Att betala tillbaka studielån. lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni 2001

Transkript

1 Att betala tillbaka studielån lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni

2 Innehåll Studielån 3 Återbetalning 4 Nedsatt årsbelopp 8 Avskrivning 10 Flera lån 12 Återkrav 14 Övriga upplysningar 16 Kontakta CSN 17 2

3 Studielån Studiestöd som du fick mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 bestod av bidrag och ett lån. Lånet betalar du tillbaka utifrån en inkomstbaserad betalningsplan. Eftersom återbetalning beror på din inkomst och inte på skuldens storlek finns ingen bestämd återbetalningstid för detta lån. Räntan beräknas på skulden. Under 2007 är räntesatsen 2,1 procent. I början av varje år får du ett årsbesked. Där redovisar CSN hur din skuld förändrats under föregående år. Du får också en uppgift om hur stort ditt årsbelopp blir. 3

4 Återbetalning Återbetalningstid Återbetalningen av ditt studielån börjar vid det årsskifte som kommer tidigast sex månader från det att du senast fick studiestöd från CSN. Det innebär att om du hade studiestöd senast vårterminen 2006 är du återbetalningsskyldig från och med Vi kan inte beräkna återbetalningstiden i förväg eftersom den beror på din skuld, ränteutvecklingen och dina inkomster i framtiden. Om du redan har blivit återbetalningsskyldig och därefter fortsätter att studera med studiestöd får du ingen ny återbetalningsfri tid. Du kan däremot få årsbeloppet nedsatt under studietiden. Ränteberäkning Lånet löper med ränta från det första utbetalningstillfället. Räntan är 2,1 procent under 2007 och är inte avdragsgill i din självdeklaration. Räntan fastställs av regeringen varje kalenderår och den beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad under de tre senaste åren. Därefter tar man hänsyn till avdragsreglerna i skattesystemet genom att räntesatsen reduceras med 30 procent. Därför är räntan inte avdragsgill i din självdeklaration. Räntebefrielse Du som gör en längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen om totalförsvarsplikt behöver inte betala ränta på ditt studielån under utbildningstiden. För att slippa betala räntan måste du dock ansöka om detta efter det att du har genomfört utbildningen. CSN kommer att rätta räntan i efterhand. En blankett för att ansöka om räntebefrielse kan du beställa från CSN. Årsbeloppets storlek Enligt huvudregeln ska du betala tillbaka studielånet med ett årsbelopp som motsvarar fyra procent av din sammanlagda inkomst enligt den senaste taxeringen. Det betyder att årsbeloppet för 2007 grundar sig på din sammanlagda inkomst för 2005 (taxeringen år 2006). Regeringen har fastställt en lägsta gräns för debitering av årsbeloppet. Om årsbeloppet är lägre än denna gräns som för närvarande är tre procent av prisbasbeloppet, sätts årbeloppet ned till noll kronor. Under 2007 är det lägsta debiterade årsbeloppet kronor. Det motsvarar en inkomst på kronor under inkomståret

5 Uppgifter om hur mycket du ska betala får du i årsbeskedet varje år. Bosatt utomlands Du som bor utomlands, minst 180 dagar under det inkomstår som den senaste taxeringen gäller, har möjlighet att välja hur årsbeloppet ska beräknas. Du kan efter ansökan få ditt årsbelopp fastställt till fyra procent av den sammanlagda inkomsten enligt den senaste taxeringen (två år bakåt i tiden). Ansökan gör du på CSN:s blankett 6836A. Den ska ha kommit in till CSN senast den 30 november året före avgiftsåret, dvs. den 30 november 2007 för årsbelopp I annat fall beräknas årsbeloppet till fem procent av skulden vid varje årsskifte dock lägst 15 procent av prisbasbeloppet (6 045 kronor under 2007). Om du vid årsskiftet inte har begärt att få årsbeloppet fastställt enligt den senaste taxeringen (två år bakåt i tiden) har du även möjlighet att under avgiftsåret få ditt årsbelopp omräknat. Det innebär att ditt årsbelopp blir fyra procent av din sammanlagda inkomst. Du måste begära en sådan förändring skriftlig. Vid begäran om att få årsbeloppet fastställt eller omräknat ska alltid uppgifterna om den sammanlagda inkomsten styrkas med intyg från skattemyndighet eller motsvarande. Sammanlagd inkomst Det inkomstbegrepp som används när det gäller studielån är sammanlagd inkomst. Sammanlagd inkomst är summan av överskottet i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital. Om något av delbeloppen är negativt räknas det som noll kronor. Från bruttoinkomsten av tjänst får du göra avdrag enligt skattereglerna för exempelvis arbetsresor, facklitteratur och dubbel bosättning. Du får däremot inte göra så kallade allmänna avdrag från den sammanlagda inkomsten, exempelvis avgift för pensionsförsäkringspremier. Har du enbart inkomst av tjänst blir din sammanlagda inkomst nästan samma som bruttoinkomsten. Betalningstillfällen Du kan välja att betala fyra gånger per år (förfallodagar den sista bankdagen i februari, maj, augusti och november) varje månad (förfallodagar den sista bankdagen i månaden) en gång per år (förfallodag den sista bankdagen i februari). Det belopp du ska betala framgår av ditt årsbesked. CSN tar alltid ut en expeditionsavgift när vi debiterar årsbeloppet. Avgiften är 100 kronor för varje års- 5

6 belopp. Expeditionsavgiften betalar du vid första betalningstillfället. Det kan vara praktiskt att betala en gång per år om du betalar från utlandet. Meddela CSN om du vill ändra antalet betalningstillfällen. Vid betalning med inbetalningskort som CSN skickar ut räknar vi i första hand av din betalning på de äldsta obetalda avgifterna. Om du betalar med ett eget inbetalningskort räknas din betalning av på samma sätt om du inte skrivit att betalningen gäller ett speciellt avgiftsår. Betalning av studielån Du kan betala ditt studielån via bankgiro, plusgiro eller autogiro. CSN skickar ut bankgiroavier till alla låntagare som inte har begärt ett annat betalningssätt. CSN:s bankgironummer för studielån är och plusgirokontot är Om du vill betala ditt studielån via autogiro ska du anmäla detta skriftligt till CSN. Blanketten kan du beställa via Mina sidor på CSN:s webbplats, eller genom Talsvar, tfn Om du betalar via internet ska du använda det referensnummer som finns på inbetalningskortet. Har du inget inbetalningskort kan du, om du betalar via bankgironumret, skriva ditt personnummer som referens. Då skriver du alla tio siffror i en följd utan bindestreck eller mellanslag. Du kan inte göra en internetbetalning till vårt plusgirokonto om du inte har det fullständiga OCR-numret. Om du gör en extra inbetalning via internet och vill lämna information om den måste du komplettera med detta i ett brev eller via e-post eftersom du i normalfallet inte kan skicka textmeddelande på internetbetalningen. Betalning från utlandet För dig som är bosatt utomlands finns flera olika sätt att betala. Du som bor inom EU/EES-området eller i Schweiz kan betala studielånet via bank till ett så kallat IBAN (International Bank Account Number). Betalning till IBAN kan du endast göra via plusgiro, skriv vårt IBAN samt BIC/SWIFT-adressen NDEASESS. För lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 ska du skriva SE NDEASESS som kontonummer och ditt personnummer som referens. Skriv även namn, adress och vad betalningen gäller. Om du får problem när du försöker göra en IBAN-betalning via din internetbank, måste du kontakta banken. Du kan också betala via bank (så kallad BIC/SWIFT-betalning). Betalning gör du då till Nordeas BIC/SWIFT-adress NDEASESS, Nordea, Stockholm. De kostnader som bankerna tar ut för utlandsbetalningar får du som låntagare själv stå för, det innebär att banken drar sina kostnader från din betalning innan betalningen når CSN. 6

7 Du kan även betala med en check i svenska kronor eller annan växlingsbar valuta. Checken kan du köpa i bank och den ska vara ställd på Centrala studiestödsnämnden (CSN). Du skickar din check tillsammans med inbetalningskortet till CSN:s huvudkontor, SE Sundsvall. Om du använder en check från ett privat utländskt bankkonto eller liknande medför detta extra kostnader. Extra inbetalning Du kan betala lånet snabbare genom extra inbetalningar. Glöm då inte att skriva personnummer, namn, adress och vad betalningen gäller. Vill du betala hela ditt lån bör du alltid kontakta CSN innan du gör detta för att få uppgift om aktuell skuld inklusive ränta. Om du väljer att göra en extra inbetalning ska du tänka på att CSN i första hand kommer att räkna av det belopp du betalar in mot ditt ordinarie årsbelopp. Den del av den extra inbetalningen som blir kvar när vi räknat av den mot årsbeloppet kommer vi att räkna som en extra inbetalning på ditt lån. Om du gör den extra inbetalningen tidigt på året och den täcker ditt ordinarie årsbelopp kommer du inte att få några fler inbetalningskort för ditt ordinarie årsbelopp. Om du vill ha inbetalningskort för att betala ytterligare måste du kontakta CSN. Om du betalar utan att det finns någon avgift att räkna av mot kommer din inbetalning att bokföras som en extra betalning på din skuld. Avräkningsordning för inbetalning Det belopp du betalar räknar vi i första hand av på de administrativa avgifterna, därefter på räntan och slutligen på kapitalskulden. Den ränta som du inte har betalat vid årets slut kapitaliseras. Det innebär att vi lägger räntan till skulden. Om du har lagt samman flera olika lån räknar vi av dina inbetalningar i första hand på den del av din totala skuld som är äldst. Försenad eller utebliven betalning Om du inte betalar ditt årsbelopp i tid till förfallodagen, skickar CSN ut en påminnelse och tar ut en påminnelseavgift. Påminnelseavgiften är 120 kronor. Om du trots detta inte betalar skickar vi ytterligare en påminnelseavi som innehåller alla obetalda belopp och lägger till ännu en påminnelseavgift på 120 kronor. Om du ändå inte betalar skickar vi ett kravbrev och därefter går ärendet vidare till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Kronofogdemyndigheten tar ut en grundavgift på 500 kronor per krav vid indrivning av årsbelopp. Du kan också få en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen. Bor du utomlands lämnas kravet till en ambassad eller inkassobyrå. 7

8 Nedsatt årsbelopp Huvudregeln är att alla ska betala årsbeloppet. Anledningen är att årsbeloppet redan är anpassat till din betalningsförmåga i och med att du betalar fyra procent av din sammanlagda inkomst enligt den senaste taxeringen. Din situation kan dock ha förändrats och därför kan vi i vissa fall minska årsbeloppet om du ansöker om det. Möjligheten att få nedsatt årsbelopp är begränsad. CSN kan sätta ned årsbeloppet i följande fall: Om du studerar och har studiehjälp, studiemedel, utbildningsbidrag för doktorander (förordning 1995:938). Om du genomgår en längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen om totalförsvarsplikt eller en utbildning till reserv-/yrkesofficer. För en doktorand som får annan ersättning för sin forskarutbildning än utbildningsbidrag, prövas ansökan med hänsyn till inkomsten. Observera att du inte får nedsättning på grund av studier om du får rekryteringsbidrag. Då kan du i stället ansöka om nedsättning med hänsyn till din inkomst. Om din inkomst minskat väsentligt (minst 15 procent) jämfört med den senaste taxeringen kan du få årsbeloppet nedsatt till fyra procent eller vid samordnad betalning nedsatt till fem procent av den sammanlagda inkomsten under Om du har överklagat din taxering och det är uppenbart att den kan komma att ändras. Om det finns synnerliga skäl att sätta ned årsbeloppet, exempelvis på grund av att du får försörjningsstöd under en längre tid. CSN kan ändra beslutet om nedsatt årsbelopp under året. Det innebär att ett årsbelopp som satts ned kan sättas ned ytterligare eller höjas om inkomsten ändras eller studierna avbryts. Ansökan om nedsatt årsbelopp kan du göra på särskilda blanketter som du kan beställa från CSN. Sista ansökningsdag för nedsättning av årsbeloppet med hänsyn till din inkomst är den 30 november betalningsåret. Om du har fått årsbeloppet nedsatt är du skyldig att anmäla ändrade förhållanden, exempelvis adressändring, studieavbrott eller inkomstökning. Slutligt årsbelopp Om du har ansökt om och fått ett preliminärt årsbelopp beräknat utifrån din inkomst, kommer CSN att hämta uppgifter från Skatteverket när taxeringen för året är klar. Dessa uppgifter jämför vi med de uppgifter som du lämnat i din ansökan. Om det visar sig att du har betalat ett för lågt årsbelopp måste du betala 8

9 in skillnaden mellan det preliminära och det slutliga årsbeloppet som ett resterande årsbelopp. I dessa fall tillkommer en tilläggsavgift som är sex procent av det belopp som ska betalas i efterhand. Om du har betalat in ett för högt preliminärt årsbelopp kommer det överskjutande beloppet att ligga kvar som en inbetalning på ditt lån. Information till dig som studerar Du som studerar och får studiestöd från CSN får automatiskt nedsättning under studietiden. Observera att du inte får nedsättning på grund av studier om du får rekryteringsbidrag. Då kan du i stället ansöka om nedsättning på grund av inkomstminskning. 9

10 Avskrivning Ålder Om du har en skuld kvar vid början av det år du fyller 65 år får du lånet avskrivet, under förutsättning att du inte har några obetalda årsbelopp för de tre senaste åren. Även dessa kan skrivas av om det finns synnerliga skäl. Dödsfall Vid dödsfall skriver CSN av hela studielånet inklusive obetalda årsbelopp (administrativa avgifter och årsbelopp). Synnerliga skäl I vissa fall kan CSN skriva av en skuld om det finns synnerliga skäl. Möjligheten att få avskrivning på grund av synnerliga skäl är mycket begränsad, men kan exempelvis komma i fråga för dig som har en mycket låg sjukersättning eller för dig som har fått studietiden förlängd på grund av ett handikapp. Lån för behörighetsgivande studier Om du har studerat som vuxen och har fått studiemedel både för gymnasiestudier och eftergymnasiala studier, finns möjlighet till viss avskrivning av lånet för gymnasiestudierna. CSN kan skriva av lånet med hälften av vad du har lånat för varje termins gymnasiestudier under högst sex terminer. Vi kan alltså göra avskrivning om du har lånat för dina gymnasiestudier och dessutom har lånat i minst tre terminer för dina eftergymnasiala studier. I de flesta fall skriver CSN av lånen automatiskt. Om du inte får beslut automatiskt måste du ansöka om avskrivning. NT-basår Från och med höstterminen 1995 till och med den 31 december 2002 fanns det möjlighet för den som var mellan 28 och 48 år att få NT-SVUX för att studera på särskilda utbildningsplatser inom naturvetenskap och teknik på högskolan. Om den studerande inte uppfyllde de särskilda behörighetskraven för utbildningen erbjöd högskolan en förutbildning på högst ett år, så kallat NT-basår. För basåret kunde den studerande söka studiemedel. Den lånedel som betalats ut för det särskilda NT-basåret skrivs av med halva lånet och halva räntan när utbildningen har slutförts. Du ansöker på en särskild blankett. 10

11 Ansökan Du ansöker om avskrivning på särskilda blanketter som du beställer från CSN. 11

12 Flera lån Samordnad betalning Om du har både studielån och studiemedel (lån tagna före 1989) kan du samordna betalningarna eller betala lånen var för sig. Vid samordnad betalning blir ditt årsbelopp fem procent av din sammanlagda inkomst enligt den senaste taxeringen. Om du bodde utomlands minst 180 dagar under 2005 betalar du ett årsbelopp som motsvarar fem procent av summan av de båda lånen tillsammans. Beloppet ska dock vara minst 20 procent av prisbasbeloppet det år betalningen ska göras. För 2007 innebär det kronor. Om du är bosatt inom EU/EES eller i Schweiz och har begärt omdebitering av årsbeloppet blir det samordnade årsbeloppet fem procent av din sammanlagda inkomst. Vid samordnad betalning får du en avi per förfallodag. När en inbetalning för ett samordnat årsbelopp kommer in till CSN räknar vi i första hand av den mot studiemedelsavgiften (lån tagna före 1989). Du kan välja mellan att ha samordnad betalning endast för 2007 eller att ha det från och med 2007 och med årlig förlängning. Vid årlig förlängning måste du själv meddela när du vill att samordningen ska upphöra och betala lånen var för sig. Begäran om samordnad betalning ska ha kommit in till CSN senast den 15 april 2007 för att gälla avgiftsåret Samma datum gäller om du vill ta tillbaka din begäran om samordnad betalning. Ansökningsblankett beställer du hos CSN. Det samordnade beloppet kan sättas ned om du uppfyller reglerna för nedsatt årsbelopp för studielån, se avsnittet Nedsatt årsbelopp. Innan du bestämmer dig för att samordna betalningarna bör du tänka på att det snabbaste sättet är att betala lånen var för sig. Om du har låg inkomst och är berättigad till nedsättning enligt reglerna för studiemedel får du en lägre avgift om du ansöker om nedsatt avgift för studiemedel och betalar endast årsbeloppet för studielån. Du kan alltså inte samtidigt ha nedsatt studiemedelsavgift och samordnad betalning. Ändrade lånevillkor Om du har studiemedel (lån tagna före 1989) eller studielån (lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001) men inte lånat något efter den 30 juni 2001 kan du ansöka om ändrade lånevillkor. Det innebär att du för över dina studiemedel eller studielån till ett annuitetslån och att du därefter betalar enligt de regler som gäller för annuitetslånet. Om du exempelvis ansöker om nedsätt- 12

13 ning efter att du fått ändrade lånevillkor kommer reglerna för annuitetslånet att gälla. En ansökan om ändrade lånevillkor är definitiv och har du flyttat över lånen kan du inte ändra dig. Din ansökan ska ha kommit in till CSN senast den 30 november året innan du vill att de ändrade lånevillkoren ska börja gälla. Sammanläggning Om du både har lån enligt de äldre bestämmelserna och annuitetslån kan du begära att få lägga samman de olika lånen till ett enda lån. En sammanläggning innebär att lånen slås ihop och att en ny återbetalningstid och ett årsbelopp beräknas enligt reglerna för annuitetslånet. När du gör inbetalningar på ett sammanlagt lån kommer beloppen att räknas av enligt principen äldst först. Det innebär att CSN håller reda på de olika lånedelarna i din totala skuld utifrån vad som ingick i sammanläggningen. Om du exempelvis hade lån före 1989 så kommer inbetalda belopp i första hand att räknas av på denna del. Däremot kommer den löpande räntan att beräknas på hela skulden, liksom årsbeloppet. Du kommer också att få eventuell åldersavskrivning enligt de äldre bestämmelserna (dvs. vid början av det år du fyller 65 år) för den del av den totala skulden som är lån tagna före den 1 juli 2001, medan den del av lånet som är annuitetslån skrivs av vid början av det år du fyller 68 år. För dig som har begärt att lånen ska läggas samman gäller också särskilda bestämmelser vid nedsättning av årsbeloppet. Läs mer i broschyren Att betala tillbaka annuitetslån. Sista ansökningsdag för sammanläggning är den 30 november året innan du vill att sammanläggningen ska börja gälla. Du ansöker på CSN:s blankett och skriver under ansökan själv. 13

14 Återkrav Om du har studiestöd och avbryter dina studier före terminens slut kan CSN kräva tillbaka det belopp som har betalats ut för tiden efter studieavbrottet. Du måste då omedelbart betala tillbaka det du har fått för mycket. Om ditt studieavbrott beror på sjukdom gäller speciella regler. Beslut om återkrav fattas normalt av det CSN-kontor som har beviljat studiestödet. På det belopp som vi kräver tillbaka ska du betala ränta. Räntan är avdragsgill i självdeklarationen. Räntesatsen är 5,72 procent under Om det finns särskilda skäl kan CSN bevilja hel eller delvis befrielse från skyldigheten att betala ränta. En återkravsskuld ska betalas efter speciella regler och vi kan därför inte sammanföra den med din normala studieskuld. Om ett lån ingår i återkravsskulden, minskas ditt studielån med motsvarande del liksom den ränta som har beräknats på beloppet. Betalning av återkravsskuld Din återkravsskuld ska du betala till CSN:s plusgirokonto eller bankgironummer Skriv ditt personnummer, namn och adress på inbetalningskortet. Du som bor inom EU/EES-området eller i Schweiz kan betala återkravet via bank till ett så kallat IBAN (International Bank Account Number). Betalning till IBAN kan du endast göra via plusgiro, skriv vårt IBAN SE samt BIC/SWIFT-adressen NDEASESS som kontonummer och ditt personnummer som referens. Skriv även namn, adress och vad betalningen gäller. Hela återkravsskulden ska normalt betalas på en gång. Om du har svårigheter att betala hela beloppet på en gång, kan du kontakta CSN och komma överens om en betalningsplan på återkravsskulden. Vi tar ut en expeditionsavgift för administrativa kostnader. Den är 100 kronor per kalenderår. Försenad eller utebliven betalning på återkrav Om du inte betalar din återkravsskuld får du först en påminnelse och därefter ett kravbrev. Om du ändå inte betalar kommer CSN att överlämna ärendet till Kronofogdemyndigheten som fastställer din betalningsskyldighet i ett utslag. I utslaget fastställs även din skyldighet att betala administrativa kostnader med 640 kronor. Utslaget innebär också att du får en betalningsanmärkning som finns kvar i tre år hos kreditupplysningsföretagen. Efter utslag kan Kronofogde- 14

15 myndigheten göra utmätning av lönen, överskjutande skatt eller i annan egendom. Bor du utomlands lämnar CSN kravet till en ambassad eller inkassobyrå. Avskrivning återkravsskuld CSN skriver av återkrävt studiestöd det år du fyller 65 år eller vid dödsfall. 15

16 Övriga upplysningar Lag och förordning Återbetalning av studielån, som beviljades för studier mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001, regleras i 8 kap. studiestödslagen (SFS 1973:349, ändrad 1988:877) och studiestödsförordningen (SFS 1973:418, omtryckt 1992:810). Punkt 14 i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395 genom SFS 2005:613). Återkrav av beviljat studiestöd regleras i 9 kap. studiestödslagen och studiestödsförordningen. Överföring av studiemedel till studielån, samordnad betalning, ändrade lånevillkor samt sammanläggning regleras i övergångsbestämmelserna till studiestödslagen och studiestödsförordningen. Överklagande CSN:s beslut om återbetalning av studielån, exempelvis beslut om nedsatt årsbelopp, kan du överklaga till den länsrätt som vi hänvisar till i beslutet. Överklagandet ska du dock skicka till CSN i Eskilstuna. Det kan ta lång tid innan ett överklagande är avgjort i länsrätten. Under tiden gäller CSN:s beslut. Du ska alltså betala även om du överklagar. Skuldsanering Från och med den 1 juli 1994 finns en skuldsaneringslag. Lagen innebär att den som har mycket stora skuldproblem i vissa fall kan få hjälp med att ordna upp sin ekonomiska situation. För ytterligare information, vänd dig till budgetrådgivaren i din kommun. Deklaration Enligt övergångsbestämmelse 2001:359 äldre lydelse inkomstskattelagen 9 kap. 7 är ränta på studielån inte avdragsgill i deklarationen. Skuldbelopp vid årets slut får du däremot ta upp som skuld i förmögenhetsdeklarationen. Kontrolluppgift CSN skickar kontrolluppgifter till Skatteverket. Uppgifter om din sammanlagda skuld till CSN och eventuell inbetald ränta för återkrav meddelas. Betald ränta på återkrav är avdragsgill i deklarationen. 16

17 Kontakta CSN CSN:s självservicetjänster På vår webbplats, kan du få mer information. Där finns en tjänst där du på ett enkelt sätt kan räkna ut hur din återbetalning kommer att se ut under olika förutsättningar. På webbplatsen har du också tillgång till tjänsten Mina sidor där du kan få personlig information och beställa blanketter. Du kan även ringa Talsvar, , för att få information om din skuld eller för att beställa vissa blanketter. För att använda Mina sidor och Talsvar behöver du ditt personnummer och en personlig kod som finns i ditt årsbesked. Har du ingen personlig kod kan du beställa en ny via Mina sidor och Talsvar. Telefon- och brevkontakt Om du vill tala med någon på CSN kan du ringa till oss på vardagar Vårt telefonnummer är Post- och besöksadresser samt besökstider till oss hittar du på vår webbplats. Blanketter och andra skriftliga svar ska du skicka till CSN, Postservice, Strömsund. 17

18 Mina sidor Talsvar Hur stor är min skuld? På csn.se och i Talsvar får du svaret CSN 6513/0612