Mäns våld mot kvinnor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mäns våld mot kvinnor"

Transkript

1 Mäns våld mot kvinnor 1

2 2 Mäns våld mot kvinnor

3 Innehåll Förord...3 Inledning...5 fn:s Kvinnokonvention cedaw...7 Flerfaldig diskriminering...9 Gender Budgeting...11 Artikel 2 Skyldighet att avskaffa diskriminering av kvinnor...13 Artikel 3, 6 Mäns våld mot kvinnor...16 Artikel 5 Artikel 7 Könsstereotypa mönster...26 Avskaffa diskriminering av kvinnor i landets politiska och offentliga liv...34 Artikel 10 Jämställdhet och utbildning...38 Artikel 11 Arbetsmarknad och arbetsliv...48 Artikel 12 Hälsa och sjukvård...55 Artikel 13 Avskaffa diskriminering av kvinnor inom konst och design. 62 cedaw-kommitténs kommentarer...63 Bilaga Kvinnokonventionens Artiklar Noter...69 Du hittar litteraturtips längst bak på omslagets flik!

4 cedaw-nätverket och Sveriges Kvinnolobby 2008 Text: cedaw-nätverkets arbetsgrupper Redaktör: Ingrid Osika Illustration: Charlotte Osika, Grafisk form: Fingerspitz Tryck: sib-tryck holding ab, Stockholm 2008 isbn:

5 Förord Kvinnokonventionen, The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (cedaw), är okänd bland den svenska befolkningen. Den antogs 1979 av fn:s generalförsamling och trädde i kraft i september 1981 efter att Konventionen ratificerats av behövligt antal medlemsländer alltså för mer än 26 år sedan. Den svenska regeringens sjätte och sjunde periodiska rapport (september 2006) till fn:s Kvinnokommitté, har kritiskt granskats av en mängd svenska kvinno- och mr-organisationer. cedaw-nätverket och paraplyorganisationen Sveriges Kvinnolobby har i samarbete arbetat fram en så kallad skuggrapport som sedan utgjorde underlag vid utfrågningen i Genève Samarbetet mellan cedaw-nätverket och Sveriges Kvinnolobby har gjort det möjligt med en bred representation och djupt engagemang i olika sakfrågor. Arbetet har kombinerats med andra aktiviteter och den svenska handboken som du nu håller i din hand, kommer att användas vid regionala seminarier och framtida utbildningar i jämställdhet. Denna handbok är en fördjupning av den engelska skuggrapporten. Rapporten och handboken har tagits fram i arbetsgrupper under perioden Den har sammanställts av Ingrid Osika, ekonom som arbetar utifrån ett genderperspektiv. Stockholm mars 2008 cedaw-nätverket Gunvor Ngarambe Koordinator Sveriges Kvinnolobby Eva Fager Ordförande Förord 5

6

7 Inledning I en global jämförelse har vårt land kommit långt när det gäller utvecklingen mot ett jämställt samhälle. Enligt World Economic Forum - Gender Gap Report, som kontinuerligt genomför jämställdhetsanalyser av världens länder hade Sverige uppnått 81 procent av målet om full jämställdhet mellan kvinnor och män år Det placerar Sverige i»top-of-the-list«. Trots att Sverige kommit långt på jämställdhetsområdet i en internationell jämförelse återstår diskriminering och ojämställdhet på många områden. I denna bok kommer vi att peka ut de områden där förändringar är nödvändiga för att kvinnor och män ska ha samma fri- och rättigheter att forma sina egna liv och samhället i stort utan att utsättas för diskriminering av något slag. Alltjämt ojämställt Kvinnor i Sverige har fortfarande huvudansvar för det obetalda hemoch omsorgsarbetet. De ägnar lika mycket tid åt betalt som obetalt arbete. Män lägger dubbelt så mycket tid på betalt arbete jämfört med obetalt arbete. Skillnaderna i fördelningen mellan betalt och obetalt arbete leder till negativa konsekvenser för kvinnors karriärmöjligheter, inkomster och pensioner. Både utbildningssektorn och arbetsmarknaden är starkt könssegregerad och kvinnors löner är lägre än mäns löner. En tredjedel av alla kvinnor arbetar inom traditionellt kvinnodominerade områden. Män uppvisar en större spridning när det gäller arbetsområden men detta är delvis en konsekvens av att traditionellt manliga yrken statistiskt sett är mer uppdelade i olika yrkesklassificeringar än traditionellt kvinnliga yrken. En majoritet av näringslivets ledare är män och det finns färre kvinnor som är toppchefer i Sverige än exempelvis i England och usa. Ohälsotalen i Sverige är högre för kvinnor och har ökat mer jämfört med männens ohälsotal. Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Anmälda sexualbrott ökar och de senaste åren har nya former av våld mot kvinnor uppmärksammats som hedersrelaterat våld och människohandel för sexuella ändamål. En nödvändig förändring gäller attityder och normer i samhället. Rådande attityder och normer blir särskilt tydliga inom massmedia där kvinnor och män ofta framställs på ett stereotypt sätt. Massiva satsningar för att ändra attityder och normer kring kvinnor och män och jämställdhet behövs för att diskrimineringen av kvinnor ska upphöra. Inledning 7

8 En skuggrapport en handbok Denna handbok bygger på den skuggrapport som cedaw-nätverket skickade in till fn:s Kvinnokommitté i november Rapporten har nu utvidgats och omarbetats något för att den ska kunna användas som handbok för studier i fn:s Kvinnokonvention och hur vi i Sverige kan arbeta för att fullt ut förverkliga denna viktiga konvention. Enligt fn:s Kvinnokonvention är regeringen skyldig att vart fjärde år lämna en rapport till fn:s Kvinnokommitté om vilka framsteg på jämställdhetsområdet som uppnåtts och vilka åtgärder staten vidtagit för att Konventionen ska uppfyllas. I september 2006 skickade regeringen in sin sjätte och sjunde periodiska rapport i ämnet. Den skuggrapport som cedaw-nätverket skickade in till Kommittén i november 2007 kompletterar och vidgar bilden av hur Sverige uppfyller Kvinnokonventionen och hur långt jämställdhetsarbetet har kommit. En komplikation i skuggrapportskrivandet har varit att Sverige bytte regering hösten Det var den förra socialdemokratiska regeringen som skrev regeringsrapporten medan den nuvarande alliansregeringen utfrågades av fn:s Kvinnokommitté i januari Alliansregeringen genomförde även en rad förändringar när det gäller jämställdhetsarbetets inriktning under skuggrapportskrivandets gång. Regeringens jämställdhetsarbete Sammanfattningsvis vittnar regeringens rapport om goda ambitioner och höga målsättningar när det gäller jämställdhetsarbetet. Många insatser har gjorts, handlingsplaner har skrivits, metoder utvecklats och utbildningsinsatser genomförts. Även lagar och regler är på många områden väl utformade för att jämställdhet ska kunna uppnås. Däremot saknas verkningsfulla strategier och rutiner för att följa upp hur mål, lagar och regler omsätts i praktiken. Det som också saknas är klara sanktioner som bestraffar dem som inte följer uppsatta jämställdhetsmål. I stor utsträckning förlitar sig regeringen på den goda viljan och enskilda eldsjälar när det gäller jämställdhetsarbetet i Sverige. Alltför få chefer och personer i ledande befattning tar frågan om jämställdhet på allvar. Handbokens innehåll Förutom de nio artiklar ur Kvinnokonventionen som tas upp i bok ens olika avsnitt behandlas inledningsvis bakgrunden till Kvinnokonventionen och fn:s arbete för kvinnors rättigheter. Därefter följer två angelägna ämnen av mer övergripande karaktär; Flerfaldig diskriminering och Gender Budgeting. Som bilagor ligger en sammanfattning av Kvinnokommitténs rekommendationer till regeringen, Kvinnokonventionens Artiklar 1 16, och en lista på läsvärd litteratur. 8 Inledning

9 fn:s kvinnokonvention cedaw fn:s Kvinnokonvention är ett kraftfullt dokument som slår fast kvinnors och flickors rättigheter på alla livets områden. Ordet cedaw grundar sig på den engelska förkortningen av Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. 1 När Sveriges regering ratificerade Konventionen år förband den sig därmed att avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor och flickor. Kvinnokonventionen finns bilagd i slutet av handboken. Läs och lär och använd den i din vardag! Kvinnokonventionen består av 30 artiklar varav de första 16 innehåller definitioner och rättigheter. Artikel 2 och 3 behandlar den grundläggande förpliktelsen att avskaffa all slags diskriminering av kvinnor. I Artikel 4 förordas tillfälliga, särskilda åtgärder medan Artiklarna 5 16 redovisar mer specifika förpliktelser. Resterande artiklar behandlar Kvinnokommitténs arbete, undertecknandet av Konventionen, Konventionsländernas rapportering samt hur tvister rörande tolkningen ska hanteras. Konventionens Artiklar kompletteras och förtydligas av allmänna rekommendationer som Kvinnokommittén antagit. Genom dessa rekommendationer, för tillfället 25 till antalet, undviks frågor om ändringar i konventionstexterna. Ändringar skulle kunna innebära en försvagning av konventionstexterna som av många experter anses vara mycket radikala. Mänskliga rättigheter kvinnors rättigheter När fn antog den allmänna Deklarationen om de mänskliga rättigheterna 1948, gällde dessa naturligtvis kvinnor i lika hög grad som män. I Artikel 2 stadgas att»envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt«. Det stod snart klart att de allmänna mänskliga rättigheterna inte var ett tillräckligt starkt skydd för att skydda kvinnors mänskliga rättigheter och för att undanröja diskriminering av kvinnor. Efter erfarenheter av att kvinnors rättigheter förnekats, begränsats och på många håll helt satts ur spel började fn 1974 att på allvar arbeta för en separat konvention för kvinnors rättigheter antogs så Kvinno konventionen cedaw av fn:s generalförsamling! I mars 1980 godkändes den av Sverige som första land i världen och ratificerades i juli samma år. När tillräckligt många medlemsländer ratificerat Konventionen trädde den slutligen i kraft i september Idag har 185 av fn:s medlemsstater ratificerat Konventionen. Bland dem som inte ratificerat den kan usa och Somalia nämnas. Många länder har tyvärr omfattande reservationer mot olika delar av Kvinnokonventionen. Reservationerna gäller framförallt kvinnors rättigheter när det gäller reproduktion och arvsrätt. En ratificering av Kvinnokonventionen innebär att landet i fråga måste genomföra förändringar av lagar och regler så att dessa inte strider mot Konventionen. Därefter ska regeringen inom två år avge en rapport till Kvinnokommittén där de redovisar i vilken utsträck- FN:s Kvinnokonvention CEDAW 9

10 ning landet uppfyller Konventionens artiklar. En sådan rapport lämnas sedan vart fjärde år. Kvinnokommitténs granskning När en regering lämnat in sin rapport till fn:s Kvinnokommitté kallas representanter för regeringen till ett möte med Kommittén. Under mötet diskuteras rapporten och en utfrågning av regeringen äger rum. Kommittén lämnar därefter ett slutomdöme som visar hur regeringen uppfyller sina åtaganden enligt Kvinnokonventionen cedaw och rapporterar sedan vidare till fn:s generalsekreterare. En sammanfattning av Kvinnokommitténs slutomdöme från granskningen av Sverige i januari 2008 finns med som bilaga i denna bok. Frivilligorganisationerna uppmanas i Kvinnokommitténs allmänna rekommendationer att inkomma med en så kallad skuggrapport/ parallellrapport till Kommittén i samband med att deras respektive land granskas. Även denna rapport presenteras inför Kommittén och representanterna bereds tillfälle till en muntlig presentation och en dialog med Kommitténs ledamöter. På så sätt får Kvinnokommittén en mer fullödig och rättvisande bild av hur Konventionen uppfylls i de länder som granskas. Kvinnokommittén är ett expertorgan som består av 23 medlemmar som väljs för en period på fyra år genom en hemlig omröstning. Dess nuvarande säte ligger i Genève. Kvinnokonventionen har efter många års förberedelser kompletterats med ett tilläggsprotokoll. Enskilda individer i de länder som ratificerat protokollet kan vända sig till Kvinnokommittén om de uttömt alla möjligheter i sitt hemland för att få gehör för kränkningar de blivit utsatta för. Tilläggsprotokollet ger också Kommittén rätt att på eget initiativ undersöka misstankar om kränkningar av Kvinnokonventionen. Sverige ratificerade tilläggsprotokollet i april Skuggrapporten Varje land är enligt Kvinnokonventionen skyldigt att göra Konventionen känd och rekommenderas att på landets språk informera och utbilda allmänheten och sina tjänstemän om Konventionens innehåll. Detta innebär att befolkningen i Konventionsstaterna bör ges utbildning i Konventionen och att frivilligorganisationer uppmanas skriva skuggrapporter bildades cedaw-nätverket i Sverige, vars huvudsyfte har varit att sammanställa en svensk skuggrapport till fn:s Kvinnokommitté. En stor del av verksamheten har även handlat om att informera och utbilda allmänheten om fn:s arbete för kvinnors rättigheter. 2001, efter mer än två års arbete var den första svenska skuggrapporten klar. I denna första rapport valde Nätverket att fokusera på: - Utnyttjande av kvinnor/ våld mot kvinnor - Utbildning diskriminering från förskola till universitet - Arbetsmarknaden - Kvinnor och hälsa. Skuggrapporten presenterades i New York i samband med Kvinnokommitténs granskning av regeringens rapport. Skuggrapporten ledde till att Kommittén gav regeringen ett flertal rekommendationer för hur jämställdhetsarbetet i Sverige skulle förbättras. 10 FN:s Kvinnokonvention CEDAW

11 Efter 2001 har arbetet i Nätverket fortsatt och utvecklats. När regeringen i september 2006 lämnade in sin sjätte och sjunde periodiska rapport till Kvinnokommittén intensifierade cedaw-nätverket arbetet genom att ta fram en ny, utvidgad skuggrapport. Nätverkets medlemmar arbetade i sex arbetsgrupper med följande teman: Kultur, attityder och media, Mäns våld mot kvinnor, Arbetsmarknad och näringsliv, Kvinnor och hälsa, Kvinnor och utbildning och Gender Budgeting. I november 2007 var rapporten klar och översändes till fn:s Kvinnokommitté. Under januari 2008 var tre representanter på plats i Genève för att presentera rapporten för Kommittén och svara på frågor. cedaw-nätverkets arbete gav stor belöning. Många av de kommentarer och rekommendationer som Kommittén gav regeringen i sitt slutomdöme efter granskningen 2008 fanns med i cedaw-nätverkets skuggrapport eller lyftes fram av nätverkets representanter på plats i Genève. Mer information finns på och flerfaldig diskriminering Många flickor och kvinnor i Sverige upplever diskriminering på flera grunder, så kallad flerfaldig diskriminering. Dessa flickor och kvinnor diskrimineras utifrån kön och därutöver även på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språk, religion, politisk åskådning eller annan uppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, social härkomst, ålder eller ställning i övrigt. De som är särskilt utsatta för flerfaldig diskriminering är kvinnor och flickor inom olika minoritetsgrupper som till exempel kvinnor med invandrarbakgrund, kvinnor med funktionsnedsättning, romska kvinnor och samiska kvinnor. Det övergripande målet med den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv oberoende av ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och så vidare. Detta jämställdhetsperspektiv ska genomsyra samtliga politikområden i Sverige. Men det är tydligt att det saknas kunskaper om hur de olika diskrimineringsgrunderna samverkar. Omfattande forskning behövs för att synliggöra detta. Därutöver saknas redskap för att hantera frågan. Ett mer holistiskt synsätt bör införas som innefattar åtgärder på lagstiftningsområdet, i policyarbetet och inom utbildnings- och arbetsmarknadssektorn.arbetsmarknadsområdet framstår som den samhällssektor där flerfaldig diskriminering är mest framträdande. Många enskilda flickor och kvinnor i Sverige upplever diskriminering på flera grunder, så kallad flerfaldig diskriminering. Det saknas kunskap om hur olika diskrimineringsgrunder samverkar. Kvinnor med invandrarbakgrund Den religiösa och etniska mångfald som följer av invandringen är en pågående utmaning för det svenska samhället. Fördomar mot personer med utländsk bakgrund leder till påtaglig diskriminering på arbetsmarknaden och på andra viktiga samhällsområden. Invandrarkvinnor drabbas ofta hårdare än män med invandrarbakgrund, detta uppmärksammas dock sällan i samhällsdebatten och politiken. Många kvinnor, framför allt de som har låg utbildning eller har invandrat illegalt utsätts för våld, sexuell exploatering, dåliga arbets- Flerfaldig diskriminering 11

12 förhållanden, låga löner och lider av dålig reproduktiv hälsa. Yakin Ertürk, fn:s speciella rapportör för övervakande av våld mot kvinnor, påpekar i sin rapport om Sverige att vissa grupper av kvinnor, framförallt invandrade kvinnor, asylsökande och flyktingar befinner sig i en särskilt utsatt situation och löper en högre risk för att bli utsatta för våld. Det juridiska skydd som finns i det svenska samhället kommer inte dessa kvinnor till del i den omfattning som skulle behövas. Kvinnorna själva kan ha svårt att påkalla hjälp på grund av otillräckliga språkkunskaper, bristande information om institutioner och lagar. De hyser ofta en generell misstro mot myndigheter. Att invandra till Sverige kan vara positivt för kvinnor eftersom de i Sverige lättare kan frigöra sig från förtryckande strukturer i de samhällen de kommer ifrån. Men ett problem är att unga män och pojkar i en del marginaliserade invandrargrupper försöker bevara sin identitet genom att hysa väldigt inskränkta åsikter om hur kvinnor bör uppträda för att vara respektabla. Debatten om unga invandrarkvinnors situation stannar ofta vid hedersmorden. Sällan diskuteras att invandrarkvinnor ofta hindras från att utöva sina mest grundläggande medborgerliga rättigheter på grund av den kontroll, isolering och ryktesspridning som de utsätts för. Roma kvinnor Många vittnesmål talar om att diskriminering av kvinnor och våld mot kvinnor är utbredd bland minoritetsgrupper, men att tillgången till skydd hos kvinnojourer är mycket begränsad för denna grupp. Inom den romska kulturen upplevs det som ett brott i sig om en kvinna går till en kvinnojour som inte är romsk och därmed inte uppfyller de traditionella regler som genomsyrar den romska kulturen. Detta leder bland annat till att en misshandlad romsk kvinna inte gärna vill söka stöd och skydd hos en icke-romsk kvinnojour. Samekvinnor Den samiska kulturen har starka patriarkala strukturer. Skilsmässa är i vissa områden en social omöjlighet och det finns inga kvinnojourer i de svenska samebyarna. Detta leder till att det blir socialt och ekonomiskt svårt för våldsutsatta kvinnor att ta sig ur sin situation. Samiska kvinnor har inte samma politiska möjligheter att arbeta för jämställdhet som andra kvinnor i Sverige. Sametinget, som består av en tredjedel kvinnor, har ett politiskt jämställdhetsprogram. Men arbetet har inte kunnat prioriteras då programmet saknar egna pengar. Kvinnor med funktionsnedsättning Enligt den nationella handlingsplanen för handikappolitiken från år 1999 beaktas inte könsaspekter inom handikappområdet trots att kvinnors och mäns roller och livsvillkor skiljer sig åt på flera sätt. 3 Även inom handikappsområdet slår könsmaktsordningen igenom genom att kvinnor och män bedöms olika trots samma behov. Detta innebär att kvinnor och män med funktionsnedsättning idag inte har samma möjligheter att få samhällets stöd. 4 Kvinnor med funktionsnedsättningar utsätts även för negativ särbehandling inom arbetslivet och utbildningssystemet. 5 Män med funktionsnedsättning 12 Flerfaldig diskriminering

13 får aktiverande samhällsinsatser inriktade på arbetsliv medan kvinnor med funktionsnedsättning oftare erbjuds passiva insatser som ersätter olika former av sysselsättning och arbete. 6 Kvinnor beviljas även kortare perioder av arbetsträning och utbildning än män. 7 Kvinnorna har generellt en lägre utbildningsnivå jämfört med männen och är inte heller lika fast förankrade på arbetsmarknaden vilket påverkar deras ekonomi negativt. 8 I uppföljningen av handlingsplanen för handikappolitiken betonas att jämställdhetsperspektivet måste öka och att metoder och kunskaper om bland annat genusperspektivet behöver utvecklas i det handikappolitiska arbetet. 9 De flesta studier om personer med funktionsnedsättning saknar könsperspektiv. Även den feministiska forskningen har osynliggjort kvinnor med funktionsnedsättning genom att utesluta dessa ur studier om kvinnors levnadsvillkor och erfarenheter. Detta gäller även våldsforskning där kvinnor med funktionsnedsättning som utsatts för våld först på senare år börjat uppmärksammas. 10 I fn:s senaste Konvention om mänskliga rättigheter rättigheter för personer med funktionsnedsättning som hittills undertecknats av ett 80-tal stater behandlas flerfaldig diskriminering både i inledningen och under Artikel 5. Personer med funktionsnedsättning ska garanteras lika och effektivt rättsligt skydd mot diskriminering på alla grunder. Konventionen har hittills undertecknats av ett 80- tal stater. Sverige har ännu inte ratificerat den, något som bör ske snarast. Denna ratificering bör leda till att flerfaldig diskriminering uppmärksammas vid genomgång av svensk lagstiftning och samhällets övriga regelverk. gender budgeting Gender Budgeting är ett verktyg för att uppnå jämställdhet och rätt visa mellan kvinnor och män på det ekonomiska området och i den offentliga resurstilldelningen. Dels är det ett instrument för att synliggöra resursfördelningen mellan kvinnor och män, dels handlar det om att rätta till resursfördelningen när missförhållanden upptäcks. Genom omprioritering i fördelningen av de gemensamma (offentliga) resurserna skapas jämställdhet mellan kvinnor och män. Gender Budgeting är därför ett effektivt sätt att införliva jämställdhetsperspektiv i offentliga budgetar men leder även till att andra viktiga politiska mål främjas exempelvis utveckling och tillväxt. I Kvinnokonventionens inledning och i Artikel 1, 3 och 13 slås fast att kvinnor inte får diskrimineras på det ekonomiska området. I Artikel 3 förbinder sig konventionsstaterna att vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att säkerställa grundläggande friheter och jämställdhet på det ekonomiska området. Artikel 14 tar upp det obetalda arbetet som representerar ett stort samhällsekonomiskt värde och som framförallt utförs av kvinnor. Regeringen beskriver i sin rapport att ett av huvudmålen för jämställdhetspolitiken är ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. De lyfter fram arbetet med att jämställdhetsintegrera den nationella budgeten och budgetprocessen och det arbete med Gender Budgeting som genomförs. 11 Det är viktigt att detta arbete vidareutvecklas och fördjupas. Gender Budgeting är ett effektivt sätt att införliva jämställdhetsperspektivet i offentliga budgetar men leder även till att andra viktiga politiska mål främjas exempelvis utveckling och tillväxt. Gender Budgeting 13

14 »Ojämställdhet är orättvist, ointelligent och kostsamt«, konstaterar Europarådets generalsekreterare, Terry Davis. Det finns beräkningar som visar att när nedskärningar genomförs inom sjukvården leder det till att släktingar, framförallt kvinnliga släktingar, ökar sitt obetalda arbete med att vårda sjuka anhöriga i hemmet. Mäns brottslighet kostar 25 miljarder kronor och kvinnors sex miljarder per år. Att så stora delar av framför allt kvinnors samhällsekonomiska värdeskapande är obetalt och underbetalt och delvis osynligt beror på att ekonomiska teorier, det ekonomiska tänkandet och samhällets ekonomiska organisering är utvecklat och utformat av män för män under hundratals år. Gender Budgeting är ett bra verktyg för att fastställa om regeringens jämställdhetsmål har översatts till budgetmässiga beslut. Större kunskap om budgetens könsmässiga effekter leder också till att politiker kan ställas till svars för vad som uppnåtts och vad som inte uppnåtts när det gäller regeringens jämställdhetsmål. I mer än femtio länder världen över har denna typ av budgetanalyser genomförts i syfte att göra offentliga budgetar mer genuskänsliga och öka jämställdheten. Pionjärer på området är bland andra Sydafrika och Australien. Vid fn:s kvinnokonferens i Beijing 1995 tog arbetet för genusanalyser av statsbudgetar och offentliga budgetar fart genom fn:s kvinnopolitiska dokument Platform for Action 12. Resursfördelningen mellan kvinnor och män ska vara rättvis. Ibland betyder det att lika mycket resurser och samma typer av stöd ska gå till kvinnor och män, men ibland ser kvinnor och mäns behov och preferenser olika ut vilket då kan leda till olika typer av stöd. En förutsättning för att analysera hur en budget påverkar och samspelar med kvinnor respektive män som grupper är att genomgående producera och använda könsuppdelad statistik. Både den betalda och den obetalda ekonomin är viktiga att uppmärksamma inom Gender Budgeting. Nedskärningar inom offentlig sektor leder ofta till att kvinnors obetalda arbetsbörda ökar 13. Det finns beräkningar som visar att när nedskärningar genomförs inom sjukvården leder det till att släktingar framförallt kvinnliga släktingar ökar sitt obetalda arbete med att vårda sjuka anhöriga i hemmet. Detta medför att dessa kvinnor minskar sitt förvärvsarbete vilket i sin tur leder till minskade skatteinkomster. En nedskärning inom offentlig sektor kan alltså i slutändan bli en samhällsekonomiskt dyr affär. Gender Budgeting kan även innebära att räkna ut samhällsekonomiska kostnader för kvinnor och mäns beteenden och att uppskatta kvinnor och mäns samhällsekonomiska värdeskapande på olika områden. I en analys av rättsväsendet i Sverige som bygger på Gender Budgeting framkommer att mäns brottslighet kostar 25 miljarder kronor och kvinnors 6 miljarder per år 14. Vad mäns våld mot kvinnor kostar i ett samhällsekonomiskt perspektiv finns beskrivet under avsnittet Mäns våld mot kvinnor längre fram i denna bok. Ett stort samhällsekonomiskt värde skapas av det obetalda arbetet som främst kvinnor utför och av att kvinnor producerar barn, det vill säga befolkningen. Detta är i dagens samhälle ett relativt osynligt värdeskapande och räknas inte med i bnp och nationalräkenskaperna. Stora delar av framför allt kvinnors samhällsekonomiska värdeskapande är obetalt och underbetalt och delvis osynligt. Det beror på att ekonomiska teorier, det ekonomiska tänkandet och samhällets ekonomiska organisering är utvecklat och utformat av män för män under hundratals år. Det är därför hög tid att anlägga ett genusperspektiv på nationalekonomin. Alla ekonomiska och nationalekonomiska utbildningar i Sverige bör innehålla genusperspektiv på samtliga nivåer. 14 Gender Budgeting

15 artikel 2 Skyldighet att avskaffa diskriminering av kvinnor Sverige har politiska mål samt lagar och regler som ska garantera likabehandling och lika möjligheter oavsett kön, etnisk och kulturell bakgrund samt sexuell läggning och funktionsnedsättning. Dessa åtaganden beskrivs även i Sveriges grundlagar. Vi har fyra grundlagar i Sverige: Regeringsformen från år 1974, Tryckfrihetsförordningen från år 1949, Yttrandefrihetsgrundlagen från år 1991 och Successionsordningen från år Grundlagarna är överordnade övriga lagar och kan endast ändras efter två riksdagsbeslut med mellanliggande val. Övriga lagar kan ändras genom ett riksdagsbeslut. I regeringens rapport hänvisas kort till Sveriges grundlag som ett instrument mot könsdiskriminering. 15 Men faktum är att ingen av grundlagarna präglas av könsperspektiv eller jämställdhetsperspektiv beslutade regeringen att se över Regeringsformen. 19 I denna grundlag regleras bland annat statskickets grunder och de mänskliga rättigheterna. En parlamentarisk kommitté bildades som koncentrerat sig på att stärka och fördjupa det svenska folkstyret, öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och höja valdeltagandet. 20 Kvinnor och män har enligt Regeringsformen lika formella rättigheter (de jure) men det har funnits oklarheter kring hur utredningen ska hantera regeringsformen i förhållande till faktisk jämställdhet (de facto). Regeringsformen ur jämställdhetsperspektiv Efter kritik från jurister och mediebevakare tillsattes i december 2006 en utredare med uppgift att för första gången granska Regerings formen ur ett jämställdhetsperspektiv. I utredarens rapport: Regeringsformen ur ett könsperspektiv en övergripande genomgång är slutsatsen att den svenska konstitutionen inte är i samklang med tidens normer och värderingar när det gäller jämställdhet. Trots att Sverige i övrigt vill vara ett föregångsland på detta område. - Regeringsformen speglar och 1970-talens föreställningar om jämställdhet. - Medborgaren framställs konsekvent i maskulin form (han, hans), vilken tenderar att osynliggöra kvinnor. - Avståndstagande från könsrelaterat våld och statens ansvar för att detta upphör saknas helt. - Skillnaden mellan formell och faktisk jämställdhet behöver tydliggöras i Regeringsformen. enligt artikel 2 har Sverige förbundit sig att införa principen om jämställdhet mellan män och kvinnor och icke diskriminering i sina nationella grundlagar och i övriga lagar och regler. Ingen av grundlagarna präglas av köns perspektiv eller jämställdhetsperspektiv. Medborgaren framställs konsekvent i maskulin form (han, hans), vilken tenderar att osynliggöra kvinnor. Artikel 2 15

16 Regeringsformen saknar formuleringar där statens ansvar för att aktivt främja jämställdhet betonas. Pornografibegreppet i Tryckfrihetsförordningen utgår inte från en könsjämställdhets- och maktanalys utan definieras som en sedlighetsfråga. Om pornografi ses som ett uttryck för samhällets sexualsyn är denna inte förenlig med samhällets mål om jämställdhet och kvinnors rättigheter. I de två paragrafer där kön behandlas i Regeringsformen betonas den universella medborgarens rätt till lika behandling och icke-diskriminering. Den tidigare formuleringen»tillförsäkra kvinnor och män lika rättigheterit«byttes år 2002 till den nuvarande lydelsen, att det allmänna ska»verka«för att»alla människor«ska uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället, samt att diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt och etniskt, etc. ska motverkas. Förskjutningen från»tillförsäkra«till»verka«, samt från»kvinnor och män«till»alla människor«är ur könsperspektiv en försvagning av regelverket. Regeringsformen saknar formuleringar där statens ansvar för att aktivt främja jämställdhet betonas. Den är bevarande till sin karaktär snarare än förändringsinriktad. Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen Det är av stor vikt att även Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen utreds ur jämställdhetsperspektiv. Några sådana initiativ har hittills inte tagits. Ett av regeringens fokusområden under har varit Sexualiseringen av det offentliga rummet och medias roll. Mot den bakgrunden borde pornografi och könsdiskriminerande reklam granskas som konstitutionell fråga. I den svenska grundlagen hanteras pornografi som en tryckfrihets- och yttrandefrihetsfråga. I Tryckfrihetsförordningen (kap.6, 2) står att pornografi inte får visas på allmän plats på ett sätt som väcker anstöt eller spridas till barn och ungdom, då det kan medföra fara för de ungas sedliga fostran. Pornografi definieras alltså som en sedlighetsfråga snarare än som en fråga som handlar om kön och makt. I Tryckfrihetsförordningen beskrivs olaga våldsskildring där sexuellt våld skildras som ett tryckfrihetsbrott om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. Barnpornografibrott undantas generellt från Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen och regleras i brottsbalken. År 1980 beslutades om förbud av produktion av barnpornografi och 1998 förbjöds innehav av barnpornografi. Barns skyddsvärde anses högre än värdet av tryckfriheten och fn:s Barnkonvention används som rättesnöre. Pornografibegreppet i Tryckfrihetsförordningen utgår inte från en analys som bygger på kön, jämställdhet och makt. I stället definieras begreppet som en sedlighetsfråga. Om pornografi ses som ett uttryck för samhällets sexualsyn är denna inte förenlig med samhällets mål om jämställdhet och kvinnors rättigheter. Kompensatoriska lagar I den svenska regeringens sjätte och sjunde periodiska rapport redogörs under Artikel 2 för de lagar som ska tillförsäkra kvinnors rättigheter på framförallt arbetsmarknad, skola och högskola. Dessa lagar är att betrakta som kompensatoriska lagar som tillkommit för att kvinnor under lång tid missgynnats. 16 Artikel 2

17 frågor att söka svar på Hur ska genomförandet av jämställdhetspolitiken bli mer effektivt? Är det genom bättre lagar, mer tillsyn om uppföljning eller hårdare sanktioner? Hur definieras en medborgare i din kommun? Många svenska föreningar får kommunala bidrag till sin verksamhet. För att få bidrag har föreningarna vissa skyldigheter, ofta formella. Kommunen kan uppmuntra arbetet för mänskliga rättigheter och tillgänglighet för alla genom att ställa krav på föreningarnas verksamhet om jämställdhet. Finns sådana krav i din kommun? Även om det är otympligt måste lagstiftning och andra officiella skrivelser hänvisa till båda könen och inte bara referera till medborgarna som han/hans. Skulle det vara av värde att hitta andra ord för att beteckna båda könen? Artikel 2 17

18 a r t ik el 3, 6 o c h d e n all m änna rekommendationen nr 19 Mäns våld mot kvinnor artikel 3 Kvinnors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna artikel 6 Prostitution och människohandel för sexuella ändamål den allmänna rekommendationen nr 19 Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor Våld mot kvinnor tillhör den mest avskyvärda typen av diskriminering av kvinnor och flickor.»könsbaserat våld«definieras i rekommendationen som»våld som riktas mot en kvinna i egenskap av att hon är kvinna, eller våld som får en oproportionerligt stor åverkan på kvinnor«. Alla kvinnor har rätt att leva sina liv fria från våld. Då Kvinnokonventionen inte uttryckligen behandlar våld mot kvinnor är det under Artikel 3 som regeringen i sin rapport beskriver sina initiativ i arbete för att minska mäns våld mot kvinnor och arbetet för kvinnofrid. Under denna artikel, Artikel 3, har Sveriges regering förbundit sig att vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning för att säkerställa kvinnors fulla åtnjutande av de mänskiga rättigheterna och grundläggande friheterna. Frihet från våld är en grundförutsättning för att kvinnor ska kunna utöva dessa rättigheter. Sedan 1979, när Kvinnokonventionen antogs av fn:s generalförsamling, har Kvinnokommittén fortlöpande utarbetat allmänna rekommendationer som fördjupar och vidgar Konventionens användbarhet och förklarar hur Artiklarna i Konventionen ska tolkas kom den allmänna rekommendationen nr 19 som behandlar våld mot kvinnor och konventionsstaternas ansvar för att detta våld upphör. Våld mot kvinnor tillhör den mest avskyvärda typen av diskriminering av kvinnor och flickor.»könsbaserat våld«definieras i rekommendationen som»våld som riktas mot en kvinna i egenskap av att hon är kvinna, eller våld som får en oproportionerligt stor åverkan på kvinnor«. År 1993 gick fn vidare i frågan och generalförsamlingen antog Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. I Deklarationen fördöms allt våld mot kvinnor och flickor vare sig det utövas i hemmet eller på offentlig plats. Alla kvinnor har rätt att leva sina liv fria från våld. Detta gäller alla typer av våld; fysiskt våld, psykiskt våld, hedersrelaterat våld eller våld riktat mot kvinnor med funktionsnedsättning, etniska minoriteter eller andra minoriteter. Det är statens ansvar och skyldighet att se till att allt våld mot kvinnor upphör. Staten ansvarar även för att skydda och hjälpa de kvinnor som utsatts för våld och straffa förövarna. 21 Prostitution och människohandel för sexuella ändamål är en grov form av våld mot kvinnor och flickor som faller under Artikel 6 i Kvinnokonventionen. Under denna artikel har Sverige förbundit sig att vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att bekämpa alla former av handel med kvinnor för sexuella ändamål. Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av att det inte råder jämställdhet i Sverige. Tvärtemot vad man kan förvänta sig har jämställdhetsarbetet, och framgångarna i det offentliga livet inte lett 18 Artikel 3, 6

19 till att mäns våld mot kvinnor i nära relationer har upphört. 22 Trots de ansträngningar som gjorts för att stoppa detta våld ökar antalet anmälda brott varje år. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) beror detta både på en ökad anmälningsbenägenhet och på en ökning av det faktiska våldet riktat mot kvinnor. Dessutom är mörkertalet stort. Många våldsbrott anmäls aldrig och kommer därför inte med i brottsstatistiken. Brå uppskattar att bara vart femte misshandelfall anmäls till polisen. Forskningsrapporten Slagen Dam, från , visade att 46 procent av alla kvinnor någon gång utsatts för våld av någon man och att 56 procent trakasserats sexuellt. Kvinnojourernas erfarenheter och flera undersökningar bekräftar att kvinnor i alla åldrar och från alla samhällsgrupper utsätts för våld av män som de har, eller har haft, en nära relation med. unicef uppskattar att det finns barn i Sverige som bevittnar hur deras mamma misshandlas. Även det sexuella våldet har ökat och förövarna blir allt yngre. 24 Många kvinnor är också rädda för att bli överfallna när de är ute på offentliga platser. Trots det utbredda våldet mot kvinnor i Sverige visar undersökningar att myndigheter och kommuner inte prioriterar frågan. Handlingsplaner saknas och få anmälda brott leder till åtal och dom. Bara fem procent av alla polisanmälda våldtäkter ledde till en fällande dom Ingen gemensam strategi finns för bemötandet av våldsutsatta kvinnor. 25 Särskilt utsatta är kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor från invandrar- och minoritetsgrupper som inte får tillräckligt skydd och stöd. 46 procent av alla kvinnor har någon gång utsatts för våld av någon man och att 56 procent trakasserats sexuellt. UNICEF uppskattar att det finns barn i Sverige som bevittnar hur deras mamma misshandlas. Artikel 3, 6 19

20 Att skydda kvinnor från våld Myndigheternas arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor har låg prioritet. Utredningen Ett slag i luften 26 visar att våldet förminskas, osynliggörs och framställs som något som inte kräver särskild politisk diskussion, organisering eller institutionalisering. Den lagstiftning som finns tillämpas inte och handlingsplaner saknas, framförallt lokalt. En kvinna som blivit utsatt för fysiskt eller psykiskt våld bemöts olika beroende på vilken kommun hon bor i eller vilken myndighet hon vänder sig till. Inget enhetligt omhändertagande finns hos polis, åklagare, domstolar, sjukvård eller socialtjänst. Hot och riskbedömningar görs väldigt olika beroende på var i landet kvinnan bor. Det finns 150 kvinno- och tjejjourer i landet. Många av dessa arbetar enbart med volontärer. Kvinnojourerna Trots diskussioner om att socialtjänsten och hälso- och sjukvård borde införliva skydd av våldsutsatta kvinnor i ordinarie verksamhet på ett bättre sätt, och trots att kommunerna har en skyldighet att hjälpa sina invånare, bär kvinnojourerna fortfarande det yttersta ansvaret för våldsutsatta kvinnor. Det finns 150 kvinno- och tjejjourer i landet. Många av dessa arbetar enbart med volontärer. Av de pengar regeringen budgeterade för kvinnojoursverksamhet år 2006, nådde endast en liten del fram. Villkor ställdes på att verksamheten var organiserad på länsnivå vilket gjorde att bara rikstäckande kvinnoorganisationer kunde ansöka. Små kvinnojourer uteslöts därigenom från dessa medel. Kommuner lämnar frivilliga ekonomiska bidrag till kvinnojourer ute i landet. Denna kommunbaserade tilldelning är godtycklig och leder till att vissa kommuner inte bidrar alls medan andra bidrar med alltifrån små till större belopp. Besöksförbud År 2003 infördes en lag 27 om besöksförbud i gemensamt hem, för att skydda kvinnor (och barn) från våldsamma män som förföljer kvinnor för att återfå makt och kontroll. Denna lag har visat sig fungera dåligt i praktiken. Åklagare anser att den är svår att tillämpa och den används därför i väldigt få fall. En utredning ser nu över lagen. Denna utredning undersöker även hur man ska straffbelägga så kallad stalking (förföljelse av person som inte nödvändigtvis behöver vara av våldskaraktär) och införandet av elektronisk fotboja som straff vid överträdelse av besöksförbudet. Kvinnor utan permanent uppehållstillstånd Kvinnor utan permanent uppehållstillstånd som utsätts för våld är särskilt utsatta och sårbara. Många vågar inte lämna sina misshandlande män och står ut med vilken behandling som helst för att inte riskera att sändas tillbaka till sina hemländer där det kan vara omöjligt att leva som frånskild kvinna. Enligt kvinnoorganisationer och frivilligorganisationer används möjligheten i Utlänningslagen, att ge fortsatt uppehållstillstånd till en kvinna som utsatts för våld, i alldeles för liten omfattning. Kvinnorna får därigenom en osäker rättsställning. Dessutom gör språksvårigheter och okunskap om kvinnors rättigheter i Sverige att de inte känner till vilken hjälp som myndigheter kan erbjuda. 20 Artikel 3, 6

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen

BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen Denna byggsten redogör för: - begreppen jämställdhet, genus och kön, - regeringens jämställdhetspolitiska

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN

www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi

SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi SOU 2007:54 Barnet i fokus, En skärpt lagstiftning mot barnpornografi YTTRANDE 2008-02-27 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Program för HBT-frågor

Program för HBT-frågor Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen PM Sida 1 (5) 2014-01-31 Program för HBT-frågor 2014-2017 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort ambitionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass.

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män 1 (10) Kommunledningen Ulrika Lundgren Kvalitetscontroller 0302-521815 ulrika.lundgren@lerum.se Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S)

Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S) Utlåtande 2012: RI (Dnr 334-562/2012) Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2012:14) av Karin Wanngård

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Kunskapsbakgrund Växthuset

Kunskapsbakgrund Växthuset Kunskapsbakgrund Växthuset Faktablad om diskrimineringsgrunderna Broschyren har givits ut med stöd av EU-kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

BARNETS RÄTT PÅ JURISTUTBILDNINGEN

BARNETS RÄTT PÅ JURISTUTBILDNINGEN BARNETS RÄTT PÅ JURISTUTBILDNINGEN En kartläggning av den obligatoriska utbildningen om barnets rättigheter, inklusive kommersiell sexuell exploatering av barn, på Sveriges juristutbildningar. 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072)

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072) Mäns våld mot kvinnor i nära relation - Förekomst, förklaringsmodeller och konsekvenser för kvinnor Vidareutbildning för stödjare inom BOJ September 2010 Lina Ploug Utbildningssamordnare Nationellt centrum

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013

Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 Brottsofferjourens statistik verksamhetsåret 2013 En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 3 Kontakter...

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT

HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT Handikappförbundens samarbetsorgan, Synskadades Riksförbund, Forum Kvinnor och Funktionshinder samt Svenska kommittén för Rehabilitation International, nedan kallad handikapporganisationerna vill med detta

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter Faktaunderlag: Regler om mänskliga rättigheter Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter I Sverige är det grundlagarna som reglerar det demokratiska systemet och skyddar grundläggande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. 100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument PLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-11-25, 272 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: SEKTORCHEF VÄLFÄRD GÄLLER

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare.

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare. Våld mot kvinnor Bakgrund 1. Våld mot kvinnor är ett fortsatt och världsomfattande problem som förekommer i alla åldrar och sociala grupper. Våldshandlingar mot kvinnor sker i olika miljöer, inklusive

Läs mer