Mäns våld mot kvinnor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mäns våld mot kvinnor"

Transkript

1 Mäns våld mot kvinnor 1

2 2 Mäns våld mot kvinnor

3 Innehåll Förord...3 Inledning...5 fn:s Kvinnokonvention cedaw...7 Flerfaldig diskriminering...9 Gender Budgeting...11 Artikel 2 Skyldighet att avskaffa diskriminering av kvinnor...13 Artikel 3, 6 Mäns våld mot kvinnor...16 Artikel 5 Artikel 7 Könsstereotypa mönster...26 Avskaffa diskriminering av kvinnor i landets politiska och offentliga liv...34 Artikel 10 Jämställdhet och utbildning...38 Artikel 11 Arbetsmarknad och arbetsliv...48 Artikel 12 Hälsa och sjukvård...55 Artikel 13 Avskaffa diskriminering av kvinnor inom konst och design. 62 cedaw-kommitténs kommentarer...63 Bilaga Kvinnokonventionens Artiklar Noter...69 Du hittar litteraturtips längst bak på omslagets flik!

4 cedaw-nätverket och Sveriges Kvinnolobby 2008 Text: cedaw-nätverkets arbetsgrupper Redaktör: Ingrid Osika Illustration: Charlotte Osika, Grafisk form: Fingerspitz Tryck: sib-tryck holding ab, Stockholm 2008 isbn:

5 Förord Kvinnokonventionen, The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (cedaw), är okänd bland den svenska befolkningen. Den antogs 1979 av fn:s generalförsamling och trädde i kraft i september 1981 efter att Konventionen ratificerats av behövligt antal medlemsländer alltså för mer än 26 år sedan. Den svenska regeringens sjätte och sjunde periodiska rapport (september 2006) till fn:s Kvinnokommitté, har kritiskt granskats av en mängd svenska kvinno- och mr-organisationer. cedaw-nätverket och paraplyorganisationen Sveriges Kvinnolobby har i samarbete arbetat fram en så kallad skuggrapport som sedan utgjorde underlag vid utfrågningen i Genève Samarbetet mellan cedaw-nätverket och Sveriges Kvinnolobby har gjort det möjligt med en bred representation och djupt engagemang i olika sakfrågor. Arbetet har kombinerats med andra aktiviteter och den svenska handboken som du nu håller i din hand, kommer att användas vid regionala seminarier och framtida utbildningar i jämställdhet. Denna handbok är en fördjupning av den engelska skuggrapporten. Rapporten och handboken har tagits fram i arbetsgrupper under perioden Den har sammanställts av Ingrid Osika, ekonom som arbetar utifrån ett genderperspektiv. Stockholm mars 2008 cedaw-nätverket Gunvor Ngarambe Koordinator Sveriges Kvinnolobby Eva Fager Ordförande Förord 5

6

7 Inledning I en global jämförelse har vårt land kommit långt när det gäller utvecklingen mot ett jämställt samhälle. Enligt World Economic Forum - Gender Gap Report, som kontinuerligt genomför jämställdhetsanalyser av världens länder hade Sverige uppnått 81 procent av målet om full jämställdhet mellan kvinnor och män år Det placerar Sverige i»top-of-the-list«. Trots att Sverige kommit långt på jämställdhetsområdet i en internationell jämförelse återstår diskriminering och ojämställdhet på många områden. I denna bok kommer vi att peka ut de områden där förändringar är nödvändiga för att kvinnor och män ska ha samma fri- och rättigheter att forma sina egna liv och samhället i stort utan att utsättas för diskriminering av något slag. Alltjämt ojämställt Kvinnor i Sverige har fortfarande huvudansvar för det obetalda hemoch omsorgsarbetet. De ägnar lika mycket tid åt betalt som obetalt arbete. Män lägger dubbelt så mycket tid på betalt arbete jämfört med obetalt arbete. Skillnaderna i fördelningen mellan betalt och obetalt arbete leder till negativa konsekvenser för kvinnors karriärmöjligheter, inkomster och pensioner. Både utbildningssektorn och arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och kvinnors löner är lägre än mäns löner. En tredjedel av alla kvinnor arbetar inom traditionellt kvinnodominerade områden. Män uppvisar en större spridning när det gäller arbetsområden men detta är delvis en konsekvens av att traditionellt manliga yrken statistiskt sett är mer uppdelade i olika yrkesklassificeringar än traditionellt kvinnliga yrken. En majoritet av näringslivets ledare är män och det finns färre kvinnor som är toppchefer i Sverige än exempelvis i England och usa. Ohälsotalen i Sverige är högre för kvinnor och har ökat mer jämfört med männens ohälsotal. Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Anmälda sexualbrott ökar och de senaste åren har nya former av våld mot kvinnor uppmärksammats som hedersrelaterat våld och människohandel för sexuella ändamål. En nödvändig förändring gäller attityder och normer i samhället. Rådande attityder och normer blir särskilt tydliga inom massmedia där kvinnor och män ofta framställs på ett stereotypt sätt. Massiva satsningar för att ändra attityder och normer kring kvinnor och män och jämställdhet behövs för att diskrimineringen av kvinnor ska upphöra. Inledning 7

8 En skuggrapport en handbok Denna handbok bygger på den skuggrapport som cedaw-nätverket skickade in till fn:s Kvinnokommitté i november Rapporten har nu utvidgats och omarbetats något för att den ska kunna användas som handbok för studier i fn:s Kvinnokonvention och hur vi i Sverige kan arbeta för att fullt ut förverkliga denna viktiga konvention. Enligt fn:s Kvinnokonvention är regeringen skyldig att vart fjärde år lämna en rapport till fn:s Kvinnokommitté om vilka framsteg på jämställdhetsområdet som uppnåtts och vilka åtgärder staten vidtagit för att Konventionen ska uppfyllas. I september 2006 skickade regeringen in sin sjätte och sjunde periodiska rapport i ämnet. Den skuggrapport som cedaw-nätverket skickade in till Kommittén i november 2007 kompletterar och vidgar bilden av hur Sverige uppfyller Kvinnokonventionen och hur långt jämställdhetsarbetet har kommit. En komplikation i skuggrapportskrivandet har varit att Sverige bytte regering hösten Det var den förra socialdemokratiska regeringen som skrev regeringsrapporten medan den nuvarande alliansregeringen utfrågades av fn:s Kvinnokommitté i januari Alliansregeringen genomförde även en rad förändringar när det gäller jämställdhetsarbetets inriktning under skuggrapportskrivandets gång. Regeringens jämställdhetsarbete Sammanfattningsvis vittnar regeringens rapport om goda ambitioner och höga målsättningar när det gäller jämställdhetsarbetet. Många insatser har gjorts, handlingsplaner har skrivits, metoder utvecklats och utbildningsinsatser genomförts. Även lagar och regler är på många områden väl utformade för att jämställdhet ska kunna uppnås. Däremot saknas verkningsfulla strategier och rutiner för att följa upp hur mål, lagar och regler omsätts i praktiken. Det som också saknas är klara sanktioner som bestraffar dem som inte följer uppsatta jämställdhetsmål. I stor utsträckning förlitar sig regeringen på den goda viljan och enskilda eldsjälar när det gäller jämställdhetsarbetet i Sverige. Alltför få chefer och personer i ledande befattning tar frågan om jämställdhet på allvar. Handbokens innehåll Förutom de nio artiklar ur Kvinnokonventionen som tas upp i bok ens olika avsnitt behandlas inledningsvis bakgrunden till Kvinnokonventionen och fn:s arbete för kvinnors rättigheter. Därefter följer två angelägna ämnen av mer övergripande karaktär; Flerfaldig diskriminering och Gender Budgeting. Som bilagor ligger en sammanfattning av Kvinnokommitténs rekommendationer till regeringen, Kvinnokonventionens Artiklar 1 16, och en lista på läsvärd litteratur. 8 Inledning

9 fn:s kvinnokonvention cedaw fn:s Kvinnokonvention är ett kraftfullt dokument som slår fast kvinnors och flickors rättigheter på alla livets områden. Ordet cedaw grundar sig på den engelska förkortningen av Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. 1 När Sveriges regering ratificerade Konventionen år förband den sig därmed att avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor och flickor. Kvinnokonventionen finns bilagd i slutet av handboken. Läs och lär och använd den i din vardag! Kvinnokonventionen består av 30 artiklar varav de första 16 innehåller definitioner och rättigheter. Artikel 2 och 3 behandlar den grundläggande förpliktelsen att avskaffa all slags diskriminering av kvinnor. I Artikel 4 förordas tillfälliga, särskilda åtgärder medan Artiklarna 5 16 redovisar mer specifika förpliktelser. Resterande artiklar behandlar Kvinnokommitténs arbete, undertecknandet av Konventionen, Konventionsländernas rapportering samt hur tvister rörande tolkningen ska hanteras. Konventionens Artiklar kompletteras och förtydligas av allmänna rekommendationer som Kvinnokommittén antagit. Genom dessa rekommendationer, för tillfället 25 till antalet, undviks frågor om ändringar i konventionstexterna. Ändringar skulle kunna innebära en försvagning av konventionstexterna som av många experter anses vara mycket radikala. Mänskliga rättigheter kvinnors rättigheter När fn antog den allmänna Deklarationen om de mänskliga rättigheterna 1948, gällde dessa naturligtvis kvinnor i lika hög grad som män. I Artikel 2 stadgas att»envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt«. Det stod snart klart att de allmänna mänskliga rättigheterna inte var ett tillräckligt starkt skydd för att skydda kvinnors mänskliga rättigheter och för att undanröja diskriminering av kvinnor. Efter erfarenheter av att kvinnors rättigheter förnekats, begränsats och på många håll helt satts ur spel började fn 1974 att på allvar arbeta för en separat konvention för kvinnors rättigheter antogs så Kvinno konventionen cedaw av fn:s generalförsamling! I mars 1980 godkändes den av Sverige som första land i världen och ratificerades i juli samma år. När tillräckligt många medlemsländer ratificerat Konventionen trädde den slutligen i kraft i september Idag har 185 av fn:s medlemsstater ratificerat Konventionen. Bland dem som inte ratificerat den kan usa och Somalia nämnas. Många länder har tyvärr omfattande reservationer mot olika delar av Kvinnokonventionen. Reservationerna gäller framförallt kvinnors rättigheter när det gäller reproduktion och arvsrätt. En ratificering av Kvinnokonventionen innebär att landet i fråga måste genomföra förändringar av lagar och regler så att dessa inte strider mot Konventionen. Därefter ska regeringen inom två år avge en rapport till Kvinnokommittén där de redovisar i vilken utsträck- FN:s Kvinnokonvention CEDAW 9

10 ning landet uppfyller Konventionens artiklar. En sådan rapport lämnas sedan vart fjärde år. Kvinnokommitténs granskning När en regering lämnat in sin rapport till fn:s Kvinnokommitté kallas representanter för regeringen till ett möte med Kommittén. Under mötet diskuteras rapporten och en utfrågning av regeringen äger rum. Kommittén lämnar därefter ett slutomdöme som visar hur regeringen uppfyller sina åtaganden enligt Kvinnokonventionen cedaw och rapporterar sedan vidare till fn:s generalsekreterare. En sammanfattning av Kvinnokommitténs slutomdöme från granskningen av Sverige i januari 2008 finns med som bilaga i denna bok. Frivilligorganisationerna uppmanas i Kvinnokommitténs allmänna rekommendationer att inkomma med en så kallad skuggrapport/ parallellrapport till Kommittén i samband med att deras respektive land granskas. Även denna rapport presenteras inför Kommittén och representanterna bereds tillfälle till en muntlig presentation och en dialog med Kommitténs ledamöter. På så sätt får Kvinnokommittén en mer fullödig och rättvisande bild av hur Konventionen uppfylls i de länder som granskas. Kvinnokommittén är ett expertorgan som består av 23 medlemmar som väljs för en period på fyra år genom en hemlig omröstning. Dess nuvarande säte ligger i Genève. Kvinnokonventionen har efter många års förberedelser kompletterats med ett tilläggsprotokoll. Enskilda individer i de länder som ratificerat protokollet kan vända sig till Kvinnokommittén om de uttömt alla möjligheter i sitt hemland för att få gehör för kränkningar de blivit utsatta för. Tilläggsprotokollet ger också Kommittén rätt att på eget initiativ undersöka misstankar om kränkningar av Kvinnokonventionen. Sverige ratificerade tilläggsprotokollet i april Skuggrapporten Varje land är enligt Kvinnokonventionen skyldigt att göra Konventionen känd och rekommenderas att på landets språk informera och utbilda allmänheten och sina tjänstemän om Konventionens innehåll. Detta innebär att befolkningen i Konventionsstaterna bör ges utbildning i Konventionen och att frivilligorganisationer uppmanas skriva skuggrapporter bildades cedaw-nätverket i Sverige, vars huvudsyfte har varit att sammanställa en svensk skuggrapport till fn:s Kvinnokommitté. En stor del av verksamheten har även handlat om att informera och utbilda allmänheten om fn:s arbete för kvinnors rättigheter. 2001, efter mer än två års arbete var den första svenska skuggrapporten klar. I denna första rapport valde Nätverket att fokusera på: - Utnyttjande av kvinnor/ våld mot kvinnor - Utbildning diskriminering från förskola till universitet - Arbetsmarknaden - Kvinnor och hälsa. Skuggrapporten presenterades i New York i samband med Kvinnokommitténs granskning av regeringens rapport. Skuggrapporten ledde till att Kommittén gav regeringen ett flertal rekommendationer för hur jämställdhetsarbetet i Sverige skulle förbättras. 10 FN:s Kvinnokonvention CEDAW

11 Efter 2001 har arbetet i Nätverket fortsatt och utvecklats. När regeringen i september 2006 lämnade in sin sjätte och sjunde periodiska rapport till Kvinnokommittén intensifierade cedaw-nätverket arbetet genom att ta fram en ny, utvidgad skuggrapport. Nätverkets medlemmar arbetade i sex arbetsgrupper med följande teman: Kultur, attityder och media, Mäns våld mot kvinnor, Arbetsmarknad och näringsliv, Kvinnor och hälsa, Kvinnor och utbildning och Gender Budgeting. I november 2007 var rapporten klar och översändes till fn:s Kvinnokommitté. Under januari 2008 var tre representanter på plats i Genève för att presentera rapporten för Kommittén och svara på frågor. cedaw-nätverkets arbete gav stor belöning. Många av de kommentarer och rekommendationer som Kommittén gav regeringen i sitt slutomdöme efter granskningen 2008 fanns med i cedaw-nätverkets skuggrapport eller lyftes fram av nätverkets representanter på plats i Genève. Mer information finns på och flerfaldig diskriminering Många flickor och kvinnor i Sverige upplever diskriminering på flera grunder, så kallad flerfaldig diskriminering. Dessa flickor och kvinnor diskrimineras utifrån kön och därutöver även på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språk, religion, politisk åskådning eller annan uppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, social härkomst, ålder eller ställning i övrigt. De som är särskilt utsatta för flerfaldig diskriminering är kvinnor och flickor inom olika minoritetsgrupper som till exempel kvinnor med invandrarbakgrund, kvinnor med funktionsnedsättning, romska kvinnor och samiska kvinnor. Det övergripande målet med den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv oberoende av ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och så vidare. Detta jämställdhetsperspektiv ska genomsyra samtliga politikområden i Sverige. Men det är tydligt att det saknas kunskaper om hur de olika diskrimineringsgrunderna samverkar. Omfattande forskning behövs för att synliggöra detta. Därutöver saknas redskap för att hantera frågan. Ett mer holistiskt synsätt bör införas som innefattar åtgärder på lagstiftningsområdet, i policyarbetet och inom utbildnings- och arbetsmarknadssektorn.arbetsmarknadsområdet framstår som den samhällssektor där flerfaldig diskriminering är mest framträdande. Många enskilda flickor och kvinnor i Sverige upplever diskriminering på flera grunder, så kallad flerfaldig diskriminering. Det saknas kunskap om hur olika diskrimineringsgrunder samverkar. Kvinnor med invandrarbakgrund Den religiösa och etniska mångfald som följer av invandringen är en pågående utmaning för det svenska samhället. Fördomar mot personer med utländsk bakgrund leder till påtaglig diskriminering på arbetsmarknaden och på andra viktiga samhällsområden. Invandrarkvinnor drabbas ofta hårdare än män med invandrarbakgrund, detta uppmärksammas dock sällan i samhällsdebatten och politiken. Många kvinnor, framför allt de som har låg utbildning eller har invandrat illegalt utsätts för våld, sexuell exploatering, dåliga arbets- Flerfaldig diskriminering 11

12 förhållanden, låga löner och lider av dålig reproduktiv hälsa. Yakin Ertürk, fn:s speciella rapportör för övervakande av våld mot kvinnor, påpekar i sin rapport om Sverige att vissa grupper av kvinnor, framförallt invandrade kvinnor, asylsökande och flyktingar befinner sig i en särskilt utsatt situation och löper en högre risk för att bli utsatta för våld. Det juridiska skydd som finns i det svenska samhället kommer inte dessa kvinnor till del i den omfattning som skulle behövas. Kvinnorna själva kan ha svårt att påkalla hjälp på grund av otillräckliga språkkunskaper, bristande information om institutioner och lagar. De hyser ofta en generell misstro mot myndigheter. Att invandra till Sverige kan vara positivt för kvinnor eftersom de i Sverige lättare kan frigöra sig från förtryckande strukturer i de samhällen de kommer ifrån. Men ett problem är att unga män och pojkar i en del marginaliserade invandrargrupper försöker bevara sin identitet genom att hysa väldigt inskränkta åsikter om hur kvinnor bör uppträda för att vara respektabla. Debatten om unga invandrarkvinnors situation stannar ofta vid hedersmorden. Sällan diskuteras att invandrarkvinnor ofta hindras från att utöva sina mest grundläggande medborgerliga rättigheter på grund av den kontroll, isolering och ryktesspridning som de utsätts för. Roma kvinnor Många vittnesmål talar om att diskriminering av kvinnor och våld mot kvinnor är utbredd bland minoritetsgrupper, men att tillgången till skydd hos kvinnojourer är mycket begränsad för denna grupp. Inom den romska kulturen upplevs det som ett brott i sig om en kvinna går till en kvinnojour som inte är romsk och därmed inte uppfyller de traditionella regler som genomsyrar den romska kulturen. Detta leder bland annat till att en misshandlad romsk kvinna inte gärna vill söka stöd och skydd hos en icke-romsk kvinnojour. Samekvinnor Den samiska kulturen har starka patriarkala strukturer. Skilsmässa är i vissa områden en social omöjlighet och det finns inga kvinnojourer i de svenska samebyarna. Detta leder till att det blir socialt och ekonomiskt svårt för våldsutsatta kvinnor att ta sig ur sin situation. Samiska kvinnor har inte samma politiska möjligheter att arbeta för jämställdhet som andra kvinnor i Sverige. Sametinget, som består av en tredjedel kvinnor, har ett politiskt jämställdhetsprogram. Men arbetet har inte kunnat prioriteras då programmet saknar egna pengar. Kvinnor med funktionsnedsättning Enligt den nationella handlingsplanen för handikappolitiken från år 1999 beaktas inte könsaspekter inom handikappområdet trots att kvinnors och mäns roller och livsvillkor skiljer sig åt på flera sätt. 3 Även inom handikappsområdet slår könsmaktsordningen igenom genom att kvinnor och män bedöms olika trots samma behov. Detta innebär att kvinnor och män med funktionsnedsättning idag inte har samma möjligheter att få samhällets stöd. 4 Kvinnor med funktionsnedsättningar utsätts även för negativ särbehandling inom arbetslivet och utbildningssystemet. 5 Män med funktionsnedsättning 12 Flerfaldig diskriminering

13 får aktiverande samhällsinsatser inriktade på arbetsliv medan kvinnor med funktionsnedsättning oftare erbjuds passiva insatser som ersätter olika former av sysselsättning och arbete. 6 Kvinnor beviljas även kortare perioder av arbetsträning och utbildning än män. 7 Kvinnorna har generellt en lägre utbildningsnivå jämfört med männen och är inte heller lika fast förankrade på arbetsmarknaden vilket påverkar deras ekonomi negativt. 8 I uppföljningen av handlingsplanen för handikappolitiken betonas att jämställdhetsperspektivet måste öka och att metoder och kunskaper om bland annat genusperspektivet behöver utvecklas i det handikappolitiska arbetet. 9 De flesta studier om personer med funktionsnedsättning saknar könsperspektiv. Även den feministiska forskningen har osynliggjort kvinnor med funktionsnedsättning genom att utesluta dessa ur studier om kvinnors levnadsvillkor och erfarenheter. Detta gäller även våldsforskning där kvinnor med funktionsnedsättning som utsatts för våld först på senare år börjat uppmärksammas. 10 I fn:s senaste Konvention om mänskliga rättigheter rättigheter för personer med funktionsnedsättning som hittills undertecknats av ett 80-tal stater behandlas flerfaldig diskriminering både i inledningen och under Artikel 5. Personer med funktionsnedsättning ska garanteras lika och effektivt rättsligt skydd mot diskriminering på alla grunder. Konventionen har hittills undertecknats av ett 80- tal stater. Sverige har ännu inte ratificerat den, något som bör ske snarast. Denna ratificering bör leda till att flerfaldig diskriminering uppmärksammas vid genomgång av svensk lagstiftning och samhällets övriga regelverk. gender budgeting Gender Budgeting är ett verktyg för att uppnå jämställdhet och rätt visa mellan kvinnor och män på det ekonomiska området och i den offentliga resurstilldelningen. Dels är det ett instrument för att synliggöra resursfördelningen mellan kvinnor och män, dels handlar det om att rätta till resursfördelningen när missförhållanden upptäcks. Genom omprioritering i fördelningen av de gemensamma (offentliga) resurserna skapas jämställdhet mellan kvinnor och män. Gender Budgeting är därför ett effektivt sätt att införliva jämställdhetsperspektiv i offentliga budgetar men leder även till att andra viktiga politiska mål främjas exempelvis utveckling och tillväxt. I Kvinnokonventionens inledning och i Artikel 1, 3 och 13 slås fast att kvinnor inte får diskrimineras på det ekonomiska området. I Artikel 3 förbinder sig konventionsstaterna att vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att säkerställa grundläggande friheter och jämställdhet på det ekonomiska området. Artikel 14 tar upp det obetalda arbetet som representerar ett stort samhällsekonomiskt värde och som framförallt utförs av kvinnor. Regeringen beskriver i sin rapport att ett av huvudmålen för jämställdhetspolitiken är ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. De lyfter fram arbetet med att jämställdhetsintegrera den nationella budgeten och budgetprocessen och det arbete med Gender Budgeting som genomförs. 11 Det är viktigt att detta arbete vidareutvecklas och fördjupas. Gender Budgeting är ett effektivt sätt att införliva jämställdhetsperspektivet i offentliga budgetar men leder även till att andra viktiga politiska mål främjas exempelvis utveckling och tillväxt. Gender Budgeting 13

14 »Ojämställdhet är orättvist, ointelligent och kostsamt«, konstaterar Europarådets generalsekreterare, Terry Davis. Det finns beräkningar som visar att när nedskärningar genomförs inom sjukvården leder det till att släktingar, framförallt kvinnliga släktingar, ökar sitt obetalda arbete med att vårda sjuka anhöriga i hemmet. Mäns brottslighet kostar 25 miljarder kronor och kvinnors sex miljarder per år. Att så stora delar av framför allt kvinnors samhällsekonomiska värdeskapande är obetalt och underbetalt och delvis osynligt beror på att ekonomiska teorier, det ekonomiska tänkandet och samhällets ekonomiska organisering är utvecklat och utformat av män för män under hundratals år. Gender Budgeting är ett bra verktyg för att fastställa om regeringens jämställdhetsmål har översatts till budgetmässiga beslut. Större kunskap om budgetens könsmässiga effekter leder också till att politiker kan ställas till svars för vad som uppnåtts och vad som inte uppnåtts när det gäller regeringens jämställdhetsmål. I mer än femtio länder världen över har denna typ av budgetanalyser genomförts i syfte att göra offentliga budgetar mer genuskänsliga och öka jämställdheten. Pionjärer på området är bland andra Sydafrika och Australien. Vid fn:s kvinnokonferens i Beijing 1995 tog arbetet för genusanalyser av statsbudgetar och offentliga budgetar fart genom fn:s kvinnopolitiska dokument Platform for Action 12. Resursfördelningen mellan kvinnor och män ska vara rättvis. Ibland betyder det att lika mycket resurser och samma typer av stöd ska gå till kvinnor och män, men ibland ser kvinnor och mäns behov och preferenser olika ut vilket då kan leda till olika typer av stöd. En förutsättning för att analysera hur en budget påverkar och samspelar med kvinnor respektive män som grupper är att genomgående producera och använda könsuppdelad statistik. Både den betalda och den obetalda ekonomin är viktiga att uppmärksamma inom Gender Budgeting. Nedskärningar inom offentlig sektor leder ofta till att kvinnors obetalda arbetsbörda ökar 13. Det finns beräkningar som visar att när nedskärningar genomförs inom sjukvården leder det till att släktingar framförallt kvinnliga släktingar ökar sitt obetalda arbete med att vårda sjuka anhöriga i hemmet. Detta medför att dessa kvinnor minskar sitt förvärvsarbete vilket i sin tur leder till minskade skatteinkomster. En nedskärning inom offentlig sektor kan alltså i slutändan bli en samhällsekonomiskt dyr affär. Gender Budgeting kan även innebära att räkna ut samhällsekonomiska kostnader för kvinnor och mäns beteenden och att uppskatta kvinnor och mäns samhällsekonomiska värdeskapande på olika områden. I en analys av rättsväsendet i Sverige som bygger på Gender Budgeting framkommer att mäns brottslighet kostar 25 miljarder kronor och kvinnors 6 miljarder per år 14. Vad mäns våld mot kvinnor kostar i ett samhällsekonomiskt perspektiv finns beskrivet under avsnittet Mäns våld mot kvinnor längre fram i denna bok. Ett stort samhällsekonomiskt värde skapas av det obetalda arbetet som främst kvinnor utför och av att kvinnor producerar barn, det vill säga befolkningen. Detta är i dagens samhälle ett relativt osynligt värdeskapande och räknas inte med i bnp och nationalräkenskaperna. Stora delar av framför allt kvinnors samhällsekonomiska värdeskapande är obetalt och underbetalt och delvis osynligt. Det beror på att ekonomiska teorier, det ekonomiska tänkandet och samhällets ekonomiska organisering är utvecklat och utformat av män för män under hundratals år. Det är därför hög tid att anlägga ett genusperspektiv på nationalekonomin. Alla ekonomiska och nationalekonomiska utbildningar i Sverige bör innehålla genusperspektiv på samtliga nivåer. 14 Gender Budgeting

15 artikel 2 Skyldighet att avskaffa diskriminering av kvinnor Sverige har politiska mål samt lagar och regler som ska garantera likabehandling och lika möjligheter oavsett kön, etnisk och kulturell bakgrund samt sexuell läggning och funktionsnedsättning. Dessa åtaganden beskrivs även i Sveriges grundlagar. Vi har fyra grundlagar i Sverige: Regeringsformen från år 1974, Tryckfrihetsförordningen från år 1949, Yttrandefrihetsgrundlagen från år 1991 och Successionsordningen från år Grundlagarna är överordnade övriga lagar och kan endast ändras efter två riksdagsbeslut med mellanliggande val. Övriga lagar kan ändras genom ett riksdagsbeslut. I regeringens rapport hänvisas kort till Sveriges grundlag som ett instrument mot könsdiskriminering. 15 Men faktum är att ingen av grundlagarna präglas av könsperspektiv eller jämställdhetsperspektiv beslutade regeringen att se över Regeringsformen. 19 I denna grundlag regleras bland annat statskickets grunder och de mänskliga rättigheterna. En parlamentarisk kommitté bildades som koncentrerat sig på att stärka och fördjupa det svenska folkstyret, öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och höja valdeltagandet. 20 Kvinnor och män har enligt Regeringsformen lika formella rättigheter (de jure) men det har funnits oklarheter kring hur utredningen ska hantera regeringsformen i förhållande till faktisk jämställdhet (de facto). Regeringsformen ur jämställdhetsperspektiv Efter kritik från jurister och mediebevakare tillsattes i december 2006 en utredare med uppgift att för första gången granska Regerings formen ur ett jämställdhetsperspektiv. I utredarens rapport: Regeringsformen ur ett könsperspektiv en övergripande genomgång är slutsatsen att den svenska konstitutionen inte är i samklang med tidens normer och värderingar när det gäller jämställdhet. Trots att Sverige i övrigt vill vara ett föregångsland på detta område. - Regeringsformen speglar och 1970-talens föreställningar om jämställdhet. - Medborgaren framställs konsekvent i maskulin form (han, hans), vilken tenderar att osynliggöra kvinnor. - Avståndstagande från könsrelaterat våld och statens ansvar för att detta upphör saknas helt. - Skillnaden mellan formell och faktisk jämställdhet behöver tydliggöras i Regeringsformen. enligt artikel 2 har Sverige förbundit sig att införa principen om jämställdhet mellan män och kvinnor och icke diskriminering i sina nationella grundlagar och i övriga lagar och regler. Ingen av grundlagarna präglas av köns perspektiv eller jämställdhetsperspektiv. Medborgaren framställs konsekvent i maskulin form (han, hans), vilken tenderar att osynliggöra kvinnor. Artikel 2 15

16 Regeringsformen saknar formuleringar där statens ansvar för att aktivt främja jämställdhet betonas. Pornografibegreppet i Tryckfrihetsförordningen utgår inte från en könsjämställdhets- och maktanalys utan definieras som en sedlighetsfråga. Om pornografi ses som ett uttryck för samhällets sexualsyn är denna inte förenlig med samhällets mål om jämställdhet och kvinnors rättigheter. I de två paragrafer där kön behandlas i Regeringsformen betonas den universella medborgarens rätt till lika behandling och icke-diskriminering. Den tidigare formuleringen»tillförsäkra kvinnor och män lika rättigheterit«byttes år 2002 till den nuvarande lydelsen, att det allmänna ska»verka«för att»alla människor«ska uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället, samt att diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt och etniskt, etc. ska motverkas. Förskjutningen från»tillförsäkra«till»verka«, samt från»kvinnor och män«till»alla människor«är ur könsperspektiv en försvagning av regelverket. Regeringsformen saknar formuleringar där statens ansvar för att aktivt främja jämställdhet betonas. Den är bevarande till sin karaktär snarare än förändringsinriktad. Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen Det är av stor vikt att även Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen utreds ur jämställdhetsperspektiv. Några sådana initiativ har hittills inte tagits. Ett av regeringens fokusområden under har varit Sexualiseringen av det offentliga rummet och medias roll. Mot den bakgrunden borde pornografi och könsdiskriminerande reklam granskas som konstitutionell fråga. I den svenska grundlagen hanteras pornografi som en tryckfrihets- och yttrandefrihetsfråga. I Tryckfrihetsförordningen (kap.6, 2) står att pornografi inte får visas på allmän plats på ett sätt som väcker anstöt eller spridas till barn och ungdom, då det kan medföra fara för de ungas sedliga fostran. Pornografi definieras alltså som en sedlighetsfråga snarare än som en fråga som handlar om kön och makt. I Tryckfrihetsförordningen beskrivs olaga våldsskildring där sexuellt våld skildras som ett tryckfrihetsbrott om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. Barnpornografibrott undantas generellt från Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen och regleras i brottsbalken. År 1980 beslutades om förbud av produktion av barnpornografi och 1998 förbjöds innehav av barnpornografi. Barns skyddsvärde anses högre än värdet av tryckfriheten och fn:s Barnkonvention används som rättesnöre. Pornografibegreppet i Tryckfrihetsförordningen utgår inte från en analys som bygger på kön, jämställdhet och makt. I stället definieras begreppet som en sedlighetsfråga. Om pornografi ses som ett uttryck för samhällets sexualsyn är denna inte förenlig med samhällets mål om jämställdhet och kvinnors rättigheter. Kompensatoriska lagar I den svenska regeringens sjätte och sjunde periodiska rapport redogörs under Artikel 2 för de lagar som ska tillförsäkra kvinnors rättigheter på framförallt arbetsmarknad, skola och högskola. Dessa lagar är att betrakta som kompensatoriska lagar som tillkommit för att kvinnor under lång tid missgynnats. 16 Artikel 2

17 frågor att söka svar på Hur ska genomförandet av jämställdhetspolitiken bli mer effektivt? Är det genom bättre lagar, mer tillsyn om uppföljning eller hårdare sanktioner? Hur definieras en medborgare i din kommun? Många svenska föreningar får kommunala bidrag till sin verksamhet. För att få bidrag har föreningarna vissa skyldigheter, ofta formella. Kommunen kan uppmuntra arbetet för mänskliga rättigheter och tillgänglighet för alla genom att ställa krav på föreningarnas verksamhet om jämställdhet. Finns sådana krav i din kommun? Även om det är otympligt måste lagstiftning och andra officiella skrivelser hänvisa till båda könen och inte bara referera till medborgarna som han/hans. Skulle det vara av värde att hitta andra ord för att beteckna båda könen? Artikel 2 17

18 a r t ik el 3, 6 o c h d e n all m änna rekommendationen nr 19 Mäns våld mot kvinnor artikel 3 Kvinnors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna artikel 6 Prostitution och människohandel för sexuella ändamål den allmänna rekommendationen nr 19 Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor Våld mot kvinnor tillhör den mest avskyvärda typen av diskriminering av kvinnor och flickor.»könsbaserat våld«definieras i rekommendationen som»våld som riktas mot en kvinna i egenskap av att hon är kvinna, eller våld som får en oproportionerligt stor åverkan på kvinnor«. Alla kvinnor har rätt att leva sina liv fria från våld. Då Kvinnokonventionen inte uttryckligen behandlar våld mot kvinnor är det under Artikel 3 som regeringen i sin rapport beskriver sina initiativ i arbete för att minska mäns våld mot kvinnor och arbetet för kvinnofrid. Under denna artikel, Artikel 3, har Sveriges regering förbundit sig att vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning för att säkerställa kvinnors fulla åtnjutande av de mänskiga rättigheterna och grundläggande friheterna. Frihet från våld är en grundförutsättning för att kvinnor ska kunna utöva dessa rättigheter. Sedan 1979, när Kvinnokonventionen antogs av fn:s generalförsamling, har Kvinnokommittén fortlöpande utarbetat allmänna rekommendationer som fördjupar och vidgar Konventionens användbarhet och förklarar hur Artiklarna i Konventionen ska tolkas kom den allmänna rekommendationen nr 19 som behandlar våld mot kvinnor och konventionsstaternas ansvar för att detta våld upphör. Våld mot kvinnor tillhör den mest avskyvärda typen av diskriminering av kvinnor och flickor.»könsbaserat våld«definieras i rekommendationen som»våld som riktas mot en kvinna i egenskap av att hon är kvinna, eller våld som får en oproportionerligt stor åverkan på kvinnor«. År 1993 gick fn vidare i frågan och generalförsamlingen antog Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. I Deklarationen fördöms allt våld mot kvinnor och flickor vare sig det utövas i hemmet eller på offentlig plats. Alla kvinnor har rätt att leva sina liv fria från våld. Detta gäller alla typer av våld; fysiskt våld, psykiskt våld, hedersrelaterat våld eller våld riktat mot kvinnor med funktionsnedsättning, etniska minoriteter eller andra minoriteter. Det är statens ansvar och skyldighet att se till att allt våld mot kvinnor upphör. Staten ansvarar även för att skydda och hjälpa de kvinnor som utsatts för våld och straffa förövarna. 21 Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är en grov form av våld mot kvinnor och flickor som faller under Artikel 6 i Kvinnokonventionen. Under denna artikel har Sverige förbundit sig att vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att bekämpa alla former av handel med kvinnor för sexuella ändamål. Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av att det inte råder jämställdhet i Sverige. Tvärtemot vad man kan förvänta sig har jämställdhetsarbetet, och framgångarna i det offentliga livet inte lett 18 Artikel 3, 6

19 till att mäns våld mot kvinnor i nära relationer har upphört. 22 Trots de ansträngningar som gjorts för att stoppa detta våld ökar antalet anmälda brott varje år. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) beror detta både på en ökad anmälningsbenägenhet och på en ökning av det faktiska våldet riktat mot kvinnor. Dessutom är mörkertalet stort. Många våldsbrott anmäls aldrig och kommer därför inte med i brottsstatistiken. Brå uppskattar att bara vart femte misshandelfall anmäls till polisen. Forskningsrapporten Slagen Dam, från , visade att 46 procent av alla kvinnor någon gång utsatts för våld av någon man och att 56 procent trakasserats sexuellt. Kvinnojourernas erfarenheter och flera undersökningar bekräftar att kvinnor i alla åldrar och från alla samhällsgrupper utsätts för våld av män som de har, eller har haft, en nära relation med. unicef uppskattar att det finns barn i Sverige som bevittnar hur deras mamma misshandlas. Även det sexuella våldet har ökat och förövarna blir allt yngre. 24 Många kvinnor är också rädda för att bli överfallna när de är ute på offentliga platser. Trots det utbredda våldet mot kvinnor i Sverige visar undersökningar att myndigheter och kommuner inte prioriterar frågan. Handlingsplaner saknas och få anmälda brott leder till åtal och dom. Bara fem procent av alla polisanmälda våldtäkter ledde till en fällande dom Ingen gemensam strategi finns för bemötandet av våldsutsatta kvinnor. 25 Särskilt utsatta är kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor från invandrar- och minoritetsgrupper som inte får tillräckligt skydd och stöd. 46 procent av alla kvinnor har någon gång utsatts för våld av någon man och att 56 procent trakasserats sexuellt. UNICEF uppskattar att det finns barn i Sverige som bevittnar hur deras mamma misshandlas. Artikel 3, 6 19

20 Att skydda kvinnor från våld Myndigheternas arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor har låg prioritet. Utredningen Ett slag i luften 26 visar att våldet förminskas, osynliggörs och framställs som något som inte kräver särskild politisk diskussion, organisering eller institutionalisering. Den lagstiftning som finns tillämpas inte och handlingsplaner saknas, framförallt lokalt. En kvinna som blivit utsatt för fysiskt eller psykiskt våld bemöts olika beroende på vilken kommun hon bor i eller vilken myndighet hon vänder sig till. Inget enhetligt omhändertagande finns hos polis, åklagare, domstolar, sjukvård eller socialtjänst. Hot och riskbedömningar görs väldigt olika beroende på var i landet kvinnan bor. Det finns 150 kvinno- och tjejjourer i landet. Många av dessa arbetar enbart med volontärer. Kvinnojourerna Trots diskussioner om att socialtjänsten och hälso- och sjukvård borde införliva skydd av våldsutsatta kvinnor i ordinarie verksamhet på ett bättre sätt, och trots att kommunerna har en skyldighet att hjälpa sina invånare, bär kvinnojourerna fortfarande det yttersta ansvaret för våldsutsatta kvinnor. Det finns 150 kvinno- och tjejjourer i landet. Många av dessa arbetar enbart med volontärer. Av de pengar regeringen budgeterade för kvinnojoursverksamhet år 2006, nådde endast en liten del fram. Villkor ställdes på att verksamheten var organiserad på länsnivå vilket gjorde att bara rikstäckande kvinnoorganisationer kunde ansöka. Små kvinnojourer uteslöts därigenom från dessa medel. Kommuner lämnar frivilliga ekonomiska bidrag till kvinnojourer ute i landet. Denna kommunbaserade tilldelning är godtycklig och leder till att vissa kommuner inte bidrar alls medan andra bidrar med alltifrån små till större belopp. Besöksförbud År 2003 infördes en lag 27 om besöksförbud i gemensamt hem, för att skydda kvinnor (och barn) från våldsamma män som förföljer kvinnor för att återfå makt och kontroll. Denna lag har visat sig fungera dåligt i praktiken. Åklagare anser att den är svår att tillämpa och den används därför i väldigt få fall. En utredning ser nu över lagen. Denna utredning undersöker även hur man ska straffbelägga så kallad stalking (förföljelse av person som inte nödvändigtvis behöver vara av våldskaraktär) och införandet av elektronisk fotboja som straff vid överträdelse av besöksförbudet. Kvinnor utan permanent uppehållstillstånd Kvinnor utan permanent uppehållstillstånd som utsätts för våld är särskilt utsatta och sårbara. Många vågar inte lämna sina misshandlande män och står ut med vilken behandling som helst för att inte riskera att sändas tillbaka till sina hemländer där det kan vara omöjligt att leva som frånskild kvinna. Enligt kvinnoorganisationer och frivilligorganisationer används möjligheten i Utlänningslagen, att ge fortsatt uppehållstillstånd till en kvinna som utsatts för våld, i alldeles för liten omfattning. Kvinnorna får därigenom en osäker rättsställning. Dessutom gör språksvårigheter och okunskap om kvinnors rättigheter i Sverige att de inte känner till vilken hjälp som myndigheter kan erbjuda. 20 Artikel 3, 6

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon Manifest, värdegrund och policy för Unizon Unizon samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

Mänskligarättighe ter

Mänskligarättighe ter Mänskligarättighe ter & ISO 26000 Sandra Atler, jurist ECPAT Sverige Mot barnsexhandel Barnsexhandel =kommersiell sexuell exploatering av barn Hear no evil Barnsexturism = kommersiellt sexuellt utnyttjande

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Kan man säga nej till uthyrningar?

Kan man säga nej till uthyrningar? Kan man säga nej till uthyrningar? Vi har fått frågor om vad som gäller för offentligt finansierade institutioner i samband med uthyrning av lokaler till externpart. Riksutställningar har här gjort en

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Barns delaktighet och inflytande

Barns delaktighet och inflytande Barns delaktighet och inflytande 2014-10-24 Elinor Brunnberg, Professor i socialt arbete Mälardalens högskola VARFÖR SKALL VI GÖRA BARN DELAKTIGA? FN:s konventioner Rekommendation från Committee of Ministers

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer