FÖRHANDSKOPIA. Citylab Action. Guide för hållbar stadsutveckling v 1.0. Förhandskopia

Transkript

1 FÖRHANDSKOPIA Citylab Action Guide för hållbar stadsutveckling v 1.0 Förhandskopia

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Grundval... 4 Syfte... 4 Principer... 4 Styrdokument... 5 Lokal anpassning och certifiering... 5 Vilka projekt kan medverka... 6 Önskade effekter... 7 Ekonomiska incitament... 8 Hållbarhetsmål... 9 Citylabs 17 mål för hållbar stadsutveckling : Bebyggelse : Kulturvärden : Funktioner : Människor : Transporter : IKT : Platser : Skolmiljöer : Luft : Ljus : Ljud : Grönytor : Klimatanpassning : Materialflöden : Produkter : Vatten : Energi Synergier och målkonflikter Processtyrning Organisation Samverkan Delaktighet Innovation Begreppslista Referenser

3 Förord Citylabs vision är Att skapa en gemensam process som engagerar och leder till hållbar stadsutveckling. Utvecklingen av Citylab har pågått under sex års tid och har involverat tusentals människor. Utvecklingen har finansierats av många aktörer, som har bidragit med tid, pengar och ett stort engagemang. Sweden Green Building Council (SGBC) vill tacka alla samarbetspartner och finansiärer som har möjliggjort utvecklingen av Citylab. Vi vill särskilt tacka följande: Akademiska hus, ALMA arkitekter, Bengt Dahlgren, Borås stad, Brabo Stockholm, Chalmersfastigheter, COWI, Diligentia, E.ON, Ekologigruppen, Energimyndigheten, Eskilstuna kommun, Fortum, Göteborg energi, Helsingborgs stad, HSB, IVL Svenska Miljöinsititutet, Järfälla kommun, Karlstads kommun, Krok & Tjäder, KTH, LINK arkitektur, Lunds kommun, Malmö högskola, Malmö stad, Mälarstranden utvecklings, NCC, Norrköpings kommun, Norrtälje kommun, Oskarshamns kommun, PEAB, Quality architects, Radar arkitektur & planering, Ramböll, Ronneby kommun, Skanska, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Spacescape, Stockholms stad, Sweco, Trivector, Tyréns, Tyresö kommun, Täby kommun, Upplands Väsby kommun, Uppsala kommun, Varbergs kommun, Vellinge kommun, Västerås stad, White, WSP, Älvstranden Utveckling och Östersunds kommun. Vi vill även tacka de finansiärer som har stöttat projektet HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, som gav underlag till utvecklingen av Citylab. Finansiärer till HCS har, utöver samarbetspartner, varit Energimyndigheten, SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond), Avfall Sverige, Svenskt Vatten och Delegationen för hållbara städer. Slutligen vill vi tacka finansiärer till pågående forsknings- och utvecklingsprojekt som bidrar till utvecklingen av Citylab: Vinnova (projekten Decode, C/O City och Södertörnmodellen) samt Nordic Innovation (projektet Nordic Built - Nordic Urban Development). Detta är en förhandskopia av Citylab Action Guide för hållbar stadsutveckling. Innehållet är fastställt av Sweden Green Building Council, men dokumentets layout kommer att förbättras och en slutgiltig version 1.0 kommer att publiceras under

4 Grundval Syfte Citylab är ett forum för kunskapsdelning inom hållbar stadsutveckling, organiserat av Sweden Green Building Council (SGBC). Forumet är uppdelat i Citylab Action, Citylab Learning och Citylab Network. Citylabs främsta syfte är att stödja stadsutvecklingsprojekt som står inför komplexa utmaningar, t.ex. att utveckla byggnader utan negativ klimat- och miljöpåverkan i nya och befintliga områden, bygga bostäder till rimliga priser, skapa en tät och sammankopplad stad som är mångfunktionell och där människor har god tillgång till grönytor, service, kultur och rekreation. Det finns även stora utmaningar i att utforma en konstruktiv process där aktörer med olika intressen och tidsperspektiv deltar. Citylab Action syftar till att ge förutsättningar för en engagerande och effektiv process, samt att säkerställa att hållbarhet beaktas i stadsutvecklingsprojekts olika faser: vision, strategi, planering, genomförande, förvaltning och fortsatt utveckling. Därför finns Citylab. Detta dokument, Citylab Action Guide för hållbar stadsutveckling ska ge stöd för stadsutvecklingsprojekt i planeringsskedet. I guiden framgår de mål och indikatorer som gäller för stadsutvecklingsprojekt som vill certifiera sitt hållbarhetsarbete. Guiden kan även användas som vägledning för projekt som medverkar i Citylab Action, men som inte avser att certifiera sitt arbete. Denna guide är inte utformad som en manual, där texten läses linjärt i kronologisk ordning. De olika avsnitten i guiden bör istället hanteras parallellt i en kreativ, iterativ och dynamisk process, för att understödja projektens olika faser och moment. Principer Citylab Action karaktäriseras av följande sju principer: lokala förutsättningar systematiserad processtyrning kvalitativ målstyrning före detaljstyrning delandekultur och transparens inkluderande samverkan innovationsdriven utveckling möjlighet till certifiering. Många samhällsutmaningar i stadsutvecklingsprojekt kan inte lösas genom traditionella insatser eftersom problemen i hög grad är komplexa eller avhängiga platsbundna villkor. Citylab utgår därför från varje enskilt projekts lokala förutsättningar. För att skapa hållbara stadsmiljöer fordras nya angreppssätt som bygger på helhetssyn och systemtänkande, processorienterade arbetssätt och gränsöverskridande samarbeten mellan samtliga aktörer i stadsutvecklingsprojekt, från brukare till politiker. En systematiserad processtyrning är grunden i Citylab för att kunna driva ett stadsutvecklingsprojekt. Citylab föreskriver inte specifika lösningar för ett stadsutvecklingprojekt. Istället förordas en kvalitativ målstyrning före detaljstyrning, i tidiga planeringsskeden, för att säkerställa en konstruktiv utveckling och för att undvika att fastna i olika specifika och tekniska lösningar. En central utgångspunkt för Citylab är att bidra med ett systematiserat stöd i en kunskapsuppbyggnad för stadsutvecklingsprojekt. Systemet är inriktat mot en delandekultur och transparens som inkluderar kommunala politiker och tjänstemän, medborgare, akademin och privata aktörer. Utvecklingen av städer och stadsdelar innebär allt oftare förändring i befintliga miljöer där de som bor och verkar i området har en unik kunskap om sin omgivning. Det ställer nya krav på hur medborgares medverkan hanteras i stadsutvecklingsarbete och planprocesser. Utgångspunkten är att hållbar stadsutveckling skapas genom en inkluderande samverkan med alla samhällsgrupper, utifrån sociala, kulturella, miljömässiga och ekonomiska mål. Citylab uppmuntrar stadsutvecklingsprojekt att utmana komplexa problem genom nytänkande, i form av best practise, t.ex. för en teknisk lösning eller en processrelaterad metod. I vissa fall behövs nya lösningar, tjänster och produkter genom innovationsdriven utveckling. Citylab vill stödja kommuner, byggherrar, m.fl. att certifiera sitt hållbarhetsarbete. Detta gäller i synnerhet projekt som står inför svåra och komplexa utmaningar. Därför erbjuds en möjlighet till certifiering som stöd för att säkerställa att hållbar utveckling prioriteras i stadsutvecklingen. Projekt behöver inte förbinda sig att certifiera sitt hållbarhetsarbete, utan det är valfritt att gå vidare mot en certifiering i ett senare skede om så önskas. 4

5 Styrdokument De medverkande projekten i Citylab Action upprättar ett hållbarhetsprogram samt en handlings- och uppföljningsplan, som fungerar som styrdokument för att uppnå projektmål. Hållbarhetsprogrammet utgör ett sammanhållet dokument, med beskrivningar av förutsättningar, vision och mål; hur process- och målstyrning ska ske samt vilka kostnader och nyttor som finns vid en hållbar stadsutveckling. Handlings- och uppföljningsplanen hanterar de åtgärder som projektet planerar att genomföra för att nå de projektmål som har specificerats i hållbarhetsprogrammet samt hur uppföljning ska genomföras. Stadsutvecklingsprojekt som anmäler sig till Citylab Action medverkar i ett program, där inspiration och stöd ges inför upprättandet av styrdokumenten. Medverkande processledare och experter bidrar med kompetens avseende Citylab Actions effekter, mål och indikatorer. Stadsutvecklingsprojekten upprättar egna styrdokument, vilka samtidigt är tillgängliga för SGBC och de övriga medverkande projekten. Det är upp till respektive projekt om det är kommunen, byggherrar, fastighetsbolag och/eller andra medverkande aktörer, exempelvis externa konsulter, som skriver dokumenten. SGBC kommer att tillhandahålla en guide och en mall för styrdokumenten, som kan användas av medverkande projekt. SGBC, processledare och experter som medverkar i programmet kommer att ge ett övergripande stöd till samtliga projekt. De personer som arbetar med Citylab Actions certifiering kommer inte att vara involverade i programmet. Lokal anpassning och certifiering En viktig utgångspunkt för Citylab Action är att skapa samverkan mellan medverkande aktörer inom respektive stadsutvecklingsprojekt, men även mellan olika stadsutvecklingsprojekt. Citylab Action har inte med alla detaljer som bör beaktas vid utveckling av städer, utan syftar till att få projekt att fånga upp centrala frågor, identifiera vilka aktörer och kompetenser som behöver samarbeta och få dem att prioritera en hållbar stadsutveckling. De stadsutvecklingsprojekt som önskar certifiera sitt hållbarhetsarbete i planeringsskedet ska under ledning av SGBC fastställa en projektspecifik guide med indikatorer. SGBC godkänner den projektspecifika guiden innan arbete påbörjas med redovisning. I denna guide preciseras projektets behov och utmaningar samt vilka indikatorer som ska redovisas vid en certifiering. Detta anpassningsarbete tar således hänsyn till stadsutvecklingsprojekts omfattning, inriktning och resurser. En viktig utgångspunkt vid utvecklingen av Citylab Action är i enlighet med Citylab Actions sju principer att uppmuntra olika typer av stadsutvecklingsprojekt att medverka och, om så önskas, sikta mot en certifiering. Den projektspecifika guiden med lokala anpassningar, möjliggör att detta kan uppnås. Citylab har fastställt 17 mål för hållbar stadsutveckling (hållbarhetsmål), vilka bör genomsyra allt arbete vid framtagandet av styrdokumenten (hållbarhetsprogram, handlings- och uppföljningsplaner). Genom att stadsutvecklingsprojekten formulerar egna projektmål, utifrån lokala förutsättningar, behov och utmaningar, är det samtidigt möjligt att anpassa den projektspecifika guiden med hänsyn till behov och relevans. Det kan exempelvis gälla i de fall då något eller några av hållbarhetsmålen inte svarar mot projektets specifika krav eller att målen inte är relevanta i sammanhanget beroende på projektets inriktning. I vissa fall, i synnerhet för komplexa stadsutvecklingsprojekt som utvecklas över lång tid, kan det även vara nödvändigt att planera för några av hållbarhetsmålen inom ramen för projektets senare skeden. För befintliga områden som ska utvecklas är kanske inte samtliga mål och indikatorer relevanta. I Citylab Action Guide för hållbar stadsutveckling anges vilka indikatorer som kan vara aktuella för redovisning för de stadsutvecklingsprojekt som önskar certifiera hållbarhetsarbetet i planeringsskedet. SGBC ska under 2016 utveckla de principer som ska gälla för projektspecifika anpassningar av denna guide, bedömningskriterier för respektive indikator samt besluta om certifieringskostnader. Vid vidareutvecklingen av Citylab Action kommer indikatorer och bedömningskriterier även att fastställas för uppföljning av uppnådda resultat och effekter. 5

6 Stadsutvecklingsprojekt ska för att erhålla certifiering medverka i Citylab Actions program, tillsammans med andra stadsutvecklingsprojekt. Programmet utgår från kunskapsdelning genom att projekten utbyter erfarenheter kring problemställningar, planerade mål och åtgärder kopplade till de 17 hållbarhetsmålen. Programmet omfattar i pilotomgången (2016) sex tvådagsträffar. Vilka projekt kan medverka Citylab Action är öppet för alla projekt som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar stadsutveckling. Såväl små som stora projekt av olika karaktär kan medverka, exempelvis befintliga och nya områden med olika omfattning av bostäder, kommersiella lokaler och service. Även stadsutvecklingsprojekt som inte har en blandad bebyggelse kan medverka, t.ex. industriområden, områden med kontor och handel och campusområden. Kommuner, byggherrar och/eller fastighetsbolag, beroende på ägandeförhållanden av mark och fastigheter, kan registrera projekt och medverka i Citylab Action. Det behövs en snabb omställning och långsiktigt hållbar utveckling för att nå Citylabs hållbarhetsmål. Förutsättningen är att så många som möjligt samverkar. Alla typer av stadsutvecklingsprojekt kan därför medverka i Citylab Action för att utvecklas i rätt riktning. Däremot kommer inte alla projekt, av olika skäl, att klara en certifiering. Medverkan i Citylab Action handlar om att utveckla kunskap och att fastställa projektetspecifika relevanta mål och åtgärder, som medför en successiv förbättring avseende hållbar utveckling. Under 2016 kommer SGBC att utveckla olika program inom Citylab Action: Program A: Program med sex tvådagsträffar under ett års tid för stadsutvecklingsprojekt som vill få stöd i upprättandet av hållbarhetsprogram, handlings- och uppföljningsplaner (d.v.s. samma upplägg som för pilotomgången 2016). 1 Program B: Program med ett färre antal träffar under en viss period för små stadsutvecklingsprojekt som vill få stöd i upprättandet av hållbarhetsprogram, handlings- och uppföljningsplaner. Program C: Program för stöd avseende övergripande hållbar utveckling av städer, med medverkan av t.ex politiker, stadsarkitekter, översiktsplanerare och strateger. Upplägget passar även små kommuner med ingen eller låg tillväxt, som vill utveckla staden hållbart på en övergripande nivå även fast inga stora utvecklingsprojekt planeras i närliggande framtid. Program D: Program för internationella stadsutvecklingsprojekt, i samverkan med andra Green Building Councils. 1 Antal träffar, programmets längd och innehåll, struktur för digitalt forum, m.m. utvärderas efter genomförd pilotomgång och upplägget vidareutvecklas. 6

7 Önskade effekter Citylab Action med vägledning av de 17 hållbarhetsmålen syftar till att nå följande tio effekter inom projektområdet, i staden, regionen, landet och globalt: god hälsa och välbefinnande jämlikhet och social sammanhållning delaktighet och inflytande trygg livsmiljö goda försörjningsvillkor attraktivt stadsliv resurshushållning ingen negativ klimatpåverkan ingen negativ miljöpåverkan resiliens och flexibilitet Att skapa förutsättningar för god hälsa och välbefinnande för människor är en central fråga för hållbar samhällsutveckling. Folkhälsan påverkas av allt från individers egna val och levnadsvanor till strukturella faktorer såsom yttre miljöer och demokratiska rättigheter. 2 Ökade sociala klyftor är ohållbart ur ett etiskt, demokratiskt och samhällsekonomiskt hänseende 3, 4 Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för jämlikhet och social sammanhållning med respekt för människans frihet och möjligheter, i synnerhet rätten till god boendestandard, till rimliga priser. Delaktighet och inflytande är en grundläggande förutsättning och ska gälla alla, med hänsyn till kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, ålder och socioekonomisk status. Brist på möjlighet att påverka livsvillkoren har ett samband med hälsan. 5 Forskning visar entydigt att kvinnor i mycket högre grad än män upplever otrygghet när de vistas i det offentliga rummet, framför allt på kvällar och nätter. 6 Hållbar stadsutveckling innefattar utformning av en trygg livsmiljö där boende, verksamma och besökare kan vistas på lika villkor. En hållbar stadsutveckling förutsätter goda försörjningsvillkor. Om människor inte kan tillgodose sina grundläggande behov bidrar detta inte bara till sämre livskvalitet för den enskilde utan också till social otrygghet och minskad sammanhållning i samhället i stort. 7 Hållbar stadsutveckling handlar om att främja och skapa värden som ger förutsättningar för ett i många avseenden attraktivt stadsliv en hållbar och heterogen stad öppen för blandade kulturer som bidrar till städernas ökade dragningskraft för investerare, näringsliv, boende och besökare. Resurshushållning innebär att användningen av energi, material och vatten är låg, att resurserna används effektivt i kretslopp och att förnybara energi- och materialresurser används i första hand. Delad användning av resurser kan minska behovet av resurser markant. Koldioxid och andra växthusgaser från olika verksamheter gör att det globala klimatet förändras och blir varmare. För att inte riskera en mycket farlig påverkan på klimatsystemet är det nödvändigt att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst två grader jämfört med den förindustriella nivån. Stadsutvecklingsprojekt bör ha som mål att ingen negativ klimatpåverkan ska ske, så att Sverige kan fasa ut sina nettoutsläpp av växthusgaser. 8 Ingen negativ miljöpåverkan är en central fråga, bl.a. för att undvika spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen, minska belastningen på ekosystemen, att bevara och främja den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön, samt att människors aktiviteter medför ett så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt. Resiliens och flexibilitet handlar om att städer ska kunna stå emot stress och förändring, samt kunna vidareutveckla och återuppbygga viktiga funktioner efter en belastning. Den byggda och naturliga miljön måste kunna stå emot klimatförändringar och kunna anpassas till framtida ändrade behov. 2 Folkhälsomyndigheten, Folkhälsans utveckling elva målområden, Svenska FN-förbundet, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Malmö stad, Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Folkhälsomyndigheten, Folkhälsan utveckling elva målområden 1 Delaktighet och inflytande i samhället, Plats för trygghet Inspiration för stadsutveckling, Boverket (Elanders), Stockholm Femton hinder för hållbar stadsutveckling, Delegationen för hållbara städer, Stockholm Naturvårdsverket, Begränsad klimatpåverkan,

8 Ekonomiska incitament I stadsutvecklingsprojekt medverkar ofta många olika aktörer med olika tidsperspektiv. Näringslivets incitament att medverka i stadsutvecklingsprojekt är en central fråga, eftersom stadsutveckling är beroende av att marknadsdrivna aktörer bidrar i utvecklingen av hållbara tjänster. 9 För befintliga bebyggelser behövs ofta innovativa lösningar och en öppen dialog över sektorsgränser för att identifiera och ta sig an brister och komplexa problem, samt att utveckla affärsmodeller, exempelvis för hållbara renoveringar av bostäder och boendemiljöer. 10 Kostnader kan reduceras genom att näringsliv och investerare medverkar i Citylab. Kommuners, fastighetsägares, verksamhetsutövares och boendes kostnader kan minskas tack vare åtgärder för klimatanpassning, m.m. En ökad medvetenhet om hållbar utveckling och delandekultur ger sociala, ekonomiska och ekologiska fördelar. Citylab verkar för affärsmodeller som uppmuntrar till hållbar stadsutveckling och som fördelar vinster och risker mellan olika aktörer. 9 Femton hinder för hållbar stadsutveckling, Delegationen för hållbara städer, Stockholm Malmö stad, Bygga-om-dialogen,

9 Hållbarhetsmål Citylab har formulerat 17 mål för hållbar stadsutveckling (Citylabs hållbarhetsmål), med hänsyn till globala, nationella, regionala och lokala mål. I Citylab Action formulerar varje stadsutvecklingsprojekt sina egna projektspecifika mål utifrån de 17 hållbarhetsmålen, med hänsyn till lokala resurser och förhållanden. Genom att stadsutvecklingsprojekt formulerar egna projektmål finns ingen konkurrens mellan de projekt som medverkar i Citylab. Det bidrar till en ökad vilja att dela med sig av kunskap och erfarenheter samt leder till en hög transparens. Citylabs hållbarhetsmål är formulerade med hänsyn till FN:s 17 globala mål 11 för en ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling. Hänsyn har även tagits till Delegationen för hållbara städers dokument Femton hinder för hållbar stadsutveckling, 12 Sveriges nationella miljökvalitetsmål, 13 mål för folkhälsans utveckling 14 samt Sveriges vision för Malmös kommission för ett socialt hållbart Malmö, 16 projekten Bygga-omdialogen, 17 Nordic Built Nordic Urban Development samt de Vinnovafinansierade projekten Decode, 18 C/O City 19 och Södertörnmodellen har också varit vägledande i utvecklandet av Citylab. Projektet HCS 20 startade 2010 och har involverat tusentals personer från statliga verk, kommuner, byggherrar, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, forskare, m.fl. Projektet har innefattat olika delprojekt, bl.a. utvärderingar av internationella certifieringssystem för stadsdelar och genomförande av workshops med kommuner som medarrangörer. Resultaten från dessa aktiviteter har gett SGBC en stor förståelse för vilka behov stadsutvecklingsprojekt har för att få stöd inom hållbar stadsutveckling. Hänsyn har tagits till dessa resultat vid utvecklingen av Citylab och Citylabs hållbarhetsmål. Mål och indikatorer gäller för all byggd och naturlig miljö inom projektområdet. Till exempel ska cirkulära flöden av resurser och säkra produkter och material beaktas vid utveckling av fastigheter, infrastruktur, offentliga platser m.m. I tidiga skeden upprättas mål, krav, etc. för att säkerställa att samtliga medverkande aktörer beaktar Citylabs hållbarhetsmål i senare skeden, t.ex. vid projektering, upphandling av leverantörer, i genomförande, m.m. 11 United Nations, Sustainable Development Goals, Femton hinder för hållbar stadsutveckling, Delegationen för hållbara städer, Stockholm Naturvårdsverket, Miljökvalitetsmålen, Folkhälsomyndigheten, Folkhälsans utveckling elva målområden, Boverket, Vision för Sverige 2025, Malmö stad, Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmö stad, Bygga-om-dialogen, Konstfack, Decode, Stockholms stad, C/O City, Hållplatsen, Hållbarhetscertifiering av stadsdelar,

10 Citylabs 17 mål för hållbar stadsutveckling I följande kapitel presenteras Citylabs 17 mål för stadsutveckling, med indikatorer som ska bedömas vid en certifiering. Samtliga mål är komplexa och sammansatta, samtidigt som de delvis överlappar varandra. Målen ska därför läsas och hanteras parallellt, som delar i en spelplan, för att understödja projektets hållbarhetsarbete. Detta kan ses som en förutsättning för att hantera frågor om hållbar stadsutveckling att utgå från stadens delar och helhet i en samtidig process. Rumsliga och integrerade stadskvaliteter Mål 1 Bebyggelse Mark ska användas på ett resurseffektivt sätt, anpassat till lokala förutsättningar, där befintlig och ny bebyggelse länkas samman för att åstadkomma en fysiskt sammankopplad och socialt integrerad stad. Mål 2 Kulturvärden Befintliga kulturvärden och en levande kulturhistoria ska så långt som möjligt nyttjas och vidmakthållas som villkor för utveckling och integrering av ny bebyggelse. Mål 3 Funktioner Förutsättningar för stor mångfald och variation i gestaltningen samt funktionsblandning (boende, service, kultur och arbetsplatser) ska skapas samtidigt som närliggande bebyggelsemiljö beaktas. Mål 4 Människor En god livsmiljö, som möjliggör sociala aktiviteter och medför ett så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt, ska beredas för boende, verksamma och besökare. Tillgänglighet och närhet till funktioner Mål 5 Transporter Projektet ska skapa närhet och tillgänglighet till olika urbana funktioner och anläggningar (bostäder, arbetsplatser, samhällsservice, kultur, etc.), samt skapa goda förutsättningar för användning av hållbara transporter (gång, cykel och kollektivtrafik samt leveranser). Mål 6 IKT Projektet ska säkerställa att informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och den information som en stad behöver eller genererar integreras och används på lämpligt sätt för att utveckla staden hållbart. Mål 7 Platser Den byggda och naturliga miljön ska erbjuda trygga och säkra offentliga och semi-offentliga platser och stråk för människor oavsett bakgrund, kön, funktionsnedsättning eller ålder. Mål 8 Skolmiljöer Skolor och förskolor ska utformas med goda utomhus- och inomhusmiljöer, samt även vara integrerade i en hållbar utveckling av projektområdet. Anpassad luft-, ljus- och ljudmiljö Mål 9 Luft En god luftkvalitet ska säkerställas och luftkvalitetsfrågor ska inkluderas i ett tidigt skede för att undvika framtida problem. Mål 10 Ljus Goda lokala ljusförhållanden ska skapas för att värna om urbana kvaliteter avseende orienterbarhet, trafiksäkerhet, trygghet och estetik. Mål 11 Ljud God arkitektur och en levande stadsmiljö som även hanterar bullerproblematiken ska uppnås för att undvika negativa hälsoeffekter i form av exempelvis stress, högt blodtryck, sömn- och koncentrationssvårigheter, desorientering eller allmän otrevnad. 10

11 Mångfunktionella grönytor och klimatanpassning Mål 12 Grönytor Mångfunktionella grönytor och ekosystemtjänster som ger goda förutsättningar för hälsosam luftkvalitet, ljudmiljö och mikroklimat ska skapas eller vidmakthållas, vilket stärker fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Mål 13 Klimatanpassning Samhällets robusthet inför omvärldens förändringar ska öka och sårbarheten för framtida extrema skyfall och stigande nivåer i hav, vattendrag och sjöar samt ökade temperaturer ska minimeras. Resurser i kretslopp Mål 14 Materialflöden En låg resursanvändning med cirkulära flöden för biologiska förnyelsebara resurser och tekniska icke förnybara resurser ska upprätthållas. Mål 15 Produkter Val av produkter och material ska göras så att spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen till luft, vatten och mark undviks, samt för att skapa förutsättningar för goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö i produktionsoch byggskedet. Mål 16 Vatten En miljö- och hälsomässigt tillförlitlig och resurseffektiv vattenförsörjning ska upprättas, med en säker leverans av dricksvatten och ett hållbart omhändertagande av spillvatten och dagvatten. Mål 17 Energi Energianvändningen ska minimeras, förnybara energikällor som har begränsad miljö- och hälsopåverkan ska användas och utsläpp av växthusgaser ska vara nära noll. 11

12 Rumsliga och integrerade stadskvaliteter 12

13 1: Bebyggelse Mål Mark ska användas på ett resurseffektivt sätt, anpassat till lokala förutsättningar, där befintlig och ny bebyggelse länkas samman för att åstadkomma en fysiskt sammankopplad och socialt integrerad stad. 1.0 Projektets mål avseende: Markanvändning Sammankopplad och integrerad stad 1.1 Åtgärder som ska genomföras för att målen ska nås 1.2 Plan för uppföljning av mål och åtgärder 1.3 Projektområdets lämplighet för exploatering ur hållbarhetssynpunkt. Beakta sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer. 1.4 Återanvänd (tidigare bebyggd mark) respektive ianspråktagen (tidigare obebyggd mark) markareal av den totala markarealen för projektområdet 1.5 Potential och strategi för integration mellan ny och befintlig bebyggelsestruktur, och samspel mellan nya och befintliga funktioner 1.6 Potential och strategi för sammankoppling av ny bebyggelse och stadens befintliga tekniska och ekologiska strukturer och system 1.7 Potential och strategi för sambandet stad och land gällande integrerade försörjnings- och kretsloppssystem 1.8 Potential och strategi för energi- och resurseffektivt byggande med avseende på lokala klimatförutsättningar 13

14 2: Kulturvärden Mål Befintliga kulturvärden och en levande kulturhistoria ska så långt som möjligt nyttjas och vidmakthållas som villkor för utveckling och integrering av ny bebyggelse Projektets mål avseende att nyttja och vidmakthålla befintliga kulturvärden och en levande kulturhistoria 2.1 Åtgärder som ska genomföras för att målen ska nås 2.2 Plan för uppföljning av mål och åtgärder 2.3 Kulturhistoriska värden 2.4 Behovsanalys och strategi för hur värdefull kulturmiljö kan utvecklas, med hänsyn till den befintliga miljöns historiska karaktär 2.5 Strategi och riktlinjer för gestaltning av ny bebyggelse, i relation till den befintliga bebyggelsen 2.6 Förutsättningar för om- och tillbyggnader i befintliga miljöer, återanvändande av byggnadsmaterial och brukande av traditionella material och hantverksmetoder 2.7 Andelen bibehållen befintlig bebyggelse, återanvänd om- och tillbyggd bebyggelse respektive nybyggd bebyggelse 21 Boverket, Kulturvärden i plan och bygglagen,

15 3: Funktioner Mål Förutsättningar för stor mångfald och variation i gestaltningen samt funktionsblandning (boende, service, kultur och arbetsplatser) ska skapas samtidigt som närliggande bebyggelsemiljö beaktas. 3.0 Projektets mål avseende: Mångfald och variation i gestaltningen Blandning av byggnadstyper, upplåtelseform, lägenhetsstorlekar, hyresnivåer och bostadspriser Funktionsblandning (bostads-, service-, kulturella, kommersiella, sociala funktioner) Service, skola och utbildningsmöjligheter i området och närliggande områden Arbetsplatser, verksamheter och försörjningsmöjligheter i området och närliggande områden 3.1 Åtgärder som ska genomföras för att målen ska nås 3.2 Plan för uppföljning av mål och åtgärder 3.3 Strategi för offentliga platser som främjar integration och sociala möten, samt platser för rekreation och avskildhet 3.4 Analys och strategi för hur stadsutvecklingsprojektet kan bidra till att möta bostadsbehovet i närområdet, staden och regionen, och samtidigt motverka rumslig socioekonomisk segregation 3.5 Principer för fastighetsstorlekar och fastighetstäthet 3.6 Principer för kvartersformer/kvarterstypologier (öppen/sluten, volym, högt/lågt) 3.7 Gestaltningsprinciper för bebyggelsens utformning på kvartersmark, med hänsyn till befintlig bebyggelse 3.8 Gestaltningsprinciper för mellanrummen mellan husen (gator, torg, offentliga platser och stråk) 15

16 4: Människor Mål En god livsmiljö, som möjliggör sociala aktiviteter och medför ett så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt, ska beredas för boende, verksamma och besökare. 4.0 Projektets mål avseende: Sociala aktiviteter inom projektområdet och främjande av delaktighet, lärande och engagemang för en hållbar utveckling Möjliggöra en hållbar resursanvändning för de boende, exempelvis genom delandekultur, återbruk och odling Förutsättningar för utveckling av näringsverksamheter och för att kunna verka enligt cirkulära principer för att tillhandahålla hållbara varor, funktioner och tjänster 4.1 Åtgärder som ska genomföras för att målen ska nås 4.2 Plan för uppföljning av mål och åtgärder 16

17 Tillgänglighet och närhet till funktioner 17

18 5: Transporter Mål Projektet ska skapa närhet och tillgänglighet till olika urbana funktioner och anläggningar (bostäder, arbetsplatser, samhällsservice, kultur, etc.), samt skapa goda förutsättningar för användning av hållbara transporter (gång, cykel och kollektivtrafik samt leveranser). 5.0 Projektets mål avseende: Lokalisering av och avstånd till 22 viktiga målpunkter inom projektområdet och intilliggande bebyggelseområden. Avstånd från bostadsentréer till centrala funktioner som förskola, skola, närsjukvård, matvarubutik, park, lekplats och hållplats för kollektivtrafik. Lokalisering av bostäder i relation till kollektivtrafik, service och arbetsplatser i området, med hänsyn till närliggande stadsdelar Lokalisering av arbetsplatser och servicefunktioner i relation till kollektivtrafik och andra funktioner i området, med hänsyn till närliggande stadsdelar Hållbart resande och färdmedelsfördelning Åtgärder som ska genomföras för att målen ska nås Plan för uppföljning av mål och åtgärder 5.3 Behov, potential och strategi för att nyttja kollektivtrafiknära lägen 25. Säkerställande av att underlaget för kollektivtrafik är tillräckligt stort för att högkvalitativ kollektivtrafik ska kunna erbjudas. 5.4 Utformning av större hållplatser och knutpunkter för att kunna ta hand om cyklisters parkeringsbehov (från enkla ställ till bevakade cykelgarage) 5.5 Principer för hur gång- och cykelstråk utformas så att de blir gena, säkra och trygga Strategi för hur stadsutvecklingsprojektet ska lyfta mobilitetfrågorna på fastighetsnivå Parkeringsnormer för bil och cykel samt jämförelser av parkeringsnormer för likvärdig bebyggelse i kommunen och i andra kommuner 5.8 Riktvärde för indikatorn hållbart resande-andel Anges i faktiskt gångavstånd inte fågelavstånd. En grov radiemätning med utgångspunkt i själva målpunkten är tillräcklig. För mer exakt beräkning kan man använda sig av faktiska gångavstånd från varje bostadsentré och räkna på vad/hur mycket som nås därifrån på vissa avstånd (så kallad Space Syntax) (detta är inte ett krav vid certifiering). 23 Aspekter som tillgänglighet, trafiksäkerhet, trygghet, kvalitet och kapacitet ska beaktas. Analys av nuläge vad gäller platsens förutsättningar och dess brukare sker innan mål fastställs. Mål anges avseende persontrafik, gods- och avfallslogistik, hushållsnära transporttjänster (e-handel, matleveranser och avfallshantering för människor som inte har egen bil), infrastruktur för elfordon, biogas etc. 24 Prioriteringen av transportslag ska framgå genom exempelvis disponering och fördelning av körbana, cykelbana, gångbana och parkering. 25 Kollektivtrafiknära läge definieras i projektet, där gränsvärden för regional knutpunkt liksom till lokal hållplats tas fram inom ramen för strategin. 26 En förutsättning för detta är att gångtrafik och cykeltrafik planeras som två separata transportmedel och att de enskilda näten har en hög täthet. 27 En högre andel hållbara resor ställer högre krav på plats för cyklar, cykelkärror, poolfordon etc. Cykelparkeringarnas lokalisering, kvalitet och kvantitet ska preciseras och potential för cykel- och bilpool ska utredas och beskrivas. En samordnad parkeringslösning i området förenklar frikoppling av parkeringskostnader från bostadskostnaden. 28 Indikatorn bör brytas ner på olika avstånd och transportslag, så att de hållbara transportslagen (gång, cykel och kollektivtrafik) kan redovisas både enskilt och samlat för olika avstånd. 18

19 6: IKT Mål Projektet ska säkerställa att informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och den information som en stad behöver eller genererar integreras och används på lämpligt sätt för att utveckla staden hållbart. 6.0 Projektets mål avseende hur IKT kan bidra till en hållbar stadsutveckling 6.1 Åtgärder som ska genomföras för att målen ska nås 6.2 Plan för uppföljning av mål och åtgärder 6.3 Hur IKT-infrastrukturen ska finnas med som en del av den tekniska infrastrukturen, jämförbart med andra tekniska försörjningssystem såsom VA-nät, vägnät, m.m. (främst vid utveckling av nya områden) 6.4 Hur IKT kan bidra till att resurser används mer effektivt och att stadens flöden effektiviseras Om och hur mätare och givare (sensorer) kommer att användas för att samla in information om hur projektområdet fungerar, och hur insamlade data ska användas för att analysera och optimera stadens flöden 6.6 Om och hur staden tillgängliggör öppen data för invånare och näringsliv i ett format och på en detaljnivå som skapar öppenhet och transparens, samt skapar förutsättningar för innovativ utveckling inom hållbarhetsområdet 6.7 Om och hur projektområdet ska ha en IKT-infrastruktur som möjliggör att kommunen kan tillhandahålla information och service via e-tjänster, exempelvis för att skapa möjligheter till medborgardialog 6.8 Om och hur IKT ska användas för att skapa nätverk och plattformar som kopplar ihop staden, dess funktioner och medborgarna för att bättre nyttja stadens resurser, exempelvis smartare elanvändning eller varor som en del i stadens cirkulära ekonomi 6.9 Hur projektet ska utforma IKT-lösningar med hänsyn till resiliens. Den IKT-infrastruktur som integreras i staden måste planeras för att vara robust, för att minimera risken att tekniken slås ut 29 Detta gäller för flera av Citylabs hållbarhetsmål (till exempel avseende elanvändning, avfallshantering, effektivisering av transporter) som kan optimeras med hjälp av IKT och analyser av nuvarande flöden. 19

20 7: Platser Mål Den byggda och naturliga miljön ska erbjuda trygga och säkra offentliga och semi-offentliga platser och stråk för människor oavsett bakgrund, kön, funktionsnedsättning eller ålder. 7.0 Projektets mål avseende tillgång till offentliga och semi-offentliga platser och stråk 7.1 Åtgärder som ska genomföras för att målen ska nås 7.2 Plan för uppföljning av mål och åtgärder 7.3 Principer för hur förflyttningar genom och inom området kan ske med god orienterbarhet 7.4 Principer för hur barn- och ungdomars, kvinnors, funktionsnedsattas och äldres behov särskilt ska beaktas i gestaltningen av stadens offentliga platser och stråk 7.5 Principer för gestaltning av offentliga platser och stråk för att stödja och stimulera gång, cykel och kollektivtrafik som färdmedelsval 7.6 Hur en sammanhängande struktur av offentliga platser och stråk ska skapas, med en kontinuerlig utsträckning till stadens offentliga ytor i angränsande byggda miljö 7.7 Hur huvudstråk ska utformas med hänsyn till krav på tillgänglighet för människor med olika behov 7.8 Tillgång till offentliga och gröna stadsrum, stråk och mötesplatser 7.9 Tillgång till mötesplatser för kultur- och religionsutövning 7.10 Tillgång till icke-kommersiella offentliga platser 7.11 Hur projektområdet ska utvecklas för att främja rekreation och fysisk aktivitet, med tillgång till exempelvis parker, lekplatser, odlingsmöjligheter och aktivitetsytor för alla åldrar och grupper 7.12 Analys av mikroklimatet 30 för offentliga platser och stråk (ljus och skugga, vind samt direkt solljus) 30 Orientering, höjder, gestaltning av byggnader och kvarter och hur det påverkar användbarheten av stadens offentliga platser och stråk. Hänsyn till vind, sol, skugga under de olika årstiderna. Skapande av t.ex. vindstilla platser som nås av vår- och höstsolen, skuggiga och soliga platser under sommaren samt stråk där det råder gott mikroklimat som uppmuntrar till att förflytta sig till fots och med cykel etc. 20

21 8: Skolmiljöer Mål Skolor och förskolor ska utformas med goda utomhus- och inomhusmiljöer, samt även vara integrerade i en hållbar utveckling av projektområdet. 8.0 Projektets mål avseende: Goda utomhus- och inomhusmiljöer för skolor och förskolor Om och hur barn, ungdomar och vuxna från skola och förskola inom projektområdet och/eller angränsande områden ska involveras i stadsutvecklingsprojektet 8.1 Åtgärder som ska genomföras för att målen ska nås 8.2 Plan för uppföljning av mål och åtgärder 8.3 Aktuellt elevunderlag i projektområdet och i närliggande stadsdelar 8.4 Ytbehov för följande verksamheter och funktioner: förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, skolgårdar samt idrottsverksamhet. Utgångspunkter gällande funktioner och gestaltningsprinciper för utformningen av skolgårdar. Förskolor och skolors placering i projektområdet och i angränsande byggd miljö. 8.5 På vilka sätt skollokaler, skolgårdar, parkeringsplatser, etc. kommer att samutnyttjas för en utvidgad beläggning över dygnet 8.6 Hur skolor och förskolor ska planeras med hänsyn till strategier för hållbara transporter, med särskilt fokus på säkra skolvägar 8.7 Skolverksamheters, i synnerhet förskolors, tillgång och närhet till kvalitativa grönytor 8.8 Lokalisering av skolverksamheter (inom- och utomhus) med hänsyn till buller och luftföroreningar 8.9 På vilka sätt skolverksamheterna kommer att ha en integrerande sociokulturell funktion i projektområdet 8.10 Vilka kompetenser som har varit involverade i att fastställa mål, åtgärder och uppföljningsinsatser Ansvariga personer för skolfastigheter, lokaluthyrning, idrottsverksamhet, pedagogiskt ansvariga, m.fl. bör involveras. 21

22 Anpassad luft-, ljus- och ljudmiljö 22

23 9: Luft Mål En god luftkvalitet ska säkerställas och luftkvalitetsfrågor ska inkluderas i ett tidigt skede för att undvika framtida problem. 9.0 Projektets mål avseende luftkvalitet, i synnerhet med hänsyn till känsliga grupper som barn, sjuka och äldre Åtgärder som ska genomföras för att målen ska nås 9.2 Plan för uppföljning av mål och åtgärder 9.3 Analys av rådande luftkvalitet och hur halterna förhåller sig till Miljökvalitetsnormer 33, 34 (MKN), samt redovisning av vilken information som ligger till grund för bedömningen 9.4 Vilken inverkan projektet (t.ex. ny bebyggelse, infrastruktur eller transporter) kommer att få på den framtida luftkvaliteten. Åtgärder som kommer att vidtas för att förbättra luftkvaliteten, samt vilka effekter åtgärderna förväntas ge. 32 Schultz E, Gruzieva O, Bellander T, Bottai M, Hallberg J, Kull I, et al, Traffic-related air pollution and lung function in children at 8 years of age: a birth cohort study. Am. J. Respir. Crit. Care Med Miljö- och energidepartementet, Luftförordningen, Kvävedioxid, partiklar, kolväten och ozon är de luftföroreningar som betraktas som de mest hälsovådliga i form av ökad sjuklighet (luftvägs-, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer) och dödlighet. Dessa luftföreningar regleras i Miljökvalitetsnormerna (MKN) (SFS 2010:477), där det anges vilka haltnivåer som är att betrakta som lägst godtagbara. I Plan- och bygglagen (2 kap. 10 ) (SFS 2010:900) anges att vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska MKN i 5 kap. miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av detta kapitel följas. Bedöm om utvecklingen av projektområdet kan antas påverka möjligheterna för att följa MKN. Enligt MKN är det kommunernas skyldighet att övervaka och ha kunskap om luftkvaliteten. Om MKN överskrids måste ett åtgärdsprogram upprättas av berörd kommun eller Länsstyrelse. 23

24 10: Ljus Mål Goda lokala ljusförhållanden ska skapas för att värna om urbana kvaliteter avseende orienterbarhet, trafiksäkerhet, trygghet och estetik Ljuskvalitetsmål enligt följande: Dagsljusförhållanden anpassning och utformning för lokala behov såsom sociala och estetiska värden samt funktioner, med hänsyn till dygns- och årsvariationer Driftsäker, ekonomisk och långsiktigt hållbar utebelysning (innefattar en hög energieffektivitet) med en god ljussättning avseende orienterbarhet, trafiksäkerhet och trygghet under dygnets mörka timmar Rumsliga samband att genom goda ljusförhållanden stärka kontaktytor mellan olika rumstyper såsom innegård, gata, kvarter och park, som stöd för utblickar, siktlinjer och kontakt 10.1 Åtgärder som ska genomföras för att målen ska nås 10.2 Plan för uppföljning av mål och åtgärder 10.3 Belysningsplan, med hänsyn till platsens lokala dagsljus, direkta solljus och nattljus 10.4 Ljusanalyser 35 i det planerade området såsom planmönster (gatunät, knutpunkter), kvarterstyper, exploateringstal, bebyggelseorientering efter väderstreck, byggnadsutformning (geometri, material, fönster, takform), gatustråk, träd och annan grönska 10.5 Energiplan 36 redovisning av projektering för energieffektiva belysningssystem, som även beaktar potentiella ljuseffektförluster (t.ex. träds inverkan på belysningen och andra ljusförluster) 35 Sundborg, B, Ljus i bebyggelse, (Svensk Byggtjänst Förlag) Se andra indikatorer för energi under mål

25 11: Ljud Mål God arkitektur och en levande stadsmiljö som även hanterar bullerproblematiken ska uppnås för att undvika negativa hälsoeffekter i form av exempelvis stress, högt blodtryck, sömn- och koncentrationssvårigheter, desorientering eller allmän otrevnad Ljudkvalitetsmål för allmänna platser, gator, bostadsmiljöer, torg och parker. Platsbildningars lokala ljudmiljö ska ge stöd åt de sociala värden, miljökriterier och funktioner som föreskrivs i Citylabs hållbarhetsmål 11.1 Åtgärder som ska genomföras för att målen ska nås 11.2 Plan för uppföljning av mål och åtgärder 11.3 Hur projektet ska ta hänsyn till gällande myndighetskrav och byggregler som styr lägstanivån för ljudmiljö kopplat till fysisk hälsa. Regelverken har en avgörande påverkan för beviljande av bygglov En konsekvensanalys över hur buller från väg- och spårbunden trafik, flygtrafik samt industriverksamheter inverkar på planområdets byggnader (bostäder, affärs- och industrifastigheter), verksamheter och funktioner (t.ex. utomhusserveringar, lekplatser, skolor och sportanläggningar). Konsekvensanalysen ska även omfatta byggskedet av genomförda beräkningar, avhängigt de verksamheter och funktioner som inverkar på ljudmiljön i det planerade området, enligt gällande beräkningsmodeller för väg- och tågtrafik samt industribuller. 38 Beräkningarna ska som lägst visa att rådande nationella riktvärden och krav uppfylls; de ska även visa att de beräknade nivåerna överensstämmer med projektets uppsatta ljudkvalitetsmål Hur projektet har tillämpat interdisciplinära samverkansformer, där akustiker, trafikplanerare, arkitekter och hållbarhetssamordnare, m.fl. samverkar för att utveckla integrerade systemlösningar för att skapa en god ljudmiljö: exempelvis bostäders och parkers lokalisering i relation till målsättningar för ekosystemtjänster, trafiklösningar och social interaktion Problemet uppmärksammas av Boverket, WHO och inom EU. Riktvärdet 55 decibel (db), som gäller för alla EU-medlemsstater (LAeq,Dygn eller LDEN), medger en acceptabel ljudnivå i boendemiljön, och skyddar mot negativa hälsoeffekter avseende buller. Men det räcker inte som kriterium för att säkerställa en god ljudmiljö. I en nyligen publicerad forskningsrapport visar resultatet att det fordras nivåer under 50 db(a) för att en miljö ska kunna klassificeras som rekreativ. God bebyggd miljö - Fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, Boverket, Boverket Internt WHO, Guidelines for Community Noise (Eds. B. Berglund, T. Lindvall. D. Schwela, & G. Kee-Tai). Geneva: WHO, EC, Directive 2002/49/EC of the European Parliament and the Council of 25 June 2002 relating to The Assessment and Management of Environmental Noise. Official Journal of the European Communities L 189/12, Nilsson, M. E. A-weighted sound pressure level as an indicator of perceived loudness and annoyance of road-traffic sound. Journal of Sound and Vibration I dagsläget tillämpas de nordiska beräkningsmodellerna för vägtrafikbuller (Naturvårdsverket Rapport 4653), spårtrafikbuller (Naturvårdsverket Rapport 4935) samt industribuller (Naturvårdsverket Rapport 5417, vilken ibland ersätts med ISO9613) 39 Helsingborgs Stad, Stadens ljud - samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet,

26 Mångfunktionella grönytor och klimatanpassning 26

27 12: Grönytor Mål Mångfunktionella grönytor och ekosystemtjänster som ger goda förutsättningar för hälsosam luftkvalitet, ljudmiljö och mikroklimat ska skapas eller vidmakthållas, vilket stärker fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande Projektets mål avseende mångfunktionella grönytor och ekosystemtjänster 12.1 Åtgärder som ska genomföras för att målen ska nås 12.2 Plan för uppföljning av mål och åtgärder 12.3 Kartläggning och redovisning av den befintliga grön- och blåstrukturens ekosystemtjänster samt en analys av hur dessa kan utvecklas, enligt nedanstående instruktioner. Metod för analys och eventuell kompensation är valfri, men ska kunna redovisas och vara uppföljningsbar. 40 Kommunens översiktliga styrdokument, planer och mål rörande grönstruktur ska studeras (såsom översiktsplan, grönstrukturplan, parkplan, biotop- eller sociotopkartor, översvämningskartor, riskkartor för värme, klimat, etc.) Analysen ska inte begränsas till planområdet, utan även ta hänsyn till omgivande grön- och blåstruktur Befintliga brister och utvecklingsbehov ska identifieras En analys över hur projektet kommer att påverka grön- och blåstrukturer, samt hur de kan bevaras, skapas, utvecklas eller kompenseras Särskilt fokus bör läggas på reglerande och kulturella tjänster Den understödjande ekosystemtjänsten biologisk mångfald ska alltid bedömas via inventering enligt SIS-standard för naturinventering En etablerad metod för grönytefaktor för såväl kvartersmark som allmän platsmark ska tillämpas enligt nedanstående instruktioner. Vilken metod som väljs är frivillig, men ska kunna redovisas och vara uppföljningsbar. 42 Minimi- och målnivå ska specificeras (t.ex. 0,6 för bostäder och förskolor; 0,3 för skolgårdar, centrumanläggningar, infrastruktur, verksamhetsområden, etc.) av lösningar för hur den specificerade målnivån för grönytefaktor på kvartersmark och allmän platsmark kan uppnås 12.5 Utredningarna ska visa att minst fyra kulturella eller reglerande ekosystemtjänster (från olika kategorier) kan utvecklas och/eller stärkas inom projektet. En förbättring ska uppnås totalt. 40 En lämplig metod för kartläggning och analys är att följa TEEBs sex steg (TEEB Manual for Cities: Ecosystem Services in Urban Management): 1. Specificera problem eller frågeställning, 2. Identifiera relevanta ekosystemtjänster, 3. Definiera informationsbehov och lämpliga värderingsmetoder, 4. Bedöma tillstånd och förväntade förändringar, 5. Identifiera och jämföra möjliga åtgärder, 6. Identifiera och jämföra effekter för berörda aktörer. Bra planeringsstöd ges i rapporten Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning framtagen inom projektet C/O city. Ytterligare exempel på metoder finns t.ex. samlade i NV rapport 6690 Guide för värdering av Ekosystemtjänster. 41 SS199000:2014. Undantag gäller om anlitad expert har intygat att området saknar ekologiska värden. Experten ska ha ekologisk eller motsvarande relevant, dokumenterad kompetens. 42 För allmän platsmark accepteras C/O Citys pilotmall, 27