Placerade barns skolgång och hälsa

Transkript

1 Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar! Inför placering! Under! placering Inför avslut 1

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Skolverkets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikel Foto Grafisk form Stuard Webster, Creative commons, Bearbetning Christel Enstedt, Socialstyrelsen Jupiter Reklam AB Tryck Edita Västra Aros, Västerås

3 Förord Av olika anledningar kan socialtjänsten behöva placera barn och unga utanför det egna hemmet. Det är ett stort ingrepp i ett barns liv och får också stora konsekvenser för den övriga familjen. Samhället har ett särskilt ansvar för att barn och unga i familjehem och hem för vård eller boende (HVB) får det stöd som de behöver utifrån sina specifika behov. Det innebär att omsorgen om de samhällsvårdade barnen inte bara är socialtjänstens ansvar. Verksamheter som skola, hälso- och sjukvård och tandvård måste också ta sin del av ansvaret för att placerade barn och unga ska få sina behov tillgodosedda. Den här vägledningen riktar sig till de berörda inom socialtjänsten, skolan samt hälso- och sjukvården inklusive tandvården. Vägledningen har tagits fram i samarbete mellan Socialstyrelsen och Skolverket. Respektive myndighet ansvarar för sina texter. Vägledningen syftar till att underlätta samverkan mellan parterna med målet att tillgodose placerade barns och ungas behov av skolgång och hälso- och sjukvård. Den innehåller kunskap om placerade barns skolgång och hälsa, lagar och regler för respektive parter inklusive skyldigheten att samverka. I vägledningen presenteras också åtta så kallade kritiska punkter som kan uppstå inför, under och i avslutningsskedet av en placering. Efter varje kritisk punkt presenteras exempel på handlingsalternativ för att undvika att problem uppstår. Vägledningen utgör en del av Socialstyrelsens regeringsuppdrag att ta fram ett program för Trygg och säker vård i familjehem och hem för vård eller boende, vilket redovisades i juni Inom uppdraget har Socialstyrelsen även publicerat föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende samt en handbok om socialtjänstens ansvar. Ett utbildningsmaterial för jour- och familjehem håller också på att tas fram. Skolverket har sedan flera år arbetat för att stärka skolsituationen för barn och unga i utsatta situationer. Samarbetet med Socialstyrelsen om denna vägledning är en del av detta arbete. Andra pågående satsningar är insatser för en förstärkt elevhälsa där Skolverket inom ramen för ett regeringsuppdrag 2 fördelar statsbidrag till personalförstärkningar, anordnar utbildningsinsatser, tar fram verktyg för uppföljning av kvalitet på och tillgång till elevhälsa samt ger ut stödmaterial för att underlätta barns och elevers övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Projektledare för vägledningen har varit Petra Rinman (Socialstyrelsen) och Eva-Lotta Eriksson (Skolverket). I arbetet har Ulrika Nygren, Shriti Radia, Christel Enstedt och Lina Leander deltagit från Socialstyrelsen. Från Skolverket har Anna Grebäck, Claes-Göran Aggebo och Ulrika Lindmark deltagit. Flera andra inom de båda myndigheterna har också fört fram värdefulla synpunkter. Socialstyrelsen och Skolverket vill rikta ett varmt tack till alla de experter och referenspersoner som deltagit i arbetet. Referensgrupperna har bestått av verksamma inom socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården inklusive tandvården, forskare på området och flera nationella myndigheter och organisationer. Vi vill särskilt uppmärksamma Socialstyrelsens Ungdomsråd som har bidragit med egna erfarenheter från samhällsvården (se bilaga 1). För Socialstyrelsen Erik Höglund Avdelningschef Regler och tillstånd För Skolverket Tommy Lagergren Avdelningschef Utveckling 1 Socialstyrelsen (2012) Program för trygg och säker vård för barn och unga i familjehem och HVB redovisning av regeringsuppdrag. 2 Uppdrag att genomföra insatser för en förstärkt elevhälsa U2011/5947/S 3

4 . Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 4 Sammanfattning 10 Läsanvisning 13 Vägledningen består av tre delar...13 Del 1 Bakgrund...13 Del 2 Praktisk vägledning...13 Del 3 Respektive parts ansvar...14 Förklaring av vissa begrepp...14 Bakgrund Kapitel 1 3 Kapitel 1. De placerade barnen 19 Kapitlet i korthet...19 Om barn och unga i samhällsvård...19 Missförhållanden i hemmet eller eget riskabelt beteende kan leda till placering...19 Alla risker leder inte till insatser från socialtjänsten...20 Skyddsfaktorer kan motverka riskfaktorer...21 Korta data om barn och unga Ensamkommande asylsökande barn placeras av andra skäl...23 De olika placeringsalternativen...23 Jourhem en snabb lösning för skydd eller stöd...23 Familjehem för stadigvarande vård och fostran...24 Hem för vård eller boende både boende och behandling...24 Särskilda ungdomshem särskilt noggrann tillsyn...25 Kapitel 2. Problem kring placerade barns skolgång och hälsa 26 Kapitlet i korthet...26 Barnen riskerar ogynnsam utveckling...26 Bristfällig skolgång för placerade barn...26 Brister i undervisningen vid HVB...27 Undervisningen vid de särskilda ungdomshemmen varierar i kvalitet...28 Problem att klargöra kostnadsansvaret för stöd i skolan...29 Placerade barn har sämre hälsa...29 Journalstudier av placerade barn visar brister i vården...30 Läkarundersökningar i samband med placering visar hälsoproblem...30 Unga med psykisk och fysisk ohälsa vid HVB får inte alltid den hjälp de behöver...31 Brister i vårdkedjan för barn med psykisk ohälsa och hälso- och sjukvårdsbehov

5 Problem att klargöra kostnadsansvaret för läkarundersökningar...33 Oenighet om ansvar för hälsooch sjukvård till barn vid HVB...33 Samverkanshinder...34 Otillräcklig kunskap i olika avseenden...34 Barn och ungdomars egna tankar om hälsa och skolgång...35 Mer stöd för den psykiska och fysiska hälsan...35 Viktigt att kuratorn finns tillgänglig...36 Avgörande att skolan kommer i gång så snart placeringen inleds...36 Många barn och unga önskar längre skoldagar och att få läsa alla ämnen...37 Önskemål om bättre planering när placeringen ska avslutas...37 Kapitel 3. Barnperspektiv och barns behov 39 Kapitlet i korthet...39 Barnperspektiv...39 Barnkonventionen...39 Barnets bästa...39 Barnrättsperspektiv, barnperspektiv eller barnets perspektiv? Barns Behov i Centrum (BBIC)...41 Praktisk vägledning Kapitel 4 5 Kapitel 4. Kritiska punkter 45 Kapitlet i korthet...45 Utgångspunkter för den praktiska vägledningen...45 Kritiska punkter...46 Ansvar på övergripande nivå...48 Arbetet på den individuella nivån kring det enskilda barnet...50 Inför placering...52 Kritisk punkt 1. Behov av samordning...53 Kritisk punkt 2. Behov av underlag...55 Kritisk punkt 3. Kostnadsansvaret behöver tydliggöras...61 Kritisk punkt 4. Roller behöver tydliggöras...63 Under placering...66 Socialtjänstens uppdrag att följa vården...66 Kritisk punkt 5. Barnets behov måste uppmärksammas...68 Kritisk punkt 6. Relevant information behöver föras vidare...73 Inför avslut...74 Kritisk punkt 7. Avslutningsfasen behöver förberedas...75 Kritisk punkt 8. Behov av samordning

6 Innehållsförteckning forts Kapitel 5. Beskrivning av kunskapsläget 78 Kapitlet i korthet...78 Systematisk kartläggning av insatser för barns hälsa och skolgång...78 Insatser inom skolområdet...78 Insatser inom hälsooch sjukvårdsområdet Slutsatser om insatser för placerade barns skolgång och hälsa...82 Respektive parts ansvar Kapitel 6 10 Kapitel 6. Socialnämndens ansvar 87 Kapitlet i korthet...87 Verka för trygga och goda förhållanden...87 God kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete...87 Lex Sarah är en del av kvalitetsarbetet...89 Socialtjänstens skyldighet att samverka...90 Socialnämnden har en skyldighet att inleda utredning...90 Barn kan placeras enligt SoL eller LVU...91 Omedelbart omhändertagande är ibland nödvändigt...92 Placerade barn kan få insatser enligt LSS...93 Socialtjänsten en har en viktig samordnarroll...93 Vårdnadshavarens bestämmanderätt vid placering...93 Beslut om insats utan samtycke från båda vårdnadshavarna...95 Socialnämndens ansvar inför en placering...96 Informera och samråda inför en familjehemsplacering i en annan kommun...96 Särskilt stöd i skolan...97 Upprätta en vårdplan...97 Socialnämndens ansvar att planera vården...98 Planera för vården upprätta en genomförandeplan...98 Socialnämndens ansvar att följa vården Genomförandeplanen följs upp och revideras Överväga eller ompröva vården var sjätte månad Socialnämndens ansvar i det avslutande skedet av placeringen Frivillig vård efter 18 år Planera tiden efter vården i god tid Socialnämndens ansvar för stöd och hjälp efter avslutad vård Kommunens ansvar när vården av den unge upphör Uppföljning efter avslutad placering

7 Kapitel 7. Utbildningsnämndens ansvar 103 Kapitlet i korthet Skollagen Skolhuvudmannens ansvar för kvalitet Om HVB driver en fristående skola Statens institutionsstyrelse är egen skolhuvudman Hemkommunens ansvar Regleringen av kostnader Särskilt stöd i skolarbetet Särskilt stöd i förskolan Förskoleklassen och fritidshemmet Särskilt stöd i grundskolan Särskilt stöd i gymnasieskolan Eventuellt behov av särskilt stöd för barn på HVB Särskilt stöd enligt skollagen kontra bistånd enligt SoL eller insatser enligt LSS? Särskilt stöd inom ramen för skollagen Bistånd inom ramen för SoL eller insatser inom LSS Elevhälsans ansvar Förutsättningar för elevhälsans arbete Parterna ska samverka kring elever som riskerar att fara illa Varje elev ska erbjudas hälsobesök, hälsokontroll och uppföljning Elevhälsan tar del av elevens tidigare journaler Alla barn ska bli erbjudna vaccination Kapitel 8. Hälso- och sjukvårdens ansvar 119 Kapitlet i korthet Målet är god hälsa och vård på lika villkor God kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete Lex Maria bidrar till patientsäkerheten Individuell plan (SIP) för att samordna insatserna Placerade barn kan ha egenvård Landstingens verksamheter för barn Primärvårdens ansvar Barnhälsovårdens ansvar Barn- och ungdomspsykiatrins ansvar Barnmedicins ansvar Barnneurologins och barnhabiliteringens ansvar Ungdomsmottagningens ansvar Hälso- och läkarundersökningar Hälsoundersökning av barn som söker asyl Läkarundersökning vid omhändertagande enligt LVU Hälso- och sjukvård vid HVB och särskilda ungdomshem Tandvårdens ansvar God kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete

8 Innehållsförteckning forts Kapitel 9. Skyldighet att samverka 132 Kapitlet i korthet Myndigheternas samverkansskyldighet Samverkan ett entydigt påbud sedan Definition av samverkan Förutsättningar för en effektiv samverkan Samverkan på övergripande och individuell nivå Anmälningsskyldighet om barn som far illa eller riskerar att fara illa Kapitel 10. Sekretess 137 Kapitlet i korthet Sekretess innebär förbud att röja en uppgift Sekretess inom socialtjänsten Tystnadsplikt för enskild verksamhet inom socialtjänsten Familjehem och jourhem Sekretess inom hälso- och sjukvården Tystnadsplikt för enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården Sekretess hos skolläkare och skolsköterska Sekretessregler för sammanhållen journalföring Sekretess inom skolan Förskola och viss annan pedagogisk verksamhet Förskoleklass och skola Elevhälsan Tystnadsplikt för enskild verksamhet inom skolan Sekretess i förhållande till vårdnadshavare Samtycke till att lämna ut en sekretessbelagd uppgift Samtyckets utformning och omfattning Sekretessbrytande bestämmelser och undantag Nödvändigt utlämnande Generalklausulen Uppgiftsskyldighet Nöd Särskilda sekretessbrytande bestämmelser för socialtjänsten Särskilda sekretessbrytande bestämmelser för hälso- och sjukvården Särskilt sekretessbrytande bestämmelser för elevhälsans medicinska del Hantering av uppgifter om barn med skyddad identitet Överföring av skyddade uppgifter en säkerhetsrisk

9 Referenser 150 Bilaga 1. Dialog och inhämtade synpunkter 160 9

10 Sammanfattning I forskning, offentliga utredningar och i samtal med barnen själva framkommer en bred problematik kring placerade barns hälsa och skolgång. Mot den här bakgrunden behöver socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården inklusive tandvården ta sitt ansvar för att förbättra situationen. När barn och unga placeras i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) behöver det finnas grundläggande information om deras psykiska och fysiska hälsa samt skolgång. Insatserna behöver planeras utifrån denna information och sedan följas upp. Socialnämnden har i uppdrag att utreda barnet före eller i samband med en placering. Nämnden är även skyldig att verka för att alla barn som placeras utanför det egna hemmet får en lämplig utbildning och en god hälso- och sjukvård. Regeringen har även tydliggjort att socialnämnden ska verka för att barnen ska få tandvård enligt tandvårdslagen. Att verka för innebär att socialtjänsten ska vara aktiv i att få till stånd undersökningar, insatser och behandlingar som barnet kan vara i behov av både i skolan och inom hälso- och sjukvården. Ansvaret för att tillhandahålla utbildning respektive hälso- och sjukvård ligger däremot på utbildningsnämnden och hälso- och sjukvården. Forskning och praktik har visat på att det finns behov av att läkarundersöka alla barn som placeras i samhällsvård. I dag finns det dock bara krav på läkarundersökning (om det av särskilda skäl inte är obehövligt) om barnet placeras enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), trots att majoriteten av de barn som placeras blir placerade med stöd av socialtjänstlagen (SoL). En utredning av barnets psykiska och fysiska hälsa kan utgöra en bra grund för planeringen av insatser från hälso- och sjukvården, för alla barn som placeras. Utredningen behöver då innehålla både en kartläggning av tidigare insatser och en läkarundersökning. Utifrån dessa underlag kan parterna därefter göra en bedömning av vilka fortsatta insatser som barnet kan ha behov av. När det gäller skolgången behöver det finnas relevant pedagogisk information till den mot tagande skolan. Om ett barn ska placeras i en annan kommun kan socialtjänsten behöva uppmärksamma utbildningsförvaltningen i placeringskommunen om detta, så att förvaltningen kan ta ställning till den information som behöver föras över om barnets skolgång till den nya skol huvudmannen eller Statens institutionsstyrelse. 10

11 I de fall barnets rätt till utbildning varit eftersatt och om dokumentation saknas behövs också en kartläggning av barnets kunskapsutveckling, inlärningsmässiga förutsättningar och eventuella behov av särskilt stöd. Den mottagande skolan behöver utifrån informationen planera vilka insatser den har att erbjuda för elevens fortsatta skolgång. Socialstyrelsen och Skolverket har identifierat åtta kritiska punkter under barnets placerings-process; inför placering, under placering och i det avslutande skedet av barnets tid i ett familjehem eller HVB. De kritiska punkterna utgår från en analys av den kunskap, de erfarenheter och den information som har inhämtats i forskning, rapporter och referensgrupper. Syftet med de kritiska punkterna är att synliggöra de problem som kan uppstå och ge exempel på åtgärder som krävs för att undvika dem. Nedanstående processkarta är tänkt att fungera som en visuell översikt i samverkansarbetet (se figur 1). Figur 1. Tidsaxel över barnets placeringstid med kritiska punkter som kan uppstå Kritiska punkter Tidsaxel över barnets hela placeringstid! Inför placering! Under! placering Uppmärksamma Samordna 1 5 barnets behov 7 För vidare relevant 2 Ta fram underlag 6 information 8 Tydliggör 3 kostnadsansvaret 4 Tydliggör rollerna Inför avslut Förbered avslutningsfasen Samordna Foto: Stuard Webster Creative commons, 11

12 Sammanfattning forts Under arbetet med vägledningen har det framkommit att samverkan mellan parterna många gånger brister. Detta trots att det finns en samverkansskyldighet för socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård när det gäller barn som far illa eller riskerar eller fara illa. Även tandvården är en part som socialtjänsten kan behöva samverka med. Arbetet kan underlättas om det finns rutiner eller avtal. Det finns exempel från regioner där man upprättat överenskommelser mellan parterna för att placerade barn och unga ska få sin skolgång och hälsooch sjukvård som de har rätt till. Inom ramen för vägledningen har också en systematisk kartläggning genomförts som sammanställer forskningen om insatser för barn i åldrarna 0 20 år, som är placerade i familjehem eller i ett HVB. Insatserna som beskrivs i kartläggningen syftar till att förbättra placerade barns skolprestationer och tillgodose deras behov av och rätt till hälso- och sjukvård. 12

13 Läsanvisning Vägledningen är tänkt att utgöra ett praktiskt användbart kunskapsstöd för parterna kring barn som har placerats i samhällsvård. Läsaren ska kunna gå in och slå upp det skede hon eller han befinner sig i för att få stöd i sitt arbete. Tanken är inte att boken behöver läsas från pärm till pärm. Socialstyrelsens och Skolverkets mål med vägledningen är att bidra till en förbättrad skolgång och hälsa för de barn som bor i familjehem, jourhem, hem för vård eller boende (HVB) eller på särskilda ungdomshem. Vägledningen består av tre delar Del 1 Bakgrund Framgångsrik samverkan kräver att parterna har en gemensam problemförståelse. Den första delen handlar om vilka orsaker som kan leda fram till att barn och unga placeras i familjehem eller HVB. Här presenteras även statistik och en kort överblick av olika placeringsformer. I bakgrunden presenteras även den problematik som forskning, professionen och barnen själva ser kring placerade barns skolgång och hälsa. I den första delen finns också en beskrivning av barnperspektivet och Barns Behov I Centrum (BBIC). BBIC är ett handläggnings, uppföljnings- och dokumentationssystem som utvecklats inom Socialstyrelsen vilket syftar till att stärka barns ställning i socialtjänstens arbete. Del 2 Praktisk vägledning Den andra delen presenterar åtta så kallade kritiska punkter, under tre faser: inför, under och i avslutningsskedet av en placering. De kritiska punkterna kan ses som skärningspunkter där parternas ansvar korsar varandra och problem kring samverkan synliggörs. Här tydliggörs parternas ansvar och olika förslag till handlingsalternativ för att komma tillrätta med problemen. I del 2 finns solar i marginalen med hänvisningar till fördjupning om respektive parts lagstiftning och styrdokument i den tredje delen. I den praktiska vägledningen använder vi oss av begreppet socialtjänsten för att förenkla läsningen medan vi i den sista delen använder begreppet socialnämnd då det återfinns i lagstiftningen. I del 2 presenteras även slutsatserna från den systematiska kartläggning som tagits fram om forskning av insatser för förbättrad skolgång och hälsa för placerade barn i åldrarna 0 20 år. 3 3 Socialstyrelsen (2013) Kartläggning av interventioner med syfte att tillgodose placerade barns och ungas rätt till utbildning och hälso- och sjukvård. 13

14 Läsanvisning forts. Förkortningar BBIC BO BUP BVC HSL HVB LSS LVU OSL Prop PSL SFS SKL SoL FB FL SFB SIS SoF SoL Barns behov i centrum Barnombudsmannen Barn-och ungdomspsykiatri Barnavårdscentral Hälso-och sjukvårdslagen Hem för vård eller boende Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Offentlighets- och sekretesslagen Proposition Patientsäkerhetslagen Svensk författningssamling Sveriges Kommuner och Landsting Socialtjänstlagen Föräldrabalken Förvaltningslagen Socialförsäkringsbalken Statens Institutionsstyrelse Socialtjänstförordningen Socialtjänstlagen SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SOU Statens offentliga utredningar SPSM Specialpedagogiska skolmyndigheten TL Tandvårdslagen Del 3 Respektive parts ansvar Den tredje delen består av fem kapitel där respektive parts ansvar presenteras i korthet. Vi har tagit med den reglering som vi bedömt att respektive part behöver ha för att förstå varandra i sin samverkan kring placerade barn. I den tredje delen presenteras även parternas skyldighet att samverka och ett kapitel om sekretesslagstiftningen. Förklaring av vissa begrepp Barn och unga I denna vägledning används begreppet barn och unga som ett samlingsbegrepp. Av språkmässiga skäl används oftast begreppet barn/et för att undvika upprepningar även om texten också gäller unga som fyllt 18 år. Vägledningen inbegriper även ungdomar i åldrarna år om de är placerade med stöd av LVU. När texten uppenbart rör ungdomar använder vi oss av det begreppet. Egenvård Med egenvård menas sådana hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. 4 Elevhälsa ska omfatta psykosociala, psykologiska, medicinska och specialpedagogiska insatser. Samlad elevhälsan innefattar de verksamheter som tidigare kallades elevvård, skolhälsovård och specialpedagogiska insatser. Enskild huvudman avser privat vårdgivare eller fristående skola. Genomförandeplan En plan som socialnämnden ska upprätta för hur genomförandet av vården ska gå till. 5 Hem för vård eller boende, (HVB) I begreppet ingår även de så kallade särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse ansvarar för om inget annat sägs. Hemkommun avser i skollagen alltid elevens folkbokföringskommun. 6 För den elev som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd är hemkommunen den kommun där han eller hon stadigvarande vistas. Individuell plan En plan som beskriver insatser och åtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. 7 Synonym med samordnad individuell plan (SIP). 4 2 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård kap. 3 socialtjänstlagen (SoL) kap. 6 skollagen (2010:800). 7 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL. 14

15 Individuell utvecklingsplan, IUP inom grundskolan: En plan som innehåller information om elevens kunskapsutveckling och en sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapsmålen. 8 Individuell studieplan inom gymnasieskolan: Det är ett verktyg för att planera en enskild elevs utbildning. Gymnasieförordningen 9 anger mer detaljerat vad den individuella studieplanen ska innehålla. Pedagogisk utredning är ett dokument som ligger till grund för beslut om åtgärdsprogram i skolan. Utredningen innehåller en kartläggning av elevens inlärningssituation samt en analys av kartläggningen för att förstå elevens behov av stöd. Placeringskommun är den kommun som har placerat ett barn, enligt socialtjänstens begrepp. (Se tabell 1 sid 16.) Risk- och skyddsfaktorer Riskfaktorer är sociala, psykologiska, medicinska eller biologiska faktorer som kan leda till problem för barnets hälsa, utveckling, anpassning eller beteende. Skyddsfaktorer kan neutralisera eller dämpa risker och är särskilt viktiga när risken är hög. 10 Samordna Anpassa, koordinera, synkronisera. Inom ramen för samverkan kan parterna samordna sina insatser. Samverka När någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomför. 11 Vårdplan En plan som socialnämnden ska upprätta för den vård som de avser att anordna. 12 Åtgärdsprogram är ett dokument i skolan för elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram ska innehålla elevens behov, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas kap. 13 skollagen (2010:800). 9 1 kap. 7 gymnasieförordningen (SFS 2010:2039). 10 Freij, B. (2006) Studiehandledning till boken om Risk och prognos i socialt arbete med barn Forskningsmetoder och resultat (Dagmar Lagerberg och Claes Sundelin). Socialstyrelsen IMS, s Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling (2007). Strategi för samverkan barn som far illa eller riskerar att fara illa kap. 3 SoL. 15

16 Läsanvisning forts. Barnets ursprungliga kommun (landsting) respektive den mottagande kommunen (landstinget) beskrivs med olika benämningar hos de tre parterna. Nedan förtydligas detta i tabell: Tabell 1. Parternas olika begrepp för ursprunglig och mottagande kommun (landsting) Socialtjänst Skola Hälso- och sjukvård Barnets Placerings- Hemkommun Hemlandsting ursprungliga kommun (om barnet är kommun eller folkbokförd där) landsting Hemskola (den skola där eleven är inskriven vid tidpunkten för placeringen) Mottagande Vistelse- Lägeskommun Vårdlandsting kommun eller kommun landsting 16

17 Bakgrund Del 1 består av tre kapitel. Det första kapitlet handlar om vilka de placerade barnen är och i vilken typ av boenden de kan placeras. Det andra kapitlet redogör för problematiken som konstaterats kring de placerade barnens skolgång och hälsa. Det sista kapitlet tar upp hur ett barnperspektiv bör prägla samverkan mellan de parter som möter placerade barn i deras vardag. 17

18 18

19 Kapitel 1. De placerade barnen Kapitlet i korthet I detta kapitel ges en kortfattad beskrivning av de placerade barnen, det vill säga barn och unga i samhällsvård. Först beskrivs olika orsaker till varför barnen kan bli aktuella för socialtjänstens insatser, därefter nämns några fakta om antal barn och slutligen görs en kort genomgång av olika former av boenden som barnen kan placeras i. Om barn och unga i samhällsvård Med samhällsvård menas att ett barn placeras i ett boende utanför det egna hemmet. Barnen kan placeras i familjehem, jourhem, hem för vård eller boende (HVB) eller i särskilt ungdomshem, som också är en typ av HVB. Ungefär tre till fyra procent av alla barn har någon gång före arton års ålder erfarenhet av samhällsvård. Det motsvarar ungefär ett barn i varje skolklass. 13 Det finns ingen entydig beskrivning av vilka barn som ingår i målgruppen för socialtjänstens insatser. Däremot finns det två tydliga grupper bland de barn som faktiskt får insatser av social tjänsten: den ena gruppen far illa eller riskerar att fara illa på grund av brister i omsorgen eller missförhållanden i hemmet, den andra gruppen på grund av sitt eget beteende. Missförhållanden i hemmet eller eget riskabelt beteende kan leda till placering Missförhållanden i hemmet kan vara att barnet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp eller kränkningar, eller blir fysiskt eller psykiskt försummat, det vill säga att den som vårdar barnet försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Försummelsen kan vara antingen aktiv eller passiv. Vårdnadshavarens förmåga att ge barnet vad det behöver för sin utveckling är central när det gäller att bedöma om ett barn riskerar att fara illa. Det finns dock ingen tydlig gräns för vad som kan anses som oacceptabla brister i vårdnadshavarens omsorgsförmåga. Mellan ytterligheterna fullgott respektive klart bristfälligt föräldraskap finns en 13 Social rapport (2006). 19

20 Kapitel 1. De placerade barnen gråzon som gör att socialtjänsten i en bedömning bland annat behöver ta hänsyn till kompenserande faktorer i barnets och familjens nätverk. Det måste dock inte alltid finnas uppenbara missförhållanden i hemmet, utan vårdnadshavaren behöver i vissa fall samhällets stöd för att kunna bryta en destruktiv utveckling hos barnet. Exempel på riskabelt beteende hos barn är missbruk, kriminalitet eller något annat självdestruktivt beteende. 14 Även barn som har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj och omgivning kan behöva insatser, liksom barn som utsätts för hot, våld eller andra övergrepp från jämnåriga. Socialtjänstlagen betonar socialtjänstens ansvar att erbjuda stöd till brottsoffer och barn som utsatts för våld, 15 oavsett deras ålder. 16 Alla risker leder inte till insatser från socialtjänsten Generellt kan sägas att det varken är barnets behov i sig eller vårdnadshavarnas tillkortakommanden som avgör om socialtjänsten behöver erbjuda insatser, eller till och med vidta åtgärder som går emot barnets och eller vårdnadshavarnas vilja. Det avgörande är om behoven inte kan tillgodoses av vårdnadshavarna och deras nätverk, med stöd av samhällets basverksamheter i form av förskola, skola, fritidsverksamhet samt hälso- och sjukvård. Det finns visserligen grupper av barn som kan sägas vara i riskzonen för att fara illa, såsom barn till vårdnadshavare med missbruk, psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning. Slutligen är det omständigheterna i det enskilda fallet som avgör om det finns ett behov av socialtjänstens insatser. På motsvarande sätt är inte ett barn med en neuropsykiatrisk diagnos eller någon annan funktionsnedsättning per definition ett barn som far illa. I stället för att definiera riskgrupper är det mer fruktbart att utgå ifrån de så kallade risk- och skydds faktorer som finns hos barnet självt, i familjen, i närmiljön och på samhällsnivån. Det avgörande för om ett visst barn far illa är hur dessa risk- och skyddsfaktorer samspelar i det enskilda fallet Socialstyrelsen (2008) Barn och unga i socialtjänsten utreda, planera och följa upp beslutade insatser, s kap. 11 SoL. 16 Socialstyrelsen (2008) Barn och unga i socialtjänsten utreda, planera och följa upp beslutade insatser, s Ibid s

21 Skyddsfaktorer kan motverka riskfaktorer Riskfaktorer är sociala, psykologiska, medicinska eller biologiska faktorer som kan leda till problem för barnets hälsa, utveckling, anpassning eller beteende. Oftast är det mängden riskfaktorer snarare än någon speciell enskild faktor, som ökar risken för olika problem. Skyddsfaktorer kan neutralisera eller dämpa risker och är särskilt viktiga när risken är hög. Skydds effekten ökar oftast med antalet skyddsfaktorer. Exempel på skyddsfaktorer hos barnet är förmåga att förstå och komma överens med andra förmåga att lösa problem humor tålighet och uthållighet förmåga att kontrollera impulser och känslor initiativförmåga psykisk energi nyfikenhet framgång i skolan intelligens. Exempel på skyddsfaktorer i familjen och närmiljön är att barnet upplever eller har upplevt en bra relation med sina vårdnadshavare god omvårdnad och tillsyn god hälsa hos modern slippa separationer från viktiga personer /endast ett fåtal separationer från viktiga personer att det är omtyckt av vuxna yttre stöd från grannar och lärare möjlighet till fritidsintressen Freij, B. (2006) Studiehandledning till boken om Risk och prognos i socialt arbete med barn Forskningsmetoder och resultat (Dagmar Lagerberg och Claes Sundelin). Socialstyrelsen IMS. s

22 Kapitel 1. De placerade barnen Korta data om barn och unga Under 2011 var cirka barn placerade någon gång under året. Av dem var 58 procent pojkar och 42 procent flickor. Av dessa var ca nytillkomna, det vill säga att de inte varit placerade under den närmaste föregående fem åren. 19 Av dem som var placerade den 1 november 2011 vårdades 72 procent frivilligt med stöd av social tjänstlagen (2001:453), SoL och 27 procent med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52), LVU, det vill säga mot sin eller sina vårdnadshavares vilja. 20 Familjehem var den vanligaste placeringsformen för barn och unga som var placerade den 1 november Ungefär 72 procent av dem som var placerade med stöd av SoL och 67 procent av dem som var placerade med stöd av LVU var placerade i familjehem. 21 Under 2011 skrevs ungdomar in för vård enligt LVU på något av de särskilda ungdomshemmen. 22 När det gäller tiden, det vill säga hur länge vården varar skiljer det sig åt mellan olika placerade barn. Flickor har jämfört med pojkar kortare vårdtid. Majoriteten av de barn som placeras i HVB återvänder hem efter en kort tid. Cirka 40 procent av dem har en vårdtid på under ett år. Merparten av dessa kortvariga placeringar utgörs av ton åringar. En mindre andel barn, drygt 10 procent av alla barn som placeras, placeras dock i tidig ålder och tillbringar över tio år i samhällsvården. Detta rör sig mestadels om barn i familjehem. De flesta barn som växer upp i samhällsvård placerades för första gången när de var tre år eller yngre Socialstyrelsen (2012) Barn och unga insatser år 2011 Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), s Ibid s Ibid s. 26. Socialstyrelsen (2012) Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport 2012, s Statens institutionsstyrelse (2011) SiS i korthet 2011, Statens institutionsstyrelses årliga statistik, 2011, s. 6, tabell SOU 2009:68 Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) s

23 Ensamkommande asylsökande barn placeras av andra skäl En grupp som ökat inom samhällsvården de senaste åren, såväl inom familjehemsvård som inom HVB, är de ensamkommande barn som kommer till Sverige och söker asyl. Dessa barn har flytt från olika krigshärjade eller krisdrabbade länder i världen och placeras inte på grund av att de har ett riskabelt beteende eller liknande utan därför att de saknar vårdnadshavare i Sverige. 24 De flesta placeras på HVB, men många kommer till släktingar. Barnen kan ha vitt skilda behov, men många lever under hot om utvisning, har svåra upplevelser bakom sig samt fysiska och psykiska skador. 25 De olika placeringsalternativen Barn kan som nämnts placeras i jourhem, familjehem HVB eller i ett särskilt ungdomshem (som också är en form av HVB). Totalt finns det cirka familjehem, cirka 549 HVB och 25 särskilda ungdomshem i Sverige. 26 Var barnet placeras geografiskt beror på vårdbehovet, vårdnadshavarens och barnets eller den unges önskemål samt principen om att förlägga vården så nära hemmiljön som möjligt. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. 27 Jourhem en snabb lösning för skydd eller stöd Ibland måste socialtjänsten snabbt hitta en lösning för ett barn som behöver skydd eller stöd. Då kan det vara aktuellt med ett jourhem. Det är ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran. 28 Jourhemmen kan vara kontrakterade av en eller flera kommuner eller är knutna till en privat så kallad konsulentstödd jourhemsverksamhet. Jourhemmet kan exempelvis behövas när barn blivit omedelbart omhändertagna och måste placeras utanför det egna hemmet under tiden som socialnämnden utreder behovet av fortsatta insatser. Placeringen 24 Socialstyrelsen (2012) Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst Lägesrapport SOU 2009:68, s Socialstyrelsen (2012) Tillsynsrapport 2012 hälso- och sjukvård och socialtjänst, s. 27 och hämtningsdatum kap. 1 och 1 kap. 2 andra stycket SoL kap. 6 SoL. 23

24 Kapitel 1. De placerade barnen i jourhem kan också ske med vårdnadshavarnas samtycke i samband med akuta situationer om vårdnadshavaren exempelvis vårdas på sjukhus. Socialnämnden i den kommun som beslutar om en placering är ansvarig för att utreda jourhemmet innan barnet kan placeras där. Ett barn får inte vårdas i ett jourhem längre tid än två månader räknat från det att nämndens utredning är slutförd, om det inte finns särskilda skäl. 29 Familjehem för stadigvarande vård och fostran Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran samt vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. 30 Ett familjehem kan antingen vara ett hem i barnets nätverk 31 eller ett hem där familjehemsföräldrarna inte har någon tidigare relation till barnet. Ett barn kan bo i ett familjehem i allt från några månader till under hela sin uppväxt. Ett familjehem kan också vara förstärkt. Med detta menas att familjehemsföräldrarna får kompletterande stöd såsom exempelvis tät handledning, tillgång till stöd dygnet runt och avlastning vid behov. Dessa så kallade konsulentstödda familjehem är oftast knutna till privata verksamheter. 32 Hem för vård eller boende både boende och behandling Med HVB avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling och samtidigt är ett boende. 33 Olika HVB riktar sig till olika målgrupper och har olika inriktning. Ett mindre antal är avsedda för samplacering av både barn och vårdnads havare. Antalet HVB för barn och unga har ökat sedan Nya boenden för ensamkommande flyktingbarn står för huvuddelen av ökningen. 34 HVB kan bedrivas i enskild eller offentlig regi. Om ett HVB drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs att verksamheten bedrivs yrkesmässigt och då behövs ett tillstånd från Socialstyrelsen för att få bedriva verksamheten kap. 6 fjärde stycket och 11 kap. 2 SoL kap. 2 socialtjänstförordningen (2001:937), SoF kap. 5 SoL. 32 SOU 2009:68, s kap. 1 SoF. 34 Socialstyrelsen (2011) Tillsynsrapport 2011 Hälso- sjukvård och socialtjänst, s kap. 1 SoF och 7 kap. 1 SoL 24

25 Om verksamheten bedrivs av en kommun eller ett landsting, eller om kommunen genom avtal har överlämnat till enskild att driva sådan verksamhet, behöver det däremot bara anmälas till Socialstyrelsen. 36 Särskilda ungdomshem särskilt noggrann tillsyn Det ska finnas särskilda ungdomshem för vård av barn och unga som enligt 3 LVU, behöver stå under särskilt noggrann tillsyn. 37 Dessa särskilda ungdomshem är en form av HVB och drivs av Statens institutionsstyrelse (SIS), som är en statlig myndighet. Om socialnämnden har beslutat att barnet eller den unge ska vistas i ett särskilt ungdomshem är det SIS som ansvarar för att anvisa en plats i ett sådant hem. 38 Barn och unga som kommer till ett särskilt ungdomshem har ofta en problematisk förhistoria. Tidigare insatser och åtgärder från samhällets sida har vanligen visat sig varit otillräckliga. 39 Det är bara på särskilda ungdomshem som barn och ungdomar kan hållas kvar med tvång. SIS har även andra så kallade särskilda befogenheter för att kunna genomföra vården och för att skydda den enskilde, de andra barnen och ungdomarna eller personalen kap. 5 och 7 kap. 1 SoL första stycket LVU andra stycket LVU. 39 Socialstyrelsen (2011) Tillsynsrapport 2011 Hälso- sjukvård och socialtjänst, s b LVU. 25

26 Kapitel 2. Problem kring placerade barns skolgång och hälsa Kapitlet i korthet Det här kapitlet tar upp konstaterad problematik kring de placerade barnens hälsa och skolgång. Detta har framkommit i bland annat forskning, offentliga utredningar och i samtal med barnen själva. Kapitlet inleds med en redovisning av kunskap från forskning samt från andra källor såsom referensgrupper. Därefter redovisas barns och ungdomars egna synpunkter på hälso- och sjukvården och skolgången under sin placering. Barnen riskerar ogynnsam utveckling Barn som växer upp i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. De löper också flera gånger större risk att i vuxen ålder drabbas av hälsorelaterade och psykosociala problem. Som grupp har dessa barn mycket höga risker för en ogynnsam utveckling över tid, när det gäller självmord, missbruk, kriminalitet, bidrags beroende och tonårs föräldraskap. Den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för dessa barn senare i livet är hur de lyckas i skolan. Det har visat sig att skolmisslyckanden är en nyckelfaktor för att förstå deras ogynnsamma utveckling. Omvänt har frånvaron av skolmisslyckanden visat sig vara den starkaste skyddande faktorn för en gynnsam utveckling. 41 Bristfällig skolgång för placerade barn Såväl svensk som utländsk forskning pekar på att placerade barn, trots normal begåvning, ofta underpresterar i skolan. 42 Svensk registerforskning har visat att det är mellan två och tre gånger så vanligt med låga betyg hos placerade barn jämfört med genomsnittet. De placerade barnen har också hälften så stor chans att genomgå en högskoleutbildning i vuxen ålder jämfört med barn som inte varit placerade med motsvarande begåvning och betyg. Sammanfattningsvis har de placerade barnen som grupp väsentligt lägre utbildningsnivå vid vuxen 41 Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010, s Se t.ex. Vinnerljung B. (1998) Fosterbarns skolgång och utbildning. I: Socialvetenskaplig Tidskrift, 1998;1:58 80; Stone S. (2007) Child maltreatment, out-of-home placement and academic vulnerability: A fifteen-year review of evidence and future directions. I: Children and Youth Services Review 2007;29: ; Trout A.L, Hagaman J, Casey K, Reid R, Epstien M.H. (2008) The academic status of children and youth in out-of-home care: A review of the literature. I: Children and Youth Services Review 2008;30:

27 ålder än andra jämnåriga, oavsett längden på placeringen, deras ålder vid placeringen eller placeringsformen. 43 Forskningens resultat har bekräftats av Socialstyrelsens öppna jämförelser Endast 71 procent av barnen som blivit placerade innan tio års ålder hade uppnått minst godkänt betyg i ämnena svenska, matematik och engelska för grundskolan. För barn som placerats efter tolv års ålder var motsvarande siffra så låg som 55 procent. Genomsnittet för alla elever i landet var 86 procent. Dessutom upptäckte Socialstyrelsen och Skolverket vid samkörning av register att många placerade barn helt saknades i betygsregistren för årskurs nio. Skolmisslyckanden hos placerade barn kan bland annat förklaras av att uppväxt miljön har varit instabil, med återkommande byten av familjehem och skolor att skolgången har varit en lågt prioriterad fråga i socialtjänsten att det råder en oklar ansvarsfördelning mellan skola och socialtjänst. 45 Ytterligare en faktor bakom barnens misslyckande i skolan är att omgivningen har låga förväntningar. Forskningen har uppmärksammat att familjehemsföräldrar, lärare och socialsekreterare underskattar dessa barns begåvning och förmåga att lyckas i skolan. 46 Brister i undervisningen vid HVB Skolinspektionen genomförde 2009 en kvalitetsgranskning av den särskilda undervisningen som bedrevs vid HVB enligt tidigare gällande 43 Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010, s Socialstyrelsens öppna jämförelser år 2011 av utbildningsnivå för barn och unga placerade i samhällsvård. Uppgifterna har tagits fram genom att Socialstyrelsens och Skolverkets register samkörts för en grupp på 8000 barn, födda i Sverige mellan 1982 och 1993, och som varit placerade under hela årskurs nio. 45 Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010, s , Jablonska B, Lindberg L, Lindblad F, Rasmussen F, Östberg V, Hjern A (2009) School performance and hospital admissions due to self-inflicted injury: A Swedish national cohort study. I: International Journal of Epidemiology. 2009;38(5): , Vinnerljung B. (1998) Fosterbarns skolgång och utbildning. I Socialvetenskaplig Tidskrift, 1998;1: Tideman E, Vinnerljung B, Hintze K, Aldenius Isaksson A. (2011) Improving foster children s school achievements: Promising results from a Swedish pilot project. I Adoption & Fostering 2011;35(1):44 56, Tordön R, Axelsson U, Nordin Rappestad C, Windelhed E, Wiman-Olsson M. (2012) Projektrapport SkolFam 2;

28 Kapitel 2. Problem kring placerade barns skolgång och hälsa skollag. 47 I sin granskningsrapport konstaterades stora brister. 48 Till exempel fick samtliga elever färre undervisningstimmar eller undervisning i färre ämnen än de hade rätt till. Besluten om särskild undervisning hade dessutom fattats på svag grund och utan föregående utredning. Vidare hade lärarna inte utbildning för åldersgruppen eller ämnet, och de saknade ofta specialpedagogisk kompetens. Granskningen visade också att samarbetet mellan skolhuvudmän och socialnämnd före och under placering inte fungerande tillfredsställande. Den skolansvarige saknade till exempel nödvändig kännedom om vilka åtgärder som krävdes för att bevaka elevernas rätt till utbildning. Bland annat gavs inte nödvändig information om elevens utbildningsbakgrund till det mottagande hemmet, vilket medförde att undervisningen inte kunde genomföras och anpassas på lämpligt sätt. Skolhuvudmännen följer inte de placerade barnen Utifrån resultaten från 2009 genomförde Skolinspektionen året därpå en granskning av 45 kommuner, för att se hur de tog sitt ansvar för rätten till utbildning för barn placerade på HVB. Efter den granskningen fick de flesta kommuner kritik därför att de skolansvariga (huvudmännen och elevens hemkommun) vanligtvis var passiva under placeringen och sällan följde upp skolgången eller på annat sätt säkerställde elevernas rätt till utbildning. 49 Även denna granskning visade att samarbetet mellan skolhuvudmän och socialnämnd före och under placering inte fungerande tillfredsställande och man konstaterade att detta ofta kan vara en orsak till att elevens rätt till utbildning blev eftersatt. Undervisningen vid de särskilda ungdomshemmen varierar i kvalitet Vid en inspektion av undervisningen vid de särskilda ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelses (SIS), framkom att SIS hade högt ställda ambitioner, men att dessa inte alltid uppfylldes. 50 Kvaliteten på undervisningen varierade mellan de olika ungdomshemmen. Skolverkets inspektion upptäckte även brister när det gällde dokumentationen av särskilt stöd i åtgärdsprogram. De noterade även brister när det gäller individuella utvecklingsplaner. SIS har vidtagit flera åtgärder för att förbättra skolverksamheten sedan rapporten utkom kap. 3 skollagen (1985:1100). 48 Skolinspektionen (2010) Undervisning vid Hem för vård eller boende, HVB. Elever får inte den undervisning de har rätt till. 49 Ibid. 50 Skolverket (2007) Utbildningsinspektion av Statens institutionsstyrelses skolverksamhet vid de särskilda ungdomshemmen. Dnr :

29 Många elever med läs- och skrivsvårigheter I ett samverkansprojekt mellan SIS och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) konstateras att eleverna på särskilda ungdomshem ofta har läs- och skrivsvårigheter och ett stort behov av specialpedagogiska lösningar. 51 Det saknades regler och rutiner om att hemkommunen, och till viss del hemskolan, hade ansvar för eleven även under vistelsen på det särskilda ungdomshemmet. Problem att klargöra kostnadsansvaret för stöd i skolan Socialtjänst och skola har ofta diskussioner om vem som har kostnadsansvaret för det identifierade stödet till barnet i dess skolsituation. 52 Detta speglas i inkommande telefonfrågor till Skolverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Det har också bekräftats i de referensgrupper som Socialstyrelsen och Skolverket har träffat inom ramen för arbetet med den här vägledningen. 53 Referensgrupperna har framfört önskemål att frågan om kostnadsansvaret ska förtydligas här i vägledningen. Det råder oklarhet i två avseenden, dels om vilken förvaltning (socialtjänst eller skola) som har ansvaret, dels om vilken kommun som har ansvaret (hemkommunen/placeringskommunen eller vistelsekommunen). Läs vidare i kapitel 8 Utbildningsnämndens ansvar Placerade barn har sämre hälsa Trots samhällets ansvar för placerade barn har en stor andel av dem bristande fysisk, psykisk och psykosocial hälsa samt försenad utveckling. I en tidigare rapport från Socialstyrelsen konstaterades att två tredjedelar av 108 placerade barn hade olika hälsoproblem. Flera av barnen hade en kombination av psykiska och fysiska besvär. Drygt hälften av barnen hade fysiska hälsoproblem, till exempel syndefekter, ortopediska problem (besvär med rygg, leder, ben och fötter), astma, magproblem, neurologiska problem och övervikt. För flera barn saknades också uppgifter om hälsokontroller och vaccinationer. Majoriteten av dessa 108 barn hade varit i vård i tre år eller mer men hälsoproblemen var oftast okända för socialtjänsten Statens institutionsstyrelse & Specialpedagogiska skolmyndigheten (2010) För alla elevers rätt till lärande och utveckling. 52 SOU 2009:68, s Se bilaga 1. Dialog och inhämtandet av synpunkter. 54 Socialstyrelsen (2000) Dartingtonprojektet en försöksverksamhet för att stärka och utveckla familjehemsvården. 29

30 Kapitel 2. Problem kring placerade barns skolgång och hälsa Journalstudier av placerade barn visar brister i vården Under åren genomfördes i Malmö en journalstudie, som omfattade 121 placerade barn i åldrarna 3 18 år, placerade enligt antingen SoL eller LVU. I studien fanns också en kontrollgrupp. Studien visade att omkring 15 procent av de placerade barnen saknade en eller flera vaccinationer i det allmänna vaccinationsprogrammet när de nådde skolåldern. Dessutom hade vart femte barn inte fått någon fyraårskontroll och endast hälften hade fått en synundersökning vid fyra års ålder, trots att alla barn har rätt till dessa hälsovårdsundersökningar. Vart tionde barn hade inte heller fått någon hörsel- eller synkontroll under de första skolåren. Andelen som inte hade fått göra ordinarie hälso besök i elevhälsan var högre bland de placerade barnen än bland de barn som inte var placerade. Även när det gäller regelbundna besök hos tandläkare visade det sig finnas en tydlig skillnad mellan de familjehemsplacerade barnen och kontrollgruppen. I kontrollgruppen hade 90 procent av barnen återkommit på de kontroller som tandläkaren erbjöd, men av de familjehemsplacerade barnen gick endast cirka 60 procent på återbesöken. Behovet av remiss till specialisttandläkare i barn- och ungdomstandvård var därför mer än fördubblat i gruppen av familjehemsplacerade barn. I journalstudierna fann man vidare att de placerade barnen hade en hög nivå av psykisk ohälsa. Vart femte barn i sjuårsåldern uppgavs ha koncentrationssvårigheter och nästan 40 procent av barnen hade haft kontakt med en barnpsykiatrisk klinik (BUP). Man konstaterade också att barnens skol resultat sällan var tillgängliga, vare sig för socialtjänsten eller för hälsovården. 55 Läkarundersökningar i samband med placering visar hälsoproblem Utifrån erfarenheterna av journalstudien påbörjades ett projekt om bland annat läkarundersökningarna inför barns placering. Det var även här som 121 barn i Malmö undersöktes (dock inte samma grupp). Innan läkarundersökningen hämtades hälsojournaler in från barnens tidigare vårdkontakter. Projektet visade att många av barnen har en omfattande sjukdomshistoria. Bland annat visade det sig att 55 procent av barnen hade värkproblem, 80 procent hade dokumenterade psykiatriska problem, 45 procent var överviktiga, 45 procent rökte, 30 procent drack alkohol och 15 procent använde droger. Dessutom 55 Kling S, Nilsson I (2010). Fosterbarns hälsa det medicinska omhändertagandet av samhällsvårdade barns hälsa i Malmö