Förmögenhetsprövning inom olika trygghetssystem

Transkript

1 REGERINGSUPPDRAG 1 (30) Socialdepartementet Stockholm Förmögenhetsprövning inom olika trygghetssystem Socialdepartementets dnr S2007/10480/SP Försäkringskassan lämnar följande redovisning av regeringsuppdraget. Redovisningen har i samverkan tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter för Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Skatteverket. Sammanfattning I denna redovisning föreslås följande. En ny lag införs om beräkning av förmögenhet i vissa fall. I denna lag regleras vad som ska betraktas som förmögenhet vid prövning av rätten till bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd och bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Förmögenhetsprövningen för underhållsstöd, bilstöd och studiestöd avskaffas. Uppdraget Regeringen har den 6 december 2007 uppdragit åt Försäkringskassan att lämna förslag på hur den framtida förmögenhetsprövningen ska ske inom olika socialförsäkrings- och studiestödsförmåner. I uppdraget ingår också att definiera vad som efter den 1 januari 2008 ska avses med förmögenhet samt redogöra för hur förmögenhetsuppgifter ska inhämtas. Försäkringskassan ska i detta uppdrag samverka med CSN och Skatteverket. Berörda myndigheters administrativa kostnader ska belysas. I första hand ska förutsättningarna för en gemensam lösning för de berörda förmånerna analyseras. Försäkringskassan ska lämna de författningsförslag som behövs. Bakgrund Riksdagen har beslutat att förmögenhetsskatten ska avskaffas helt från och med den 1 januari 2007, genom att lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt (SFL) upphävts. Det innebär att den förmögenhetsredovisning som skulle ha Postadress Besöksadress Telefon PlusGiro Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se

2 REGERINGSUPPDRAG 2 (30) gjorts i deklarationen 2008 och som skulle ha baserats på en persons förmögenhet den 31 december 2007, inte behöver göras. Likaså avskaffas den skyldighet finansiella aktörer har att utfärda kontrolluppgifter för förmögenhet från och med taxeringsåret En slopad förmögenhetsskatt och ett avskaffande av kontrolluppgiftsskyldigheten får konsekvenser för de socialförsäkrings- och studiestödsförmåner som är inkomstprövade och där förmögenhetens storlek påverkar beräkningen av förmånerna. Under en övergångsperiod kopplas de berörda förmånerna till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Förmögenhetsprövningen för berörda förmåner Nedan redovisas kortfattat de olika socialförsäkrings- och studiestödsförmåner som berörs av någon form av inkomstprövning som inkluderar förmögenhetsuppgifter. Bestämmelserna i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (BTPL) Bostadstillägg till pensionärer m.fl. (BTP) är en inkomstprövad förmån. För sökanden och medsökanden (make/maka, partner och därmed likställd) beräknas nettoförmögenheten. Beräkningen sker enligt bestämmelserna i den numera upphävda SFL, dock med det undantaget att värdet av den bostad som sökanden bor i inte tas med vid förmögenhetsberäkningen. På förmögenhet räknas den faktiska ränteavkastningen som inkomst. Om förmögenheten överstiger konor för ogifta och kronor för makar ska 15 procent av den del som överstiger dessa respektive belopp läggas till övriga inkomster (förmögenhetstillägg). Beräkningarna utgår från förmögenheten den 31 december året före ansökan. (16 BTPL) I december 2007 fanns BTP-tagare som hade angivit att de har någon form av förmögenhet, varav av dessa personer hade en förmögenhet över kronor. Om BTP skulle beräknas med bortseende från denna förmögenhet beräknas försäkringsutgifterna öka med cirka 580 miljoner kronor. Om en slopad förmögenhetsprövning skulle innebära att de försäkrade som i dag inte har BTP på grund av för hög förmögenhet ansökte om BTP, skulle försäkringsutgifterna bli ytterligare cirka 470 miljoner kronor högre. Försäkringsutgifterna skulle då sammantaget öka med miljoner kronor. Bestämmelserna i lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd Reglerna för inkomstprövningen av äldreförsörjningsstöd (ÄFS) är identiska med reglerna för BTP (7 lagen om äldreförsörjningsstöd). Av dem som i december 2007 uppbar äldreförsörjningsstöd hade personer uppgivit att de hade någon form av förmögenhet, varav 121 personer hade en uppgiven förmögenhet som översteg kronor. Om man skulle bortse

3 REGERINGSUPPDRAG 3 (30) från förmögenheten vid beräkningen av äldreförsörjningsstödets storlek skulle försäkringsutgifterna öka med cirka 2 miljoner kronor. Bestämmelserna i förordningen (1988:890) om bilstöd till funktionshindrade Bilstöd kan lämnas i form av grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Det är bara anskaffningsbidraget som är inkomstprövat. Anskaffningsbidrag kan ges sökande vars årliga bruttoinkomst understiger kronor. Beloppet betalas ut i fallande skala där högsta ersättningsnivån är kronor och det lägsta kronor. Beräkning av bruttoinkomsten följer reglerna för BTP, även när det gäller förmögenhetens påverkan. Under 2007 betalades bilstöd i form av anskaffningsbidrag ut till 348 personer. Uppskattningsvis är det endast i en mindre andel ärenden som förmögenhet påverkar beräkningen av anskaffningsbidraget. Bestämmelserna i lagen (1993:737) om bostadsbidrag (BoL) Vad gäller bostadsbidrag (BOB) är det hushållets (sökanden, medsökanden och hemmavarande barn) nettoförmögenhet som ska fastställas. Beräkningen sker enligt bestämmelserna i den numera upphävda SFL, dock med det undantaget att värdet av den bostad som sökanden bor i inte tas med vid förmögenhetsberäkningen. Förmögenhet per den 31 december det år som bidrag betalas ut ska uppskattas av den sökande vid ansökningstillfället. Viss del av förmögenheten tillsammans med inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital samt vissa övriga inkomster är bidragsgrundande. Det är hushållets sammanlagda nettoförmögenhet över kronor som påverkar den bidragsgrundande inkomsten. Nettoinkomsten avrundas först nedåt till närmaste tiotusentals kronor. 15 procent av den del som överstiger kronor läggs till övriga inkomster (5 BoL). Förmögenhet kan även beaktas enligt den så kallade generalklausulen (27 BoL). Den anger att om det är uppenbart att sökanden på grund av hushållets inkomst- eller förmögenhetsförhållanden inte behöver det bidrag som kan beräknas enligt denna lag, får Försäkringskassan efter särskild utredning avslå en ansökan, dra in eller sätta ned bidraget. I december 2007 fanns det hushåll med bostadsbidrag som angav en nettoförmögenhet över kronor. Endast i fall påverkade förmögenheten bostadsbidragets storlek, vilket berodde på att hushållets sammanlagda inkomster låg under inkomstgränsen för reducering av bidraget. Bostadsbidraget sänktes med totalt kronor för dessa hushåll under den aktuella månaden. Den genomsnittliga förmögenheten bland hushåll med förmögenhet var knappt kronor.

4 REGERINGSUPPDRAG 4 (30) Bestämmelserna i lagen (1996:1030) om underhållsstöd (USL) En procent av den skattepliktiga förmögenheten beräknad enligt den upphävda SFL ska läggas till övriga inkomster, när det gäller återbetalning av underhållsstöd. Det återbetalningsbelopp som den bidragsskyldige ska betala beräknas på summan av inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. Därtill läggs vissa andra inkomster samt en procent av nettoförmögenheten till den del den överstiger kronor (26 första stycket 2 USL). Storleken av ett underhållsstöd reduceras om barnet har inkomster som beräknas på samma sätt som för den bidragsskyldiges återbetalningsskyldighet. Underhållsstödet (1 273 kronor) minskas med hälften av den del av den beräknade inkomsten som överstiger kronor per år. Inkomsterna beräknas efter den senaste taxeringen (10 USL). I februari 2008 fanns det inom underhållsstödssystemet 52 bidragsskyldiga föräldrar som hade en förmögenhet som påverkade storleken på hans eller hennes återbetalningsbelopp. Det är således endast ett fåtal bidragsskyldiga som är berörda av den nuvarande förmögenhetsprövningen inom underhållsstödet. När det gäller antalet barn som har så höga inkomster att de påverkar underhållsstödets belopp är det än mer ovanligt. När Underhållsstödsutredningen såg över reglerna i USL om barns inkomster fanns det endast 7 barn med inkomster över kronor per år. Se betänkandet Ett reformerat underhållsstöd (SOU 2003:42 s.161). Bestämmelserna om studiehjälp i form av extra tillägg i studiestödsförordningen (2000:655) (SsF) Elevens och föräldrarnas sammanlagda förmögenhet vid det senaste årsskiftet ska anges i ansökan om extra tillägg till studiehjälpen. Med förmögenhet avses sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda SFL. Vid beräkningen ska det dock bortses från privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt och skulder med säkerhet i sådan egendom (2 kap. 11 SsF). Om familjens sammanlagda förmögenhet överstiger kronor räknas 20 procent av den överstigande förmögenheten in i det ekonomiska underlaget (2 kap. 10 SsF). Under 2006 beviljades cirka studerande extra tillägg. Av dessa uppgav 168 sökande att de själva eller föräldrarna hade förmögenhet. Endast i 33 ärenden påverkade förmögenheten beräkningen av tillägget. Bestämmelserna om nedsättning vid återbetalning av studielån tagna efter den 30 juni 2001 i studiestödslagen (1999:1395) (SsL) samt i studiestödsförordningen (2000:655) (SsF) Från och med det år som en låntagare med studielån tagna efter den 30 juni 2001 (s.k. annuitetslån) fyller 50 år ska 20 procent av den förmögenhet, avrundat nedåt till helt tiotusental kronor, som överstiger 2,75 prisbasbelopp

5 REGERINGSUPPDRAG 5 (30) ( kronor för år 2008) läggas till den sammanlagda inkomsten (4 kap. 14 andra stycket SsL och 4 kap. 3 SsF). Som förmögenhet räknas låntagarens skattepliktiga förmögenhet enligt den upphävda SFL. Vid beräkningen ska det dock bortses från privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt och skulder med säkerhet i den egendomen. År 2006 hade totalt personer i åldrarna år annuitetslån, varav var återbetalningsskyldiga. Av de 352 personer med annuitetslån som var 50 år eller äldre och som ansökte om nedsättning, uppgav 23 personer att de hade förmögenhet. Av dessa hade 7 personer förmögenhet som översteg gränsen på 2,75 prisbasbelopp. Vid den efterkontroll av inkomsten för 2006 som CSN genomförde vid årsskiftet 2007/2008 fick CSN uppgift om förmögenhet från Skatteverket på en av de 352 personer som fått sitt årsbelopp nedsatt med hänsyn till sin inkomst. Prövning enligt nuvarande förmögenhetsbegrepp Socialförsäkrings- och studiestödssystemens inkomstprövningsregler bygger i stor utsträckning på vad som betraktas som förmögenhet enligt den numera upphävda SFL. Det finns enstaka undantag från detta, exempelvis neurosedynskadeersättning. SFL är detaljrik och innehåller bestämmelser om vilka tillgångar som är skattepliktiga. Innehavet av vissa av tillgångarna är mycket svåra att kontrollera, exempelvis kontanter och lösöre i lägenheten. Exempel på skattepliktiga tillgångar i 3 i den upphävda SFL är: privatbostadsfastigheter, aktier med vissa undantag, vissa livförsäkringar, till exempel kapitalförsäkringar, kontobehållningar med undantag för pensionssparkonton, fordran i pengar med mera, kontanter över kronor, inre lösöre som inte innehas för personligt bruk, exempelvis konst och antikviteter samt yttre lösöre som innehas för personligt bruk till den del det enskilda föremålets värde överstiger kronor, exempelvis bil, båt eller husvagn. Huvudregeln är att tillgångar tas upp till marknadsvärdet. Undantag gäller för exempelvis fastigheter, aktier och livförsäkringar. Fastigheter i Sverige tas upp till det värde som gäller som underlag för fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Privatbostadsrätt tas upp till ett belopp som motsvarar medlemmens andel i bostadsrättsföreningens förmögenhet.

6 REGERINGSUPPDRAG 6 (30) Den bostad som en sökande bor i räknas inte med i förmögenheten när det gäller BOB och BTP (5 BoL och 16 BTPL). Aktier värderas normalt till 80 procent av det senaste noterade värdet vid årets utgång (3 första stycket 4 och 12 SFL). Livförsäkringar i form av kapitalförsäkringar är normalt skattepliktiga och värderas till det försäkringstekniska återköpsvärdet med vissa tillägg (15 SFL). Pensionsförsäkringar, behållning på pensionssparkonton och flertalet livräntor är däremot undantagna från skatteplikt och ska därför inte räknas med som förmögenhet (3 första stycket 8 10 SFL). I 4 SFL anges att skulder ska dras av från värdet av tillgångarna. Kontokortsskulder och studielån är exempel på avdragsgilla skulder. Där anges också vilka skulder som inte är avdragsgilla. Utgångspunkter för ett framtida förmögenhetsbegrepp Som framgår av ovanstående innebär reglerna i SFL att vissa tillgångar är av en sådan karaktär att det saknas kontrollmöjligheter, exempelvis när det gäller kontanter samt inre och yttre lösöre. Ett nytt förmögenhetsbegrepp i socialförsäkrings- och studiestödssystemen bör därför ta hänsyn till dessa omständigheter vid utformandet av nya regler. Förmögenhetsbegreppet är komplicerat och påverkas också av att finansiella instrument från tid till annan förändras. Den specialkompetens som i dag finns på Skatteverket i dessa frågor är inte alls företrädd i samma utsträckning på Försäkringskassan och CSN. Så länge SFL var gällande behövde den enskilde handläggaren hos Försäkringskassan och CSN inte göra egna bedömningar av skattelagstiftningens tilllämpning utan kunde utgå från Skatteverkets tillämpning av SFL. När denna lag inte längre gäller, ställs det ökade krav på dessa handläggare att bedöma förmögenhetstillgångarna. Det är därför angeläget att regelverket till viss del förenklas. Det kan också beträffande vissa tillgångar, som inte har varit skattepliktiga enligt den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt, övervägas om de ska räknas med i ett nytt förmögenhetsbegrepp eller inte. Det rör sig till exempel om näringsfastigheter. En person kan äga hyresfastigheter eller jordbruksfastigheter (utöver sitt permanentboende) utan att detta påverkar en inkomstprövad förmån. Om en sådan näringsfastighet läggs i ett aktiebolag skulle det medföra att även onoterade bolag som innehåller näringsfastigheter skulle tas med vid förmögenhetsberäkningen. Överväganden När förmögenhetsskatten slopas finns det enligt Försäkringskassans uppfattning tre alternativa lösningar för utformningen av en framtida förmögenhetsprövning. Dessa redovisas nedan.

7 REGERINGSUPPDRAG 7 (30) Alternativ 1 Förmögenhetsprövningen av de berörda förmånerna slopas helt. En sådan lösning innebär administrativa förenklingar, men samtidigt kommer försäkringskostnaderna att öka avsevärt vad gäller BTP. Regeringsuppdraget är dock utformat så att detta alternativ inte särskilt omnämns. Det kan nämnas att Centrala studiestödsnämnden i sitt yttrande den 26 juni 2007 över Finansdepartementets promemoria Slopad förmögenhetsskatt m.m. (Fi2006/2460) anförde att förmögenhetsprövningen bör tas bort när det gäller återbetalning av studielån tagna efter den 20 juni 2001 och vid prövningen av rätten till extra tillägg. CSN vidhåller denna ståndpunkt. Försäkringskassan framförde motsvarande synpunkter vad gäller underhållstöd i sitt remissyttrande över nämnda promemoria. Försäkringskassan anser dock att förmögenhetsprövningen ska kvarstå för BOB, BTP och ÄFS. Ett slopande skulle inte bara öka försäkringskostnaderna avsevärt utan också strida mot grundprinciperna för dessa förmåner. Alternativ 2 Det finns i dag en skyldighet för banker och andra penningförvaltande institut att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. En motsvarande uppgiftsskyldighet till en annan statlig myndighet, exempelvis Försäkringskassan, skulle kunna åläggas banker med flera. En sådan lösning innebär dock ett problem ur integritetssynpunkt. Om banker med flera skulle lämna kontrolluppgifter på alla sina kunder, skulle Försäkringskassan få uppgift om ett stort antal personer som inte har socialförsäkrings- eller studiestödsförmåner. Detta är inte en acceptabel lösning, särskilt inte mot bakgrund av vad Lagrådet anfört i sin granskning av förslaget om slopad förmögenhetsskatt. Ska förslaget genomföras måste det rent praktiskt utformas så att Försäkringskassan respektive CSN skickar datafiler till banker och andra penningförvaltande institut på de personer som har någon av de berörda förmånerna. Denna lösning skulle möjligen kunna fungera när det gäller de stora penningförvaltande instituten, men det finns också många mindre institut för vilka en sådan överföring skulle innebära betydande kostnader. Sammantaget är detta alternativ knappast realistisk ur administrativ synpunkt, då Försäkringskassan sannolikt skulle behöva bygga upp ett förmögenhetsregister omfattande alla förmånstagare. Alternativ 3 Alternativet innebär att den enskildes uppgiftsskyldighet när det gäller förmögenhetsinnehav för beräkning av BOB, BTP och ÄFS kvarstår och att möjligheten för Försäkringskassan att göra stickprovskontroller av förmögenhetsinnehavet hos banker och andra penningförvaltande institut bibehålls. Ett sådant förslag kräver att förmögenhetsbegreppet förenklas så att det utan svårighet går att tillämpa på de aktuella ersättningarna.

8 REGERINGSUPPDRAG 8 (30) Enligt de bestämmelser som gäller för de olika socialförsäkringsförmånerna har banker med flera en skyldighet att på begäran av Försäkringskassan lämna ut uppgifter om en enskild person förmögenhetstillgångar. Motsvarande bestämmelser finns inte i studiestödsförfattningarna. Förslag Försäkringskassan och CSN förordar att alternativ 3 genomförs, det vill säga att förmögenhetsprövning avseende BOB, BTP och ÄFS bibehålls. Däremot föreslås förmögenhetsprövningen avskaffas i förhållande till underhållsstöd, bilstöd, studiehjälp i form av extra tillägg och vid återbetalning av studielån. Skatteverket har inget att invända mot detta. CSN har tidigare föreslagit att man ska bortse från förmögenheten vid beräkningen av extra tillägg och återbetalning av studielån. Försäkringskassan har motsvarande uppfattning när det gäller underhållsstödet. Båda dessa synpunkter framfördes i myndigheternas respektive remissvar på Finansdepartementets promemoria Slopad förmögenhetsskatt m.m. (Fi2006/2460). Remissvaren bifogas som bilaga till denna redovisning. Motivet till en slopad förmögenhetsprövning enligt ovan är att det endast undantagsvis förekommer att de sökande har förmögenhetstillgångar som påverkar beräkningen av förmånerna respektive återbetalningsskyldigheten. I ett stort antal ärenden måste däremot denna fråga utredas och bedömas, vilket medför ett administrativt merarbete både för myndigheterna och för den enskilde. Ur statsfinansiell synpunkt har ett slopande av förmögenhetsprövningen i dessa fall ytterst marginell betydelse. En slopad förmögenhetsprövning innebär att administrationen förenklas vilket leder till att kostnaderna minskar. Det borde därför vara möjligt att bortse från förmögenhetsprövningen i dessa förmåner. Det kan säkerligen finnas enskilda fall där slopandet av förmögenhetsprövningen kan upplevas som stötande av den breda allmänheten. Detta är dock en fråga av politisk karaktär. Denna redovisning behandlar enbart de administrativa konsekvenserna av ett slopande. Bilstöd Bedömning görs att en slopad förmögenhetsprövning påverkar anskaffningsbidragets utfall marginellt. Under 2007 betalades anskaffningsbidrag ut till 348 personer. I förhållande till de andra bidragen i bilstöd utgör anskaffningen en mycket liten del, knappt 3 procent anslaget för år Försäkringskassan har ingen statistik som visar i vilken utsträckning förmögenhetsprövningen påverkat dessa beslut. Men för den aktuella målgruppen torde den vara mycket begränsad. Av bidragsgruppernas konstruktion kan man med viss säkerhet dra slutsatsen att cirka 2/3 av anskaffningsmottagarna från år 2007 har en sjukeller aktivitetsersättning eller på annat sätt står helt utanför arbetskraften. Det innebär att dessa förmodligen har en mycket liten möjlighet att ackumulera några väsentliga tillgångar som kan påverka beräkningen av anskaffningsbidraget vid en slopad förmögenhetsprövning. Enligt uppgift från Försäkrings-

9 REGERINGSUPPDRAG 9 (30) kassans bilstödsenhet i Västervik som handlägger ärenden om bilstöd är det ovanligt att förmögenhetsprövningen påverkar bedömningen om anskaffningsbidrag. Däremot är utredningen av förmögenheten tidskrävande och uppfattas omständlig av sökande. Underhållsstöd Ett återbetalningsbelopp enligt lagen om underhållsstöd fastställs efter varje års taxering. Försäkringskassan får via datafil från Skatteverket förmögenhetsuppgifter för både bidragsskyldiga och barn som har en förmögenhet över 1,5 miljoner kronor. I denna promemoria anges att det i februari 2008 berörde 52 bidragsskyldiga och ännu färre barn. Att slopa förmögenhetsprövningen skulle innebära en kostnad på cirka kronor per år i form av minskade återbetalningar av underhållsstöd. Extra tillägg När det gäller tilldelning av extra tillägg inom studiehjälpen är det en liten och minskande grupp som ansöker om detta stöd. I de fall de sökande har en förmögenhet är det sannolikt att de även har vissa inkomster av förmögenheten, vilket gör att de redan på grund av denna inkomst kommer att överstiga inkomstgränsen för extra tillägg. Flertalet av dem som har extra tillägg har dessutom försörjningsstöd. Det innebär att kommunernas socialförvaltningar då har utrett deras ekonomiska ställning. Dessa utredningar tar CSN delvis del av (5 kap. 12 SsF). Det finns således inte någon anledning för CSN att i dessa ärenden genomföra någon kontroll av eventuell förmögenhet. Återbetalning av studielån När det gäller återbetalning av studielån så medför ett slopande av förmögenhetsprövningen inte några kostnader för staten. Det skulle endast påverka hur snabbt lånen betalas tillbaka. Genom den reform som infördes 2001 har återbetalningstiden kortats. De låntagare som inte har möjlighet att betala enligt huvudregeln, vilket innebär att lån ska betalas tillbaka på 25 år dock längst under det antal år som återstår till dess låntagaren fyller 60 år, har möjlighet att ansöka om nedsatt årsbelopp. Fram till 49 års ålder kan årsbeloppet sättas ned till 5 procent av inkomsten och därefter till 7 procent av inkomsten. Återbetalningstakten ökar alltså vid 50 års ålder även om förmögenheten inte beaktas vid återbetalningen. Av den undersökning som CSN gjort på det fåtal ärenden som hittills har omfattats av förmögenhetsprövning, framgår att det ökade inflödet av betalningar är litet. Även om antalet låntagare äldre än 50 år ökar är CSN:s uppfattning att beaktandet av förmögenhet inte påverkar inflödet till statskassan i så stor omfattning att det motiverar att ha kvar denna reglering, med den ökade administrativa kostnad det medför. Det är i sammanhanget även viktigt att påpeka att de inkomster som en eventuell förmögenhet genererar fortfarande alltid räknas med i inkomstunderlaget.

10 REGERINGSUPPDRAG 10 (30) Ett nytt förmögenhetsbegrepp Oavsett vilka förmåner som i framtiden ska omfattas av förmögenhetsprövningen föreslås att samma regler om förmögenhetsbegreppets utformning ska gälla för samtliga aktuella förmåner. En enklare och en till de aktuella förmånerna anpassad förmögenhetsberäkning än den som finns i SFL föreslås. Tillgångar som bör betraktas som förmögenhet De tillgångar som föreslås betraktas som förmögenhet i framtiden följer i stort den nuvarande regleringen som har funnits i SFL. Privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt I likhet med nuvarande regler ska endast privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt som inte utgör permanentbostad betraktas som förmögenhet. Taxeringsvärdet betraktas här som förmögenhet. Om fastigheten innehas med tomträtt tas endast den del av värdet som avser byggnaden upp som en tillgång. Om fastigheten ligger i utlandet anses 75 procent av marknadsvärdet vara en tillgång. Vad gäller privatbostadsrätt tas den upp till ett värde som motsvarar medlemmens andel i föreningens förmögenhet. Förmögenhetsvärdet beräknas som det sammanlagda taxeringsvärdet av föreningens fastigheter minskat med de skulder som föreningen har. Detta belopp delas sedan med medlemmens andelstal i föreningen. Småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet I likhet med nuvarande regler föreslås småhus på lantbruksenhet utgöra förmögenhet om det inte är permanentbostad. Taxeringsvärdet ska utgöra förmögenhet. Marknadsnoterade delägarrätter och fordringsrätter Som marknadsnoterade delägarrätter och fordringsrätter avses aktier, fondandelar, obligationer och liknande värdepapper. Här föreslås att de ska tas upp till 80 procent av den aktuella kursen. Aktuell kurs föreslås vara slutkursen sista handelsdagen på året. Detta är en förändring jämfört med nuvarande regler, enligt vilka lägsta betalda kursen den sista handelsdagen på året ska utgöra underlag för förmögenhetsvärdet. Försäkringskassan har ovan föreslagit att värdet av aktier och andra finansiella instrument ska ingå i förmögenhetsberäkningen. Då Skatteverket inte längre får några uppgifter om sådana tillgångar är det också angeläget att kontrollmöjligheterna för Försäkringskassan utökas. Värdepapperscentralen (VPC) omfattas inte i dag av någon skyldighet att lämna uppgifter om enskild persons aktieinnehav. En sådan uppgiftsskyldighet bör införas.

11 REGERINGSUPPDRAG 11 (30) Kontobehållning och kontanter Sammanlagda värdet av kontobehållning samt kontanter överstigande kronor ska ingå i förmögenhetsberäkningen. Undantag görs här för tillgångar på pensionsparkonton. Fordran En fordran i pengar ska i förmögenhetsberäkningen tas upp till sitt nominella belopp med tillägg för upplupen ränta. Vissa livförsäkringar och kapitalförsäkringar Vissa liv- och kapitalförsäkringar föreslås, liksom i den upphävda SFL, ligga till grund för förmögenhetsberäkningen. Försäkringskassan vill dock uppmärksamma regeringen på att det blir allt vanligare att ta ut allmän pension från 61 år för att placera den i en kapitalförsäkring som sedan betalas ut i 10 år från 65 års månaden. Detta innebär att utbetalningen från kapitalförsäkringen inte reducerar eventuellt bostadstillägg utan det kommer att vara värdet av försäkringen som reducerar bostadstillägget. Detta kan leda till att det tidiga uttaget av allmän pension till viss del kompenseras av bostadstillägg. Tillgångar som föreslås att inte betraktas som förmögenhet Inre och yttre lösöre Den tidigare skatterättsliga regleringen av förmögenheten innebar att såväl inre som yttre lösöre skulle räknas med vid fastställande av förmögenhet. Till dessa tillgångar räknas bland annat innehav av bil, båt, konst, smycken och andra värdeföremål. Försäkringskassan ser en liten risk med att det uppfattas som orättvist att inte ta med inre och yttre lösöre i förmögenhetsberäkningen. Det finns dock ingen möjlighet för Försäkringskassan att kontrollera och värdera dessa tillgångar. För att inre och yttre lösöre ska få någon påverkan på förmånerna krävs det att det sammanlagda värdet på tillgångarna överstiger kronor för den enskilde. Vid kontakt med handläggarna har det visat sig vara få fall där sökande uppger att han eller hon har sådana tillgångar. Om vi får reda på inre eller yttre lösöre är det sällan de får en reell påverkan på beräkning av förmånen. Mot denna bakgrund föreslås att värdet av inre och yttre lösöre inte ska räknas med vid beräkningen av förmögenhet. Författningsreglering av förmögenhetsbegreppet De socialförsäkrings- och studiestödsförmåner som berörs av regeringsuppdraget har det gemensamt att respektive förmånsförfattning hänvisar till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Om ett nytt förmögenhetsbegrepp införs kan övervägas om detta ska regleras i lag eller i en av regeringen utfärdad förordning.

12 REGERINGSUPPDRAG 12 (30) Försäkringskassan och CSN anser att det nya förmögenhetsbegreppet bör definieras genom ett beslut av riksdagen. Det innebär alltså att regleringen också fortsättningsvis bör ske genom lagstiftning. En sådan lag bör vara gemensam för samtliga berörda förmåner. I den lagstiftning som reglerar de olika förmånerna bör sedan hänvisning göras till den nya gemensamma lagen i stället för till den upphävda SFL. Till denna redovisning fogas förslag till lag (2008:xx) om beräkning av förmögenhet i vissa fall samt förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag, lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd, lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395), förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655) och förordning om ändring i förordningen (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder. Se bilaga med författningsförslag. Slopandet av förmögenhetsprövningen beträffande det extra tillägget bör införas från ett halvårsskifte. Det innebär att ändringen tidigast bör genomföras från den 1 juli Detta med hänsyn till att förändringen då inte påverkar beslut som redan fattats för läsåret 2008/2009. När det gäller förändringen vid återbetalning av studielån bör den däremot gälla från ett årsskifte vilket innebär att förändringen tidigast bör gälla från den 1 januari Kostnader Om alternativ 3 genomförs innebär detta att den manuella kontrollen av ärenden inom BOB, BTP och ÄFS kommer att utökas. Detta medför ett visst administrativt merarbete för Försäkringskassan samt för banker och andra penningförvaltande institut. Försäkringskassans övergripande bedömning är att försäkringskostnaderna kommer att vara relativt oförändrade om förslagen enligt denna redovisning genomförs. Att avskaffa förmögenhetsprövningen inom underhållsstödet och bilstödet ger endast en marginell ökning av försäkringsutgifterna, men detta vägs upp av betydligt lägre administrationskostnader. Handläggningskostnaderna för BOB, BTP och ÄFS kan komma att öka något då Försäkringskassan i större utsträckning kommer att behöva kontrollera sökandens uppgifter. Ansökningsblanketterna kommer troligen att behöva utökas med ytterligare frågor kring förmögenhet än vad som finns idag. I och med detta kan det också befaras att fler ansökningar än idag kommer att vara ofullständigt ifyllda. Förslaget innebär att vi lägger ansvaret på den sökande att redogöra för sin förmögenhet. Idag har handläggarna i stor utsträckning kopia på sökandes specifikation till självdeklarationen att stödja sig på när det gäller att ta fram förmögenhetsuppgifter. Erfarenhetsmässigt vet vi att vissa sökanden har svårigheter att uppge sin förmögenhet. Det finns en risk att detta kan komma att öka, dock innebär förslaget vissa förenklingar jämfört med dagens förmögenhetsberäkning.

13 REGERINGSUPPDRAG 13 (30) Cirka 20 procent av dem som uppbär BTP idag har någon typ av förmögenhet som påverkar beräkningen av förmånen. Cirka tre procent av BTP-tagarna äger en fastighet som inte är permanentbostad, i många av dessa fall torde det vara en fritidsfastighet som det handlar om. Uppskattad kostnad för att avskaffa förmögenhetsprövningen för underhållsstöd Försäkringskassan anser att en prövning av återbetalningsbelopp med beaktande av den bidragsskyldiges eventuella förmögenhet över 1,5 miljoner kronor skulle bli alltför kostsam. I februari 2007 fanns det bidragsskyldiga och boföräldrar. För det fall förmögenhetsprövningen ska vara kvar inom underhållsstödet skulle det innebära en manuell hantering när återbetalningsbelopp ska beräknas. I ärenden om bostadsbidrag ska den som ansöker om förmånen ange vilka tillgångar och skulder hushållet har om den sammanlagda förmögenheten överstiger kronor. Samma sak gäller för bostadstillägg. Förfrågan skulle således behöva skickas ut till de hushållen för att fånga upp det hundratal ärenden som är aktuella. Det skulle innebära administrations- och portokostnader på minst en miljon kronor per år att jämföra med de minskade återbetalningarna på kronor per år som ett slopande av förmögenhetsprövningen i underhållsstödet skulle innebära. Uppskattad kostnad för att avskaffa förmögenhetsprövningen för extra tillägg Under 2006 fick ca elever extra tillägg med i genomsnitt kronor vardera. Om ytterligare 33 personer (se sid. 4) skulle få tillägget på grund av avskaffad förmögenhetsprövning skulle det ge ett ökat utflöde på ca kronor. Detta ökade utflöde ska ställas i relation till de administrativa kostnader som kontrollen av lämnade förmögenhetsuppgifter medför. Vid en kontroll av personer uppgår enbart porto- och kuvertkostnaden vid inhämtande av uppgifter från den enskilde till ca kronor. Om CSN ska inhämta uppgifter från banker m.fl. kommer denna kostnad att öka. Därtill kommer utredningsarbete som kan beräknas till två timmar per ärende á 300 kronor per timme. Detta medför ökade kostnader med 7,9 miljoner kronor per år enbart avseende personalkostnader om CSN ska utreda samtliga ärenden. Även vid en mindre ärendemängd skulle de administrativa kostnaderna vara avsevärt högre än det ökade utflödet av extra tillägg vid ett borttagande av förmögenhetsprövningen. Uppskattad kostnad för att avskaffa förmögenhetsprövningen för nedsättning För år 2006 innebar förmögenhetsprövningen att CSN beslutade om årsbelopp som var kronor högre än de skulle ha varit om bara sammanlagd inkomst beaktats. Enbart den ökade personalkostnaden kan beräknas till 600 kronor per ärende. Detta medför att redan vid en ärendemängd på 1000 ärenden uppgår den ökade kostnaden till kronor. Till detta kommer kostnader för utskick till en-

14 REGERINGSUPPDRAG 14 (30) skilda på kronor. Om CSN ska inhämta uppgifter från banker m.fl. kommer denna kostnad att öka. Kontrollaspekter Försäkringskassan och FUT-delegationen har tidigare framfört problemen för administrationen att effektivt kunna kontrollera riktigheten i förmögenhetsredovisningen när dessa uppgifter inte längre finns hos Skatteverket. Ur ett rent kontrollperspektiv skulle alternativ 2 med lösningen att Försäkringskassan sänder en fil till penningförvaltarna på de personer som ansöker eller uppbär en sådan berörd förmån vara att föredra. Huvudförslaget enligt alternativ 3 innebär som i alternativ 2 att den sökande ska lämna förmögenhetsuppgifter i ansökan. Dessa uppgifter lämnas på heder och samvete. Att uppgifterna blir korrekta bör underlättas av förenklingsförslag över vad som ska betraktas som förmögenhet. Då vi inte längre genom ett informationsutbyte mellan Försäkringskassan och Skatteverket kommer att kunna få tillgång till förmögenhetsuppgifter och då vi inte på grund av integritetsaspekter och administrativa kostnader anser att en uppgiftsskyldighet för banker och andra penningförvaltande institut att generellt lämna kontrolluppgifter till Försäkringskassan är lämpligt, återstår enligt alternativ 3 möjligheten att göra stickprovskontroller. Försäkringskassan använder sedan flera år tillbaka risk- och väsentlighetsanalyser som en del i arbetet att motverka felaktiga utbetalningar i socialförsäkringen. Analyserna ingår i verksamhetsplaneringen och uppdateras varje år för att kunna vara ett underlag till Försäkringskassans årliga kontrollplan. I genomförda riskanalyser för bostadsbidrag, bostadstillägg till pensionärer m.fl., samt underhållsstöd har inte bristande förmögenhetsredovisning varit det som ansetts ha högst risk. Det är större risk med att man redovisat felaktig hushållskonstellation samt felaktiga inkomster. Detta talar för att det nu när förmögenhetsuppgifterna inte längre kommer att finnas hos Skatteverket kommer att vara tillräckligt med stickprovskontroller hos banker och andra penningförvaltande institut. Omfattningen av dessa kontroller får beslutas utifrån genomförda riskanalyser och kan med fördel förändras över tid. Det övergripande målet för Försäkringskassans kontrollstrategi är att betala ut rätt ersättning till rätt person i rätt tid. Besluten ska vara rätt från början. Försäkringskassan prioriterar därför kontroller i handläggningen före efterkontroller. För tillfället pågår olika aktiviteter med syftet att bygga in kontroller i ITsystemen som ska förhindra felaktiga utbetalningar. Utveckling av kontrollfunktionerna inom IT-systemen prioriteras vilket kommer att resultera i att det under 2008 och 2009 kommer att finnas effektivare kontrollmöjligheter i systemen. Det pågår också ett arbete med att utveckla en slumpgenerator som möjliggör att en förutbestämd andel/antal ärenden per förmån faller ut för kontroll. Dessa ärenden visas upp inför handläggning så att handläggaren vet vilka ärenden som ska kontrolleras. Generatorn ska slumpmässigt markera ärenden för kontroll innan beslut har skett. Det kan röra sig om ärenden där en begäran om

15 REGERINGSUPPDRAG 15 (30) ersättning inkommit. Det kan också vara ett pågående ärende där en kontroll ska göras innan nästa utbetalning. Vidare ska det vara möjligt att slumpvis välja ut ärenden i de fall en person har flera utbetalningar under begränsad period. FUT-delegationen har lämnat synpunkter på ovanstående kontrollaspekter. De anser att inriktningen på allt kontrollarbete bör vara att så långt som möjligt hämta information från källan och att detta sker automatiskt. Försäkringskassan bör således, så som skissats i alternativ 2, skicka datafiler till banker och andra penningförvaltande institut på de personer som har någon av de berörda förmånerna. Detta bör vara huvudregeln och vid behov kan särlösningar diskuteras för de mindre instituten, t.ex. i form av stickprov. Det bör, med Skatteverkets hjälp, vara möjligt att identifiera de penningförvaltare som svarar för de stora förmögenhetsvärdena och där modellen med datafiler är en rimlig ordning. Att förmögenhetskontrollen bara skulle bestå av stickprov förefaller orimligt när ersättningen ska baseras på förmögenhetsuppgifter. Dessutom blir det en ökad administration. Det blir också svårare för ersättningstagaren att veta att han/hon gör rätt. Det vill säga risken för såväl oavsiktliga som avsiktliga fel ökar väsentligt samtidigt som det blir ett omodernt och bristfälligt kontrollsystem. FUT-delegationen anser att även inre och yttre lösöre bör ingå i förmögenhetsberäkningen. Det skulle uppfattas som stötande om man kan köra runt i lyxbilar eller inneha dyrbara båtar samtidigt som man uppbär bostadsbidrag eller bostadstillägg. Ersättningstagaren bör redovisa sådana tillgångar till Försäkringskassan på heder och samvete. Innehav av bil kan enkelt kontrolleras. För övriga delar kan kontroll ske exempelvis genom försäkringsbolag (båtar) eller genom hembesök. Försäkringskassan vidhåller dock sin uppfattning enligt tidigare resonemang.

16 REGERINGSUPPDRAG 16 (30) Försäkringskassan har i detta uppdrag samverkat med Centrala studiestödsnämnden och Skatteverket. Förslagen som rör Centrala studiestödsnämnden har godkänts av generaldirektör Kerstin Borg Wallin. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Curt Malmborg i närvaro av chefsjurist Eva Nordqvist, försäkringsdirektör Birgitta Målsäter, försäkringsdirektör Gunnar Johansson, verksamhetsområdeschef Annika Fröling och verksamhetsutvecklare Richard Wirenius, den senare som föredragande. Curt Malmborg Richard Wirenius

17 REGERINGSUPPDRAG BILAGA 17 (30) Författningsförslag Förslag till lag (2008:xx) om beräkning av förmögenhet i vissa fall Härigenom föreskrivs följande. 1 I denna lag regleras vad som ska betraktas som förmögenhet vid prövning av rätten till 1. bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., 2. äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd och 3. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag. 2 Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tilllämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229) och omfattar också motsvarande utländska företeelser om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. 3 Med förmögenhet avses värdet av den försäkrades tillgångar efter avdrag för hans eller hennes skulder. Tillgångar 4 Vid beräkning av förmögenhet ska som den försäkrades tillgångar tas upp 1. privatbostadsfastighet och privatbostadsrätt, 2. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet som på grund av ägarens begäran enligt 2 kap. 9 tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229) är näringsfastighet, 3. livförsäkring med undantag för a) pensionsförsäkring samt b) livförsäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpbar, 4. marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt, 5. kontanta medel och kontobehållning, med undantag för behållning på pensionssparkonto, till den del dessa tillgångar sammanlagt överstiger kronor och 6. fordran i pengar. Som förmögenhet räknas inte tillgång enligt första stycket 1 och 2 om den utgör den försäkrades permanentbostad. Vid beräkning av bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. och äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd ska för försäkrad som har sin bostad i särskild boendeform värdet av förmögenhet enligt först stycket 1 och 2 inte tas upp som tillgång om den utgör permanentbostad för den försäkrades make. 5 I lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall och lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade finns bestämmelser om beräkning av förmögenhet för den som har fått ersättning enligt dessa respektive lagar.

18 REGERINGSUPPDRAG BILAGA 18 (30) Värdering av tillgångarna 6 Privatbostadsfastighet och sådant småhus som avses 4 första stycket 2 tas upp till taxeringsvärdet. Om fastigheten innehas med tomträtt tas den upp till den del av taxeringsvärdet som avser byggnad. Privatbostadsfastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet. Privatbostadsrätt tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens förmögenhet. Denna förmögenhet bestäms som det sammanlagda taxeringsvärdet av föreningens fastigheter efter avdrag för föreningens skulder. 7 Livförsäkring tas upp till sitt på försäkringstekniska beräkningsgrunder framräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott. 8 Marknadsnoterade delägarrätter och fordringsrätter tas upp till 80 procent av sitt marknadsvärde. 9 Fordran i pengar tas upp till sitt nominella belopp med tillägg för förfallen ränta. Skulder 10 Vid beräkning av förmögenhet ska den försäkrades samtliga skulder beaktas. Som skuld räknas dock inte 1. skuld med säkerhet i tillgång som avses i 4 första stycket 1 2 om den utgör den försäkrades permanentbostad, 2. skuld med säkerhet i sådan tillgång som avses i 4 tredje stycket, och 3. skatt som avses i 1 kap. 1 skattebetalningslagen (1997:483) som ännu inte debiterats. 11 Skuld i pengar tas upp till sitt nominella belopp med tillägg för förfallen ränta. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

19 REGERINGSUPPDRAG BILAGA 19 (30) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Härigenom föreskrivs att 16 och 29 lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 1 Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras för förmögenhet beräknad per den 31 december året före det år då ansökan om bostadstilllägg görs enligt vad som anges i denna paragraf och 17. Som förmögenhet räknas sådan Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som skulle ha varit förmögenhet som anges i lagen skattepliktig enligt den upphävda (2008:xx) om beräkning av förmögenhet i vissa fall. lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som avses i 2 kap. 13 respektive 18 inkomstskattelagen (1999:1229) och som utgör den sökandes permanentbostad samt skulder i denna egendom. För sökande som har sin bostad i särskild boendeform ska detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som utgör permanentbostad för den sökandes make. I lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall finns bestämmelser om beräkning av förmögenhet för den som har fått ersättning enligt den lagen. Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna domstol eller Försäkringskassan sådana uppgifter om en namngiven person som gäller förhållanden av betydelse för tillämpningen av denna lag Banker och andra penninginrättningar samt Värdepapperscentralen ska på begäran lämna domstol eller Försäkringskassan sådana uppgifter om en namngiven person som gäller förhållanden av betydelse för denna 1 Senaste lydelse 2007: Senaste lydelse 2004:852.

20 REGERINGSUPPDRAG BILAGA 20 (30) 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet. lag.

21 REGERINGSUPPDRAG BILAGA 21 (30) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Härigenom föreskrivs att 5 och 20 a lagen (1993:73) om bostadsbidrag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras för förmögenhet beräknad per den 31 december det år som bostadsbidraget avser enligt vad som anges i denna paragraf. Tillägg ska göras för varje sökande och varje barn som avses i 10 med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje stycket. Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från privatbostadsfastighet eller bostadsrätt eller bostadsrätt för vilken bostadsbidrag söks och skulder med säkerhet i denna egendom. Vid beräkningen ska det också bortses från sådan tillgång som anges i 5 a och 5 b. Tillägg ska göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger kronor, avrundat nedåt till helt tiotusental kronor. Föreslagen lydelse 5 1 Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras för förmögenhet beräknad per den 31 december det år som bostadsbidraget avser enligt vad som anges i denna paragraf. Tillägg ska göras för varje sökande och varje barn som avses i 10 med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje stycket. Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som anges i lagen (2008:xx) om beräkning av förmögenhet i vissa fall. Tillägg ska göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger kronor, avrundat nedåt till helt tiotusental kronor. Tillägg för barns förmögenhet ska fördelas lika mellan makar. 20 a 2 Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna domstol eller Försäkringskassan uppgift för namngiven person rörande förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag. Banker och andra penninginrättningar samt Värdepapperscentralen ska på begäran lämna domstol eller Försäkringskassan uppgift för namngiven person rörande förhållande som är av betydelse för till- 1 Senaste lydelse 2007: Senaste lydelse 2004:828.

22 REGERINGSUPPDRAG BILAGA 22 (30) lämpningen av denna lag 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bostadsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.

23 REGERINGSUPPDRAG BILAGA 23 (30) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Härigenom föreskrivs att 26 lagen (1996:1030) om underhållsstöd ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Till beloppen enligt 25 ska läggas 1. studiemedel i form av studiebidrag, utom den del som avser tilläggsbidrag, och 2. en procent av den del av den bidragsskyldiges förmögenhet som överstiger kronor. Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. Föreslagen lydelse 26 1 Till beloppen enligt 25 ska läggas studiemedel i form av studiebidrag, utom den del som avser tilläggsbidrag. Det sålunda framräknade beloppet ska minskas med kronor och utgör därefter den inkomst som ska ligga till grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Äldre bestämmelser gäller fortfarande för underhållsstöd som avser tid före ikraftträdandet. 1 Senaste lydelse 2007:1402.

24 REGERINGSUPPDRAG BILAGA 24 (30) Författningsförslag Förslag till förordning om ändring i förordningen (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder. Härigenom föreskrivs att 8 förordningen (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Med årlig bruttoinkomst avses inkomst enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. För bidragsberättigade som avses i 5 första stycket skall bruttoinkomsten framräknas utan hänsynstagande till makes inkomst. Föreslagen lydelse 8 1 Med årlig bruttoinkomst avses inkomst enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. För bidragsberättigade som avses i 5 första stycket ska bruttoinkomsten framräknas utan hänsynstagande till makes inkomst. För föräldrar som avses i 5 andra stycket sammanräknas deras inkomster vid beräkning av anskaffningsbidragets storlek. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bilstöd som avser tid före ikraftträdandet. 1 Senaste lydelse 2002:786

25 REGERINGSUPPDRAG BILAGA 25 (30) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395). Härigenom föreskrivs att 4 kap och 18, rubriken närmast före 4 kap. 14 samt punkterna 10 och 14 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Inkomst och förmögenhet Föreslagen lydelse Inkomst 4 kap Årsbeloppet får sättas ned till fem procent av låntagarens inkomst. Som inkomst räknas det belopp som utgör summan av låntagarens överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital under betalningsåret. Detta gäller dock endast till och med det kalenderår då låntagaren fyller 49 år. Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år får årsbeloppet sättas ned till sju procent av den i första stycket angivna inkomsten. Tillägg till inkomsten får göras för förmögenhet enligt grunder som regeringen bestämmer. Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år får årsbeloppet sättas ned till sju procent av den i första stycket angivna inkomsten. Nedsättning får ske endast om årsbeloppet beräknat enligt första och andra styckena understiger årsbeloppet beräknat enligt 8-11 med minst tre procent av prisbasbeloppet. Årsbeloppet får sättas ned till noll, om årsbeloppet beräknat enligt första och andra styckena understiger fem procent av prisbasbeloppet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur inkomst och förmögenhet enligt 14 första och andra styckena skall beräknas för låntagare som inte taxeras för sin huvudsakliga inkomst i Sverige. 15 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur inkomst enligt 14 första och andra styckena ska beräknas för låntagare som inte taxeras för sin huvudsakliga inkomst i Sverige. Årsbelopp enligt 14 får sättas ned preliminärt i avvaktan på att taxeringen för betalningsåret fast- 16 Årsbelopp enligt 14 får sättas ned preliminärt i avvaktan på att taxeringen för betalningsåret fast- 1 Senaste lydelse 2001:304.