Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 11 juni 2015

Transkript

1 Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 11 juni 2015

2 Sidan 2 av 115 Ärende 1

3 Sidan 3 av 115 Ärende 2

4 Sidan 4 av 115 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Socialkontoret Stina Forsberg Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning Dnr: Förslag till länsgemensamt avtal om Origo resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms län Förslag till beslut Socialnämnden föreslår Kommunstyrelsen att teckna länsgemensamt avtal avseende Origo resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms län. Sammanfattning Origo, länsövergripande resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld startades i projektform under Tanken var att Origo ska fungera som ett myndighetsgemensamt resurscentrum som aktivt arbetar för att motverka samt förebygga hedersrelaterat förtryck och våld. Avtalsparter var Stockholm läns landsting, Polisen i Stockholms län samt 26 länskommuner. Projektiden för Origo löper ut den 31 december Origos styrgrupp föreslår för avtalsparterna att verksamheten permanentas samt att ett nytt avtal undertecknas för en femårsperiod. En extern konsult genomförde under hösten 2014 en utvärdering av Origos verksamhet. Utväderingens huvudsakliga slutsatser är att verksamheten uppnår sina satta mål samt att den fyller ett stort behov då kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck bedöms att vara låg hos svenska myndigheter. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 7 maj 2015 Bilaga 1 - Utvärdering av Origo, Ramböll, den 14 oktober 2014 Bilaga 2 - Avtal om Origo resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms län UBK1005, v2.0, Ärendet Origo, länsövergripande resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld startades i projektform under Initiativet togs av Operation Kvinnofrid. Tanken var att Origo ska fungera som ett myndighetsgemensamt resurscentrum som aktivt arbetar för att motverka samt förebygga hedersrelaterat förtryck och Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

5 Sidan 5 av 115 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (4) Dnr: våld. Avtalsparter var Stockholm läns landsting, Polisen i Stockholms län samt 25 länskommuner. Upplands-Bro kommun gick med som avtalspart efter beslut i socialnämnden den 12 september Sigtuna anslöt sig till samarbetet under 2014 och i dagsläget är hela Stockholms län upptagningsområde för Origo. Projektiden för Origo löper ut den 31 december Origos styrgrupp föreslår för avtalsparterna att verksamheten permanentas samt att ett nytt avtal undertecknas för en femårsperiod. Påskrivet avtal ska vara Socialförvaltningen, Stockholm stad tillhanda senast den 31 augusti Origo- länsövergripande resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld Syftet med Origo är att erbjuda stöd och rådgivning till ungdomar som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld, erbjuda konsultativt stöd och vägledning till yrkesverksamma inom myndigheter och frivilliga organisationer, underlätta och stödja samverkan mellan parter samt att sprida kunskap om ämnesområdet. På Origo arbetar socionomer/kuratorer, polis, barnmorska samt en administratör. Verksamheten utgörs dels av ett fysiskt resurscentrum, dels av ett virituellt resurscentrum. Det virituella resurscentrumet är en samverkansplattform som heter Origobook vars syfte är att samla olika yrkesgrupper och frivilliga aktörer under samma webbaserade tak. Detta för att underlätta utbyte av kunskaper, metoder och erfarenheter. Resurscentrumets huvudsakliga målgrupp är ungdomar mellan år som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld. Ungdomarna ska få en större kunskap om sina rättigheter samt ges möjligheten att få leva ett liv utan förtryck och våld. Origo riktar sig även till yrkesverksamma inom polis, socialtjänst, skol- och fritidsverksamhet, hälso- och sjukvård samt frivilliga aktörer som kommer i kontakt med hedersrelaterat förtryck och våld i sin yrkesutövning. Sedan starten 2013 så har drygt 1200 stöd- och rådgivningssamtal skett med ungdomar som har kontaktat Origo. Även cirka 1100 konsultativa och vägledande samtal, via telefon eller besök, har genomförts med yrkesverksamma eller frivilliga aktörer. Origo själva upplever att samarbetet med stadsdelar, kommuner, landsting och polis under projekttiden har fungerat väl. Samarbetet har hjälpt till att förbättra livssituationen för många ungdomar om än så succesivt. Utvärdering En konsult utförde på uppdrag av Origos styrgrupp under perioden aprilaugusti 2014 en utvärdering av resurscentrumets verksamhet. Syftet med utväderingen var att ta reda på hur väl verksamheten nådde sina uppsatta mål. Fokus låg även på vad Origos medarbete, yrkesverksamma, frivilliga aktörer samt ungdomars hade för erfarenheter och tankar av det arbete som bedrivits hittills under projekttiden.

6 Sidan 6 av 115 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (4) Dnr: Utväderingens huvudsakliga slutsatser är att Origo bidrar till att ungdomar får en ökad kunskap om sina rättigheter. Detta sker genom föreläsningar i skolor men även genom stöd- och vägledningssamtal till enskilda ungdomar. De ungdomar som vänder sig till Origo får tillgång till lämpligt stöd och vägledning inom ämnesområdet. Centrumet lyckas med att ge yrkesverksamma en ökad kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld. Slutligen så bidrar Origo även till viss del att öka samverkan mellan myndigheter och frivilliga aktörer. Konsulten anser att verksamheten fyller ett stort behov då kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck bedöms att vara låg hos svenska myndigheter. Att Origo har varit framgångsrik i sitt arbete beror framförallt på att dess medarbetare har en hög kompetens om hederskultur men även en stor förståelse för myndigheternas uppdrag samt är duktiga på att skapa förtroende hos målgruppen av ungdomar. Avtal I det nya avtalet Origo resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms län så regleras de villkor och förutsättningar som gäller för samverkan mellan anslutna kommuner i Stockholms län, Stockholms läns landsting samt Polismyndigheten i Stockholms län avseende drift av Origo. Det är Stockholm stad som svarar för driften av resurscentrumet samt är huvudsaklig arbetsgivare för anställd personal. Anslutna parters åtaganden är att verka för att sprida information om Origos verksamhet. Parterna ska även bidra till att utveckla samarbetet mellan myndigheter och frivilligorganisationer. Varje part ska utse en kontaktperson som ansvarar för att bland annat vara en länk mellan resurscentrumet och respektive kommun/myndighet. Den totala budgeten för Origos verksamhet är 6 mkr/år och fördelas genom att Stockholms läns landsting svarar för 25 procent av verksamhetens kostnader, Polismyndigheten region Stockholm svarar för 25 procent av verksamhetens kostnader samt anslutna kommuner svarar för 50 procent av verksamhetens kostnader fördelad enligt bilagd kostandsfördelning. Avtalet gäller ifrån den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2020 och förlängs med 5 år för parterna som inte senast den 31 december 2019 har sagt upp avtalet.

7 Sidan 7 av 115 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 4 (4) Dnr: Barnperspektiv Att ingå ett avtal avseende resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld är positivt då ungdomar mellan år som utsätts fördetta förtryck samt våld och bor i Upplands-Bro kommun kan erbjudas stöd och hjälp. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor 1 Utvärdering av Origo, Ramböll, den 14 oktober Avtal om Origo resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms län Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

8 Sidan 8 av 115 Avsedd för Origo Dokumenttyp Utvärdering Datum Oktober 2014 UTVÄRDERING AV ORIGO

9 Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0) Sidan 9 av 115

10 Sidan 10 av 115 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Beskrivning av Origos verksamhet Om utvärderingen 2 2. Analys Verksamhet för ungdomar Verksamhet för yrkesverksamma Kunskapsspridning för yrkesverksamma Konsultation till yrkesverksamma Samverkan 9 2. Slutsatser 11

11 Sidan 11 av INLEDNING I denna rapport presenteras den utvärdering som Ramböll Management Consulting, fortsättningsvis Ramböll, har genomfört under 2014 av verksamheten Origo resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld. I detta inledande kapitel ges först en beskrivning av Origos verksamhet. Därefter presenteras utvärderingens genomförande. 1.1 Beskrivning av Origos verksamhet Origo är ett myndighetsgemensamt resurscentrum som arbetar för att motverka och förebygga hedersrelaterat förtryck och våld. Verksamheten finansieras av Stockholms läns landsting, Polismyndigheten i Stockholms län samt 25 kommuner i Stockholms län. Origo utgörs dels av ett fysiskt resurscentrum, dels ett virtuellt hus kallat Virtuella Origo. Virtuella Origo ska fungera som en webbaserad samverkansplattform och planeras komma igång under hösten Origos fysiska centrum startade i början av 2013 och erbjuder bland annat stödsamtal till utsatta ungdomar samt konsultation till yrkesverksamma och frivilliga aktörer i Stockholm län. Utvärderaren har med utgångspunkt i verksamhetens egna beskrivningar utarbetat en så kallad förändringsteori, vilken visas i figur 1. Förändringsteorin illustrerar hur aktiviteterna är tänkta att bidra till de övergripande målen för projektet, vilket beskrivs närmare nedan. Origo vänder sig till två olika målgrupper; utsatta ungdomar i åldern och yrkesverksamma (inklusive frivilligsektor) som möter och arbetar med dessa ungdomar. För ungdomar ges två typer av aktiviteter. Origo erbjuder dels utåtriktat arbete till grupper genom exempelvis skolföreläsningar, dels stöd- och rådgivningssamtal till enskilda ungdomar. Stödet och rådgivningen till enskilda ungdomar kan både bestå i att ge direkt stöd och att hjälpa den unge att komma i kontakt med rätt aktör i sin hemkommun. Aktiviteterna riktade till ungdomar ska leda till att unga får ökad kunskap om sina rättigheter och att de som vänder sig till Origo får tillgång till adekvat stöd och vägledning. Till yrkesverksamma erbjuder Origo både kunskapsspridning till grupper genom exempelvis seminarier och konsultativt stöd till enskilda individer. Origo ska även arbeta för att underlätta och stödja samverkan mellan myndigheter och frivilligsektor. Aktiviteterna ska leda till att yrkesverksamma får kompetens om hedersrelaterat förtryck och våld samt dess konsekvenser samt att aktörerna kan arbeta bättre för målgruppen. Samtliga aktiviteter för ungdomar och yrkesverksamma inklusive frivilligsektor ska bidra till verksamhetens två övergripande målsättningar; att målgruppen lever ett liv utan förtryck och våld samt att ungdomar som begränsas av hedersnormer får en förbättrad livssituation. 1

12 Sidan 12 av 115 Figur 1 Förenklad förändringsteori för Origo 1.2 Om utvärderingen Ramböll har under perioden april-augusti 2014 genomfört en utvärdering av Origo. Utvärderingens huvudsakliga syfte har varit att värdera hur väl verksamheten når uppsatta mål samt belysa erfarenheter från Origos medarbetare, yrkesverksamma, frivilliga aktörer och ungdomar. Utvärderingen värderar den verksamhet som bedrivs inom ramen för Origos fysiska centrum. Verksamhetens webbaserade samverkansplattform Virtuella Origo har vid utvärderingens genomförande ännu inte kommit igång och behandlas således inte. Datainsamling Ramböll har samlat in underlag genom intervjuer, dokumentstudier, enkätundersökningar och deltagande observation under en föreläsning för ungdomar. Nedan följer en närmare beskrivning av denna datainsamling. Ramböll har genomfört totalt 21 individuella intervjuer med ungdomar, medarbetare på Origo, yrkesverksamma samt personer som arbetar i frivilligsektorn. För att fånga erfarenheter från samtliga samarbetspartners har två representanter vardera från socialtjänst, skola, landsting och polis intervjuats. Utöver detta har Ramböll intervjuat alla sex personer som arbetar på Origo, en frivillig aktör samt sex ungdomar. Samtliga intervjuade unga och yrkesverksamma har varit i kontakt med Origo antingen i syfte att få konsultation och stöd. Urvalet av intervjupersoner har gjorts av medarbetarna på Origo. Medarbetarna gav kontaktuppgifter till flera intervjupersoner, så Ramböll kunde göra ett slumpvis urval av dessa. Intervjuerna har utgått ifrån en 2

13 Sidan 13 av 115 semistrukturerad intervjuguide för att säkerställa att alla relevanta frågor berörs under intervjun samtidigt som utrymme ges för intervjupersonerna själva att lyfta frågor de anser vara viktiga. Den deltagande observationen genomfördes under en halvdagsföreläsning den 29 april 2014 för hundratals gymnasieungdomar från flera gymnasieskolor. Ungdomarna var inte medvetna om att utvärderaren närvarade. Kortare intervjuer genomfördes i en paus med sju ungdomar. För att få en förståelse för Origos uppdrag, målsättningar och aktiviteter har Ramböll även gått igenom ett flertal dokument. De projektdokument som Ramböll har tagit del av är bland annat verksamhetsplan, projektbeskrivning och tjänsteskrivelser. Origo för även kontinuerlig statistik över verksamheten, vilken har inkluderats i Rambölls utvärdering. Origo har även bistått med enkätundersökningar från föreläsningar för yrkesverksamma och ungdomar, vilka Ramböll medverkade i att utarbeta. Enkäten för yrkesverksamma besvarades av 70 yrkesverksamma från i huvudsak skola och socialtjänst, vilka deltagit i ett seminarium den 23 maj Enkäten för ungdomar besvarades av 244 högstadie- och gymnasieelever som deltagit i en halvdagsföreläsning under förmiddagen eller eftermiddagen den 29 april Enkäten besvarades också av 77 högstadieelever som deltagit i ett seminarium på Ärvingeskolan under våren Totalt baseras enkätresultaten för ungdomar således på enkätsvar från 321 ungdomar. 3

14 Sidan 14 av ANALYS I detta kapitel värderas huruvida Origos arbete bidrar till att uppnå önskade målsättningar. Analysen beskriver även hur Origos aktiviteter bidrar till denna utveckling. Utöver det syftar kapitlet till att bidra med förklaringar till hur identifierade utfall kan förstås. Utgångspunkten för analysen är Origos egna målsättningar. En förutsättning för att projektet ska nå de långsiktiga resultatmålen, att målgruppen lever ett liv utan förtryck och våld samt upplever en förbättrad livssituation, är att Origos olika aktiviteter bidrar till de kortsiktiga resultatmålen. I fokus för denna utvärdering är ungdomars och yrkesverksammas egna upplevelser. Utvärderingen bedömer både aktiviteter och mål för ungdomar och för yrkesverksamma. Utvärderingen bedömer Origos rådgivning för enskilda ungdomar samt utåtriktade arbete för ungdomar, såsom föreläsningar och seminarier. Utvärderingen av aktiviteter för yrkesverksamma bedömer både konsultativt stöd till individer och kunskapsspridning till grupper. Eftersom Origos samverkansarbete i stor utsträckning planeras ske inom ramen för den framtida webbaserade samverkansplattformen Virtuella Origo kommer samverkansarbetet endast att beröras i begränsad mån. Rambölls huvudsakliga slutsats är att Origo genom sina olika aktiviteter arbetar mot verksamhetens målsättningar. Origo bidrar till ökad kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld hos både ungdomar och yrkesverksamma samt ger ungdomar tillgång till adekvat stöd- och vägledning. Origo tillgodoser även yrkesverksammas behov av konsultation. Allt detta sammantaget leder till en bättre livssituation för utsatta ungdomar. 2.1 Verksamhet för ungdomar Figur 2 Förenklad förändringsteori för Origos verksamhet för ungdomar Origos utåtriktade arbete mot ungdomar Att fler ungdomar får kännedom om Origo samt ökad kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld är en förutsättning för att verksamheten ska nå sina resultatmål. Origo ska därför erbjuda föreläsningar till skolor runt om i länet. Ramböll bedömer att Origo genom sitt utåtriktade arbete mot skolor lever upp till målsättningen att ge ungdomar kunskap om sina rättigheter. Origo har även ökat ungdomars kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld. Origos skolföreläsningar har bidragit till att fler ungdomar har fått kännedom om Origo och att fler unga har fått stöd i sin situation. Under 2013 har föreläsningar getts till ca 1000 grundskole- och gymnasieelever. Ramböll kan konstatera att Origo har ett pågående arbete med att nå ut till fler skolungdomar och kommer under 2014 att erbjuda ytterligare föreläsningar samt visningar av teaterpjäsen Kärleken är fri till olika skolor i länet. I enkätundersökningen uppger ungdomarna att föreläsningarna har gett dem ökad kunskap om sina rättigheter samt om hedersrelaterat förtryck och våld. I 4

15 Sidan 15 av 115 enkätundersökningen får Origo genomgående höga betyg. Ungdomarna tillfrågades bland annat om vad de tyckte om föreläsningen och gav Origo 8,4 i medelpoäng på en tiogradig skala, vilket är ett mycket gott omdöme. Följande citat från enkätundersökningen belyser ungdomarnas uppskattning: Det var väldigt intressanta historier! Man kände igen sig själv och det var väldigt roligt, men det fick en verkligen att tänka på hur man egentligen har det. Lärorikt! Mina tankar och värderingar har ändrats totalt på 2 timmar. Underbart att se människor som yttrar sig så bra. Såväl yrkesverksamma som Origos medarbetare vittnar om att elever efter att ha deltagit i Origos föreläsningar har vågat öppna sig och prata om sin livssituation. I flera fall har detta även lett till att skolungdomar har sökt hjälp hos Origo eller vänt sig till sin skolkurator. För ungdomar som lever i en hederskontext kan förtrycket vara normaliserat, vilket har gjort att de tidigare inte har reflekterat över sin situation. Föreläsningarna fyller således en viktig funktion. Att ungdomar tar steget att börja prata om sina upplevelser kan inte endast ses som en effekt av ökad kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld. De ungdomar som Ramböll har intervjuat beskriver att rädslan för att prata är stor och att steget till att söka hjälp således är väldigt stort. En nödvändig förutsättning är därför att de känner trygghet och förtroende för den andre parten. Ramböll ser att Origo i sitt utåtriktade arbete mot ungdomar har förmågan att bygga upp detta nödvändiga förtroende. En viktig förklaring till Origos framgångar, utöver att de har förmågan att skapa förtroende, är att deras arbete fyller ett viktigt behov. Origos arbete är relevant i det avseende att det fyller ett behov hos ungdomarna att prata och få information om hedersförtryck. Detta framhävs av både ungdomar och yrkesverksamma som Ramböll har talat med. Uppfattningen delas även av medarbetarna på Origo. Yrkesverksamma menar att det finns en rädsla för att prata om hedersrelaterat förtryck och våld, dels på grund av låg kunskap och av rädsla att förstärka fördomar om vissa kulturer. Frågan anses således vara laddad. Att Origo vågar lyfta frågan upplevs därför vara mycket viktigt Stöd- och rådgivningssamtal till ungdomar Origos verksamhet gentemot enskilda ungdomar ska bestå av att erbjuda stöd- och rådgivningssamtal utifrån den unges egna behov, antingen via telefon, besök eller på annan plats. Origo ska även länka vidare ungdomar till rätt kompetens eller instans i sin hemkommun. Aktiviteterna ska leda till de kortsiktiga resultatmålen, att unga får tillgång till adekvat stöd och vägledning och information om sina rättigheter. Sammantaget ska detta bidra till det övergripande målet att ungdomar lever ett liv utan förtryck och våld. Ramböll bedömer att Origo lever upp till dessa målsättningar. Origo får kontakt med ungdomar antingen via yrkesverksamma som möter dessa ungdomar i sitt arbete och som hänvisar ungdomarna till Origo eller genom att ungdomar söker kontakten själva. Detta kräver som redan nämnts att yrkesverksamma och ungdomarna har kännedom om Origo samt att de känner förtroende nog att kontakta Origo. Under 2013 tog 83 ungdomar från 13 olika kommuner i Stockholm kontakt med Origo. Merparten av de ungdomar som sökt sig till Origo var flickor, cirka procent var pojkar. För att ungdomar ska söka stöd hos Origo krävs det som tidigare nämnts att unga har kännedom om verksamheten samt känner förtroende nog att kontakta Origo. Ramböll gör bedömningen att Origo har förmågan att skapa förtroende hos ungdomar. Att inte fler ungdomar har sökt stöd hos Origo är därför en indikator på att en relativt liten andel av ungdomarna i upptagningsområdet känner till Origos verksamhet. Både ungdomar som Ramböll har intervjuat under Origos föreläsningar och i enskilda intervjuer uppger att de inte kände till Origo sedan tidigare. Origos främsta hinder för att nå fler ungdomar verkar således vara att målgruppen inte vet om att verksamheten existerar. Ramböll ser att en förklaring till detta är att verksamheten endast har varit i gång under en kort tid. Medarbetarna upplever att de utifrån resurser och förutsättningar når målgruppen bra. De har dock identifierat målgrupper som behöver ägnas mer uppmärksamhet framöver. Bland annat nämns ungdomar med funktionsnedsättningar, unga 5

16 Sidan 16 av 115 mödrar samt ungdomar som utifrån sin sexuella läggning utsätts för förtryck och våld. Sammantaget pekar detta på att det finns en stor målgrupp och ytterligare potentiellt värde av att fler ungdomar får tillgång till Origos verksamhet. När en ungdom kommer till Origo får hen först träffa en kurator och om behov finns har ungdomen även möjlighet att prata med verksamhetens polis och barnmorska. Enligt Origos verksamhetsplan ska ungdomar erbjudas ett till fem stödsamtal och vid efterfrågan ska detta kunna utökas. Antalet stödsamtal har hittills inte varit begränsat till fem utan har i många fall utökats. En central initial tanke i Origos arbetssätt är att ungdomar ska länkas vidare till sina hemkommuner för fortsatt stöd där. De allra flesta ungdomar har länkats vidare. Antalet stödsamtal har i många fall har blivit fler än vad som ursprungligen var tänkt, så ungdomarna har inte länkats vidare lika tidigt i den omfattning som var tänkt. Medarbetarna på Origo uppger att den främsta orsaken till att ungdomar har stannat kvar i Origos stöd är att ungdomarna själva inte har varit redo eller velat länkas vidare. I några fall har kompetensen om hedersrelaterat förtryck och våld i den egna hemkommunen varit bristfällig, vilket har omöjliggjort för ungdomen att länkas vidare. Ramböll ser att nödvändiga förutsättningar för att slussfunktionen ska fungera är att alla parter, såväl ungdomen, Origo och de mottagande tjänstemännen är med på att ungdomen ska länkas vidare samt att det finns förutsättningar för mottagaren att ta emot ungdomen. Dessa förutsättningar har inte varit uppfyllda och förklarar således varför slussfunktionen inte har fungerat som planerat. Nedan följer en djupare beskrivning av hur ungdomar som har sökt stöd hos Origo har upplevt detta samt hur det har hjälpt dem. Ungdomarna själva upplever att de i kontakten med Origo har fått det stöd som de har behövt. Yrkesverksamma som har hänvisat eller länkat vidare ungdomar till Origo bekräftar denna bild. Trots detta är Rambölls sammantagna bild att Origo ger ett adekvat stöd till målgruppen och uppnår sitt mål att ungdomar som vänder sig till Origo får adekvat stöd och vägledning i sin livssituation. Följande citat från en av de ungdomar som har fått hjälp av Origo belyser hur uppskattat stödet är: Origo hjälper ur ett helhetsperspektiv, är en guide. [ ] de är som Google Ungdomarna som Ramböll har intervjuat uppger att Origo har fungerat som en vägledare genom att ge information, visa på alternativ samt lägga upp handlingsstrategier. Ungdomarna framhäver att de har fått tydlig information om sina rättigheter, möjligheter samt hur de ska gå tillväga. Origo har varit ett stöd för deras psykiska välbefinnande samtidigt som medarbetarna har gett dem konkreta råd. Många ungdomar har även fått hjälp med myndighetskontakter och beskriver att Origo i dessa kontakter har fungerat som en röstförstärkare. Samtliga ungdomar som Ramböll har intervjuat beskriver att kontakten med Origo har lett till konkreta förändringar i deras liv. För vissa har Origo varit ett stöd i beslutet att lämna sin familj, för andra har Origo hjälpt att hitta strategier för att underlätta vardagen. Yrkesverksamma beskriver att Origo har varit ett bra stöd framförallt genom den trygghet och förståelse som medarbetarna har förmedlat till ungdomen. En viktig förklaring till varför Origo har lyckats bidra till en förbättrad livssituation för många unga är att de unga har accepterat stödet. Ramböll ser att detta till stor del har uppnåtts tack vare engagerad och kompetenta medarbetare. Ungdomarna beskriver medarbetarna som förstående, snälla, kunniga och närvarande. De som tidigare har haft dåliga erfarenheter av exempelvis kontakter med psykiatri eller skolhälsa beskriver att de hos Origo för första gången har känt sig förstådda. Att man i kontakten med Origo får vara anonym sänker tröskeln för att söka hjälp. För vissa individer har anonymiteten varit helt avgörande för att de överhuvudtaget skulle söka hjälp. Både ungdomar, yrkesverksamma och medarbetarna på Origo framhäver att möjligheten att vara anonym är mycket viktig om man vill nå dessa ungdomar. Att det är möjligt att kontakta Origo utan att det syns på telefonräkningen och att resurscentret har ett gratis telefonnummer dit ungdomarna kan ringa framhävs också som viktigt för ungdomarna. 6

17 Sidan 17 av Verksamhet för yrkesverksamma En förutsättning för att unga som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld ska få det stöd de behöver är att yrkesverksamma som möter ungdomarna har god kunskap inom området. Origo ska därför erbjuda kompetensutvecklande insatser för yrkesverksamma inom skola, socialtjänst, polis och landsting. Dessa insatser består av föreläsningar, utbildningar och informationsseminarier. Utöver dessa insatser ska yrkesverksamma kunna vända sig till Origo för konsultativt stöd i enskilda ärenden. Origo har även i uppdrag att stödja samverkan mellan aktörer. Ramböll bedömer att Origos konsultativa stöd bidrar väl till både ökad kompetens hos yrkesverksamma och att de yrkesverksamma som kontaktar Origo kan arbeta bättre för målgruppen. Genom föreläsningar bidrar Origo även till att höja kompetensen om hedersrelaterad problematik och till att öka kännedomen om hur Origo kan ge stöd till ungdomar och yrkesverksamma. Ramböll ser att de kompetenshöjande effekterna är som starkast på individnivå och mindre framträdande på organisationsnivå. Ramböll bedömer att Origo i viss utsträckning bidrar till samverkan mellan aktörer. Figur 3 Förenklad förändringsteori för Origos verksamhet för yrkesverksamma och frivilligsektorn Kunskapsspridning för yrkesverksamma Kunskapen om heder är generellt dålig. Det är först när det händer något förskräckligt som det kommer fram (Intervju med yrkesverksam) För att nå målet om att motverka och förebygga hedersrelaterat förtyck och våld krävs det som tidigare nämnts att yrkesverksamma som möter utsatta ungdomar har kompetensen att ge rätt stöd och fatta bästa beslut för ungdomen. Kartläggningar av både Stockholms stad 1 och Länsstyrelsen 2 visar att det finns brister i myndigheters ärendehantering av dessa fall. De personer som Ramböll har intervjuat bedömer också att kunskapsnivån om sr hedersrelaterat förtryck och våld är låg hos myndigheter. Denna bild bekräftas även av medarbetarna på Origo. Det finns således ett stort behov av kompetenshöjande insatser för dessa yrkesgrupper. 1 Stockholms stad (2009), Hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholms stad, rapport 2 Länsstyrelsen Stockholm (2008), Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. Dnr

18 Sidan 18 av 115 För att höja kunskapsnivån erbjuder Origo föreläsningar och utbildningar till myndigheter. Under 2013 deltog cirka 3600 yrkesverksamma i Origos föreläsningar och 560 yrkesverksamma deltog i något av Origos informationsseminarier. Enkätundersökningen visar att en överväldigande majoritet var mycket nöjda med Origos föreläsningar. På frågan vad deltagarna tyckte om föreläsningen gav de 9,2 av 10 i medelbetyg. Vidare beskrev deltagare föreläsningarna som intressanta, givande och inspirerande. Deltagarna såg även att föreläsningarna fyller ett kunskapsbehov samt sätter fokus på en aktuell fråga. Ramböll ser att Origo genom dessa insatser höjer kompetensen hos enskilda medarbetare. De fyller även en viktig funktion i det hänseende att yrkesverksamma får information om att Origo finns. Om yrkesverksamma själva inte har kunskapen eller kompetensen att hantera dessa ärenden vet de vart de kan vända sig för hjälp. Detta bidrar till att ungdomar utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld får bättre stöd och hjälp. För att de kompetenshöjande insatserna ska ge de långsiktiga effekter som eftersträvas krävs det att kunskaperna implementeras och leder till en förändring i både den enskildes och organisationens arbete. Det är nämligen inte säkert att kompetensutveckling i sig medför den förändring som avsetts. Inom implementeringsforskningen finns ett flertal teorier om vad som utmärker framgångsrika förändringsinsatser och vad som utmärker icke-framgångsrika insatser. En tendens inom litteraturen är att utbildning i sig värderas som ett svagt medel för att uppnå avsedd förändring. I forskningen används begreppet train-and-hope (Stokes and Baer) 3. Essensen i begreppet är att en utbildningsinsats som genomförs isolerat utan stödjande organisationsförändringar runtomkring den enskildes vardag, vilka samspelar med utbildningsinsatsen har mindre sannolikhet att vara framgångsrik och uppnå avsedd förändring. Ramböll ser att Origos utbildningsinsatser kommer att ge en viss effekt. Det föreligger dock en risk att utbildningsinsatser endast kommer att ge kortsiktiga effekter för enskilda medarbetare och att avtrycket på hela organisationer kommer att vara litet. Hur stor effekten på organisationsnivå blir beror på hur organisationens verksamhet i övrigt utvecklas Konsultation till yrkesverksamma Tjänstemän inom kommun, polis och landsting samt aktörer från ideell sektor ska ha möjlighet att vända sig till Origo för konsultation i enskilda ärenden. Vid behov ska de även ha möjlighet att länka vidare ungdomar till Origo för fortsatt stöd där. Origo ser att varje konsultativt ärende även är en möjlighet att höja kompetensen hos enskilda tjänstemän. Under 2013 sökte 236 yrkesverksamma från 20 olika kommuner kontakt med Origo. Majoriteten av dessa kom från socialtjänst och skola. Att tjänstemän från landstinget och Polismyndigheten i mindre utsträckning utnyttjar Origo som resurs beror enligt intervjuade tjänstemän och medarbetarna på Origo inte på att deras kunskap om hederskulturer är bättre än inom andra organisationer. Istället ser man att det finns stora kunskapsbrister och att Origo därför i större utsträckning skulle kunna användas för att förbättra deras arbete gentemot målgruppen. Med anledning av detta har Origo genomfört riktade insatser i form av föreläsningar till dessa myndigheter. Yrkesverksammas upplevelser av kontakten med Origo Utvärderingen visar att yrkesverksamma är nöjda med det konsultativa stöd som de har fått av Origo. Anledningarna till varför de har kontaktat Origo har varierat. Vissa har upplevt att de inte alls har haft kompetensen att avgöra hur de ska agera i ett fall. Andra har kontaktat Origo för att bolla tankar och idéer för att känna större trygghet i sitt handlande. Detta visar att Origo är ett stöd till yrkesverksamma oberoende av vilken kunskapsnivå om hedersrelaterat förtryck och våld de yrkesverksamma har. Flera yrkesverksamma framhäver att hedersrelaterade fall ofta kräver att man agerar tvärtemot hur man vanligtvis skulle handla och att det därför är stor risk att göra mer skada än nytta. De kan även ge exempel på fall när detta har skett, vilket har lett till stora negativa konsekvenser för de unga. Av denna anledning anser de att det är värdefullt att få möjligheten att konsultera med någon som har stor kunskap på området. Konkreta saker som Origo har kunnat hjälpa till med är exempelvis att avgöra om ett fall är hedersrelaterat förtryck och våld eller inte. Många yrkesverksamma upplever att detta kan vara svårt att avgöra på egen hand. Origo har även snabbt kunnat bedöma hur allvarlig situationen för den enskilde ungdomen är och utifrån det gett råd om hur de ska agera. Origo har även varit behjälplig med att göra hot- och riskbedömningar. Följande citat kommer från en av de intervjuade tjänstemännen som har vänt sig till Origo för konsultation: 3 Implementation Research: A Synthesis of the Literature, Fixsen, Naoom, Blasé, Friedman & Wallace (2005). 8

19 Sidan 19 av 115 Jag kände mig stentrygg med Origo i ryggen. Jag såg att även killen blev trygg. De har en erfarenhet som jag inte har (Intervju med yrkesverksam) Samtliga intervjuade tjänstemän är nöjda med det stöd som de har fått från Origo. Flera nämner att Origo har varit ett stöd både för informanten själv och för den unge. Att de själva har känt sig trygga har skapat en trygghet hos den unge. Ramböll kan konstatera att Origo i det konsultativa mötet har lyckats höja kunskapen hos enskilda tjänstemän. Tjänstemän upplever att de har fått ökad kunskap om hederskulturer samt en förståelse för hur detta påverkar och tar sig uttryck i de ungas liv. Detta har gjort att de har agerat bra i det aktuella fallet och har dessutom bidragit till att de i framtiden kommer att kunna hantera fall av hedersrelaterat förtryck och våld bättre. Yrkesverksamma upplever bland annat att de har fått en ökad förmåga att se tecken på hedersproblematik. Kontakten med Origo har även inspirerat flera av informanterna att fortsätta utbilda sig i frågor rörande hedersrelaterat förtryck och våld. En viktig förklaring till varför yrkesverksamma är nöjda med Origos stöd är att Origos medarbetare har hög kompetens. Origo har dels en hög kompetens om hederskulturer, dels bra kunskap om de yrkesverksammas uppdrag. Detta gör att de kan anpassa stödet efter varje tjänstemans behov. Detta skapar även hög trovärdighet till verksamheten. Några av tjänstemännen framhäver att förtroendet för Origo har förstärks av att flera medarbetare själva har upplevt hedersrelaterat förtryck och våld. Ramböll ser dock inte att detta generellt är en nödvändig förutsättning för att bygga ett förtroende. Medarbetarnas engagemang är även en central framgångsfaktor eftersom det skapar en känsla av närvaro och trygghet. Detta tillsammans med att Origo fyller ett behov bidrar till att tjänstemän är nöjda med Origos arbete. Många yrkesverksamma upplever att de inte har möjligheten att inom ramen för sitt uppdrag skaffa sig den spetskompetens som Origo har och att Origos hjälp därför är mycket värdefull. Att det inte finns någon annan aktör som fyller detta behov är ytterligare en förklaring till Origos framgångar Samverkan I Origos uppdrag ligger det att underlätta och stödja samverkan mellan länets kommuner, Stockholms läns landsting, Polismyndigheten i Stockholm och frivilligorganisationer. En central tanke i Origos verksamhet är att samverkan mellan aktörer är nödvändigt för att utsatta ungdomar ska få bra stöd och hjälp. Ramböll bedömer att Origo i det konsultativa arbetet bidrar till samverkan, men att detta arbete kan stärkas ytterligare. Samverkansarbetet inom ramen för Origos nätverk av sakkunniga samt den webbaserade samverkansplattformen Virtuella Origo bedöms ej i utvärderingen. Det finns en variation i hur yrkesverksamma uppfattar att Origo har främjat eller underlättat samverkan. En majoritet framhäver dock att fallens komplexitet kräver att samarbetet mellan myndigheter fungerar samt att det i nuläget finns brister. Origo har i enskilda fall bidragit till att underlätta samverkan mellan myndighetsaktörer. Origo har i vissa fall fungerat som ett stöd till samtliga parter, vilket har bidragit till ett gemensamt förhållningssätt. Detta har i sin tur skapat en tryggare och mer enhetlig process för ungdomen. I andra fall har Origo underlättat samarbete över myndighetsgränserna genom att påverka enskilda tjänstemäns handlande. Detta har möjliggjorts av att många respekterar Origos kunskap och att de av den anledningen har lyssnat till Origos råd. Några av de yrkesverksamma som Ramböll har intervjuat upplever att det ibland kan finnas finns en liten vilja att lyssna till andra myndigheters eller ideella aktörers råd och att detta således är ett hinder för samverkan. De yrkesverksamma som upplever att Origo inte har främjat samverkan framhäver att Origo inte har gjort något aktivt för att stärka samarbetet eller uppmanat till samarbete. Origo har heller inte motverkat samarbete mellan parter. För att samverkan ska fungera ser Ramböll att ett antal förutsättningar måste vara uppfyllda. Parterna måste dels kunna samverka, vilket ofta kan hindras av strukturella hinder, dels vilja samverka. Parterna måste även förstå hur de kan samverka. Ramböll kan konstatera att samverkan till viss del hindras av enskilda tjänstemäns vilja. Det finns även strukturella hinder i form av exempelvis sekretessregler. Ramböll ser dock att Origo dels har inflytande att påverka 9

20 Sidan 20 av 115 tjänstemäns vilja att samverka, dels har kunskap att utifrån varje aktörs förutsättningar och uppdrag bidra med en förståelse för hur aktörerna kan samverka. Origo har en stor styrka i den ovanliga kombinationen att vara opartisk mellan olika myndigheter, ha hög sakområdeskompetens och att ha flera yrken samlade i samma verksamhet. Dessa styrkor ger goda förutsättningar för att stödja samverkan mellan olika aktörer. 10

21 Sidan 21 av SLUTSATSER Origo är ett resurscentrum som arbetar för att unga som lever i en hederskontext ska ges möjligheten att leva ett liv utan förtryck och våld. Utsatta ungdomar ska kunna vända sig till Origo för att få stöd- och vägledning. Yrkesverksamma som arbetar med utsatta ungdomar ska kunna vända sig till resurscentret för att få konsultation i enskilda ärenden. Utöver detta ligger det även i Origos uppdrag att arbeta utåtriktat med föreläsningar och seminarier till skolungdomar och yrkesverksamma samt att stödja samverkan mellan myndighetsaktörer och ideell sektor. För att nå verksamhetens långsiktiga mål, att unga ska leva ett liv utan förtryck och våld samt få en förbättrad livssituation, har Origo satt upp fyra mer kortsiktiga resultatmål som verksamheten ska arbeta mot: Ungdomar har kunskap om sina rättigheter Utsatta ungdomar har tillgång till adekvat stöd och vägledning Yrkesverksamma har kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld Samverkan mellan myndigheter fungerar Ramböll har under 2014 utvärderat Origos verksamhet och detta är utvärderingens huvudsakliga slutsatser: Origo ger ungdomar ökad kunskap om sina rättigheter dels genom föreläsningar till skolungdomar, dels genom stöd- och vägledningssamtal till enskilda ungdomar. Enkätundersökningar från Origos föreläsningar visar att ungdomar i stor utsträckning upplever sig ha fått ökad kunskap om sina rättigheter (medelvärde 8,3 på en tiogradig poängskala) och hedersrelaterat förtryck och våld (8,3 av tio). Ungdomar som har sökt stöd hos Origo framhäver att medarbetarna har varit mycket bra på att ge information om deras rättigheter samt hur de ska gå tillväga för att få hjälp. Ungdomar som vänder sig till Origo har tillgång till adekvat stöd och vägledning. Utvärderingen visar att ungdomar som har fått individuellt stöd av Origo är mycket nöjda med detta stöd. Även yrkesverksamma som har hänvisat ungdomar till Origo instämmer i detta. Origo ger yrkesverksamma ökad kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld, dels genom utbildningar och seminarier, dels i det konsultativa mötet med yrkesverksamma. Yrkesverksamma beskriver att de bland annat blivit bättre på att se tecken på hedersrelaterat förtryck och våld. Origo främjar i viss utsträckning samverkan mellan myndigheter och mellan myndigheter och frivilliga aktörer. Utvärderingen visat att Origo i enskilda fall har underlättat samverkan mellan parter, vilket har lett till en effektivare och tryggare process. Delar av det planerade samverkansstödet ligger dock utanför ramarna för denna utvärdering eftersom det inte var igång vid utvärderingens genomförande. Ramböll ser att Origos verksamhet gör stor nytta för såväl utsatta ungdomar som yrkesverksamma som möter dessa ungdomar. Verksamheten fyller ett stort behov då kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck bedöms vara låg hos svenska myndigheter. Origos framgångsrika arbete beror till stor del beror på att medarbetarna har hög kompetens om hederskulturer, förståelse för myndigheternas uppdrag samt förmåga att skapa förtroende hos målgruppen. Att ungdomar har möjlighet att kontakta Origo anonymt upplever många är avgörande för att dessa unga överhuvudtaget ska våga söka hjälp. Origo kan därigenom ge stöd redan innan ungdomarna har kommit i kontakt med socialtjänsten och kan därigenom begränsa skadan på ett tidigare stadium innan den har hunnit bli mer omfattande. Ytterligare en stor styrka hos Origo är att verksamheten samlar flera olika yrkesgrupper, vilket är värdefullt både för att ge stöd till samverkan, stöd till myndigheter och frivilligorganisationer samt direkt till ungdomar. Origos unika kombination av styrkorna hög kompetens, anonymitetsmöjligheter och 11

22 Sidan 22 av 115 att oberoende samla olika yrkesgrupper gör alltså att verksamheten kan ge ett värdefullt stöd som ingen annan. Verksamheten når dock få unga i relation till målgruppens storlek. Detta beror enligt Ramböll till stor del på att verksamheten är väldigt liten i relation till samhällsproblemet och att verksamheten endast har funnits under en kortare tid. I takt med att fler får kännedom om att Origo finns, ökar möjligheterna att ge stöd till fler. Ramböll bedömer att Origo har goda förutsättningar för att nå ut till både fler ungdomar och yrkesverksamma. Ramböll ser stort värde i det förtroendekapital som Origo har byggt upp hos ungdomar och yrkesverksamma och att det därför är viktigt att fortsätta att bedriva verksamheten under samma namn. Komplexiteten i samhället ökar kontinuerligt, vilket ställer ökade krav på expertkompetens inom offentlig sektor. Varje organisation har inte möjlighet att själv bygga denna kompetens kostnadseffektivt, vilket blir särskilt påtagligt i nischade frågeställningar och små organisationer. På fler och fler områden byggs därför kommun- och myndighetsöverskridande verksamheter. Ett exempel är tvärkommunal samverkan kring etableringen av nyanlända, ett annat exempel är framväxten av samordningsförbund. Innovationsrådet beskriver i sitt slutbetänkande hur svårlösta samhällsproblem som våld i nära relationer kräver samverkan från flera organisationer och att samverkan hindras av flera strukturella hinder som är svåra att komma tillrätta med inom ramen för ordinarie verksamhet. 4 Även Nationella samordnaren mot våld i nära relationer påtalar i sitt slutbetänkande svårigheten att bygga tillräcklig kompetens inom varje organisation och lyfter värdet av stöd från en oberoende verksamhet. 5 Origos verksamhet ligger i linje med detta sätt att samla och bygga kompetens i en fristående verksamhet som flera organisationer mer effektivt kan dra nytta av. Eftersom flera organisationer delar på kostnaden, minskar även kostnaden för de enskilda finansiärerna. Kostnaden kan även ställas i relation till de väsentligt ökade kostnader det innebär om hedersrelaterat förtryck och våld tillåts fortgå, med risk för avhopp från skola, hemlöshet, arbetslöshet och vårdbehov. Utöver den rena kostnadsaspekten ger Origo deltagande organisationer möjlighet att fullgöra sina utmanande uppdrag och ytterst att förbättra livssituationen för ungdomar i en väldigt utsatt livssituation. 4 Att tänka nytt för att göra nytta om perspektivskiften i offentlig verksamhet (SOU 2013:40). 5 Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49). 12

23 Sidan 23 av 115

24 Sidan 24 av 115

25 Sidan 25 av 115

26 Sidan 26 av 115

27 Sidan 27 av 115

28 Sidan 28 av 115

29 Sidan 29 av 115

30 Sidan 30 av 115

31 Sidan 31 av 115

32 Sidan 32 av 115

33 Sidan 33 av 115

34 Sidan 34 av 115

35 Sidan 35 av 115

36 Sidan 36 av 115

37 Sidan 37 av 115

38 Sidan 38 av 115

39 Sidan 39 av 115

40 Sidan 40 av 115

41 Sidan 41 av 115

42 Sidan 42 av 115

43 Sidan 43 av 115

44 Sidan 44 av 115

45 Sidan 45 av 115

46 Sidan 46 av 115

47 Sidan 47 av 115

48 Sidan 48 av 115

49 Sidan 49 av 115

50 Sidan 50 av 115

51 Sidan 51 av 115

52 Sidan 52 av 115

53 Sidan 53 av 115

54 Sidan 54 av 115

55 Sidan 55 av 115

56 Sidan 56 av 115

57 Sidan 57 av 115

58 Sidan 58 av 115 Ärende 3

59 Sidan 59 av 115 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialkontoret Jesper Kyrk Avdelningschef Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd jesper.kyrk@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Dnr 2015/7084 Stöd till vuxna brottsoffer Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att ge Socialkontoret i uppdrag att utreda hur vuxna brottsoffers behov av stöd ska tillgodose utifrån gällande lagstiftning. Sammanfattning Till Socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får behövligt stöd och hjälp. Som ett komplement till Nämndens egna verksamheter har Nämnden, sedan 2007 beviljat Brottsofferjouren, Norrort (BOJ) föreningsbidrag för detta ändamål. I april i år meddelade BOJ att de inte kommer att rekvirera beviljade medel från Upplands-Bro och inte heller stödja brottsoffer från kommunen. Orsaken till detta är att de inte kan acceptera Nämndens krav att beviljade medel utbetalas under förutsättning att BOJ stödjer brottsutsatta från kommunen under hela Socialkontoret föreslår Socialnämnden att ge kontoret i uppdrag att utreda hur vuxna brottsoffers behov av stöd ska tillgodoses utifrån gällande lagstiftning. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad den 18 maj 2015 Ärendet Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp, vilket framgår av 5 kap. 11 Sol. Socialtjänstens skyldighet att hjälpa brottsoffer omfattar våldsutsatta kvinnor och män, både i hetero- och homosexuella relationer, samt barn. UBK1005, v2.0, Den 1 juli 2007 skärptes socialtjänstlagen i syfte att tydliggöra kommunens ansvar för att ge stöd och hjälp till brottsoffer (5 kap. 11 Sol). Ändringarna innebar att kommunen särskilt ska beakta att våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan vara i behov av stöd och hjälp. Den 1 januari 2013 skärptes socialtjänstlagen ytterligare, nu i syfte att stärka barnens rätt. Sedan den senaste lagändringen gäller att barn som bevittnat våld ska få det stöd och den hjälp som barnet behöver, inte att barnet kan vara i behov av stöd och hjälp. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

60 Sidan 60 av 115 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (3) Socialnämnden i Upplands-Bro tillhandahåller brottsofferstöd i olika former beroende på målgrupp. Barn och ungdomar som varit utsatta för brott och/eller bevittnat våld erbjuds kontakt med stödcentrum för barn och unga som bedrivs i samverkan med Järfälla, Upplands-Väsby och Sollentuna. Kvinnor som varit utsatta för brott i nära relationer erbjuds hjälp och stöd utav socialtjänsten och familjevåldsteamet. Nämndens stöd- och behandlingsenhet kan också erbjuda stöd till brottsoffer inom ramen för sin verksamhet. Sedan 2007 har Socialnämnden beviljat föreningsbidrag till Brottsofferjouren Norrort (BOJ) som ett komplement till Nämndens övriga arbete med att erbjuda stöd till brottsoffer. Beviljade medel till BOJ har ökat över åren, så också deras äskanden till Nämnden äskade de om kr, vilket avsåg 1,50 kr per kommuninvånare. De beviljades kr i föreningsbidrag äskade de om kr, vilket är 3,5 kr per kommuninvånare och beviljades kr. BOJ har de senaste två åren försökt att få Nordvästkommunerna att ingå fleråriga samverkansavtal med en succesiv ökning av kostnader för kommunen. De hänvisar främst till två skäl för detta. För det första att deras kostnader för att bedriva brottsofferstödjande verksamhet har ökat och för det andra att de ska kunna få en långsiktighet i sin verksamhet. Kommunerna behandlar i regel ansökningar om föreningsbidrag under mars-april vilket enligt BOJ försvårar deras möjligheter att planera sin verksamhet. I slutet av september 2014 kontaktade BOJ Socialnämnden och meddelande att de inte skulle stödja brottsoffer från Upplands-Bro från och med mitten av oktober samma år. Detta utifrån resonemanget att beviljade medel från Nämnden från endast täckte deras verksamhet fram till det datumet. Fortsatt stöd för resterande dryga två månader kunde endast bli aktuellt om kommunen ingick ett samverkansavtal och att beslut om detta beslutades av Nämnden innan årets slut. Socialnämnden hade i november 2013 beslutat att inte ingå samverkansavtal med BOJ. I april 2015 beslutade Nämnden att bevilja BOJ föreningsbidrag om kr, beräknat på 3,5 kr för kommuninvånare över 18 år. I beslutsunderlaget framgick att beviljade medel utbetalas under förutsättning att BOJ erbjuder brottsoffer från kommunen under hela I april i år meddelade BOJ att de utifrån dessa premisser inte kommer att rekvirera beviljade medel och heller inte åta sig att stödja brottsoffer från Upplands-Bro. Socialnämnden erbjuder som tidigare nämnts stöd till de i lagen särskilt uppmärksammade målgrupperna, barn och kvinnor, inom ramen för den egna verksamheten. Däremot saknas i dag en utpekad stödfunktion till vuxna som utsatts för brott utanför den nära relationen. Socialkontoret föreslår Socialnämnden att ge kontoret i uppdrag att utreda hur detta stöd kan tillandahållas. Stödet kan utformas i den egna verksamheten eller erbjudas i samverkan med en eller flera grannkommuner.

61 Sidan 61 av 115 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 3 (3) Barnperspektiv Stöd till brottsoffer som är föräldrar är att beakta barnperspektivet. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilaga Inkommen handling från BOJ Beslut sänds till Akt

62 Sidan 62 av 115

63 Sidan 63 av 115 Ärende 4

64 Sidan 64 av 115 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Marianne Iggmark Kvalitetsutvecklare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd Datum Vår beteckning Dnr Kvalitetsuppföljning vid särskilda boenden, SÄBO, för äldre Förslag till beslut Godkänna socialkontorets uppföljning av kvalitén inom särskilda boenden för äldre, SÄBO) Kungsgården, Allégården, Norrgården samt Kungsängens servicehus. Sammanfattning Kvalitetsuppföljning genomförd på SÄBO på enheterna Kungsgården, Allégården, Norrgården och Kungsängens servicehus. Det systematiska förbättringsarbetet har kommit igång bra och samtliga brukare har en upprättad genomförandeplan. Information om hur brukare och närstående kan lämna klagomål och synpunkter behöver förbättras liksom egenkontrollen för att kvalitetssäkra god livsmedelshygien och godkänd dokumentation. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 22 maj 2015 Ärendet Kvalitetsuppföljningen följer Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9, socialtjänstlagen samt de kontrollmoment som Socialnämnden antagit i Internkontrollplan för socialkontoret. Granskning har tidigare skett av Kungsängens servicehus i samband med avtalsuppföljning LOV, men då servicehuset inte ingår i LOV-uppdraget görs uppföljning separat. UBK1005, v2.0, Det systematiska förbättringsarbetet har kommit igång och kvalitetsråd finns i samtliga verksamheter. Hur man ska arbeta mer systematiskt och att åtgärder ska leda till förbättringar, behöver utvecklas ytterligare. Någon enhet har kommit längre än andra men alla visar ett stort intresse och delaktighet i det systematiska förbättringsarbetet. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

65 Sidan 65 av 115 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) Dnr Omvårdnadspersonalen ansvar för att mathantering och livsmedelshygien håller en bra kvalitét. Egenkontroll sker idag sporadisk och behöver förbättras för att överensstämma med riktlinjen för livsmedelshantering. Analyser har inte genomförts av resultaten från Socialstyrelsens brukarundersökning Öppna jämförelser. Den fråga som bör vara aktuell för fortsatt analys inom SÄBO är att det är en låg kännedom om hur brukare kan lämna klagomål och synpunkter. Kvalitetsuppföljningen har också identifierat brister i informationen till brukare och närstående om att vi vill ta del av deras klagomål och synpunkter för att kunna förbättra våra verksamheter. Dokumentationen har förbättrats men det finns fortfarande brister som måste åtgärdas. Socialkontoret har under året omarbetat den tidigare, mycket omfattande, genomförandeplanen och lagt in ny och enklare modell utifrån ÄBIC, äldres behov i centrum, i verksamhetssystemet Procapita. Kontoret har också utbildat utförarna i hur och vad som ska dokumenteras som i användandet av verksamhetssystemet. Än är det för tidigt att se om dessa förbättringsåtgärder kan höja enheternas kvalité inom socialdokumentation. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon särskild påverkan utifrån ett barnperspektiv. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor 1 Kvalitetsuppföljning Kungsgården 2 Kvalitetsuppföljning Allégården 3 Kvalitetsuppföljning Norrgården 4 Kvalitetsuppföljning Kungsängens servicehus Beslut sänds till Akt

66 Sidan 66 av Kvalitetsuppföljning socialkontoret Uppföljning av verksamhets kvalitet en gång per år, avseende hur verksamheten följer styrande dokument, uppsatta mål och uppdrag. Sammanställning av resultatet presenteras löpande till socialnämnden. Enhet: Kungsgå rden Datum Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Värdighetsgarantierna är väl implementerade i verksamheten genom att medarbetare varje måndag skriver upp dem på whiteboardtavlan på varje avdelning. På fredagar samlas personalgruppen för reflektion om värdegrundsgarantierna. Information om garantierna har lämnats på brukarråd och på anhörigträffar. Arbete med garantierna upplevs framgångsrikt och en av anledningarna tror de beror på att Kungsgården även är HBTcertifierade och att medarbetarna ofta har dialog om värdegrundsfrågor. Alla nyanställda får också en halvdags introduktion i HBT och värdegrundsfrågor. Kungsgården har om HBT-certifierat sig i november Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Arbetsgruppen har haft diskussion och analys av 2013 års resultat av öppna jämförelser (ÖJ) på en planeringsdag i oktober Vissa förbättringsområden togs fram och de berättar att åtgärder har genomförts, skriftlig handlingsplan saknas. I ÖJ 2014 fanns för få svar, varför Kungsgården inte fick ett eget resultat. Enhetschefen har som teori att brukarna inte svarar på enkäten då de är nöjda. Enhetscheferna på Kungsgården och på Norrgården ska tillsammans analysera det av socialstyrelsen presenterade resultatet för Aktiviteter erbjuds och ett stort fokus läggs på utevistelser och promenader. På whiteboard tavla i korridoren skrivs den aktiviteter upp som har erbjudits under dagen i efterskott. Någon plan för aktiviteter under veckan finns inte tillgänglig för brukare och anhöriga. Samma notering gjordes också vid förra uppföljningen Kontaktman finns utsedd till samtliga brukare, en kontaktman kan ha 1-2 brukare. Av rutinen för kontaktman (reviderad 2009) framgår det inte att brukaren har möjlighet att påverka valet av kontaktman och rätt att byta kontaktman. Brukarråd finns numera inrättat och genomförs 2 ggr/termin. Anhöriga bjuds in till trivsamt samkväm 2 ggr/år. Vid det senaste anhörigträff kom det 82 närstående med familjer Avd för kvalitets och verksamhetstöd

67 Sidan 67 av Genomförandeplaner och akter finns på samtliga brukare. I en granskad genomförandeplan noteras på en brukare att målet är att brukaren skulle äta alla måltider och inte gå ner i vikt. I uppföljningen står det att målet är helt uppfyllt, medan man i dokumentationen kan läsa att brukaren äter mindre och mindre. Uppföljning av genomförandeplaner bör ha ett större fokus på den röda tråden, så det går att följa genomförandet och huruvida målen har uppnåtts eller inte. Genomförandeplaner och dokumentation i Procapita enligt ÄBIC (äldres behov i centrum) har ännu inte kommit igång. Samordnarna och nyckelpersonerna som fått utbildning i systemet, upplever det svårt att komma igång då det bland annat saknas tid. Egenkontroll av genomförandeplaner genomförs enligt uppgift men har inte dokumenterats. Maten tillagas i Upplands-Bro tillagningskök i huset bredvid Kungsgården och levereras varm eller kall i matvagnar som ekonomibiträdet går och hämtar. Brukaren har möjlighet att välja mellan två maträtter till huvudmålet från en 2-veckors matsedel, vilken ska förbeställas 2 veckor i förväg. Ekonomibiträdet ansvar för mathanteringen och kökets egenkontroller. Det finns två ekonomibiträden i tjänst vid uppföljningen, en av kan visa socialnämndens riktlinjer för livsmedelshantering medan riktlinjerna var mer okänd för den andra. Egenkontroll sker sporadisk och behöver förbättras liksom hur avvikelser i temperaturkontrollen ska hanteras. Kommunens livsmedelsinspektör har nyligen varit på Kungsgården på tillsyn, utan anmärkning. Tyvärr har inspektören, enligt uppgift lämnat direktiv om utföraren kan helt kan avstå eller förenkla egenkontrollerna, vilket inte överensstämmer med socialnämndens riktlinje. Kvalitetsutvecklaren tar kontakt med livsmedelsinspektören för förnyad information om socialnämndens riktlinje. Anledning till fortsatt delat omdöme är att trots att det finns genomförandeplaner behöver den röda tråden från beställning, genomförandeplan, dokumentation till uppföljning, förbättras. Samma avvikelse redovisades vid förra årets uppföljning men avvikelsen besvarades inte med någon åtgärdsplan. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Kungsgården har sedan förra året utökat antalet personal från 24,73 årsarbetare (åa) till 30 åa exklusive enhetschef. Nattbemanningen har ökat från 2 undersköterskor till 3 och det är numer 2 omvårdnadspersonal per 8 brukare. Det råder en hög personalkontinuitet på Kungsgården och personalomsättning 6 % är låg. 70 % har en undersköterskeutbildning vilket är lägre än förra året. 30 % vårdbiträden och utbildning inom restaurang. Utbildningsplan/förteckning över de utbildningar enheten har som krav att alla anställda ska gå, finns inte upprättad. Den utbildning som enheten kräver att alla går är bland annat förflyttningsutbildning. Introduktion genomförs enligt rutin och checklista används som stöd och dokumentation. Förflyttningsutbildning erbjuds även samtliga vikarier under ½ dags introduktion där även samtal om värdegrundsgarantierna ingår. APT (arbetsplatsträff) genomförs enligt samverkansöverenskommelse med kommunal. Mötet är för ordinarie personal och inte för vikarier. Kvalitetsråd har införts och sker i regel före ett APT. Rapport från kvalitetsrådet ska lämnas på APT. I granskat protokoll hänvisar man till ett kvalitetsråd 21 januari men protokollet kan inte visas. Skyddsrond genomfördes i februari Handlingsplan har inte upprättats, men enhetschef informerar om att de anmärkningar som fanns har blivit åtgärdade Avd för kvalitets och verksamhetstöd

68 Sidan 68 av Tillbud ska registreras av alla medarbetare på portalen i systemet Risk Prio. Samordnare informerar om att det inte går att komma in i systemet med inloggningen. På fråga om det är felanmält så har de informerat enhetschefen 21/1-15 enligt APT protokoll, ingen åtgärd eller återkoppling har skett. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Miljöombud finns utsedd och sopor källsorteras i den mån det är möjligt i fastigheten. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt På kvalitetsrådet ska alla avvikelser, tillsyner, klagomål och synpunkter mm analyseras och förslag på förbättringar ska tas fram som precenteras på APT för personalens delaktighet. På granskade protokoll är det mest rapport om avvikelser inom HSL (hälso- och sjukvård) och mindre tid åt analyser och förbättrande åtgärder i verksamheten. Samordnare påtalar att en del av de frågor som diskuteras på kvalitetsrådet skulle kunna förläggas till Teammöten 1 ggr/v där sjuksköterskor och omvårdnadspersonal diskuterar enskilda brukares omvårdnad. Enhetschefen har anmält fel på inloggning av Risk Prio till IT-support Zetup men inte fört avvikelsen vidare till ansvarig för Risk Prion på personalstaben. Ingen återkoppling till personalen från enhetschef har skett granskning av protokollen. Kvalitetsutvecklare har informerat om avvikelsen till ansvarig för åtgärd och begäran om återkoppling. Ett Klagomål och synpunkt har inkommit och denna har registrerats enlig fastställd rutin, återkoppling till lämnaren har skett. En rapport om anmälningsförhållande har lämnats in enligt process. Utbildning för all personal i anmälningsförhållande (Lex Sarah) har inte genomförts i gång per år. Anledningen till delat omdöme är att förbättringsarbetet har kommit igång och förbättringar sker även om dessa inte finns dokumenterade. Generellt finns inga handlingsplaner upprättade och i befintlig dokumentation är det systematiska i förbättringsarbetet svårt att följa Avd för kvalitets och verksamhetstöd

69 Sidan 69 av Kvalitetsuppföljning socialkontoret Uppföljning av verksamhets kvalitet en gång per år, avseende hur verksamheten följer styrande dokument, uppsatta mål och uppdrag. Sammanställning av resultatet presenteras löpande till socialnämnden. Enhet Alle gå rden Datum Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Värdighetsgarantierna är implementerade i verksamheten och medarbetarna arbetar aktiv med värdegrundsfrågorna varje dag genom att reflektera över en garanti ur kortleken samspelet. Personalen har varje vecka en ½ timmes egen reflektionstid för värdegrundsfrågorna. Medarbetare och enhetschef upplever att värdegrundssamtalen har bidragit till att man på arbetsplatsen pratat mer etik och bemötande. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt I ÖJ (öppna jämförelser) 2014 var det få svar per enhet, varför Allégården inte fick ett eget resultat. Enhetschefen har som teori att brukarna inte svarar på enkäten då de är nöjda. Enhetscheferna på Kungsgården och Allégården planerar att tillsammans analysera resultatet från socialstyrelsen Ingen egen brukarundersökning är genomförd. Brukarråd finns numera inrättat och genomförs varje kvartal. Allégården bjuder också in till anhörigträffar 2 ggr/år men deltagandet är lågt. Desto större är deltagandet när boendet har grillkvällar då kommer ca 30 närstående. Ingen egen brukarundersökning har genomförts. Kontaktman finns utsedd till samtliga brukare, en kontaktman kan ha 1-2 brukare. Kontinuiteten är god. Av rutinen för kontaktman (reviderad 2009) framgår det inte att brukaren har möjlighet att påverka valet av kontaktman och rätten att byta kontaktman. Det finns ett språkombud på Solrosen som varje onsdag har schemalagd tid för att vara ett stöd till övrig personal vid dokumentation. Aktiviteter erbjuds dagligen och under vår och sommar är det fokus på utevistelser och promenader. På whiteboard tavlan i korridoren skrivs dagens aktiviteter upp. För mycket information kan skapa oro på demensboendet. Veckoplan finns upprättad men är inte tillgänglig för boende och närstående Avd för kvalitets och verksamhetstöd

70 Sidan 70 av Genomförandeplaner och akter finns på samtliga brukare. Uppföljning av genomförandeplaner behöver få ett större fokus på den röda tråden, så det går att följa genomförandet och huruvida målet har uppnåtts eller inte. Upprättandet av nya genomförandeplaner och dokumentation i Procapita enligt ÄBIC (äldres behov i centrum) har ännu inte kommit igång. Kvalitetsutvecklaren rekommenderar en dokumentationsutbildning för medarbetarna som komplement till den utbildning som samordnare och nyckelpersoner ske ge i Procapita systemet. I akten finns det kontrollistor för många delar i utförandet. Om någon del inte behöver mätas, kan ni enkelt sätta ett streck över de kontrollmoment som inte är adekvat för den aktuella brukaren. Mät inte det som inte behöver mätas. För de brukare som har hjälpmedel, rekommenderar kvalitetsutvecklaren att man lägger in t.ex. rullstolsvård på kontrollistan, så detta inte missas. I brukarens akt under flik 9 finns HSL-dokumentation (hälso- och sjukvård) till och från sjuksköterskan. PÅ brukare GH har vårdpersonal skrivit att G ramlat, men ingen återkoppling har skett från sjuksköterskan och vad som sedan har hänt. Maten tillagas i Norrgårdens tillagningskök och levereras i värmevagnar till Allégården. Omvårdnadspersonalen ansvar för att matsal och serveringsköket är rent och snyggt och att maten håller en bra kvalitét. Omvårdnadspersonalen känner till att det finns en riktlinje för livsmedelhantering men den kan inte visas. Egenkontroll sker sporadisk och behöver förbättras för att överensstämma med riktlinjen. Kommunens livsmedelsinspektör har nyligen varit på Allégården på tillsyn. Olyckligt har inspektören, enligt uppgift lämnat direktiv om utföraren kan helt kan avstå eller förenkla egenkontrollerna, vilket inte överensstämmer med socialnämndens riktlinje. Kvalitetsutvecklaren tar kontakt med livsmedelsinspektören för förnyad information om socialnämndens riktlinje. Anledning till delat bedömningsresultat är att genomförandeplanerna och brukarpåverkan är godkända men den röda tråden i dokumentationer är fortsatt svag. Även egenkontrollen måste förbättras för att kvalitetssäkra god livsmedelshygien. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Personaltätheten är samma som förra året, 18åa (årsarbetare), förutom att den numera finns en samordnare samt en 1/3 enhetschef. Det råder en hög personalkontinuitet på Allégården och personalomsättning på ca 10 % är låg. 90 % av medarbetarna har undersköterskeutbildning. APT (arbetsplatsträff) genomförs enligt samverkansöverenskommelse med kommunal. Allégården och Norrgården har egna arbetsplatsträffar numera, vilket har varit positivt då dialogen på mötet har blivet mer öppet och man vågar prata mer nu. Nattpersonalen har APT närvaro schemalagd vilket innebär krav på närvaro ca var tredje månad. Kvalitetsråd har införts och sker i regel före ett APT. Skyddsrond genomfördes i 20 maj. Tillbud ska registreras av alla medarbetare på portalen i systemet Risk Prio. Enhetschef informerar om att de tillbud som medarbetare har lagt in inte kommer till chefen för åtgärder och kännedom Avd för kvalitets och verksamhetstöd

71 Sidan 71 av Avvikelsen i systemet är inte felanmält. Kvalitetsutvecklade har skickat en avvikelse till personalchef och handläggare på personalstaben. Introduktion genomförs enligt rutin och checklista används som stöd och dokumentation. På kontrollerad checklista går det inte att utläsa om information lämnats om kvalitetsarbetet. På vissa punkter i checklistan står det att chefen ska lämna informationen. På Allégården är det oftast samordnare eller omvårdnadspersonel som lämnar informationen. Då det står fel roll på uppgiften så signeras det inte att information är lämnad. Sjuksköterskan är numera underställs enhetschefen på Allégården och Norrgården. Enhetschefen på hälso- och sjukvårdsenheten har inte överlämnat någon checklista på sjuksköterskan. Medarbetarsamtal har genomförts i grupp om ca 5 personal. Enligt de medarbetare som var närvarande vid uppföljningen, vad gruppsamtalen uppskattade och de hade mycket bra samtal med en öppen dialog och tillit. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Allégården har inget miljöombud. Sopsortering görs av glas, stickande föremål och papper men i övrigt finns inte källsortering i fastigheten. Godkänner denna kontrollpunkt då enheten inte kan göra fler åtgärder på egen hand. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Information om hur enheten arbetar med klagomål och synpunkt lämnas inte ut vid inflyttning eller i någon broschyr. Blanketten lämnas när det framkommit ett klagomål. Enligt förra årets redovisning var åtgärd beskriven med att blankett ska lämnas vid inflyttning och att information ska lämnas vid anhörig träff. Ett Klagomål och synpunkt har inkommit och denna har inte registrerats enlig fastställd rutin, återkoppling till lämnaren har skett. Utbildning för all personal i anmälningsförhållande (Lex Sarah) har inte genomförts en gång per år enligt rutin. Enligt förra årets redovisning skulle utbildning ha genomförts under HT Att inte utbildning genomförts är anledningen till en delad bedömning På kvalitetsrådet ska alla avvikelser, tillsyner, klagomål och synpunkter mm analyseras och förslag på förbättringar ska tas fram som precenteras på APT för personalens delaktighet. På granskade protokoll är det mest rapport om avvikelser inom HSL (hälso- och sjukvård) och mindre tid åt analyser och förbättrande åtgärder i verksamheten Avd för kvalitets och verksamhetstöd

72 Sidan 72 av Kvalitetsuppföljning socialkontoret Uppföljning av verksamhets kvalitet en gång per år, avseende hur verksamheten följer styrande dokument, uppsatta mål och uppdrag. Sammanställning av resultatet presenteras löpande till socialnämnden. Enhet: Norrgå rden Datum Närvarande Ann-Sofi enhetschef, Aziza och Maria undersköterska, Annika samordnare Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Värdighetsgarantierna är rätt väl implementerade i verksamheten och medarbetarna har arbetat aktivt med värdegrundsfrågorna. Numera sker reflektionen mer sporadiskt och mer strukturerat på introduktion och på planeringadagar. Det framfördes önskemål om att garantierna skulle revideras och mer anpassas till den aktuella verksamheten vilket också ligger i ett uppdrag som avd. kvalitet och verksamhetsstöd har fått under året. Vinsten med värdegrundsarbetet upplevs vara en bättre dialog med anhöriga och det varit ett stöd i bemötande och etiskt förhållningssätt i svåra situationer som har uppstått. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt I ÖJ (öppna jämförelser) 2014 var det få svar per enhet, varför Norrgården inte fick ett eget resultat. Enhetschefen har som teori att brukarna inte svarar på enkäten då de är nöjda. Enhetscheferna på Kungsgården och Allégården planerar att tillsammans analysera resultatet från socialstyrelsen Ingen egen brukarundersökning är genomförd. Alla brukaren har en utsedd kontaktman. Brukarråd finns numera inrättat och mötet genomförs varje kvartal. Ca 10 brukare deltog på det senaste mötet. Aktiviteter erbjuds dagligen och under vår och sommar är det fokus på utevistelser och promenader. På whiteboard tavlan i korridoren skrivs dagens aktiviteter upp. Någon planering och översikt för hela veckans aktiviteter och erbjudanden finns inte tillgänglig för boende och närstående. Maten tillagas i Norrgårdens tillagningskök. Tillagningsköket hade god ordning men de saknades rutin för hur de säkerstället att cook-chill maten håller god kvalitet samt 3 grader ut till i mottagningsköket på Allégården. Protokoll från kommunens livsmedelskontroll var inte känd av kökspersonalen på Norrgården. Omvårdnadspersonalen kokar potatisen på avdelningen samt ansvar för att matsal och serveringsköket är rent och snyggt och att maten håller en bra kvalitét. Omvårdnadspersonalen Avd för kvalitets och verksamhetstöd

73 Sidan 73 av känner till att det finns en riktlinje för livsmedelhantering men den kan inte visas. Vid besöket var ett av kylskåpen på gamla Norrgården inte rengjort på ett tag och någon egenkontroll hade inte genomförts på länge. På nya Norrgården saknade medarbetarna kännedom om riktlinjerna för livsmedelshantering. Genomförandeplaner och akter finns på samtliga brukare. Uppföljning av genomförandeplaner behöver få ett större fokus på den röda tråden, så det går att följa genomförandet och huruvida målet har uppnåtts eller inte. Upprättandet av nya genomförandeplaner och dokumentation i Procapita enligt ÄBIC (äldres behov i centrum) har ännu inte kommit igång. Riskbedömning för nya brukare upprättas. De föreslagna åtgärderna har inte följts upp i handlingsplanen. Anledning till delat bedömningsresultat är att genomförandeplanerna och brukarpåverkan är godkända men den röda tråden i dokumentationer är fortsatt svag. Även egenkontrollen måste förbättras för att kvalitetssäkra god livsmedelshygien. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Personaltäthet är 0,9 per brukare. 81 % av medarbetarna har en undersköterskeutbildning. Personalomsättningen är relativt låg, 2 har slutat under året och 3 nya medarbetare är anställda. Introduktion genomförs enligt rutin, checklista som granskades var inte fullständigt ifylld att den kunde säkerställa att nödvändig information var överlämnad. APT (arbetsplatsträff) genomförs enligt samverkansöverenskommelse med kommunal. Allégården och Norrgården har egna arbetsplatsträffar numera, vilket har varit positivt då dialogen på mötet har blivet mer öppet och man vågar prata mer nu. Nattpersonalen har ej schemalagd APT närvaro men närvaro var tredje månad är önskvärt. Tillbud ska registreras av alla medarbetare på portalen i systemet Risk Prio. Enhetschef informerar om att tillbuden inte kommer till hennes kännedom i systemet som det är tänkt. Felanmälan lämnad av kvalitetsutvecklade till personalstaben. Medarbetarsamtal har genomförts i grupp om ca 5 personal på gamla Norrgården. Enligt de medarbetare som var närvarande vid uppföljningen, vad gruppsamtalen uppskattade och de hade mycket bra samtal med en öppen dialog och tillit. Personalen på nya Norrgården har haft individuella samtal. Psykosocialarbetsmiljöundersökning genomfördes i januari, analys och handlingsplan för förbättrande åtgärder har inte upprättats. Skyddsrond är planerad till maj Arbetsmiljöverket hade en större tillsyn december 2013 och ett stort förbättringsarbete genomfördes. Riskbedömningar gällande medarbetarnas arbetsmiljö finns upprättad. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Norrgården har inget miljöombud. Sopsortering görs av glas, stickande föremål och papper men i övrigt finns inte källsortering i fastigheten. Ragnsells klarar inte av att ta hand om källsorterat avfall Avd för kvalitets och verksamhetstöd

74 Sidan 74 av som enheten skulle önska. Godkänner denna kontrollpunkt då enheten inte kan göra fler åtgärder på egen hand. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Information om hur enheten arbetar med klagomål och synpunkt lämnas inte ut vid inflyttning eller i någon broschyr. Ny medarbetare känner inte till rutinen för klagomål och synpunkter utan hänvisar ett klagomål till enhetschefen. Enhetschefen lämnar ut blanketten när det framkommit ett klagomål. Flera klagomål har lämnats gällande telefoni och TV mottagning samt om kalla fönster på nya Norrgården- Enhetschefen har tagit kontakt med fastighetsförvaltaren. Dessa klagomål finns inte registrerade enligt fastställd rutin. Enligt förra årets redovisning var åtgärd beskriven med att blankett ska lämnas vid inflyttning och att information ska lämnas vid anhörig träff. På kvalitetsrådet ska alla avvikelser, tillsyner, klagomål och synpunkter mm analyseras och förslag på förbättringar ska tas fram som precenteras på APT för personalens delaktighet. På granskade protokoll är det mest rapport om avvikelser inom HSL (hälso- och sjukvård) och mindre tid åt analyser och förbättrande åtgärder i verksamheten. Protokoll från kvalitetsrådet saknas. Det som visas är från samt Förbättringsarbetet har kommit igång och avvikelser och förbättringsförslag lämnas. Den röda tråden i det systematiska förbättringsarbetet är svårt att följa i befintlig dokumentation och det framgår inte vilka förbättringar som åstadkommits. Utbildning i Lex Sarah har genomförts 2013, men alla har inte fått utbildning Avd för kvalitets och verksamhetstöd

75 Sidan 75 av Kvalitetsuppföljning socialkontoret Uppföljning av verksamhets kvalitet en gång per år, avseende hur verksamheten följer styrande dokument, uppsatta mål och uppdrag. Sammanställning av resultatet presenteras löpande till socialnämnden. Enhet: Servicehuset i Kungsä ngen Datum Närvarande: Gerda enhetschef, Kati vik samordnare, Lillemor undersköterska Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2014 Inget eget resultat 2014, uppföljningen ingick i avtalsuppföljning LOV Värdighetsgarantierna är framtagna för äldreomsorgen och man känner till dem, men enheten har inte arbetat med att implementera dem i verksamheten förutom vid introduktion och på planeringsdagar. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2014 Inget eget resultat 2014, uppföljningen ingick i avtalsuppföljning LOV På servicehuset i Kungsängen bor för närvarande 22 brukare. Resten av lägenheterna i fastigheten är trygghetsboenden. Enhetschefen upplever att brukarna i fastigheten inte har klart för sig skillnaden mellan de olika boendeformerna. På redovisningen från Socialstyrelsens öppna jämförelser visas ett gemensamt resultat för Kungsängen vilket innefattar Kungsgården, Kungsängens servicehus och Hagtorp. På grund av få enhetssvar fick dessa inget eget resultat. Arbetsgruppen på servicehuset har inte genomfört någon analys av resultatet och därmed inte upprättat någon handlingsplan med förbättringsåtgärder. Brukarråd genomförs 2 ggr/år och syftet med dem är att öka brukarnas möjlighet till delaktighet och påverkan. Samtliga brukare har en kontaktman utsedd. Kontaktmannen kan i sitt uppdrag ha kontakt med 6-8 brukare. Kontinuiteten bland personalen är hög och det är oftast samma personal som går till brukaren varje dag. Samverkan sker med den öppna dagverksamheten Kontakten som erbjuder aktiviteterna till äldre i kommunen. Servicehusets anordnar inga egna gemensamma aktiviteter och har heller inte budget för det. Projektet Leva livet med utökade aktiviteter har varit mycket uppskattat av brukarna, men detta är numera avslutat. För att göra Kontaktens aktiviteter mer tillgängliga föreslås att en veckoplanering anslås tillgänglig och synlig för brukare och närstående att ta del av. Vid uppföljningen besöktes en brukare i sin lägenhet för att bl.a. gå igenom genomförandeplanen med hen. Hen framförde vid besöket sin önskan om att kunna påverka mera både vid inköp och när Avd för kvalitets och verksamhetstöd

76 Sidan 76 av hen vill ut och gå sina promenader. I genomförandeplanen kunde hens önskan inte utläsas. Brukaren önskade även att ta ett större ansvar för sin medicinering, men detta var inte möjligt att ge, enligt sjuksköterskan. Hos brukaren finns en pärm med genomförandeplan och journalblad. I brukarpärmen saknas information om hur brukaren kommer i kontakt med servicehusets personal. Det saknas också information om hur man lämnar klagomål och synpunkter. Genomförandeplaner finns upprättade på samtliga brukare liksom riskanalys. I akten saknas tidigare genomförandeplaner och dokumentation om resultat av uppföljningen. I akten fanns endast en nyupprättad genomförandeplan och riskanalys. Vart övriga handlingar som ska finnas i akten är, var det ingen på plats som kände till. Dokumenthanteringsplanen ska följas och akten ska inte gallras förrän insatsen till brukaren avslutas. Den röda tråden från beställning till genomförande kan förbättras ytterligare. Då tidigare genomförandeplan och uppföljning saknades kunde man inte se huruvida målen på förra genomförandeplanen hade uppnåtts eller inte. Upprättandet av ny genomförandeplan och dokumentation i Procapita enligt ÄBIC- modellen (äldres behov i centrum), har ännu inte kommit igång. Beslut om enklare matlagning har blivit mer vanlig den senaste tiden vilket upplevs som positivt. De som har matlådor är ofta missnöjda över kvalitén på maten. Matråd med tillagningsköket har inte genom förts på minst ett år och behöver upprättas igen. Kvalitetsutvecklare tar initiativ till ett första möte för att diskutera rutinerna för dialog och förbättringar Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2014 Inget eget resultat 2014, uppföljningen ingick i avtalsuppföljning LOV På servicehuset arbetar 8 medarbetare. Det är alltid 3 på dagen och 1,5 på kvällen (den ena kvällspersonalen delas med hemtjänsten). Det råder en hög personalkontinuitet på servicehuset och ingen personalomsättning. Introduktion genomförs enligt aktuell checklista. 50 % av omvårdnadspersonalen har undersköterskeutbildning idag och i slutet av året har de kommit upp till 62 % då ytterligare en undersköterska är klar med sin utbildning. Övrig personal har lång erfarenhet mellan 5-20 år inom yrket. Enhetschefen efterlyser undersköterskeutbildning i Upplands- Bro eller att det bör finnas former för att validera erfarna och duktiga vårdbiträden. Enhetschefen är inte helt nöjd med hur sjuksköterskebemanning var planerad förra sommaren, med låg kontinuiteten och täta byte av vikarierande sjuksköterskor. För högre patientsäkerhet önskas en större kontinuitet denna sommar. Personalen på servicehuset har blivit delegerade att utföra vissa HSL- arbetsuppgifter. Det finns en bra och uppdaterad lista om vilka som har delegering, vilket underlättar vid planering av arbetsschemat. Schemat är bra utformat och innehåller information om insatsen utförande hos brukaren Avd för kvalitets och verksamhetstöd

77 Sidan 77 av APT (arbetsplatsträff) genomförs enligt samverkansöverenskommelse med kommunal. Skyddsrond är planerad till den 25 maj. På servicehuset är ventilationen mycket undermålig vilket bidrar till en dålig arbetsmiljö för personalen. Enhetschefen har påtalat bristerna ett antal gånger med Upplands- Bro hus, men några permanenta förbättringar har inte genomförts. Tillbud ska numera registreras av alla medarbetare på Portalen (intranätet) i systemet Risk Prio. Denna rutin är ännu inte helt implementerad och mer information och utbildning krävs. Enhetschefen gör en bedömning om att det är för få tillbuds anmälningar som rapporteras in och att tillbuden egentligen är fler. En teori är att tolerans tröskeln verkar öka när omvårdnadspersonal arbetar med dementa personer och att bli hotad och få nyp är en del av vardagen. Medarbetarundersökning är genomförd och analysen skedde under en planeringsdag. Medarbetarsamtal är genomförda då även individuella behov av kompetens höjande insatser diskuteras. Utbildningar genomförs med demensutbildningar vid 2 tillfällen för alla. Vårdhygienutbildning planeras till hösten 2015 liksom hjärt- och lungräddning. Brandutbildning genomfördes under våren Någon övergripande utbildningsplan finns inte upprättad. Anledningen till delad bedömning är att kunskapen behöver bli större bland medarbetare om alla anställdas delaktighet i det systematiskt arbetsmiljöarbete. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2014 Inget eget resultat 2014, uppföljningen ingick i avtalsuppföljning LOV Enheten källsorterar det som är möjligt att källsortera. I övrigt kan de inte påverka eller i dagsläget arbeta mer med miljömålen. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2014 Inget eget resultat 2014, uppföljningen ingick i avtalsuppföljning LOV 2015 Enheten använder tankesättet i förbättringsarbetet men det går inte att utlösa någon systematik i arbetat. Kvalitetsråd finns inrättat men den största delen av mötet går till att detaljerat diskutera de medicinska avvikelserna, vilket innebär att det övriga inte hinns med. En förändrad mötesstruktur skulle underlättas om HSL och individfrågorna diskuteras på teammöten och insamling av avvikelser och analusen av dem får sitt fokus på kvalitetsrådet. Återkoppling till övriga medarbetare görs på APT men protokollen kan inte visa hur avvikelser leder till förbättringar i verksamheten på ett systematiskt sätt. Inga klagomål och synpunkter finns inlämnade. En av anledningarna till att det inte lämnas in några synpunkter tros vara att brukarna har framfört sedan en längre tid tillbaka, att de inte vågar lämna klagomål och därmed riskera att omvårdnaden blir sämre. Enhetschefen framför att denna upplevelse måste förändras och att de ska försöka vända trenden framöver. En anmälan enligt Lex Sarah har upprättats Kunskap om rutin och tillvägagångssätt vid anmälan är känd och implementerad Avd för kvalitets och verksamhetstöd

78 Sidan 78 av Kännedom och användandet av rutinen avvikelser och förbättringsförslag finns men rutinen kan användas och förbättras ytterligare. Flera av de inlämnade avvikelserna har ingen åtgärd och har inte analyserats. Det stora flertalet av inlämnade avvikelser rör kvalitén på matlådor som tillagas i kommunens tillagningskök samt att leverensen till brukaren ibland inte innehåller de tillbehör som ska vara till måltiden. Det stora flertalet avvikelser till köket sker via telefon till tillagningsköket, men det sker aldrig någon återkoppling. Kvalitetsutvecklade uppmanar till att använda blanketten så att avvikelsen alltid finns dokumenterad och att enhetschefen därmed kan följa upp om förbättringar sker. Enhetschefen har inte deltagit på kostenhetens matråd och någon kallelse har inte kommit det senaste året. Kvalitetsutvecklaren tar kontakt med kostchefen för att möte för samarbeta runt rutiner mm. Arbetsmiljöverket har våren 2015 avslutat tillsynsärendet som inleddes Avd för kvalitets och verksamhetstöd

79 Sidan 79 av 115 Ärende 5

80 Sidan 80 av 115 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialkontoret Lena Bergström Utredare Avdelningen för kvalitet- och verksamhetsstöd lena.bergstrom@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Enkät av anhörigstöd Förslag till beslut Socialnämnden godkänner rapporten. Sammanfattning Under perioden oktober till december 2014 gjordes en enkätundersökning av anhörigstöd i kommunen. Antal svarande var 84 personer men alla svarande har inte svarat på alla frågor. Resultatet av svaren och slutsatser finns i rapporten. Av de som har svarat på enkäten är det många som ger anhörigstöd till ett myndigt barn. Det är flest kvinnor som har svarat på enkäten. Det som de svarande vill ha hjälp med är stresshantering och juridisk rådgivning. Beslutsunderlag Socialkontrots tjänsteskrivelse daterad den 18 april Barnperspektiv Stöd till anhörigstödjare står inte i strid med barnets bästa. Socialkontoret Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef UBK1005, v2.0, Bilaga 1 Enkät av anhörigstöd Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

81 Sidan 81 av 115 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) Beslut sänds till Akt

82 Sidan 82 av 115 Enkät av anhörigstöd Anhörigstöd i Upplands-Bro kommun lena.bergstrom@upplands-bro.se

83 Enkät av anhörigstöd Sidan 83 av 115 Inledning Innehåll 1 Inledning Redovisning av resultat Kommentarer från enkäten Slutsatser Handlingsplan... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

84 Enkät av anhörigstöd Sidan 84 av 115 Inledning 1 Inledning Denna enkätundersökning om anhörigstöd var först tänkt att gå ut till alla personer över 18 år i kommunen med ett brevutskick. Det visade sig vara ett omständigt och dyrt sätt att göra undersökningen på, så vi valde istället att gå ut med den via internet. Enkäten har legat tillgänglig på kommunens hemsida och det har funnits en länk från anhörigstödets Facebook-sida. Dessutom har vi hänvisat till enkäten i tidningsannonser och på nättidningen UBRO. Enkäten har legat på hemsidan från oktober till sista december personer har varit inne på enkäten. 84 personer har svarat på enkäten men alla har inte svarat på alla frågor. För att sätta svarsantalet i ett perspektiv kan nämnas att det finns cirka 1,3 miljoner anhöriga i Sverige (Socialstyrelsen, 2012). Omräknat på en kommun av Upplands-Bros storlek så bör det finnas cirka 3360 personer som är anhöriga i kommunen. Svarsfrekvensen motsvarar då ca 2,5 % av alla anhöriga i kommunen om man får tro på Socialstyrelsens statistik. Frågorna till enkäten har tagits fram i samarbete med personal inom socialkontorets olika delar och med representant från anhörigföreningen i Upplands-Bro. Frågorna utformades för en kvantitativ undersökning, där syftet var att få en bild av hur många kommuninnevånare som befinner sig i olika typer av anhörigsituationer och vissa personliga effekter av detta. När undersökningens målgrupp ändrades från att omfatta alla myndiga kommuninnevånare till enbart de personer som skulle välja att utföra undersökningen på internet borde vi samtidigt ha skapat andra frågor som kunde gett mer kvalitativa och målande svar. Vi har inte delat upp svaren i enkäten på kön då det var nästan uteslutande kvinnor som svarade på den. Sammanställningen av materialet har gjorts av anhörigkonsulent Mikael Nylander tillsammans med utredare Lena Bergström. 3

85 Enkät av anhörigstöd Sidan 85 av 115 Redovisning av resultat 2 Redovisning av resultat Bild 1 Fråga: Ger du hjälp till mer än en person? Andel av samtliga svarande. Drygt en tredjedel av samtliga svarande uppgav att de ger hjälp till mer än en person. Bild 2 Fråga: Ger du hjälp till mer än en person? Korsrelaterat med frågan: Om du regelbundet ger vård, hjälp eller stöd, hur många timmar blir det ungefär på en vecka? Anhöriga som vårdar mer än 30 timmar/vecka. Över hälften av de som svarat att de vårdar en anhörig mer än 30 timmar per vecka uppger att de ger hjälp till mer än en person. 4

86 Enkät av anhörigstöd Sidan 86 av 115 Redovisning av resultat Bild 3 Fråga: Vilken är din relation till den/de du vårdar, stödjer eller hjälper? 30,0% 28,6% 20,0% 22,5% 22,5% 18,4% 10,0% 0,0% 2,0% 2,0% 4,1% Fördelning av relationen till de personer som får stöd. De flesta som får stöd är make eller maka. Bland de svarande finns det fler myndiga barn som får anhörigstöd än vad det är omyndiga. Bild 4 Fråga: Hur gammal är personen som får hjälp, vård eller stöd? Under 18 år eller äldre 27,0% 16,2% 13,5% 10,8% 18,9% 13,5% 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 Den största gruppen som får stöd är under 18 år. Detta kan ha sin förklaring i att det är fler yngre personer som har besvarat enkäten. Det kan även vara så att båda föräldrarna till ett omyndigt barn har svarat på enkäten. 5

87 Enkät av anhörigstöd Sidan 87 av 115 Redovisning av resultat Bild 5 Fråga: Om du regelbundet ger vård, hjälp eller stöd, hur många timmar blir det ungefär på en vecka? Mindre än 1 timme 1-10 timmar 42,9% timmar 25,7% timmar 8,6% 60 timmar eller mer 22,9% Mer än hälften av de som svarade uppger att de ger vård, hjälp eller stöd mer än 10 timmar per vecka. Bild 6 Fråga: Har du behövt gå ner i arbetstid eller avbrutit studier för att vårda, hjälpa eller stödja personen? Andel av samtliga svarande. 47 % av samtliga svarande uppger att de har behövt gå ner i arbetstid eller avbrutit studier för att vårda, hjälpa eller stödja en anhörig. Fråga: Har du behövt gå ner i arbetstid eller avbrutit studier för att vårda, hjälpa eller stödja personen? Korsrelaterat med Om du regelbundet ger vård, hjälp eller stöd, hur många timmar blir det ungefär på en vecka? 6

88 Enkät av anhörigstöd Sidan 88 av 115 Redovisning av resultat Andel av de som vårdar mer än 30 timmar/vecka. 64 % av de som vårdar mer är 30 timmar i veckan uppger att de har behövt gå ner i arbetstid eller avbrutit studier för att vårda, hjälpa eller stödja en anhörig. 67 % av personer mellan år (den största åldergruppen bland de svarande) uppger att de har behövt gå ner i arbetstid eller avbrutit studier för att vårda, hjälpa eller stödja en anhörig. Bild 7 Fråga: Jag själv är: kvinna eller man Kvinna 88,9% Man 11,1% 0,0% 10,0%20,0%30,0%40,0%50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% 100,0% Endast ett fåtal män svarade på enkäten. 7

89 Enkät av anhörigstöd Sidan 89 av 115 Redovisning av resultat Bild 8 Fråga: Egen ålder ,6% ,0% ,0% ,4% 80 eller äldre Åldersfördelning bland de svarande. Bild 9 Fråga: Vet du var du kan vända dig för att få stöd för din egen del som anhörig? NEJ; 44,4% JA; 55,6% J Andel av samtliga svarande. Något fler än hälften av alla som svarade vet var de kan få hjälp som anhörigstödjare. 8

90 Enkät av anhörigstöd Sidan 90 av 115 Redovisning av resultat Bild 10 Fråga: Vet du var du kan vända dig för att få stöd för din egen del som anhörig? NEJ; 33,3% JA; 66,7% Personer år som vet var man kan vända sig. 67 % av personer i åldern år (den största gruppen svarande) uppgav att de kände till var man kan vända sig för att få stöd som anhörig. 45 % av personer i åldern år uppgav att de kände till var man kan vända sig för att få stöd som anhörig. De äldre vet om att de kan få stöd som anhörig. De yngre har mindre kunskap om detta. Kunskapen om anhörigstöd visar sig minska med antalet timmar man vårdar sin anhörig per vecka. Den som vårdar mest har minst kunskap om var man finner information om anhörigstöd. Bland de som svarat att man vårdar en anhörig 60 timmar i veckan eller mer är det endast var fjärde som uppgav att man känner till var man kan vända sig. Vårdar 1-10 timmar/vecka: 60 % vet var de kan vända sig för hjälp. Vårdar 11eller fler timmar/ vecka: 50 % vet var de kan vända sig för hjälp. Vårdar 30 timmar eller mer/ vecka: 36 % vet var de kan vända sig för hjälp. Vårdar 60 timmar eller mer/ vecka: 25 % vet var de kan vända sig för hjälp. 9

91 Enkät av anhörigstöd Sidan 91 av 115 Redovisning av resultat Bild 11 Fråga: Har du någon form av stöd idag för din egen del som anhörig? JA; 13,9% NEJ; 86,1% Andel av samtliga svarande. Majoriteten av samtligs svarande uppger att de inte har någon form av stöd för sin egen del som anhörig. Bild 12 Fråga: Har du någon form av stöd idag för din egen del som anhörig? JA; 5,6% NEJ; 94,4% Svarande år. Endast ett fåtal av de svarande i åldersspannet år uppgav att man har stödinsatser idag i sin roll som anhörig. Variationer går också att se beroende på antalet timmar man vårdar, hjälper eller stödjer. Vårdar 1-10 timmar/vecka: ingen har stöd Vårdar 11 timmar eller mer/vecka: 20 % har stöd. 10

92 Enkät av anhörigstöd Sidan 92 av 115 Redovisning av resultat Vårdar 30 timmar eller mer/vecka: 27 % har stöd. Vårdar 60 timmar eller mer/vecka: 13 % har stöd. Bild 13 Fråga: Vilken typ av stöd för din egen del som anhörig har du behov av? Jag har inte behov av stöd (n=3) 8,1% Avlastning (n=8) 21,6% Enskilt samtal/psykolog (n=16) 43,2% Gruppterapi (n=4) 10,8% Anhöriggrupp/nätverk (n=16) 43,2% Sluten grupp på Facebook (n=3) 8,1% Utbildning (n=10) Rekreation (n=12) Juridisk rådgivning (n=8) Stresshantering (n=19) Annat (n=5) 27,0% 32,4% 21,6% 13,5% 51,4% De som har svarat på enkäten har haft möjlighet att ange flera val. Behovet av stöd ser liknande ut i samtliga grupper. Behov av stöd i stresshantering är det som efterfrågas mest. Mycket få har uppgett att de inte är i behov av stöd. 11