Handlingsplan för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun"

Transkript

1 Handlingsplan för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

2 INLEDNING... 3 STRUKTUR... 4 GENOMFÖRANDE... 4 ÖVERGRIPANDE VISION... 5 PRIORITERADE MÅLOMRÅDEN OCH MÅL... 5 ORGANISATION... 6 STRATEGISKT ARBETE MED SOCIAL HÅLLBAR UTVECKLING... 8 PRIORITERAT OMRÅDE 1. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE ÅTGÄRD 1.1 MEDBORGARDIALOGER ÅTGÄRD 1.2 UNGDOMSINFLYTANDE ÅTGÄRD 1.3 JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPERSPEKTIVET I SAMTLIGA SKOLFORMER I BJUVS KOMMUN PRIORITERAT OMRÅDE 2. SOCIALA OCH EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ÅTGÄRD 2.1 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET OCH DEN SOCIALA DIMENSIONEN I STADSPLANERINGEN ÅTGÄRD 2.2 FRÄMJA BARN OCH UNGAS EMOTIONELLA OCH SOCIALA KOMPETENS I SKOLORNA ÅTGÄRD 2.3 UTVÄRDERING AV FAMILJECENTRALERNA ÅTGÄRD 2.4 STÖDGRUPPSVERKSAMHET FÖR BARN ÅTGÄRD 2.5 NÄTVERK HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATSER ÅTGÄRD 2.6 HÄLSOSAMT ÅLDRANDE ÅTGÄRD 2.7 UTVECKLA TRÄFFPUNKTEN SOM SOCIAL MÖTESPLATS FÖR ÄLDRE, FUNKTIONSHINDRADE OCH ANHÖRIGA ÅTGÄRD 2.8 HÄLSO- OCH SAMHÄLLSORIENTERING FÖR INVANDRARE ÅTGÄRD 2.9 FÖREBYGG ÖVERSKULDSÄTTNINGEN I BJUVS KOMMUN ÅTGÄRD 2.10 ÖKA MÅLUPPFYLLELSEN I GRUNDSKOLAN.21 ÅTGÄRD 2.11 MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN PRIORITERAT OMRÅDE 3. TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA OCH ANDRA DROGER ÅTGÄRD 3.1 UTVÄRDERING AV ÖREBRO PREVENTIONS PROGRAM (ÖPP) ÅTGÄRD 3.2 NÄTVERK FÖR ANTD-UNDERVISNINGEN I SKOLAN ÅTGÄRD 3.3 TOBAKSFRI GRAVIDITET OCH UPPVÄXT ÅTGÄRD 3.4 FRÄMJA IDROTTSFÖRENINGARNAS ANTD-ARBETE ÅTGÄRD 3.5 ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING ÅTGÄRD 3.6 TILLSYN AV ÖL- OCH TOBAKSFÖRSÄLJNING PRIORITERAT OMRÅDE 4. FYSISK AKTIVITET ÅTGÄRD 4.1 KOMMUNÖVERGRIPANDE GÅNG- OCH CYKELPLAN ÅTGÄRD 4.2 TRYGGA OCH SÄKRA SKOLVÄGAR ÅTGÄRD 4.3 UTEMILJÖER SOM FRÄMJAR FYSISK AKTIVITET ÅTGÄRD 4.4 UTVECKLA ARBETET MED FAR PRIORITERAT OMRÅDE 5. GODA MATVANOR ÅTGÄRD 5.1 KOSTPOLITISKT PROGRAM FÖR BJUVS KOMMUN ÅTGÄRD 5.2 FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA BLAND BARN OCH UNGA PRIORITERAT OMRÅDE 6. TRYGGA OCH SÄKRA MILJÖER ÅTGÄRD 6.1 NATTVANDRARNA ÅTGÄRD 6.2 TRYGGHETSVANDRING ÅTGÄRD 6.3 GRANNSAMVERKAN MOT BROTT ÅTGÄRD 6.4 NÄTVERK FÖR STÖD- OCH KONTAKTPERSONER INOM OMRÅDET VÅLD I NÄRA RELATIONER ÅTGÄRD 6.5 RUTINER VID OFFENTLIG UPPHANDLIG SOM MOTVERKAR AVTAL MED KRIMINELLA AKTÖRER ÅTGÄRD 6.6 KONTANTSMART BJUV TIDSPLAN OCH BUDGET BUDGET FÖR ÅTGÄRDERNA I HANDLINGSPLANEN ÅR BUDGET FÖR ÅTGÄRDERNA I HANDLINGSPLANEN ÅR BUDGET FÖR ÅTGÄRDERNA I HANDLINGSPLANEN ÅR BUDGET FÖR ÅTGÄRDERNA I HANDLINGSPLANEN ÅR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

3 Inledning I denna handlingsplan presenteras mål, åtgärder och utvecklingsområden som är aktuella för arbetet med social hållbar utveckling i Bjuvs kommun under åren Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i Bjuvs kommuns policy för socialt hållbar utveckling där de övergripande målsättningarna och inriktningen för arbetet anges. Syftet med handlingsplanen är att omsätta de övergripande målsättningarna i konkreta handlingar och åtgärder. Processen med att ta fram policyn och handlingsplanen har omfattat följande delmoment. Hälsoläget i kommunen har kartlagts och sammanställts i en Folkhälsoprofil för Bjuvs kommun Utifrån folkhälsoprofilen har fem prioriterade målområden identifierats som kommunen behöver arbeta mer aktivt med utifrån en folkhälsosynpunkt. Dessa områden kompletterades med ytterligare ett målområde för det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet. En inventering genomfördes över pågående arbete och utvecklingsbehov, dels i de kommunala verksamheterna, dels bland externa aktörer, såsom primärvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, Skåneidrotten, polis, näringsliv m.fl. Inventeringen utgjordes av dialogsamtal med företrädare för verksamheterna som hade en övergripande syn, såsom verksamhetschefer, ledningsgrupper, förskolans och skolans pedagogiska ledare samt nyckelpersoner inom de olika verksamheterna. Inventeringen genererade i ett stort antal åtgärder och utvecklingsområden som har legat till grund för utformningen av handlingsplanen. Åtgärderna har bearbetats i kommunens samordningsgrupp för folkhälsoarbetet, folkhälsorådet och det lokala brottsförebyggande rådet (Brå). En politikerutbildningsdag, Folkhälsa är politik, anordnades under våren Syftet var att fånga de politiska visionerna och tankarna för det framtida arbetet inom området Infallsvinklarna, som kom fram under denna dag, har också beaktats i utformningen av handlingsplanen. Handlingsplanen är tänkt att lägga grunden för ett kommunövergripande långsiktigt och strategiskt arbete inom området där nätverk och samverkansformer ytterligare ska utvecklas. En stor del av de arbeten som påbörjas under perioden för handlingsplanen är utvecklingsarbeten. Dessa utvecklingsarbeten utgör processer som ska påbörjas under perioden för handlingsplanen och som senare kommer att resultera i mer konkreta åtgärder. Det innebär att flera av åtgärderna kommer att implementeras först när formerna för dessa har arbetats fram. Några av åtgärderna är utvecklingsområden där omfattande arbeten redan har påbörjats, men där arbetet behöver vidareutvecklas eller utvärderas. Åtgärderna i handlingsplanen måste ses ur ett helhetsperspektiv. En åtgärd inom ett område har ofta synergieffekter även på övriga områdena. 3

4 Struktur Handlingsplanen är uppbyggd efter följande struktur: 1. Först presenteras den övergripande visionen för arbetet och de sex prioriterade områdena med tillhörande effektmål. 2. Därefter presenteras det strategiska arbetet för social hållbar utveckling, som inbegriper att stimulera, synliggöra, marknadsföra och följa upp arbetet, med tillhörande åtgärder. 3. Under respektive prioriterat område presenteras sedan ett antal åtgärder och utvecklingsområden. Till varje åtgärd har ett eller flera av de övergripande effektmålen kopplats. Under varje åtgärd finns även ett delmål formulerat som ett processmål i förhållande till åtgärden eller som ett effektmål i förhållande till åtgärdens målgrupp. Vidare beskrivs hur varje åtgärd ska genomföras, samverkansparter, vilken nämnd som ansvarar för att åtgärden genomförs samt hur åtgärden ska följas upp. Folkhälsostrategen och brotts- och drogsamordnaren har en samordnande funktion inom varje åtgärd samt ansvarar för att åtgärden följs upp. Under varje åtgärd anges även när arbetet med respektive åtgärd senast ska påbörjas. 4. Slutligen presenteras en budget över åtgärderna fördelat på varje år i handlingsplanen samt hur arbetet ska följas upp och utvärderas. Genomförande Under varje åtgärd finns en beskrivning på hur åtgärden kan genomföras. Beskrivningen ska ses som ett förslag på ett möjligt genomförande. Inför varje åtgärd kommer arbetsgrupper sättas samman där de olika samverkansparterna kommer att ingå. Arbetsgrupperna kommer att utses av folkhälsorådet och lokala Brå. I arbetsgrupperna kommer det mest lämpliga tillvägagångssättet för att genomföra respektive åtgärd att diskuteras. Det är därför möjligt att detaljerna i genomförande kommer att förändras med tiden. 4

5 Övergripande vision Den övergripande visionen för arbetet med social hållbar utveckling i Bjuvs kommun är följande: Bjuvs kommun ska vara en trygg kommun att leva i där alla har förutsättningarna att uppnå en god hälsa och välbefinnande på lika villkor Prioriterade målområden och mål Nedan presenteras de sex prioriterade områdena som handlingsplanen fokuserar på med tillhörande effektmål: 5

6 Organisation för arbetet med socialt hållbar utveckling För att få till ett strukturerat och samordnat hälsofrämjande- och förebyggande arbete i Bjuvs kommun har en organisation för arbetet utformats. Organisationen består dels av en politisk styrgrupp, dels av en beredning på tjänstemannanivå. Se organisationsskiss nedan: Styrgruppens roll är att: Påverka kommunala och regionala beslut i en riktning som främjar en socialt hållbar utveckling. Omsätta nationella, regionala och lokala mål till handling i arbetet med social hållbar utveckling Vara remissinstans vid beslut som rör området för socialt hållbar utveckling Bereda förslag till budget, verksamhetsplan samt verksamhetsberättelse, så att parterna kan följa utvecklingen av arbetet med socialt hållbar utveckling Initiera och beakta att policy och handlingsplan för socialt hållbar utveckling följs upp, omprioriteras och revideras vid behov Kartlägga och analysera utvecklingen av folkhälsan, alkohol-, drog- och de brottsförebyggande frågorna i kommunen Beredningens roll är att: Lämna förslag till mål och inriktning för arbetet med social hållbar utveckling som bygger på kartläggningar av den sociala hållbara utvecklingen i kommunen Stödja och utveckla arbetet tillsammans med myndigheter, organisationer, föreningsliv, näringsliv m.fl. Utifrån fastställd policy och handlingsplan prioritera samt initiera insatser som främjar en socialt hållbar utveckling 6

7 Aktivt medverka till att utveckla arbetsmetoder inom de tre områdena alkohol- och drogförebyggande arbete, brottsförebyggande arbete och folkhälsoarbete som utgör grunden för en socialt hållbar utveckling Följa upp och utvärdera vidtagna insatser Verkställa de beslut som tas och föra dem vidare i respektive verksamhet. Tillsätta verksamhetsövergripande arbetsgrupper för att arbeta med de insatser som beslutats om. Fungera som ett tvärsektoriellt samverkansorgan mellan kommun, Region, näringsliv och ideella föreningar 7

8 Strategiskt arbete med socialt hållbar utveckling För att få igång ett strategiskt och systematiskt arbete för socialt hållbar utveckling i kommunen är en samsyn kring policyn och handlingsplanen centralt. En annan framgångsfaktor är att de planerade åtgärderna i handlingsplanen integreras i de verksamheter som redan idag bedrivs i kommunen och att de blir en naturlig del av den ordinarie verksamheten. Det kräver bland annat en långsiktig planering när åtgärderna implementeras samt att det finns en kunskap kring vad det hälsofrämjande och förebyggande arbetet innebär för den egna verksamheten. I det strategiska arbetet är det därför viktigt att skapa en hållbar organisation, processer och mötesplatser för information, utbildning, planering och marknadsföring av arbetet kring social hållbar utveckling, policyn och handlingsplanen. Vidare krävs kunskapsunderlag, baserat på epidemiologiska data, brottsstatistik, trygghetsmätningar och andra nationella, regionala och lokala undersökningar, som kan utgöra underlag för prioriteringar. Det ska också ligga till grund för en systematisk planering och uppföljning av arbetet som är integrerad i kommunens övriga planerings- och uppföljningsprocesser. Prioriterat mål för åren : Mål 1. Genom ett strategiskt och systematiskt arbete verka för att uppnå kommunens övergripande vision för arbetet med social hållbar utveckling. Stimulera arbetet med socialt hållbar utveckling i kommunen samt följa upp insatserna i handlingsplanen Årligen upprätta en verksamhetsplan för arbetet som tar sin utgångspunkt i den långsiktiga handlingsplanen för social hållbar utveckling. Årligen upprätta en verksamhetsberättelse som syftar till att följa upp resultatet av arbetet med social hållbar utveckling. Effekterna av arbetet följs upp och utvärderas med Välfärdsbokslut* som varje år integreras i det kommunala budget- och bokslutsarbetet. Välfärdsbokslutet ligger även till grund för nya prioriteringar inom området. *Välfärdsbokslut beskriver medborgarnas välfärd och hälsa med utgångspunkt från indikatorer kopplade till de nationella folkhälsomålen och som samtidigt är relevanta ur ett lokalt perspektiv. Välfärdsbokslutet är ett underlag för politikers val av insatser och stimulerar en diskussion kring vägval i den lokala välfärdspolitiken. Kommunen Region Skåne Länsstyrelsen Kommunförbundet Skåne Föreningsliv Näringsliv Organisationer Medborgare Folkhälsorådet Har en verksamhetsplan upprättats? Har en verksamhetsberättelse utformats? Har verktyget Välfärdsbokslut använts för att följa upp insatserna och utgöra underlag för nya prioriteringar? 8

9 Informera och sprida kunskap kring faktorer som påverkar utvecklingen av ett socialt hållbart samhälle Synliggöra arbetet med social hållbar utveckling genom att regelbundet lyfta fram de insatser som genomförs och resultatet av dessa insatser Arrangera temaföreläsningar/seminarier inom aktuella områden för social hållbar utveckling för nämnder, medborgare, föreningsliv, näringsliv m fl. samt marknadsföra arbetet via media, kommunens hemsida samt andra webbaserade forum. Presentera arbetet för social hållbar utveckling för verksamheter, till nämnder, medborgare och övriga berörda av arbetet. Genomförs kontinuerligt och följs upp årligen Kommunen Region Skåne Länsstyrelsen Kommunförbundet Skåne Föreningsliv Näringsliv Organisationer Medborgare Folkhälsorådet Har temaföreläsningar och seminarier genomförts? Har arbetet med social hållbar utveckling presenterats för olika grupper? 9

10 Åtgärd 1.1 Medborgardialoger Prioriterat område 1. Delaktighet och inflytande I internationella jämförelser ligger valdeltagandet högt i Sverige, men de senaste åren har det sjunkit. Särskilt oroande är att det finns stora skillnader mellan olika kommuner, valkretsar och områden. I Bjuv ligger valdeltagandet lågt i förhållande till riket som helhet. Undersökningar visar dock att merparten av svenskarna är intresserade av att diskutera samhällsfrågor och politiska frågor samt påverka beslut som får konsekvenser för den egna vardagen, men trenden går mot att individer väljer andra forum än den traditionella partipolitiken. För att fånga medborgarnas engagemang är det därför viktigt att öppna upp för en dialog på deras villkor. Det kan handla om att använda nya arenor, forum och olika metoder. Syftet med att föra in medborgardialoger i kommunens styrprocess och utvecklingsarbete är att skapa en insyn i den kommunala beslutsprocessen, öka kunskapen om systemet och utveckla ett samspel mellan de som styr och de som blir styrda. Genom medborgardialoger integreras de värderingar och erfarenheter som råder bland invånarna samman med de faktakunskaper som tjänstemännen tar fram inför ett beslut. Samtidigt som demokratin stärks ökar också effektiviteten i de kommunala verksamheterna när invånarnas erfarenheter tillvaratas. Grunden för ett systematiskt arbete med medborgardialoger är att någon form av ramverk utvecklas. Ett ramverk stödjer också utvecklingen av en intern kultur med medborgarfokus. Mål 1. Valdeltagandet ska öka Mål 2. Tilltron till myndigheter och förtroendevalda ska öka Utveckla fungerande former för medborgardialoger Påbörjas senast våren 2011 Utbildningsdag för förtroendevalda för att arbeta fram ett ramverk för medborgardialog genom olika forum. Genomföra medborgardialoger, genom olika forum, utifrån det framarbetade ramverket. Förtroendevalda Valnämnden Kommunledning Informatör Folkhälsostrateg Drog- och brottsförebyggande samordnare Kommunfullmäktige Har en utbildningsdag genomförts? Har medborgardialoger genomförts? 10

11 Åtgärd 1.2 Ungdomsinflytande Prioriterat område 1. Delaktighet och inflytande Ungas verkliga möjlighet till delaktighet och inflytande är ett av ungdomspolitikens övergripande mål. Unga är också en prioriterad målgrupp i det nationella folkhälsomålet kring delaktighet och inflytande. En stor del av de beslut som påverkar ungdomar fattas och genomförs i kommunen. En satsning på ungas inflytande har många motiv. Det handlar om att skapa ett samhälleligt engagemang, stimulera till politiskt deltagande, men även att inkludera ungas röst i den politiska beslutsprocessen och säkerställa att politiken utgår från kunskap om de ungas levnadsvillkor. Riktade satsningar för att finna nya former för att öka ungdomsinflytandet i kommunen är betydelsefulla, men dessa ska ses som ett tillägg och inte ersätta möjligheten att utöva inflytande i de mer traditionella formerna. Annars är risken att ungdomar stängs ute från det vanliga politiska deltagandet och endast hänvisas till särskilda forum. I Bjuvs kommun finns ett behov av att utöka utbudet av meningsfulla fritidssysselsättningar för ungdomar. Utifrån detta behov kan olika former för ökad lokal ungdomsinflytande stimuleras och prövas samtidigt som förslag på fritidsaktiviteter kan utformas som grundar sig på ungdomarnas kunskaper, synpunkter och erfarenheter. Meningsfulla fritidsaktiviteter har i sin tur stor betydelse för det brotts- och drogförebyggande arbetet och ungdomarnas psykosociala hälsa. Åtgärden är nära sammankopplad med åtgärd 1.1 Medborgardialog där syftet är att hitta olika former och forum för att öka medborgardialogen med olika grupper i samhället. Mål 1. Valdeltagandet ska öka Främja ungdomarnas delaktighet i utformningen av meningsfulla fritidssysselsättningar i kommunen. Påbörjas senast våren 2011 Genomföra en inventering av ungdomarnas behov av fritidssysselsättningar där ungdomarna görs delaktiga i inventeringen genom olika forum, som t ex dialogträffar, ungdomskonferens, webbaserade dialoger. Inventeringen tillsammans med tillgänglig forskning och goda exempel från andra kommuner utgör underlag till mer långsiktiga strategier för att utforma förslag på meningsfulla fritidssysselsättningar för ungdomarna i kommunen. Ungdomsfullmäktige Fritidsgårdarna Ungdomssekreterarna Futurum Föreningslivet Folkhälsostrateg Drog- och brottsförebyggande samordnare Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Har en inventering genomförts? Har en långsiktig strategi tagits fram? 11

12 Prioriterat område 1. Delaktighet och inflytande Åtgärd 1.3 Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet i samtliga skolformer i Bjuvs kommun En viktig del i att främja en god folkhälsa är att stärka och utveckla människors resurser och möjligheter att utöva delaktighet och inflytande, både i sina egna liv och i samhället i stort. I ett demokratiskt samhälle ska alla ha möjlighet att påverka sin livssituation oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. En viktig förutsättning för att medborgarna ska få lika rättigheter till delaktighet och inflytande är att motverka diskriminering i samhället och öka jämställdheten mellan män och kvinnor. Skolan har en viktig roll i att förmedla och diskutera värden och förhållningssätt till andra. Lagen om diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ålägger förskolor och skolor att upprätta likabehandlingsplaner. Syftet är att främja likabehandling samt förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. För att likabehandlingsplanerna ska kunna omsättas i ett aktivt jämställdhets- och likabehandlingsarbete krävs att skolledare och pedagoger har en gemensam kunskapsbas samt verktyg och metoder för att effektivt kunna arbeta med frågorna. I Bjuv är en stor andel av invånarna utrikesfödda och jämställdheten mellan män och kvinnor är låg 1. Det finns därför ett stort behov av att arbeta med jämställdhetsfrågorna och att främja ett skolklimat där det finns en tolerans för mångfald. Mål 1. Tilltron till andra människor ska öka Mål 2. Jämställdhetsindex ska förbättras Integrera ett aktivt arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågorna i Bjuv kommuns samtliga skolformer Påbörjas senast våren 2014 Inventera hur skolorna i Bjuvs kommun arbetar med jämställdhets- och mångfaldsfrågorna samt vilka behov som föreligger för att utveckla arbetet. Utifrån inventeringen anordna en inspirationsföreläsning om modeller för att arbeta med jämställd- och mångfaldhetsarbetet samt utarbeta ett förslag på hur ett systematiskt jämställd- och mångfaldhetsarbete skulle kunna integreras i skolorna. Utbilda personal i metoder för att på ett systematiskt sätt arbeta med jämställdhets- och mångfaldsfrågor i för- och grundskolor. Förskola Grundskola Fritidsledare Ungdomssekreterare Flyktingsamordnare Futurum Ungdomsfullmäktige Folkhälsostrateg Samordnare för drog- och brottsförebyggande arbete Barn- och utbildningsnämnden Har en inventering genomförts? Har en inspirationsföreläsning genomförts? Har förslag på utformning utarbetats i linje med inventeringen? Har personal utbildats? 1 Ca 20 procent av Bjuvs invånare är utrikesfödda och när det gäller jämställdhetsindex placerar sig Bjuv på 272 plats av 290 kommuner, där den bästa placeringen är 1 och den sämsta placeringen är 290 (år 2006). 12

13 Prioriterat område 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar Åtgärd 2.1 Folkhälsoperspektivet och den sociala dimensionen i stadsplaneringen Folkhälsoperspektivet och den sociala dimensionen är en viktig del i att skapa en hållbar stadsplanering. Stadsplanering har stor påverkan på folkhälsan och människans känsla av gemenskap och trygghet i samhället. Det kan handla om att skapa förutsättningarna för naturliga mötesplatser över generationsgränserna, att segregation motverkas genom en bostadsplanering som inbegriper varierade hustyper och storlekar med olika ägandeformer eller att underlätta en fysiskt aktiv vardag genom att planera för sammankopplade gång- och cykelstigar, tillgänglighet till parker och natur och idrottsanläggningar samt möjlighet till spontanidrott. Vidare är tillgång till en bra kollektivtrafik, offentlig service och affärer betydelsefullt. Särskilt viktigt är det att se till barns, äldres och funktionshindrades perspektiv. Delaktigheten hos invånarna i stadsplaneringen är central för att undvika ett ovanifrånperspektiv där vi planerar för människan och inte utifrån invånarnas egna behov. För att lyfta fram de sociala aspekterna krävs att kommunens samlade kompetens tas tillvara i stadsplaneringen och att de tvärsektoriella kunskaperna ökar. De förvaltningar där de sociala frågorna och folkhälsa är centrala bör i högre grad involveras i stadsplaneringen. Översiktsplanen (ÖP) i Bjuvs kommun, där kommunens politiska viljeyttring för framtida planering redovisas, bör revideras så att de övergripande visionerna och målsättningarna kring folkhälsa och de sociala faktorerna tydligare framträder. En utveckling av kommunens kartdatabas, GEOSEMCA, för att integrera indikatorer för sociala frågor och folkhälsa skulle kunna innebära bättre förutsättningar för att ta fram väl underbyggda underlag för hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB) och sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) i planprocesserna. Prioriterade mål för perioden är Mål 1. En ökad andel individer ska uppleva ett psykosocialt välbefinnande Utveckla stadsplaneringen utifrån hållbarhetsaspekter där det sociala perspektivet får ett självklart fokus. Påbörjas senast våren 2012 Bilda en tvärsektoriell nätverksgrupp för att utforma ett arbetssätt för hur det sociala perspektivet effektivt kan integreras i stadsplaneringen. Revidera översiktsplanen för att tydligare belysa folkhälsoperspektivet och de sociala faktorerna i stadsplaneringen. Utveckla kommunens kartdatabas, GEOSEMCA, genom att integrera indikatorer för sociala frågor och folkhälsa i kartdatabasen som sedan kan utgöra en grund för hälso- och sociala konsekvensbeskrivningar i planärenden. Stadsbyggnadsförvaltningen Projekt- och utförarenheten Enheten för Arbete och tillväxt Kultur- och utbildningsförvaltningen Bjuvsbostäder Vård- och omsorgsförvaltningen Kommunledningskontoret Länsstyrelsen Skåneidrotten Folkhälsostrateg Drog- och brottsförebyggande samordnare Kommunstyrelsen Har en tvärsektoriell nätverksgrupp bildats? Har ett tydligare folkhälso- och socialt perspektiv integrerats i översiktsplanen? Har kommunens kartdatabas utvecklats för att utgöra en grund för hälsooch sociala konsekvensbeskrivningar? 13

14 Prioriterat område 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar Åtgärd 2.2 Främja barn och ungas emotionella och sociala kompetens i skolorna För att främja en bra psykosocial miljö på skolan är arbetet med elevernas sociala och emotionella kompetens centralt. Det finns idag flera utvärderade pedagogiska metoder där eleverna ges möjlighet att förstå och hantera egna och andras känslor på ett bra sätt. Elevernas samspelsförmåga stärks och de får verktyg att fatta vettiga beslut och träning i att överblicka konsekvenserna av olika handlingar. Ett systematiskt arbete med elevernas sociala och emotionella kompetens skapar en trygg och välfungerande skolmiljö, vilket bidrar till bättre skolprestationer och förebygger både utåtagerande och inåtvända psykiska problem samt har effekter på alkohol-, drog- och tobaksanvändning samt mobbning. I Bjuvs skolor arbetar man utifrån flera olika metoder inom området, men det saknas ofta en röd tråd och en kontinuitet. För andra kunskaper, såväl som för socialt och emotionellt lärande, fungerar den undervisning bäst som bygger på ett systematiskt arbete under lång tid. För att skapa en röd tråd i arbetet krävs det regelbunden avsatt tid på schemat, en utarbetad kursplan och en gemensam metod med stigande svårighetsgrad, som kan användas från åk f-9 samt IVprogrammet i Bjuvs kommun. En gemensam metod skulle också innebära att eleverna känner igen sig i övningarna genom alla årskurserna och det blir lättare för pedagogerna att bygga på i de påföljande årskurserna. Mål 1. En ökad andel individer ska uppleva ett psykosocialt välbefinnande Mål 2. En ökad andel invånare ska uppleva ett emotionellt och praktiskt stöd i vardagen Främja barns och ungas psykosociala hälsa genom att arbeta fram ett gemensamt arbetssätt, i Bjuvs kommuns skolor, för att arbeta med barns och ungas emotionella och sociala kompetens. Inventera hur de metoder, som används för att främja barns och ungas sociala och emotionella kompetens, fungerar i praktiken i Bjuvs skolor samt vilka behov som föreligger för att utveckla arbetet. Utifrån behoven anordna ett dialogseminarium kring hur arbetet med barns och ungas sociala och emotionella kompetens skulle kunna utvecklas och göras mer enhetligt i kommunen. Påbörja utvecklingsarbetet inom ett skolområde i taget i nära samverkan med fritidsgårdarna. Grundskolan Futurum Fritidsgårdarna Fritidshemmen Ungdomsfullmäktige Ungdomssekreterarna Stöd- och samordningsenheten Region Skåne Folkhälsostrateg Drog- och brottsförebyggande samordnare Barn- och utbildningsnämnden Har en inventering genomförts? Har ett seminarium genomförts? Har utvecklingsarbetet påbörjats inom ett skolområde? Påbörjas senast hösten

15 Prioriterat område 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar Åtgärd 2.3 Utvärdering av familjecentralerna Ett utvecklat universellt förebyggande föräldrastöd kan bidra till att vända den negativa utvecklingen av barn och ungas psykiska och fysiska hälsa. Föräldrarna är sina barns starkaste normgivare och därigenom de som har störst inflytande över dem. Det är därför betydelsefullt att föräldrarna får stöd och hjälp i sitt föräldraskap. Ett bra uppbyggt föräldrastöd kan öka andelen barn som har goda relationer med sina föräldrar och därigenom öka barns möjlighet till en god hälsa och psykosocial utveckling. Familjecentraler utgör en hälsofrämjande arena med möjlighet att nå ut med ett brett föräldrastöd. I familjecentralerna samlokaliseras de fyra basverksamheterna öppen förskola, mödrahälsovård, barnhälsovård och förebyggande socialtjänst. Målgruppen är blivande föräldrar och barn i åldern 0-5 år med föräldrar. Syftet med familjecentralen är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar, vara tillgänglig som en nära mötesplats, stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar, skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga, erbjuda lättillgängligt tvärprofessionellt stöd samt vara ett kunskaps- och informationscenter. Bjuvs kommun har sedan några år tillbaka gjort stora satsningar på att bygga upp familjecentraler. Idag finns en i Bjuv, en i Billesholm och ytterligare en är planerad i Ekeby till år I familjecentralerna erbjuds förutom basverksamheterna bland annat individuellt föräldrastöd, föräldrastöd i grupp utifrån metoden Aktivt föräldraskap, temagrupper med inriktning på kost, hälsa och motion samt temastunder med innehåll såsom Alkohol och riskbruk, Språkutveckling, Positivt föräldraskap och Livet efter förlossningen. Det finns nu ett behov av att utvärdera den satsningen som gjorts av familjecentraler i Bjuv. Mål 1. En ökad andel invånare ska uppleva ett psykosocialt välbefinnande Mål 2. En ökad andel invånare ska uppleva ett emotionellt och praktiskt stöd i vardagen Utvärdera och utveckla familjecentraler i Bjuv, Billesholm och Ekeby. Påbörjas senast hösten 2012 Få till stånd en utvärdering av familjecentralerna och deras innehåll samt hur samverkan mellan de olika aktörerna fungerar. Utifrån utvärderingen ge förslag på utvecklingsområden. Stöd- och samordningsenheten Mödrahälsovård Barnhälsovård Folkhälsostrateg Drog- och brottsförebyggande samordnare Universitet/högskola Barn- och utbildningsnämnden Har en utvärdering genomförts? Har förslag på utvecklingsområden identifieras? 15

16 Prioriterat område 2. Sociala och ekonomiska förutsättningar Åtgärd 2.4 Stödgruppsverksamhet för barn Uppväxtvillkoren för barn som växer upp i familjer, där missbruk, våld eller psykisk ohälsa förekommer, är ett omfattande samhällsproblem. Enligt nationella rapporter lever barn med en förälder som missbrukar och enligt Rädda barnen uppger vart tionde barn att de bevittnat våld i hemmet. Den psykiska ohälsan har samtidigt ökat nationellt det senaste decenniet. Ca procent av befolkningen lider av psykisk ohälsa och ca 5-10 procent uppskattas behöva psykiatrisk behandling. Det innebär att en stor andel barn växer upp i familjer där psykisk ohälsa och sjukdom förekommer. Barnen i dessa dysfunktionella familjer benämns ofta de glömda barnen, eftersom deras behov ofta hamnar i skymundan när föräldrarnas problematik synliggörs och blir föremål för stödjande insatser. Alltför ofta omfattas även ett och samma barn av problematik från flera av områdena och därtill en ekonomisk utsatthet. Barnen i dessa dysfunktionella familjer löper en större risk för att själva utveckla olika former av problem. Aktuell forskning visar på betydelsen av att nå barnen och föräldrarna i ett tidigt skede med olika stödinsatser för att uppnå positiva och skyddande effekter. Det finns därför ett behov av att utveckla kunskap och metoder kring dessa barn för att på ett tidigt stadium fånga upp dem och kunna erbjuda dem stöd och hjälp. Mål 1. En ökad andel invånare ska uppleva ett psykosocialt välbefinnande Mål 2. En ökad andel invånare ska uppleva ett emotionellt och praktiskt stöd i vardagen Ge adekvat stöd till barn som växer upp i familjer där missbruk, psykisk sjukdom och våld förekommer Genomföra en utbildningsinsats, kring barn som växt upp i familjer där missbruk, psykisk sjukdom och våld förekommer, som riktar sig till både interna och externa aktörer i kommunen som dagligen bemöter människor i sitt arbete. Utbilda personal i CAP-metoden* eller motsvarande och starta upp stödgruppsverksamhet för barn som växer upp i familjer där missbruk, psykisk sjukdom och våld förekommer. *CAP-metoden är en manualbaserad metod för stödgruppsverksamhet riktat till barn som växer upp i dysfunktionella familjer. Metoden riktar sig främst till barn i åldern 7-12 år. Syftet är att göra deltagarna medvetna om sitt eget sätt att reagera och lära sig nya handlingsstrategier samt att få möjlighet att dela sina tankar och erfarenheter med andra i samma situation. Kultur- och utbildningsförvaltningen Enheten för Arbete och tillväxt Handikappomsorgen Äldreomsorgen Bjuvsbostäder Privata skolformer Polis Primärvård Vuxenpsykiatrin Barn- och ungdomspsykiatrin Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Föreningslivet Ideella organisationer Religiösa samfund Folkhälsostrateg Drog- och brottsförebyggande samordnare Barn- och utbildningsnämnden Har en utbildningsinsats genomförts? Har personal utbildats i CAPmetoden eller motsvarande? Har en stödgruppsverksamhet startats upp? Påbörjas senast våren 2011 Utskottet för Arbete och tillväxt 16

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program 2011-2015 1 Inledning Folkhälsorådet har av Kommunstyrelsen fått i uppdrag att revidera det Alkohol- och drogpolitiska programmet som antogs av kommunfullmäktige 16 oktober

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan 2010 Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2006-05-24 med årlig revidering Reviderat av barn- och utbildningsnämnden den 20 juni 2010 Framtagna

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Personalpolicy 2012-2015

Personalpolicy 2012-2015 2012-01-02 Personalpolicy 2012-2015 Den här policyn är för dig som arbetar i Järfälla kommun. Omvärlden förändras ständigt och vi måste vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla våra verksamheter

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer