KK-stiftelsens skriftserie. Unga nätkulturer. Röster om nätet, framtiden, värderingar och lärande.

Transkript

1 KK-stiftelsens skriftserie Unga nätkulturer Röster om nätet, framtiden, värderingar och lärande. 19

2

3 Unga nätkulturer Röster om nätet, framtiden, värderingar och lärande Utgiven av KK-stiftelsen Projektledare: Stig Roland Rask Redaktörer: Stig Roland Rask, Anders Kretz Författare: Karin Johansson, Pelle Lindblom och Stig Roland Rask Grafisk form: Anders Kretz Foto: Pelle Lindblom, förutom sid 6, 19, 20, 26, 40 Karin Johansson, sid 46, 48 Anders Kretz, sid 49, 51 Fredrik Miegel, sid 74 Ulf Lundin Tryck: Ekotryck Redners, Stockholm 2007 ISSN:

4 Unga nätkulturer Förord: En resa på framtidsvägen Vägen Vandringen Riktningen... Sorosh Tavakoli: Ett liv med internet under huvudkudden Maria Johansson: Ungdomar satsar på Framtidsvägen 10 A Staffan Hansson: Boktryckarkonst och IT allt hänger samman Ungdomspanelen: 19-åringar Bo Dahlbom: Ska skolan överleva måste den vakna nu! Hindren Groparna Krönen... Karolina Blom: Vi ses på Lunarstorm! Elza Dunkels: Att minska avstånd och överbrygga klyftor Ann Katrin Agebäck: Ett råd som ger råd och nyanserar mediebilden AnnBritt Enochsson: Unga är inte så lättlurade som vuxna tror Ungdomspanelen: 3 11-åringar Jonas Linderoth: Dataspel är en del av de ungas vardag Jan Svärdhagen: Viktigt våga vara vuxen i ungdomskulturen Anja Hirdman: Spegel, spegel på väggen där, säg mig... Peter Dahlgren: Ung demokrati får näring via nätet Vägskälen Vägvalen Vägvisarna... Patrik Hernwall: Digital kompetens är en förutsättning Ulf Engström: Bristen på IT-kunnande är ett hån mot eleverna Annika Zetterström: Skolans tröghet är djupt provocerande Ungdomspanelen: 15-åringar Staffan Humlebo: Chatten skapar djup kontakt med eleverna Åsa Sundelin: Eleverna måste återerövra sin lust att lära Daniel Lundqvist: Eleverna har blivit mer delaktiga med IT Efterord: Fortsättning följer

5 Förord En resa på framtidsvägen Vi har lärt oss att www ska utläsas world wide web, även om somliga på goda grunder menar att world wild web är en mer träffande uttydning. En annan variant är web will win en tolkning som var kaxig och visionär för tio år sedan men som i dag besannas i allt fler sammanhang. Det är bara ett drygt decennium sedan nätet kom i allmänt bruk, men redan i dag utgör den infrastruktur som vi inte kan vara utan. Hos våra barn och ungdomar är användandet så brett och mångfacetterat och innehåller så många IT-aktiviteter, onlinebeteenden och nätageranden att det sammantaget bäst låter sig beskrivas som en hel kultur eller snarare kulturer, eftersom det tar sig många uttryck och visar sig i olika skepnader. I publikationen Med eller utan filter 1999 uppmärksammade KK-stiftelsen det faktum att internet i ungdomsmiljöer också innebär ett antal problemområden att hantera. Med uppföljaren Den fjärde basfärdigheten 2001 lät man sju av den tidens mest relevanta röster fundera vidare kring det fascinerande mötet mellan värderingar, lärande och IT. Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna och många megabyte passerat genom sladdarna. Även om den attityd och det förhållningssätt som dessa båda skrifter representerar på intet sätt blivit passé, är det ändå dags för KK-stiftelsen att presentera en ny skrift som fullbordar trilogin. I boken Unga nätkulturer ger vi oss ut på en upptäcktsfärd där vi låter noggrant utvalda delar av den svenska sakkunskapen komma till tals. Utifrån olika professioner och erfarenheter reflekterar de kring samhällsutvecklingen och nätets möjligheter och problemområden. Vår målsättning är att dessa möten ska ge vägledning och inspiration att de ska presentera förhållningssätt och hanteringsmodeller och framför allt att de ska vara möjlighetsorienterade och ha fokus på den potential för lärande som finns i dessa unga kulturer. Framtiden är här. I våra barn och ungdomar kan vi se och lära känna den. I takt med att webben vinner blir detta allt mer viktigt. Välkommen med på resan! Stig Roland Rask Projektledare, KK-stiftelsen 5

6 Vägen Vandringen Riktningen 6

7 En ny tid är här. Samspelet mellan teknisk utveckling och annan samhällsförändring har fört oss in i ett nytt historiskt skede. Vi lever i en unik tid och förändringen går unikt fort. Olika typer av tekniska landvinningar är på väg att förändra förutsättningarna för liv och samhällsbyggnad. Det innebär att vi måste lära om och lära nytt för att vi ska vara anpassade till tidens gång och tidens krav. Centrala beståndsdelar i det traditionella tänkandet måste omprövas och kanske till och med flytta på sig för att bereda plats åt det nya. Visserligen har vi ofta överskattat vilka förändringar olika typer av tekniska innovationer ska innebära på kort sikt men på samma sätt har vi underskattat den förändringskraft som samma uppfinning haft på lite längre sikt. Vart är då samhället på väg? u Vart kommer den digitala revolutionen att föra oss? u Hur kommer den att påverka vårt sätt att tänka och lära? u 7

8 Sorosh Tavakoli, entreprenör Ett liv med internet under huvudkudden Innan KK-stiftelsens utsände ens börjat ta bilder på Sorosh Tavakoli har han redan hunnit göra sitt motdrag. Likt en revolverman från vilda västern drar han upp sin mobiltelefon och knäpper fotografen från höften. Och inte nog med det. Med hjälp av mobiltelefonen lägger han direkt ut bilden på sajten Flickr. Där kan hans vänner ta del av vad han sysslar med för tillfället, att han just nu blir fotograferad. För den som inte hyperflanerar på nätet är förstås Flickr och Jaiku bara rappakalja. Onlineturbo! Vad är det där för meningslösa hemsidor? Vän av ordningen kanske till och med ifrågasätter vitsen med det hela. Ja, det gjorde jag också, berättar Sorosh Tavakoli. Och han sa det på allvar till en kompis som var helt uppe i datorklickande, surfande och chattande. Jag sa det till honom att det där är inte ett normalt beteende...! Du gör dig till...! Det har gått för långt...ingen normal människa håller på så där! Men då hade kompisen sagt någonting i nära analogi med det arabiska ordspråket, att man inte ska 8

9 Det handlar om relevans. Exakt allt jag gör på internet är relevant för mig, oavsett om jag lyssnar på musik, chattar, läser en blogg eller gör någonting annat. döma någon förrän man gått en mil i hans sandaler. Uppmaningen från kompisen var alltså att, om så bara för en dag, prova på ett äkta onlineliv. Sorosh Tavakoli ryckte på axlarna och sa okej. Han provade, och på den vägen är det. Numera är han såld och får denna dag epitetet mecenat. Han är med i detta sammanhang för att förklara varför livet numera levs lika mycket här bland ettor och nollor som det görs ute på asfalt och grus. Själv är Sorosh Tavakoli alltså online mer eller mindre dygnet runt, inte bara med hjälp av datorn. Med mobiltelefonen är han uppkopplad mot nätet och via den kan han bland annat blogga, surfa, chatta och kolla mejl. Men han är också vetenskapligt online och en kunnig del av denna moderna trend såsom nyutexaminerad från KTH och Handelshögskolan med ett kombinerat betyg i rörlig bild och affärsutveckling. Just nu håller han på att starta eget bolag inom webbtv-annonsering, och emellanåt anlitas han som föredragshållare kring ungas nätvanor. Dessutom har han blivit uppmärksammad för en nyligen slutförd undersökning av ungas konsumtion av rörlig bild via nedladdning, webb-tv, bärbara medier kontra traditionell tv. En av slutsatserna är att tv-apparaten i vardagsrummet hamnar mer och mer i skymundan. I vart fall hos unga människor. I dag är det nya plattformar som fyller nya behov och tar över en växande del av konsumtionen. Exempelvis visar undersökningen att en fjärdedel av de unga inte längre ser sina favoritserier på tv, utan laddar hem dem via internet och tittar i datorn. Men det här är förmodligen bara en av många indikationer på vad som komma skall i framtiden. Internet har inneburit oerhört många möjligheter till kommunikation och interaktion människor emellan. Och har redan blivit en mycket stor del av unga människors liv. Medievanorna har med rasande fart utvecklats och förändrats. Entusiastiskt står Sorosh Tavakoli mitt i denna flod av information. Pappa tog hem en dator när jag gick i högstadiet. Jag blev helt fascinerad och klickade på allt som gick att klicka på. Då var jag mycket intresserad av basket och hittade NBA:s hemsida. Jag blev helt tagen. Det var som att vara på studieresa i USA. Numera bär han med sig internet vart han än går. Allt ryms i en liten, brun axelremsväska där en bärbar dator gör sällskap med 3G-telefonen. Han sätter sig ner med en välskummad cappucino och kopplar upp för att visa. Först krånglar anslutningen till internet, som den alltid gör när man ska visa hur fint det fungerar. Min bluetooth fungerar inte så bra, muttrar han lite förvirrat och kopplar i stället en sladd mellan telefonen och datorn. Så, nu funkar det. Visst, där på ligger bilden på KKstiftelsens utsände med kommentaren Blir fotograferad till en bok om ungas nätvanor. Ska man leva ordentligt online måste man kunna tekniken. Här är nu allt samlat i olika flikar. Mejl, bloggar, kalender och att-göra-listan. Dammsuga, kolla upp starta-eget-bidrag, köp lampa, ny fjärrkontroll, ladda hem låten Let s go... Denna dag online började nämligen med att han hörde en låt på radio. Den ville han ha! Så nu står nedladdning på att-göra-listan. Jaiku är som en miniblogg, säger Sorosh Tavakoli och visar med några klick och skriver in att han just nu blir intervjuad. Folk skriver vad de gör hela tiden. Det är riktigt kul. Man får ta del av små intima situationer i varandras liv. När han ska börja förklara meningen med detta till synes triviala chattande med omvärlden växer en ganska avancerad analys fram om olika skikt av kommunikation människor emellan. Just denna miniblogg är inte offentlig så att den kan läsas av alla, utan är en del av ett nätverk mellan 9

10 All den här passiva massmediekonsumtionen vi haft så länge har förvandlats och blivit till någonting aktivt. vänner och bekanta. Att kommunikationen är passiv har också sina poänger. Om någon skriver ska just nu gå in och äta lunch på Indian House på Hantverkargatan kan detta läsas av medlemmarna, och den som är sugen och i närheten kan haka på. I stället för att ringa runt till kompisar och fråga om det är någon som vill följa med. Det kan bli en för formell inbjudan. Nu kan mötet ske spontant och utan anmodan. Här på Facebook sker inbjudningar till fester, säger Sorosh Tavakoli och visar en annan populär sajt med hans egen inbjudan: Sorosh halva femtioårsfest som han kallar den. Där kan han nu se vilka som tackat ja och vilka som avböjt. På det här sättet kan också de som ännu inte svarat se vilka som kommer på festen. Själv var han på fest i Gamla stan i helgen, inbjuden till den på samma sätt via en kompis till en kompis. Här får man kontakt och lär känna många fler än man gjorde förut, säger Sorosh Tavakoli. Det mera passiva umgänget som i Jaiku eller exempelvis på Flickr och Pixbox där man delar med sig av sina fotoalbum lämnar mycket öppet för den som kikar in. Som nästa nivå kommer chattandet där man kan snacka strunt eller ställa raka och enkla frågor utan artighetsfraser. Inget hej eller tack för senast behövs. E-posten kryper däremot lite närmare i relationen och dess kutym kräver kanske just avslutningen med vänliga hälsningar och kanske ett tack för senast. Men här kan man också vara mer noggrann och personlig. Nästa pinne på trappan är telefonsamtalet. Och sedan det fysiska mötet med sina eminenta kvaliteter, men som också kan vara lite för nära och krävande i en del situationer. Jag använder också chatt mycket i arbetet för frågor som man aldrig skulle orka ringa om, säger han. Men även när man vill smyga i gång en bekantskap har nätet visat sig vara en kreativ och uppfinningsrik plats på jorden med en rad alternativ och flera olika varianter och skikt på kommunikationen. Det möjliggör i vart fall många nya typer av socialt umgänge, menar Sorosh Tavakoli. Det har sänkt barriärerna för att ta kontakt. Gåtans lösning till varför så många lägger ut bilder och information om sig själva på nätet är nog inte heller så komplicerad. Det är ju skitkul, säger Sorosh Tavakoli med självklar enkelhet och hänvisar samtidigt till allas våra behov av att visa upp oss och berätta att jag är viktig, jag är rolig precis som fåglarna visar sin fjädrar. Just när han pratar om detta blippar det till i hans dator och in kommer en hälsning från en polare som just nu bor i Madrid och skriver att han trånar efter ett dopp i Brunnsviken. Han längtar nog hem, säger Sorosh Tavakoli som när det gäller chattandet förklarar att han installerat ett program som tar emot msn, icq, gtalk och andra plattformar under ett och samma paraply. Tidsbesparande och enkelt. Dessutom har han lärt sig att han inte heller behöver svara på allt. En sån inbiten nätkommunikatör som han är får ändå begränsa sig och se till att han får tid över till annat i livet än att sitta framför en datorskärm. Nej, jag får aldrig lust att stänga av, säger han. Ingen datorstress upplever han heller. Däremot har mitt behov av att följa mainstreammedia blivit allt mindre. Traditionella nyhetsmedier lockar alltså inte. Han tycker sig få de viktigaste nyheterna online från andra källor. Jag läser hellre kommenterande bloggar än torra nyhetsartiklar, säger han. Den personliga kommentaren ger alltså en fördjupning som de traditionella medierna oftast saknar. 10

11 Och som analogi till detta nya konsumtionsmönster av nyheter förutspår han att tv snart kommer att få svårt att hävda sig som ledande med stor genomslagskraft. Tv kommer att fortsätta fungera bra för evenemang och stora lägereldsprogram som Idol och Melodifestivalen. Men förmodligen kommer tv-mediet att möta stark konkurrens i framtiden, även när det gäller att visa filmer och serier. I den undersökning han själv var med att genomföra syns just denna trend. Vi tröttnar på vad tablåkommittén-har-bestämt-att-vi-skase. I stället har framför allt ungdomar börjat vänja sig vid att kunna se det man vill när man har möjlighet. Även populära tv-serier laddas alltså numera hem via internet. Samtidigt är Sorosh Tavakoli medveten om att många nedladdningar sker olagligt. Men i undersökningen säger de unga att de mycket väl kan tänka sig att börja betala för nedladdning. De formligen skriker ge oss lagliga alternativ, säger han. Slutsatsen är ändå att medievanorna, framför allt hos den uppväxande generationen, är på god väg att förändras radikalt. Nytt under solen är att de moderna människorna med sitt behov att existera tillsammans med andra fått nya verktyg att stå i förbindelse med sina bröder och systrar. Förut tog man foton med sig till skolan för att visa kompisarna. I dag ligger bilderna ute på internet. Människor skvallrar och tjattrar i sin egen lilla flock. Men flocken har blivit enormt mycket större, kontakterna fler och den stora skillnaden är att man i stället för att se Big Brother på tv nu kan skapa sitt eget Big Brother online med riktiga människor som man har en relation till. Aktion i stället för konsumtion, är väl en annan sammanfattning av förändringen. All den här passiva massmediekonsumtionen vi haft så länge har förvandlats och blivit till någonting aktivt. Och det är så mycket mer socialt, säger Sorosh Tavakoli. t Namn: Sorosh Tavakoli Född: 1982 Arbetar som: egenföretagare med bolag inom webb-tv-annonsering Hemort: Stockholm, kommer från Uppsala. Kuriosa: Brukar kolla mejlen via mobilen i sängen innan jag lägger mig, fast jag kollat den via datorn fem minuter innan. Jag vet, det är överdrivet... Därför är jag online nästan jämt: Det handlar om relevans. Exakt allt jag gör på internet är relevant för mig, oavsett om jag lyssnar på musik, chattar, läser en blogg eller gör någonting annat. Så kommer livet att förändras i framiden på grund av IT: Vi kommer att ha relationer till fler människor och leva mer sociala liv än någonsin. Mainstreamkulturens betydelse kommer att minska sakta men säkert. Tre tips du skulle vilja ge: Testa de vanligaste tjänsterna och sajterna. Registrera ett konto på Facebook tillsammans med några kollegor eller vänner och försök använda det intensivt i en vecka. Det är det enda sättet att förstå de här fenomenen. Använd interaktiviteten och det sociala på internet i undervisningen, det blir så mycket roligare då. Använd IT i kommunikationen med eleverna. Skicka mejl, använd skolans webbplats eller sms:a för att skicka ut information och föreläsningsanteckningar. 11

12 Maria Johansson, projektledare för Nätverket SIP i Växjö Ungdomar satsar på Framtidsvägen 10 A I morgon är det stor kulturfestival med debatter och uppträdanden. Madrasser samlas in för de som ska övernatta. Bestick ska ordnas fram, plastpåsar och pappkartonger ligger överallt. Vid ett köksbord sitter några och filar på de sista förberedelserna. Ungdomar kommer och går. Det talas i mobiltelefoner och knattras på bärbara datorer. Hit är alla ungdomar med kreativa idéer välkomna. Vi är de som säger ja! Maria Johansson är projektledare på Framtidsvägen 10 A i Växjö. I ett annorlunda kontorslandskap med färglada draperier och tyger, kuddar på golvet, soffor och fåtöljer som samsas med en mer traditionell skrivbordsmiljö samlas idémakare och volontärer i något som kallas för Nätverket SIP. En förkortning för samhällsförändring i praktiken. Allt det här startade med LAN-kulturen för sju år sedan, säger Maria Johansson. Hon berättar att ungdomar som spelade datorspel tillsammans i ett datornätverk så småningom bildade en förening för att kunna söka stöd för sin verksam- 12

13 het. Snart hade man över tusen medlemmar. I dag har allt detta växt ännu mer och omfattar upp emot ett femtiotal projekt med allt från bokproduktioner till innovationsprojekt. SIP har numera blivit en magnet för engagerade och drivna människor, en plattform att starta ifrån. I början var också IT-tekniken i fokus. I dag har den förvandlats till en naturlig och integrerad del i arbetet där IT-verktygen ingår i vardagen. Ändå känns beskrivningen diffus. Ett IT-baserat nätverk på Videum Science Park för människor som vill ha samhällsförändring. Vad innebär det egentligen? Det pratas samtidigt om att vi befinner oss mitt inne i en IT-revolution. Men ändå går ju livet på som förut i mångt och mycket. Vi bär hem våra varor från affären. Vi spolar på toaletten, brygger kaffe och steker korv i stekpannan. Ska man gräva i jorden fungerar det fortfarande bäst med en spade. Skor på fötterna är praktiskt när man ska gå ut och promenera. Smörgås med ost och skinka är fortfarande gångbart som föda. I vardagslivet sker ju ingen egentlig revolution, kan tyckas. Det måste alltså vara i ett annat skikt av samtiden som förändringarna sker. Trots att den moderna informationsteknologin är ganska ny med datorer, mobiltelefoner, trådlösa nätverk och allehanda uppkopplingar mot internet har den fått ett verkligt fäste, framför allt hos den unga generationen. Om man förut skrev Du är söt Berit på en papperslapp, knycklade ihop den och kastade den tvärs över klassrummet till mottagaren så kan man i dag kasta en lapp över hela världen. Och detta med hjälp av e-post, msn, sms, skype eller någon annan av alla de IT-baserade forum som finns från Facebook till Lunarstorm. Maria Johansson pratar om något nytt som växer fram i rasande fart där människor bygger en hel kultur som går ut på att dela med sig av kunskap. Speciellt ungdomar är vana att dela med sig, säger hon. Allt från dikter till programkoder. Det man kan visar man stolt upp. Och medan gubbarna i de hemliga herrklubbarna skakar hand och byter visitkort så nätverkas det på ett annat sätt och med en hiskelig fart inom SIP. Här delar man på kontaktlistor i msn, och vips når man tusentals. Ropen ekar på det digitala nätet. Vi ska snickra. Jovisst, alltid är det någon som känner en snickare. Ett rop går ut över internet. Behöver de veta något om professionell bildbehandling är det alltid någon annan som känner en fotograf. En dag innan vi skulle arrangera ett stort ungdomsdiskotek blev vår DJ sjuk. Med hjälp av några msn-kontakter hade vi snabbt förslag på sjutton DJ:s. Allt löste sig på en enda kväll, berättar Maria Johansson som exempel på hur det kan fungera. Denna princip om delande och kontaktnät via de nya kommunikationsvägarna är alltså något av den diffusa nyckel som finns bakom framgångarna för nätverket SIP. Men det används förstås inte bara för att ordna diskotek. Här har många enskilda också fått hjälp att driva projekt och förverkliga livsdrömmar. Någon har fått hjälp att publicera en bok, en annan att etablera sig som musiker. I Real Life, som är ett annat projekt som drivs genom SIP, satsas stort på entreprenörskap och arbetsmarknad. Man är också inblandad i Datorsupport hemma där 55-plusare får hjälp av ungdomar att lösa datorproblem. Det här är bara några exempel ur det femtiotal projekt som drivs med SIP som paraply. Syftet är att på olika sätt stödja ungdomars samhällsengagemang och entreprenörskap och knyta samman ungdomskulturerna med resten av samhället. Men vår utgångspunkt är också att vuxenvärlden 13

14 Ungdomar är vana att dela med sig. Allt från dikter till programkoder. Det man kan visar man stolt upp. Nej, ungdomarna av i dag, som ju är uppväxta med den nya tekniken, vill inte vänta i en vecka på chattsvar. Inte heller upplever de generellt någon pipstress och blir inte utbrända av meddelandeflödet. Tvärt om. Själva atmosfären här inne på SIP andas också något av ett flöde. Ungdomar kommer och går. Det knattras på bärbara datorer lite här och var, i soffan och vid köksbordet. Här är det mer ombonat och hemtrevligt än på ett vanligt kontor. I ett rum finns fåtöljer och kuddar på golvet i stället för trista datorbord. I myshörnan lägger någon upp fötterna på soffbordet. Stämningen känns avslappnad, informell och familjär. har mycket att lära av ungdomarna. Just nu pågår förberedelserna för fullt inne på kontoret inför morgondagens kulturarrangemang Höstsagan. Även det ett exempel på ett arrangemang som SIP varit inblandat i. Att gatuadressen hit är Framtidsvägen känns inte som någon slump. Många företag inser att det här är framtiden och förstår vilken betydelse den här nätverksmetoden har och försöker kopiera den, säger Maria Johansson. Men ofta missar de hela poängen. Hon berättar om hur ALMI bestämde sig för att bli online på msn, men att de samtidigt lät meddela att man bara kan chatta med dem klockan på fredagar. Det är ju helt fel tänkt, säger Maria Johansson. Då kan man ju lika gärna ringa dit den tiden. Hon kallar det här naiva beteendet för organisation på kryckor. Att försöka ha någon slags telefontid på nätet är befängt och att missförstå de nya kanalerna för kommunikation totalt, i vart fall om man vill nå ungdomar. Unga människor stänger inte av, säger hon. Till SIP lockas inte bara ungdomar från Växjö. Några ur staben på SIP är volontärer från länder runt om i Europa som valt att komma hit för att lära sig mer. En av dem är Clara Stern som blivit mycket imponerad av den svensk-småländska nätverksmodellen. Vad jag vet har vi ingen motsvarighet till det här hemma i Österrike, säger hon och beskriver Sverige som ett land i fronten av IT-utvecklingen. Samma sak säger Carlos Correia från Portugal: Jag kom hit för att kunna utvecklas i ett modernt land i ett modernt projekt. På väggen hänger minst ett femtiotal tidningsurklipp om SIP. Sveriges första LAN för tjejer är en av rubrikerna. Satsningen har uppenbarligen fått stort genomslag och rönt mycket uppmärksamhet. Intresset för arbetet inom SIP har även lett till en helt annan gren i verksamheten, nämligen ett samarbete med lärarutbildningen i Växjö. IT-utvecklingen gör att läraren kanske måste bli mer av en coach i stället för envägskommunikatör, säger Maria Johansson som nu håller kurser för lärarstudenter och där försöker peka på alla de fördelar och möjligheter som öppnar sig för skolan tack vare den kommunikationsrevolution som vi står mitt uppe i. 14

15 För lärare finns hur mycket som helst på webben. För engelskundervisning är ju nätet en enorm tillgång. Men man behöver inte veta allt om tekniken, menar hon. Däremot bör varje lärare försöka ha koll på fenomenen. Vad är community, msn och u-tube? Sånt måste man nog veta. Men för att IT ska bli en naturlig del av undervisningen och få genomslag i skolan måste nog läraren först få syn på den verkliga nyttan, tror hon. Att det oundvikliga med den nya tekniken blir uppenbart. Ungefär som att man i dag får svårt att hitta ett vettigt urval av begagnade bilar utan att ha sökt bland annonserna på internet. Att använda sig av nätets möjligheter måste bli naturligt, säger Maria Johansson. Här på Framtidsvägen i Växjö är det precis vad som har hänt. Det började som en LAN-förening, drev vidare mot en specialsatsning med inriktning på IT-tekniken, inte minst för unga tjejer. I dag har SIP vuxit sig stort där IT blivit som papper och penna ett oundvikligt måste för att kunna kommunicera och utvecklas med omvärlden. t Namn: Maria Johansson Född: 1977 (är bara fuskungdom...) Arbetar som: projektledare Hemort: Växjö Mer om Maria: Jag arbetar med att coacha unga att förverkliga idéer. Jag är en entreprenör som älskar att hugga tag i nya saker och se utveckling, förändring och möjligheter. Nätverket SIP är en perfekt plattform för dem som har engagemang. Kuriosa: Jag är polare med vår nya ärkebiskop Så kommer jobb och liv att förändras i framtiden på grund av IT: Hela samhället är i förändring just nu. Det nya arbetssättet tror jag mer och mer kommer att gå över till projektform, där personer arbetar med det de är duktiga på, när det behövs och där det behövs. Kommunikationsförmåga och nätverkande är nyckelkompetenser. Tips du skulle vilja ge: Satsa på att förstå de olika företeelserna med digital kommunikation och ungdomskultur. Utnyttja resurserna omkring dig ungdomarna har mängder av kunskaper att dela med sig av och utbilda varandra i. Kom ihåg att ha kul på vägen. 15

16 Staffan Hansson, professor i teknikhistoria Boktryckarkonst och IT allt hänger samman Oftast har innovationer välkomnats för möjligheterna de skapar, men de har också väckt stark rädsla, oro och motstånd. När telefonen började komma in i samhället i slutet av 1800-talet sågs den som ett bra redskap i affärssammanhang. Men oron var stor att kvinnorna i smyg skulle börja ha kontakt med andra män. Det säger Staffan Hansson, professor i teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet. Datortekniken utmålas ofta som oerhört revolutionerande, och det är den kanske också på sitt sätt. Den har förändrat många sektorer i samhället och gjort det möjligt att samla, bearbeta och sprida information i en hiskelig fart. Arbetsmarknaden har förändrats drastiskt många yrken har försvunnit, nya har kommit till. Att i dag vara utan dator och internetuppkoppling är i det närmaste lika suspekt som att sakna telefon. Men vi står förmodligen bara i början av en stor utvecklingsfas, säger Staffan Hansson. För riktigt så omvälvande som många andra av 16

17 människans uppfinningar har datortekniken kanske ännu inte blivit. Livet går fortfarande vidare ungefär som vanligt. Vi cyklar och åker bil, steker plättar och viker tvätt. Men om datoriseringen är ett exempel på en teknisk nyhet som är på väg att förändra i stort sett allt, och en av de nyheter som driver fram epokgörande skiften i historien, så finns det många tekniska nyheter som trots att de har en betydligt mer begränsad användning fått stor betydelse för människan. Ett sådant exempel är glödlampan. En mycket revolutionerande uppfinning, säger Staffan Hansson. Wolframtrådens glödande gjorde det möjligt för människor att läsa och handarbeta även sedan solen gått ner, något oerhört omvälvande. Och om man ser teknisk utveckling i ett ännu större historiskt perspektiv, kan man föreställa sig vilka stora omdaningar som exempelvis yxan, skottkärran och hanterandet av elden åstadkom. Det som närmast kan jämföras med datoriseringen av samhället är när boktryckarkonsten kom, menar Staffan Hansson. Inte minst katolska kyrkan välkomnade uppfinningen som förmodades göra det lättare för kristenheten att sprida sitt budskap. Nu var det slut med de få exemplaren av exklusiva, handskrivna biblar. Nu kunde böckernas bok spridas i massupplagor till relativt låg kostnad. Men vad som förbisågs var förstås att konsten att sprida information ju kunde användas också av andra, och blev ett redskap inte minst för protestantismen. Med dessa tekniska revolutioner är det som att släppa ut anden ur flaskan. Man kan inte förutse krafterna i den förändring den ska åstadkomma, säger Staffan Hansson. Det är vad man kan lära av historien. Boktryckarkonst, telefoni eller IT allt verkar hänga samman och till syvende och sist bottna i en kamp om makten över kunskapen och vem som ska äga rätten att formulera och sprida den. Och visst finns det paralleller med nutidens debatt om allt elände som kommit med internet. Rädslan för att telefonen skulle bli ett alltför kraftigt redskap för hemmafruars skvaller och smäktande otrohet bakom ryggen på den yrkesarbetande mannen är väl ett uttryck för dåtidens osäkerhet och rädsla inför kvinnans frigörelse, men också vuxenvärldens nutida ängslan för att ungdomarna ska chatta och sms:a sig till döds eller fraternisera sig med fula gubbar via Lunarstorm. Eller kampen om upphovsrätten i nedladdningstider. Vi reagerar mot förändringen för att vi samtidigt tappar förmågan att ha kontroll över någonting. Kunskap, information, en marknad, våra medmänniskor... Att IT-revolutionen skapar liknande typ av rädsla inom skolvärlden är Staffan Hansson övertygad om. Läraren kanske känner att detta är nya redskap som jag inte behärskar, men som eleverna kan mycket bättre. Och alla som gått i skolan känner förmodligen igen något liknande från sin tid, att skolan på något underligt sätt alltid legat steget efter i kunskap om den senaste tekniken. På 70-talet var det eleverna som fick ladda 16-millimetersprojektorn när den krånglade, eller ställa in skärpan på overheadapparaten även långt efter att den haft premiär i klassrummet. Precis som datoriseringen förändrat industrin, påverkat kommers och berört andra sektorer av samhället så är skolan drabbad på samma sätt. Förändringen ställer nya krav på läraren, tror Staffan Hansson. Inte att vara teknikledande och veta allt om vad ungdomarna gör på internet, utan att vara vägvisaren och den som diskuterar sammanhanget eller trovärdigheten i den information eleven fått tag i. Det kan- 17

18 Till syvende och sist bottnar det i en kamp om makten över kunskapen och vem som ska äga rätten att formulera och sprida den. ske inte ens är någon mening för skolan att försöka vara i frontlinjen med tekniskt kunnande. Däremot gäller det att förstärka den roll där källkritik och reflektion blir ledord, tror Staffan Hansson. För i skuggan av internet kanske skolan inte längre ens kan se sig som den stora bäraren och förmedlaren av kunskap och information. Inte på lång sikt i vart fall. Läroboken kanske skrotas. Lärarens uppgift blir i stället att hjälpa eleven att hitta, granska och analysera kunskap och information. Likheterna med tidigare informationsrevolutioner är slående. Skolan är, liksom kyrkan i och med boktryckarkonstens intåg på väg att förlora kunskapsmonopolet. Datorn har också blivit ett viktigt pedagogiskt hjälpmedel, vilket många föräldrar insett för länge sedan. Redan innan navelsträngen klipps av, och innan personnumret blivit till, har barnen fått en e- postadress av sina föräldrar. Bara kort därefter, en bra stund innan skolstarten, har många barn fått egen dator. De lär sig väldigt mycket, bekräftar Staffan Hansson. Mycket tack vare tidigt datoranvändande och stöd hemifrån. Men långt ifrån alla får samma stöd. Detta kommer följaktligen att ställa till en del problem vid skolstarten då eleverna kommer med oerhört olika kunskapsbakgrund. Klyftorna ökar. Hem med olika resurser blir mer utkristalliserande, skolstarten ojämlik och problematisk. Datoriseringen påverkar även den sociologiska strukturen av ett samhälle, menar han. Synen på oss själva förändras. Men visst. Ökat informationsutbyte har stort värde för oss människor, och inte minst kanske det kan leda till att vi hittar lösningar på de många problem vi står inför. t Namn: Staffan Hansson Arbetar som: professor i teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet Hemort: Luleå Mer om Staffan: Lärare i historia och samhällskunskap under flera år. Disputerade på en avhandling med titeln Porjus: en vision för industriell utveckling i övre Norrland. Varför professor i teknikhistoria: Jag är väldigt intresserad av att försöka förstå hur och varför vi levt och lever våra liv i stort som smått: i arbete, i vardag och i våra relationer till andra och inte minst till vår omgivande miljö. Tips du skulle vilja ge: Ägna mycket tid åt att tillsammans bygga upp kunskap som gör det möjligt att undvika att ni blir lurade, manipulerade eller utnyttjade av andra i er användning av detta fantastiska hjälpmedel som IT är. 18

19 Ungdomspanelen, del 1: 19-åringar Rör inte min mobil! För Arvid, Sanna, Jonas och Robin är datorer en viktig del i vardagen men allra viktigast är mobiltelefonen. Att umgås via mobil, msn, skype och onlinespel upptar en stor del av deras vakna tid. Arvid Vikman, Sanna von Walden, Jonas Nilsson och Robin Ullström är alla 19 år och går sista året på SpIT, samhällsvetenskapliga programmet med ITinriktning, i Östersund. De är alla överens om att tekniska prylar är kul men det finns en speciell sak som är viktigare än alla de andra. Mobiltelefonen är den viktigaste pryl man har. Jag har tre som jag använder rullande för att alltid ha en med fulladdat batteri, säger Jonas. Det absolut värsta som kan hända är att batteriet dör och man inte har tillgång till laddare, säger Sanna. De andra instämmer: Att vara utan mobiltelefon är otänkbart, den är som en förlängning av kroppen, lika viktig för ungdomarna som nyckelknippan och plånboken för deras föräldrar. Med mobiltelefonen administrerar de hela sin vardag, från väckning på morgonen till att stämma träff med kompisar och hålla reda på tandläkartider och födelsedagar. Mobilen är inte längre en telefon, den är en minidator i fickformat. Förutom att vara ett praktiskt verktyg säger den också något om vem du är. Utseendet är viktigt. Den ska både vara snygg och innehålla bra funktioner. Jag är så sjukt stolt över min telefon, säger Sanna. Jag har haft fyra mobiler på sex år, säger Robin. Jag köpte min första mobiltelefon när jag var tolv år och har haft åtta sedan dess. Nu när jag har inkomst byter jag två gånger per år, säger Arvid. Två gånger per år stoppar inte för mig, säger Jonas. Det viktigaste är att man kan ringa, sms:a och att den har kamera. Och så måste den ha väckarklocka och kalender. Wap är jag inte lika intresserad av, säger Sanna. Jo, wap och trådlöst nätverk är grymt bra! säger Jonas. Om man går genom ett villaområde på natten och har lite tråkigt, så är det alltid någon som har ett oskyddat nätverk och ger en gratis megabitanslutning till internet. Jag använder det ofta för att kolla busstider, leta telefonnummer på Eniro eller läsa nyheter på Aftonbladet. Nej, jag använder hellre datorn till det, säger Sanna och Robin bestämt. Internet handlar mycket om att ladda ner. Jag tittar inte på tv längre, jag tittar via datorn, säger Arvid, och Jonas instämmer: u En träff på stan kan föregås av ett stort antal koordinerande sms och samtal. På vägen till mötet pratar de ofta i telefon ända tills de får ögonkontakt. 19

20 Mobiltelefonen är den viktigaste pryl ha en med fulladdat batteri. 20