter. Det inkluderar industri- och näringslivshistoriska nedslag. Bör man då inte tona ner industrihistorien med hänvisning till att den hör till förgången tid? Svaret är nej. Industrier har varit och är fortfarande viktiga verksamheter som försörjer åtskilliga familjer i regionen. Moderna industrier erbjuder också mer och mer tjänsteinnehåll. Så med industri ska idag associeras till mycket mer än bara produktion av fysiska produkter. Exportindustrin synnerligen viktig på ett indirekt sätt också för rader av tjänsteföretag, kulturverksamheter och underleverantörer av allt mellan himmel och jord. En annan bevekelsegrund för att lägga tyngdpunkt på ekonomiska faktorer är att denna text hör ihop med Örebroregionens utvecklingsstrategi. Den strategin knyter i sin tur an till nationens strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Som synes av dess titel präglas nationella strategin just av ett ekonomiskt perspektiv. 8 Många ansluter sig också till perspektivet att ekonomisk standard och välfärd är en grund för social, kulturell och sjukvårdsrelaterad utveckling. Den analysen ligger i linje med EU:s sociala agenda där man mycket tydligt utgår från idén Örebroregionen igår och idag 7

8 att insatser för att skapa god ekonomi (stärkt utbildningsnivå, fler arbetstillfällen m.m.) är en primär väg för att stärka den sociala välfärden. Syftet med texten är att påvisa betydelsen av regional strategi och av samarbete för att smida och realisera sådana strategier. Beskrivningens natur Det finns som framgått olika sätt att beskriva en regions utveckling. Förutom vad som redan sagts bör understrykas att den skildring som här följer inte inkluderar kvantitativa analyser (statistik), med vissa undantag. Skälet till detta är att regionförbundet redan tagit fram rapporter som inkluderar regionfakta i statistiskt perspektiv. Texten innehåller dels en löpande huvudtext, dels speciella utvikningar som markeras genom speciell typografi och i form av tonade plattor. Dessa ca 25 utvikningar kan innehålla förklaringar till sådant som nämns i huvudtexten. De kan också innehålla fördjupningar av något ämne som berörs i huvudtexten. I vissa fall innehåller de anekdoter som syftar till att levandegöra eller tydliggöra huvudtexten. Beskrivningens struktur Efter ett introducerande avsnitt om förändringens vindar följer en sammanfattning av de naturrelaterade förutsättningarna i vår region. Därefter presenteras några linjer i regionens utveckling varvade med nedslag och exempel på vissa företeelser. Texten fortsätter sedan med några mer principiella eller analytiska utblickar och reflektioner. Här diskuteras regionen i ett riskperspektiv med utgångspunkt i processer som kan skönjas i nutidshistorien. Frågan om motivet bakom regionala strategier beskrivs liksom betydelsen av regional tillväxt. Sedan går vi över till förnyelseproblematik och innovation. Några tillväxtteorier berörs och hypotesen framförs att möten och omvärldskontakter är två av nycklarna till framgång. Marknadsföring av platser avslutar denna del av texten. Mot slutet sammanfattas det ökande intresset för regionala strategier i Europa, och några milstolpar i vår egen näromvärld berörs, främst Mälardalsperspektivet. Texten avrundas med ett försök att sammanfatta några nyckelfaktorer för framgång när det gäller att utveckla regioner till gagn för kommande generationer. I en epilog beskrivs historien om hur Bernadotte rekryterades till Sverige och slutligen valdes till kung vid riksdagen i Örebro. Den historien kan inte sägas bara handla om Örebroregionen, men den innehåller några tänkvärda lärdomar gällande samhälleligt entreprenörskap och gällande frågan om i vilken grad drivande individer som är till gagn för utveckling belönas eller bestraffas. Se denna epilog som ett kuriosum men dock med allvarlig klangbotten. Sedan följer tre lite mer fördjupade berättelser från vår region. Den första handlar om Karlskoga, den andra om Atlas Copco och den tredje om Grythyttan. Dessa berättelser är inte utvalda för att de skulle vara viktigast i vår region. De är valda för att de är lärorika och tankeväckande. 8 Örebroregionen igår och idag

9 Det enda säkra är att allt förändras Diskussioner om regioner kan ibland bli statiska: saker och ting som finns i regionen beskrivs vid en vis tidpunkt. Men regioner är föränderliga ting. Själva begreppet region kommer av latinets règio som inte betyder område utan riktning. Det är förändring och förnyelse både på gott och ont som regioner handlar om. Förändring kan vara svårt att förutse. I ett internt PM inom telegrafbolaget Western Union år 1876 skrevs: Den så kallade telefonen kommer aldrig att på allvar intressera den stora marknaden. Vi säger nej tack till vidare intresse. Ibland har en viss förändring skett men alla inser inte dess fortsatta potential. Vi gillar inte soundet, och gitarrmusik är förresten på väg ut meddelade Decca Records, efter att ha ratat Beatles. Utgångspunkten i denna skildring är Örebroregionen och här avses Örebro län om inget annat anges. Indelning av riket i län var något som växte fram under medeltiden, sannolikt efter förebilder från Frankrike där s.k. förläning initierades av Charles Martell och hans efterföljare med start under 700- talet. I praktiken var län ett sätt för staten att administrera landet effektivare. Vår svenska indelning i slottslän skedde i flera steg. En viktig milstolpe var regeringsformen från 1634, där dagens länsindelning i princip fastslogs. Framväxten av län delvis en konsekvens av innovationen stigbygel Fram till mitten av 700-talet hade varje fri man (främst bönder) i Frankerriket skyldighet att vid behov ställa sig till förfogande som fotsoldat för krigstjänster. Men efter att kungen bestämde sig för att införa hästar på bred front i krigsmakten, var det plötsligt en fullutrustad krigsryttare, som kungen ville ha. Bakgrunden var delvis innovationen stigbygeln som kunde överföra hästens kraft till ryttarens lans. Därmed blev hästen en strategisk resurs. En utrustad ryttare var dyr att få fram och hålla i drift. Det krävdes flera småjordbruk för att finansiera en enda sådan ryttare. Samhället organiserades därför om så att bönder kollektivt fick finansiera en yrkesriddare. I denna process uppstod stora gods som en administrerande mellanhand mellan bönder och kungen. Godsen fick både skyldigheter och privilegier enligt en modell som kallades förläning (jfr svenska begreppet län). Exempelvis gav godsen sina bönder beskydd vid angrepp utifrån (och dessa var frekventa) och samtidigt fick godsen skydd av kungen om så behövdes. Storgodsen kunde allokera kapital, och därmed göra investeringar. Och de fick påbud från kungen om hur de skulle utveckla innovativa processer på sina gods. Det ledde till skapandet av tekniskt avancerade kvarnar, bakhus, bryggerier, jordbruksredskap och smedjor. Denna teknik- och samhällsomvandling var inkörsporten till den industriella revolutionen. 9 En liknande process kom att ske i Sverige och i Örebroregionen. Men vår region ingår också i andra regionindelningar. Genom EU har s.k. NUTS 2-områden definierats. Vi ingår där i Östra Mellansverige tillsammans med Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Västmanlands län. Vidare har Mälarlänen (definierat som avrinningsområdena till Mälaren) och senare Stockholm-Mälardalen etablerats som regionbegrepp det senare under mitten av 1990-talet. Såväl rättsväsendet och tullen som sjukvårdssystemet har också delvis egna regionindelningar. Kort sagt lever vi i regionernas Europa, för att låna Janerik Gidlunds ord, och det förefaller troligt att Örebro län inom en nära framtid inte kommer vara den mest naturliga regionramen. Diskussionen om storlän har gått i vågor och kommer nog att leda till beslut, inte minst eftersom vår befolkningstäthet är lägre än många andra delar av Europa. Algrena qvarn, driven av vattenkraft, är ett exempel på teknikutveckling i vår region. Bilden påminner oss om Närkesläktens bördiga jordar. Notera hästen som drar årder eller plog samt vagnen invid kvarnen. I Algrena anlades 1692 också en lanchastersmedja. Akvarell av Elias Martin från slutet av 1700-talet. Reproducerad av Jens Östman på Kungliga Biblioteket. Örebroregionen igår och idag 9

10 Vi lever hela tiden i brytningen mellan dåtid, nutid och framtid. Och visst är förändringens vindar intressanta att uppleva. Tänk bara på allt som skett i Europa sedan Berlinmuren föll Tänk på alla framsteg inom medicin och kommunikation det senaste decenniet. Men i vår tid tvingas vi också hantera problem. Klimathotet har kommit i fokus för samhällsdiskussionen. Jakten på det hållbara energisamhället har aldrig varit så intensiv och nödvändig som nu. Hot mot den biologiska mångfalden är också en världsfråga som inte heller vår region kan blunda för. Det är inte bara en fråga för samhällsorganen. Varje enskilt företag måste nu allt mer väga in ansvar mot naturen som en del av sin affärslogik. En allt äldre befolkning är en triumf för framsteg och utveckling och till glädje för oss alla. Samtidigt medför det ökade krav på sjukvård och äldrevård både vad gäller volym och kvalitet. Den ekonomiska förmågan i länder som Brasilien, Indien, Sydkorea och Ryssland har utvecklats i en rasande fart de senaste åren, med konsekvenser för Örebroregionens konkurrensförmåga. Vi i Sverige är mer globalt sammankopplade än vad många tror. Över hälften av vårt lands BNP går på export och ca hälften av allt som vi behöver kommer från utlandet. Därtill kan läggas att ca 25 procent av oss arbetar i utlandsägda företag. 10 Den ekonomiska krisen som slog till under 2008, liksom oljekatastrofen i USA våren 2010, blev nya påminnelser om samhällets sårbarhet. I krislägen påskyndas strukturomvandlingar och kriser uppstår till och från i vissa orter eller verksamheter. Undra t.ex. vad vd i RCA, världens största tillverkare av radiorör, tänkte när han från sitt huvudkontor i New York läste blänkaren i tidningen att Bell labs uppfunnit något som kallades transistor. Liknande nyheter med revolutionära konsekvenser har Klimatfrågan i ett nötskal Örebroregionen måste förstå och hantera klimatfrågan. Kärnan är att utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som följd av användning av främst kol och olja förstärker den naturliga växthuseffekten. Jordens medeltemperatur ökar. Så långt är alla överens. Men hur mycket människan påverkar förloppen är inte klarlagt. Det är inte heller klarlagt exakt vilka effekter klimatförändringarna kan få. Om temperaturen ökar antas det göra att många djur och växter utrotas samt att många människor drabbas. Det sistnämnda beror på att stora områden kommer under vatten samt att skördar minskar i kombination med ökning av skadedjur. Vid FN:s klimatkonvention 1994 gjorde 192 länder en överenskommelse om att arbeta systematiskt för att ta reda på vad man kan göra åt den globala uppvärmningen och dess konsekvenser beslutade EU att temperaturökningen inte ska överstiga 2 grader jämfört med temperaturen före industrialiseringen. Kyotoprotokollet beslutades 1997 och trädde i kraft Målet var att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,2 procent från 1990 till perioden EUländerna och Japan skrev på, liksom senare även Ryssland och Australien. FN:s klimatpanel kom 2007 till slutsatsen att det är mycket sannolikt att merparten av den uppmätta temperaturökningen sedan mitten av 1900-talet beror på människans utsläpp av växthusgaser. Under toppmötet 2007 enades EU:s stats- och regeringschefer om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 30 procent till år 2020 under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar. Vidare skulle 20 procent av EU:s energikonsumtion komma från förnybara källor år 2020 och andelen biodrivmedel skulle vara minst 10 procent samma år. Dessutom skulle EU nå ett mål om 20 procents energieffektivisering till år Klimatkonferensen på Bali 2007 ledde till en färdplan för att hantera klimatfrågan och den omfattade en rad åtaganden. Exempelvis ingick beslut om en förhandlingsprocess som skulle avslutas före 2009 års utgång genom ett internationellt klimatmöte. FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009 ledde till en deklaration som inte blev politiskt bindande. En central komponent var att sträva mot att temperaturökningen på jorden ska hålla sig under 2 grader fram till 2020 för i-länderna och fram till 2050 för u-länder. En annan kärnpunkt var att arbeta för att få fram målsättningar gällande utsläpp av växthusgaser i utvecklingsländerna. I november 2010 var det dags igen. Då inleddes klimatkonferensen i Camcun i Mexiko. Många befarade samma nederlag som i Köpenhamn. Visserligen kunde man undvika en kollaps, men ännu kvarstår frågan om vad som ska ske efter att Kyotoavtalet löper ut Hur ska då Örebroregionen förhålla sig till klimatfrågan? 10 Örebroregionen igår och idag

11 nått många företag i vår region. I Kina är tecknet för kris och möjlighet samma. Problemet är att kriser inte är möjligheter för alla. De organisationer, orter och regioner som kan hantera turbulens, ständigt öka sin prestationsförmåga och tillvarata möjligheterna kommer att klara sig bra. Nycklar till framgång är kompetens, idékraft, ambition och mod. Inte minst probleminsikt och omvärldsanalys är strategiska faktorer. Sverige står bara för en procent av all världens kunskapsutveckling. Systematisk kunskapsöverföring blir därför lika viktigt som egen kunskapsproduktion. Men för att fånga in och dra nytta av avancerad kunskap krävs att man har en mottagningsförmåga. Man måste t.ex. själv bedriva forskning för att effektivt kunna ta del av internationella forskningsrön. Ny kunskap behövs för att ständigt specialisera sig mer. Den grekiske tänkaren Xenophon visade redan på 400-talet f.kr. att specialisering var själva kärnan i det samhälle som kom efter självhushållningens era. Specialisering var också ett centralt tema i Adam Smiths epos Nationernas välstånd år Skillnaden idag är öppenheten och snabbheten. Även en lokal textilhandlare i Laxå kan drabbas av internationell konkurrens genom att kunder i handlarens närhet köper sitt tyg via internet och får snabb leverans från Frankrike men det är inte säkert handlaren ens inser att hon eller han nyss gick miste om en kund. Alla som vill bo och leva i en viss region har ett intresse av strategisk utveckling av just den regionen. Intresset för regionala strategier har också ökat markant i Europa de senaste tio åren. Det är i det sammanhanget som Örebroregionens utvecklingsstrategi vuxit fram. Senare kommer i ett särskilt avsnitt en översikt över det ökande intresset för regionala strategier. Flera skäl ligger bakom detta. I världen pågår en allt intensivare konkurrens mellan regioner om företagsetableringar, talanger och forskningsmedel. Regioners aktörer klarar det på sikt endast genom att samarbeta på det regionala planet samtidigt som var och en utvecklar sina egna verksamheter. Figur 1. A symboliserar Örebroregionens starkaste kunskapsområden, varav några är spetsar i ett internationellt perspektiv. B, C och D är andra regioner. Regionala kunskapsstrategier fråga om både bredd och djup Eftersom ingen region kan täcka in alla tänkbara kunskapsområden bör man fundera på vilka typer av områden vilken typ av mångfald som bör stimuleras i regionen. Se figur 1. Inom Örebroregionen pågår aktivitet inom ett antal olika forsknings- och utvecklingsområden. Bland dem finns några internationella spetsar (t.ex. 1 i figuren). Men även de övriga områdena (t.ex. 2) är viktiga. Genom att regionen har dem kan regionen koppla an till ledande kunskap i omvärlden (t.ex. 5), men fanns inte denna grundkapacitet hos oss vore det svårt att koppla an till ledande kunskapsflöden i världen. Förutom bredd och mångfald är det viktigt för regionen att skapa ett mindre antal, men internationellt ledande, forskningsmiljöer kopplade till t.ex. universitetet, företagen eller universitetssjukhuset. Men som sagt: Lika viktigt är att ha en bred bas, d.v.s. en mångfald av områden som är föremål för forskning, utan att de därmed behöver vara spetsar i ett internationellt perspektiv. Örebroregionen igår och idag 11

12 Vår plattform: Regionens natur Människorna i regionen är vår viktigaste resurs. Men också naturen tillhör vårt fundament. Faktum är att man knappas kan skilja människorna från den natur i vilken de lever. Somliga skulle nog tillägga att människan utgör en del av naturen. Hur som helst: Naturen har spelat stor roll för åtskilliga företag och branscher i regionen. För att förstå Örebroregionen behövs verkligen ett naturperspektiv. Linné insåg det under 1700-talet, men det gäller nog minst lika mycket nu och i framtiden som i det förgångna, eftersom naturens betydelse för områden som folkhälsa, bildning, kultur och turism har visa sig ha stor betydelse. Länets kvadratkilometer består till 65 procent av skogsmark, och till procent av åkrar, ängar eller betesmarker. Betraktar man kartor över landanvändning kan man urskilja sju markanta jordbruksområden i Sverige, alla i södra delen av landet. Närkeslätten är en av dessa. Om man diskuterar regionen som helhet finns andra regioner med betydligt större andel åkermark men jämfört med riket har vårt län ändå rätt så stor andel (se tabell 1 och kartan på sidan 14). Vid betraktelse av EU som helhet framträder Sverige liksom Finland som synnerligen speciella när det gäller markens användning. 11 Medan EU främst består av odlingsmark eller annan öppen mark, består Sverige främst av skog. Medan EU som helhet visar på vissa skogsdungar i landskapet har vi i vårt land ett omvänt mönster. Men som sagt: Närkeslätten är en av de stora jordbruksområdena i det för övrigt så skogstäckta Sverige. Tabell 1. Mängden hektar åkermark jämfört med all mark i vår region och med riket. Tabell sammanställd genom data från Markanvändningen i Sverige. Stockholm: SCB, Jordbruksmark Total mark procent jordbruksmark Örebro ,6 Riket ,4 Basen för jordbruket i vår region är de postglaciala jordarterna som uppkommit genom sedimentering i samband med att istidens is försvann. Det var så Närkeslättens så bördiga åkerlera bildades. 12 Leran i sig skapar dock inga korvbröd från Korvbrödsbagarn. Det krävs också människor som förmår skapa värde genom varsamt bruk av naturen. Faktum är också att mycket av de naturvärden vi gillar är just ett resultat av människans naturbruk under långa tidsrymder. Någon orörd natur finns nästan inte och är kanske inte heller önskvärd. De många sjöarna i regionen har inte bara haft betydelse för näringslivet, vilket vi återkommer till. De har också haft betydelse som trivselfaktor och friluftsliv. Kartor visar tydligt att fritidshusen är fler i närheten av sjöar. När människor 1938 via ny lag fick möjlighet att få två veckors semester började drömmarna om ett eget fritidshus, gärna vid vatten, att blomstra. Örebroregionens viktigaste produkt till turister: Tystnad! I dagens stressade, teknikintensiva och stadsorienterade samhälle kanske en plats i naturen vid en sjö blir än mer betydelsefullt. Det gäller svenskar, men det gäller troligen människor på många håll i världen. När Björn Fransson på Örebrokompaniet från 2007 började djupstudera vad tyska, holländska och danska familjer värdesatte allra mest under sin semester framstod att tystnaden vid en vacker sjö var det centrala. Just tystnad kom också att bli den centrala profileringen av varumärket The Heart of Sweden i sammanhanget rekryteringen av turister till Örebroregionen. 13 Fåglar, fågelintresse och fågelkunskap En av Sveriges mest berömda ornitologer och fågelboksförfattare, Erik Rosenberg ( ), hade sin bas just i Örebroregionen. Han om någon har medverkat till att sprida intresset för fåglar och fågelskådande inte minst genom sina böcker Fåglar i Sverige och Våra fåglar i Norden. Tack vare de intressanta fågellokalerna i Örebroregionen fann han sin inspiration. 12 Örebroregionen igår och idag

13 Örebroregionen står i stor tacksamhet till den bördiga åkerleran. foto Per Frankelius En del av regionens naturvärden är unika både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Exempel är skärgården i norra Vättern och Kilsbergen. De sistnämnda kan sägas förena Örebroregionen. De var bryggan från norr till söder. Längs denna landtunga finns en unik flora och fauna men också gott om fornminnen, industriminnen och kulturutryck. Runt Hjälmaren finns lövängar och lundar med hassel, lönn, ek, alm och ask. På marken växer tandrot och andra blommor, och i sjön Fagertärn finner man röda näckrosor. Djur finns det gott om, inte bara älg, rådjur, fälthare, skogshare och rödräv, utan också bäver, kronhjort, björn, varg, dovhjort, vildsvin och lo. Här måste också hasselmusen nämnas. Den är sällsynt i Sverige men som förekommer rikligt i just Örebroregionen. Fågellivet är rikt och länet kan stoltsera med ugglor och nötkråka. I Kilsbergen häckar också järpen. Totalt har man observerat 300 fågelarter. Fågellokalerna Oset, Kvismaren och Tysslingen är berömda. Möjligheten till naturupplevelser och friluftsliv är stor. Örebroregionen igår och idag 13

14 14 Örebroregionen igår och idag Markens användning i Europa. Notera att Örebroregionen ligger i en av få jordbruksregioner i Sverige. Källa: Europeiska miljöbyrån EEA/CORINE 2000 (

15 Var gick vi och var står vi? Örebroregionens utveckling fram till idag är en utgångspunkt för vad regionen vill och kan göra framöver. Här följer några utvecklingslinjer och teman i vår historia. Vatten, malm och omvärldskontakter Skog, mineraler och farbara vattenleder var grunden till att flera orter växte sig stora i vårt län liksom i stora delar av hela Bergslagen och Mälardalsregionen. Men givetvis kom inte utvecklingen automatiskt. Den förutsatte tekniska innovationer och driftiga entreprenörer, liksom förstås kunnig arbetskraft och köpstarka kunder. Bland de viktigaste framstegen, sedan järnet gjorde entré som material i vårt land ca 500 år före Kristus, kan nämnas nya metoder för gruvbrytning, masugnen och den vattendrivna hammaren. Genom masugnen, som fick spridning under 1200-talet, kom järnframställningen att bli mer industriellt orienterad och under 1700-talet var svenskt järn en mycket stor exportprodukt. Sedan dess har ständig utveckling skett. En hytta kanske kunde få fram ca 100 kilo järn per dygn på 1300-talet medan ett modernt järnverk kanske kan producera ca 3000 ton per dygn. Det speglar att vidareutvecklingen av i detta fall innovationen masugn är lika viktig som dess själva introduktion. När det gäller gruvbrytning kan också påminnas om att Atlas Copco idag är världsledande på vissa typer av gruvbrytningsmaskiner. Detta återkommer vi till i separat avsnitt. Om nu järnframställning var en tidig näring, kom förädlingen av järnet till olika produkter att bli nästa industriella våg. Den s.k. bruksepoken fick fart under slutet av 1500-talet. Det var en tid då osmundsjärnet (järnklumpar) som handelsvara ersattes av stångjärn. Vi kommer senare att se lite närmare på ett av bruken inom vår region, Skyllbergs Bruk. Men vad innebär egentligen ett bruk? Gert Magnusson sammanfattar: De typiska svenska bruken bestod av fyra delar: järnbruk, skog, kraft och lantbruk. Till en början samverkade dessa till en helhet för brukens försörjning. Det centrala var hyttan där järnet producerades. Skogen gav råvara till träkol, vattenkraft drev bälgarna i hyttan och jordbruket gav mat till ägarfamiljer och det stora antal hästar som behövdes för alla transporter. 15 Brukseran varade länge men, pekar Magnusson på, under perioden köptes många bruk upp och fram växte exempelvis stora järnverk. Bruk uppbyggda enligt patriarkala modeller ersattes nu av företag i aktiebolagsform med investeringar finansierade av en ny företeelser i samhället: Banker. Karlskoga, Lindesberg och Degerfors är orter som förknippas med de nya stora företagen. Magnusson tillägger: Det var här som det moderna Sverige växte fram genom de många folkrörelserna, t.ex. arbetar-, fackförenings-, idrotts-, nykterhetsoch frikyrkorörelsen. Just vattenledernas betydelse för handel och möten mellan människor är intressant. Så här skrev Johan Danielson om saken: Redan för 1000 år sedan skapade malmen och vattenflödena förutsättningar för gruvbrytning och energiproduktion i regionen. Tillsammans med bördig jord gav det goda livsvillkor för en ökande befolkning. Vattenvägarna underlättade möten mellan människor och därmed byten av varor och idéer. Vi kan se otaliga exempel på att invånarna i regionen har tagit sig ut i världen och samtidigt välkomnat människor från andra länder att leva och verka i denna del av Skandinavien. Det har främjat välstånd och utvecklat våra verksamheter och företag. Invånarna i regionen har genom att vara rörliga och internationella ständigt varit innovativa. 16 Bergslagen Bergslagen utgör en stor del av vår region. Men vad betyder egentligen Bergslagen? Någon entydig definition finns inte. Man brukar idag avse ett område bestående av en halvcirkel från området norr om Uppsala (Dannemora gruva m.m.) väster ut mot Falun, söderut mot Lindesberg och vidare sydost ner mot Norrköping (inkluderande bl.a. Hällestad och Vånga). Men ordet bergslag var också ett namn på en sammanslutning med rätt att idka bergsbruk inom ett visst område enligt privilegiebrev. I vårt område kan nämnas Noraskogs bergslag, Linde bergslag, Lekebergslagen och Lerbäcks bergslag. 14 Örebroregionen igår och idag 15

16 Många centra i Europa finns vid viktiga vattendrag. Det är tydligt i Örebro där Svartån ringlar genom stadens centrum mot Hjälmaren. foto Örebro kommun Maja Hagerman uttryckte en liknande reflektion: Det var vatten som gjorde den här regionen till ett järnland i äldre tider. Malm fanns på många håll, men för bruken var det centrala läget och tillgången till strömmande vatten för transporter och vattenkraft avgörande. 17 Danielsson och Hagerman relaterade till hela Stockholm- Mälarregionen, men det gäller inte minst Örebroregionen. När man säger vatten går tanken kanske främst till båtar. Men vattenvägar var också viktiga vintertransportleder, där det var fritt fram för hästar och slädar på isen. Handelsvägar via vattendrag och sjöar gav upphov inte bara till handel av varor, utan blev också grunden till att restauranger och hotell växte fram. Vid vattenvägarna kring exempelvis Mälaren växte det fram ett nätverk av gästgiverier och barer. 19 Än idag är vår region känd för våra måltidsupplevelser. Kopplingen mellan vattenvägar och handel å ena sidan och innovation å den andra, som Danielsson pekade på, är intressant. Man kan tillägga att graden av innovativitet i hög grad varierat över tiden. Dessutom är innovativiteten inte jämnt fördelad i regionen. Vissa verksamheter, platser och människor synes ha varit betydligt mer innovativa än andra. Så är fallet i alla regioner, och frågan om varför det är så, är intressant. Sannolikt spelar omvärldsimpulserna stor roll och därmed möjligheter att fysiskt resa eller på annat sätt komma i kontakt med omvärlden. Landshövdingen i Kopparbergs län skrev 1885 om ett område inom sitt territorium med anledning av att det låg efter när det gäller mekanisering av jordbruket: Järntillverkningen styrdes efter isarna Från början var nästan all järntillverkning en säsongsaktivitet. Skälet var att stora mängder råvaror som malm, träkol, kvarts och kalksten behövdes i processen. Man var därför beroende av vinterföre för transporterna och blåsningssäsongen tog därför sin början när den första snön föll och vattendrag och våtmarker frös till. 18 Under dessa förhållanden måste jordbruket inom dessa delar av länet intaga en låg ståndpunkt, vilket dock mindre får tillskrivas bristande intelligens och mottaglighet, än den så gott som fullkomliga bristen på tidsenliga samfärdsmedel och därmed även saknaden av de livgivande impulser till framsteg, som en närmare beröring med den yttre världen medför. 20 Kontakter med omvärlden handlar mycket om möten med människor som tillhör andra kulturer, och besitter andra idéer eller kunskaper. Många gånger kan möten mellan kulturella världar vara själva motorn för utveckling. 21 Historiskt finns också rikligt med exempel på det i Örebroregionen. Flera invandrare rekryterades hit för att anlägga tekniska verksamheter genom att tillföra kunskaper och idéer. Invandrare betydde alltså mycket för entreprenörskap och teknikutveckling. Än idag är vår region medveten om betydelsen av kontakter med omvärlden. Inte minst har vi, genom Mälardalsrådet, verkat för att öka samarbete och handel kring Östersjöområdet. Vi kan här ha i minnet att stora delar av vår region, inklusive Örebro stad, i hög grad formades genom influenser från tyska Hansan. Håkan Henriksson på ArkivCentrum kommenterade: Många orter har tyskinfluerade namn och Örebro kommuns vapen, liksom Arbogas vapen, förefaller vara tyskinfluerat. 22 Impulser från omvärlden: Exempel från Degerfors Georg Camitz drev under tidigt 1600-tal bergsbruk och smedja i en by i provinsen Schlesien i gränslandet mellan Tjeckien och Tyskland. När svensken Johannes Lillieström kom dit och såg Camitz kunskaper om att göra t.ex. yxor och lansar, lyckades han förmå Camitz att komma till Sverige för att bygga upp en verksamhet i Karlskoga. Efter att Camitz väl kom till Sverige gjorde han en utflykt för att beskåda laxfiske i forsen i Letälven nära Degernäs. Han såg då en ny möjlighet i den kraftfulla forsen och det resulterade i att han skapade två stångjärnshammare i det som idag är Degerfors. Exemplet visar vilken betydelse nya perspektiv kan få och det visar att nya perspektiv kan vara nära kopplade till människor från ett land som invandrar till ett annat land. 16 Örebroregionen igår och idag

17 Figur 2. Den vänstra bilden visar sysselsättningens utveckling (förändringar av antal sysselsatta i procent) och den högra befolkningsutvecklingen under olika tidsperioder (också detta i procent). Notera den regionala obalansen i tillväxten. 25 Förändring och förnyelse ett bärande tema Örebroregionen har fått uppleva och upplever alltjämt en strukturomvandling i näringslivet, inte minst inom gruv-, stål- och verkstadsindustrin. Här har man på nära håll kunnat se mötet mellan det förgångna och det nya framväxande på nära håll (eller omvandlingen från det gamla invanda till det nya osedda som Hans Villius har uttryckt saken). Särskilt tydligt blev det under 1970-talets stålkris. Bergslagen blev särskilt drabbad och många orter och samhällen inom vår region hamnade i kris. Människornas identitet sedan generationer ifrågasattes. 23 Idag är regionen medveten om den sårbarhet som är förenad med ensidig produktionsinriktning. För att säkra sysselsättningen och hålla samhället levande, är det viktigt att i god tid skapa alternativ till de verksamheter som drabbas av nedgång eller upphör oavsett om det beror på egna tillkortakommanden eller omvärldens krafter. Att bidra till att skapa det nya i ständig strukturomvandling, vilket ingår i ett hållbarhetsperspektiv, är därför bland det viktigaste ett lokalsamhälle bör fokusera på. Forskning visar också att det går att utveckla exempelvis en ort även när förutsättningarna ser mörka ut. 24 I allt fler kommuner är just kommunen själv största arbetsgivaren jämför Degerfors, Lindesberg och Örebro. Detta kan vara en signal på ett behov av nya växande verksamheter i näringslivet. Tänk om Örebroregionen hade fler företag av typen Cisco Systems, Siemens, AstraZeneca, Scania eller Nokia! Betydelsen av tillväxtföretag med exportförmåga är mycket stor i mindre regioner som Örebroregionen (som inte kan skapa en egen intern samhällsdynamik ), för utan dem har inte tjänste- och många servicenäringar lika näringsrik mylla. Nyckeln till framgång, tillika den röda tråden i denna text, är investeringar och kunskap, inte minst av sådan karaktär att den direkt eller indirekt kan bidra till tillväxtföretag med exportframgång. Det finns en tydlig samband mellan näringslivsframgångar och befolkningsutveckling. Figur 2 beskriver sysselsättningens och befolkningens utveckling i början av 2000-talet. Om naturtillgångar som skog och malm tidigare skapade den största tillväxten, blir nu kunskapsinnehållet i varor och tjänster allt viktigare. Forskarna talar om konstruerade fördelar i kontrast till komparativa fördelar. 26 Med komparativa fördelar avses sådana fördelar som är givna av naturen. Med konstruerade fördelar avses sådana fördelar som är en följd av att människor skapat dem genom sina tankar, handlingar och samarbeten. Det innebär möjligheter för de regioner som griper sig an möjligheterna. Avgörande är tillgången på arbetskraft och ännu viktigare arbetskraftens kompetens och motivation. En orts eller regions förmåga att attrahera och behålla drivande individer med intressant kompetens är i dag viktigare än någonsin tidigare men också svårare eftersom större städer än de som finns i Örebroregionen alltid har utövat en magnetisk kraft på människor. Tillgång till kapital är fortfarande viktigt, men även det är ytterst en kompetensfråga. Exakt vilken kompetens som är viktig varierar från fall till fall, men oavsett om någon vill lansera ett nytt teaterkoncept eller utveckla produkter från substanser extraherade ur blåbär behövs specialistkompetens. I regel krävs team av aktörer som bildar ett s.k. kompetensblock. 28 Teorin om komparativa fördelar I sin berömda bok från 1817, kapitel 7 och sidan 35, skrev David Ricardo att olika regioner eller länder har olika komparativa fördelar: To produce the wine in Portugal, might require only the labour of 80 men for one year, and to produce the cloth in the same country, might require the labour of 90 men for the same time. It would therefore be advantageous for her to export wine in exchange for cloth. 27 Örebroregionen igår och idag 17

18 Örebroregionen: Centrumpunkt eller hållplats? Marknader, möten och kommunikationer Örebroregionen är på många sätt ett geografiskt centrum i ett nationellt eller skandinaviskt perspektiv. Örebroregionen är inte minst en viktig länk mellan andra centra som Oslo, Stockholm, Göteborg och Norrköping/Linköping. Denna beskrivning kan (och brukar) av oss själva tolkas som något fantastiskt och positivt. Men man bör ha i minnet att etiketten hållplats mellan centrum som Stockholm och Göteborg inte per definition gör hållplatsen viktigare än centrumen. Avståndet mellan Örebro och centrumen är relativt långt och man skulle kunna använda begreppet perifer knutpunkt för att beskriva Örebro utifrån perspektivet från personer som har sitt eget centrum i t.ex. Oslo, Stockholm, Göteborg eller Linköping. Man bör också ha i minnet att idén med Örebro som ett centrum främst har diskuterats i ett nationellt perspektiv. Om vi intar ett europeiskt perspektiv kommer saken i delvis annat ljus. Örebroregionen är (liksom Jönköping, Västerås, Stockholm, Göteborg och Norrköping) en logistisk knutpunkt. Hallsberg har Sveriges största rangerbangård, och logistiska företag som Elektroskandia, Axfood och Ahlsell har etablerat sig här. I september 2010 fattades också beslutet att Posten etablerar en stor postterminal här. Kommunen kunde se fram mot 350 nya arbetstillfällen. Förklaringen till logistikfördelen är i hög grad historisk, dvs att flera kommunikationsleder vatten-, järn-, bil- och luftvägar korsar regionen. Under de senaste åren har Örebroregionen på olika sätt utvecklat kunskaperna kring logistik. Flera försök har gjorts att etablera logistik som ett prioriterat område vid Örebro universitet. Bland eldsjälarna kan nämnas Ulf Höglind och Lars Hultkrantz. Under våren 2010 blommade dessa tankar upp och flera projekt lanserades, inte minst i samverkan mellan universitetet, näringslivet och regionförbundet. Nyckelordet är distributionslogistik. Regionens logistiska kvaliteter upptäcktes tidigt skrev Wilhelm Tham: Beläget i midten af riket, hör detta län ock till Sveriges i anseende till naturförhållanden märkvärdigaste, och för handel och rörelse viktigaste berg- och vattensystemer. 30 Örebroregionens geografiska läge är på många sätt en av naturen given komparativ fördel, men historien visar att regionen Logistikföretag: Fallet Sonat Ett företag som illustrerar avancerade logistiktjänster är Sonat. Det bildades 1999 av Magnus Nilsson och Kjell Rundqvist m.fl. Idén var att erbjuda kompletta logistikfunktioner till företag. Fokus har varit på försörjning, eller s.k. supply chain management. Grundidén är att ta ansvar för operativ och taktisk logistik åt kunder, men att också om så behövs kunna hjälpa till med strategisk utveckling av logistikfunktioner hade verksamheten expanderat till 75 anställda. Bland kunderna kan nämnas Försvarsmakten, Retursystem, Coop och Apoteket. Företagets grund är mycket kompetenta medarbetare. Därför är företagets viktigaste utmaning att få tag i rätt arbetskraft. De har anställt flera studenter från det vid universitet inrättade Tekonomprogrammet (ekonomiprogram med teknisk inriktning), men sedan det lades ned finns ett vakuum. Det gör att vi nu drar oss mot städer som Norrköping i stället, kommenterade Magnus Nilsson. Det får illustrera betydelsen av att en region tar till sig signaler relaterade till företags kompetensförsörjning. Just nu pågår skrivandet av en doktorsavhandling vid Örebro universitet där Sonat är en av fallstudierna, så det finns möjlighet att fördjupa sig i detta intressanta företag. Forskaren bakom studien är Conny Johanzon Örebroregionen igår och idag

19 också varit bra på att konstruera kompletterande fördelar med hjälp av tanke och handling. Redan på medeltiden fanns exempelvis visionen att förena Östersjön med Kattegatt och Skagerack via Örebroområdet, främst för att underlätta exporten av Bergslagens produkter. Viktigast var transporten till Stockholm, vilket ledde till att Hjälmare kanal byggdes Därmed blev den Sveriges först byggda vattenväg. För övrigt etablerades reguljär trafik med hjulångare mellan Örebro och Stockholm under 1830-talet. Vägnätet är värt en särskild kommentar. Det har betytt mycket för vår region eftersom flera viktiga vägstråk korsar regionen. Historiskt började inte vägar byggas systematiskt förrän under 1600-talet. På dessa tidiga vägar och med dåtidens transportmedel kunde man kanske transportera maximalt 500 kilo gods. Postlinjer etablerades i mitten av samma århundrade men det var inte förrän i mitten av 1700-talet som postrutter etablerades mellan t.ex. Örebro och Stockholm. Före järnvägarna kom diligenslinjer att etableras längs vägarna i vårt land, med start Men sedan kom så järnvägen. Det var just i Örebroregionen som Sveriges första riktiga järnväg etablerades. Den 5 mars Hjälmare kanal är ett exempel på betydelsen av att samverka med regionens grannar när det gäller utbyggnaden av infrastrukturen. foto Per Frankelius 1856 rullade det första tåget ut på sträckan Örebro Nora. En ny tid stod för dörren. Riksdagen hade redan 1854 beslutat att börja bygga ett nät av stambanor. I ljuset av den idag förekommande debatten om centrum och periferi kan det vara intressant att erinra om att planeringen av stamnätet gjordes med utgångspunkt från de stora städerna i landet: Stockholm, Göteborg och Malmö, och på nästa nivå Norrköping, Jönköping, Gävle, Örebro, Karlstad och Oslo. Som följd av denna planering blev vissa orter viktiga hållplatser eller knutpunkter, däribland Hallsberg stod sträckan Stockholm Göteborg klar. Nya tidens kommunikationer har påverkat alla regioner. Efter att ha reflekterat över industrisamhällets utveckling förde Bo Wijkmark en diskussion över vad han kallar den nya rörligheten: Logistik är ett ord som genomsyrat regiondiskussionen i många år. Det är inte konstigt, eftersom flera betydelsefulla vägar och järnvägar korsar regionen. foto Per Frankelius Ångmaskinen avlöstes av elmotorn och förbränningsmotorn som kraftkällor, järnvägarna fick konkurrens av bilismen och senare även flyget. [ ] Den nya rörligheten förvandlade samhället, livsvillkoren och den rumsliga strukturen lika genomgripande som industrialiseringen hade gjort. 32 Örebroregionen igår och idag 19

20 Förutom att Örebroregionen varit ett transitlän för nationella och internationella transporter har det också varit en destination: en mötes- och marknadsplats. Slättbygden med sina jordbruksprodukter hade ett intresse av att utbyta varor med skogsbygden och de bergsbruk som fanns där. Hindersmässan, en marknad med anor från medeltiden, blev en länk mellan bergsslag och slättbyggd. Här bytte man spannmål och djur mot bergslagskaminer eller smidd spik. Torget i Örebro som än idag heter Järntorget var platsen där järnet vägdes och kvalitetsgranskades för att sedan byta ägare. Flera av regionens städer uppstod också som just marknader, till exempel Nora och Lindesberg. Marknader ger upphov till möten i mer allmän mening. Men över tiden har också renodlade mötesarenor vuxit fram, med olika karaktär och inriktning. Idag sprudlar mötes- och marknadslivet i länet, där anläggningar som Conventum (troligen Sveriges fjärde största konferensarena), Örebro universitet och Loka Brunn har attraherat en rad kongresser och möten. I regionen finns också mindre kända mötesplatser men som ändå samlar många människor. I den lilla orten Torp arrangeras av Evangeliska Frikyrkan en stor konferens, Torpkonferensen, för kristna tillhörande en rad olika samfund arrangerades den 112:e konferensen och som vanligt deltog ca personer. Vill Örebroregionen profilera sig som mötesplats gäller det att matcha den allt tuffare konkurrensen om kongresser och evenemang. Bilden visar byggnationen av Waterfront building i Stockholm som färdigställdes i början av foto Per Frankelius 20 Örebroregionen igår och idag