Folkhälsans förbund r.f. Översikt över vår verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsans förbund r.f. Översikt över vår verksamhet"

Transkript

1 Folkhälsans förbund r.f. Översikt över vår verksamhet 2012 Folkhälsans förbund rf Översikt över vår verksamhet 2012 sid 0

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FOLKHÄLSANS FÖRBUND R.F ÖVERSIKT ÖVER VÅR VERKSAMHET ALLMÄNT SYSTEMATISK VERKSAMHETSUTVECKLING SAMVERKAN MED SAMFUNDET FOLKHÄLSAN SAMARBETSNÄTVERK OCH INTRESSEBEVAKNING VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER VERKSAMHETSÅRET OCH EFTER DESS UTGÅNG FÖRBUNDETS OLIKA MÅLGRUPPER LIVSSTILSFRÅGOR KOORDINERING FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA KOST OCH HÄLSA SIM OCH HÄLSA HÄLSOFRÄMJANDE VERKSAMHET I DAGIS OCH EFTIS ARBETE OCH HÄLSA ÄLDRE OCH HÄLSA MINNE OCH DEMENS MATLUSTEN (RAY PROJEKT ) SEXUELL HÄLSA GRUPPVERKSAMHET OCH UNGDOMAR ENSAMMA ÄLDRE (LUCIA PROJEKT) MINUTON (MINNE, UTELIV OCH MUSIK) FAMILJER OCH RELATIONER KOORDINERING VI MOBBAR INT VÄNELEVER OCH TUTORER (RAY-UNDERSTÖD) DAGHEM UTAN MOBBNING (RAY ) ARBETE FÖR JÄMSTÄLLDHET I SKOLAN DOULA-VERKSAMHET FÖRÄLDRASTÖD STÖD FÖR SMÅBARNSFAMILJER FAMILJECAFÉVERKSAMHET FÖRÄLDRAKRAFT PARK (PARRELATIONSKRAFT) STÖD FÖR UTSATTA BARN (LUCIAINSAMLINGEN ) SOMMARBARN HÄLSOFRÄMJANDE FÖR BARN UNDER SKOLÅLDERN MED HANDIKAPP I KYRKSLÄTT NYLAND KOORDINERING OCH LANDSKAPSFÖRENINGEN FÖRENINGSSTÖD BABYSIM OCH ÖVRIGA AKTIVITETER FÖR SMÅBARNSFAMILJER SIMUNDERVISNING OCH LIVRÄDDNING FRITIDS I MÅRTENSDAL SPRÅK FARFAR I SKOLAN ÄLDRE OCH HÄLSA NÄRSTÅENDEVÅRD Sid 1 Översikt över vår verksamhet 2012 Folkhälsans förbund rf

3 5. REGIONALT HÄLSOFRÄMJANDE I ÅBOLAND KOORDINERING OCH LANDSKAPSFÖRENINGEN FÖRENINGSSTÖD FRIVILLIGA NÄTVERK HÄLSOFRÄMJANDE FÖR BARN OCH FAMILJER HÄLSOFRÄMJANDE OCH UNGA SIMUNDERVISNING OCH LIVRÄDDNING HÄLSOFRÄMJANDE OCH ÄLDRE NÄRSTÅENDEVÅRD REGIONALT HÄLSOFRÄMJANDE PÅ ÅLAND KOORDINERING OCH LANDSKAPSFÖRENINGEN BARN- OCH UNGDOMSINRIKTAD VERKSAMHET HANDIKAPPVERKSAMHET SIMUNDERVISNING OCH LIVRÄDDNING HÄLSOUPPLYSNING TERAPI- OCH RÅDGIVNINGSVERKSAMHET KAMPANJER OCH FÖRSÄLJNING ÖVRIG VERKSAMHET REGIONALT HÄLSOFRÄMJANDE I ÖSTERBOTTEN KOORDINERING OCH LANDSKAPSFÖRENINGEN FÖRENINGSSTÖD I ÖSTERBOTTEN SIMUNDERVISNING OCH LIVRÄDDNING HÄLSOFRÄMJANDE FÖR BARN OCH UNGA ÄLDRE OCH HÄLSA FARFAR I SKOLAN HÄLSA I SKOLAN GIMME5- SMAKSKOLA MED ALLA SINNEN (RAY ) COACH NÄRSTÅENDEVÅRD FOLKHÄLSANHUSET I KORSHOLM OCH EMELIEHEMMET HÄLSOFRÄMJANDE VID ÖSTANLID FOLKHÄLSANS FRITIDS PÅ ÖSTANLID RESURSPOOLEN (LEADER FINANSIERING ) ÖVRIGT FÖRENINGSSTÖD KAMPANJER FÖRSÄLJNING AV PR OCH INSAMLINGSPRODUKTER LUCIA KONST OCH HÄLSA TRAFIKVERKSAMHET TILLFÖRDA MEDEL INFORMATION ADMINISTRATION PENNINGINSAMLINGAR OCH MEDELANSKAFFNING PERSONAL LOKALFÖRENINGAR BILAGA Folkhälsans förbund rf Översikt över vår verksamhet 2012 sid 2

4 1. Allmänt Folkhälsans förbund har som mål att uppmuntra och stöda människor att verka för hälsa och livskvalitet där de lever, bor och arbetar. Tillsammans skapar vi plattformer där människor kan engagera sig, mötas samt forma närmiljö och samhället. De gemensamma värdena kompetens, omsorg och engagemang bildar tillsammans grunden för verksamheten. Folkhälsans förbund leder, samordnar och utvecklar Folkhälsan rörelsens hälsofrämjande medborgarverksamhet. Förbundet fungerar som en takorganisation för Folkhälsans fyra landskapsföreningar (Nyland, Åboland, Åland och Österbotten). Landskapsföreningarna som består av lokalföreningarna utgör viktiga samlande organ och samtalsforum. Sammanlagt hade lokalföreningarna vid årets slut medlemmar ( år 2011). Ändringarna var i de flesta fallen mycket små på föreningsnivå. 56 lokalföreningar ökade sitt medlemsantal, 33 minskade och åtta hade oförändrat medlemsantal. Förbundet använder som allmän definition av hälsofrämjande Världshälsoorganisationens s.k. Ottawadeklaration från 1986: Hälsofrämjandet är den process som skapar förutsättningar för människor att öka sina möjligheter att påverka och förbättra sin hälsa. Förbundets uppgift är att omvandla kunskap till handling genom att kombinera rollerna som frivilligorganisation och sakkunnigorganisation. Hälsofrämjandet sker på individ-, grupp- och samhällsnivå. År 2012 hade av EU utlysts till temaår för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Temat har många beröringspunkter med Folkhälsans verksamhet. Inom Förbundet gav året möjlighet att lyfta fram de äldres insatser inom frivilligverksamheten och vidareutveckla arbetsmetoder där olika åldersgrupper möts. Samhällsdiskussionen dominerades av den ekonomiska osäkerheten. Detta har många återverkningar på Förbundets arbete. Inte enbart för att finansieringen av social-och hälsovården och de förebyggande åtgärderna försvåras utan också för att större arbetslöshet, marginaliserade ungdomar och minskade resurser för skola och fritid har betydande hälsokonsekvenser. Det irriterade samhällsklimatet bidrar också till brist på tillit, förtroende och framtidstro. Ensamhet, ängslighet, oro och våld anses av en del forskare vara de stora hoten för hälsa och livskvalitet. Samtidigt är det uppenbart att Förbundets hälsofrämjande verksamhet verkligen behövs. Genom aktivt deltagande i medborgarverksamheten finner mänskor gemenskap och meningsfulla uppgifter. Förbundet strävar också till att utveckla nya verksamhetsformer som svarar på de nya utmaningarna, här ingår nya former för förebyggande barnskyddsarbete (t.ex. Trappan metoden för att ta våld till tals, PARK materialet för att stärka parrelationer, familjeläger för utsatta grupper), utvecklandet av Folkhälsanhusen som hälsofrämjande mötesplatser samt verksamheter som lyfter fram betydelsen av återhämtning, vila och tillräcklig sömn. Förbundet fortsatte under år 2012 med att fördjupa verksamheten inom centrala kompetensområden: - Frivilligarbete - Fysisk aktivitet, kost och återhämtning - Familjer och relationer Sid 3 Översikt över vår verksamhet 2012 Folkhälsans förbund rf

5 De osäkra ekonomiska framtidsutsikterna ledde även till försiktighet inom Förbundet. Omsättningen krympte en aning beroende på minskade externa understöd (0,1 milj. ) och lite mindre omsättning än budgeterat på babysim. Förbundets omsättning år 2012 var 7,94 milj., jämfört med 8,01 milj Systematisk verksamhetsutveckling Förbundet fortsatte med systematisk verksamhetsutveckling enligt Folkhälsan rörelsens gemensamma modell, vår karta och kompass. Modellen som används är ett balanserat styrkort med målsättningar, handlingsplaner och mätare. Under 2012 reviderades Förbundets målsättningar. Som stöd för ledningen används ESM-programmet (Executive strategy manager) där de konkreta handlingsplanerna och uppföljning av dem betonades. Verksamheten granskas ur fyra olika målgruppers perspektiv: 1) livskraftiga lokalföreningar i hela Svenskfinland, 2) nätverk av frivilliga som arbetade med en specifik fråga och nätverk av vissa yrkesgrupper, 3) intresserade medlemmar och 4) en allmänhet med intresse för hälsofrågor. Angående utvecklandet av processer fokuserade man på en mera aktiv omvärldsanalys, på att kombinera rollerna som frivilligorganisation och sakkunnigorganisation, på att konkretisera verksamhetsidén i Folkhälsanhusen, på att utveckla verksamheten målinriktat samt på att förbättra riskhanteringen. Inom ekonomin är målet att använda resurserna optimalt och aktivt söka nya inkomstkällor. Utgående från mätningen Finlands bästa arbetsplats, vars resultat erhölls i december 2011, utarbetades tillsammans med hela personalen en gemensam handlingsplan för att bli en ännu mer hälsofrämjande och attraktiv arbetsplats med ledare och medarbetare som är framåtsträvande, motiverade och lyhörda. Vi vill ha en stimulerande arbetsgemenskap som ger alla möjlighet till professionell utveckling i en genuin samarbetsanda. Arbetet med att ha en enhetlig uppföljning och evaluering av resultatkvalitet fortsatte. Fyra projektrapporter publicerades: Ett jämställt dagis, Från integrering till inklusion hälsofrämjande för barn och ungdomar med särskilda behov i Kyrkslätt, Hälsoverkstaden i Österbotten och Åboland samt För en levande tvåspråkighet rapport om Folkhälsans arbete för språkbad samt om tillgången till grundläggande utbildning och dagvård på svenska på enspråkigt finska orter under åren En enkät gjordes om det mobbningsförebyggande arbetet i de finlandssvenska skolorna inom den grundläggande utbildningen och andra stadiet. Enkäten besvarades av188 skolor (53 %) och utgör grunden för fortsatt utveckling. 1.2 Samverkan med Samfundet Folkhälsan När Förbundet år 2002 inledde sin verksamhet delegerade Samfundet Folkhälsan till tillämpliga delar åt Förbundet uppdraget att förverkliga Samfundets praktiska hälsofrämjande arbete och regionverksamhet. Samverkan med Samfundet och dess allmännyttiga bolag bygger på tydliga strukturer och på en klar arbetsfördelning. Samverkan sker såväl på beslutsfattarplan som på tjänstemannanivå. Med Folkhälsan Syd Ab fortsatte arbetet med att utveckla innehållet i hälsofrämjande daghem och eftermiddagshem och inom förebyggande barnskydd sökte man tillsammans nya arbetsmodeller. Folkhälsan Botnia Ab hade stora förändringar på gång inom rehabiliteringen som Folkhälsans förbund rf Översikt över vår verksamhet 2012 sid 4

6 stegvis lades ner. Folkhälsans förbund ser över sitt arbete och samarbetsmöjligheterna kring förebyggande av kroniska sjukdomar. Byggandet av det nya Folkhälsanhuset i Vasa fördröjdes, vilket också påverkar Förbundets verksamhetsförutsättningar i Österbotten. Förbundet hade en aktiv roll i byggandet av nytt daghem i Träskända. Bygget sköttes av Samfundet och lokalföreningen som bedriver verksamheten kunde ta de nya utrymmena i bruk i december Nya samarbetsformer söks med Folkhälsan utbildning Ab. Samfundets enhet för hälsofrämjande forskning omorganiserades under 2012, vilket torde stärka samarbetsmöjligheterna med Förbundet. Tillsammans med Samfundet har Förbundet aktivt medverkat till systematisk verksamhetsutveckling med Landskapsföreningen Folkhälsan på Åland och Folkhälsans Allaktivitetshus Ab. 1.3 Samarbetsnätverk och intressebevakning Samarbetet med andra organisationer är en viktig del av verksamheten och ger bättre möjligheter att påverka beslut och verka för att angelägna hälsofrågor beaktas i samhällsplaneringen. Förbundet var år 2012 representerat i bl.a. Penningautomatföreningen RAY:s styrelse, i styrelsen för Finlands simundervisnings- och livräddningsförbund, i styrelsen för Svenska studiecentralen och styrelsen för Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området. Förbundet hade en nära kontakt till myndigheter på riksplan, t.ex. genom representation i justitieministeriets delegation för brottsförebyggande arbete. Institutet för hälsa och välfärd (THL) och utbildningsstyrelsen hör till de viktigaste samarbetsparterna. Inför kommunalvalet deltog Förbundet aktivt i samarbete med och andra social-och hälsovårdsorganisationer i formulerandet av organisationernas gemensamma synpunkter. Inom Svenskfinland har Förbundet ett nära samarbete med bl.a. Förbundet Hem och skola, Förbundet de Utvecklingsstördas väl, Svenska pensionärsförbundet, Barnavårdsföreningen i Finland, Svenska semesterförbundet, Finlands svenska synskadade och Svenska hörselförbundet. Speciellt i arbete med familjestöd och det mobbningsförebyggande arbetet har Folkhälsans förbund ett omfattande samarbetsnätverk med bl.a. Mannerheims barnskyddsförbund, Ensi- ja turvakotien liitto och Väestöliitto. Arbetet stärks ytterligare av att Förbundet blev medlem i Centralförbundet för barnskydd rf och Finlands Ungdomssamarbete Allians rf Den nya takorganisationens SOSTE (Finlands social och hälsa rf) inledde sitt arbete i januari. Folkhälsans förbund finns representerat i ett flertal arbetsgrupper (delegationen för barn och ungdomar, delegationen för äldreverksamhet och delegationen för EU och internationella frågor). 1.4 Väsentliga händelser under verksamhetsåret och efter dess utgång Verksamhet med och för de äldre Med ålderns rätt-kampanjen var ett samarbete med sju andra riksomfattande organisationer med anledning av EU temaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Målet var att påverka attityder och motverka fördomar genom att lyfta fram positiva sidor av den demografiska utvecklingen och det växande antalet resursstarka pensionärer. I samband med kommunalvalet publicerades teser för aktivt samhälleligt deltagande. Huvudfesten ordnades på Sid 5 Översikt över vår verksamhet 2012 Folkhälsans förbund rf

7 Senatstorget i Helsingfors. På hösten hölls ett seminarium tillsammans med Riksdagens framtidsutskott. De kommande beslutsfattarna uppmanades att säkra att äldre människor får sin röst hörd. De som fyllt 65 år är ingalunda en homogen grupp. I Finland finns det över en miljon äldre individer med mycket stor variation i önskemål, åsikter, behov och livssituation. När befolkningen åldras berörs många olika områden i samhället; politiskt beslutsfattande, kulturen, konsumtionen, familjemönster, trafiken, m.m. Tack vare Luciainsamlingen 2011 har arbetet med att avhjälpa ofrivillig ensamhet bland äldre kunnat inledas. Ofrivillig ensamhet och utanförskap är ett växande problem som uppskattningsvis en tredjedel av de äldre upplever. Verksamheten har tre huvudsakliga stödformer; uppmuntra till deltagande i regelbunden gruppverksamhet, rekrytera frivilliga kulturvänner och frivilliga telefonvänner. Verksamheten påbörjades våren 2012 i Österbotten och där fick man tack vare uppsökande verksamhet kontakt med över 200 ensamma äldre. Nyland kom med i liten skala hösten 2012 medan arbetet på Åland och Åboland inleds Folkhälsanhusen som stimulerande mötesplatser och aktivitetscentrum Folkhälsanhusen ska omvandla Folkhälsans verksamhetsidé till praktisk handling. För varje hus gäller det att hitta en modell som passar just i den miljön och de lokala behoven. Förbundets roll är att se till att Folkhälsanhusen betjänar hela närsamhället som en hälsofrämjande mötesplats med mångsidiga aktiviteter för olika åldersgrupper. Förbundet hyr utrymmen för regelbunden gruppverksamhet för både äldre och barnfamiljer i Brunakärr, Vanda, Esbo, Ekenäs, Pargas, Korsholm och Östanlid. Antalet hälsofrämjande aktivitetsgrupper i Folkhälsan husen var 158 med drygt 5000 träffar och ca besök. Utöver detta ordnades en omfattande babysimverksamet samt ca 150 evenemang för med ca besök i Folkhälsanhusen. Under 2012 var tyngdpunkten på att tillsammans med Folkhälsan bolagen hitta en modell för att rekrytera fler frivilliga medarbetare till olika uppgifter i grupphemmen och vårdavdelningarna. Språk och kommunikation ur hälsoperspektiv Folkhälsan har sedan 2006 haft ett språkbadsombud med uppgift att främja språkbadsutbildningen i Finland samt att stärka och stöda rätten till svensk dagvård och grundläggande utbildning på svenska i enspråkigt finska kommuner. På våren blev det klart att den externa finansieringen, som varit en förutsättning för språkbadsombudets verksamhet, uteblir Folkhälsans förbund förde omfattande förhandlingar och samarbetsdiskussioner med ett stort antal aktörer för att utreda fortsatta verksamhetsförutsättningar och utvecklingsbehov. Kontakter till myndigheter och beslutsfattare ingick i arbetet. I regeringens nationalspråksstrategi som publicerades i december 2012 ingår också klara rekommendationer gällande den offentliga sektorns ansvar för språkbad. I januari 2013 publicerade Folkhälsan sin rapport och under första kvartalet 2013 tas beslut om fortsättningen. Folkhälsans förbund kommer också i framtiden att aktivt arbeta med språk och kommunikation ur ett hälsoperspektiv, språkstimulering för barn och kommunikation med äldre med nedsatt talförmåga. Folkhälsans förbund rf Översikt över vår verksamhet 2012 sid 6

8 Verksamhetsutrymmen och kontor Arbetet med att använda verksamhetsutrymmena i Folkhälsanhusen optimalt samt med att få ändamålsenliga kontorsutrymmen kännetecknade år 2012 och fortsätter I Helsingfors hyr Förbundet kansliutrymmen vid Paasikivigatan 4 av Samfundet. Åtgärder vidtogs för att förbättra kvaliteten på inneluften utgående från rekommendationer av Institutet för arbetshälsa och företagshälsovården. Renoveringsbehovet är omfattande och då det samtidigt finna outnyttjad kapacitet på Topeliusgatan 20 togs beslutet att Förbundet skulle flytta in där. Före detta är möjligt måste Topeliusgatan genomgå en grundlig sanering, som enligt tidtabell skulle påbörjas hösten 2013 och beräknas ta ett år. Inneluften har orsakat problem även på Förbundets kansli i Åbo, där utrymmen hyrs av Fastighetsbolaget Svenska gården. Förbundet flyttade under 2012 sin verksamhet tillfälligt till andra utrymmen, men kunde i januari 2013 återgå till Svenska gården efter att hyresvärden installerat ventilation. Kvartersklubbens verksamhet pågick därför i lite mindre skala under I Vasa hyr Förbundet kansliutrymmen av Landskapsföreningen. Målet är att kunna flytta in på Rådhusgatan 25 efter att Samfundets byggt Folkhälsanhuset vid årsskiftet 2014/ Förbundets olika målgrupper Livskraftiga lokalföreningar Lokalföreningarna verkar under mycket olika omständigheter, t.ex. större och mindre orter, i städer, landsbygd, skärgård. Den språkliga miljön påverkar verksamheten inriktning, likaså den demografiska utvecklingen. Folkhälsans föreningar är ofta starkt kopplade just till den egna orten/byn/stadsdelen och i många kommuner finns flera än en Folkhälsan förening. Här ligger också föreningarnas styrka med god lokalkännedom som grund för hurdan hälsofrämjande aktivitet behövs och intresserar. Praktisk hjälp erbjuds med medlemsregister, webbsidor och bokföringsprogram. Nyhetsbreven som görs regionalt skicka ca en gång per månad till medlemmar som prenumererar på dem. Sid 7 Översikt över vår verksamhet 2012 Folkhälsans förbund rf

9 1.6 Nätverk av frivilliga och professionella De nätverk av frivilligt arbete utanför lokalföreningarna som är mest omfattande är medfostrare i skolan och coach 65 grupperna. Båda består av pensionärer, och kompletterar sålunda på ett utmärkt sätt lokalföreningarna som huvudsakligen riktar sig till barn. Dessa personer gör en betydande frivillig insats ofta handlar det om engagemang varje eller varannan vecka. Nätverken har koordinatorer på regionnivå, vilka också ser till att de frivilliga kan träffas några gånger per termin, att de får handledning och utbildning samt att det kontinuerligt rekryteras nya personer. Antalet medfostrare hölls på tidigare nivå d.v.s. 231 jämfört med 228 året före. De var verksamma i 94 skolor och 19 daghem. 180 aktiva 65+ coacher leder fysisk verksamhet i 130 motionsgrupper med närmare 1500 deltagare Nätverken som riktas till barnfamiljer är familjecaféerna (36 st.) och doulorna (37 personer). Mera om denna verksamhet i respektive kapitel. Professionella nyckelgrupper erbjuds regelbundet möjlighet till dialog och utbildning i för dem relevanta frågor. Samtidigt får Folkhälsan en stark förankring i deras vardag. De sex regionala lärarnätverken omfattar östra Nyland, huvudstadsregionen, västra Nyland, Åboland, södra Österbotten och norra Österbotten. Nätverken träffades en gång per termin. Skolkuratorerna som är delade i två grupper träffades en gång. Över 90 % av de svenskspråkiga skolkuratorerna hör till nätverken. Från 2012 hade förbundet en namngiven person som koordinerade hälsa i skolan satsningarna, och samtidigt utvecklade formerna för dialogen med skolpersonal. Nätverk för vänelevs- och turhandledare utgör skilda grupper (Österbotten och södra Finland) som träffas årligen för utbyte av erfarenheter och fortbildning. Hälsonätverken som riktas främst till rådgivningspersonal, är också indelade i sex regional grupper. Personal inom äldreomsorgen träffas inom ramen för ett riksomfattande kompetensnätverk för dem som arbetar med minnessjukdomar. Folkhälsans förbund rf Översikt över vår verksamhet 2012 sid 8

10 2. Livsstilsfrågor 2.1 Koordinering Arbetet under året har kännetecknats av mångsidiga, hälsofrämjande insatser och utvecklingsarbete om hur den hälsofrämjande tankeramen i högre grad kan beaktas i våra verksamheter. Kontakter med samarbetspartner både internt och externt har intensifierats under året. Att inspirera till hälsosamma val med tanke på en sund livsstil är allt mer utmanande i dagens samhälle, där livsstilsinformation av varierande slag kan hittas lite varstans. Tillförlitlig information är dock en bristvara och för att råda bot på detta och för att stärka Folkhälsans roll på sociala medier, skapades livsstilsbloggen Svett och morötter-finns det mera? Bloggen är ett gemensamt initiativ med Folkhälsans forskning, där forskare och hälsofrämjande praktiker tillsammans skriver om livsstilsfrågor med betoning på fysisk aktivitet, kost och återhämtning. Projektet Matlusten-matskola för äldre har koordinerats utgående från gällande projektplan och framskridit i enlighet med de mål som styr verksamheten. Annan verksamhet om mat där Folkhälsan medverkat i, är ett projekt kring Matskolor för barn, initierat av Finlands svenska 4H och med Svenska Lantbruksproducenternas centralförbund, SLC, som samarbetspart. Folkhälsan har ingått i styrgruppen för projektet och bidragit med att utbilda gruppledare och utveckla undervisningsmaterialet. Matskolsverksamheten har skett i regi av de lokala 4H föreningarna. Projektet går under 2013 vidare också på finskspråkigt håll. Samarbetsprojektet med Svenska studiecentralen SSC, Hälsa 3, har framskridit så att Nyland höll sin avslutning våren 2012 och Åboland inledde sin verksamhet på hösten Hälsa 3 riktar sig till organisationsanställda och innehållet tar fasta på arbetshälsa och välbefinnande i arbetet. Projektet i regionen pågår i ca 1 års tid. Övriga projektmässiga insatser som inletts under året är Minuton-projektet i samarbete med Folkhälsan Syd. Tack vare testamentoriska medel har specialinsatser kunnat planeras för boenden på Seniorhemmet i Brunakärr. Årets tema var sång och musik. Ensamma äldre-projektet, att jobba mot ofrivillig ensamhet och isolation har kunnat komma igång tack vare inkomna Luciabidrag. Arbetet har inletts under våren i Österbotten och har småskaligt kunnat köra igång i Nyland under hösten. Åboland och Åland står i tur Folkhälsans förbund medverkade med 10 andra organisationer i ett uttalande om en drogförebyggande policy. Policyn tar fasta på drogfria miljöer i arbetet med barn och ungdomar. Initiativtagare till policyn var nykterhetsförbundet Hälsa och trafik. Motionskampanjen Hälsostegen fick en fortsättning och utvecklades vidare utgående från responsen som kommit in. Till den webbaserade kampanjen inhandlades bland annat 500 stegmätare för att uppmuntra deltagandet. Avdelningen har samlats för åtta interna avdelningsmöten under året. Stafettkarnevalen var en stor insats där så gott som alla från avdelningen deltog i tillsammans med andra från Folkhälsan. Chilla temat föll också i år väl ut och responsen var god från både barn som vuxna. Folkhälsan har innehaft förtroendeuppdraget som viceordförande för Finlands simundervisning och livräddningsförbund, FSL. Sid 9 Översikt över vår verksamhet 2012 Folkhälsans förbund rf

11 2.2 Fysisk aktivitet och hälsa Under år 2012 har förutom vikten av tillräcklig rörelse också betydelsen av utevistelse och speciellt återhämtning betonats. Folkhälsans spel UTmanad, har använts vid olika uteaktiviteter och har visat sig vara ett nyttigt redskap för att arrangera hälsofrämjande program. UTmanad spelet presenterades bl.a. på tutoroch vänelevshandledarträffar, på kursen återhämtningsguide samt olika inspirationstillfällen. Arbetet med att få klart en helhetsstruktur för olika Må bra-ledarutbildningar slutfördes. Folkhälsans nya kurs Återhämtningsguide introducerades och två kurser genomfördes i Korsholm och i Pargas. I dessa deltog sammanlagt 21 nya återhämtningsguider. Inom denna helhetsstruktur ingår även kurserna Matpratare och Hälsomotionsledare. Under år 2012 har två Hälsomotionsledarkurser genomförts och sammanlagt 20 nya hälsomotionsledare i Korsholm och i Mariehamn har utbildats. Under 2012 har fyra vattengymnastikledarkurser genomförts, en i Korsholm, en i Pargas och två i Nyland i samarbete med Solvalla. Totalt har 61 deltagare utbildats. Projektet Hälsa 3 i Nyland avslutades på Solvalla under våren Under året har fem organisationsbesök, ett inspirationstillfälle och en återträff för denna grupp hållits. Hälsa 3 i Åboland startades under hösten 2012 där insatser i form av konditionstester, fysisk aktivitet och föreläsning gjordes. Insatser inom två Bukklubbar har gjorts främst i form av konditionstestning, som gruppledare och som föreläsare. Utvecklandet av konceptet Mammakraft för gravida kvinnor har skjutits upp, men tanken att utbilda regionala mammakraft ledare lever kvar. Broschyren Gravid Fysisk aktivitet har delats ut till rådgivningar och sjukvårdsdistrikt, sammanlagt ca 300 exemplar. Häftet Ut med språket, som har för avsikt att under utevistelse integrera språk och rörelse genom lek, har delats ut till eftisar och under olika inspirationstillfällen. Chilla materialet har delgetts och handletts vid olika inspirationstillfällen för sammanlagt 68 lärare i Nyland. Ett uppdaterat nytryck av Chilla materialet gjordes i slutet av året. Avslappningsskivan delades ut till deltagare i kursen Återhämtningsguide samt vid andra inspirationstillfällen. Rörelsekvarten arrangerades nu för andra gången i Nyland där 80 klasser i 20 skolor anmälde sig till kampanjen. Äventyrspriset för vinnarna från Kapellby skola (15 elever) i den första kampanjen i Nyland, där 48 klasser i 15 skolor deltog, arrangerades i naturen på Solvalla. Genomförandet gjordes i samarbete med idrottsledarstuderande på Solvalla. Vikten av pausrörelse under arbetsdagen har åter igen betonats och pausrörelser görs aktivt vid olika tillfällen, som t.ex. utbildningar, föreläsningar och kontorsarbete. Pausrörelsefilmerna har fortsättningsvis utnyttjats och presenterats vid lämpliga tillfällen. Under året har två Arcada studerande handletts i sin praktik eller med sitt slutarbete. Föreläsningar har under året hållits för skiftande publik. Sammanlagt har 18 enskilda föreläsningar för sammanlagt ca 240 personer hållits främst kring återhämtning och fysisk aktivitet, men också om motivation, sömn, rörelseglädje och ergonomi. Dessa Folkhälsans förbund rf Översikt över vår verksamhet 2012 sid 10

12 föreläsningar har gjorts vid professionella nätverksträffar, i föreningar, vid öppna föreläsningar, vid föräldraträffar och övriga inspirationstillfällen. Folkhälsan har medverkat i styrgruppen för uteseminariet Mitt i Naturen där naturens betydelse och dess möjligheter för barn lyfts upp. Huvudarrangör är Finlands svenska Idrott och seminariet gick av stapeln i Oitans, Esbo. 2.3 Kost och hälsa Tyngdpunkten för verksamheten har varit att sprida information om bra mat för äldre samt att arbeta för en ökning av grönsaks-, bär- och fruktkonsumtionen bland de yngre. Att ställa frågor om kost på vårt frågeforum på nätet är populärt och 164 frågor om kost har besvarats. Inom kost och hälsa har hållits 20 stycken utomstående föreläsningar (skolor, yrkesgrupper, föreningar). En föreläsning har hållits för synskadade och en för hörselförbundet. För Folkhälsans egen verksamhet (FH föräldracafé, FH dagis, Mimosel etc.) har 14 föreläsningar hållits. Fyra Folkhälsan föreningar har ordnat temakvällar med kost som tema. Kosten ingår som en aktiv del på Folkhälsanbloggen Svett och morötter och svarar på många samtal från media. Kost har diskuterats i direktsändning i programmet Slaget efter tolv i radio Vega. En Matpratarutbildning på Åland med 8 deltagare hölls i januari, motsvarande utbildning i Jakobstad blev inhiberad pga. för få anmälda. Tanken är att dessa Matpratare i fortsättningen kan prata om mat i Folkhälsan sammanhang, till exempel på Mimoselträffar, mellanmålsklubbar eller som ledare för en Matskola. Två återträffar för Matpratare ordnades. Hälsoinspiratörer har utbildats om mat. Bukklubben för personalen i Helsingfors avslutades på våren och på hösten ordnades en återträff. En ny Bukklubb med 18 deltagare startad i september i samarbete med lokalföreningen i Mariehamn. kosten ingår i projekten Matlusten och Gimme5, där de sakkunniga var med och planerade och förverkligade fem Matlustledarskolningar och två fortbildningsdagar, för vård och kökspersonal. Kostrådgivaren har haft Gimme5 workshops vid två lärarnätverk och fått några skolor intresserade av att arbeta med detta Kost och hälsa har också deltagit vid Gimme5 fortbildningsdagar för pedagoger och eftispersonal. Två frukt- och grönsaksbesök till dagis har gjorts. Två kurser i livsmedelshygien har hållits, främst för Folkhälsans egen personal, och 43 hygienpass har godkänts. De sakkunniga om kost har deltagit i interna arbetsgrupper/evenemang för Hälsa i skolan, Hälsoverkstaden, Barnteam, Dagisteam, Matskola för barn med 4H, Munhälsa för äldre, Stafettkarnevalen och Majblomsloppet samt i arbetet kring uppdaterandet av Handboken för äldreomsorgen. Näringsterapeuten har fungerat som lektor i näringslära för studerande i huslig ekonomi vid Åbo Akademi. De sakkunniga i kost var med i starten av Hälsa 3 i Åboland och 9 individuella kostrådgivningstillfällen för deltagare har hållits. Näringsterapeuten har under året haft ett intensivt samarbete med Folkhälsan Botnia. Detta betyder att näringsterapeuten deltagit i diabetes-, metabolt syndrom-, hjärt- och kärl-, rygg- och nack- samt aslakkurser. Näringsterapeuten har föreläst på två rehabiliteringskurser för svenskspråkiga cancerpatienter. Näringsterapeuten har haft 149 individuella rådgivningar. Sid 11 Översikt över vår verksamhet 2012 Folkhälsans förbund rf

13 Kostrådgivaren har deltagit i konferensen Ny nordisk mat i Oslo, i seminariet Nordic diet-evidence towards updated nutrition recommendations, och i 10th Nordic Nutrition Conference på Island. Näringsterapeuten deltog i det nationella nätverket för kost och idrott. 2.4 Sim och hälsa Simundervisning och livräddning är ett av Folkhälsans mest omfattande och betydelsefulla verksamhetsområden. Folkhälsans simverksamhet omfattar ca 200 simskolor som bedrivs på ca 130 platser i hela Svenskfinland. Över 5000 barn deltar årligen i Folkhälsans simskolor och ca 1800 familjer/vecka deltar i Folkhälsans babysimverksamhet. Folkhälsan utbildar årligen ett 60-tal simlärare, ett 80-tal lekledare samt ca 10 baby- och familjesiminstruktörer. Mera specifik information om simverksamheten finns under de regionala avsnitten. Simstatistik sommarsimskolor (strand och hall) År Nyland Åboland Åland Österbotten Totalt Det finns stora regionala skillnader vad beträffar simskolorna. I Österbotten och i Åboland arrangeras största delen av simskolorna utomhus, under sommarmånaderna. I Nyland arrangeras hälften av simskolorna under sommarmånaderna på stranden, en del även i hall (främst i huvudstadsregionen) och hälften under vår- och höstterminen i olika hallar. Arbetsgruppen kring sim, bestående av de regionala simkoordinatorerna, träffades tre gånger under året. I april deltog simkoordinatorer i konferensen 11th Nordic Conference in Elementary Swimming Teaching i Tórshavn, Färöarna. Utvärdering av simskolerapporterna som simlärarna och lokalföreningarnas simombud lämnar in, ger vid handen att säkerhetstänkandet har prioriterats högt speciellt under våra strandsimskolor. Det målmedvetna arbetet fortsätter och den nya konsumentsäkerhetslagen som trädde i kraft stöder detta arbete. Folkhälsans simhandbok uppdateras årligen. Alla blanketter för rapportering, utvärdering, arbetsavtal, säkerhetsplanering mm. finns i simhandboken. Simhandboken finns även i elektroniskt format på Folkhälsans extranät sidor. För att göra tillgängligheten av material så som utvärderingsblanketter, rapporteringsblanketter, materialbeställningsblanketter så lätt och smidig som möjlig har det på Folkhälsans extranät sidor skapats elektroniska blanketter för simlärarna och simombuden. Folkhälsans förbund rf Översikt över vår verksamhet 2012 sid 12

14 Folkhälsans simlärare har uttryckt önskemål om ett gemensamt forum för diskussioner. Under verksamhetsåret 2011 öppnades en facebook grupp för alla Folkhälsans simlärare. Intresset för gruppen har varit stor och deltagarantalet har stigit under verksamhetsåret 2012 till över 200. Även många av Folkhälsans lokala simombud tar del i gruppen. Via facebooksidan informeras bl.a. om kommande utbildningar, fortbildningar, arbetserbjudanden och vikariat. En broschyr över Folkhälsans simlärarutbildningar producerades i normal ordning. Broschyren distribueras till alla lokalföreningar, olika utbildningsanstalter, simhallar och kommunernas idrottssekreterare. Under året arrangerades 4 simlärarutbildningar, en i varje region. De omfattar 100 timmar/utbildning. Likaså ordnades fortbildningsdagar för simlärare (7 st.) och lekledarutbildningar (6 st.) i alla regioner. En baby- och familjesiminstruktörsutbildning arrangerades i Nyland med 8 deltagare. Lek & plaskutbildning (4 st.) har planerats och marknadsfört men trots detta har intresset varit rätt lamt och kurserna har avbokats p.g.a. för få deltagare. En specialsimlärarutbildning arrangerade i Nyland. Mera information om utbildningarna finns i de regionala verksamhetsberättelserna. För Folkhälsans simlärarutbildare (17 st.) ordnades en separat fortbildning i Vasa i februari. Temat för fortbildningsdagen var hypotermi och isvett samt teambuilding. En Folkhälsans simkampanj startade i november, som riktar sig till alla Folkhälsans simlärare. Kampanjen pågår under 6 månader fram till och då simläraren simmat 25 km under denna tidsperiod är han/hon med i vinstdragningen. Arbetet i Finlands Simundervisnings- och livräddningsförbunds (FSL) ledningsgrupp för baby- och familjesim har fortsatt. Medlemmarna i utskottet träffades fyra gånger. I november arrangerades ett studiebesök till Tallinn. Samarbetet med Dragsvik och beväringssimmet fortsatte under verksamhetsperioden 2012 under ledning av simlärare Ove Molander. Under verksamhetsåret deltog 16 icke simkunniga beväringar i simundervisning i Ekenäs simhall. Av dessa blev 14 simkunniga efter avslutad kurs. 2.5 Hälsofrämjande verksamhet i dagis och eftis Huvudmålet är att stöda och stärka det hälsofrämjande synsättet hos personalen på Folkhälsans enheter. Verksamheten 2012 har omfattat både materialproduktion, besök och handledning till enheter, nätverksarbete, fortbildningar och hälsofrämjande utvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet har skett i samarbete över avdelningsgränser samt med Folkhälsan Syd. De hälsofrämjande certifieringsprocesserna under året har pågått på både daghem och eftisar i alla regioner. Följande daghem från Folkhälsan Syd blev certifierade i november; Hyvinge, Kervo och Vanda och dessa firades under en gemensam kväll på svenska gården i Hyvinge. På plats var ca 25 personer inkluderat personalen från Lahtis daghem som också varit med i processen. Pilotprojektet Hälsofrämjande eftis med fyra eftisar från Folkhälsan Syd; Botby, Nordsjö, Åshöjden samt Grankulla avslutades. Följande insatser har gjorts: en gemensam träff, 4st. individuella handledningsbesök, ett inspirationsbesök och en gemensam certifieringsfest på Solvalla. Eftisarna erbjöds dessutom ett inspirationstillfälle med parkour på programmet. Sid 13 Översikt över vår verksamhet 2012 Folkhälsans förbund rf

15 I september startades en ny certifieringsprocess för följande eftisar på Folkhälsan Syd: Lagstad, Esboviken, Minerva och Hyvinge. I processen deltar 13 eftisledare och två inspirationstillfällen har hållits under hösten. I januari startades certifieringsprocessen för Korsholms eftisar, Karperö och Kvevlax. Förbundets eftis Fritids på Östanlid kom med i processen i april. Processen har omfattat två inspirations- och två handledningstillfällen med ca elva eftisledare. På hösten startade två nya eftisar, Kuni-Vassor och Petsmo, och de har också involverats i processen. I Åboland startades en gemensam certifieringsprocess både för Folkhälsan Syds enheter och lokalföreningsenheter. I processen deltar 6 daghem och 4 eftisar. Tre stycken gemensamma träffar och handledningstillfällen på ca 3 timmar har förverkligats med ca 35 deltagare varje gång. Övriga utbildningar eller föreläsningar som ordnats är utbildningen Tidigt Familjestöd del 2 tillsammans med Barnavårdsföreningen i Pargas för 37 pedagoger, föreläsning för Vanda stads eftisledare och koordinatorer, en eftisledarträff i Norra Österbotten med 11 deltagare och en Chilla utbildning för personalen på Folkhälsans eftis i Alberga, Esbo. Därtill ordnades den första nätverksträffen för personal på daghem i huvudstadsregionen (18 deltagare). För Folkhälsans eftisar ordnades ett fortbildningstillfälle i Helsingfors, med ca 40 deltagare. Ett nyhetsbrev för föräldrar som har delats ut till ca 2000 familjer, broschyren Folkhälsans verksamheter för daghem och eftermiddagsklubbar och som skickades ut till ca 470 daghem och 270 eftisar i Svenskfinland. Under året utarbetades även en ny broschyr om Hälsofrämjande daghem som tjänar både personal, familjer och fungerar som ett informationsmaterial för våra enheter. Webbsidan för hälsofrämjande daghem har förnyats. 2.6 Arbete och hälsa Internt inom Folkhälsan organisationen har det hälsofrämjande synsättet tagits upp främst under den av Samfundet Folkhälsan arrangerade kursdagen Vi på Folkhälsan. Detta år har 44 anställda i Folkhälsan Botnia Ab funderat över begreppet hälsofrämjande synsätt och hur det konkret syns i Förbundets hälsofrämjande verksamhet. De av Förbundet utbildade Hälsoinspiratörerna inom organisationen har fått två infobrev under året och inom Folkhälsan Botnias projekt Gnistan har man försökt hitta en aktiv roll för Hälsoinspiratörerna. I motionskampanjen Hälsostegen, en webbaserad intern kampanj, registrerades antal steg/dag med hjälp av stegmätare. Målsättningen var att samla steg på 30 dagar. Totalt deltog medlemmar och personal. I år ordnades både en förenings- och personaltävling. Föreningstävlingen är uppdelad i två tävlingsklasser. I klassen för föreningar som har upp till 150 medlemmar segrade Folkhälsan i Sottunga. Och i klassen för föreningar med flera än 150 medlemmar vann Folkhälsan i Lappfjärd. Bland personalenheterna segrade Folkhälsan Botnia Ab, kök och städ i Korsholm. Hälsa 3 är ett samarbetsprojekt mellan Svenska Studiecentralen och Folkhälsans Förbund med fokus på arbetshälsa för personer anställda inom tredje sektorn. I Österbotten pågick projektet under år I år ordnades en lunchåterträff, 6 personer deltog. Dessutom gjordes ett försök att starta upp en organisationskör, Folkhälsans förbund rf Översikt över vår verksamhet 2012 sid 14

16 OK-kören. Kören samlade 15 personer, som en gång i veckan genom sång främjade arbetshälsan och nätverkade. Tyvärr upphörde kören efter en termin. Trots genuint intresse bland körmedlemmarna var det svårt att binda upp sig till körövning under arbetsdagen en gång i veckan. De som önskade fortsätta sjunga hänvisades till Vasa Arbis lunchkör. Hälsa 3 i Nyland avslutades våren deltagare från 13 organisationer deltog. En slutrapport finns att läsas på En återträff hölls hösten 2012 med bl.a. fågelskådning på programmet. Hälsa 3 i Åboland startades upp hösten 2012 med 13 deltagare från 8 organisationer. Under hösten ordnades en kickoff på Kasnäs med temat Mat och motion, samt en träff med temat Välbefinnande i arbetet. Under den andra träffen gavs deltagarna möjlighet att erhålla, det av Institutet för arbetshygien utgivna, Kortet för välbefinnande i arbetet. Livsstilsenheten ordnar Hälsoinspiratörkurs, vars målgrupp främst är styrelsemedlemmar och aktiva inom Folkhälsanföreningarna. Under året har 15 Hälsoinspiratörer utbildats i Mariehamn och 7 i Kronoby. En återträff för utbildade Hälsoinspiratörer, Hälsomotionsledare och Matpratare hölls på Norrvalla. 14 deltagare träffades med bl.a. smakskola och info om UTmanad-spelet. Återträffen hölls i samband med att personliga tränaren Olga Rönnberg från Sverige besökte Norrvalla och inspirerade med MamaBootCamp. På Solvalla hölls en motsvarande träff för MåBra-ledare, där var mentala coachen Christoph Treier och elitidrottaren Sandra Eriksson föreläsare under temat Våga gå din egen väg. I den dagen deltog sammanlagt c. 40 personer. I övrigt har friskvårdspedagogen deltagit aktivt som utbildare av 20 Hälsomotionsledare och 21 Återhämtningsguider. Hälsat på och inspirerat i Folkhälsan i Petalax gågrupp, 6 deltagare och i Folkhälsan i Replots löpgrupp, 24 deltagare. Hållit föreläsning om Återhämtning för 12 anhörigcaféledare, 12 deltagare på synskadades karaseminarium och under Hela Hälsan dagarna i Vasa. 2.7 Äldre och hälsa Under 2012 har sammanlagt 150 personer deltagit i Mimosel utbildnings-, fortbildnings- eller inspirationstillfällen i Nyland, Åboland och Österbotten. Intresset för balansträning har varit stort och sammanlagt har 60 personer deltagit i Balansella kurser i Nyland, Åboland och Österbotten. Seniordans introduktionsdag med 10 deltagare ordnades i Nyland tillsammans med Seniordansförbundet. Mimosel utbildning för Folkhälsan vårdare kom igång i Österbotten och Åboland. I Nyland i Raseborg fortsatte uppföljningen för vårdare med diskussion kring kost för äldre och presentation av UTmanad spelet som ett material för aktivering av äldre. 180 aktiva 65+ coacher leder fysisk verksamhet i 130 motionsgrupper med närmare 1500 deltagare, som träffas regelbundet i Österbotten, Åboland och Nyland. 15 aktiva coacher från hela landet deltog i Hela Hälsan evenemanget i Vasa. I hela landet har coacher bjudits till inspirations träffar av den lokala koordinatorn. 65+coach grupper i Nyland samlades till lokala våravslutningar i form av promenader med picknick. 10 aktiva coacher deltog under hösten i en gemensam mycket uppskattad inspirationsdag med Folkhälsans hälsoinspiratörer på Solvalla med föreläsningar och workshops kring hälsofrämjande aktiviteter. Sid 15 Översikt över vår verksamhet 2012 Folkhälsans förbund rf

17 Folkhälsans interna hälsofrämjande och äldre utbildning som pågick under 2011 med 40 deltagare, hade två uppföljningstillfällen under året. Det frivilliga arbetet och fysisk aktivitet/utevistelse i Folkhälsan hus lyftes upp under tillfällena. Vattengymnastik för Svenska Synskadade i mellersta Nyland pågick under året med 10 anmälda. Syn- och hörselrådgivare har deltagit i två tillfällen i Helsingfors och Ekenäs med fokus på äldres syn och hörsel samt deltagit i Mimosel grundutbildningarna i Österbotten och Åboland. Riktlinjer för frivilliga uppdrag på Folkhälsan har bearbetats till stöd för arbetsfördelning och rekrytering. Folkhälsan deltog i den riksomfattande kampanjen Med ålderns rätt och funnits på olika mässor för att informera om frivillighetsuppdrag inom organisationen. 2.8 Minne och demens Folkhälsan verkar för att utveckla vården och omsorgen av personer med nedsatt minnesförmåga eller minnessjukdom samt deras anhöriga i vårdkedjans olika skeden. Det övergripande målet är att genom yrkesmänniskor stöda den enskilda individen att upprätthålla den personliga livsstilen och att ha en god vardag livet ut. Som teoretisk referens fungerar det salutogena tänkandet som på olika nivåer ska stöda det praktiska handlandet. Detta betyder att förutom ett förebyggande och preventivt arbete verkar vi för att den enskilda individen använder de resurser som finns kvar. Kompetensnätverket bestående av kunniga yrkesmänniskor i minnesfrågor samlades för sin sista träff i Lovisa i juni. Från och med 2013 omorganiseras verksamheten och blir en egen svenskspråkig grupp inom Finlands minnesspecialister riksomfattande ALVA nätverk. Samarbetet med Folkhälsans förbund fortsätter. Det årligen återkommande svenskspråkiga Minnesseminariet hölls i Helsingfors. Det var tionde gången seminariet arrangerades och ca 110 yrkesmänskor deltog. Specialiseringsstudierna i Minne, demens, vård och omsorg fortsatte på vårterminen i samarbete med Yrkeshögskolan Arcada. Av de sjutton studeranden som fullföljde sina studier (30 studiepoäng) var tio Folkhälsans vårdpersonal. Den av Finlands minnesspecialister utarbetade observationsmetoden Elo-D som talar om för oss om den minnessjukes vardag och välbefinnande, har nu utmynnat i ett utbildningsprogram som kommer att förverkligas av Helsingfors universitets fortbildnings- och utvecklingscenter Palmenia i samarbete med Finlands minnesspecialister. Folkhälsan har aktivt deltagit i processen. Första utbildningen startar i april 2013 och några av Folkhälsans egen personal kommer att kunna delta. Läsombudsprojektet har pågått under hela år Huvudman för projektet är Förbundet de utvecklingsstördas väl, FDUV. Av Folkhälsans enheter har sex deltagit med två läsombud per enhet. Deltagandet har varierat men erfarenheterna har varit goda och processen att sprida kunskapen pågår. Målet är att samtliga ska ha rätt till läsning och på sikt omfatta alla enheter inom Folkhälsan som har personer med nedsatt kognitiv förmåga. Verksamheten ingår i äldreomsorgens verksamhetsplan och i handboken för äldreomsorg. Litteratur och hörselkommunikatorer har beställts färdigt för att delas ut till de enheter som inte varit en del av projektet. Inom ramen för projektet gjordes i juni studiebesök till Oslo och Stockholm för att bekanta sig med bland annat frivilliga läsombud. Folkhälsans förbund rf Översikt över vår verksamhet 2012 sid 16

18 Totalt 11 föredrag internt och externt har hållits under året. Två radiointervjuer har getts, en artikel och en recension har skrivits. Dessutom har två besök gjorts till Social- och hälsovårdsministeriet i rollen som sakkunnig i minnesfrågor. Arbetet som styrelsemedlem i Finlands Minnesspecialister och i Alzheimer centralförbundet har fortsatt. 2.9 Matlusten (Ray projekt ) Matlusten är ett RAY projekt som riktar sig till dem som fyllt 65 år. Projektet lyfter upp kostens betydelse för de äldres hälsa och uppmuntrar äldre personer att laga mat och att äta hälsosamt. Projekt Matlusten informerar yrkesmänniskor inom äldreomsorgen om näringsrekommendationerna för äldre. Styrgruppen, med företrädare från Finlands Minnesspecialister, Folkhälsan Syd, Folkhälsans forskning och förbundet, sammankom två gånger under året. Under år 2012 har Matlustens tyngdpunkt legat på Matskolor. 17 Matskolor har hållits runt om i Svenskfinland och 87 personer har deltagit i kurserna, som består av fem träffar á tre timmar inklusive ett butiksbesök. Två av Matskolorna i Österbotten har ordnats för personer med synskada. Nya ledare för Matskolor har utbildats för att kunna fortsätta också efter projektets slut. 29 intresserade personer har fått en endagsutbildning. Projekt Matlusten har ordnat föreläsningar omfattande kost, aptit, smak och de gällande näringsrekommendationerna, kryddade med råd och tips för enklare lösningar i matbutiken och köket. Föreläsningarna, som har varit öppna för alla intresserade har samlat 976 personer i Nyland, Åboland och Österbotten. En del av föreläsningarna har ordnats i interaktiva Tv-studion i Österbotten och Åboland. Genom dessa samarbeten har projektet kunna nå äldre personer som bor i avlägsna byar eller i skärgården. Hösten 2012 ordnades 2 fortbildningsdagar Matlust från kök till mun för vård- och kökspersonal inom äldreomsorg. Fortbildningarna lockade 69 deltagare. Under hösten har lokalföreningar informerats om möjligheten att starta Matskoleverksamhet för äldre i egen regi och 9 lokalföreningar kommer att påbörja verksamheten Sexuell hälsa Nationellt har Sexsnack nått sammanlagt 1800 personer, fördelat på 48 klasser i lågstadiet, 25 i högstadiet, 6 i gymnasiet, 6 grupper för personer med särskilda behov samt på ett läger och en mässa. Nedan finns regionvisa beskrivningar av vem verksamheten nått. I Nyland har följande skolbesök gjorts: 22 klasser i lågstadiet, 15 klasser i högstadiet och 2 i gymnasiet. Sammanlagt 700 elever. Sexsnack var också med på Love-mässan för åttondeklassister i Esbo och träffade där 250 elever. I Åboland har vi besökt 10 klasser i lågstadiet och en klass i högstadiet. Sammanlagt 215 elever. I Österbotten har 16 klasser i lågstadiet fått Sexsnack, 9 klasser i högstadiet och 4 klasser i gymnasiet. Därtill har vi besökt ett läger för tonåringar. Sammanlagt 525 elever. Sexsnack för personer med särskilda behov har erbjudits i Österbotten, och det har genererat 6 besök i olika grupper för sammanlagt 80 personer i åldern år. Sid 17 Översikt över vår verksamhet 2012 Folkhälsans förbund rf

19 Under året har bildmaterialet samt innehållet i Sexsnack uppdaterats och gjorts om, och det nya materialet är taget i bruk. Tio nya sexsnackare har utbildats. I Nyland, Åboland och Österbotten har det hållits två fortbildningar var, därtill för första gången ett mycket uppskattat fortbildningsseminarium för alla regioner gemensamt, som hölls under en konferenskryssning till Stockholm. För Sexsnackkoordinatorerna har två träffar gällande samarbetet ordnats. Referensgruppen för sexuell hälsa har sammanträtt två gånger. Två kurser i sexologi (5 sp) har hållits i samarbete med öppna universitet, för lärare som söker behörighet i hälsokunskap. Tre fortbildningsdagar för skolpersonal har likaså hållits i samarbete med ÅA/Centret för livslångt lärande och två föreläsningstillfällen för psykologistuderanden vid ÅA. Vid dessa och övriga utbildningstillfällen för vuxna har sammanlagt 270 personer närvarit. I samarbete med Hiv-Tukikeskus har vi gett ut en svenskspråkig broschyr om sexuellt överförbara sjukdomar. Det nordiska arbetet har ökat. Folkhälsan har varit med och grundat såväl ett nätverk för allmännyttiga organisationer som jobbar med sexualundervisning, samt ett nätverk under NACS (Nordic Association for Clinical Sexology) för personer som jobbar med sexualundervisning. Nätverken har haft två respektive en träff under året. Folkhälsan har också Suomen Seksologinen Seura som samarbetspart och deltagit i arrangerandet av en årlig nordisk sexologikonferens, med 250 deltagare. Samarbetet med massmedia fortgår som tidigare, speciellt kan nämnas radio X3M där Folkhälsan medverkar i sändningar 1-2 ggr/mån och svarar på lyssnarnas frågor i programmet Sex & sånt Gruppverksamhet och ungdomar Verksamhetens målsättning är att främja hälsa och jämställdhet främst hos barn och unga, bl.a. genom att ge dem verktyg att stärka deras självkänsla, att utveckla en god social kompetens, att respektera andra och deras val, samt att identifiera, ifrågasätta och jobba med begränsande könsnormer. En sund självbild är grundläggande för att må bra. Verksamheten består av arbete med jämställdhet på daghem och arbete med vuxna som i olika former arbetar med barn och unga, en riksomfattande koordinering av tjej- och pojkgruppsverksamheten, samt ansvar för Folkhälsans medverkan på Stafettkarnevalen. Under året ordnades en utbildning av 16 tjej- Ronja- och Birkgruppsledare på Åland och en kortare inspirationsutbildning för några deltagare i Åbo. En pilotutbildning om att stärka självkänslan genom jämställdhet riktad till personer som på olika sätt arbetar med barn och unga ordnades för 8 personer i Helsingfors. Föreläsningar om jämställdhet på dagis och om ett jämställt bemötande av barn har skett bl.a. för ca 40 studeranden på Yrkeshögskolan Novia i Åbo, ca 35 studeranden på Barnträdgårdslärarutbildningen i Helsingfors, för Kvinnoförbundet i Jakobstad, Marthaförbundet i Helsingfors och för hela kommunala dagsvårdspersonalen i Kimito och Pargas ca 200 personer med en workshop för ytterligare 80 finskspråkiga deltagare, samt fortbildning för ca 20 genuspedagoger inom Esbo stads dagvård. Verksamhetsansvariga har även föreläst och dragit workshop om att integrera jämställdhet i det mobbningsförebyggande arbetet på daghem på Folkhälsans handlingsplanskurser i Vasa, Helsingfors och Åbo. Folkhälsans förbund rf Översikt över vår verksamhet 2012 sid 18

20 En slutrapport om projektet Ett jämställt dagis kom ut under våren, den sammanfattar erfarenheterna från två Folkhälsan daghem som utvecklat sin verksamhet genom att jobba med jämställdhetsfrågor. En artikel om pilotprojektet har författats i boken Villit ja kiltit - Tasa-arvoista kasvatusta tytöille ja pojille. Arbetet i TANE:s (Delegationen för jämställdhetsärenden vid Social- och hälsovårdsministeriet) expertarbetsgrupp om jämställdhet inom småbarnsfostran och utbildning har fortsatt och via gruppen har det getts möjlighet att påverka jämställdhetsarbetet på en nationell nivå. Arbetsgruppen har beställt ett webbaserat studiepaket Jämställdhet i lärande, som finns tillgängligt för lärare och dagvårdspersonal på internet. I materialet finns hänvisning till Folkhälsans arbetsmaterial och rapporten Ett jämställt dagis finns länkade till materialet. I maj deltog Folkhälsan i Stafettkarnevalen med avslappningsverksamhet och samarbetsövningar för eleverna. Folkhälsans tält var väl besökta av närmare tretusen elever från olika delar av landet. De barn och vuxna som besökte vår verksamhet på stafettkarnevalen fick en Chilladuk och banan. Intervjuer om jämställdhetsarbete med barn har skett i Radio Vegas morgonsändning och i Österbottens tidning i mars, tidningen Tulva, Ekonomilehti och YLE Radio 1 Kultakuume i april. I augusti intervjuade TV Nytt om skolstart och könsstereotypa skolväskor och skolmaterial Ensamma äldre (Lucia projekt) Tack vare Luciainsamlingen 2011 har arbetet med att avhjälpa ofrivillig ensamhet bland äldre kunnat inledas. Ofrivillig ensamhet är ett växande problem i dagens samhälle. Speciellt äldre upplever en allt större risk för isolering och utanförskap. Ungefär var tredje äldre person är ensam mot sin vilja. Inom ramen för verksamheten vill vi också nå ut till frivilliga, som kan hjälpa de äldre att komma samman eller att bryta sin ofrivilliga ensamhet. Verksamheten har tre huvudsakliga stödformer; uppmuntra till deltagande i regelbunden gruppverksamhet, rekrytera frivilliga kulturvänner och frivilliga telefonvänner. Österbotten valdes till prioritetsområde i det inledandet skedet, Nyland kom med i den andra fasen på hösten 2012 medan arbetet på Åland och Åboland inleds På hösten anställdes en projektansvarig på deltid i Nyland. Kulturvän verksamheten har startat i södra Finland. Ett nätverkssamarbete SenioRöst har startat i östra Helsingfors med representanter från utbildningsverket, kulturcentralen, Matteus församling, Helsingfors mission, svenskspråkig hälsostationservice, Finlands handikappförbund, svensk socialservice och Folkhälsan. Målet är att arbeta med förebyggande verksamhet för seniorer i Östra Helsingfors. SenioRöst erbjuder under våren 2013 tre tillfällen med information, program och samtal. Verksamheten försöker nå ensamma äldre som har svårt att ta sig till olika aktiviteter. Verksamheten i Österbotten beskrivs i kapitel Minuton (Minne, uteliv och musik) Tack vare en ny donation har det funnits möjlighet att satsa på hälsofrämjande verksamheter för de boende på Seniorhemmet i Brunakärr. Donationen ger möjlighet till en flerårig satsning att skapa nya verksamhetsformer inom Sid 19 Översikt över vår verksamhet 2012 Folkhälsans förbund rf

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer Förnamn Efternamn E-post Telefonnummer Välkommen med i vänelevsverksamheten du har ett viktigt uppdrag! Som vänelev bryr du dig om hur andra har det, delar med dig av dina erfarenheter, är med och skapar

Läs mer

Förbundet Finlands Svenska Synskadade

Förbundet Finlands Svenska Synskadade Förbundet Finlands Svenska Synskadade Vad är FSS? Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. (FSS) är en intresse- och serviceorganisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. Av landets omkring 80 000

Läs mer

NYHETSBREV ÅLAND ALLA MED I HÖSTENS STORA MOTIONSKAMPANJ GÅKAMPEN 2016!

NYHETSBREV ÅLAND ALLA MED I HÖSTENS STORA MOTIONSKAMPANJ GÅKAMPEN 2016! NYHETSBREV ÅLAND NYHETSBREV ÅLAND SEPTEMBER/2016 JUNI/2016 Kom ihåg! ALLA MED I HÖSTENS STORA MOTIONSKAMPANJ GÅKAMPEN 2016! Hösten är här och med den har startskottet för motionskampanjen Gåkampen, gått.

Läs mer

Info till lokalföreningsaktiva

Info till lokalföreningsaktiva Nyhetsbrev - Åboland oktober 2015 Hej alla, Riktigt snart är det dags att börja samla steg i motionskampanjen Hälsostegen. Nu senast gäller det att leta reda på stegmätaren samt registrera sig som deltagare

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan Studerande

Jämställdhets- och likabehandlingsplan Studerande Jämställdhets- och likabehandlingsplan Studerande Godkänd av direktionen 13.6.2012 Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001 INLEDNING Målsättningen

Läs mer

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig

Läs mer

Värdegrund bygger på oss

Värdegrund bygger på oss VERKSAMHETSPLAN 2013 Vision: I StHIF står idrotten i centrum och är ett medel för delaktighet och utveckling. Strategiska mål StHIF erbjuder utveckling och utbildning på ett professionellt plan Beckis

Läs mer

s m a r t(h Slutrapport Fisk ett smart(h) val Projektnummer 1002240

s m a r t(h Slutrapport Fisk ett smart(h) val Projektnummer 1002240 l! va ett s m a r t(h ) Slutrapport Fisk ett smart(h) val Projektnummer 1002240 Allmänt om projektet Projektet Fisk ett smart(h) val! har som primär målsättningen haft att höja kunskapen kring matfisk

Läs mer

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 Innehållsförteckning Aktuellt inom projektet våren 2009 1. ARVO-utbildning 2. Kartläggning gällande verksamhetsmodeller med låg tröskel i anslutning

Läs mer

Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf. Projektet Anti Depp. - Slutrapport

Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf. Projektet Anti Depp. - Slutrapport Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf Projektet Anti Depp - Slutrapport Projektet Anti Depp 2006-2009 Helsingfors, januari 2010 Utgivare: Svenska hörselförbundet

Läs mer

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite

Läs mer

Att förebygga användning av rusmedel

Att förebygga användning av rusmedel Att förebygga användning av rusmedel Anne Ahlefelt Ansvarig utbildare Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf 1+1+1=1 Elämä On Parasta Huumetta ry - Livet Är Det Bästa

Läs mer

INFO. feb. Monica Martens-Seppelin monica.martens-seppelin@sydkusten.fi (09) 618 212 31

INFO. feb. Monica Martens-Seppelin monica.martens-seppelin@sydkusten.fi (09) 618 212 31 INFO feb 2016 NYHETSBREV FÖR DIG SOM JOBBAR INOM MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN Vi har redan hunnit en bra bit in på det nya året och många firar sportlov som bäst eller är just på väg att inleda

Läs mer

Teman i presentationen

Teman i presentationen Teman i presentationen Allmänt om DelSam och dess målsättning Ur ungas synvinkel granskas de framkomna element och mekanismer som antingen stöder delaktighet eller ökar risk för marginalisering Ur professionellas

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Fritid 2009

Kvalitetsredovisning för Fritid 2009 Kvalitetsredovisning för Fritid 2009 Beskrivning av verksamheten Fritid erbjuder öppna mötesplatser för våra kommuninvånare i form av Simhall och fritidsgårdar, drogförebyggande verksamhet samt stöd till

Läs mer

VårKultur 2011 - Rapport

VårKultur 2011 - Rapport VårKultur 2011 - Rapport Kultur för och med seniorer Kultursamarbetet VårKultur ordnades våren 2011 för femte gången av Sydkustens landskapsförbund i samarbete med kultursektorerna i Åbo, Kimitoön och

Läs mer

MARTHAFÖRBUNDETS VISION är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen

MARTHAFÖRBUNDETS VISION är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen MARTHAFÖRBUNDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 MARTHAFÖRBUNDETS VISION är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen Finlands svenska Marthaförbund rf har en aktiv och mångsidig

Läs mer

Finlands Svenska Scouter r.f. FISSC VERKSAMHETSPLAN

Finlands Svenska Scouter r.f. FISSC VERKSAMHETSPLAN Finlands Svenska Scouter r.f. FISSC VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 INLEDNING Finlands Svenska Scouter r.f:s (FiSSc) främsta uppgift är att finnas till för våra medlemmar, d.v.s scoutkårerna. Vår roll är att

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2013

Verksamhetsplan för år 2013 De Utvecklingsstördas Väl i Mellersta Nyland r.f. FO-nummer 0696634-0 Verksamhetsplan för år 2013 Allmänt Det här är föreningens verksamhetsplan. I den här planen hittar du allt som föreningen planerar

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

GF Tempo Ledarguiden 2016

GF Tempo Ledarguiden 2016 GF Tempo Ledarguiden 2016 Förord Detta dokument är framtaget av ledare samt styrelsemedlemmar i GF Tempo. Dokumentet som kommer från riksidrottsförbundet (RF) bygger på ledarguiden som är utvecklat ifrån

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM

Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN 1.1. Regioninstruktörens uppdrag 1.2. Personlig kontakt 1.3. Regioninstruktörerna fungerar parvis 1.4. Regioninstruktörens uppgift

Läs mer

Tankar kring processen att flytta hemifrån. Projektledare Annette Tallberg Helsingfors, 21 november 2014

Tankar kring processen att flytta hemifrån. Projektledare Annette Tallberg Helsingfors, 21 november 2014 Tankar kring processen att flytta hemifrån Projektledare Annette Tallberg Helsingfors, 21 november 2014 Kort om FDUV FDUV är en riksomfattande intresseorganisation som arbetar för svenskspråkiga personer

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1. Småbarnsfostran 2 2. Småbarnsfostran i Korsholms kommun 3 2.1. Syftet med småbarnsfostran 4 2.2. Målet för småbarnsfostran 4 2.3. Korsholms kommuns organisation

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

F D U V MÅLPROGRAM 2 0 1 5 2 0 1 7 1

F D U V MÅLPROGRAM 2 0 1 5 2 0 1 7 1 FDUV MÅLPROGRAM 2015 2017 1 Innehåll Värdegrund 3 Inledning 4 Påverkansarbete 6 Synlighet och kommunikation 7 Förvaltning och ekonomi 8 Förbund Förening 9 Fritid- och läger 10 Familjearbete 11 Lärum och

Läs mer

SPF:s IT enkät hösten 2010

SPF:s IT enkät hösten 2010 SPF:s IT enkät hösten 2010 Denna enkät strävar till att kartlägga kunskaperna, intresset och behovet av IT-skolning och resurser inom Svenska pensionärsförbundets (http://www.spfpension.fi) medlemmar och

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Gun Sirén, äldreomsorgschef Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord

Läs mer

Psoriasisförbundets. tjänster

Psoriasisförbundets. tjänster Psoriasisförbundets tjänster PSORIASISFÖRBUNDETS TJÄNSTER Psoriasisliitto - Psoriasisförbundet ry är en landsomfattande patientoch folkhälsoorganisation. Psoriasisförbundet arbetar för att utveckla service

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Har ni frågor, ring/e-posta Regina Strandberg eller Anna Vilminko. Vi hjälper gärna med tankar och idéer om verksamhet och projekt.

Har ni frågor, ring/e-posta Regina Strandberg eller Anna Vilminko. Vi hjälper gärna med tankar och idéer om verksamhet och projekt. Nyhetsbrev - Åboland september 2015 Hej alla, Hoppas ni har haft en fin sommar trots det mycket varierande sommarvädret. Vi på Folkhälsan sätter igång igen med full fart och massor med verksamhet. Jag

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Som bas för utvärderingen är enkäter och intervjuer som har gjorts med deltagare i projektet: -Hösten 2011 en enkät om behov, 23 respondenter -Vintern

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

www.fduv.fi/manadsbrev

www.fduv.fi/manadsbrev MÅNADSBREV AUGUSTI 2014 Hoppas ni haft en bra sommar! Här kan ni ta del av höstens program. Gula Pressen 3 2014 har deadline den 19 augusti Skicka in foton från sommarens resor och utflykter eller berätta

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

Föreningsmedlemmarna i centrum

Föreningsmedlemmarna i centrum Föreningsmedlemmarna i centrum Verksamhetsplan 2014 Godkänd av höstmötet 13.11.2013 2 Innehållsförteckning: sidan Allmänt 3 Medlemsverksamhet och medlemsvärvning 3 Resor 4 Utbildning och seminarier 5 Projekt

Läs mer

POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016. Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11.

POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016. Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11. POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016 Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11.2015 FÖRENINGENS MÅLSÄTTNING SAMT INLEDNING TILL VERKSAMHETSPLANEN Föreningens

Läs mer

God början på sommaren!

God början på sommaren! Åbo 14-06- 10 Sommarbrev från Folkhälsan i Åboland God början på sommaren! Hela hälsan dagarna 24-26.9. på Åland Folkhälsan arrangerar Hela Hälsan dagarna för sina lokalföreningsaktiva och frivilliga nätverk

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Ålands Reumaförening r.f. Verksamhetsplan 2015

Ålands Reumaförening r.f. Verksamhetsplan 2015 Ålands Reumaförening r.f. Verksamhetsplan 2015 FÖRENINGENS VERKSAMHETSIDÉ Reumaföreningen på Åland vill fortsätta att främja folkhälsan och arbeta för att lindra och minska de reumatiska sjukdomarna och

Läs mer

Verksamhetsplan 2016-18. Friskis&Svettis Halmstad

Verksamhetsplan 2016-18. Friskis&Svettis Halmstad Verksamhetsplan 2016-18 Friskis&Svettis Halmstad Friskis&Svettis Halmstad Friskis&Svettis är en idrottsförening med anslutning till Riksidrottsförbundet och består av 159 ideella föreningar. Varje förening

Läs mer

Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun.

Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun. Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun. Fler äldre som är pigga och vitala Ofta handlar äldrepolitiken om ökat vårdbehov och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Rörliga röster avgör Idrottsgemenskapens budskap inför kommunalvalet 2012

Rörliga röster avgör Idrottsgemenskapens budskap inför kommunalvalet 2012 Rörliga röster avgör Idrottsgemenskapens budskap inför kommunalvalet 2012 Liikkuvat Rörliga äänet röster ratkaisevat. avgör. Rörliga röster avgör Bästa kommunalvalskandidat, Motion och idrott är dagliga

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2015

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2015 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2015 Steg för Steg rf Steg för Steg rf ADRESS: Nordenskiöldsgatan 18 A 00250 HELSINGFORS TELEFON: (09) 43 42 36 18 E-POST: WEBBPLATS: stegforsteg@fduv.fi www.stegforsteg.fi 2

Läs mer

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN

Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN Utbildning FÖR DEN PERSONLIGA UTVECKLINGEN 1. UTBILDNINGSSYTEMET 1.1. Målsättning 1.2. Begrepp som används i utbildningssystemet 1.3. Utbildningens arbetsfördelning 1.4. Utbildningshelheterna 1.5. Modulkartan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 Godkänd av Ungmarthas styrelse 22.11.2013

VERKSAMHETSPLAN 2014 Godkänd av Ungmarthas styrelse 22.11.2013 VERKSAMHETSPLAN 2014 Godkänd av Ungmarthas styrelse 22.11.2013 UNGMARTHA 2014 Ungmartha rf är Finlands svenska Marthaförbunds barn- och ungdomsorganisation. Vi riktar oss till barn och unga i hela Svenskfinland

Läs mer

Vad är pedagogisk omsorg?

Vad är pedagogisk omsorg? Vad är pedagogisk omsorg? Annan pedagogisk verksamhet eller pedagogisk omsorg? Samlingsbegrepp Föräldrar väljer Ska stimulera barns utveckling och lärande Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Läs mer

Syfte: Att kartlägga vilka material som kunde vara användbara i det jämställdhetsfrämjande arbetet i skolan och när det kunde användas.

Syfte: Att kartlägga vilka material som kunde vara användbara i det jämställdhetsfrämjande arbetet i skolan och när det kunde användas. Metodmaterial om våld och sexualiserat våld Det finns många olika metodböcker kopplade till könsrelaterat och sexualiserat våld och här finns samlat material som man lätt kan ladda ner eller nå via webben.

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020

ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020 Till Kårkulla samkommun ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan 2012 2020 FDUV är en nationell intresseorganisation för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning och deras

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2015

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 bilaga nr 1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 2015 omsorg Miljöhänsyn hållbar livsstil kvinnokraft inspiration Hushåll vardag ekonomi handling värderingar nätverk Historia gemenskap 1 Helsingfors

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2017

Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2017 www.fspc.fi Rehabiliterings- och anpassningskursverksamhet 2017 Info om våra kurser Psykosociala förbundets kurser bekostas av Penningautomatföreningen (RAY). Förutom de kurser som har en egen insats är

Läs mer

Marthas vision är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen.

Marthas vision är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen. VERKSAMHETSPLAN 2016 Marthas vision är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen. Finlands svenska Marthaförbund r.f. grundades år 1899 för att sprida gagnelig kunskap

Läs mer

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007 Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007 Barn och unga Den åldrande befolkningen Kostnaderna för familjeledigheter och jämställdheten Arbetshälsa och bättre ork i arbetet Social- och hälsovårdsministeriets

Läs mer

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

RUOTSI. Kom med i verksamheten!

RUOTSI. Kom med i verksamheten! RUOTSI Kom med i verksamheten! Mannerheims Barnskyddsförbund Egentliga Finlands distrikt rf Familjehuset Heideken Smedsgatan 3 20700 Åbo tel. 02 273 6000 info.varsinais-suomi@mll.fi 2 Mannerheims Barnskyddsförbund

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB)

SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) VERKSAMHETSPLAN 2008 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral 1. Biosfärverksamhetens organisation

Läs mer

Strategi för Högskolan på Ålands närvaro på sociala medier 2014-2015

Strategi för Högskolan på Ålands närvaro på sociala medier 2014-2015 Strategi för Högskolan på Ålands närvaro på sociala medier 2014-2015 OÖ vergripande ma l En social media strategi har vanligen en av följande målsättningar 1) Öka synligheten, 2) Etablera eller skydda

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest Föregångarskap Åtgärder 2014 2015 2016 KokoHelaGrani Projektet genomför under åren 2014 16 bildningssektorns andel i IT-strategin som fullmäktige godkände år 2013. Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014

Läs mer

Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård

Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård Centrala resultat Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård RutiiNiksi-projektet (2011 2013) undersökte och utvärderade de metoder som används på rådgivningsbyråer

Läs mer

Du 55+ Svenska Seniorer kan ge dig ny insikt. Tillsammans med dig vill SSF arbeta för god omsorg och god vård

Du 55+ Svenska Seniorer kan ge dig ny insikt. Tillsammans med dig vill SSF arbeta för god omsorg och god vård Svenska Seniorer kan ge dig ny insikt Du 55+ Du är klok! Du har resurser! Du har erfarenhet! Tillsammans med dig vill SSF arbeta för god omsorg och god vård Svenska Seniorer i Finland arbetar för ett närsamhälle

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Det finska och det svenska protokollet från föregående möte (18.9.2013) godkändes efter några små språkliga rättelser.

Det finska och det svenska protokollet från föregående möte (18.9.2013) godkändes efter några små språkliga rättelser. Institutet för de inhemska språken Språkvårdsavdelningen SPRÅKNÄMNDEN FÖR FINLÄNDSKA TECKENSPRÅK - det 52:a mötet Tid Tisdagen den 25 mars 2014 kl. 10.06 16.05 Plats Finlands Dövas Förbund rf:s mötesrum

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Tillsammans gör vi det möjligt för alla barn att få en bra start i livet

Tillsammans gör vi det möjligt för alla barn att få en bra start i livet Verksamhetsplan 2015 En bra start fokuserar på social hållbarhet och strävar efter att bygga långsiktiga lösningar. Vi ska öka medvetenheten om barns situation och hur vi tillsammans kan förbättra den.

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Kvalitetsdokument för samtalstjänsten

Kvalitetsdokument för samtalstjänsten KYRKANS SAMTALSTJÄNST KYRKANS SAMTALSTJÄNSTπ Kvalitetsdokument för samtalstjänsten Telefonjour Nätjour Chatjour Brevjour 1 Kvalitetsdokument för samtalstjänsten Principerna gäller telefon-, nät-, chatt-

Läs mer

Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet

Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet - 1 - Denna broschyr ger dig information och upplysning om syftet med skolans eftis- och klubbverksamhet, vad den ska

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer