Åren då den svenska designforskningen tog fart tack vare Designfakulteten. Designforskning för nytänkande, innovation och hållbar tillväxt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åren då den svenska designforskningen tog fart tack vare Designfakulteten. Designforskning för nytänkande, innovation och hållbar tillväxt."

Transkript

1 08 14 Åren då den svenska designforskningen tog fart tack vare Designfakulteten. Designforskning för nytänkande, innovation och hållbar tillväxt.

2 Innehåll D! in English? You find a pdf to download at: designfakulteten.kth.se Design research needs further Fortsatt utveckling av designforskning är development nödvändig Fortsatt utveckling av designforskning är nödvändig 3 Framgångsrik verksamhet vars framtid måste säkras 4 Matnyttigt kalendarium på hemsidan what do society and industry lose due to a lack of knowledge about design? We have become used to equating design with attractive and smart gadgets. Design has enabled the Design är samhällets största kultursektor! 6 Kort & gott 8 Fakta i figurer 10 Design för en önskvärd framtid 12 Prisbelönta alumni berättar 18 På designfakulteten.kth.se hittar du inte bara nyheter, styrelse - protokoll, handledaruppgifter samt information om alla våra doktorander, internat, kurser och medlemsinstitutioner. Här finns också ett kalendarium med viktiga datum och aktiviteter, allt från när våra studenter disputerar och att nya manifestation of an acquisitive society and a waste of resources. However, design is primarily a method and a process of creatively catching up with complex problems in a changing context. These types of problems requiring the combination of different sets of know ledge and experiences have become more and more widespread in today s globalised world, especially with its ambitions of sustain ability, integration, improved health Kort & gott 21 Kunskapsgivande internat 22 The Need to Think Big and internationalise 24 Avhandlingar och medlemmar 25 Denna skrift är en sammanfattning av Designfakultetens verksamhet mellan 2008 och maj 2014 i och med att vi söker finansiering för ett fortsatt liv. Utgiven av Designfakulteten som är ett nationellt centrum för designforskning förlagt till KTH. Strävan är att utveckla design som kunskapsfält för att kunna möta sociala, ekonomiska och tekniska utmaningar i samhället på ett hållbart, innovativt och estetiskt medvetet sätt. I vår forskar skola deltar idag ett drygt 50-tal doktorander från våra många medlemsuniversitet och -högskolor runt om i landet, 19 har redan disputerat. Ansvarig utgivare: Bo Westerlund Foto omslagsbild: Lars Hoflund/Bildmakarna Omslagsbild: Diskussion på Materia i Tranås under ett av Designfakultetens internat. Foto omslagsbild: Lars Hoflund/Bildmakarna Redaktör och text där inget annat anges: Susanne Helgeson Övriga skribenter: Maria Hellström Reimer, Stefan Holmlid, Ramia Mazé, Johan Redström, Anna Rylander, Peter Ullmark, Bo Westerlund Grafisk form och layout: Typisk Form designbyrå Tryck: Printfabriken, Karlskrona 2014 ISBN Flexit-tjänster finns att söka till när diverse konferenser äger rum och annat som kan vara intressant för den designforskningsintresserade. and the fight against poverty. Design is about the ability to discover wholes that are more meaningful and interesting than the sum of their parts. Design is implemented by a process of trial and error which uses various points of departure and approaches and which involves learning from experience what works and what does not. In this way design is more like artistic work. This expertise is of crucial importance whether it is a question of straws for water cleaning, instruments for auricular frequency in contexts without electricity or improved services for the unemployed, sick people or families in crisis. In many parts of the world new initiatives to use design for comprehensive improvements are occurring, not at least in the public sector. In Sweden the conscious positive development of society has slowed down. To achieve a restart, a new kind of complementary research is needed which includes broader perspectives without sacrificing complexity. Design research can contribute by facilitating constructive and creative dialogues between people with various kinds of knowledge and experiences. The core of this expertise is the openness to new perspectives and the ability to discover the actual patterns and visualise the proposals. To develop this capacity requires not only applied projects but also basic research. The Design Faculty has been the centre of these ambitions in Sweden for the past seven years. The question now is how this continuation can be secured. And how Sweden will continue to develop through design. vad går det svenska samhället och näringslivet miste om genom sin bristande kunskap om design? Vi har vant oss vid ett likhetstecken mellan design och snygga, smarta prylar. Design har kommit att manifestera konsumtionskultur och resursslöseri. Men design är framför allt ett arbetssätt och en process för att ta itu med komplexa problem i föränderliga omgivningar på nyskapande sätt. Denna typ av problem där många kunskaper och erfarenheter måste kombineras blir allt vanligare i dagens globalt integrerade värld, särskilt om man vill säkerställa hållbar utveckling och integration och begränsa ohälsa och fattigdom i världen. Design handlar om en utvecklad förmåga att upptäcka helheter som är mer meningsfulla och intressanta än summan av dess delar. Design bedrivs genom att pröva sig fram med olika utgångspunkter och ansatser och att successivt lära sig vad som fungerar och inte. Design liknar på så sätt konstnärligt arbete. Denna förmåga är väsentlig oavsett om det handlar om sugrör som renar vatten, hjärtfrekvensmätare för förlossningar i områden utan el, system för mikrofinansiering, hållbara transporter eller bättre offentliga tjänster för arbetslösa, sjuka och familjer i kris. På många håll i världen tas nya initiativ där designkompetens används för att finna nya grepp. Det gäller inte minst den offentliga sektorn. I Sverige har den medvetna positiva samhällsutvecklingen bromsats upp. För att få fart igen behövs en ny och kompletterande forskning som tar in större sammanhang utan att bortse från komplexiteten. Designforskning kan bidra genom att underlätta konstruktiv och kreativ samverkan mellan människor med olika typer av kunskaper och erfarenheter. Kärnan i denna kompetens är öppenheten, förmågan att upptäcka de aktuella mönstren och att gestalta förslagen. För att den ska kunna utvecklas krävs inte bara fler tillämpningar utan också en egen grundforskning och forskarutbildning. Designfakulteten har i sju år varit centrum för denna utveckling i Sverige. Frågan är nu hur en fortsättning kan säkerställas. Och hur Sverige ska fortsätta utvecklas med hjälp av design. Peter Ullmark & Bo Westerlund, före detta respektive nuvarande föreståndare Designfakulteten FOTO: PER KRISTIANSEN 2 DESIGNFAKULTETEN DESIGNFAKULTETEN 3

3 Framgångsrik verksamhet vars framtid måste säkras Att design och forskning därom är vitalt för de stora samhälleliga problem som idag föreligger råder inga tvivel om. Designfakulteten har vitaliserat området efter stöd från Vetenskapsrådet men till årsskiftet 2014/2015 är pengarna slut. En fortsatt utveckling måste nu säkerställas. designfakultetens forskarskola startade 2008 med medel från Vetenskapsrådet. Initiativtagare var 19 högskoleinstitutioner med forskningsambitioner inom designområdet samt SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Verksamheten förlades till KTH och finansieringen, fem miljoner kronor per år i fem år, kom efter ett riksdagsbeslut som en uppföljning av Designåret Design var då fortfarande ett relativt entydigt kunskapsområde med rötterna i konsthantverk och industriell produktutveckling. De yrkesverksamma och skolornas lärare saknade dock akademisk förankring. Behovet av en utvecklad kunskapsbas fick ytterligare betoning genom att tillämpningarna i allt snabbare takt började breddas. Utvecklingen av ny informations- och kommunikationsteknik spelade en nyckelroll för detta. Användarnas möjligheter till påverkan hade blivit allt viktigare och design områdets erfaren heter av utvecklingsprocesser med brett deltagande hade aktualiserats. Man bör jade tala om interaktionsdesign. Designs strategiska betydelse för företagen började också få allt större intresse inom managementområdet. Bland initiativtagarna fanns därmed inte bara traditionella designskolor utan också institutioner inom teknik och ekonomi. Intresset har sedan ytterligare vidgats genom samhällets ökade betoning av behovet av innovationer bland annat när det gäller nya typer av tjänster och hantering av komplexa sociala processer. Nya anknytningar till både samhällsvetenskap och humaniora har då aktualiserats. Ökade kunskaper om den specifika designkunskapens kärna och grundforskning inom designområdet har då samtidigt blivit allt mer nödvändigt. Kompetensutveckling ett måste I ansökan till Vetenskapsrådet förutsågs 15 doktorander vara fortlöpande intresserade av att delta i forskarskolan. Under de sju år som skolan varit igång har dock betydligt fler, totalt 71, varit inskrivna. Av dessa har hittills 19 fått sin doktorsexamen och under 2014 planeras cirka tio nya disputationer och ytterligare ett stort antal under kommande år. Nya doktorander tillkommer också fortlöpande. Detta är en kompetensutveckling utan egentliga motsvarigheter inom andra högskoleområden. De medverkande högskoleinstitutionerna och Designfakulteten står nu inför två utmaningar. Den första är att säkerställa forskarskolans framtid så att kom pe tens utvecklingen och byggandet av ett kraftfullt nätverk kan fortsätta. Ett led i detta är nordiskt samarbete inom ramen för Nordes genom utbyte av kurser. Det kompletterar tidigare samarbete kring en internationell forskningskonferens vartannat år och en sommarskola för doktorander åren däremellan. Den andra är att ta tillvara de nydisputerades kompetens. Många kommer att lämna högskolan för arbete i näringsliv och samhällsförvaltning. Andra kommer att efterfrågas för undervisning inom högskolan. Om kompetensutvecklingen skall kunna breddas och fördjupas måste dock även möjligheterna till fortsatt forskning säkerställas. Hur detta skall gå till är inte självklart. Lärartjänster med tid för forskning är en möjlighet. Men den hårda konkurrensen om fakultetsanslag gör det svårt att snabbt nå en kritisk massa. Motsvarande gäller anslag från forskningsråden så länge designområdet inte erkänns som en självständig disciplin med stor potential. Här behövs nya initiativ som hämtar stöd från både EUs designprogram samt från praktiken i näringsliv och samhällsverksamheter. Bilden kommer från Ytans materialitet, ett tvärkonstnärligt forskningsprojekt på HDK av Kristina Fridh, projektledare, forskare och arkitekt samt Thomas Laurien, produktdesigner, mönsterformgivare och PhD-student i Designfakulteten. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet. Designfakultetens strategiarbete inför nästa verksamhetsperiod från 2015 har resulterat i följande program: 1. Den nationella forskarskolan fortsätter med samma upplägg som tidigare med grundkurs och fördjupningskurser. Ansvaret för planering och genom förande av kurserna fördelas dock mellan medlemsinstitutionerna för att begränsa de centrala kostnaderna. 2. För samordning av ett mer utvecklat samarbete kring forskningsinitiering tillsätts en grupp med seniorforskare från medlemsinstitutionerna. Kärnan för denna hämtas från den nu verksamma strategigruppen. Ett särskilt program initieras som ger seniorforskare upp till tre månaders tid för att skriva tidskriftsartiklar, bokkapitel och ansökningar. Resultaten presenteras och diskuteras inom en särskild seminarieserie. 3. Samarbetet inom den nordiska sammanslutningen för designforskning, Nordes, fördjupas. Förutom den internationella forskningskonferensen och sommarskolan vartannat år planeras nordiska kurser inom områden där underlaget i varje land är för litet eller där någon institution har speciell kompetens. Som en start framställs en nordisk kurskatalog som även kommer att omfatta arkitekturområdet. 4. En verksamhet för postdoks och övriga disputerade inom designområdet initieras. Syftet är att utveckla nätverket och skapa nya samarbeten. För detta planeras årliga seminarier, stöd till speciella ämnes grupper samt ett mentorsprogram. På sikt planeras en utvidgning av nätverket till övriga Europa, USA och andra länder. 5. För att bygga upp kontakter och skapa forskningssamarbete byggs ett internationellt sekretariat upp. Detta har redan inletts genom en kartläggning av ett antal aktuella EU-program. Under de närmaste åren planeras detta arbete resultera i ett antal EU-projekt med engagemang från flera medlemsinstitutioner. 6. Finansiering för verksamheten framöver söks från både forskningsråd och privata stiftelser. För att upprätthålla en stabil grund skapas en basorganisation finansierad av medlemsinstitutionerna. Den skall i första hand säkerställa genomförandet av kurserna i forskarskolan och samordna initieringen av nya forskningsprogram och projekt i samarbete med forskare inom andra områden, SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, och andra tänkbara intressenter samt verka för finansiering av dessa. Peter Ullmark, professor Chalmers, tidigare föreståndare för Designfakulteten FOTO: THORBJÖRN MAGNUSSON 4 DESIGNFAKULTETEN DESIGNFAKULTETEN 5

4 Design är samhällets största kultursektor! Bra design är det bästa man kan göra för hållbarhet eftersom design är motsatsen till slit, släng och slöseri. Bara det som håller måttet estetiskt och funktionellt kan leva länge. Ett bra samhälle är otänkbart utan en bra design. Varken teknik eller politik räcker de måste båda ha en form som gör att resultaten av dem går att använda och blir omtyckta! Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, KTH Designforskning skapar kunskap i relation till designfälten och fokuseras antingen på designarbetet eller på sammanhangen där designade produkter, tjänster och system används och upplevs. Det vill säga överallt. design angår oss alla, dagligen och överallt, privat och i det offentliga rummet. Genom produkter, tjänster och system i gestaltning, som konkurrensredskap och innovativ lösningsmetod av komplexa problem. Design är sålunda samhällets största kultursektor och forskningen därom vital. Forskning om, för och genom design med fokus på miljöer där designade produkter, tjänster och system används och upplevs. När designforskningen på 1960-talet inleddes, bland annat i England och USA, låg fokus på designprocessernas effektivitet. Idag koncentreras intresset på designarbetets förmåga att skapa innovativa lösningar på komplexa problem och vidga individernas, företagens och samhällets möjlighetsrum. Nästan alla människor i Sverige behöver ha kontakt med Försäkrings kassan någon gång i livet. För en verksamhet som Försäkringskassans är det viktigt att med hjälp av design underlätta för kunderna i alla möten med oss. Användarcentrerad design och forskning om denna är nödvändigt för att skapa en enklare vardag och ett bättre liv för människor därmed bidrar den till ett bättre samhälle. Erika Mayer, tjänstedesigner/art Director, Digitala Kanaler, Försäkringskassan Designforskningen bidrar till etiskt och estetiskt medvetna sätt att utveckla de grundläggande villkoren i samhället. Detta görs genom designingrepp eller genom att undersöka designpraktikens förändringskraft. Inom fältet kopplas även kunskaper och innovationer från olika håll ihop en process som i sig resulterar i nya forskningsbaserade produkter, tjänster, system och miljöer samt mer kritiska, välförankrade och långsiktiga designprocesser. Designfakultetens strävan är att utveckla design som kunskapsfält för att kunna möta sociala, ekonomiska och tekniska utmaningar i samhället på ett hållbart, innovativt och estetiskt medvetet sätt. Fakultetens fortlevnad är sålunda essentiell. Sedan 2012 har SVIDs arbete med att ta fram en designagenda pågått med syftet att möjliggöra ett ökat användande av design i samhället. Vi har arbetat med behoven av design och designforskning för att kunna kommunicera vad framtiden kan föra med sig när det gäller satsningar inom dessa områden. Exempel är postdoktjänster, framtida finansiering av Designfakulteten och olika innovationssatsningar. Idag kan vi se att beslutsfattare på alla nivåer blir alltmer medvetna om behovet av kreativa, tvärvetenskapliga flerpartssamarbeten för att lösa både lokala och globala utmaningar, men att de kanske inte ännu ser design som en metod för detta. Därför är det oerhört viktigt att Designfakulteten driver på designforskningens utveckling i Sverige. Bara det faktum att Designfakulteten är ett samarbete mellan 17 universitet och högskolor kring ett ämne som är så brett som design är unikt och något vi bör vara väldigt stolta över i Sverige. Eva-Karin Anderman, programchef SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign FOTO: CARLOLINE LUNDÉN/WELDEN FOTO: PETER KARLSSON Design förändrar människors liv, skapar framgångsrika varumärken och förändrar samhällsfunktioner i grunden. Det är intressant att titta på begreppet design och hur det förändras, ta till exempel service design. För några år sedan var det ett fåtal som överhuvudtaget pratade om service design. Idag är det självklart för myndigheter som till exempel Försäkrings kassan För ModigMinoz, en förändringssmedja som verkar för hållbar samhällsutveckling genom ökad innovationskraft, är design en metod och ett angreppssätt på förändrings- och utvecklingsprocesser som hjälper samhällsaktörer att skapa nya lösningar som bättre svarar mot våra och framtida användares verkliga behov. Genom att kombinera empati, rationalitet och systematiskt arbete ger designbaserade metoder goda förutsättningar att angripa komplexa, wicked frågeställningar och forma lösningar som går på tvärs över etablerade gränser mellan kunskaps- och ansvarsom råden, branscher och samhällssektorer. Att systematiskt utforska designpraktiken och dess underliggande förutsättningar är viktigt för att bättre förstå hur vi människor tillsammans kan forma lösningar för morgondagens samhälle. Därför behövs designforskning. Sara Modig, medgrundare och Senior Partner, ModigMinoz och Arbets för medlingen att använda just service design som metod för att skapa bra kundupp levelser och förändra sina organisa tioner. Så, ja. Design är avgörande för både mig som designer, för människor runtomkring mig och för hela samhällets utveckling. Ulrika Ewerman, Industridesigner MFA, service designer och strateg på webbstrategibyrån Daytona FOTO: JAKOB FRIDHOLM FOTO: ÅSA MINOZ 6 DESIGNFAKULTETEN DESIGNFAKULTETEN 7

5 FOTO: TOMAS BERGMAN Kort & gott Sommarskolor i Nordes regi I nätverket Nordes, där Designfakulteten ingår, turas de nordiska länderna om att vartannat år arrangera en konferens, vartannat år en sommar skola är det Finlands tur att för första gången arrangera sommarskolan som är mycket populär bland våra studenter. Aalto-universitetet ansvarar för temat The Perceptive Body och den äger rum augusti i Helsingfors. Design on the Move var temat 2012 då studenterna träffades på AHO, Arkitektur- och designhögskolan i Oslo och 2010 ägde sommarskolan rum i Pukeberg, Nybro, på temat (The doing of) Design Things hölls skolan på Krogerups högskola i Köpenhamn och Åsa Wikberg Nilsson är idag universitets lektor på Innovation och Design vid Luleå tekniska universitet. Dessutom ordförande i D&R Swedish Design Research Network, medlem i Designfakultetens styrelse samt en av våra alumni. I februari 2012 disputerade hon med avhandlingen Rethinking designing som syftade till att utveckla praktiska verktyg och riktlinjer för arbetsplatsdesign baserade på en reflekterande designtradition. Hennes teoretiska forskningsbidrag kan sammanfattas som sambanden mellan teorier och begrepp som förändring, den gången, som också var den första, var temat Research and Design Experiments. Åsa Wikberg Nilsson in action. Mer info på nordes.org Lektor, ordförande och alumni lärande, genus och design i en normkreativ designforskning. Åsa Wikberg Nilsson deltar i skrivande stund också i projektet Genuslabbet med Marcus Jahnke och Karin Ehrnberger som hon lärde känna i Designfakultetens forskar skola. Syftet med projektet är att skapa en workshop-baserad process och metoder för normkritisk innovation. Projektet görs på uppdrag av Vinnova och arbetet sker i samverkan med ett tiotal organisationer, bland annat Veryday, Karolinska Institutet, Snickers Workwear, Experio Lab och Restaurangakademien. Belönad värdeskapande tjänstedesign Design och tjänsteinnovation är områden som ofta ägnar sig åt liknande uppgifter. Men hur kan de förstå varandra bättre? Katarina Wetter Edman disputerade våren 2014 med avhandlingen Design for Service: A framework for articulating designers contribution as interpreter of users experience som syftar till att förstå och underlätta just den kommunikationen, bland annat genom det nya ramverket Design for Service. Den centrala frågan i avhandlingen är hur man kan förstå industridesignerns kunskap/ praktik och dess funktion när den integreras på andra områden än traditionell produktdesign och hur kan den då bidra till tjänsteinnovation? 2011 fick Wetter Edman motta Torsten Dahlin-stipendiet, med syfte att uppmuntra och lyfta fram tvärvetenskaplig forskning. Bland annat ansåg juryn att hon skapar förutsättningar för hur industridesign kan vara värdeskapande och tillföra betydande kunskap inom ett nytt tillämpningsområde. FOTO: BENJAMIN GROSS FOTO: MARCUS JAHNKE FOTO: CAMILLE MOUSETTE Tänk nytt! Marcus Jahnkes avhandlings projekt Meaning in the Making Introducing a Hermeneutic Perspective on the Contribution of Design Practice to Innovation handlar om hur design kan bidra till ett stärkt innovationsarbete i företag med liten eller ingen tidigare designerfarenhet. I en experimentell studie genomförd i samarbete med SVID intervenerade fem designer var sitt före tag. Genom en serie workshops involverade de multidisciplinära grupper i en ska pandeprocess där kon versation och praktiskt arbete är sammanflätade vilket resulterade i många nytänkande koncept som ut manar rådande föreställningar om före tagets produkter. Genom att tolka processerna med inspiration från hermeneutiken visar Jahnke att dessa kan förstås som ett aktiverat menings skapande genom design, något som skiljer sig från hur till exempel design thinking ofta beskrivs som en process för problemlösning. Haptisk interaktionsdesign ett nytt forskningsfält Designfakultetens nionde doktor levelser som sträcker sig bortom i design Camille Moussette var traditionell visuell och formbaserad Design högskolan i Umeås förste och estetik. Produkter som känns rätt därför en milstolpe för institu tionen kontra produkter som ser bra ut och dess forskning. Hans ambition ger designern nya både utmaningar var att utveckla haptik, läran om och möjligheter. Konkreta exempel, effekterna av beröring, i ett designperspektiv som utgår från män- hur en interaktionsdesigner kan gå riktlinjer och rekommendationer för niskans behov. I avhandlingen Simple tillväga när det gäller att utveckla Haptics: Sketching Perspectives for the beröringsbaserade produkter har Design of Haptic Interactions undersöktes hur interaktions designer att tillmötesgå att användare i allt använts i avhandlingen. Detta för kan ta till sig läran om beröring för större utsträckning interagerar med att utveckla gränssnitt och upp- produkten genom beröring. Utåtriktad verksamhet För att dels berätta för vår omvärld om vår utveckling, dels bjuda in till sådant vi anser borde intressera fler inom designforskningsområdet, arrangerar Designfakulteten ibland öppna seminarier. Nyligen en heldag på temat Designing Publics, Publics Designing: Design roles in social innovation på Konstfack tillsammans med bland andra Mötesplats Social Innovation, KTH och Interaktiva Institutet. Tidigare var vi på Arkitektur- och Designcentrum under en halvdag kallad Designfakulteten what s up? där bland annat dagsläge och utmaningar presenterades. Våren 2012 samlades en stor publik för att delta i en hel dags designforskningskonferens med föreläsningar, workshops och panelde batter på temat. Aktiviteterna finns dokumenterade på hemsidan. Sveriges första doktor i tjänstedesign Kognitionsvetaren Fabian Segelström blev med avhandligen Stakeholder Engagement for Service Design: How service designers identify and communicate insights landets förste disputerade inom området tjänste design. Han studerade hur tjänste designer går tillväga för att skapa för ståelse för kunder och andra som påverkas av en tjänst detta för att utveckla tjänster som bättre passar deras behov. På nära håll följde han i flera månader tjänste designer och deras uppdragsgivare, olika tjänsteföretag i Sverige, Tyskland och Australien. En av slut satserna var att när en tjänstedesigner kommer in i ett företag händer det ofta att de olika avdelningarna upptäcker att de har mycket att vinna på att samarbeta mer. En annan var att tjänstedesigner erbjuder en helhetssyn som deras uppdrags - givare ofta saknar. De ser och kan definiera hela processen, från det att behovet av tjänsten uppstår tills den är levererad och tillgodogjord. FOTO: linköpings universitet 8 DESIGNFAKULTETEN DESIGNFAKULTETEN 9

6 Fakta i figurer 15 Vad har Designfakultetens studenter för bakgrund? Hur många har deltagit mellan 2008 och våren 2014? 9 Och framför allt inom vilka områden forskar de? n ä r d e s i g n f a k u lt e t e n såg dagens ljus 2008 hade några personer redan påbörjat sina doktorandstudier i design. Detta bidrog till att verksamhetens forskarskola snabbt kom upp till det förväntade antalet mellan 15 och 20 doktorander. Den stora tillströmningen av nya doktorander var både oväntad och glädjande och har sedan starten skett kontinuerligt för att idag räknas till drygt 70 personer. Många av dessa har sin bakgrund i design, men bredden på utbildningar som studenterna har innan de börjar är stor. Detta tillsammans med att studenterna kommer från många olika länder bidrar till många givande diskussioner och insikter. Inriktningen på doktorandernas avhandlingar är ofta relativt praktisk, utan att för den skull vara tillämpad. Praktikerna utgör en grund för reflektioner och vidareutveckling av teorier och synsätt där design sätts i relation till människor, samhälle och teknik. Det ska bli mycket intressant att se hur dessa personer kommer att bidra till och utveckla forskning, utbildning och praktik inom design de kommande fem, tio åren. Bo Westerlund, föreståndare Designfakulteten 6 Antalet doktorander Några personer hade påbörjat sina doktorandstudier innan Designfakulteten skapades 2008 vilket gjorde att verksamheten 3 snabbt kom upp till det förväntade antalet Men tillströmningen av nya doktorander har fortsatt och sker nu kontinuerligt Våren 2014 har 19 av Designfakultetens doktorander disputerat och i diagrammet ser vi att Sverige under åren kommer att få ytterligare cirka 35 nya doktorer i design. Detta innebär fantastiska möjligheter för många fält. med knappt tio nya per år Antalet Enrolled inskrivna PhD students doktorander December 2013 Antalet Examiations disputationer Enrolled PhD students December 2013 Examiations Sverige Danmark Italien USA USA Kina Kina Kanada Tyskland Mexico Indien Argentina Malaysia Iran Iran Storbritannien Nederländerna Inriktning Doktorandernas inriktningar är ofta relativt praktiska, utan att Orientation bli tillämpade. Olika praktiker utgör grund för reflektioner och vidareutveckling av teorier och synsätt där design ses i relation till människor, samhälle och teknik. Grovt sett framträder fyra olika vanliga inriktningar på doktorandernas arbeten: Industridesigner och andra som arbetar med deltagande designforskning, Utbildningsbakgrund Många har sin bakgrund i design, men bredden på utbildningar som studenterna har innan de börjar är stor. Vanligast är att de har en masterutbildning i industridesign Educational från background en konst- och designskola, men antalet designingenjörer är också en stor grupp. Tillsammans med doktorander med tjänstedesigner som vänder sig mot kritisk designmanagementforskning och samhällsvetenskap, kritiskt engagerade designer och konstnärer som utforskar allmänhetens engagemang och (nya) politiska och teoretiska områden för designforskning, och interaktionsdesigner som forskar om och genom (nya) sätt att leva med teknik. Reflektion över praktik Design och samhälle Användare och delaktighet Co-design och Participatory Design Teorier och begrepp Professionella roller Artefakter i bruk Reflektioner av praktik Konst och design internationell bakgrund i interaktionsdesign utgör de ungefär två tredjedelar av samtliga. Den återstående tredjedelen kommer från en stor mängd olika områden vilket bidrar till många givande diskussioner inom det breda fält av design som skapas. Social innovation och hållbarhet Ny produktutveckling Lärande Hälso- och sjukvård Utveckling och innovation Designfilosofi Designmetoder Design och innovation Artikulationer av multisensibilitet Geografisk spridning Studenter kommer från många olika länder vilket bidrar till en inspirerande internationell forskningsmiljö. Industridesign Sverige Mexico Designingenjör Antropologi Danmark Indien Interaktionsdesign Textilingenjör Italien Argentina Kommunikation Statsvetenskap USA Malaysia Sverige Arkitektur Grafisk design Kina Iran Europa Inredningsarkitekt Konst Kanada Storbritannien N+S N+S Amerika Ergonomi Företagsekonomi Tyskland Nederländerna Asien Kognitionsforskning Bildlärare 10 DESIGNFAKULTETEN DESIGNFAKULTETEN 11

7 Design för en önskvärd framtid Insikten om att design driver allt från innovation till lösningar av samhälleliga utmaningar växer sig allt större, till exempel inom EU. Därför är Designfakultetens verksamhet vital för att vidareutveckla Sveriges position som en ledande aktör inom designforskning. Här förmedlar några av våra medlemmar sin syn på saken. Vidareutveckling av kritisk massa innovation är nyckeln till att ta Europa ut ur krisen. Detta är utgångspunkten för EUs strategi, Europe 2020, som klargör behovet av en bred och balanserad syn på innovation. I ett Europa präglat av såväl ekonomisk nedgång som stora sociala och klimatmässiga utmaningar, måste vi tänka nytt och annorlunda. Vi måste bli bättre på att samarbeta över gränser; mellan länder och mellan discipliner, mellan universitet och företag, mellan den privata och den samhälleliga sfären. Innovation definieras, enligt EUs initiativ Innovation Union, som individers, företags och hela nationers förmåga att kontinuerligt skapa en önskvärd framtid. En definition som tydligt sätter fingret på vikten av design och designkompetens i framtidens Europa något som också illustreras av att design allt oftare förekommer i policydokument liksom i den rad initiativ för att styrka Europas innovations- och konkurrenskraft som utgår ifrån design. Inom ramen för Business & Design Lab vid Göteborgs universitet leder vi ett av de större europeiska forskningsprojekten inom området DESMA, som kopplar samman fyra universitet, åtta företag och tolv doktorander som tillsammans utforskar hur design kan agera som drivkraft för innovation och konkurrenskraft. Syftet är att skapa en europeisk plattform för att utveckla forskningen inom design management. Vi leder också den del som behandlar design i ett annat EU-finansierat forskningsprojekt, Unveiling Creativity in Europe, vilket inkluderar elva ledande europeiska universitet som gått samman för att kartlägga betydelsen av de kreativa näringarna i Europa. I dessa projekt är det huvudsakligen vi på Göteborgs universitet som står för kompetensen inom designforskning. Erfarenheter som har styrkt vår uppfattning om att Sverige har stor potential att ta en ledande roll i utvecklingen mot ett Europa som bygger på designdriven innovation. Vi har en tradition av tvärvetenskapliga samarbeten och en managementtradition som är förhållandevis lätt koppla samman med en designlogik. Men kanske viktigast av allt vi har kommit betydligt längre än våra europeiska kolleger med att utveckla designforskningen och därmed dra nytta av både vetenskapliga och praktiska metoder som utgår ifrån designpraktiken i innovationssammanhang. Designfakulteten har varit en förutsättning för att etablera denna position genom att skapa en kritisk massa för att driva forskarutbildning inom design och för att skapa en gemensam arena för att utveckla designforskningen som egen disciplin. Min förhoppning är att vi nu kan dra nytta av den här unika erfarenheten och hitta nya möjligheter att vidareutveckla såväl denna gemensamma plattform som Sveriges position som en ledande aktör inom designforskning. Anna Rylander, projektledare DESMA och forskare, Business & Design Lab, HDK, Göteborgs universitet FOTO: Mikael Lundgren Nya designpraktiker för nya behov design spelar idag en signifikant strategisk baserat sin kunskapsutveckling på akademisk forskning, utan på ett antal olika roll i många olika typer av utvecklingsoch innovationsprocesser. Genom att ansatser med det gemensamma draget kontinuerligt ta sig an nya och framväxande behov, har industridesign över tid nesutveckling inom design har bedrivits att själva designpraktiken är i fokus. Äm- utvecklats från att från början främst i form av konstnärligt utvecklingsarbete, handla om gestaltning av fysiska föremål och i fallet med industridesign i stor för industriell massproduktion till att utsträckning inom den professionella handla om process och produktion, bruk praktiken. och upplevelse, i mycket vid mening. När Det andra grundantagandet är att tidigare typiska processer inriktade mot mass produktion för masskonsumtion, blir det allt viktigare att utveckla den konstnärliga, den teoretiska och den metodologiska, grunden för designarbetet. Till exempel så vilar industridesign på en konstnärlig grund i stor utsträckning formulerad i ljuset av den tidiga industrialiseringen och därmed en grundläggande logik som idag är långt ifrån lika själv- det gäller industridesign som den prak- huvudskälet till att just forskning blir en klar som den tidigare varit. Genom att tiseras idag är Designhögskolan erkänt allt viktigare del av design inte primärt kritiskt undersöka, utveckla och utmana mycket framstående; våra utbildningar ligger i framväxten av ny teknologi, disciplinens fundament på sätt som den rankas bland de bästa i världen och våra nya tillämpningar eller liknande utan i professionella praktiken helt enkelt inte studenter vinner regelbundet priser i den strategiska nödvändigheten av att har möjlighet att ta sig an, kan forskning- internationella tävlingar. Det är mot den undersöka förändringar i vårt områdes en fördjupa den grund som krävs för att FOTO: Ola Kjelbye här bakgrunden vi nu arbetar med frågan om vilken roll designforskning kan spela för vår egen och vårt ämnes framtida utveckling. Vår forskning och forskarutbildning grundvalar som är mycket svåra att ta sig an med de strategier vi hittills främst arbetat med. Om man ser till designområdets utveckling, och inte minst utbredning, så är det tydligt att man design ska kunna fortsätta utvecklas mot nya om råden, samarbeten och behov. Av samma skäl blir forskarutbildningar en naturlig fortsättning på tidigare utbildning inom design, ett svar på behoven utgår från två grundläggande antagan- kunnat ta sig an ny teknologi med mera, av ytterligare ämnesfördjupning och nya den. Det första är att designområdets med stor framgång: nya designpraktiker färdigheter. Vår forsknings viktigaste kunskapsutveckling också i fortsättningen växer kontinuerligt fram som svar på nya uppdrag handlar således inte om samtida kommer att vara beroende av ett antal behov och frågeställningar. Forskningens tillämpningar, utan om våra designprakti- olika strategier, och att den framväxande främsta uppgift ligger i att utveckla det kers framtida grund. forskningen måste ses som en del i ett större kunskapssammanhang. Till skillnad från de flesta andra akademiska ämnen har designområdet historiskt sett inte som gör en sådan utveckling av design möjlig också i framtiden. I takt med att vi söker oss mot områden och arbetssätt allt längre ifrån Johan Redström, professor och forskningsledare på Designhögskolan vid Umeå universitet 12 DESIGNFAKULTETEN DESIGNFAKULTETEN 13

8 Designforskning som brobyggare Vi blir mer och mer medvetna om att under de senaste åren etablerats genom många (goda) skäl till att vi är organisera- framtidens sociala, tekniska och ekono- den nationella Designfakulteten grundad de så att till exempel Samhällsbyggnad, miska system kommer att kräva särskilda Industrial Management, Produktdesign kompetenser som innehåller skicklighet Genom forskarskolan inom D! har och Computer Science inte alltid har att både tillvarata fördjupad expertkun- doktorander och forskare/lärare funnit en direktkontakt. En av de viktiga brobyg- skap och att arbeta mellan olika discipli- arena för utveckling och lärande som har garna mellan olika delar av KTH nu och ner. Detta har ställt traditionella veten- haft en inspirerande inverkan på de verk- i framtiden är designforskning, design skapliga discipliner inför utmaningar inte samheter där doktoranderna är inskrivna. thinking och dess koppling till hållbarhets- så att fördjupningar blir mindre viktiga, Ibland är dessa rent designinriktade verk- frågorna. Vår medverkan i Designfakulte- men att de behöver kompletteras med samheter, men lika ofta konst, ekonomi ten har gett ett stort antal doktorander förmåga att utveckla samarbeten över dis- eller teknikinriktade verksamheter. en välgörande diskussion med kollegor ciplingränser, använda designmetodiker På senare år har det internationella från många olika lärosäten i landet, vilket och att stärka innovationsförmåga. finansieringssystemet utvecklats, en rad i sin tur gör att en kritisk massa inom de- Skälen är att vi ställs inför tidigare utlysningar från nationella och internatio- signforskningen nu äntligen har uppnåtts okända och komplexa frågeställningar, nella forskningsfinansiärer har lagts som i Sverige. både i vårt samhälle och i näringslivet. lyfter fram design och innovationsfrågor KTH ser forskning och utbildning inom Designforskningen och designdisciplinen i större projekt. Horizon 2020 med sam- designfältet kopplade till våra olika erbjuder erfarenhetsbaserade meto- hällets stora utmaningar som huvudfokus skolor som ett långsiktigt viktigt bidrag der och arbetssätt som visat sig kunna är ett exempel på detta. till ambitionen att vara ett universitet som ge kraftfullt bidrag till framtagande av Stora delar av forskning och utbildning skapar önskade framtider. koncept för helt nya typer av lösningar och förslag. Forskning för att utveckla kunskapsmassan inom detta fält har på KTH har sedan länge varit kopplad till omvärldsutmaningar, dock finns fortfarande förbättringspotential. Det finns Margareta Norell Bergendahl, professor i Integrerad Produktutveckling och vicerektor för samverkan, KTH Alternativa framtider i samhället som kontinuerligt förändras, där innovationer fryser samtidens föreställningar, har design alltid spelat en central roll. En roll som både gestaltar alternativa framtider och knyter an till historiska utvecklingsprocesser, och alltid med människan med sina förmågor som byggsten. Designforskning blir därför mångfacetterad, med nyfikenhets- och utvecklingsdrivna frågeställningar kring vad som sker med designkunskap i brytningstiden mellan nya discipliner, vilka mekanismerna är bakom anpassningsförmågan hos design, varför viss design uppfattas foto: Tham & Videgård Arkitekter som god, hur gamla tekniklösningar blir nya verktyg för gestaltning, varför organisationer lyckas eller misslyckas att integrera design, vilka grundläggande principer som styr designlösningar, etcetera. I denna dynamik placeras Linköpings universitets designforskning som ledande från 1990-talets interaktionsdesign, till dagens forskning kring design för tjänster. Som en självklar komponent tillsammans med framgångsrika utbildningar och kurser i bland annat slöjd och hantverk, möbeldesign, grafisk design, interaktionsdesign och teknisk design. Med denna mångfald som utgångspunkt etablerades nätverket, eller kollegiet LiU design, tvärs ämnen, fakulteter och institutioner, med stöd i Designfakulteten. Ömsesidigt har vi kunnat agera för att både stärka och få svensk designforskning att växa, dels i sig själv, dels inom specifika områden. När nu EU som forskningsfinansiär börjar få upp ögonen för designforskningen, som egen disciplin men också som stödjande för annan forskning och innovation, har svenska forskare en fördel av Designfakulteten, som ett väletablerat nätverk av ledande designforskare. Vi har dessutom en lång tradition av designtänkare och designforskare från det sena 1800-talet till idag. Forskning som bottnar i ett designdrivet humancentrerat perspektiv och gestaltar alternativa framtider. Stefan Holmlid, docent, institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet foto: peter karlsson 14 DESIGNFAKULTETEN DESIGNFAKULTETEN 15

9 Glokalt meningsskapande är design vår tids zeitgeist? Många skulle omedelbart svara ja. Och i betydelsen formgivning har design utan tvekan utvecklats till ett ekonomiskt konkurrensmedel som inte kan åsidosättas. Samtidigt är det länge sedan design bara handlade om mervärdesskapande produktutveckling i strikt kommersiell mening. Idag används begreppet design också i mera utvidgade termer, ofta i betydelsen gränsöverskridande upp finningsrikedom, oumbärligt i all transformativ och innovativ verksamhet. Design kan också översättas som menings skapande rätt och slätt; en fundamental, social aktivitet, som vi fortfarande vet alldeles för lite om. All materiell och teknisk utformning har en kommunicerande dimension, som avgör hur ett föremål, ett transportsystem, en arbetsmiljö eller en samhällstjänst fungerar men också, och kanske ännu viktigare, hur dessa, som designprodukter, lyckas bidra till en mera angelägen, rättvis, lockande, hälsosam eller föränderlig vardag. Den här typen av komplexa samband mellan människa och miljö, resurser och möjligheter, utgör designforskningens fält. Här finns nya gränsområden och kunskapsluckor, som designforskare idag är i färd med att identifiera och fylla ut. Designforskare tar inte design för givet och nöjer sig inte med att betrakta god design som ett mytomspunnet lyckokast. Genom tillämpade forskningssamarbeten inom olika områden ger sig designforskare istället i kast med systematiska experi ment, utprovning och utvärdering av nya integrerande metoder, begrepp och strategier som kan understödja designprocesser inom en rad olika områden. Malmö högskola har sedan starten 1998 varit en av de drivande miljöerna inom designforskningen i Sverige och Norden, och har som partner inom Designfakulteten också spelat en aktiv roll för utvecklingen av designforskarutbildningen. På Malmö högskola bedrivs designforskning främst inom profilen Nya medier, offentligheter och gestaltningsformer, en forskningsprofil som fokuserar på studier av digitalt understödd, medierad kommunikation och inter aktion, om flervetenskapliga och praktik baserade experiment med nya tekniker, komplexa system och multi mediala samarbets- eller samverkansformer. Viktigt är bland annat att utforska den teknikutveckling och medieanvändning som sker utanför den akademiska kontexten, i vardagliga, entrepre nöriella eller subkulturella sammanhang. Relationerna mellan producenter och konsumenter, mellan professionella och amatörer, mellan utvecklare och användare, ser idag annorlunda ut, vilket också påverkar forskningens metoder och frågeställningar. Sverige ligger med sin tradition av samverkans- och deltagandeprocesser långt framme internationellt, vilket ger en bra grund för en utvidgad satsning på utforskande av konceptutveckling, komplexa processer och kollaborativt skapande. Förväntningarna på designforskningen är idag med all rätt höga, och vi står beredda att anta utmaningarna. Maria Hellström Reimer professor i design i teori och praktik vid Malmö högskola, studierektor på Designfakulteten foto: Hironori Tsukue Designdoktorer bidrar och utvecklar konstfack är sveriges största konstnär- engagemang och karaktäriseras av en syn anställt tre av Designfakultetens alumni, liga högskola och har spetskompetens på kunskap och lärande där metoder och som dessutom alla erhållit fakultetens inom design, visuell kommunikation, teoretiska perspektiv grundade i såväl designforskningspris för bästa avhand- konsthantverk och konst. Undervisningen konstnärliga/praktiska som vetenskapliga ling. Dessa designdoktorer bidrar till att bedrivs för närvarande huvudsakligen på diskurser samverkar. designutbildningen utvecklas i relation till kandidat- och masternivå, men Konstfack Konstfack har ett nära samarbete med samtida designforskning och samhällets anser att det är hög tid att låta denna Designfakulteten trots att skolan ännu ökande behov. Konstfacks rektor sitter spets märkas också på forskarutbild- inte har haft några egna doktorander i Designfakultetens styrelse och en av ningsnivå och har inlett ett samarbete inskrivna i forskarskolan. Dock ökar be- skolans gästlärare är fakultetens interna- med KTH för att förstärka sin utbildnings- hovet av dessa kurser i takt med antalet tionella sekreterare. och forskningsmiljö med fler doktorander doktorander. Ett flertal designer med Konstfack ser ett ökande behov av och externfinansierade forskningsprojekt. utbildning och masterexamen från Konst- stöd genom Designfakulteten, inte bara Den övergripande målsättningen fack deltar redan i Designfakultetens för doktorandkurser, utan även för de för Konstfacks forskning är att förena görandets och skapandets praktiker med det radikala omtänkande av relationen individ samhälle miljö som omställningen till ett mer hållbart samhälle kräver. Forskningen är driven av ett starkt socialt verksamhet genom att de är inskrivna som doktorander vid andra medlemsinstitutioner. Konstfack arbetar aktivt med kompetensförsörjning och är inne i en intensiv nyrekryteringsperiod och har bland annat nationella, nordiska och internationella nätverk som upprätthålls och konstitueras genom fakultetens seminarier, föreläsningar och besök. Bo Westerlund, professor i industridesign och föreståndare för Designfakulteten FOTO: MALMÖ HÖGSKOLA 16 DESIGNFAKULTETEN DESIGNFAKULTETEN 17

10 Mette Agger Eriksen 1. D! is a very important cross-institution- new and senior scholars broadening part of making this happen here in Scan- Prisbelönta alumni berättar Av de i skrivande stund 19 disputerade designdoktorer som deltagit i Designfakultetens forskarskola har fem förärats kronor och vårt Designforskningspris för bästa avhandling. Här berättar de om sina erfarenheter av fakultetens forskarskola, om hur synen på designforskningsområdet utvecklats och om vad de gör idag. al faculty with strong international connections. Especially for the PhD scholars involved, it seems to become a platform enabling continual interaction with other perspectives in relation to the home institution. Additionally, D! has been a strong actor and voice in establishing a Swedish network, acknowledgement and vocabulary of practice-based design research. 2. To me D! becomes a platform enabling continual interaction with other new and senior scholars broadening perspectives in relation to my home institution at Malmö University and in addition to Danish environments and networks I also engaged in as a PhD scholar. Particularly the thematic seminars/internats played an important role to me, in terms of pushing me to explore new theoretical areas related to design research. dinavia. Thus, currently design research (e.g. practice-based, programmatic and with experiments and design work at its core, etc.) is in my experience increasingly recognised within design education and research institutions. These approaches are also increasingly recognised as important in various funding calls/programmes. However, in the future there is still lots of work to do in terms of encouraging the broadening and acceptance of design research practices in other research domains as well. 4. I currently have a postdoc position at Malmö University (Sept 2012 Sept 2014) in many ways continuing and building Fyra frågor 1. Vad är din erfarenhet av Designfakultetens verksamhet? 2. Vad bidrog forskarskolan med för dig? 3. Hur anser du att designforskningsområdet utvecklats på senare år, dess status och framtid? 4. Vad gör du idag? Otto von Busch 1. Designfakulteten har varit en fantastiskt mötesplats och mycket inspirerande. Det finns så många sätt att närma sig design, och då ämnet är så nytt är det verkligen fruktbart att samla ihop resurserna och få känna på många perspektiv. 2. Internaten bidrog särskilt till att kunna tala om metod på ett friare sätt, att kunna söka stöd hos andra designer som jobbar med liknande frågor. Det är lätt att man annars gör sin forskning tekniktung. 3. Design blir alltmer etablerat som forskningsfält, särskilt i de nordiska länderna. Och designforskningen här har också en tydlig koppling till samhällsfrågor, politik och filosofi, vilket jag tycker är nyttigt. Då kan forskningen verkligen lyfta fältet och inte huvudsakligen vara teknisk. 4. Nu är jag professor i Textildesign på Konstfack och forskar huvudsakligen kring mode och politik. Martin Avila 1. I appreciate D! s general framework that delegates the theme and organisation of each meeting to the schools/ companies involved, even though they fall within a yearly strategy from D!. I have always enjoyed, and have tried to be open to the variety of agendas of each meeting. 2. Logistically, with the possibility 3. Parallel with the time the Design Faculty has existed, in my view the field of design research has generally matured rapidly both in Sweden and internationally. The faculty s close integration with the Nordes design research conferences and summer schools has surely been a future of design research lies in being capable of producing transversal (across disciplines) and integrative proposals that are difficult to make in traditional specialised research. 4. I hold a senior lecturer position at Konstfack and am responsible for design for sustainable development at the industrial design department. At the moment, upon the research interests and topics of my doctoral studies (materiality and co-designing practices). However, now I am doing this in relation to public and especially municipal sustainable urban transition practices which nicely matches with my background in architecture. however, I am living in Argentina and working on an international postdoc financed by the Swedish Research Council entitled Symbiotic Tactics. Design Interventions for Sensitizing to Ecological Complexity. The project will be developed through collaborations with research institutions in Sweden, Argentina and South Africa. to travel, meet people and perform work. Intellectually, with stimulating discussions that often took me outside of my own practice and frame of work and study.it made it possible for me to meet other design researchers and educators, and participate in conferences, and also gave me access to information on funding. It has always been important for me to be part of D! s activities because as a foreigner in Sweden, D! has been my window to the national landscape of design education and research. 3. I believe that design is going through a very productive crisis (one that stretches far beyond the design field ) and that necessarily leads to the reassessment of the field and to more diversified practices. In my view, the 18 DESIGNFAKULTETEN DESIGNFAKULTETEN 19

11 sign research are generally accepted and valued by its core community, there is still a long way to go before it is adequately recognised by the larger design communi- Kort & gott ty and other academic disciplines. We, as a community, have to continue demonstra- Camille Moussette 1. My experience of the D! activities has been very positive. I started my doctoral studies in Umeå as the only PhD student at the department, and I had very few reference points and other perspectives with which to tackle my design research activities. The D! network and its members provided a forum to share challenges and experiences, bad or good, related to doctoral studies and research in design. The value of meeting in person, and multiple times, with many professors, researchers and doctoral students from outside your own department is precious. You discover how design research and doctoral studies are framed and realised elsewhere in Sweden, Scandinavia and across the world. 2. The research school helped me connect with an extended group of researchers and PhD students, and ultimately develop an understanding of the design research field and its practitioners: who is working on what, how the research is done or presented, which tools and best practices are most common, what are the main traditions and directions in the design discipline(s), etc. The regular meetings held across Sweden allowed me to visit other schools and institutions, visit their everyday reality for postgraduate studies, and ultimately develop my own network 3. It s challenging to try to answer this question briefly. In short, I feel the design research field is maturing and establishing relatively solid foundations despite its short history. Elementary concepts, ideas and processes of design research have been examined for years or more, and have been shared and tossed around intellectually by many so they have become fairly recognised, and somewhat robust overall in the community. While the designerly ways and activities of de- Bo Westerlund 1. Aktiviteterna har inneburit otroligt värdefulla möten med forskare och doktorandkolleger från designforskning och angränsande fält. 2. Forskarskolan bidrog bland annat genom att visa hur brett designforskningsfältet är, och den gav även tillfälle att komma i kontakt med väldigt relevanta och viktiga möten med andra fält som har så mycket att bidra med för förståelsen av designforskning och även designarbete. Mötena är arrangerade kring relevanta teman med läsning, presentationer, workshops och diskussioner så att man ges tillfälle att fördjupa sig. ting that design research and its activities can produce knowledge that is unique, rigorous and relevant. Personally, moving forward, I would like to see an increased level of self-criticism and tighter measures of quality for design research projects or publications. Evaluation of design activities can be fairly loose and subjective in general. Assessment of good or great research endeavours is also often very tricky. When mixed together, the result can often be very diluted, substandard or even lame. I feel we ought to be more demanding and preoccupied by the quality of the work that we do in design research. I have seen a lot of very remarkable and thorough design research works out there, but there is also a massive amount of subpar or crappy projects around. It is hard to argue or convince people of the value of design research when the work doesn t radiate quality, professionalism or just passion! 4. Since January 2013, I m working at Apple in California, in the Input Devices group. We refine existing input devices like the keyboard and mouse, but we also prototype and develop new interfaces for people to interact with technology in various ways. 4. Jag arbetar som professor i industridesign på Konstfack där jag är ansvarig för grundutbildningen, men även engagerad i att få till stånd forskarutbildning och forskning inom designområdet. Grattis Martin Avila, vår alumni tillika lektor i industridesign på Konstfack och fil dr i design från HDK / Göteborgs universitet, som är den förste att av Vetenskapsrådet beviljas en internationell postdok inom konstnärlig forskning med inriktning mot design. Projektet har titeln Symbiotiska taktiker. (Symbiotic tactics. Design interventions for understanding and sensitizing to ecological complexity) och är ett samarbete med Multidisciplinary Institute of Vegetal Biology i Cordoba, Argentina och African Centre for Cities i Kapstaden, Sydafrika. Syftet med Vetenskapsrådets bidrag är att främja internationell rörlighet för nydisputerade forskare med svensk doktorsexamen. Samarbeten med SVID I skrivande stund utvecklas ett sam arbete mellan Designfakulteten och SVID, Stiftelsen Svensk Industri design, för release juni Design research är en söksida för designforskning och riktar sig till forskare, studenter och företagare inom design. Här kommer alla typer av designrelaterad forskning att kunna sökas på författare, ämne, key words, typ av publikation med mera. Syftet med designresearch.se är att lyfta designrelaterad forskning och visa hur den utvecklar samhället inom många olika fält samt ger ny kunskap och nya lösningar. SVID ger även ut tidskriften Swedish Design Research Journal, två gånger per år både på svenska och engelska. I denna deltar Designfakultetens studenter med till exempel forskningsartiklar. Tidskriften kan laddas ner eller beställas via www. svid.se/designresearchjournal Designforskning med bredd Att Designfakultetens studenter rör sig inom ett mycket brett fält kan illustreras av Noor Adila Mohd Rajili och Martin Bergman. Noor Adila är smyckedesigner i grunden och forskar vid Lunds universitet, avdelningen för Designvetenskaper inom området praktik och kunskapsskapande inom smyckedesign. Hennes arbete handlar bland annat om att identifiera vilket slags kunskap utövarna besitter, hur de fick denna kunskap samt hur den överförs till kreativa och innovativa insatser inom smyckedesign. Martin har en mastersexamen i produktutveckling med inriktning in dustridesign och forskar idag inom om rådet industridesign och funktionella ytor och hur känslor kopplas till en ytas FOTO: EMIL NORDIN Lisa Lindström, styrelseordförande för SVID och vd för designbyrån Doberman. of contacts and collaborators. Overall, D! network allowed me to better frame my doctoral project, by positioning myself and my activities in relation to the rest of the field, locally and internationally. 3. Designforskning har absolut blivit mer känt, i alla fall bland vissa grupper som designer, högskolor och universitet, men även hos flera forskningsfinansiärer. design. Med andra ord har han modifierat den världsberömda metodiken Kansei Engineering till att omfatta även ytor vilket inneburit att han idag ligger i fronten för områdets utveckling. 20 DESIGNFAKULTETEN 08 14

12 Kunskapsgivande internat FOTO: LOUISA JOHANSSON-SZUCS Internaten är stommen i Designfakultetens forskarskola och äger rum fyra gånger per år. De ger en introduktion till designforskningens olika metoder, teorier och områden samt och institutionen för Industridesign vid Konstfack. Att döma av publikens storlek är Fashion på Parson s the New School for Design, med en mycket uppskattad workshop på temat The Purgatory of Social guidades vi genom den amerikanska organisationsteoretikern Donald Schöns arbeten med hjälp av designteoretikern möjlighet för doktoranderna att skapa nätverk och få överblick över aktuell designforskning. intresset för ämnet stort. Föreläsningarna och panelsamtalen handlade om allt från Design. Doktorandpresentationer ingår alltid Erik Stolterman. Vår studierektor Maria Hellström designerns och forskarens roll, möjlighe- vid internaten, denna gång var det Helena Reimer är verksam vid Malmö högsko- designfakulteten är alltså ett nationellt centrum för designforskning. Ambitionen är att utveckla design som kunskapsfält för att kunna möta sociala, ekonomiska och tekniska utmaningar i samhället på ett hållbart, innovativt och estetiskt medvetet sätt. Största delen av vår verksamhet går därför ut på att driva en forskarskola som idag har drygt 50 doktorander, samtliga inskrivna vid någon av våra medlemsinstitutioner runt om i landet. Grundkursen ger en introduktion till designforskningens olika metoder, teorier och områden samt möjlighet för doktoranden att skapa nätverk och få överblick över aktuell designforskning både nationellt och internationellt. Undervisningen ger en gemensam bas för alla doktorander inom ämnet oavsett bakgrund och forskningsområde. Grundkursen planeras och leds av forskarskolans ledningsgrupp och äger rum på olika medlemsinstitutioner runtom i Sverige som då får möjlighet att presentera sin forskning. Ibland förläggs ett internat utomlands, vi har bland annat studerat sociala innovationer i italienska Citerna, Transdisciplinary and collaborative learning processes in design på Parson s the New School i New York och Social Innovation and Critical Design på Goldsmith University i London. Kristina Lindström och Åsa Ståhl, som tillsammans disputerade med avhandlingen Patchworking Publics-in-the-Making. Design, Media and Public Engagement, menar att internaten ger utrymme att utforska och fördjupa redan existerande intressen och bidrar till avgörande impulser för fortsatt arbete, ibland på en mycket konkret nivå. Som exempel ledde internatet i Citerna till att vi i vårt avhandlingsarbete fortsatte att undersöka hur en inbjudan formuleras utan att förutsätta vad problemet är, utan tillåter inbjudan att ta form i samspel mellan deltagarna. Det kan gälla ett sammanhang där man tar del av drömmar, problem, angelägenheter eller konflikter, berättar de. Sociala innovationers skärseld Ett av våra senaste internat handlade om sociala innovationer, ett allt viktigare fält inom designområdet. För att belysa detta och framför allt peka på designens möjligheter anordnades ett öppet heldagsseminarium kallat Designing Publics, Publics Designing: Design Roles in Social Innovation. Arrangörer var förutom Designfakulteten bland andra Mötesplats Social Innovation ter och utmaningar till vem som definierar problemen och hur olika samarbeten kan te sig. Hela seminariet finns dokumenterat på vår hemsida. Dagen före seminariet inledde Otto von Busch, professor i textil på Konstfack och Assistant Professor of Integrative Fördjupning & sommarkurser Som komplement till grundkursen finns i Designfakultetens regi fördjupningskurser inom speciella forskningsområden, metoder eller teoribildningar. Dessa kurser ges av medlemsinstitutionerna, på deras initiativ eller på uppdrag av Designfakulteten. Det finns också möjlighet att starta projekt eller speciella intressegrupper som då kan få ekonomiskt stöd från Designfakulteten. Utöver nämnda kurser ges vartannat år, i samarbete nätverket Nordes, en sommarskola med doktorander från hela Norden. Kraff vid HDK som berättade om sitt forskningsprojekt A designerly approach in place development. Andrew Whitcomb, också han från HDK, forskar inom ämnet designmetoder och talade om Exploration in Collaborative Design. Internatet avslutades med en föreläsning av Anna Rylander, forskare vid Business & Design Lab vid Göteborgs universitet, på temat Design Experiments & Pragmatism. Schön i Tranås och Latour i Malmö Ytterligare exempel på internattema är Designpraktik kunskapsproduktion och kunskapsbehov. Ett tjugotal studenter träffades i Tranås på företaget Materia, grundat av en av dem Kersti Sandin, idag professor vid Carl Malmstens skola vid Linköpings universitet. I en workshop trängde vi djupt in i företagets identitet och letade efter dess DNA. I en annan la där hon bland annat organiserade ett internat på temat Re-Assembling the Social. Detta vigdes helt och fullt åt Bruno Latour, fransk sociolog känd för sina studier av kunskapsbildning och vetenskapsteori. Med honom i fokus föreläste professor Torben Elgaard Jensen som forskar i brukardriven innovation vid Aalborg universitet, diskuterades på ämnet Reading Latour och workshoppades om Mapping controversies med designforskaren Alex Wilke från Goldsmiths. Denna gång presenterade PhD-studenterna Zeenath Hassan och Henrik Svarrer Larsen sina projekt Participation as an Act of Mediation respektive Tangible Participation; Programmatic Design Research and Design Engagements in a Pedagogical Praxis. Sedan Designfakulteten startade har 31 internat genomförts, det senaste vid Textilhögskolan i Borås på temat Materialities. 22 DESIGNFAKULTETEN DESIGNFAKULTETEN 23

13 The Need to Think Big and Internationalise! Doctoral education in design is in a formative stage all over the world. Sweden, through the Swedish Faculty for Design Research and Research Education (Designfakulteten), has had a unique and strong position in developing doctoral education in design, which is reflected in its exceptional growth and results since its founding in around the world there are differences in approaches to the subject of design, in methodologies for carrying out research, and in experiences with industrial and societal applications. There is also an increasing amount of examples, theoretical depth and recognition of the subject and its contributions across academic, industrial and public sectors. This provides new horizons for the future development of Designfakulteten. Knowledge exchange on an international basis is necessary to further develop doctoral education in design. A networked organisation and knowledge exchange across institutions, faculty and students increases the critical mass and quality within the new but rapidly developing field. Knowledge and experiences are generated relevant to multiple contexts, cultures and beneficiaries of design research, which contributes to the competence and competiveness of doctoral students and their future employers. Designfakulteten demonstrates this across Sweden and, increasingly, on a Nordic basis, through the bi-annual summer doctoral school organised with Nordes the Nordic Design Research Network and a planned common doctoral course. International secretariat and future development Designfakulteten s strong position and network of institutions, graduates and results represent a unique contribution to developing doctoral design education not only on a Swedish but on a Nordic, European and international basis. This has been a motivation behind creating an international secretariat for Designfakulteten in A further motivation has been the increasing call for and funding for such developments in Europe. In the EU research and innovation programme Horizon 2020, there are more opportunities for design research and doctoral education than in any previous EU funding programme. Launched in 2014, it will distribute 80 billion over 7 years to research networks, projects and platforms. Design is mentioned specifically in the Horizon 2020 topic Societal Challenges, along with related interests such as sustainable and inclusive environ ments, social innovation and creativity and new forms of innovation, and doctoral education and networks are targeted through the dedicated funds. More than previous programmes, Horizon 2020 emphasises characteristics of design research including interdisciplinarity, demonstration, public participation and industrial and societal application. Doctoral positions and research are increasingly coordinated, centralised and funded on a European level, Swedish, Nordic and EU funding programmes are increasingly aligned. Responding to and shaping the topics in Horizon 2020 represents an unprecedented oppor tunity for future development of design, doctoral education in Sweden and Designfakulteten. Ramia Mazé, International Secretariat Designfakultetens disputerade designdoktorer till och med maj 2014 Carl Jörgen Normark, The User as Interface Designer Personalizable Vehicle User Interfaces (Luleå tekniska universitet, planerad till ) Johan Blomkvist, Representing Future Situations of Service Prototyping in Service Design (Datavetenskap, Linköpings universitet ) Katarina Wetter Edman, Design for Service: A framework for articulating designers contribution as interpreter of users experience (HDK, Business & Design Lab, Göteborgs universitet ) Mads Høbye, Designing for Homo Explorens: Open Social Play in Performative Frames (K3, Malmö högskola ) Kristina Lindström och Åsa Ståhl, Patchworking publics-in-the-making: design, media and public engagement (K3, Malmö högskola ) Oskar Jonsson, Furniture for Later Life: Design Based on Older People s Experiences of Furniture in Three Housing Forms (Designvetenskaper, Lunds universitet, ) Ingela Lindahl, Visual aesthetics in product development: A balance between commercial and creative imperatives (Ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet ) Fabian Segelström, Stakeholder Engagement for Service Design: How stakeholder insights for service design are formed and communicated (Datavetenskap, Linköpings universitet ) Marcus Jahnke, Meaning in the Making: Introducing a hermeneutic perspective on the contribution of design practice to innovation (HDK, Business & Design Lab, Göteborgs universitet ) Ulrika Wänström Lindh, Light Shapes Spaces: Experience of Distribution of Light and Visual Spatial Boundaries (HDK, Göteborgs universitet, ) Camille Moussette, Simple Haptics: Sketching Perspectives for the Design of Haptic Interactions (Designhögskolan, Umeå universitet ) Mette Agger Eriksson, Material Matters in Co-designing (K3, Malmö högskola ) Martin Avila, Devices: Hospitality, Hostility and Design (HDK, Göteborgs universitet ) Åsa Wikberg Nilsson, Rethinking Designing: Collaborative probing of work and workplace change (Industriell design, Luleå tekniska universitet ) Phillip Tretten, Information Design Solutions for Automotive Displays: Focus on HUD (Ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet ) Henric Benesch, Kroppar under träd en miljö för konstnärlig forskning (HDK, Göteborgs universitet ) Bo Westerlund, Design Space Exploration: co-operative creation of proposals for desired interactions with future artefacts (Datavetenskap och kommunikation, KTH ) Kajsa G Eriksson, Concrete Fashion: Dress, Art, and Engagement in Public Space (HDK, Göteborgs universitet ) Otto von Busch, Fashion-able: Hactivism and Engaged Fashion Design (HDK, Göteborgs universitet ) Medlemmar som stöttar och bidrar Designfakulteten fungerar som en nationell resurs för designforskning. Tillsammans med våra medlemsinstitutioner, som är listade här under, stödjer och initierar vi designforskning samt bidrar till att synliggöra området gentemot forskningsfinansiärer och andra intressenter. Blekinge Tekniska Högskola Chalmers Arkitektur Produkt- och produktionsutveckling Göteborgs universitet Handelshögskolan HDK, Högskolan för Design och Konsthantverk Högskolan i Borås Textilhögskolan Karlstad universitet Konstfack Kungliga Tekniska Högskolan, KTH Datavetenskap och kommunikation Industriell teknik och management Teknik och hälsa Linköpings universitet Datavetenskap Ekonomisk och industriell utveckling Linnéuniversitetet Design Luleå tekniska universitet Ekonomi, teknik och samhälle Lunds universitet Designvetenskaper Malmö högskola K3 Konst, kultur och kommunikation Mälardalens högskola Stockholms universitet Data- och systemvetenskap Södertörns högskola Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik Tekniska högskolan i Jönköping Maskinteknik Umeå universitet Designhögskolan samt: Interaktiva Institutet SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign 24 DESIGNFAKULTETEN DESIGNFAKULTETEN 25

14

Protokoll styrelsemöte 23 2014-05-12

Protokoll styrelsemöte 23 2014-05-12 1/5 2014-06-09 Protokoll styrelsemöte 23 2014-05-12 Närvarande: Pelle Ehn, K3 Malmö Högskola D&R (PE) ordförande Margareta Norell Bergendahl, ITM KTH KTH (MNB) Åsa Wikberg-Nilsson, ordf D&R (ÅW) Närvarande

Läs mer

Protokoll styrelsemöte 26 2015-03-17

Protokoll styrelsemöte 26 2015-03-17 1/5 Protokoll styrelsemöte 26 2015-03-17 Närvarande: Stefan Holmlid, Datavetenskap Linköpings universitet ordförande (SHd) Margareta Norell Bergendahl, ITM KTH KTH (MNB) Åsa Wikberg Nilsson, Luleå Tekniska

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 SVID, Stiftelsen Svensk Industridesigns, remissyttrande angående Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING

OPEN NETWORKED LEARNING OPEN NETWORKED LEARNING Internationell kurs och arena för gränsöverskridande samarbete Lars Uhlin (Karolinska institutet) Maria Kvarnström (KI), Lotta Åbjörnsson, Maria Hedberg & Kenneth Johansson (LU),

Läs mer

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen)

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen) Mårten Almerud Internationaliseringsansvarig Pedagogiska institutionen Umeå

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN

OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN OPEN NETWORKED LEARNING EN ÖPPEN KURS FÖR KOLLABORATIVT LÄRANDE ONLINE I SAMVERKAN MELLAN LÄROSÄTEN Lars Uhlin och Maria Kvarnström Enheten för medicinsk pedagogik (UME), Karolinska Institutet, Stockholm

Läs mer

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011 Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning

Läs mer

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl. www.htu.se

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl. www.htu.se Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift Lars Ekedahl www.htu.se Innehåll UoH:s uppgifter Kompetenscentrum S-SENCE Personliga reflektioner och kommentarer www.htu.se

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Collaboration between companies and universities. ICES Embedded Conference Scandinavia, 4 oktober 2011

Collaboration between companies and universities. ICES Embedded Conference Scandinavia, 4 oktober 2011 Collaboration between companies and universities ICES Embedded Conference Scandinavia, 4 oktober 2011 Mats Hanson KTH, Department of Machine Design, Mechatronics Lab. http://www.kth.se/itm/inst/mmk http://www.kth.se/itm/inst/mmk/org/mda/medarbetare/hanson-mats-

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &

Läs mer

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad.

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. har varit aktivt sedan 2004, men min bransch erfarenhet började redan 1983. Jag sysslar

Läs mer

The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS

The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS The Academic Career Path - choices and chances ULRIKKE VOSS The Academic Path Professur söks i konkurrens 5llsvidareanställning D O K T O R S E X Postdoktor!dsbegränsad max 2 år enligt avtal Biträdande

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Human Dynamics att förstå sig själv och andra

Human Dynamics att förstå sig själv och andra Human Dynamics att förstå sig själv och andra Vad ger Human Dynamics? Forskning har visat att det största hindret för att skapa framgångsrika företag inte ligger i bristen på affärsidéer utan i bristande

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg

MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse

Läs mer

Vision bortom Kerstin Öhrn

Vision bortom Kerstin Öhrn Vision bortom 2015 Styrgruppen för vision bortom 2015 Marita Hilliges, rektor Elin Holmsten, akademichef Marie Elf, områdesnämndsordförande Ulrica Momqvist, informationschef Caroline Bastholm, doktorand

Läs mer

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache

UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET. Cecilia Gullberg Anette Persson Stache UU Innovation FÅR SAMARBETEN ATT VÄXA; IDÉER ATT BLI VERKLIGHET Cecilia Gullberg Anette Persson Stache Innehåll Uppsala universitet och UU Innovation Konceptet AIMday Exempel Fördelar och resultat Kommande

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete Gäller studenter antagna fr.o.m. höstterminen 2014.

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete Gäller studenter antagna fr.o.m. höstterminen 2014. Utbildningsplan Masterprogrammet i design Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete 131211. Gäller studenter antagna fr.o.m. höstterminen 2014. 1 GRUNDLÄGGANDE

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

2012-08-28. Göran Nordström. FP7 Science in Society Vägen till en beviljad ansökan och om samarbetet mellan 10 EU-länder.

2012-08-28. Göran Nordström. FP7 Science in Society Vägen till en beviljad ansökan och om samarbetet mellan 10 EU-länder. 2012-08-28. Göran Nordström FP7 Science in Society Vägen till en beviljad ansökan och om samarbetet mellan 10 EU-länder. Upplägg Lite om mig Info om vårt projekt: SECURE Arbetet med ansökan Styrkor hos

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

The GEO Life Region. Roland Norgren - Process Manager R&I. Creating the tools for the Healthy and Wellbeing Life.

The GEO Life Region. Roland Norgren - Process Manager R&I. Creating the tools for the Healthy and Wellbeing Life. The GEO Life Region Creating the tools for the Healthy and Wellbeing Life Roland Norgren - Process Manager R&I Denna presentation är skyddat av upphovsrättslagen. Alla rättigheter till presentationen ägs

Läs mer

Fakulteten för konst och humaniora

Fakulteten för konst och humaniora Dnr: 2015/3957 3.1.1 Utbildningsplan Fakulteten för konst och humaniora Innovation genom ekonomi, teknik och design inriktning design, masterprogram, 120 högskolepoäng Innovation through Business, Engineering

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö.

Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Lights in Alingsås Nordens största workshop inom ljussättning i offentlig miljö. Varje oktober sedan år 2000 kommer världsledande ljusdesigners till Alingsås för att ljussätta centrala delar av staden.

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Sweden Water Research FoU-bolaget för framtida VAutmaningar

Sweden Water Research FoU-bolaget för framtida VAutmaningar Sweden Water Research FoU-bolaget för framtida VAutmaningar Kenneth M Persson SVU 25 år 1 juli 2013 och 1 januari 2014 Monday, November Bara kommunalt (ingen fond, ingen universitetsinstitution) Vattenforskning

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Design o tjänster...... Claes Frössén. S t i f t e l s e n S v e n s k I n d u s t r i d e s i g n

Design o tjänster...... Claes Frössén. S t i f t e l s e n S v e n s k I n d u s t r i d e s i g n Design o tjänster... 03 03 05... Claes Frössén S t i f t e l s e n S v e n s k I n d u s t r i d e s i g n S t i f t e l s e n S v e n s k I n d u s t r i d e s i g n S t i f t e l s e n S v e n s k I

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Kommunikativ plattform 2014 Uppdaterad senast

Kommunikativ plattform 2014 Uppdaterad senast Kommunikativ plattform 2014 Uppdaterad senast 2014-05-28 Innehåll Vad är en kommunikativ plattform?... 3 Målgrupper... 4 Samtliga målgrupper...4 Interna målgrupper...4 Kärnvärden och stödord... 5 Tonalitet

Läs mer

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector

Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Thesis for the degree of Licentiate of Philosophy, Östersund 2014 Understanding Innovation as an Approach to Increasing Customer Value in the Context of the Public Sector Klas Palm Supervisors: Håkan Wiklund

Läs mer

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola 18th February 2016, Gothenburg Handlingsplan för Skapande skola Bakgrund The International School of the Gothenburg Region (ISGR) är en International Baccalaureate (IB)-skola för årskurserna 0-12. Skolan

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Projektrapport Kritisk design

Projektrapport Kritisk design Projektrapport Kritisk design 1. Projektidé Projektet Kritisk design - en förstudie och en kartläggning över designers, företag och forskningsinstanser för vidare samarbeten och utveckling i Stockholm.

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker Hälsan tiger still och medborgaren samtycker En betraktelse över medborgarsamverkan i två regionala projekt inom e hälsa och e government Annelie Ekelin och Sara Eriksén Det europeiska perspektivet Genom

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Henrik Poulsen, Odense kommun Monica Hjern, Norrköpings kommun Emma Hanson, Linköpings universitet Disposition Henrik Bakgrund, upplägg, avhandlade tema Monica-

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC SVERDs HÖSTKONFERENS DEN 22 OKTOBER, 2015. KK-STIFTELSEN STOCKHOLM Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson, V Ordförande SVERD, ansvarig för ICDE ON_BOLDIC Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vår rapport Lars Geschwind, KTH & Eva Forsberg, Uppsala universitet Forskning om högre utbildning i Sverige: aktörer, miljöer och teman, Vetenskapsrådets

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer