VATTENFÖRSÖRJNING FÖR NORA-LINDESBERG ÖVERSIKTLIG KARTERING AV GRUNDVATTENRESURSER

Transkript

1 VATTENFÖRSÖRJNING FÖR NORA-LINDESBERG ÖVERSIKTLIG KARTERING AV GRUNDVATTENRESURSER Historik I december 2011 anlitades Midvatten AB av Bergslagens Kommunalteknik för att göra en övergripande studie av möjliga grundvattentillgångar runt Nora - Lindesberg som ett alternativ till att ansluta de båda städerna till det då aktualiserade projektet med vatten från Vättern. Med den kostnadsbedömning som då var aktuell för Vätternvattnet kunde avståndet till en grundvattentillgång inte vara stort för att alternativet med grundvatten skulle vara ekonomiskt fördelaktigt. Med ledning av material som tagits fram före 2011 för att undersöka alternativa reservvattentäkter i närheten av Nora Lindesberg framgick snart att det inte fanns några grundvattentillgångar inom detta begränsade område som bedömdes vara intressantare än projektet med Vätternvatten. Detta medförde att Nora/Lindesberg beslöt att delta i Vätternvattenprojektet. I februari 2017 anlitades Midvatten av Samhällsbyggnadsförbundet för att göra en ny övergripande studie av möjliga grundvattentillgångar. Eftersom kostnadskalkylen för Vätternvattnet ökat sedan 2011 kunde sökradien utökas väsentligt. Föreliggande redovisar en översiktlig kartering av de grundvattenresurser som finns inom rimligt avstånd från Nora/Lindesberg och skulle kunna trygga en till lägre kostnad jämfört den nu aktuella kostnadsbedömningen för Vätternvattnet. Vattenbehov Det framtida vattenbehovet för Nora har uppskattats till ca 30 L/s (2600 m 3 /d) och för Lindesberg till ca 50 L/s (4300 m 3 /d). Allt uttryckt som medelvärden över året, vilket i föreliggande även anges som mått på bedömd kapacitet för de tillgängliga grundvattentillgångarna. Det bedömda framtida vattenbehovet för Nora Lindesberg är således ca 80 L/s, men som extra säkerhet antas att den grundvattenmängd som de eftersökta grundvattentillgångarna ska kunna producera är i storleksordningen 120 L/s, vilket är ca 50% mer än det i nuläget bedömda behovet. Grundvattenresurser Kunskapen om de grundvattenresurser som finns inom området varierar De flesta är helt outredda, medan några är delvis utredda. I bilaga 1 redovisas de potentiella grundvattenresurser som bedöms vara av intresse för sändamål. Underlaget som använts är främst befintliga grundvattenutredningar, SGUs kartering av jordlager och grundvattentillgångar, brunnsarkivet, flygbilder och höjddata samt Version: Sida: 1(6)

2 länsstyrelsens databaser med förorenade områden eller områden med verksamheter som medför risk för att grundvattnets kvalitet äventyras. Vattenresurserna är indelade i 6 områden där område 1 ligger närmast Nora/Lindesberg och sedan huvudsakligen på allt längre avstånd med stigande ordningsnummer. Schematisk jämförelse mellan grundvattenresurser I bilaga 2 finns ett första utkast till schematisk jämförelse mellan de olika vattenresurserna. När mer kunskap om vattenresurserna tagits fram görs en revidering av jämförelsen. Följande aspekter finns medtagna: Bekräftad uttagsmöjlighet. Bedömd total uttagsmöjlighet. Samordningsmöjligheter och konkurrerande intressen Vattenkvalitet och behandlingsbehov. Skyddsförhållanden. Att gå vidare med om alternativet ska utredas ytterligare. Jämförelsen är förenklad för att tydliggöra skillnader, men eftersom det finns osäkerheter i faktaunderlaget kan jämförelsen delvis bli missvisande. De olika aspekterna är dessutom av olika art en del är i varierande grad kostnadsanknutna (tex behandlingsbehov) medan andra är av mer kvalitativ art (tex skyddsförhållanden). Den bedömda totala uttagsmöjligheten är grovt uppskattad utifrån bedömt grundvattenbildningsområde och om uttaget medför att ytvatten läcker in till grundvattenmagasinet (sk inducerad infiltration). Utöver den angivna uttagsmöjligheten kan det i många fall finnas möjlighet till konstgjord grundvattenbildning genom att ytvatten pumpas till grundvattenmagasinet och sprinklas eller infiltreras genom bassänger. Investeringskostnader I nuläget har endast mycket schablonmässiga investeringkostnader tagits fram. En stor kostnad ligger i behandlingsbehovet som i nuläget är okänt för flertalet alternativ. En mycket grov kostnadsbedömning för ett vattenverk med kapacitet på 50 L/s och normalt behandlingsbehov (alkalisering och frånskiljning av järn och mangan) ligger runt Mkr. Vid stort behandlingsbehov (mycket höga järn- och manganhalter samt behov av fler behandlingssteg) är kostnaden betydligt mer osäker, men vi bedömer den till Mkr. För en kapacitet på 120 L/s ger motsvarande kostnads-bedömningar Mkr respektive Mkr. Version: Sida: 2(6)

3 Ledningskostnaden är mycket stor för vissa alternativ. På kartan i bilaga 1 anges en mycket grov kostnad för de markerade ledningssträckningarna. Vi har räknat med 3 Mkr/km vilket baseras på kostnaderna för överföringsledningen mellan Lindesberg och Nora. I vissa ledningsalternativ kan långa sträckor sjöförläggas, vilket har en betydligt lägre kostnad. Angivna ledningskostnader avser förläggning i mark och ingen avräkning har gjorts för sjöförläggning. Utredning och projektering för att ta fram en ny grundvattentäkt ligger i intervallet 5 20 Mkr. Exempel på möjligheter Den utförda inventeringen ger underlag för många alternativa lösningar. Här redovisas översiktligt två exempel på lösningar: Närområdet Inom område 1 (se bilagor 1 och 2) finns den av Örebro tidigare utredda grundvattentillgången i Mogetorp. Avståndet till den planerade förbindelseledningen mellan Nora och Lindesberg är kort. Utan konstgjord infiltration bedöms grundvattentillgången vara i storleksordningen 40 L/s, dvs betydligt lägre än behovet. Försök med konstgjord infiltration har gjorts och kapaciteten är då flera 100-tal L/s. Det största problemet bedöms vara att säkerställa och skydda tillräcklig ytvattenmängd för den konstgjorda infiltrationen. Denna lösning skulle lösa reservvattentäktsfrågan för tätorterna Nora och Lindesberg, men inte för någon annan ort ingående i Samhällsbyggnad Bergslagens kommunalförbund. Att denna tillgång inte beaktades vid utredningen 2011 berodde på att Örebro kommun då fortfarande undersökte och gjorde anspråk på området för sin. På lite längre avstånd Inom område 3 (se bilagorna 1 och 2) finns de båda grundvattentillgångarna vid Uvberget och Brunnshed där grundvattentillgången bedöms vara mycket stor och skyddsförhållandena bedöms vara mycket goda. Jämfört med det ovan beskrivna närområdesalternativet vid Mogetorp är fördelarna flera, men huvudsakligen följande: Denna lösning skulle innebära att förutom Nora och Lindesberg dessutom alla orter längs dalgången från Kopparberg till och med Storå får reservvatten. Energimässigt kommer pumpkostnaden att bli liten eftersom de tänkta vattentäkterna ligger på ca +170 möh att jämföra med förbruknings- Version: Sida: 3(6)

4 områdena Lindesberg på ca +70 och Nora på ca +90 möh. (Kopparberg ca +150 möh, Mogetorp ca +45 möh). För detta exempel bedöms totala investeringskostnader inklusive undersökningar och projektering vara i storleksordningen Mkr. Förslag till översiktligt handlingsprogram I första hand rekommenderas att alternativen Mogetorp och Uvberget/Brunnshed utreds. Som ett första steg utförs nedanstående moment. Innan det finns ett fullgott beslutsunderlag kan flera alternativ behöva utredas. I andra hand rekommenderas att område 2, Grängen/Sandfallet utreds. Mogetorp Förutsättningarna vid Mogetorp är väl utredda. Den största osäkerheten ligger i att säkerställa och skydda tillräcklig ytvattenmängd för den konstgjorda infiltrationen. Olika alternativ att lösa ytvattenbehovet utreds översiktligt. Uvberget/Brunnshed För att få en första indikation på områdenas förutsättningar utförs en inledande grundvattenundersökning som omfattar: Fältrekognosering Borrning av grundvattenrör Beroende på hur entydiga resultat som framkommer kan det behövas utökade undersökningar med provpumpningar och behandlingsförsök innan detta alternativ med tillräcklig noggrannhet kan jämföras med Mogetorpsalternativet. Borlänge Midvatten AB Upprättad av Granskad av Joel Frandsen Per-Arne Ryttar Version: Sida: 4(6)

5 Bilagor 1 Grundvattenresurser, skala 1: Jämförelse mellan vattenresurser Referenser SGU, K571, Grundvattenmagasinet Riddarhyttan. SGU, Grundvattenmagasin, J1: Grundvattenmagasin i jordlager, hmag_xjdblvrlj7, Länsstyrelsen i Örebro län, LST webgis örebro Länsstyrelsen i Örebro län, LST geodataportalen Länsstyrelsen i Örebro län, LST djupkartor Länsstyrelsen i Örebro län, LST VISS grundvatten, sjöar och vattendrag Midvatten AB ARBETSMATERIAL, Bergslagens kommunalteknik, Sundet, Kopparbergs. SGU, K547, Grundvattenmagasinet Malingsbo norra. Midvatten AB Rävudden, sammanfattning av utförd grundvattenundersökning. Borlänge Midvatten AB Bergslagens Kommunalteknik, Reservvattentäkt för Nora- Linde, vid den tidigare värmepumpsbrunnen Br2 vid Bottenån och undersökning av ytterligare brunnsområden. Borlänge Grundvattengruppen Örebro kommun, Mogetorpsprojektet, Grundvattenundersökningar för ny vattentäkt för Örebro i Karlslundsåsen Etapp 1. Midvatten AB Bergslagens Kommunalteknik, Rya grundvattentäkt, Förslag till skyddsplan. Borlänge Midvatten AB Bergslagens Kommunalteknik, Vasselhyttan norr, Storås. Borlänge Version: Sida: 5(6)

6 Midvatten AB Bergslagens Kommunalteknik, Hällefors, Utkast till miljökonsekvensbeskrivning för provpumpning vid Hedvreten inför myndighetssamråd. Borlänge Stockholms Tingsrätt, Lagligförklaring av grundvattentäkt och bortledning av grundvatten (Finnhyttan) Dom nr DVA 76 i mål VA 54/ VIAK AB Lindesbergs kommun, Vasselhyttan, Hydrogeologisk undersökning. Falun VIAK AB Lindesbergs kommun, Grundvattenvärme, Hydrogeologiska undersökningar. Falun Stockholms Tingsrätt, Lagligförklaring av grundvattentäkten vid Finnhyttan. Mål VA 5/ K-Konsult Ljusnarsbergs kommun, Kopparbergs, Redogörelse för kompletterande geohydrologiska undersökningar vid Finnhyttan. Örebro VBB AB angående resultat av långvarig provpumpning. Stockholm VIAK AB Redogörelse för översiktlig grundvattenundersökning i Lindesåsen för utbyggnad av grundvattentäkten vid Vasselhyttan i Lindesbergs kommun. Stockholm VIAK AB Redogörelse för kompletterande grundvattenundersökningar vid Lindesåsen vid Lindesberg. Stockholm VIAK AB Redogörelse för grundvattenundersökningar för en inom Lindesbergsregionen. Örebro VIAK AB angående förändringar av grundvattnets beskaffenhet i Storå- Stråssa-områdets grundvattentäkt vid Vasselhyttan i Linde kommun, Örebro län. Stockholm VIAK AB Yttrande över grundvattenundersökningar för en inom Storå-området i Linde kommun och Stråssa i Ramsbergs kommun, Örebro län. Örebro VIAK AB beträffande genomförande av provpumpning av grundvattentäkt för Storå-Stråssa samhällen, Linde kommun, Örebro län. Örebro i februari Version: Sida: 6(6)

7

8 OMRÅDE 3 OMRÅDE 2 OMRÅDE 1 Bilaga 2 Samhällsbyggnad Bergslagen LINDESBERG-NORA VATTENFÖRSÖRJNING Vattenförsörjningsplanering Jämförelse mellan vattenresurser Vattenresurs Rya Bottenån Nedre Järle Bekräftad uttagsmöjlighet 110 L/s 80 L/s borträknat 50 L/s återföring för att hindra sättningsskador Bedömd total uttagsmöjlighet 110 L/s. 110 L/s dvs 80 L/s utöver det som tas ut för fjärrkyla (ca 30 L/s) och nödvändig återföring (ca 70 L/s) för att förhindra sättningsskador. Andra intressenter/ samordningsmöjligheter Lindesbergs vattentäkt. Uttag ca 35 L/s. Kylvatten (28 L/s) + reserv lasarettet Vattenkvalitet och behandlingsbehov I drift. Alkalisering samt avskiljning av järn och mangan. Mycket höga halter järn och mangan. Skyddsförhållanden Omfattande tätortsbebyggelse. Jordbruksmark. Kyrkogård. Småindustrier. Bilverkstäder. Riksväg 50. Omfattande tätortsbebyggelse. Omfattande arealer jordbruksmark. Grustäkter. Anläggning för återvinning av avfall. Riksväg 50 inom tillrinningsområdet. Att gå vidare med om alternativet ska utredas ytterligare LEAB Behandlingsförsök Mogetorp Bedömt 40 L/s av Artesia. Väsentligt mer vid konstgjord infiltration (>200 L/s). Tidigare intresseområde för Örebro. Eventuellt fortfarande. Alkaliseringsbehov. Inget Järn och mangan vid provpumpning i Mogetorp. Enstaka bebyggelse. Torvtäkt. Riksväg 50. Kontakt med Örebro och Artesia Bälgsjön (ytvatten) 50 L/s Noras vattentäkt Uttag ca 25 L/s Kemisk fällning. Grecksåsar Järnboås Sandfallet 5 L/s om inducering från Finnsjön. Klassad 1 5 L/s av SGU. 40 L/s Relativt stora jorddjup enl brunnsarkivet. Okänd Dock förekommer radionukleider i berggrunden Enstaka bebyggelse och jordbruksmark. Några gamla gruvområden perifert. Mest jordbruksmark. Äldre mindre gruvområde. Kyrkogård. Enstaka bebyggelse. Perifert finns skjutbana och äldre gruvhål. Grängen 50 L/s infiltration. Stort tillrinningsområde. Stora jorddjup enligt brunnsarkivet. Eventuellt kan kapaciteten ökas genom konstgjord infiltration. Små arealer jordbruksmark. Bergtäkt/grustag. Mindre verkstadsindustri. Gamla gruvområden perifert. Hjulsjö Vasselsjön 10 L/s. Troligen inducerad infiltration från Vasselsjön. Eventuellt kan kapaciteten ökas genom konstgjord infiltration.. Enstaka bebyggelse. Obebyggd skogsmark. Grustäkt. Ett mindre gammalt gruvområde perifert. Riksväg 63. Vasselhyttan Vasselhyttan norr 21 L/s 25 L/s. 10 L/s. Klassad 1 5 L/s av SGU. Storås vattentäkt Uttag ca 12 L/s. Storås/Lindesbergs I drift. Alkalisering samt avskiljning av järn och mangan. Provpumpat. Alkalisering samt avskiljning av järn och mangan. Mest jordbruksmark. Riksväg 50. Mest jordbruksmark. Riksväg 50. Skyddande finsediment. Försök med konstgjord infiltration Rävudden Litet tillrinningsområde. Baseras på inducerad infiltration. Klassad 5 25 L/s av SGU. Storås/Lindesbergs Mycket höga halter järn och mangan. Skogsmark och åkermark. Riksväg 50 perifert. Stor andel inducerad infiltration från Norrsjön som är recipient för Kopparbergs reningsverk. Finnhyttan Sundet Östra Born 55 L/s 13 L/s 80 L/s, dvs 60 L/s utöver uttaget för Kopparberg 25 L/s. Baseras på inducering från Olovsjön. Klassad 1 5 L/s av SGU. 15 L/s. Kopparbergs vattentäkt uttag ca 20 L/s Kopparbergs Kopparbergs I drift. Alkalisering. Provpumpat. Alkalisering.. Mest skogsmark, men en del bebyggelse och jordbruksmark. Mindre verkstadsindustri. Avfallsupplag eventuellt inom tillrinningsområdet vid större uttag. Mest jordbruksmark. Äldre mindre gruvområde. Järnväg. Enstaka bebyggelse. Gammal metalltillverkning. Klassat som stor risk. Vattendom Brunnshed 100 L/s. infiltration från Nittälven. Stort tillrinningsområde. Eventuellt kan kapaciteten ökas genom konstgjord infiltration. Kan eventuellt även utgöra reservvattentäkt för Kopparberg Obebyggd skogsmark. Uvberget 100 L/s. infiltration. Stort tillrinningsområde. Eventuellt kan kapaciteten ökas genom konstgjord infiltration. Kan eventuellt även utgöra reservvattentäkt för Kopparberg Obebyggd skogsmark. Gammalt mindre gruvområde i norra delen Midvatten AB Uppdrag 2935

9 OMRÅDE 6 OMRÅDE 5 OMRÅDE 4 Bilaga 2 Ramsberg Valsjöheden Allmänningbo 15 L/s 40 L/s. Klassad 5 25 L/s i tre områden av SGU. 50 L/s. Den södra magasinsdelen klassad 5 25 L/s av SGU. Skogsmark. Stora ytor nedlagda grustäkter. Perifert finns betongindustri och sågverk. Skogsmark. Enstaka bebyggelse. Mest skogsmark, dock jordbruksmark och en del bebyggelse nära tänkbart uttagsområde. Bergtäkt. Mindre avfallsdeponi perifert. Riddarhyttan 15 L/s 82 L/s, dvs 52 L/s utöver uttaget för Riddarhyttan och behovet för ev reservvattentäkt för Skinnskatteberg.. Riddarhyttans vattentäkt, uttag ca 15 L/s. Alkalisering samt avskiljning av järn och mangan i bef vattentäkt. Skogsmark. Gruvupplag sannolikt utanför tillrinningsområde. Skinnskatteberg. Malingsbo 80 L/s inklusive den södra magasinsdelen. infiltration från Malingsbosjön. Klassad L/s av SGU och bedömd till 60 L/s i den norra magasinsdelen. Okänd. Indikation på höga järnhalter. Enstaka bebyggelse. Skatviken 15 L/s. Hällefors. Spendrups Lokaanläggning i samma tillgång. Järnväg. Gruvavfall. Avfallsdeponi. Hedvreten 25 L/s infiltration från Torrvarpen. Hällefors Enstaka bebyggelse. Nedlagda grustäkter. Jeppetorp Hedtjärnen 90 L/s 90 L/s, dvs 60 L/s utöver uttaget för Hällefors. 15 L/s Hällefors vattentäkt, uttag ca 30 L/s. Hällefors I drift. Alkalisering samt avskiljning av järn och mangan. Troligen stor del inducerad infiltration. Riksväg 63. Mest skogs- och myrmark. Små arealer jordbruksmark. Spridd bebyggelse. Bilvårdsanläggning. Troligen stålverksområde inom tillrinningsområdet. Risk för påverkan från gruvområdet vid Silvergruvan. Motorbana. Kompletterande brunnar och process. Örlingen 80 L/s infiltration från Örlingen.. Enstaka bebyggelse. Hällefors flygplats. Lekaråsen 1 Stort tillrinningsområde. Enstaka bebyggelse och gammalt bersbruk vid Älvsjöhyttan perifert i området. Tvärånstorp 10 L/s. Intresseområde för Karlskoga Högåsen infiltration till följd av kraftverksdammen. Klassad 5 25 L/s av SGU. Intresseområde för Karlskoga Skogsmark. Motorbanor. Fiskodling. Impregneringsområde. Kedjeåsen 30 L/s. Intresseområde för Karlskoga Enstaka bebyggelse och jordbruksmark. Grustäkter. Teckenförklaring Mycket goda förutsättningar Goda förutsättningar Mindre goda förutsättningar Redan taget i anspråk, helt eller delvis Midvatten AB Uppdrag 2935