Handlingsplan för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun"

Transkript

1 Handlingsplan för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

2 INLEDNING... 3 STRUKTUR... 4 GENOMFÖRANDE... 4 ÖVERGRIPANDE VISION... 5 PRIORITERADE MÅLOMRÅDEN OCH MÅL... 5 ORGANISATION... 6 STRATEGISKT ARBETE MED SOCIAL HÅLLBAR UTVECKLING... 8 PRIORITERAT OMRÅDE 1. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE ÅTGÄRD 1.1 MEDBORGARDIALOGER ÅTGÄRD 1.2 UNGDOMSINFLYTANDE ÅTGÄRD 1.3 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPERSPEKTIVET I SAMTLIGA SKOLFORMER I BJUVS KOMMUN PRIORITERAT OMRÅDE 2. SOCIALA OCH EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ÅTGÄRD 2.1 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET OCH DEN SOCIALA DIMENSIONEN I STADSPLANERINGEN ÅTGÄRD 2.2 FRÄMJA BARN OCH UNGAS EMOTIONELLA OCH SOCIALA KOMPETENS I SKOLORNA ÅTGÄRD 2.3 UTVÄRDERING AV FAMILJECENTRALERNA ÅTGÄRD 2.4 STÖDGRUPPSVERKSAMHET FÖR BARN ÅTGÄRD 2.5 NÄTVERK HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATSER ÅTGÄRD 2.6 HÄLSOSAMT ÅLDRANDE ÅTGÄRD 2.7 UTVECKLA TRÄFFPUNKTEN SOM SOCIAL MÖTESPLATS FÖR ÄLDRE, FUNKTIONSHINDRADE OCH ANHÖRIGA ÅTGÄRD 2.8 HÄLSO- OCH SAMHÄLLSORIENTERING FÖR INVANDRARE ÅTGÄRD 2.9 FÖREBYGG ÖVERSKULDSÄTTNINGEN I BJUVS KOMMUN ÅTGÄRD 2.10 ÖKA MÅLUPPFYLLELSEN I GRUNDSKOLAN.21 ÅTGÄRD 2.11 MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN PRIORITERAT OMRÅDE 3. TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA OCH ANDRA DROGER ÅTGÄRD 3.1 UTVÄRDERING AV ÖREBRO PREVENTIONS PROGRAM (ÖPP) ÅTGÄRD 3.2 NÄTVERK FÖR ANTD-UNDERVISNINGEN I SKOLAN ÅTGÄRD 3.3 TOBAKSFRI GRAVIDITET OCH UPPVÄXT ÅTGÄRD 3.4 FRÄMJA IDROTTSFÖRENINGARNAS ANTD-ARBETE ÅTGÄRD 3.5 ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING ÅTGÄRD 3.6 TILLSYN AV ÖL- OCH TOBAKSFÖRSÄLJNING PRIORITERAT OMRÅDE 4. FYSISK AKTIVITET ÅTGÄRD 4.1 KOMMUNÖVERGRIPANDE GÅNG- OCH CYKELPLAN ÅTGÄRD 4.2 TRYGGA OCH SÄKRA SKOLVÄGAR ÅTGÄRD 4.3 UTEMILJÖER SOM FRÄMJAR FYSISK AKTIVITET ÅTGÄRD 4.4 UTVECKLA ARBETET MED FAR PRIORITERAT OMRÅDE 5. GODA MATVANOR ÅTGÄRD 5.1 KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR BJUVS KOMMUN ÅTGÄRD 5.2 FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA BLAND BARN OCH UNGA PRIORITERAT OMRÅDE 6. TRYGGA OCH SÄKRA MILJÖER ÅTGÄRD 6.1 NATTVANDRARNA ÅTGÄRD 6.2 TRYGGHETSVANDRING ÅTGÄRD 6.3 GRANNSAMVERKAN MOT BROTT ÅTGÄRD 6.4 NÄTVERK FÖR STÖD- OCH KONTAKTPERSONER INOM OMRÅDET VÅLD I NÄRA RELATIONER ÅTGÄRD 6.5 RUTINER VID OFFENTLIG UPPHANDLIG SOM MOTVERKAR AVTAL MED KRIMINELLA AKTÖRER ÅTGÄRD 6.6 KONTANTSMART BJUV TIDSPLAN OCH BUDGET BUDGET FÖR ÅTGÄRDERNA I HANDLINGSPLANEN ÅR BUDGET FÖR ÅTGÄRDERNA I HANDLINGSPLANEN ÅR BUDGET FÖR ÅTGÄRDERNA I HANDLINGSPLANEN ÅR BUDGET FÖR ÅTGÄRDERNA I HANDLINGSPLANEN ÅR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

3 Inledning I denna handlingsplan presenteras mål, åtgärder och utvecklingsområden som är aktuella för arbetet med social hållbar utveckling i Bjuvs kommun under åren Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i Bjuvs kommuns policy för socialt hållbar utveckling där de övergripande målsättningarna och inriktningen för arbetet anges. Syftet med handlingsplanen är att omsätta de övergripande målsättningarna i konkreta handlingar och åtgärder. Processen med att ta fram policyn och handlingsplanen har omfattat följande delmoment. Hälsoläget i kommunen har kartlagts och sammanställts i en Folkhälsoprofil för Bjuvs kommun Utifrån folkhälsoprofilen har fem prioriterade målområden identifierats som kommunen behöver arbeta mer aktivt med utifrån en folkhälsosynpunkt. Dessa områden kompletterades med ytterligare ett målområde för det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet. En inventering genomfördes över pågående arbete och utvecklingsbehov, dels i de kommunala verksamheterna, dels bland externa aktörer, såsom primärvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, Skåneidrotten, polis, näringsliv m.fl. Inventeringen utgjordes av dialogsamtal med företrädare för verksamheterna som hade en övergripande syn, såsom verksamhetschefer, ledningsgrupper, förskolans och skolans pedagogiska ledare samt nyckelpersoner inom de olika verksamheterna. Inventeringen genererade i ett stort antal åtgärder och utvecklingsområden som har legat till grund för utformningen av handlingsplanen. Åtgärderna har bearbetats i kommunens samordningsgrupp för folkhälsoarbetet, folkhälsorådet och det lokala brottsförebyggande rådet (Brå). En politikerutbildningsdag, Folkhälsa är politik, anordnades under våren Syftet var att fånga de politiska visionerna och tankarna för det framtida arbetet inom området Infallsvinklarna, som kom fram under denna dag, har också beaktats i utformningen av handlingsplanen. Handlingsplanen är tänkt att lägga grunden för ett kommunövergripande långsiktigt och strategiskt arbete inom området där nätverk och samverkansformer ytterligare ska utvecklas. En stor del av de arbeten som påbörjas under perioden för handlingsplanen är utvecklingsarbeten. Dessa utvecklingsarbeten utgör processer som ska påbörjas under perioden för handlingsplanen och som senare kommer att resultera i mer konkreta åtgärder. Det innebär att flera av åtgärderna kommer att implementeras först när formerna för dessa har arbetats fram. Några av åtgärderna är utvecklingsområden där omfattande arbeten redan har påbörjats, men där arbetet behöver vidareutvecklas eller utvärderas. Åtgärderna i handlingsplanen måste ses ur ett helhetsperspektiv. En åtgärd inom ett område har ofta synergieffekter även på övriga områdena. 3

4 Struktur Handlingsplanen är uppbyggd efter följande struktur: 1. Först presenteras den övergripande visionen för arbetet och de sex prioriterade områdena med tillhörande effektmål. 2. Därefter presenteras det strategiska arbetet för social hållbar utveckling, som inbegriper att stimulera, synliggöra, marknadsföra och följa upp arbetet, med tillhörande åtgärder. 3. Under respektive prioriterat område presenteras sedan ett antal åtgärder och utvecklingsområden. Till varje åtgärd har ett eller flera av de övergripande effektmålen kopplats. Under varje åtgärd finns även ett delmål formulerat som ett processmål i förhållande till åtgärden eller som ett effektmål i förhållande till åtgärdens målgrupp. Vidare beskrivs hur varje åtgärd ska genomföras, samverkansparter, vilken nämnd som ansvarar för att åtgärden genomförs samt hur åtgärden ska följas upp. Folkhälsostrategen och brotts- och drogsamordnaren har en samordnande funktion inom varje åtgärd samt ansvarar för att åtgärden följs upp. Under varje åtgärd anges även när arbetet med respektive åtgärd senast ska påbörjas. 4. Slutligen presenteras en budget över åtgärderna fördelat på varje år i handlingsplanen samt hur arbetet ska följas upp och utvärderas. Genomförande Under varje åtgärd finns en beskrivning på hur åtgärden kan genomföras. Beskrivningen ska ses som ett förslag på ett möjligt genomförande. Inför varje åtgärd kommer arbetsgrupper sättas samman där de olika samverkansparterna kommer att ingå. Arbetsgrupperna kommer att utses av folkhälsorådet och lokala Brå. I arbetsgrupperna kommer det mest lämpliga tillvägagångssättet för att genomföra respektive åtgärd att diskuteras. Det är därför möjligt att detaljerna i genomförande kommer att förändras med tiden. 4

5 Övergripande vision Den övergripande visionen för arbetet med social hållbar utveckling i Bjuvs kommun är följande: Bjuvs kommun ska vara en trygg kommun att leva i där alla har förutsättningarna att uppnå en god hälsa och välbefinnande på lika villkor Prioriterade målområden och mål Nedan presenteras de sex prioriterade områdena som handlingsplanen fokuserar på med tillhörande effektmål: 5

6 Organisation för arbetet med socialt hållbar utveckling För att få till ett strukturerat och samordnat hälsofrämjande- och förebyggande arbete i Bjuvs kommun har en organisation för arbetet utformats. Organisationen består dels av en politisk styrgrupp, dels av en beredning på tjänstemannanivå. Se organisationsskiss nedan: Styrgruppens roll är att: Påverka kommunala och regionala beslut i en riktning som främjar en socialt hållbar utveckling. Omsätta nationella, regionala och lokala mål till handling i arbetet med social hållbar utveckling Vara remissinstans vid beslut som rör området för socialt hållbar utveckling Bereda förslag till budget, verksamhetsplan samt verksamhetsberättelse, så att parterna kan följa utvecklingen av arbetet med socialt hållbar utveckling Initiera och beakta att policy och handlingsplan för socialt hållbar utveckling följs upp, omprioriteras och revideras vid behov Kartlägga och analysera utvecklingen av folkhälsan, alkohol-, drog- och de brottsförebyggande frågorna i kommunen Beredningens roll är att: Lämna förslag till mål och inriktning för arbetet med social hållbar utveckling som bygger på kartläggningar av den sociala hållbara utvecklingen i kommunen Stödja och utveckla arbetet tillsammans med myndigheter, organisationer, föreningsliv, näringsliv m.fl. Utifrån fastställd policy och handlingsplan prioritera samt initiera insatser som främjar en socialt hållbar utveckling 6

7 Aktivt medverka till att utveckla arbetsmetoder inom de tre områdena alkohol- och drogförebyggande arbete, brottsförebyggande arbete och folkhälsoarbete som utgör grunden för en socialt hållbar utveckling Följa upp och utvärdera vidtagna insatser Verkställa de beslut som tas och föra dem vidare i respektive verksamhet. Tillsätta verksamhetsövergripande arbetsgrupper för att arbeta med de insatser som beslutats om. Fungera som ett tvärsektoriellt samverkansorgan mellan kommun, Region, näringsliv och ideella föreningar 7

8 Strategiskt arbete med socialt hållbar utveckling För att få igång ett strategiskt och systematiskt arbete för socialt hållbar utveckling i kommunen är en samsyn kring policyn och handlingsplanen centralt. En annan framgångsfaktor är att de planerade åtgärderna i handlingsplanen integreras i de verksamheter som redan idag bedrivs i kommunen och att de blir en naturlig del av den ordinarie verksamheten. Det kräver bland annat en långsiktig planering när åtgärderna implementeras samt att det finns en kunskap kring vad det hälsofrämjande och förebyggande arbetet innebär för den egna verksamheten. I det strategiska arbetet är det därför viktigt att skapa en hållbar organisation, processer och mötesplatser för information, utbildning, planering och marknadsföring av arbetet kring social hållbar utveckling, policyn och handlingsplanen. Vidare krävs kunskapsunderlag, baserat på epidemiologiska data, brottsstatistik, trygghetsmätningar och andra nationella, regionala och lokala undersökningar, som kan utgöra underlag för prioriteringar. Det ska också ligga till grund för en systematisk planering och uppföljning av arbetet som är integrerad i kommunens övriga planerings- och uppföljningsprocesser. Prioriterat mål för åren : Mål 1. Genom ett strategiskt och systematiskt arbete verka för att uppnå kommunens övergripande vision för arbetet med social hållbar utveckling. Stimulera arbetet med socialt hållbar utveckling i kommunen samt följa upp insatserna i handlingsplanen Årligen upprätta en verksamhetsplan för arbetet som tar sin utgångspunkt i den långsiktiga handlingsplanen för social hållbar utveckling. Årligen upprätta en verksamhetsberättelse som syftar till att följa upp resultatet av arbetet med social hållbar utveckling. Effekterna av arbetet följs upp och utvärderas med Välfärdsbokslut* som varje år integreras i det kommunala budget- och bokslutsarbetet. Välfärdsbokslutet ligger även till grund för nya prioriteringar inom området. *Välfärdsbokslut beskriver medborgarnas välfärd och hälsa med utgångspunkt från indikatorer kopplade till de nationella folkhälsomålen och som samtidigt är relevanta ur ett lokalt perspektiv. Välfärdsbokslutet är ett underlag för politikers val av insatser och stimulerar en diskussion kring vägval i den lokala välfärdspolitiken. Kommunen Region Skåne Länsstyrelsen Kommunförbundet Skåne Föreningsliv Näringsliv Organisationer Medborgare Folkhälsorådet Har en verksamhetsplan upprättats? Har en verksamhetsberättelse utformats? Har verktyget Välfärdsbokslut använts för att följa upp insatserna och utgöra underlag för nya prioriteringar? 8

9 Informera och sprida kunskap kring faktorer som påverkar utvecklingen av ett socialt hållbart samhälle Synliggöra arbetet med social hållbar utveckling genom att regelbundet lyfta fram de insatser som genomförs och resultatet av dessa insatser Arrangera temaföreläsningar/seminarier inom aktuella områden för social hållbar utveckling för nämnder, medborgare, föreningsliv, näringsliv m fl. samt marknadsföra arbetet via media, kommunens hemsida samt andra webbaserade forum. Presentera arbetet för social hållbar utveckling för verksamheter, till nämnder, medborgare och övriga berörda av arbetet. Genomförs kontinuerligt och följs upp årligen Kommunen Region Skåne Länsstyrelsen Kommunförbundet Skåne Föreningsliv Näringsliv Organisationer Medborgare Folkhälsorådet Har temaföreläsningar och seminarier genomförts? Har arbetet med social hållbar utveckling presenterats för olika grupper? 9

10 Åtgärd 1.1 Medborgardialoger Prioriterat område 1. Delaktighet och inflytande I internationella jämförelser ligger valdeltagandet högt i Sverige, men de senaste åren har det sjunkit. Särskilt oroande är att det finns stora skillnader mellan olika kommuner, valkretsar och områden. I Bjuv ligger valdeltagandet lågt i förhållande till riket som helhet. Undersökningar visar dock att merparten av svenskarna är intresserade av att diskutera samhällsfrågor och politiska frågor samt påverka beslut som får konsekvenser för den egna vardagen, men trenden går mot att individer väljer andra forum än den traditionella partipolitiken. För att fånga medborgarnas engagemang är det därför viktigt att öppna upp för en dialog på deras villkor. Det kan handla om att använda nya arenor, forum och olika metoder. Syftet med att föra in medborgardialoger i kommunens styrprocess och utvecklingsarbete är att skapa en insyn i den kommunala beslutsprocessen, öka kunskapen om systemet och utveckla ett samspel mellan de som styr och de som blir styrda. Genom medborgardialoger integreras de värderingar och erfarenheter som råder bland invånarna samman med de faktakunskaper som tjänstemännen tar fram inför ett beslut. Samtidigt som demokratin stärks ökar också effektiviteten i de kommunala verksamheterna när invånarnas erfarenheter tillvaratas. Grunden för ett systematiskt arbete med medborgardialoger är att någon form av ramverk utvecklas. Ett ramverk stödjer också utvecklingen av en intern kultur med medborgarfokus. Mål 1. Valdeltagandet ska öka Mål 2. Tilltron till myndigheter och förtroendevalda ska öka Utveckla fungerande former för medborgardialoger Påbörjas senast våren 2011 Utbildningsdag för förtroendevalda för att arbeta fram ett ramverk för medborgardialog genom olika forum. Genomföra medborgardialoger, genom olika forum, utifrån det framarbetade ramverket. Förtroendevalda Valnämnden Kommunledning Informatör Folkhälsostrateg Drog- och brottsförebyggande samordnare Kommunfullmäktige Har en utbildningsdag genomförts? Har medborgardialoger genomförts? 10

11 Åtgärd 1.2 Ungdomsinflytande Prioriterat område 1. Delaktighet och inflytande Ungas verkliga möjlighet till delaktighet och inflytande är ett av ungdomspolitikens övergripande mål. Unga är också en prioriterad målgrupp i det nationella folkhälsomålet kring delaktighet och inflytande. En stor del av de beslut som påverkar ungdomar fattas och genomförs i kommunen. En satsning på ungas inflytande har många motiv. Det handlar om att skapa ett samhälleligt engagemang, stimulera till politiskt deltagande, men även att inkludera ungas röst i den politiska beslutsprocessen och säkerställa att politiken utgår från kunskap om de ungas levnadsvillkor. Riktade satsningar för att finna nya former för att öka ungdomsinflytandet i kommunen är betydelsefulla, men dessa ska ses som ett tillägg och inte ersätta möjligheten att utöva inflytande i de mer traditionella formerna. Annars är risken att ungdomar stängs ute från det vanliga politiska deltagandet och endast hänvisas till särskilda forum. I Bjuvs kommun finns ett behov av att utöka utbudet av meningsfulla fritidssysselsättningar för ungdomar. Utifrån detta behov kan olika former för ökad lokal ungdomsinflytande stimuleras och prövas samtidigt som förslag på fritidsaktiviteter kan utformas som grundar sig på ungdomarnas kunskaper, synpunkter och erfarenheter. Meningsfulla fritidsaktiviteter har i sin tur stor betydelse för det brotts- och drogförebyggande arbetet och ungdomarnas psykosociala hälsa. Åtgärden är nära sammankopplad med åtgärd 1.1 Medborgardialog där syftet är att hitta olika former och forum för att öka medborgardialogen med olika grupper i samhället. Mål 1. Valdeltagandet ska öka Främja ungdomarnas delaktighet i utformningen av meningsfulla fritidssysselsättningar i kommunen. Påbörjas senast våren 2011 Genomföra en inventering av ungdomarnas behov av fritidssysselsättningar där ungdomarna görs delaktiga i inventeringen genom olika forum, som t ex dialogträffar, ungdomskonferens, webbaserade dialoger. Inventeringen tillsammans med tillgänglig forskning och goda exempel från andra kommuner utgör underlag till mer långsiktiga strategier för att utforma förslag på meningsfulla fritidssysselsättningar för ungdomarna i kommunen. Ungdomsfullmäktige Fritidsgårdarna Ungdomssekreterarna Futurum Föreningslivet Folkhälsostrateg Drog- och brottsförebyggande samordnare Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Har en inventering genomförts? Har en långsiktig strategi tagits fram? 11

12 Prioriterat område 1. Delaktighet och inflytande Åtgärd 1.3 Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet i samtliga skolformer i Bjuvs kommun En viktig del i att främja en god folkhälsa är att stärka och utveckla människors resurser och möjligheter att utöva delaktighet och inflytande, både i sina egna liv och i samhället i stort. I ett demokratiskt samhälle ska alla ha möjlighet att påverka sin livssituation oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. En viktig förutsättning för att medborgarna ska få lika rättigheter till delaktighet och inflytande är att motverka diskriminering i samhället och öka jämställdheten mellan män och kvinnor. Skolan har en viktig roll i att förmedla och diskutera värden och förhållningssätt till andra. Lagen om diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ålägger förskolor och skolor att upprätta likabehandlingsplaner. Syftet är att främja likabehandling samt förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. För att likabehandlingsplanerna ska kunna omsättas i ett aktivt jämställdhets- och likabehandlingsarbete krävs att skolledare och pedagoger har en gemensam kunskapsbas samt verktyg och metoder för att effektivt kunna arbeta med frågorna. I Bjuv är en stor andel av invånarna utrikesfödda och jämställdheten mellan män och kvinnor är låg 1. Det finns därför ett stort behov av att arbeta med jämställdhetsfrågorna och att främja ett skolklimat där det finns en tolerans för mångfald. Mål 1. Tilltron till andra människor ska öka Mål 2. Jämställdhetsindex ska förbättras Integrera ett aktivt arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågorna i Bjuv kommuns samtliga skolformer Påbörjas senast våren 2014 Inventera hur skolorna i Bjuvs kommun arbetar med jämställdhets- och mångfaldsfrågorna samt vilka behov som föreligger för att utveckla arbetet. Utifrån inventeringen anordna en inspirationsföreläsning om modeller för att arbeta med jämställd- och mångfaldhetsarbetet samt utarbeta ett förslag på hur ett systematiskt jämställd- och mångfaldhetsarbete skulle kunna integreras i skolorna. Utbilda personal i metoder för att på ett systematiskt sätt arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågor i för- och grundskolor. Förskola Grundskola Fritidsledare Ungdomssekreterare Flyktingsamordnare Futurum Ungdomsfullmäktige Folkhälsostrateg Samordnare för drog- och brottsförebyggande arbete Barn- och utbildningsnämnden Har en inventering genomförts? Har en inspirationsföreläsning genomförts? Har förslag på utformning utarbetats i linje med inventeringen? Har personal utbildats? 1 Ca 20 procent av Bjuvs invånare är utrikesfödda och när det gäller jämställdhetsindex placerar sig Bjuv på 272 plats av 290 kommuner, där den bästa placeringen är 1 och den sämsta placeringen är 290 (år 2006). 12

13 Prioriterat område 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar Åtgärd 2.1 Folkhälsoperspektivet och den sociala dimensionen i stadsplaneringen Folkhälsoperspektivet och den sociala dimensionen är en viktig del i att skapa en hållbar stadsplanering. Stadsplanering har stor påverkan på folkhälsan och människans känsla av gemenskap och trygghet i samhället. Det kan handla om att skapa förutsättningarna för naturliga mötesplatser över generationsgränserna, att segregation motverkas genom en bostadsplanering som inbegriper varierade hustyper och storlekar med olika ägandeformer eller att underlätta en fysiskt aktiv vardag genom att planera för sammankopplade gång- och cykelstigar, tillgänglighet till parker och natur och idrottsanläggningar samt möjlighet till spontanidrott. Vidare är tillgång till en bra kollektivtrafik, offentlig service och affärer betydelsefullt. Särskilt viktigt är det att se till barns, äldres och funktionshindrades perspektiv. Delaktigheten hos invånarna i stadsplaneringen är central för att undvika ett ovanifrånperspektiv där vi planerar för människan och inte utifrån invånarnas egna behov. För att lyfta fram de sociala aspekterna krävs att kommunens samlade kompetens tas tillvara i stadsplaneringen och att de tvärsektoriella kunskaperna ökar. De förvaltningar där de sociala frågorna och folkhälsa är centrala bör i högre grad involveras i stadsplaneringen. Översiktsplanen (ÖP) i Bjuvs kommun, där kommunens politiska viljeyttring för framtida planering redovisas, bör revideras så att de övergripande visionerna och målsättningarna kring folkhälsa och de sociala faktorerna tydligare framträder. En utveckling av kommunens kartdatabas, GEOSEMCA, för att integrera indikatorer för sociala frågor och folkhälsa skulle kunna innebära bättre förutsättningar för att ta fram väl underbyggda underlag för hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB) och sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) i planprocesserna. Prioriterade mål för perioden är Mål 1. En ökad andel individer ska uppleva ett psykosocialt välbefinnande Utveckla stadsplaneringen utifrån hållbarhetsaspekter där det sociala perspektivet får ett självklart fokus. Påbörjas senast våren 2012 Bilda en tvärsektoriell nätverksgrupp för att utforma ett arbetssätt för hur det sociala perspektivet effektivt kan integreras i stadsplaneringen. Revidera översiktsplanen för att tydligare belysa folkhälsoperspektivet och de sociala faktorerna i stadsplaneringen. Utveckla kommunens kartdatabas, GEOSEMCA, genom att integrera indikatorer för sociala frågor och folkhälsa i kartdatabasen som sedan kan utgöra en grund för hälso- och sociala konsekvensbeskrivningar i planärenden. Stadsbyggnadsförvaltningen Projekt- och utförarenheten Enheten för Arbete och tillväxt Kultur- och utbildningsförvaltningen Bjuvsbostäder Vård- och omsorgsförvaltningen Kommunledningskontoret Länsstyrelsen Skåneidrotten Folkhälsostrateg Drog- och brottsförebyggande samordnare Kommunstyrelsen Har en tvärsektoriell nätverksgrupp bildats? Har ett tydligare folkhälso- och socialt perspektiv integrerats i översiktsplanen? Har kommunens kartdatabas utvecklats för att utgöra en grund för hälsooch sociala konsekvensbeskrivningar? 13

14 Prioriterat område 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar Åtgärd 2.2 Främja barn och ungas emotionella och sociala kompetens i skolorna För att främja en bra psykosocial miljö på skolan är arbetet med elevernas sociala och emotionella kompetens centralt. Det finns idag flera utvärderade pedagogiska metoder där eleverna ges möjlighet att förstå och hantera egna och andras känslor på ett bra sätt. Elevernas samspelsförmåga stärks och de får verktyg att fatta vettiga beslut och träning i att överblicka konsekvenserna av olika handlingar. Ett systematiskt arbete med elevernas sociala och emotionella kompetens skapar en trygg och välfungerande skolmiljö, vilket bidrar till bättre skolprestationer och förebygger både utåtagerande och inåtvända psykiska problem samt har effekter på alkohol-, drog- och tobaksanvändning samt mobbning. I Bjuvs skolor arbetar man utifrån flera olika metoder inom området, men det saknas ofta en röd tråd och en kontinuitet. För andra kunskaper, såväl som för socialt och emotionellt lärande, fungerar den undervisning bäst som bygger på ett systematiskt arbete under lång tid. För att skapa en röd tråd i arbetet krävs det regelbunden avsatt tid på schemat, en utarbetad kursplan och en gemensam metod med stigande svårighetsgrad, som kan användas från åk f-9 samt IVprogrammet i Bjuvs kommun. En gemensam metod skulle också innebära att eleverna känner igen sig i övningarna genom alla årskurserna och det blir lättare för pedagogerna att bygga på i de påföljande årskurserna. Mål 1. En ökad andel individer ska uppleva ett psykosocialt välbefinnande Mål 2. En ökad andel invånare ska uppleva ett emotionellt och praktiskt stöd i vardagen Främja barns och ungas psykosociala hälsa genom att arbeta fram ett gemensamt arbetssätt, i Bjuvs kommuns skolor, för att arbeta med barns och ungas emotionella och sociala kompetens. Inventera hur de metoder, som används för att främja barns och ungas sociala och emotionella kompetens, fungerar i praktiken i Bjuvs skolor samt vilka behov som föreligger för att utveckla arbetet. Utifrån behoven anordna ett dialogseminarium kring hur arbetet med barns och ungas sociala och emotionella kompetens skulle kunna utvecklas och göras mer enhetligt i kommunen. Påbörja utvecklingsarbetet inom ett skolområde i taget i nära samverkan med fritidsgårdarna. Grundskolan Futurum Fritidsgårdarna Fritidshemmen Ungdomsfullmäktige Ungdomssekreterarna Stöd- och samordningsenheten Region Skåne Folkhälsostrateg Drog- och brottsförebyggande samordnare Barn- och utbildningsnämnden Har en inventering genomförts? Har ett seminarium genomförts? Har utvecklingsarbetet påbörjats inom ett skolområde? Påbörjas senast hösten

15 Prioriterat område 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar Åtgärd 2.3 Utvärdering av familjecentralerna Ett utvecklat universellt förebyggande föräldrastöd kan bidra till att vända den negativa utvecklingen av barn och ungas psykiska och fysiska hälsa. Föräldrarna är sina barns starkaste normgivare och därigenom de som har störst inflytande över dem. Det är därför betydelsefullt att föräldrarna får stöd och hjälp i sitt föräldraskap. Ett bra uppbyggt föräldrastöd kan öka andelen barn som har goda relationer med sina föräldrar och därigenom öka barns möjlighet till en god hälsa och psykosocial utveckling. Familjecentraler utgör en hälsofrämjande arena med möjlighet att nå ut med ett brett föräldrastöd. I familjecentralerna samlokaliseras de fyra basverksamheterna öppen förskola, mödrahälsovård, barnhälsovård och förebyggande socialtjänst. Målgruppen är blivande föräldrar och barn i åldern 0-5 år med föräldrar. Syftet med familjecentralen är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar, vara tillgänglig som en nära mötesplats, stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar, skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga, erbjuda lättillgängligt tvärprofessionellt stöd samt vara ett kunskaps- och informationscenter. Bjuvs kommun har sedan några år tillbaka gjort stora satsningar på att bygga upp familjecentraler. Idag finns en i Bjuv, en i Billesholm och ytterligare en är planerad i Ekeby till år I familjecentralerna erbjuds förutom basverksamheterna bland annat individuellt föräldrastöd, föräldrastöd i grupp utifrån metoden Aktivt föräldraskap, temagrupper med inriktning på kost, hälsa och motion samt temastunder med innehåll såsom Alkohol och riskbruk, Språkutveckling, Positivt föräldraskap och Livet efter förlossningen. Det finns nu ett behov av att utvärdera den satsningen som gjorts av familjecentraler i Bjuv. Mål 1. En ökad andel invånare ska uppleva ett psykosocialt välbefinnande Mål 2. En ökad andel invånare ska uppleva ett emotionellt och praktiskt stöd i vardagen Utvärdera och utveckla familjecentraler i Bjuv, Billesholm och Ekeby. Påbörjas senast hösten 2012 Få till stånd en utvärdering av familjecentralerna och deras innehåll samt hur samverkan mellan de olika aktörerna fungerar. Utifrån utvärderingen ge förslag på utvecklingsområden. Stöd- och samordningsenheten Mödrahälsovård Barnhälsovård Folkhälsostrateg Drog- och brottsförebyggande samordnare Universitet/högskola Barn- och utbildningsnämnden Har en utvärdering genomförts? Har förslag på utvecklingsområden identifieras? 15

16 Prioriterat område 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar Åtgärd 2.4 Stödgruppsverksamhet för barn Uppväxtvillkoren för barn som växer upp i familjer, där missbruk, våld eller psykisk ohälsa förekommer, är ett omfattande samhällsproblem. Enligt nationella rapporter lever barn med en förälder som missbrukar och enligt Rädda barnen uppger vart tionde barn att de bevittnat våld i hemmet. Den psykiska ohälsan har samtidigt ökat nationellt det senaste decenniet. Ca procent av befolkningen lider av psykisk ohälsa och ca 5-10 procent uppskattas behöva psykiatrisk behandling. Det innebär att en stor andel barn växer upp i familjer där psykisk ohälsa och sjukdom förekommer. Barnen i dessa dysfunktionella familjer benämns ofta de glömda barnen, eftersom deras behov ofta hamnar i skymundan när föräldrarnas problematik synliggörs och blir föremål för stödjande insatser. Alltför ofta omfattas även ett och samma barn av problematik från flera av områdena och därtill en ekonomisk utsatthet. Barnen i dessa dysfunktionella familjer löper en större risk för att själva utveckla olika former av problem. Aktuell forskning visar på betydelsen av att nå barnen och föräldrarna i ett tidigt skede med olika stödinsatser för att uppnå positiva och skyddande effekter. Det finns därför ett behov av att utveckla kunskap och metoder kring dessa barn för att på ett tidigt stadium fånga upp dem och kunna erbjuda dem stöd och hjälp. Mål 1. En ökad andel invånare ska uppleva ett psykosocialt välbefinnande Mål 2. En ökad andel invånare ska uppleva ett emotionellt och praktiskt stöd i vardagen Ge adekvat stöd till barn som växer upp i familjer där missbruk, psykisk sjukdom och våld förekommer Genomföra en utbildningsinsats, kring barn som växt upp i familjer där missbruk, psykisk sjukdom och våld förekommer, som riktar sig till både interna och externa aktörer i kommunen som dagligen bemöter människor i sitt arbete. Utbilda personal i CAP-metoden* eller motsvarande och starta upp stödgruppsverksamhet för barn som växer upp i familjer där missbruk, psykisk sjukdom och våld förekommer. *CAP-metoden är en manualbaserad metod för stödgruppsverksamhet riktat till barn som växer upp i dysfunktionella familjer. Metoden riktar sig främst till barn i åldern 7-12 år. Syftet är att göra deltagarna medvetna om sitt eget sätt att reagera och lära sig nya handlingsstrategier samt att få möjlighet att dela sina tankar och erfarenheter med andra i samma situation. Kultur- och utbildningsförvaltningen Enheten för Arbete och tillväxt Handikappomsorgen Äldreomsorgen Bjuvsbostäder Privata skolformer Polis Primärvård Vuxenpsykiatrin Barn- och ungdomspsykiatrin Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Föreningslivet Ideella organisationer Religiösa samfund Folkhälsostrateg Drog- och brottsförebyggande samordnare Barn- och utbildningsnämnden Har en utbildningsinsats genomförts? Har personal utbildats i CAPmetoden eller motsvarande? Har en stödgruppsverksamhet startats upp? Påbörjas senast våren 2011 Utskottet för Arbete och tillväxt 16

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 1 YDRE KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 Antagen av Kf 70 2012-10-08 Dnr. KS 2012/ 0088 2 Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Inledning 3 De nationella övergripande och

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun Barn- och ungdomspolitiskt program Eksjö kommun Barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25, 121 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND...

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2017 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

Fritidsplan för Skurups kommun

Fritidsplan för Skurups kommun Styrdokument 1 (12) Fritidsplan för Skurups kommun 1 Styrdokument 2 (12) Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24 Innehåll Inledning... 3 Värdegrund... 4 Stöd och service... 6 Fritids- och rekreationsområden...

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 1 Inriktning av folkhälsoarbetet 2012 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor

Läs mer