Remissanmodan: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning av studiestöd.

Transkript

1 Handläggare: Elin Rosenberg Datum: Dnr: PT2-6/0708 Remissanmodan: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning av studiestöd. I enlighet med 27 verkförordningen (1995:1322) bereds ni tillfälla att lämna yttrande över CSN:s föreslag till ändrade föreskrifter och allmänna råd om återbetalning av studiestöd och om konsekvensutredningen. CSN har vid en språklig översyn gjort genomgående ändringar i alla tre återbetalningsföreskrifter. Den språkliga översynen har enbart syftet till redaktionella ändringar. I de remitterade förslagen ingår dock även vissa sakliga ändringar. I den bifogade konsekvensutredningen redovisas dessa ändringar närmare. Ni som SFS medlemskårer har möjlighet att inkomma med remissvar till SFS senast onsdagen den 28 november till elin.rosenberg@sfs.se. Vid frågor kontakta gärna Elin Rosenberg, på elin.rosenberg@sfs.se eller Vi ber om ursäkt för den korta svarstiden. 1

2 Konsekvensutredning till ändring av CSN:s föreskrifter om återbetalning av studielån I följande konsekvensutredning redogörs för ett antal olika ändringar i CSNFS. En genomgående ändring som har gjorts i alla tre föreskrifter är en språklig översyn. De sakliga ändringar som vi nedan redogör för är främst tre större ändringar, men även ett antal små justeringar. Den första större ändringen avser beräkning av utländsk inkomst vid nedsättning, den andra ändringen avser slutligt årsbelopp på studielån och den tredje avser betalningstillfällen för slutligt årsbelopp. 1. Beräkning av utländska inkomster samt förmögenhet vid nedsättning De handläggare som arbetar med låntagare som är bosatta utomlands har uppmärksammat ett problem som gäller inkomstberäkningen för låntagare som är bosatta i utlandet. Problemet gäller om inkomsten ska beräknas enligt svenska skatterättsliga principer eller enligt de regler som gäller i det land där låntagaren arbetar. Enligt gällande föreskrifter ska årsbeloppet vid nedsättning beräknas enligt svenska skatterättsliga principer. Inkomsten ska därefter styrkas med den utländska taxeringen. Det problem som handläggarna uppmärksammat är att om inkomsten ska beräknas enligt svenska skatterättsliga principer är det inte möjligt att styrka inkomsten med den utländska taxeringen. Det med hänsyn till att en inkomst som är skattepliktig i Sverige inte nödvändigtvis är skattepliktig i utlandet. Om den inte är skattepliktig i utlandet kommer inte heller låntagaren att taxera för den inkomsten. När man fastställer årsbeloppet på studielån (lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001) ska inkomsterna styrkas med taxeringen. För att det inte ska bli olika tillämpning vid hantering av fastställande av årsbelopp och vid nedsättning är det därför nödvändigt att ändra föreskriften som gäller vid nedsättning. Ändringen gäller samtliga tre lånetyper. Till följd av att vi ändrar beräkningen av inkomster i utlandet ändrar vi även beräkningen av förmögenhet i utlandet. Det har dessutom framkommit ett behov av att tydliggöra hur vi vid beräkning av inkomster ska se på olika avdrag som kan åberopas av låntagarna. Med hänsyn till det föreslås att ett allmänt råd fogas till föreskrifterna som avser nedsättning för utomlands bosatta låntagare. Bestämmelser Annuitetslån Enligt 4 kap 14 studiestödslagen (SsL)(1999:1395) får årsbeloppet sättas ned till fem procent av låntagarens inkomst. Som inkomst räknas det belopp som utgör summan av låntagarens överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital under betalningsåret. Detta gäller dock endast till och med det kalenderår då låntagaren fyller 49 år. 2

3 Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år får årsbeloppet sättas ned till sju procent av den i första stycket angivna inkomsten. Tillägg för inkomsten får göras med förmögenhet enligt grunder som regeringen bestämmer. Enligt 4 kap 15 SsL får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om hur inkomst och förmögenhet enligt 14 första och andra styckena ska beräknas för låntagare som inte taxeras för sin huvudsakliga inkomst i Sverige. Av 4 kap 4 Studiestödsförordningen SsF (2000:655) framgår att en låntagare som inte taxeras för sin huvudsakliga inkomst i Sverige ska vid inkomst- och förmögenhetsprövning behandlas på ett likvärdigt sätt som låntagare som taxeras i Sverige. Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för beräkning av inkomst och förmögenhet. Studielån Enligt 8 kap. 6 första stycket Studiestödslagen (NSsL) 1973:349 i dess nyare lydelse får årsbeloppet får sättas ned /.../ 2. om den återbetalningsskyldiges inkomst under betalningsåret kan beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbeloppet har beräknats, /.../ Enligt punkten 16 första stycket i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) får stället för vad som anges i 8 kap. 6 första stycket 2 studiestödslagen (1973:349) får årsbeloppet sättas ned preliminärt om låntagarens inkomst under betalningsåret kan beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbeloppet har beräknats. Nedsättningen gäller i avvaktan på att taxeringen för betalningsåret fastställs. Det preliminära årsbeloppet skall grunda sig på den uppgift om beräknad inkomst som låntagaren lämnar i ansökan om nedsättning. Studiemedel Enligt punkten 15 i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) ska istället för vad som anges i 8 kap 44 och 45 studiestödslagen (1973:349) utgår slutlig avgift inte för avgiftsår under vilket låntagarens avgiftsunderlag inte överstiger avgiftsgränsen. Slutlig avgift utgår med högst en femtedel av den del av avgiftsunderlaget som överstiger avgiftsgränsen. Förslag till ändring Förslaget innebär att vi för samtliga tre lånetyper ändrar i föreskrifterna som avser inkomstberäkning för utomlands bosatta på så sätt att vi tar bort skrivningen att inkomsterna ska beräknas enligt svenska skatterättsliga principer vid nedsättning. Utgångspunkten blir istället att låntagaren ska beräkna vilka inkomster som han eller hon har i utlandet och som är skattepliktiga i det landet. Dessa inkomster ska därefter fogas till det svenska begreppet sammanlagd inkomst. I föreskriften om annuitetslån görs en motsvarande ändring av bestämmelsen om beräkning av förmögenhet i utlandet. 3

4 I ett allmänt råd som samtidigt införs förtydligas hur inkomstbegreppet ska hanteras. Dessutom finns riktlinjer för CSN:s syn på avdrag. 2. Lägsta belopp för slutligt årsbelopp Från den 1 januari 2006 har CSN möjlighet att efterkontrollera lämnade inkomstuppgifter för de låntagare som fått årsbeloppet avseende studielånet nedsatt. I prop. 2004/05:111, Förstärkning av studiestödet framgår att bestämmelsen om efterkontroll införs för att bestämmelserna om återbetalning av de tre olika lånesystem som finns ska bli mer enhetliga och lättare att överblicka för låntagaren. Med utgångspunkt från detta har CSN valt att anpassa föreskrifterna för slutligt årsbelopp på studielånet med de föreskrifter som CSN redan infört beträffande annuitetslånet. Bestämmelser Studielån Enligt punkt 16 i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) får årsbeloppet sättas ned preliminärt om låntagarens inkomst under betalningsåret kan beräknas bli väsentligt lägre än den inkomst efter vilken årsbeloppet har beräknats. Efter det att taxering för betalningsåret har fastställts skallett slutligt årsbelopp fastställas. Beloppet skall motsvara fyra procent av låntagarens sammanlagda överskott av inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. Det slutliga årsbeloppet kan dock högst bestämmas till det belopp som fastställts enligt punkten 14. Förslag CSN föreslår att ett lägsta belopp för debitering av resterande slutligt årsbelopp ska införas. På så sätt undviker vi att debitera små belopp till låntagaren. Förslaget innebär att om skillnaden mellan det slutliga årsbeloppet och det preliminära årsbeloppet är mindre än 300 kronor så ska det fastställas till samma belopp som det preliminära årsbeloppet. Den föreslagna gränsen på 300 kronor, som även överensstämmer med motsvarande bestämmelse för annuitetslånet, innebär att skillnaden mellan den beräknade inkomsten och den taxerade inkomst kan vara kronor utan att låntagaren får ett resterande slutligt årsbelopp att betala. Bestämmelsen om debitering av slutlig avgift kommer att medföra mindre kostnader i form av att alla resterande slutliga årsbelopp inte kommer att debiteras vilket innebär ett bortfall av expeditions- och tilläggsavgifter. Den kostnaden är dock marginell. 3. Betalningstillfällen för resterande slutligt årsbelopp på studielån Bakgrund Efter att möjligheten till slutlig prövning på studielånet infördes från och med den 1 januari 2006, genom p 16 i övergångsbestämmelserna till lag 1999:1395, infördes även vissa följdbestämmelser i CSN:s föreskrifter. Vid införandet föreskrev vi om datum för 4

5 förfallodagar på det resterande slutliga årsbeloppet. Vi förbisåg däremot att föreskriva om vilket antal betalningstillfällen som skulle gälla för resterande slutligt årsbelopp. Det innebär att det saknas en paragraf som reglerar kopplingen mellan antal betalningstillfällen på det ordinarie årsbeloppet och hur detta påverkar antalet betalningstillfällen på det resterande slutliga årsbeloppet. Eftersom bestämmelserna om slutlig prövning infördes den 1 januari 2006 så har dessa inte tillämpats i praktiken ännu. År 2008 kommer de första slutliga årsbeloppen att fastställas på studielånet. Det innebär att hanteringen av låntagarnas resterande slutliga årsbelopp på studielån inte kommer att förändras, utan att den nu föreslagna paragrafen kommer att träda i kraft lagom till dess att resterande slutliga årsbelopp fastställs för första gången. Förslag En ny bestämmelse som är helt i enlighet med motsvarande bestämmelse i föreskrifterna om annuitetslån föreslås införas i 3 kap 2. Den nya bestämmelsen kommer att innebära att det antal betalningstillfällen som gäller för låntagarens ordinarie årsbelopp styr hur många betalningstillfällen som det resterande slutliga årsbeloppet ska betalas. Den föreslagna paragrafen innebär att hanteringen av resterande slutligt årsbelopp regleras så lika som möjligt i föreskrifterna för annuitetslån och studielån. 4. Språklig översyn Bakgrund CSN:s föreskrifter på återbetalningsområdet är i dag skrivna i andra person singular, det vill säga med ett du-tilltal. CSN:s generaldirektör beslutade den 2 juni 2006 att föreskrifterna skulle ändras så att tilltalet i stället blev i tredje person singular. Denna ändring innebär att föreskrifterna närmas CSN:s övriga föreskrifter i språklig utformning. För att verkställa beslutet behöver föreskrifterna tryckas om. Den språkliga översynen syftar inte till några sakliga ändringar. Förslag Generellt om den språkliga översynen Den språkliga översynen innebär att varje gällande paragraf i föreskrifterna har ändrats. Vid översynen har vi strävat efter att göra de tre föreskrifter som finns på återbetalningsområdet så lika som möjligt. För att uppnå en större enhetlighet har vi använt liknande uttryck samt försökt att utforma paragraferna så konsekvent som möjligt. Utöver att byta ut de personliga pronomena du och vi mot låntagaren och CSN har den språkliga förändringen inneburit vissa ändringar av ordval och meningsbyggnad. Dessutom har vissa termer som har uppfattats som komplicerade, exempelvis debitera och bevilja, ändrats eller tagits bort när detta varit möjligt. Vissa andra uttryck, såsom träda i kraft, har bytts ut mot det mer allmängiltiga begreppet gälla när detta varit möjligt. Därigenom har utformningen av paragraferna blivit så lika som möjligt. Ytterligare termer har ändrats för att bättre motsvara vad de avser. Exempelvis har rubriken till 4 kapitlet i föreskriften för både studiemedel och annuitetslån ändrats från Avräkningsordning vid återbetalning till Avräkningsordning vid inbetalning. 5

6 I så stor utsträckning som möjligt har vi strävat efter att inom varje föreskrift använda en enhetlig terminologi. Avsikten med detta är att så tydligt som möjligt påvisa om en bestämmelse avser exempelvis preliminärt årsbelopp eller slutligt årsbelopp. När någon åtskillnad mellan de olika beloppen inte är nödvändig används i stället en samlingsterm. Vidare så innebär den språkliga översynen att föreskrifterna har förenklats och mottagaranpassats utifrån det klarspråksperspektiv som språkvården på CSN arbetar. Detta har gjorts i så hög utsträckning som möjligt med hänsyn till den juridiska sakligheten. Expeditionsavgift I alla tre föreskrifter har ett tillägg gjorts i bestämmelsen om att expeditionsavgiften tas bort om ett årsbelopp sätts ned till 0 kronor. Tillägget innebär ett förtydligande av innebörden i den nuvarande bestämmelsen. Av förtydligandet framgår att expeditionsavgiften inte behöver betalas om det årsbelopp som expeditionsavgiften hör ihop med sätts ned. Tillägget motsvarar en mening som redan finns i bestämmelserna om påminnelseavgift. Någon saklig förändring i hanteringen av expeditionsavgifter är inte avsedd. Nedsättning på grund av utbildning I föreskrifterna för studiemedel (2 kap 2 ) och studielån (2 kap 3 ) finns en bestämmelse som innebär att den som uppfyller vissa villkor har rätt till hel nedsättning. Båda bestämmelserna hänvisar till närmast föregående paragraf vari två skilda villkor framgår. För att förtydliga att dessa villkor inte är kumulativa har orden något av lagts till före villkoren. Detta avser inte att innebära någon skillnad mot hur bestämmelsen hittills har tolkats. 5. Övriga ändringar Avräkningsordning I 4 kap 1 i föreskriften för studiemedel har punkten 5. kapitalskuld lagts till i paragrafen. Tillägget motiveras av att en inbetalning som låntagaren gör utöver den debiterade årsavgiften avräknas mot låntagarens kapitalskuld. Tillägget innebär således att den nuvarande hanteringen tydliggörs i föreskrifterna. För låntagarna innebär detta ingen skillnad mot hur avräkningsordningen hittills har gjorts. I 4 kap 2 i föreskriften för studiemedel har punkterna 4. bidrag och 5. återbetalningspliktiga studiemedel ändrats till 4. kapitalskuld. Någon saklig ändring är inte avsedd, utan ändringen beror på att föreskriften har gjorts mer lika motsvarande paragraf i föreskriften för studielån respektive motsvarande paragraf i studiestödsförordningen för annuitetslån (4 kap 7 andra stycket). Även i 4 kap 2 i föreskriften för studielån har punkterna 4. bidrag och 5. studielån ändrats till 4. kapitalskuld. Även här motiveras ändringen av att samma begrepp ska användas i så stor utsträckning som möjligt för alla tre lånetyper. Någon saklig ändring är inte avsedd. Ändrade förfallodagar I föreskriften för studielån finns en bestämmelse, 3 kap 6, om att en ny förfallodag meddelas om CSN inte har meddelat låntagaren när denne ska betala ett årsbelopp före en 6

7 ordinarie förfallodag. Vad som ska förstås med ordinarie förfallodag framgår av en hänvisning till föregående paragraf. I den nu gällande lydelsen av föreskriften hänvisas enbart till 4 samma kapitel. I förslaget till omtryck hänvisas till 4 eller 5 a. Att hänvisningen till 5 a har saknats beror på ett förbiseende att ändra i 6 när 5 a infördes. Eftersom både 4 och 5 a innehåller bestämmelser om vilka förfallodagar som gäller för årsbelopp respektive resterande slutligt årsbelopp, så är det konsekvent att göra det aktuella tillägget i 3 kap 6. Ändringen innebär ingen skillnad i den hantering som hittills varit eftersom inga resterande slutliga årsbelopp ännu har fastställts för studielånet, då den möjligheten nyligen har införts. CSN kommer att fastställa slutliga årsbelopp på studielån för första gången vid årsskiftet 2007/2008. Upphävd 4 kap 3 i föreskriften om annuitetslån Av nuvarande 4 kap 3 första stycket i föreskriften om annuitetslån framgår att låntagaren kan komma överens om att dela upp årsbeloppet för ett enskilt betalningsår på ett till tolv tillfällen. Denna bestämmelse har förlorat sin betydelse i och med att nuvarande 4 kap 1 infördes i början av år Bestämmelsen har s.a.s. blivit överflödig. Vi bedömer därför att 4 kap 3 första stycket kan tas bort utan att det medför någon förändring för låntagarna. Av 4 kap 3 andra stycket framgår att betalningen kan delas upp på ett till sex tillfällen om låntagaren enbart har ett resterande slutligt årsbelopp att betala. Eftersom detta stycke ur ett sakligt perspektiv bedöms hänga samman med innehållet i 4 kap 2 så har det flyttats dit. Det remitterade förslaget innebär således att 4 kap 3 upphävs, men att innehållet i 4 kap. 3 första stycket bedöms motsvaras av innehållet i 4 kap 1 samt att innehållet i 4 kap. 3 andra stycket finns kvar, flyttat till 4 kap 2 andra stycket. För låntagarna medför denna ändring följaktligen ingen skillnad. En överenskommelses giltighet I 4 kap 1 första stycket i den föreslagna föreskriften för annuitetslån har en mening med följande lydelse lagts till En överenskommelse mellan CSN och låntagaren om ett visst antal betalningstillfällen gäller till dess något annat har bestämts. Meningen medför ingen saklig ändring för låntagarna eftersom den även finns i nuvarande föreskrifter. Meningen har flyttats från 4 kap. 2 andra stycket eftersom det ur ett sakligt perspektiv bedöms hänga mer samman med innehållet i 4 kap 1 första stycket. Samma tillägg har gjorts i 3 kap 1 första stycket föreskriften för studielån. Meningen motsvarar således helt formuleringen i 4 kap 1 i föreskriften om annuitetslån. Förutom att tillägget innebär att föreskrifterna blir lika varandra så innebär det inte någon förändring i hanteringen av överenskommelser om betalningsplaner. Tillägget motsvaras av 3 kap 2 i nuvarande föreskrifter om studielån och bedöms inte medföra några förändringar för låntagarna. Nuvarande 3 kap 2 får en helt ändrad, vilket beskrivits ovan i avsnitt 3. Betalningstillfällen för resterande slutligt årsbelopp på studielån.. 7

8 Centrala studiestödsnämndens författningssamling 2001:3 CSNFS 2007:00 CSNFS Omtryckt Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd om återbetalning av studielån tagna efter den 30 juni

9 Innehållsförteckning Remissanmodan: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning av studiestöd. 1 Konsekvensutredning till ändring av CSN:s föreskrifter om återbetalning av studielån 2 1 kap. Inledande bestämmelser 10 2 kap. Ny återbetalningstid 11 3 kap. Nedsättning av årsbelopp 11 4 kap. Betalningstillfällen och förfallodagar 13 6 kap. Expeditionsavgift 15 7 kap. Påminnelseavgift 15 8 kap. Ändrade lånevillkor 15 9 kap. Sammanläggning av lån 15 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 15 9

10 CENTRALA STUDIESTÖDSNÄMNDEN CSNFS 2007:00 Återbetalning Utkom från trycket Den Omtryck Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:3) om återbetalning av studielån tagna efter den 30 juni 2001; beslutade den Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreskriver med stöd av 4 kap. 2, 4, 6, 7 och 6 kap. 7 samt punkt 3 och 4 i övergångsbestämmelserna till studiestödsförordningen (2000:655) i fråga om nämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:3) 1 om återbetalning av studielån tagna efter den 30 juni 2001 dels att 4 kap. 3 ska upphöra att gälla, dels att 1 kap. 1och 2, 2 kap. 1-4, 3 kap. 1-7, 10 och 11, 4 kap. 1, 2, 4-7, 6 kap. 1 och 2, 7 kap. 1, 8 kap. 1-3 samt 9 kap. 1-3 ska ha följande lydelse. CSN beslutar också att de allmänna råden till 4 kap. 1 ska ha följande lydelse samt att det i författningen ska införas nya allmänna råd till 3 kap. 6 av följande lydelse. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Dessa föreskrifter och allmänna råd gäller låntagare som har tagit lån efter den 30 juni Dock omfattar föreskrifterna och de allmänna råden inte låntagare som har haft lån i form av vuxenstudiestöd enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395). Definitioner 2 I dessa föreskrifter och allmänna råd menas med 1. Betalningsår Det år som årsbeloppet ursprungligen ska betalas 2. Resterande slutligt Den mellanskillnad som uppstår om det slutliga årsbeloppet fastställs årsbelopp till ett högre belopp än det preliminära årsbeloppet 3. Bankdag En dag då svenska banker har öppet, det vill säga måndag fredag som inte är helgdag 1 Senaste lydelse av författningens rubrik CSNFS 2007:1. 10

11 2 kap. Ny återbetalningstid 1 2 Vid ansökan om ny återbetalningstid ska CSN:s blankett användas. Ansökan ska vara undertecknad av låntagaren. 2 3 En ansökan om ny återbetalningstid ska ha kommit in till CSN senast den 30 november för att återbetalningstiden ska kunna gälla från och med den 1 januari året därpå. 3 4 Vid prövningen av rätten till ny återbetalningstid ska det prisbasbelopp användas som gällde för året innan den nya återbetalningstiden ska börja gälla. 4 5 Om låntagaren tidigare har fått sin återbetalningstid omräknad enligt villkoren i 4 kap. 6 studiestödslagen (1999:1395), måste dessa på nytt vara uppfyllda för att en ny återbetalningstid ska kunna fastställas. (CSNFS 2007:00). 5 Har upphävts genom CSNFS 2006:14. 3 kap. Nedsättning av årsbelopp 1 En ansökan om nedsättning ska vara skriftlig. (2007:00) 2 6 En ansökan om att få årsbeloppet nedsatt till fem eller sju procent av låntagarens sammanlagda inkomst ska ha kommit in till CSN senast den 30 november under betalningsåret. Om ansökan gäller nedsättning på grund av studier med studiestöd eller om låntagaren genomgår en utbildning enligt 4 kap eller 2 studiestödslagen (1999:1395), ska ansökan ha kommit in till CSN senast den 30 november året efter betalningsåret. I övriga fall ska ansökan ha kommit in till CSN senast den 30 november det tredje året efter betalningsåret. Om ansökan gäller nedsättning av ett resterande slutligt årsbelopp, ska den ha kommit in till CSN senast den 30 november året efter det att CSN har fastställt det resterande slutliga årsbeloppet. 3 7 Årsbeloppet kan inte sättas ned till ett lägre belopp än vad låntagaren redan har betalat in för betalningsåret. Nedsättning på grund av utbildning 2 Senaste lydelse CSNFS 2004:14. 3 Senaste lydelse CSNFS 2002:7. 4 Senaste lydelse CSNFS 2002:7. 5 Senaste lydelse CSNFS 2002:7. 6 Senaste lydelse CSNFS 2004:14. 7 Senaste lydelse CSNFS 2002:7. 11

12 4 Årsbeloppet får sättas ned med en fjärdedel för varje påbörjat kvartal under vilket en låntagare studerar med studiestöd eller genomgår en utbildning enligt 4 kap eller 2 studiestödslagen (1999:1395). (CSNFS 2007:00). 5 Den som uppfyller något av villkoren i 4 under minst tre kvartal av ett betalningsår har rätt till hel nedsättning av årsbeloppet. Inkomst i utlandet 6 Den som ansöker om nedsättning och som taxeras för sin huvudsakliga inkomst i utlandet ska för inkomståret beräkna sin skattepliktiga inkomst i utlandet genom att lägga samman överskottet av tjänst, näringsverksamhet och kapital eller motsvarande. Om låntagaren har inkomster i både Sverige och utlandet, ska dessa inkomster räknas samman. Om en inkomst i ett inkomstslag är mindre än 0 kronor, räknas den som 0 kronor. De beräknade inkomsterna ska styrkas med lönebesked eller liknande från arbetsgivare eller motsvarande Till 6 meddelar CSN följande allmänna råd Om låntagaren har inkomster i utlandet som är skattepliktiga, ska dessa räknas med vid prövningen av rätten till nedsättning. Detta gäller alla inkomster, så att även exempelvis försörjningsstöd och studiestöd som är skattepliktiga i utlandet ska ses som inkomst vid prövningen. Inkomster som låntagaren har i utlandet men som inte är skattepliktiga ska dock inte räknas med. Att en inkomst är skattepliktig behöver inte innebära att låntagaren betalar skatt på den. Om låntagaren gör gällande avdrag som godkänts av en utländsk skattemyndighet, kan dessa godtas under förutsättning att det är avdrag som har gjorts inom respektive inkomstslag. Låntagaren har bevisbördan för att avdraget är godkänt i utlandet. Avdrag utanför inkomstslagen såsom grundavdrag eller allmänna avdrag godtas inte. Med allmänna avdrag menas avdrag som inte hänförs till något särskilt inkomstslag, exempelvis pensionsförsäkring, periodiskt understöd till en före detta make eller maka, underskott av konstnärlig näringsverksamhet samt underskott av aktiv nystartad verksamhet. Om det av lönebeskedet framgår att låntagarens arbetsgivare betalar sociala avgifter, ska dessa inte räknas med i det sammanlagda överskottet av tjänst, näringsverksamhet och kapital. En förutsättning för att de sociala avgifterna inte ska räknas med i inkomsten är att beloppet inte har betalats ut till låntagaren och att beloppet inte utgör skatt. Förmögenhet i utlandet 7 Den som ansöker om nedsättning och som taxeras för sin huvudsakliga inkomst i utlandet ska uppge den förmögenhet som han eller hon har i utlandet. Om låntagaren har förmögenhet i både Sverige och utlandet, ska tillgångarna räknas samman. (CSNFS 2007:00). 8 Har upphävts genom CSNFS 2002:7. 9 Har upphävts genom CSNFS 2002:7. Slutligt årsbelopp 10 8 Om skillnaden mellan det preliminära och det slutliga årsbeloppet är mindre än 300 kronor, fastställs det slutliga årsbeloppet till samma belopp som det preliminära. 8 Senaste lydelse CSNFS 2002:7. 12

13 11 9 En tilläggsavgift som har betalats in före ett beslut om nedsättning av ett resterande slutligt årsbelopp betalas inte tillbaka. 4 kap. Betalningstillfällen och förfallodagar 1 10 Årsbeloppet delas upp på fyra fastställda betalningstillfällen per år. Låntagaren kan dock välja att betala årsbeloppet årsvis eller månadsvis inom betalningsåret. En överenskommelse mellan CSN och låntagaren om ett visst antal betalningstillfällen gäller till dess att något annat har bestämts. I undantagsfall kan en särskild överenskommelse om en betalningsplan göras Till 1 meddelar CSN följande allmänna råd 11 Enligt huvudregeln ska årsbeloppet betalas under det ursprungliga betalningsåret. Årsbeloppet delas upp på fyra tillfällen per betalningsår, om låntagaren inte har begärt något annat. Det är dock möjligt för låntagaren att få årsbeloppet uppdelat månadsvis inom betalningsåret. I undantagsfall kan CSN medge en betalningsplan som sträcker sig längre än betalningsåret. Skäl för att få en sådan betalningsplan kan vara att låntagaren har kommit efter med betalningarna och nu har för avsikt att betala dessa eller att han eller hon inte har fått CSN:s försändelser. För att en betalningsplan ska kunna medges, måste följande vara uppfyllt: 1. Låntagarens ålder och skuldens storlek ska beaktas så att inte några belopp blir avskrivna. 2. Låntagarens betalningsförmåga ska bedömas. Endast om det finns betalningsförmåga kan en särskild betalningsplan beviljas. 3. Låntagaren ska uppvisa betalningsvilja. Betalningsplanen bör uppfylla följande villkor: 1. Den får aldrig ge samma effekt som nedsättning. 2. Den ska omfatta låntagarens samtliga obetalda belopp till CSN. 3. Den får inte innehålla ett restbelopp vid det sista betalningstillfället, om inte avsikten är att låntagaren ska betala det beloppet En överenskommelse mellan CSN och låntagaren om ett visst antal betalningstillfällen av årsbeloppet kommer att påverka betalningstillfällena för ett eventuellt resterande slutligt årsbelopp på följande sätt: 1. Låntagaren betalar en gång per år Ett betalningstillfälle för det resterande slutliga årsbeloppet 2. Låntagaren betalar två till fem gånger per år Två betalningstillfällen för det slutliga årsbeloppet 3. Låntagaren betalar sex gånger eller fler per år Sex betalningstillfällen för det slutliga årsbeloppet resterande resterande 9 Senaste lydelse CSNFS 2004: Senaste lydelse CSNFS 2007:1. 11 Senaste lydelse av de allmänna råden CSNFS 2007:1. 13

14 Ett resterande slutligt årsbelopp kan efter överenskommelse delas upp på ett till sex betalningstillfällen. 3 Har upphävts genom CSNFS 2007:00. Förfallodagar för betalning 4 Följande förfallodagar gäller för betalning av årsbelopp: 1. Låntagaren betalar en gång per år Den sista bankdagen i februari om inget annat har bestämts 2. Låntagaren betalar fyra gånger per år Den sista bankdagen i februari, maj, augusti och november om inget annat har bestämts 3. Låntagaren betalar vid ett annat Den sista bankdagen i den månad som antal tillfällen per år betalningen ska göras enligt överenskommelse 5 Följande förfallodagar gäller för betalning av resterande slutligt årsbelopp: 1. Låntagaren betalar en gång per år Den sista bankdagen i april om inget annat har bestämts 2. Låntagaren betalar två gånger per år Den sista bankdagen i april och juni om inget annat har bestämts 3. Låntagaren betalar sex gånger per år Den sista bankdagen i april till september om inget annat har bestämts 6 Betalningen ska vara tillgänglig på CSN:s konto på förfallodagen. Ändrade förfallodagar 7 Om CSN inte före ordinarie förfallodag enligt 4 eller 5 har meddelat när låntagaren ska betala ett årsbelopp, meddelas en ny förfallodag. Detsamma gäller om betalningsplanen ändras. 5 kap. Har upphävts genom CSNFS 2002:2. 14

15 6 kap. Expeditionsavgift 1 En expeditionsavgift ska betalas vid det första betalningstillfället för varje enskilt årsbelopp och betalningsår. 2 En expeditionsavgift behöver inte betalas om årsbeloppet sätts ned till 0 kronor. Detta gäller endast om expeditionsavgiften hör ihop med det nedsatta årsbeloppet. En expeditionsavgift som har betalats in före ett beslut om nedsättning betalas dock inte tillbaka. (CSNFS 2007:00). 7 kap. Påminnelseavgift 1 En påminnelseavgift behöver inte betalas om årsbeloppet sätts ned till 0 kronor. Detta gäller endast om påminnelseavgiften hör ihop med det nedsatta årsbeloppet. En påminnelseavgift som har betalats in före ett beslut om nedsättning betalas dock inte tillbaka. (CSNFS 2007:00). 8 kap. Ändrade lånevillkor 1 CSN:s blankett ska användas vid ansökan om att studiemedel eller studielån som har beviljats enligt den gamla studiestödslagen (1973:349) i stället ska betalas tillbaka enligt den nya studiestödslagen (1999:1395). Ansökan ska vara undertecknad av låntagaren. Detsamma gäller för lån som har beviljats enligt lagen (1983:130) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. 2 En ansökan om ändrade lånevillkor ska ha kommit in till CSN senast den 30 november för att de nya villkoren ska kunna gälla från och med den 1 januari året därpå. 3 Ett beslut om ändrade lånevillkor är definitivt. Låntagaren kan dock ta tillbaka sin ansökan till och med den 30 november under ansökningsåret. 9 kap. Sammanläggning av lån 1 CSN:s blankett ska användas vid ansökan om att studiemedel eller studielån som har beviljats enligt den gamla studiestödslagen (1973:349) ska läggas samman med studielån enligt den nya studiestödslagen (1999:1395). Ansökan ska vara undertecknad av låntagaren. 2 En ansökan om sammanläggning ska ha kommit in till CSN senast den 30 november för att sammanläggningen ska kunna gälla från och med den 1 januari året därpå. 3 Ett beslut om sammanläggning är definitivt. Låntagaren kan dock ta tillbaka sin ansökan till och med den 30 november under ansökningsåret. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 15

16 Denna författning 12 träder i kraft den 1 juli Denna författning 13 träder i kraft den 1 februari Denna författning 14 träder i kraft den 1 juli Denna författning 15 träder i kraft den 1 januari Denna författning 16 träder i kraft den 1 januari Denna författning 17 träder i kraft den 1 januari Denna författning 18 träder i kraft två veckor efter den dag då författningen enligt uppgift på den utkom från trycket i nämndens författningssamling Denna författning 19 träder i kraft den På Centrala studiestödsnämndens vägnar NN NN 12 CSNFS 2001:3. 13 CSNFS 2002:2. 14 CSNFS 2002:7. 15 CSNFS 2004: CSNFS 2005: CSNFS 2006: CSNFS 2007:1. 19 CSNFS 2007:00. 16

17 Centrala studiestödsnämndens författningssamling 2001:4 CSNFS 2007:00 CSNFS Omtryckt Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd om återbetalning av studielån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni

18 Innehållsförteckning 1 kap. Inledande bestämmelser 19 2 kap. Nedsättning av årsbelopp 19 3 kap. Betalningstillfällen och förfallodagar 21 4 kap. Avräkningsordning vid inbetalning 24 5 kap. Expeditionsavgift 24 6 kap. Påminnelseavgift 24 7 kap. Ansökningstid för överföring 25 8 kap. Ansökningstid för samordnad betalning 25 9 kap. Inkomstuppgifter i utlandet 25 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 26 18

19 Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:4) om återbetalning av studielån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001; beslutade den 16 februari Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreskriver med stöd av punkt 1 och 6 i övergångsbestämmelserna till studiestödsförordningen (2000:655) i fråga om nämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:4) 20 om återbetalning av studielån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 dels att 1 kap. 1-2, 2 kap. 1-5, 6, 9 och 10, 3 kap. 1-6, 4 kap. 1-2, 5 kap. 1-3, 6 kap. 1, 7 kap. 1-3, 8 kap. 1-2 samt 9 kap. 1-5 ska ha följande lydelse, dels att det i författningen ska införas en ny paragraf, 2 kap. 11, av följande lydelse. CSN beslutar också att de allmänna råden till 3 kap. 1 1 ska ha följande lydelse samt att det i författningen ska införas nya allmänna råd till 2 kap. 9 av följande lydelse Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Dessa föreskrifter och allmänna råd gäller låntagare som har tagit lån mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni Dessutom gäller föreskrifterna och allmänna råden låntagare som har haft lån i form av vuxenstudiestöd enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395). Definitioner 2 I dessa föreskrifter och allmänna råd menas med 1. Betalningsår Det år som årsbeloppet ursprungligen ska betalas 2. Bankdag En dag då svenska banker har öppet, det vill säga måndag fredag som inte är helgdag 2 kap. Nedsättning av årsbelopp 20 Senaste lydelse av författningens rubrik CSNFS 2007:2. 19

20 1 En ansökan om nedsättning ska vara skriftlig. 1 a 21 Om låntagaren studerar med studiehjälp eller studiemedel, sätts årsbeloppet ned utan ansökan. 1 b 22 En ansökan om nedsättning på grund av inkomstminskning ska ha kommit in till CSN senast den 30 november under betalningsåret. Om ansökan gäller nedsättning på grund av studier med studiestöd eller om låntagaren genomgår en utbildning enligt 4 kap eller 2 studiestödslagen (1999:1395), ska ansökan ha kommit in till CSN senast den 30 november året efter betalningsåret. En ansökan om nedsättning med hänsyn till synnerliga skäl ska ha kommit in till CSN senast den 30 november det tredje året efter betalningsåret. Om ansökan gäller nedsättning av ett resterande slutligt årsbelopp, ska den ha kommit in till CSN senast den 30 november året efter det att CSN har fastställt det resterande slutliga årsbeloppet Om låntagaren redan har betalat hela årsbeloppet, kan det inte sättas ned. Nedsättning på grund av utbildning 3 Årsbeloppet får sättas ned med en fjärdedel för varje påbörjat kvartal under vilket en låntagare studerar med studiestöd eller genomgår en utbildning enligt 8 kap. 6 1 studiestödslagen (1973:349). 4 Den som uppfyller något av villkoren i 3 under minst tre kvartal av ett betalningsår har rätt till hel nedsättning av årsbeloppet. Nedsättning på grund av ändrad inkomst 5 En låntagare har rätt till nedsättning av årsbeloppet om han eller hon beräknar att inkomsten kommer att minska med minst 15 procent under betalningsåret jämfört med den inkomst som ligger till grund för årsbeloppet. Det nya årsbeloppet beräknas då till fyra procent av den beräknade inkomsten under betalningsåret. (CSNFS 2007:00). 5 a Har upphävts genom CSNFS 2005:11. 6 Om årsbeloppet efter nedsättning blir mindre än tre procent av prisbasbeloppet, sätts årsbeloppet ned till 0 kronor. Detsamma gäller vid samordnad betalning. 7 Har upphävts genom CSNFS 2005:11. 8 Har upphävts genom CSNFS 2005: Senaste lydelse CSNFS 2002: Senaste lydelse CSNFS 2005: Senaste lydelse CSNFS 2002:8. 20