Blåsor gör giftet mer potent

Transkript

1 Spets 1/05 Om forskning och utveckling vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå TELEMEDICIN Robotics blir hjälp åt dementa sidorna Blåsor gör giftet mer potent sidorna 2 3 Projektiler i cancerattack sidorna Könets roll för hälsan sidan 24 SPETSFORSKNING Från bananfluga till människa sidorna 6 7 Spets 1/05 1

2 Pris på pris för Palmer Forskaren Ruth Palmer vid Umeå centrum för molekylär patogenes, UCMP, tillhör framtidens forskningshopp. Just nu haglar utmärkelserna över henne. Tidigare i år nominerades hon efter hård granskning som kandidat till forskartävlingen European Young Investigator Awards EURYI. Priset, anslag i mångmiljonklassen, tilldelades dock ingen forskare i Sverige. Däremot fick Palmer 2005 års Fernström-pris på kronor i Umeå. Priset får hon för sin forskning om tumörassocierade signalproteiner med bananflugan som modellsystem. Priskommittén pekar särskilt på hennes grundläggande studier av proteinet anaplastiskt lymfomkinas, alk. Ruth Palmer och hennes forskargrupp vid UCMP har gjort flera betydande upptäckter som publicerats i Nature och andra välrenommerade tidskrifter. Hon ingår också i ett av de spjutspetsprojekt som beskrivs i detta nummer av Spets. I september fick hon ytterligare ett vetenskapligt pris, The Svedberg-stipendiet. Detta ges årligen till en framstående biokemist/molekylärbiolog som är under 40 år och verksam i Sverige. Stipendiet delas ut av Svenska föreningen för biokemi och molekylärbiologi (SFBM) och Nationalkommittén för biokemi och molekylärbiologi och är på kronor. Ruth Palmer får det för sin upptäckt om hur utvecklingen av muskler i tarmsystemet kontrolleras. Redan som doktorand i London identifierade och karaktäriserade hon en ny familj av fosfatbindande proteiner. Som post-doc började hon med bananfluga som modellsystem att studera signalproteiner med betydelse för celltillväxten. Där identifierade hon den gen i bananflugan som är inblandad i reglering av cellers mognad, tillväxt, adhesion och rörelse. I Umeå har hon fortsatt med att kartlägga processerna kring embryonala utvecklingssteg. Hennes senare arbeten har fokuserats kring alk, en receptor som orsakar cancer hos människor när den inte är rätt reglerad. Hon har identifierat och karaktäriserat detta protein i bananflugan (Dalk). Ruth Palmer kom till Umeå Hon har nyligen accepterat en sexårig högre cancerforskartjänst, finansierad av Cancerfonden. Smart forskning ska lura klurig Koleraepidemier skördar tusentals människoliv varje år. Ett vaccin som är pålitligt och har lång effekt är målet för den forskning som leds av Sun Nyunt Wai, docent i medicinsk mikrobiologi i Umeå. Men kolerabakterien är en lurig rackare! Greti Ohlsson bakterie Virulensfaktorer, vad som gör bakterier giftiga, är jätteintressant, tycker Sun Nyunt Wai. Sjukdomsframkallande campylobacter, koli-, kolera- och salmonellabakterier hör därför till hennes dagliga umgänge. Redan som ung forskare gjorde hon uppmärksammade upptäckter av egenskaper hos bakterier. En av dem presenterade hon 1995, sedan hon i sitt arbete vid Kyushu-universitetet i Japan upptäckt hur vissa Gram-negativa bakterier sprider giftämnen via små blåsor, vesiklar. Ett exempel på denna typ av infektion är den s k turistdiarrén som orsakas av enterotoxinogena kolibakterier. I en senare artikel i tidskriften Cell har Sun Nyunt Wai och kollegor, bl a i Umeå, visat hur effektivt mekanismen fungerar för att smitta värdceller. Toxinet produceras i en inaktiv form i bakterierna, men ändrar sin struktur och blir aktivt när blåsorna snörs av. Detta kan ta hål på värdcellernas membran och därigenom leda till celldöd. Vi har studerat proteinet ClyA, ett toxin som utsöndras i blåsor av kolibakterier och vissa salmonellabakterier. Vi konstaterade att rent toxin har liten effekt på målcellerna, medan blåsorna gör giftet betydligt mer potent. Det tyder på att de inte bara transporterar toxinet utan också aktiverar det, säger hon. Forskningsresultaten fick stor uppmärk- Bakterien sprider sitt toxin effektivt. Så länge det är kvar inuti organismen är det inaktivt, men när det paketeras i blåsor ändrar det också struktur. När blåsorna lösgörs är toxinet så potent att det kan ta sig in i värdcellerna och orsaka celldöd. 2 Spets 1/05

3 Sun Nyunt Wai har särskilt intresserat sig för kolerabakterien. Det är en lurig rackare som kan göra sig resistent och som beter sig helt olika i och utanför kroppen. samhet och ledde till att Sun Nyunt Wai 2004 belönades med Fernström-priset. Bytte karriär Sun Nyunt Wai kommer ursprungligen från Myanmar, tidigare Burma. Där utbildade hon sig till läkare. Under sju år arbetade hon som specialist i obstetrik och gynekologi, men längtade efter att forska. Det var svårt att få pengar till forskning. Så när jag fick chansen i Kyushu 1990 tog jag den. Eftersom det stipendium hon fick handlade om mikrobiologi blev hon tvungen att byta karriär. Efter disputationen fick hon en post doc-tjänst, och därefter ytterligare en, vid Stanford-universitetet i USA. När post doc-tiden var slut väntade fast jobb som biträdande professor i bakteriologi i Kyushu. Där fanns också stora möjligheter att komma bakterierna in på livet. Institutionen förfogar över avancerad elektronmikroskopisk utrustning, där bakterierna kan studeras i hög upplösning. Däremot var kunskaperna om genreglering begränsade, vilket var skälet till att Sun Nyunt Wai 1999 sökte ett stipendium som gästforskare inom molekylärbiologin i Umeå. Jag ville lära mig mer om genetiken, om vad som skiljer bakteriernas vildtyper från mutanter. Jag ville också lära mig om hur man med knock out-teknik kan styra utvecklingen av vissa egenskaper. Fokus på kolera Just det var möjligt i Umeå och lärt sig har hon gjort. Idag börjar hon förstå de mekanismer som påverkar produktionen av vesiklarna. Sedan hon kom till institutionen har hon arbetat med flera olika bakterier. En som ger betydligt allvarligare sjukdom än turistdiarré är kolerabakterien. Eftersom sjukdomen ger diarréer med vätskeförluster på upp till 20 liter per dag är den livshotande. Vaccin finns, men är inte hundraprocentigt effektivt och immuniteten varar inte heller så länge. Vi hoppas att vår forskning ska ändra på det, säger Sun Nyunt Wai. Kolerabakterien är märklig på flera vis. I regelbundna mönster, ofta två gånger per år, drabbar epidemier utvecklingsländerna. Lika regelbundet är den försvunnen. Varför den beter sig så vet man inte. Spets 1/05 Vi måste veta mer om bakteriens beteendemönster och livscykler om vi ska nå dit vi hoppas. Just kolerabakterien är nämligen i normalfallet inte särskilt potent. Bakterien måste passera magen för att komma till de receptorer som den fäster mot i tarmen. Och eftersom den är känslig för syra krävs stora bakteriemängder om man ska bli sjuk. När bakterien odlas på agarplatta konstaterar man lätt att den är känslig för klorin. Utsätts den däremot för svält händer något märkligt. Den inte bara krymper och rynkas, utan utvecklar också motståndskraft mot både klorin och syra. Den är klok. Genom att ändra sitt genuttryck gör den sig resistent. När den så kommer in i kroppen kan den också orsaka sjukdom, säger Sun Nyunt Wai. Så helt lätt att studera är den inte. Olika signaler styr virulensen i kroppen och utanför. T ex går koleratoxinet inte att uttrycka in vitro vid kroppstemperatur och neutralt ph. Först vid en temperatur på 30 grader och ett phvärde på 6,8 kommer signalerna i gång. Sun Nyunt Wai fick så småningom en forskarassistenttjänst i medicinsk biologi och blev därmed kvar i Umeå. I fjol blev hon docent i medicinsk mikrobiologi och arbetar också som vikarierande lektor. Idag leder hon en grupp med två doktorander och en post doc i en allmänt dynamisk, internationell miljö. Att det inte är ett permanent jobb har både för- och nackdelar, menar hon. I Japan hade alla fasta tjänster. Med en tidsbegränsad tjänst måste man hela tiden visa på resultat, tävla, vara produktiv och lite aggressiv också. Det är inte alltigenom negativt! 3

4 Ostabila proteiner ger kort överlevnad Mikroskopbilden visar en angripen nervcell. Kärnan är blå, och det brunaktiga fältet är en s k Brännström-kropp, som upptäcktes av Thomas Brännström, docent i Umeå. Brännström-kroppen ansamlas i ett sent stadium av sjukdomen. Forskarna tror att det är förstadiet till Brännströmkroppen, d v s de ihopklumpade proteinerna som orsakar sjukdomen. SOD1 och ALS omoget SOD1 felveckning nervskador! normal veckning hopklumpning moget SOD1-protein Brännström-kroppar ansamlas i nervcellerna Aggressivt sjukdomsförlopp och instabilitet hos de inblandade proteinerna hör samman vid ALS. Är proteinerna mycket ostabila är överlevnadstiden inte mer än fem år. Det visar en studie vid Umeå universitet. Karin Wikman Forskare har länge misstänkt att ALS, amyotrofisk lateralskleros, beror på att proteinet SOD1 felveckas och klumpar ihop sig. För första gången har nu forskarna i Umeå kunnat visa att felveckade proteiner verkligen är orsaken. Resultaten från vår studie ger trovärdighet åt att det behövs en strategi för att stabilisera proteinet om sjukdomen ska kunna behandlas. Det säger Mikael Oliveberg, professor i biokemi och huvudförfattare till artikeln som är publicerad i den amerikanska tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences. ALS är en sjukdom med starkt varierande överlevnad. Vissa patienter lever i över 20 år efter diagnos, andra inte ens ett år. För ungefär var tionde är ALS en ärftlig sjukdom som orsakas av SOD1-mutationer. Umeå-forskarna har nu kunnat mäta exakt hur mutationerna påverkar veckningen och sedan jämfört det med sjukdomsförloppet. De bäst beskrivna mutationerna för ALS har undersökts. Studien visar på väldigt ostabila proteiner i de fall där överlevnadstiden inte är mer än fem år och betydligt mer stabila när överlevnaden är över 10 år. Ett ostabilt protein växlar mellan olika mognadsfaser och kan återfalla till sin ursprungliga och sladdriga form. Vid sådana omogna tillstånd klibbar proteinet lätt ihop, veckas fel och skadar nervcellerna. Ett stabilt protein stannar med större sannolikhet kvar i en sammanhållen, säkrare form. Sjukdoms- alstrande mutationer påverkar veckningen på olika sätt, men konsekvenserna är de samma; mängden omogna och sladdriga proteiner ökar. ALS har visat sig vara ett oväntat bra modellsystem. Alzheimers sjukdom och prionsjukdomar orsakas oftast av proteiner som är svåra att studera. SOD1 är däremot förhållandevis lätt att arbeta med och Umeå-forskarna har skaffat sig djupgående kunskaper. Dessutom finns över 100 olika SOD1-mutationer som alla påverkar patienterna på olika sätt. Det finns inte ett så brett spektrum av mutationer hos andra neurodegenerativa sjukdomar. Alzheimers kan t ex bara kopplas till ett fåtal. Den stora informationsmängden gör att ALS kan bli en viktig referenssjukdom i studier av de över 30 andra svåra proteinsjukdomar som vi tror orsakas av liknande mekanismer. Våra resultat kan hjälpa oss att förstå även andra sjukdomar där proteinerna inte låter sig studeras lika lätt, berättar Mikael Oliveberg. Umeåprofessor leder internationellt sällskap Lars Hjalmar Lindholm, professor i allmänmedicin och känd för sin forskning om behandling av högt blodtryck, har valts till näste ordförande i det ledande vetenskapliga sällskapet på området, International Society of Hypertension (ISH). Lindholm tillträder som ordförande vid kongressen i Japan oktober Huvuduppdraget blir att förbereda och arrangera en stor kongress i Berlin ISH har ca 800 högt meriterade forskare över hela världen som medlemmar, bland dem ca 30 svenskar. En uppgift är att i samarbete med WHO ta fram internationella riktlinjer för blodtrycksbehandling. Idag beräknas mer än en fjärdedel av världens befolkning lida av högt blodtryck, och antalet ökar. Lindholm, som bl a uppmärksammats för sin medverkan i en Lancet-artikel om betablockeraren atenolol, valdes på ett programförslag som bl a handlade om att kontrollera ökningen. Förebyggande insatser, diagnos, behandling och kontroll inte minst i utvecklingsländerna står som första punkt. En stor utmaning för ISH är också det faktum att det är väl känt hur högt blodtryck ska behandlas men att det inte genomförs i praktiken. Därför ska också samarbete med öppenvårdens läkare ökas och förbättras. Äldrevårdspris till Norberg Astrid Norberg, professor vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, och pionjär inom den svenska omvårdnadsforskningen, har fått äldrevårdspriset The 2005 Award for Distinguished Service to the Field of Psychogeriatrics in the Congress Host Country av den amerikanska organisationen IPA, International Psychogeriatric Association. Motiveringen lyder: IPA honors you as a world leader in caring research in psychogeriatrics. Astrid Norberg delar utmärkelsen med Drottning Silvia, som belönas bl a för sitt stöd till utbildning inom demensvården. Priserna delades ut i samband med invigningen av IPAs kongress i Stockholm. Då anordnades också ett speciellt symposium till Astrid Norbergs och Bengt Winblads ära: Research in Dementia Care Makes Difference How to implement Nursing Research in Clinical Work. 4 Spets 1/05

5 Ökad konkurrens välkommen nyhet Dålig kontroll och för lite konkurrens. Modellen för hur alf-medlen fördelats har varit förlegad, menar Torbjörn Egelrud. Som ny FoUU-chef i landstinget får han nu se vad nya regler och ett närmande till regiongrannarna kan innebära för forskningen. Torbjörn Egelrud, landstingets nye FoUU-chef. 10,5 miljoner kronor blir nu möjliga att söka av forskare i norra regionen. Potten består till två tredjedelar av alf-medel från Västerbottens landsting. Det av de fyra landsting som berörs bidrar med den resterande tredjedelen. Ett av målen är att höja kvaliteten, ett annat att få en bättre koppling till pågående projekt. Själv tror jag stenhårt på att det är bra att lyfta bort ansvaret för en del av alf-medlen för forskning från verksamheten. Torbjörn Egelrud, professor i dermatologi och venereologi i Umeå, är sedan augusti landstingets nya FoUU-chef. I juni lämnade han uppdraget som dekanus vid medicinska fakulteten. Nu ska han på halvtid leda den stab som samordnar landstingets engagemang i FoUU-frågor. Jobbet känns intressant och utmanande. Jag har ju erfarenhet av både universitets- och landstingsvärlden och vet att samverkan är helt avgörande, säger han. Utvecklande Via FoUU-staben hanterar landstinget bl a sina alf- och tua-avtal, planerar AT- och STtjänstgöringar och administrerar forsknings- Spets 1/05 FOTO: JAN ALFREDSSON ansökningar och -anslag. Att åstadkomma en hälsoorientering av hälso- och sjukvården, följa hälsoutvecklingen hos befolkningen och arbeta med förebyggande och hälsofrämjande utvecklingsprojekt hör också till stabens uppgifter. I uppdraget som dekanus har samverkan med landstinget varit en viktig del. Torbjörn Egelrud har haft mycket att göra med flera av sina nya medarbetare. Att han inte riktigt vet vad han själv ska göra och vad alla arbetar med är ett övergående problem. Vad gör en hälsoutvecklare? Vilka problem attackerar de och hur? Jag har mycket att lära och det känns spännande, säger han. En av FoUU-stabens nya uppgifter blir att hantera fördelningen av de 10,5 miljoner kronor som nu blir sökbara. En positiv utveckling, tycker Torbjörn Egelrud. Merparten av alf-medlen fördelas fortfarande på klinikerna enligt de klassiska principerna om hur mycket verksamhet som upplåtits för universitetet och efter grova mått på forskningsaktiviteten de senaste åren. Även om det på vissa kliniker fungerat bra har konflikten mellan sjukvårdens och forskningens behov varit tydlig. Med nytt redovisningssystem kommer det förhoppningsvis att bli mycket, hoppas han. Numera får kliniken alf-medel bara om man kan redovisa kostnader. Bättre kvalitet Ändå har användningen ofta, menar Torbjörn Egelrud, varit suboptimal, och någon klar koppling mellan alf-finansierad forskning och kvalitet finns inte. Därför ser han konkurrensutsättning som en välkommen förändring. Att vidga möjligheterna till att omfatta hela regionen är viktigt av flera skäl, menar han. Högspecialiserad vård kräver att samarbetet fungerar. För forskningen och behovet av patientmaterial är kravet det samma. Torbjörn Egelrud vill gärna se fler utvärderingar av landstingets satsningar på forskning. Av den nya fördelningsmodellen hoppas han på så goda resultat att de sökbara medlen efter hand kan öka. Treåriga alf-forskartjänster på deltid är en möjlig utveckling, menar han. Hans egen forskning har däremot kommit i kläm under de sex åren som dekanus. En rad halvfärdiga manuskript vittnar om att uppdraget krävt sin tribut. Jobbet var roligt, men slitsamt och långt från en halvtidssyssla. Nu vill han göra annat. Mer än halva sin tid tänker han därför inte vara FoUU-chef. Alf-medel sökbara I mitten av september gick ansökningstiden ut för de 10,5 miljoner kronor i forskningsmedel som nu kan sökas i norra regionen. Intresset var överraskande stort. Västerbottens läns landsting och medicinska fakulteten vid Umeå universitet har enats om att avsätta ca sju miljoner kronor av alf-medlen till en central, sökbar pott för forskning. Norrlandstingens regionförbund har rekommenderat medfinansiering på 3,5 miljoner kronor från berörda landsting. I mitten av september gick alltså ansökningstiden ut. Då hade 102 ansökningar motsvarande en summa på 83,5 miljoner kronor kommit in. De allra flesta projekt hade anknytning till Västerbotten, men man kunde notera tre huvudsökanden från Norrbotten och två från Jämtland. Könsfördelningen med 28 kvinnor som huvudsökande och resten män noteras som ett bättre resultat än spjutspetsansökningarna. Det nya sättet att fördela alf-medel för forskning ska tills vidare ses som ett komplement med projektanslag i storleksordningen kronor. Faller försöket väl ut blir det efter hand allt större avsättningar. Målet är bl a att möjliggöra satsningar på strategiskt viktiga forskningsområden och att stimulera till nya konstellationer och samarbeten mellan forskare. Man hoppas också att konkurrensutsättning ska höja kvaliteten i den patientnära kliniska forskningen. Huvudsökande och ansvarig för projektet ska vara läkare med doktorsexamen inom norra sjukvårdsregionen, verksam i forskning med anknytning till medicinska fakulteten vid Umeå universitet. Miljoner mot malaria Molekylärbiologen Cathrine Persson vid Umeå universitet har från National Institutes of Health (NIH) i USA fått ca 2,5 miljoner kronor för forskning om ett vaccin mot malaria. Konkurrensen om NIH-anslagen är stenhård och det är inte ofta forskare i Sverige beviljas medel. Malaria är ett stort världshälsoproblem och för närvarande finns inget vaccin. Det femåriga projektet handlar om att studera det skydd som olika syntetiska vacciner ger. Cathrine Persson samarbetar med professor Elizabeth Nardin, NYU School of Medicine, New York, USA. Vi hoppas kunna ta fram ett verksamt vaccin, vilket skulle vara ett stort genombrott i försöken att utveckla skydd mot malaria, säger Cathrine Persson. 5

6 Nus behåller täten Norrlands universitetssjukhus i Umeå bevarar sin frontposition vad gäller strålbehandling med hög precision. Detta sedan onkologiska kliniken i somras fick klartecken att köpa in en s k linjäraccelerator med tillhörande magnettomografi, MR, för 27 miljoner kronor. Strålbehandling är ett kostnadseffektivt sätt att behandla cancer, och onkologen i Umeå är föregångsklinik på området. De satsningar som gjorts under åren, bl a på en racetrackmicrotron samt annan avancerad utrustning, har placerat Umeå på kartan också internationellt. I slutet av 2003 beslutades att en 20-årig linjäraccelerator skulle bytas ut. Under fjolåret har onkologen jobbat med analyser och studiebesök inför upphandlingen. Eftersom tekniken utvecklas snabbt fanns nu en möjlighet att köpa en kombinationsutrustning. Cancersjukvården räknas som ett av universitetssjukhusets profilområden. Genom denna satsning kan sjukhuset bli mycket framstående inom s k högprecisionsbehandling. Utrustningen gör det möjligt att erbjuda behandling till patienter från hela Sverige och inte bara patienter från den norra sjukvårdsregionen. Något som i sin tur kan ge landstinget extra intäkter. Enligt planerna ska MR-utrustningen finnas på plats under hösten 2005 och den nya linjäracceleratorn hösten Hopp om bot mot diabetes Att diabetes ofta följer på fetma är välkänt. Men inte varför. När forskare i Umeå i våras presenterade ett genombrott i sina studier innebar det också att en direkt metod att förhindra sjukdom är nära. Mekanismerna som styr hur nivåerna av insulin, socker och blodfetter stiger med kroppsvikten har hittills varit okända. Därmed saknas också effektiva metoder för att förhindra eller bota följdsjukdomarna i det s k metaboliska syndromet högt blodtryck, typ 2-diabetes och fettlever. Men nu har Helena Edlund, professor vid Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM, och hennes forskargrupp gjort ett fynd. Sedan de hittat boven i dramat en ny ytreceptor ökar också möjligheten till bot. I en artikel i tidskriften Cell Metabolism beskriver Edlund tillsammans med post doc Pär Steneberg i Umeå och en forskargrupp vid Weizmann Institute of Science i Israel kopplingen mellan övervikt å ena sidan och diabetes, fettlever m m å andra. Ytreceptorn, med beteckningen GPR40, finns hos mus bara i de insulinbildande betacellerna. Vid fetma frigörs fettsyror som binder till receptorn. Nu tycks det som om receptorn i sig avgör om fetma ska leda till sjukdom. Möss som saknar ytreceptorn har i försök visat sig kunna äta och bli överviktiga utan att utveckla diabetes eller annan sjukdom. När GPR40 tas bort eller sätts ur spel skyddas helt enkelt mössen mot de komplikationer och sjukdomar som fetman normalt orsakar. Som stöd för teorin visar resultaten också att möss med ökat antal GPR40-receptorer på betacellen utvecklar diabetes. Samma ytreceptor finns också i människans betaceller och tillhör det slag av receptorer som dagens läkemedel riktar sig mot. Substanser som blockerar receptorn är heta kandidater som läkemedel för att lindra, förhindra eller bota diabetes och andra av fetmans följdsjukdomar. Därför bör det, tror Helena Edlund, vara relativt enkelt att få fram en medicin som lindrar och förhindrar fetmarelaterade sjukdomar. Future Faculty bildad Future Faculty är ett nytt nätverk för yngre disputerade forskare med tidsbegränsad anställning inom medicinsk fakultet. Ett första konstituerande möte för Umeås del hölls i juni. Situationen för unga disputerade forskare har blivit allt kärvare. Vi är ofta anställda på korta förordnanden, vilket skapar otrygghet för individerna och gör det svårt att etablera självständig forskning, säger Kristina Lejon, medicinsk biovetenskap. Hon är en av forskarna i den arbetsgrupp som förberett bildandet av Future Faculty. Övriga är Pernilla Wikström, medicinsk biovetenskap, Hamayun Zafar, odontologi och Anders Hofer, medicinsk kemi och biofysik. Organisationen är tänkt att vara en plattform och ett nätverk för disputerade med tidsbegränsat förordnande vid fakulteten. Motsvarande organisationer har bildats eller är på väg att bildas vid landets övriga medicinska fakulteter. Testar vaccin mot könsherpes Ett vaccin mot könsherpes testas nu på 700 unga flickor i Sverige. Norrlands universitetssjukhus är med i den världsomspännande dubbelblindstudien, där 100 flickor i Umeå deltar. Herpes i underlivet, HSV-2, är den könssjukdom som är vanligast efter kondylom. Blåsor som så småningom blir små sår, feber och muskelvärk hör till sjukdomen som oftast är lindrig. Många bär faktiskt på smittan utan att veta om det. Egentligen är det bara i ett läge som sjukdomen blir riktigt allvarlig. En gravid kvinna som får herpes för första gången kan vid förlossningen överföra smittan som då blir livshotande till sitt barn. Tre fjärdedelar av de vuxna som hittills prövat vaccinet har fått ett bra skydd mot infektionen. Den nya studien omfattar flickor mellan 10 och 17 år, varav 700 i Sverige. Det man vill testa är om vaccinet fungerar lika bra på yngre. Vaccinet ges i injektioner vid tre tillfällen. Deltagarna får föra bok över hur de mår och får svara på frågor om sin hälsa varje månad. Kontrollgruppen får ett vaccin mot gulsot. Nya rön om protein som minskar blodfetter Mekanismen för hur ett relativt nyupptäckt protein kan sänka nivån av blodfetter klargörs i tidskriften Journal of Biological Chemistry. Författarna är en forskargrupp, ledd av professor Gunilla Olivecrona vid Umeå universitet. Apolipoprotein A-V finns i blodplasman och verkar ha betydande effekt på nivån av blodfetter, främst triglycerider. Mutationer i den gen som kodar för ämnet har samband med rubbningar i blodfettvärdena och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Det har nyligen föreslagits att apolipoprotein A-V verkar genom att aktivera lipoproteinlipas, det enzym som spjälkar blodfetterna så att de kan tas upp i kroppens vävnader. Gunilla Olivecronas grupp har nu, i samarbete med Robert O Ryan m fl i USA, visat att mekanismen för proteinets effekt inte är att direkt aktivera lipaset. Däremot kan det, liksom lipoproteinlipas, binda starkt till heparin. Denna egenskap gör att båda proteinerna kan binda i närheten av varandra på cellytor. Genom att båda dessutom binder till blodfetter (lipoproteiner) kan upptaget av fett i cellerna stimuleras. Forskargruppen har använt en speciell biosensorteknik, Biacore, för att i modellstudier visa hur apolipoprotein A-V medierar bindning av blodfetter till en heparintäckt yta. 6 Spets 1/05

7 Nya spjutspetsprojekten håller hög klass INGRAM Av 54 ansökningar vaskades till slut 16 fram av externa, icke jäviga, sakkunniga professorer. Den pågående treårsomgången med spjutspetsprojekt i medicin och odontologi i Umeå håller hög klass. 33 miljoner kronor fanns att fördela. Av dem får 13 projekt högst kronor vardera årligen under , medan tre får högst kronor vardera. Håkan Alfredsson, professor i idrottsmedicin, ska tillsammans med Sture Forsgren, docent i anatomi och Lars Öhberg, överläkare i diagnostisk radiologi studera bakgrundsmekanismer och utveckling av behandlingsmetoder vid kronisk sensmärta. Den biologiska basen för CNS-sjukdomar och -symtom orsakade av stress och könshormoner ska studeras av Torbjörn Bäckström, gynekologiprofessor, Inga-Maj Johansson, labchef vid Umeå Neurosteroid Research Center och överläkare Marie Bixo. Kjell Grankvist, professor i klinisk kemi, är huvudman för ett projekt kring karaktärisering av signalvägar vid cisplatininducerad celldöd med och utan förstärkt kaliumjonförlust hos lungcancerceller. Detta ska han studera tillsammans med onkologprofessorn Roger Henriksson och forskningsingenjören Behnam Motagh Parviz. Sårläkning, f f a i trumhinnan, är fokus i det projekt som Sten Hellström, ÖNH-professor, ansvarar för. Vilken roll plasminogen kan spela Spets 1/05 i processen ska han studera tillsammans med Tor Ny, professor i medicinsk kemi och biofysik och öronläkaren Per-Olof Eriksson. Roger Henriksson är inblandad i ytterligare ett projekt. Tillsammans med Håkan Hedman, docent i onkologi, ansvarar han för studien LRIG Cell Surface Receptors In Health and Disease: Molecular, Physiological and Clinical Studies. Riskfactors and pathogenesis of celiac disease är rubriken för det projekt som universitetslektor Annelie Ivarsson; folkhälsa och klinisk medicin, leder. Celiakiforskningen engagerar också professorerna Olle Hernell, pediatrik, Sten Hammarström, immunologi och Marie-Louise Hammarström, klinisk mikrobiologi/immunologi. Odontologisk forskning har öronmärkta spjutspetsmedel, men har med Ulf Lerners projekt också knipit ett anslag ur den allmänna potten. Ämnet för studien är hur bennedbrytande osteoklaster bildas och hur de resorberar ben. Ett nytt, levande vaccin mot Francisella tularensis, harpest, är målet för den forskning Anders Sjöstedt, professor i klinisk bakteriologi, får medel för. Projektet drivs tillsammans med Wayne Conlan, Senior researcher vid National research Council, Ottawa, Kanada. Ola Sandgren, ögonläkare och lektor, samarbetar med läkarkollegan Marie Burstedt och sjukhusgenetikern Irina Golovleva. De ska studera ärftliga retinala dystrofier i norra Sverige och försöka identifiera bakomliggande genetiska defekter vid olika kliniska manifestationer. Genetisk polymorfism, lung- och hjärtkärlsjukdom i experimentella och mekanistiska studier av oxidativa och partikulära luftföroreningar. Det är rubriken för det projekt som Thomas Sandström, professor vid lung- och allergikliniken i Umeå, ansvarar för. Studierna görs i samarbete med Anders Blomberg, överläkare, och Ellinor Ädelroth, docent. Pär Stattins projekt i samarbete med Pernilla Wikström, fo ass och Lena Damber, chef för Onkologiskt centrum vid universitetssjukhuset kan ni läsa om i detta nummer av Spets. Samma gäller de projekt som Katrine Åhlström Riklund driver i samarbete med Lennart Johansson, docent i radiofysik och immunologiprofessorn Torgny Stigbrand och som Göran Roos och Bengt Hallberg, professor respektive universitetslektor i patologi, driver tillsammans med Ruth Palmer, gruppledare vid UCMP, Umeå centrum för molekylär patogenes. Odontologisk forskning Sirkka Asikainen, professor i oral mikrobiologi vid tandläkarhögskolan, får med projektet Periodontitis as a contributor to cardiovascular diseases ett av anslagen. Thomas Borén, professor i medicinsk kemi, fick ett ettårsanslag för projektet Bacterial Gene Activities Induced in Response to the Oral Environment-Microbial adaptation and interactions in promotion of persistent infection and chronic inflammation. Studierna gör han tillsammans med Anna Arnqvist, fo ass. Slutligen får Nicklas Strömberg, professor i cariologi, anslag för projektet med namnet Bacterial adhesion and peptide signaling in host susceptibility and resistance to persistent infections. Förutsättningen för att få medel under hela perioden är att forskarna under alla år är anställda inom Västerbottens läns landsting eller har s k kombinationstjänst. Spjutspetsreportage på sidorna

8 Steg för steg i sofistikerat signalsystem SPJUTSPETSFORSKNING Kunskap om det signalsystem som styr utvecklingen av tarmens muskelceller kan också förklara hur cancerceller bildas. Lyckas vi beskriva hur signalsystemet fungerar kan kanske kunskapen leda till ett läkemedel som kan stoppa tillväxten av cancerceller, säger Göran Roos, professor i klinisk patologi. Johan Falk Biokemisten Ruth Palmer är specialist på bananflugor och en av gruppledarna på UCMP, Umeå centrum för molekylär patogenes. Hon har hittat en hittills okänd väg för signalöverföring i tarmens muskelceller. Upptäckten publicerades 2003 i tidskriften Nature, med bl a forskarkollegan Bengt Hallberg som medförfattare. Tillsammans med Göran Roos försöker de nu i ett treårigt spjutspetsprojekt ta reda på om signalsystemet fungerar likadant hos människor, och om det kan vara inblandat i tillväxten av cancerceller. Alla celler är lika efter befruktningen. För att embryot ska utvecklas till en bananfluga eller människa måste cellerna emellertid specialisera sig på olika sätt. De signaler som styr hur celler uppfattar sin omgivning och anpassar sig efter den är mycket komplicerade. Mottagaren, receptorn, är mycket viktig för signalsystemet. Receptorn har en antenn, en mast och en mottagare. Antennen finns på cellytan och fångar upp specifika biologiska substanser utanför cellen, vilket leder till en signal via masten till mottagaren inne i cellen. Vad som sedan händer är beroende av vilka signaler som antennen tar emot. Mottagardelen talar om för cellens biokemiska fabriker vad som ska tillverkas genom att uttrycka och aktivera vissa specifika gener. Ruth Palmer har upptäckt hur utvecklingen av delar av matsmältningskanalen i bananflugor styrs av receptorn anaplastic lymphoma kinase, alk. När receptorn får en signal från ett visst protein sätter den igång hela maskineriet för att bilda muskelvävnad i tarmarna. Proteinet kallas jellybelly, jeb, vilket betyder gelémage. Jellybelly ett passande namn Den fick det namnet eftersom bananflugorna som saknar proteinet ser ut så, förklarar Ruth Palmer. När jeb fäster sig vid receptorns antenn får cellen veta att den är en muskelcell som ska växa ihop med andra celler för att bilda muskelvävnad i tarmarna. Saknas signalen i cellernas miljö kan inte muskelcellerna hitta varandra. 8 Spets 1/05

9 Bananflugan är högst central för gruppens forskning. Ruth Palmer t v och Bengt Hallberg t h har hittat en väg för signalöverföring i flugtarmens muskelceller. Nu försöker de tillsammans med Göran Roos ta reda på om det fungerar likadant hos människor. Den blålila bilden visar hur doktoranden Emma Wernersson studerar DNA-fragment i en agarosgel. Är signalöverföringen blockerad utvecklas aldrig matsmältningskanalen. Fostren dör, förklarar Ruth Palmer. Hon och hennes kollegor använder bananflugan eftersom den har färre gener än möss och människor. Det gör det lättare att ta reda på enskilda geners funktion för organismens utveckling. Men det är osäkert om resultatet går att tillämpa på andra levande varelser. Det är ett stort steg att överföra kunskap från bananfluga till en funktion hos ryggradsdjur, säger Ruth Palmer. Två modeller klara Bengt Hallberg, som är lektor i experimentell patologi vid institutionen för medicinsk biovetenskap, undersöker om signalvägarna fungerar likadant hos möss. Hans grupp har arbetat ett helt år med att utveckla en modell som har fått den del av genen som hos bananflugor har defekter i signalsystemet alk-jeb. Dessa s k transgena möss kommer att följas upp för att studera effekterna under fosterutvecklingen. I en annan forskningsmodell används knock out-möss, där vissa gener satts ur funktion. Genom att helt eller delvis ta bort alk hoppas Bengt Hallberg kunna upptäcka vilka funktioner receptorn har i mössens celler, och om jeb fungerar likadant hos mössen. Det är dock inte säkert att konsekvenserna blir lika uppenbara eller drastiska för möss som för bananflugor som föds utan genen för alk eller jeb. Människor och möss har fler säkerhetsrutiner inbyggda i sina system. Det ger en möjlighet för snarlika proteiner att ta över receptorns funktion, säger Bengt Hallberg. Så även om alk och jeb fungerar likadant som hos bananfluga så kan effekterna maskeras av Spets 1/05 att andra system kan utföra samma uppgifter. Bengt Hallbergs forskargrupp följer musembryonas utveckling väldigt noga steg för steg. Det är möjligt att receptorn har en funktion i början av fostrets utveckling och en helt annan ett par dagar senare. Gruppen kommer därför att även utveckla en modell med s k conditional knock outs, där alk-genens funktion slås av i ett senare stadium av musens utveckling. Receptorn kan också ha stor betydelse för utvecklingen av andra celler än muskelceller. Vi misstänker att alk även spelar en viktig roll i uppbyggnaden av nervsystemet. Men eftersom bananflugor som saknar alk dör snabbt är det svårt att veta hur en icke fungerande signalupptagning påverkar nervsystemet, säger Bengt Hallberg. Från mus till människa Arbetet med möss handlar om att bygga upp baskunskap. Vilken betydelse har receptorn alk? Vilka biologiska signaler reagerar den på under fosterutvecklingen hos ryggradsdjuren? Och hur vet cellerna vilka funktioner de ska ha? Upptäcker forskargruppen liknande effekter i möss som i bananflugor stärker det tidigare kunskaper om att cellens grundläggande system för att ta emot, tolka och agera utifrån kemiska signaler har bevarats under evolutionen. Defekter i alk kan i så fall vara en förklaring till fosterskador. Det finns indikationer på att receptorn saknas hos barn som föds utan att matstrupen har växt ihop med resten av matsmältningskanalen, berättar Göran Roos. Skadan orsakas av en störning under graviditetens första veckor när den gemensamma matoch luftstrupen ska delas i två separata kanaler. Syndromet drabbar ett tjugotal barn i Sverige varje år. Kan vi med vår forskning hitta ett klart samband med det syndromet tycker jag vi har lyckats riktigt bra, säger Ruth Palmer. Startsignal även för cancer Alk ingår i en familj av tyrosinkinas-receptorer, vilka är inblandade i nedärvda syndrom som exempelvis dvärgväxt. De har också betydelse för att normala celler utvecklas till cancerceller. Detta eftersom receptorerna styr både celluppbyggnad och programmerad celldöd. I många tumörer fungerar inte den biologiska klocka som begränsar normala cellers livslängd. Vad som styr denna utveckling till evigt växande celler är bara delvis kartlagt. En av målsättningarna med vårt projekt är att studera alk-receptorns roll, säger Göran Roos. För att undersöka hur signalerna förmedlas och behandlas inuti celler används odlingar med celler från människa, både friska celler och cancerceller. Vi sätter in receptorn och uttrycker den i celler som normalt inte har genen uttryckt, säger Bengt Hallberg. Sedan försöker vi hitta molekyler som gör att alk-mottagarna blir aktiverade på samma sätt som i bananflugor och möss. När forskarna har upptäckt vilka signaler som aktiverar alk-systemet kan de börja leta efter molekyler som blockerar signalerna och kanske finna läkemedel som fungerar likadant. Allting tar tid i den här typen av grundforskning. Att få fram mössen har tagit ett år, och cellinjerna ett halvår. Spetsmedlen räcker i tre år och det kommer att behövas, säger Bengt Hallberg. 9

10 Söker markörer som ska avslöja cancer i prostata SPJUTSPETSFORSKNING PSA-provet är en bra men inte perfekt metod för att avslöja prostatacancer. Därför försöker forskare i Umeå hitta andra markörer som kan avslöja förändringar i ett tidigare skede av tumörutvecklingen. Vi behöver bra diagnostik tidigare i sjukdomsförloppet, säger Pär Stattin som är docent i urologi vid Umeå universitet. Johan Falk Prostatacancer står för en tredjedel av alla cancerfall hos svenska män och är den i särklass vanligaste manliga cancern. De flesta som drabbas är över 70 år, medelåldern vid diagnos är cirka 72 år. Många har blivit upptäckta för att deras blodprover visat ett förhöjt PSA-värde. Beteckningen står för prostata-specifikt antigen som är ett äggviteämne i blodet. Värdet är ofta förhöjt vid prostatacancer och kan avslöja en tumör innan den ger symtom. Samtidigt finns det ingen klar koppling mellan ett måttligt 10 Spets 1/05

11 Pär Stattin och Pernilla Wikström, t v, söker i sitt projekt efter mer träffsäkra metoder att diagnostisera prostatacancer. Det gäller att hitta mönster som skiljer sjuka proteiner från friska. Vid roboten pipetterar Åsa Skytt buffert och prov för applicering på chip. Nästa arbetsmoment är att köra chipen i en masspectrometer, där proteinerna sorteras efter storlek. I detektorn kan man sedan avläsa proteinernas storlek och egenskaper. förhöjt PSA-värde och en allvarlig cancer. Dessutom kan också en godartad förstoring av prostata få PSA-värdet att öka. Proteinets fingeravtryck Målet för Pär Stattin och hans forskarkolleger är att hitta mer träffsäkra prognosmetoder. Med hjälp av den relativt nya tekniken proteomik hoppas de kunna identifiera de proteiner som är aktiva i cancerceller. Mycket tyder på att sammansättningen är annorlunda i just dem, vilket också speglas i proteinmönstret i blodet. Den nya metoden går ut på att analysera blodproverna utifrån chips med speciella kemiska ytor. På vissa fastnar vattenlösliga proteiner, på andra fettlösliga. Proteinerna skjuts sedan med laserljus till en detektor. Tiden det tar att flyga dit är ett mått på hur stort proteinet är. Det är utseendet på det spektrum av proteiner som detektorn ger som är intressant. Det blir ett fingeravtryck av vilka proteiner provet innehåller, säger Pernilla Wikström, molekylärbiolog vid institutionen för medicinsk biovetenskap och ansvarig för analyserna. Proteomik är en mycket sofistikerad analysmetod. Forskarna behöver inte veta exakt vilka proteiner de letar efter. Utifrån storleken på proteinet, den chip och den buffert provet späddes ut i kan man dela in proteinerna i grupper. Sedan kan forskarna gå bakvägen och kanske identifiera vilka proteiner som är inblandade vid en viss typ av sjukdomstillstånd. När vi vet vilka det rör sig om kan vi ta reda på varför just dessa proteiner finns i andra proportioner hos män med prostatacancer. På så vis kan vi hitta grundläggande orsaker till cancern, säger Pär Stattin. Skillnad mellan friska och sjuka I nästa steg i spetsprojektet gör forskarna en jämförelse av prover från män som senare drabbats av prostatacancer med prover från friska män. Det krävs en mycket avancerad dataanalys Spets 1/05 och specialister i statistik för att hitta gemensamma nämnare för dem som har fått cancer. Det här är ingen metod som lämpar sig för användning på klinik, säger Pernilla Wikström. Men vi hoppas kunna hitta proteiner som skiljer sig mellan friska och sjuka, så att vi kan ta fram specifika tester för att mäta bara dem. I studien används prover från Medicinska biobanken i Umeå. Där finns blodprover som drygt västerbottningar har lämnat i samband med hälsoundersökningar vid 40, 50 och 60 års ålder. Det gör att forskarna kan jämföra blodprover från samma person både före och efter diagnosen för att avslöja skillnader i proteinmönstret. Vi har två mål med vårt projekt. Vi försöker Beställ boken! hitta ledtrådar som kan hjälpa oss att förstå varför vissa män får prostatacancer och andra inte. Vi försöker också hitta metoder att identifiera de farliga typerna av tumörer med hjälp av markörer som vi tror finns i blodet, säger Pär Stattin. Markörerna skulle kunna avslöja prostatacancern på ett mycket tidigt stadium. Samband med omvandlingsprodukt En av de grundläggande frågorna har varit om det manliga könshormonet testosteron spelar samma roll för prostatacancer som östrogen gör för bröstcancer. I det senare fallet finns en klar koppling mellan en förhöjd nivå av hormonet och en ökad cancerrisk. För testosteron är det snarare tvärtom att en hög nivå av testosteron minskar risken för prostatacancer, säger Pär Stattin. Det kan dock finnas ett samband mellan en omvandlingsprodukt till testosteron och prostatacancer. En stor läkemedelsstudie visade att förekomsten av prostatacancer minskade om omvandlingen av testosteron till dihydrotestosteron blockerades. Närmast kommer forskarna att undersöka om halten av dihydrotestosteron var hög redan innan männen fick cancern diagnostiserad. Sammanlagt rör det sig om blodprover från 824 män, varav hälften fått cancer. Det är en ganska stor grupp för den här typen av studier, säger Pär Stattin. Om det finns ett samband så kommer vi rimligen att hitta det. Skulle vi kunna slå fast att halten av dihydrotestosteron är kopplad till risken att få prostatacancer, så är det ytterligare en viktig bit i ett stort pussel. Prostatacancer är den överlägset vanligaste cancersjukdomen bland män. Således är forskning i ämnet högintressant också för en bred allmänhet. Till Forskningens dag i våras i Umeå och Sundsvall kom närmare mycket nyfikna åhörare. De fick ta del av det senaste i forskningen kring behandling, diagnostik och lindring. Allt populärvetenskapligt presenterat av forskare från Norrlands universitetssjukhus. Pär Stattin, docent i urologi och andrologi, berättade t ex om symtomen på prostatacancer. Kollegan Henrik Grönberg, professor i onkologi, tog vid med ett föredrag om riskfaktorer och om arvets betydelse. Anders Bergh, professor, och Pernilla Wikström, medicine doktor och forskarassistent vid enheten för patologi, berättade om tekniker för att ställa diagnosen prostatacancer och om olika tumörtyper. Om strategierna för behandlingsval vid både lokal och spridd cancer pratade Pär Stattin tillsammans med Anders Widmark, professor i onkologi. Oliver Hedestig, universitetsadjunkt och doktorand vid institutionen för omvårdnad, berättade om de studier han gjort kring hur det är att leva med prostatacancer. I Sundsvall pratade också Lena Carlsson föreståndare för onkologkliniken i Sundsvall och Lars Franzén, professor i onkologi, om samarbetet över landstingsgränserna. Evenemanget avslutades med frågestund och paneldebatt under ledning av Sverker Olofsson, Sveriges Television. Samme man som nu utsetts till fakultetens hedersdoktor Som alltid sammanfattas Forskningens dag i bokform. Boken Prostatacancer mannens gissel är gratis och kan beställas från hans.fallman@adm.umu.se,

12 SPJUTSPETSFORSKNING Målsökande Få biverkningar Biverkningarna är få eller inga alls när terapin används i samband med andra behandlingar. Även tumörbehandlingen kommer att beantikroppar hittar rätt på tumören Radioaktiva antikroppar som används för att diagnostisera och behandla tumörer kan redan om några år utgöra ett komplement till dagens cancerterapier. Antikropparna fungerar som målsökande robotar när de lokaliserar tumörerna och attackerar dem med radioaktiva isotoper. Carin Mannberg-Zackari När en cancerpatient behandlas med cytostatika sprids läkemedlet i hela kroppen. Inte bara sjuka celler utan också friska påverkas mer eller mindre. Nu håller en terapi som bara attackerar tumörcellerna på att utvecklas i samarbete mellan Norrlands universitetssjukhus, Nus, och Umeå universitet. Metoden går ut på att använda tumörsökande, radioaktiva antikroppar med inbyggda läkemedel. Hand söker handtag Antikropparna har på sin yta en receptor som känner igen ett antigen på tumörcellernas yta. Det kan liknas vid en hand som känner igen ett handtag. Antikropparna kan också beskrivas som målsökande projektiler. När de sprutas in i patienten cirkulerar de runt i kroppen på jakt efter sitt antigen. Antikropparna lägger sig i tumören och utövar effekt under lång tid, ända tills tumören går i apoptos, d v s programmerad celldöd, förklarar röntgenläkare Katrine Åhlström Riklund som också är professor i diagnostisk radiologi vid Umeå universitet. Radioimmunoterapi kallas behandlingen som i början av sommaren beviljades s k spjutspetsmedel från Västerbottens läns landsting. Institutionerna för radiologi, nukleärmedicin, immunologi och radiofysik deltar i forsknings- projektet som leds av Katrine Riklund Åhlström. I projektledningen ingår också Torgny Stigbrand, professor i immunkemi och Lennart Johansson, docent i radiofysik. Vi kan bygga om molekyler så att de kan lokalisera tumören. Vi kan också bygga på nya händer till en grupp av händer som snabbare griper tag i handtagen på tumörcellernas antigener, förklarar Torgny Stigbrand. Låg dos, lång tid I den klassiska strålbehandlingen riktas en hög dos mot tumören under en begränsad tidsrymd. Radioimmunoterapi innebär lågdosstrålning under en längre period. Problemet är att skapa tillräckligt specifika antikroppar som enbart och endast sätter sig i cancercellen och inte i de friska cellerna. Under behandlingen är kroppen radioaktiv, påpekar Katrine Åhlström Riklund. Metoden fungerar i princip på alla tumörer. Katrine Åhlström Riklund har bl a prövat den i experimentella studier på livmoderhalscancer. Vi kunde få tumören att minska drastiskt i storlek. En del botades helt och hållet, berättar hon. Varje tumörform är dock mycket specifik och kräver sin egen antikropp. Tjocktarmscancer kräver sin typ av antikropp och hjärntumör en helt annan. Torgny Stigbrand tror att behandlingen kan FOTO: JOHAN GUNSÉUS prövas på patienter inom några år. Det är en svår avvägning att bestämma hur fort vi ska börja behandla patienter. Vi har kommit fram till att vi ska testa fler faktorer, säger han. Radioimmunologiska gammakameraundersökningar används redan nu för att upptäcka bl a infektioner och inflammationer. Det finns ett dussintal typer av läkemedel med antikroppar på marknaden. Alla är väldigt specifika. 12 Spets 1/05

13 Med radioimmunoterapi kan vi få ett komplement som ytterligare ökar effekten av den traditionella cancerbehandlingen, säger Katrine Åhlström Riklund, professor i diagnostisk radiologi. Toppforskning på webben Sedan i våras har Umeå universitet en ny sökbar databas Plussidan. På plussidan/ presenteras ett urval av universitetets mest konkurrenskraftiga forskningsprojekt inom området livsvetenskap. Förhoppningsvis ska sidan bli ett användbart verktyg för företag, forskare och studenter som söker samarbetspartners, men också för en intresserad allmänhet och för journalister. Livsvetenskap handlar om molekylärbiologisk, kemisk och medicinsk forskning och är ett av universitetets profilområden. Om professor Sven Bergströms borreliaforskning kan man läsa på plussidan. För närvarande finns nästan 80 olika forskningsprojekt i databasen och antalet utökas successivt. I allmänhet presenteras projekten på Plussidan både på svenska och på engelska. Sidan innehåller också information som brukar vara svårtillgänglig. Här finns nämligen samlade uppgifter om projektens finansiering, medlemmar i forskningsgrupperna samt nationella och internationella samarbetspartners. höva inledas med diagnostik. En gammakamera används för att lokalisera isotoperna, som därmed avslöjar exakt var tumörerna finns. Vi behöver ett underlag för att räkna ut behandlingsdosen. Längre fram kan vi hoppa över den diagnostiska delen när vi har utvecklat standarddoser. Men det är ett utvecklingsarbete där vi har ganska många steg kvar, berättar Katrine Åhlström Riklund. Hon tror att radioimmunoterapi kommer att bli ett komplement för att ytterligare öka effekten av traditionell cancerbehandling. Det är framtiden det här, säger Torgny Stigbrand. Olofsson hedersdoktor TV-profilen Sverker Olofsson och den brittiske amyloidforskaren Christopher Dobson är årets hedersdoktorer vid Umeå universitets medicinska fakultet. De promoveras vid årshögtiden i oktober. På samma jordnära sätt som i konsumentmagasinet Plus i Sveriges Television har Sverker Olofsson sedan starten 1998 varit programledare och utfrågare vid fakultetens årliga evenemang Forskningens Dag. Olofssons förmåga att göra det komplicerade enkelt, parad med känslan för hur människan kan uppleva sin sjukdom, har gjort att Forskningens Dag i djupare mening betydelsefulla för många enskilda. En översikt av evenemangen finns på Christopher Martin Dobson är professor i Cambridge och Fellow of the Royal Society of Great Britain. Han är världsledande när det gäller amyloider, de svårlösliga proteiner som är inblandade vid allvarliga sjukdomar som t ex Skelleftesjukan, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och ALS. Dobson har väsentligt bidragit till förståelsen för de problem med veckning av proteiner och inlagring av amyloider som ligger bakom dessa sjukdomar. Forskningen har resulterat i fler än 500 publikationer i bl a Nature, Science och PNAS. Eftersom flera framstående forskargrupper i Umeå ägnar sig åt amyloidforskning har Dobson och hans laboratorium haft ett intensivt utbyte med detta universitet. Spets 1/05 13

14 Var ligger olika objekt i förhållande till varandra och hur lär man sig förstå komplicerad anatomi? Röntgensimulatorn kan användas som en interaktiv manual vid olika slag av inlärning. Full fart framåt för simulatorn Färdig produkt redan i år? Vid en konferens i Sydafrika på försommaren var intresset stort när Jan Ahlquist och Tore Nilsson från tandläkarhögskolan i Umeå presenterade sin prisade virtuella röntgenapplikation. Greti Ohlsson Folk från hela världen var mycket nyfikna. Programmet är inte helt färdigutvecklat ännu, men helst borde vi få det klart redan i år. Det berättar Jan Ahlquist, docent i odontologi, som tillsammans med sin doktorand, övertandläkare Tore Nilsson går från klarhet till klarhet. Nyligen fick Umeå-forskarna i samarbete med en amerikansk grupp ett miljonanslag för att vidareutveckla projektet. Simulatorn har utvecklats i samarbete med Magnus Johansson vid universitetets centrum för virtuell verklighet, VRlab. Finansieringen har universitet, landsting, EUs strukturfonder och KK-stiftelsen stått för. Simulatorn gör att studenter enkelt, interaktivt och strålningsfritt kan träna röntgenundersökningar. Den består av en PC med 3Dprogramvara, stereoglasögon och rörelsesensorer för naturlig interaktion. Uminova Innovation har varit ett starkt stöd under arbetet. Sedan i fjol och ytterligare ett år framöver har VR-gänget plats i deras s k inkubatorprojekt. Idag har man fullt upp att finslipa programvaran och få till ett produktkit som kan paketeras och säljas. Uminova har hjälpt oss att definiera produkten, identifiera marknaden och ta fram presentationsmaterial. Vi är inga entreprenörer, utan går i skola, säger Jan Ahlquist. Stärker Umeås position I höstas vann simulatorn förstapris i den stora tävlingen EASA, European Academic Software Award, som avgjordes i Schweiz. EASAs syfte är att lyfta fram och värdera datorprogramvara för utbildning och forskning. 30 finalister hade nominerats bland totalt 158 projekt. Både innovation, design, pedagogiskt värde och utvärdering bedömdes. Vår utvärdering visar att simulatorn underlättar lärande. Därmed kan studenterna lättare göra undersökningar av hög kvalitet. Utmärkelsen visar att vi är internationellt ledande och stärker Umeås position. Därmed ökar möjligheterna till fortsatt expansion, säger Tore Nilsson. Jan Ahlquist är lika positiv. Med prototypen kan man träna röntgen av vilken kroppsdel som helst. Vissa apparater, t ex Parkinsonforskning får USA-anslag panoramaröntgen, kan vara svåra att förstå och handha. Vår simulator kan vara en interaktiv manual att träna in sig på, menar han. Wallenberg-anslag Nyligen fick han och hans grupp 1,4 miljoner kronor i anslag från Wallenberg global learning network för ett nytt projekt. Projektet är ett samarbete mellan odontologi, omvårdnad, pedagogik, psykologi samt VRlab vid Umeå universitet och Stanford University Medical Media & Information Technologies. Anslaget löper över ett år med möjlighet till förlängning. Genom att utveckla och utvärdera radiografiska datorsimuleringar hoppas man kunna underlätta och förbättra förståelsen av komplicerad anatomi och hur den kan återges med olika tekniker. Man vill också veta om lärande genom samverkan i grupp kan vara en bra träningsmetod vid simulatorstödd utbildning i radiologi. En intressant fråga är om träningen kan underlätta inhämtandet av kunskaper som är nödvändiga för hantering av kritiska situationer. Ingrid Strömberg, professor i histologi med cellbiologi vid Umeå universitet, har i hård internationell konkurrens och i samarbete med flera forskare i USA fått del av ett stort femårigt anslag för hjärnforskning från amerikanska NIA/NIH. Projektet handlar om möjliga orsaker till Parkinsons sjukdom och heter Dual-hit hypothesis of aging-related dopamine dysfunction. Ingrid Strömbergs forskning handlar om hur man kan motverka symptomen genom att transplantera nya nervceller och hur man ska kunna bromsa sjukdomens utveckling. Fem forskargrupper är involverade i ansökan, ett s k program project grant. Ingrid Strömberg har ett eget projekt medan de andra fyra finns vid Medical University of South Carolina, Charleston. Huvudman för hela ansökan är professor Lotta Granholm, Charleston. Läs mer om Ingrid Strömbergs forskning om transplantationsbehandling vid Parkinsons sjukdom på 14 Spets 1/05

15 Inkubatorn har allt som krävs Umeå Biotech Incubator har allt som krävs för att stimulera entreprenörer med idéer. Något vanligt kontorshotell är det inte, betonar föreståndaren Tor Ny. Här finns moderna laboratorier, konsulthjälp och nästintill obegränsad tillgång till dyrbar utrustning också möjlighet till såddfinansiering. Greti Ohlsson INGRAM I inkubatorn i KBC-huset mitt på campus är det full fart. Här samsas nästan färdiga företag med företagsembryon i en kreativ odlingskultur. Variationen är stor, men erbjuder en kritisk massa som gagnar alla. Att en del är börsnoterade och väntar på riskkapital och andra bara embryon är som det ska vara. Man lär av varandra, menar Tor Ny. Det tar åtta-nio år att utveckla ett bioteknikföretag som kan generera vinst. Starten och de första åren är tuffa, och då ser man inte till särskilt många finansiärer. Inkubatorn kan göra att man orkar igenom den perioden, förklarar han. Miljön är den bästa tänkbara. Projekt som passerat nålsögat experter och styrgrupp får tillgång till allt inkubatorn kan erbjuda. Den biomedicinska forskningen har en gigantisk kommersiell potential. Entreprenörerna är däremot alldeles för få. Vår uppgift är att stimulera forskare att våga starta företag. Universitetet har gett oss goda förutsättningar. Varje företag som kan komma ur forskningen är enormt viktigt för fakulteten, säger Tor Ny. Mycket goda förutsättningar Universitetet och övriga finansiärer har gett UBI mycket goda förutsättningar och organisationen är unik för landet. Därutöver ger ett samarbete med Karolinska Invest kring företagsetableringar och ett stort konsultnätverk Spets 1/05 den infrastruktur som krävs för att starta och utveckla ett företag. För nya företag ska det förhoppningsvis bli av några av de just nu 16 projekten. Nelson Khoo är UBIs affärsutvecklare och har bl a uppdraget att hitta nya, kommersialiseringsbara projekt. Med en bakgrund som post doc på UCMP och chef för universitetets transgena center har han inga problem att förstå idéernas bärkraft. Sjukdomsmekanismer är det som främst förenar forskarna bakom projekten. En del utgår från grundforskning, en del från mer tillämpade projekt. I inkubatorn arbetar man t ex med att ta fram nya slag av antibiotika, läkemedel mot stressrelaterade sjukdomar, olika slag av vacciner, metoder för förbättrad sårläkning och mycket annat. Nära patient -test Moderna graviditetstest är förebild för de projekt som arbetar med nära patient -diagnostik. Här handlar det om snabb diagnos av allvarliga tillstånd, t ex hjärnskada, diabetes, infektioner m m. Målet är att utveckla metoder så att man på vårdcentralerna direkt kan analysera blod- eller urinprover och få en säker diagnos medan patienten väntar. Att utveckla sådana diagnostiska mätmetoder kräver tillgång till dyrbar utrustning. En sådan utveckling kan därför ett litet företag oftast inte göra i ett enskilt projekt. Men i inkubatorn där flera projekt kan använda samma utrustning blir det mera kostnadseffektivt. HTS identifierar molekyler I inkubatorn etableras i höst också universitetets nya enhet för high throughput screening, HTS. Med enkla biologiska testsystem kan man utifrån en stor substanssamling snabbt identifiera molekyler som kan påverka kroppen och t ex användas för att utveckla läkemedel. Några av projekten har sprungit ur de spjutspetsprojekt som Västerbottens läns landsting stött med forskningsmedel. Ett sådant projekt finns inom företaget Umecrine AB, som utifrån kunskap om kvinnliga könssteroider arbetar med att lindra effekterna av stressrelaterade sjukdomar. För Umecrine har utvecklingen varit positiv. Företaget ingår numera i en av de två portföljer som Karolinska development II erbjuder sina investerare. Därmed vågar man också hoppas på riskkapital. Umeå Biotech Incubator startades för två år sedan med Mål 1-medel och har därefter fått ytterligare stöd från samma håll. Vinnova, som tillsammans med Teknikbrostiftelsen årligen satsar 50 miljoner kronor på utvalda inkubatorer, har placerat den bland landets 12 starkaste. Vi bygger värden här. Jag skulle bli besviken om inkubatorn inte genererade något eller några företag varje år, menar Tor Ny. 15

16 Guldregn över telemedicinprojekt Drygt 12 miljoner kronor kan nu fyra av de projekt som Västerbotten och Norrbotten driver gemensamt på telemedicinområdet använda för utveckling. Detta sedan styrkommittén för EU-programmet RPIA, Innovativa åtgärder ehälsa, beviljat projektbidrag. Sex projekt, varav fyra berör båda länen, fick pengar. De fyra där huvudsökanden är från Västerbotten fick sammanlagt 9,2 miljoner kronor. EU bidrar med 80 procent av programmets kostnader. Det innebärdrygt 12 miljoner kronor efter medfinansiering från länsstyrelse och landsting. Bedömning, övervakning och hjälp till patienter med neurodegenerativa sjukdomar i hemmet fick 2,9 miljoner kronor. Lika mycket gick till ett projekt kring utveckling av interaktiva videohjälpmedel och behandlingsmetodik inom logopedisk vård och rehabilitering. Teknisk plattform för distansmonitorering och systematisk utveckling av vård i hemmet fick 2,6 miljoner kronor. Dessa tre projekt presenteras i detta nummer av Spets. 2,9 miljoner kronor gick till Pokal, ett projekt vid Luleå tekniska högskola, där man bl a arbetar med en teknisk plattform för telemedicinsk kommunikation. Målet är en vidareutveckling från fasta behandlingsstationer mot mer mobila enheter, men också att utveckla undersökningstekniken. Med haptiklösningar ska man t ex via joystick på distans kunna avgöra det motstånd som en ultraljudsrobot utgör mot patientens kropp. Mobil kommunikation för samverkan och samordning fick 0,8 miljoner kronor. Avancerade undersökningar, riktade till patienter i Skellefteå, ska genom detta projekt kunna utföras på distans med hög kvalitet. Projektet ska minska antalet inläggningar för patienter på äldreboende och i eget boende till lasarett med 30 procent. Projektet är ett samarbete mellan kommun och landsting. FOTO: JOHAN GUNSÉUS En doft av kaffe eller en dörr som lyser rött. Modern informationsteknologi kan både lukta och lysa som hjälp och stöd för den som är dement. Inte minst när det är på väg att gå galet. Målet är att den sjuke ska kunna bo hemma. Greti Ohlsson FOTO: JOHAN GUNSÉUS FOTO: JOHAN GUNSÉUS 16 Spets 1/05

17 I projektet ingår Gösta Bucht och Björn Sondell, båda läkare vid geriatriskt centrum, Marcus Maxhall, Kenneth Holmlund, Anders Backman och Thomas Pederson från VR-lab och institutionen för datavetenskap. Virtual reality skapar trygghet i framtidens äldrevård På väg åt fel håll? Dags att dricka? Ibland kan det räcka att säga till. Ibland behövs hjälp på traven i form av en text, en doft, en färg eller en dörr som låses. En diskret tillsyn, där individen får signaler när något är fel är fullt realistiskt i framtidens trygga och säkra äldrevård. Komplexiteten kan variera. Enkel teknisk övervakning eller fullt utbyggd augmented reality med sensorer och VR-glasögon visar på möjliga skräddarsydda lösningar. Personer med demens fastnar ofta i beteenden och distraheras lätt. Därför har de också problem att klara ett normalt liv hemma. Men att övervaka och instruera patienter med neurodegenerativ sjukdom med modern teknik är fullt möjligt. Det menar Gösta Bucht, professor i geriatrik vid Norrlands universitetssjukhus. Med tre miljoner kronor från Projekt innovativa åtgärder, RPIA, ska han och hans kollegor utveckla en virtual reality-teknik som på sikt kan användas i hemmet. Skjuta upp vårdbehovet Personer med demenssjukdom kostar mer än 40 miljarder kronor per år. Kan vi förskjuta behovet av vård på institution är det en fördel för både den enskilde och samhället, säger Gösta Bucht. Bakgrunden till det nya projektet är det framgångsrika samarbetet mellan geriatriskt centrum och VR-laboratoriet i Umeå. Det började med strokesimulatorn. I dess virtuella värld får användaren uppleva hur det är att leva med de svårigheter en stroke kan ge. I det här projektet använder man tekniken för att träna patienterna i stället. Spets 1/05 En av utgångspunkterna är plattformen VECME, virtual environment for cognitive, motor and emotional studies, som nu utvecklas för hemmiljö. Tillsammans med bedömningsinstrumentet AMPS kan systemet användas för att diagnostisera handikapp, bedöma olika slag av interaktion och för träning. Ett delmål är att använda VR-tekniken för att skapa en designstudio. Där ska hjälpmedel och olika former för instruktion ta form och testas. Ett annat delmål är kommersialisering och produktifiering av både designstudio och enskilda applikationer. Slutmålet som kanske ligger tio år bort är en helt individuellt anpassad hjälpande miljö. Designstudio Vi måste veta vilka stimuli individen svarar på. Idag får vi gissa. I designstudion ska vi kunna skapa, ändra och testa både miljöer och stimuli som har med syn, hörsel och känsel att göra, förklarar Gösta Bucht. Projektet sker i flera steg. Först ska alltså de problem som den demente har och de stimuli som han eller hon reagerar på definieras. Sedan ska metoder och teknik testas i den lägenhet med kök, vardagsrum och toalett som byggs i VR-miljö. Det unika är att miljön beter sig naturligt. Alla skapade objekt beter sig som fysiska objekt. Det man vill studera är hur patienten klarar att utföra strukturerade aktiviteter och hur han eller hon påverkas emotionellt och kognitivt. Och förstås vilket stöd olika hjälpmedel kan ge. Målgruppen är de som är medvetna nog att ha glädje av att vara hemma. Men vi vet t ex inte vilken typ av demens och hur svårt sjuk man kan vara för att förstå systemet. Robotics I steg tre förflyttas modellen till ett riktigt träningskök. Här kommer information och interaktivitet att styras via augmented reality där den verkliga miljön förstärks och styrs med VR-teknik. Det kan handla om optiska sensorer på patientens egna glasögon, eller om ett litet band runt pannan där små kameror lyser rakt in på näthinnan. Det låter kanske som robotics, men det stadiet där avancerad teknik knappt märks är inte långt borta, menar Gösta Bucht. Implementering i hemmiljön beror på delvis på teknikutvecklingen. Men eftersom de flesta hus i tätorter har bredband och utvecklingen går mot trådlösa lösningar är Gösta Bucht hoppfull. Vi tror definitivt att det kan bli kostnadseffektivt. Tekniken blir allt billigare, säger han. Samma gäller utvecklingen av positionerings- och rörelsesensorer, som äntligen tagit fart. Med den utgångspunkten bör, bedömer han, en modell för hemmiljö kunna byggas inom tre år. Etiska riktlinjer Övervakning kräver förstås etiska riktlinjer. Tvångsåtgärder i form av begränsningar för den demente måste förtydligas. Reglerna är luddiga idag, men socialdepartementet utreder frågan och vi ser fram emot klarare riktlinjer, förklarar Gösta Bucht. 17

18 Trådlös kontroll minskar behovet av vård Annika Rydberg, barnkardiolog på Norrlands universitetssjukhus, testar distansmonitoreringssystemet. Undersökningen kan hon snart göra på distans som specialistkonsult åt sjukhus som saknar hennes kompetens. Hjärtljud från barn med blåsljud och fosterljud från gravida på distans och i realtid. En trådlös teknik för att föra över fysiologiska data via internet är ett spännande uppdrag för MTI vid Norrlands universitetssjukhus. Målet är bättre vård av gamla människor utanför sjukhus. Greti Ohlsson 18 Spets 1/05

19 Färre vårdplatser, kortare vårdtider, fler allt äldre. Vården utanför sjukhus behöver bli bättre. För Stefan Karlsson, adjungerad professor vid MTI, medicinsk teknik och informatik, och projektledaren, civilingenjör Per Hallberg, är det en utmaning. Nu tar de och deras forskarkollegor fram teknik som ska överbrygga de brister som finns i kommunikation och förmedling av information både i vårdkedjan och mellan vårdgivare. Kan man mäta en variabel kan man mäta många, menar de. Rutinkontroller och provtagningar kan göras på distans och data överföras till och tolkas av experter på rätt nivå. Kontinuerlig information om EKG, puls, andningsmönster, hjärt- och lungljud, syresättning av blodet m m ger vården nya förutsättningar. Vård hemma kräver struktur. Tidig indikation på att värden förändras kan minska behoven av sjukhusvård. Att trådlös kommunikation ger specialisten ständig tillgång till data behöver inte vara dyrt, förklarar Ronnie Lundström, också han adjungerad professor. KOL-patienter kräver sängplats på sjukhuset när de blivit så dåliga att de kontaktar vården. Ser man att värdena försämras, kan man göra insatserna hemma. Det är bland multisjuka i hemmen som tekniken skulle göra störst nytta. Därför arbetar MTI nära de geriatriska öppenvårdsteamen i Umeå, GÖT. Teamen fungerar som ligament mellan sluten och öppen vård, och är ett samarbete mellan Umeå vårdcentral, Geriatriskt centrum och universitetssjukhusets medicinklinik. Löser problem Forskning och utveckling vid MTI tar sin utgångspunkt i de problem som finns i vården. Vår uppgift är att underlätta för personal på fältet. Vård via telemedicin handlar inte bara om ljud och bild utan också om mätning av andra variabler. Tekniken kan ändra förutsättningarna och spara tid och pengar för både patient och samhälle, säger Stefan Karlsson. För att ta reda på vad man egentligen behöver mäta gör nu en industridesigner en unik inventering. Anställda inom geriatriken preciserar vilka biologiska parametrar man anser viktiga att överföra. Tekniken ska vara lätt att hantera för både användare och expert och får heller inte vara känslig för störningar. Ska EKG mätas hemma Spets 1/05 Stefan Karlsson och Per Hallberg, MTIs forsknings- och utvecklingsavdelning, driver tillsammans med Johan Skönevik och Annelise Müller utvecklingen av teknikplattformen. Via internet ska man överföra fysiologiska signaler så att konsultation på distans blir möjlig i realtid. får inte undersökningen stupa på specialistkompetens. Därför tar vi fram ett EKG som är smart, där det finns så många elektroder att inte alla måste sitta exakt rätt, säger Per Hallberg. Tolkar blåsljud När tekniken utvecklas och testas är det dock inte multisjuka äldre man arbetar med utan barn. Idag kommer barn med misstänkta funktionella blåsljud på hjärtat till specialisterna på remiss. Målet är länsdelssjukhusens läkare som är osäkra på sin diagnos ska få stöd på distans och därmed minska antalet remisser. Idag testas tekniken genom att man spelar in hjärtljud via ett elektroniskt stetoskop. De digitala signaler som förs vidare till specialisten i Umeå skapar ljud som avviker från ljuden i traditionella stetoskop. En bättre överensstämmelse med de ljud doktorn är van vid samt en samtidig visuell presentation är nästa steg. Resultaten bådar gott, säger Stefan Karlsson. I slutändan handlar det dock inte om att spela in data. I stället ska information föras över samtidigt med konsultationen. Så prövar man t ex möjligheterna att föra över dopplerljud inom mödravården. Via dopplern och med stöd av videokonferens bedömer barnmorskorna på sjukstugan i Dorotea fosterstatus på blivande mammor vid distriktssköterskemottagningen i Risbäck. Målet är att alla signaler ska föras över på ett säkert sätt i en separat kanal via internet. Informationen kan inte komprimeras om den ska hålla den höga kvalitet som krävs. Det ställer stora krav på snabbhet samtidigt som uppkoppling inte ska vara ett krav i framtiden. Tanken är att föra över information trådlöst från patienter i hemmet. Tekniken lämpar sig väl för både telemedicin och distansmonitorering och kan snabbt installeras hos vårdtagarna, säger Per Hallberg. Stefan Karlsson och MTIs projekt fick nyligen 2,6 miljoner kronor från det program för innovativa åtgärder på ehälsa-området som Norr- och Västerbotten driver tillsammans. Uppdraget är att utveckla en plattform som kan användas oberoende av geografi och vårdorganisation och som i slutändan kan kommersialiseras i samarbete med regionala företag. Var lagras data? Samtidigt som ny teknik löser problem skapas nya. Vem ska t ex spara de data som genereras och var? De signaler som det elektroniska stetoskopet genererar är en journalhandling, till skillnad från ljuden som tolkas av doktorn via ett vanligt stetoskop. Var lägger man digitala bilder, hemsjukvårdsdata och vem ska ha tillgång till dem? I vårt uppdrag ingår att utveckla modeller för att lagra data som säkert kan kopplas mot journalsystem så att sekretessen inte äventyras, förklarar Stefan Karlsson. 19

20 Som gjord för logopedin! Tre år, tre miljoner och en kanonidé! Med det hoppas logopeder och tekniker vid Norrlands universitetssjukhus kunna revolutionera logopedin i glesbygd. Tekniskt nytänkande ska ge fler chans till avancerad röstträning i sina egna hem! Greti Ohlsson Målet är en modell där man kan kombinera egenträning och distansbehandling via en utrustning i hemmet eller på sin vårdcentral. Det här är bara början! Käte Alrutz, chefslogoped, snålar inte på entusiasmen. I början av sommaren fick logopedernas utvecklingsprojekt närapå tre miljoner i anslag från Innovativa åtgärder ehälsa. Programmet omfattar Norr- och Västerbotten och är en del av EUs strukturfonder. Förra året blev ett lyft för logopedin som disciplin sedan telemedicin visat sig effektivt på ett oväntat område: språkträning av afatiker i glesbygd. Metoden gick från projekt till rutin på ett halvår och är numera inskriven i vårdprogrammet för neuropatienter. Utgångspunkten var förstås ett problem eller två. Varje vecka drabbas någon i länets inland av afasi en språkstörning efter en hjärnskada. Handikappet kan lindras med intensiv logopedisk träning. Men eftersom logopeder är en bristvara koncentrerades hjälpen till Lycksele och också dit kan det vara långt i ett stort län. Eftersom många inte orkar resa avstår de från den rehabilitering som de behöver och egentligen vill ha. Därför krävdes nya sätt att tänka, förklarar Käte Alrutz. Inlandets afatiker hade alltså dubbla kommunikationsproblem. Med telemedicin presenterade logopederna en ny sorts kommunikation. Resultatet blev minst sagt lysande. Patienterna var betydligt nöjdare än man kunnat ana trots att många av landstingets tekniska system egentligen inte är anpassade till deras handikapp. Telemedicin ersätter inte personlig kontakt, men förlänger logopedens arm. Genom att vi har sjukstugor med videoteknik över hela länet kunde vi erbjuda rehabilitering till en grupp som annars inte skulle tillgodogöra sig den. Och patienterna var övervägande nöjda. Teknik, metod, kvalitet Framgångarna födde nya idéer. Trots de goda resultaten stod det klart att vissa tekniska problem måste övervinnas. Idéerna blev så småningom det projekt, där teknik, metoder och kvalitet nu kan förfinas tack vare anslaget från Innovativa åtgärder. MTI, medicinsk teknik och informatik vid Norrlands universitetssjukhus som driver ett utvecklingsprojekt inom samma program är självskriven samarbetspartner för logopederna. I huvudsak innebär kontakten mellan logoped och patient direkt kommunikation och interaktion i realtid. Övningar av andning, röst och artikulation varvas med lingvistiska övningar med bild- och textmaterial eller med datoriserade övningsprogram för språkrehabilitering. Ibland använder patienten samtalsapparat med syntetiskt tal eller bild- eller bokstavstavlor. Ofta spelas övningarna in på band, dels för direkt feedback till patienten och dels för att kunna utvärdera resultatet över tid. 20 Spets 1/05