inblicken Äntligen.., Fridagymnasiet Varför ett Fridagymnasium? 3, december 2006 åttonde årgången Tankar om gymnasiet sid.

Transkript

1 inblicken nummer 3, december 2006 åttonde årgången! Tema Fridagymnasiet Äntligen.., Fridagymnasiet Tankar om gymnasiet - Reflektioner kring det här att lämna grundskolan och börja på gymnasiet... Den första dagen sid. 4 - En bra dag, men vi väntade fortfarande på borden...! Datorn som arbetsredskap - Hur tänker Tomas om det där med egen dator till alla elever? sid. 3 sid. 4 Kick-off på Lurö - Om tre dagar på en liten i Vänern sid. 5 Eleverna har egna kontor - Följ med på ett hemma hos reportage sid. 6 Efter gymnasiet då...? - Peter Adamsson blickar framåt sid. 8 Varför ett Fridagymnasium? I augusti startade Fridagymnasiet i Vänersborg. Att starta ett helt nytt gymnasium, och om man dessutom gör det med ambitioner och idéer som ligger i absolut framkant av utvecklingen, är inget som man fixar på en eftermiddag. Det handlar om år av utvecklingsarbete, praktisk planering och en hel del pappersexercis. Så, äntligen...!..., men tiden går snabbt, och när man nu tittar i kalendern upptäcker man att vi i stort sett varit igång en hel termin. Vi som arbetar eller studerar på Fridagymnasiet möts ofta av nyfikenhet på verksamheten, och det är förståss jättekul. Därför är det också kul att få möjlighet att visa upp en del av vår verksamhet här i Inblicken. Vi vill gärna berätta om hur vi arbetar på Fridagymnasiet, och vad vi har gjort under hösten. För att det skall bli en så rättvisande bild som möjligt har vi låtit våra elever skriva större delen av det du kan läsa i det här numret. De gavs tid att själva bestämma innehållet i tidningen. De diskuterade, sållade och jämkade bland alla de idéer som kom upp, och arbetade sedan fram material utifrån vad de kommit fram till. Det här numret är då ett resultat av elevernas arbete. Med några undantag är det eleverna själva som svarat för alla texter, och det måste väl vara det mest optimala i en tidning som handlar om skolan? Personligen är jag övertygad om att eleverna är minst lika bra som vi, personalen, på att läsa av den sociala temperaturen i klassrummet, eller att beskriva kvalitén på ett arbetssätt. Vi, eller rättare sagt, Fridagymnasiets elever kommer i det här numret att servera inredningsreportage, filosofiska krönikor, historier från en avlägsen ö, beskriva sina framtidsversioner, diskutera målstyrning och en hel del annat. Trevlig läsning! Jerker Sagfors jerker.sagfors@fridaskolan.se Fridaskolorna AB har ambitionen att skapa en röd tråd för utveckling och lärande i ett 1-19-årsperspektiv. Att kunna erbjuda intresserade elever en fortsättning på gymnasiet i en spännande och kreativ miljö är därför en naturlig utveckling av vårt koncept. Med vår långa erfarenhet i botten kände vi oss mogna att starta Fridagymnasiet där visionen är att våra elever ska agera som tvättäkta tågluffare och se gymnasietiden som ett oändligt kunskapsäventyr. Från forskning vet vi att lärandet i skolan traditionellt inneburit något helt annat än det lärande som sker utanför skolan. Utanför skolan står man inte sällan inför situationer som kräver att man måste lösa ett problem av något slag. Ofta måste man lösa det tillsammans med andra människor - man behöver kommunicera och plocka fram sin inneboende kreativitet. Ibland är problemet som ska lösas förknippat med svårigheter som man över huvud taget inte mött tidigare. Det kan gälla teknik, språk eller något annat som man sällan eller aldrig mött tidigare. -- fortsättning på sidan 2--

2 Tema Fridagymnasiet -- fortsättning från sidan 1-- Den här inlärningssituationen skiljer sig markant från den situation som ofta förekommer i skolan, men faktum är att man lär sig det man behöver kunna och inte minst så fastnar det man lärt sig i minnet. På många sätt är den här typen av inlärningssituation överlägsen den som skolan av tradition erbjuder. Kruxet i vardagen är dock att man inte alltid har någon att fråga om råd om man skulle köra fast - i skolan skulle det däremot inte innebära några svårigheter eftersom man där har tillgång till välutbildad personal och, inte minst, smarta kamrater som man snabbt och effektivt skulle kunna konsultera. Naturligtvis borde skolan försöka få till stånd liknande inlärningssituationer i syfte att skapa ett effektivare lärande. En stor utmaning är således att försöka organisera elevernas lärande på ett mer utmanande och spännande vis, eller kanske rättare sagt på ett mer naturligt sätt. Elever som i en ständig dialog med skolans lärare möter utmaningar i spännande och kreativt utformade kunskapsområden får utan tvekan kunskaper med högre kvalitet, och sannolikheten för att man ska minnas det man lärt sig ökar drastiskt. På Fridagymnasiet värdesätter vi goda kunskaper. Däremot tar vi bestämt avstånd från otidsenliga metoder som motverkar ett gynnsamt lärande. Vi organiserar därför undervisningen på ett mer naturligt och modernt sätt. Våra elever har också visat sig beredda att anta kunskapsutmaningar och visat att de vill arbeta kreativt med helheter som ger djupare och mer användbara kunskaper. Som avslutning vill vi passa på och tacka alla som gjort det möjligt för oss att starta Fridagymnasiet. Där inkluderar vi alla som varit med i planerings- och ansökningsarbetet, liksom personalen som systematiskt arbetat för att skapa en god miljö för lärande. Vi vill också tacka alla intresserade föräldrar som vi kommit i kontakt med, men framför allt vill vi tacka våra fantastiska elever som studerar vid Fridagymnasiet. Det är tack vare att ni valde Fridagymnasiet som vår dröm om en bättre och mer tidsenlig gymnasieskola har förverkligats..., och äntligen invigning! Äntligen har Fridagymnasiet öppnats i Vänersborg! Den 12 september kl hölls invigningen med pompa och ståt i Hagaparken. Allt gick faktiskt helt enligt planerna, förutom vissa små ändringar som löste sig naturligt, sa eleven Magdalena Hall. Kvällen började med stadsmusikkåren som spelade och ett tal från rektor Thomas Borgvall, och sedan klipptes bandet av Yasmin Latif. Usch vad pirrigt det var innan jag skulle klippa bandet! Men nu känns det jättebra, sa Yasmin efter att ha gjort sitt jobb. Efter det strömmade föräldrarna och andra gäster in. Väl inne i de nya lokalerna möttes de av glada elever som serverade bål och lite snacks. Eleverna visade också runt i lokalerna och berättade om de olika ämnena. Eleverna visade också sina egna kontor och sina fina nya datorer. Även KO (kunskapsområde), ISP (Individuell Studie Plan), bildspel från Lurö, betygskriterier och mål berättade eleverna stolta om. Flera dagars förberedelser De fyrtiotvå elevena hade fixat och donat i flera dagar innan invigningskvällen. De visste inte hur många som skulle komma, men trodde att det skulle bli mycket folk. Eleverna hade delat upp sig i små grupper med var sina områden att presentera. Lärarna gick runt som stolta tuppar och visade upp sina elever och allt som de hade presterat under veckan. Jag hade föreställt mig en bild av hur invigningen skulle gå till. Det roliga var att den blev tio gånger så bra! Jag tyckte eleverna tog sitt ansvar och gick in för kvällen till 110%. Det kändes som vi på Fridagymnasiet förmedlade den härliga stämning till alla som kom, berättade läraren Jesper Grönlund med ett stort leende på läpparna! Nöjda elever Tanken med invigningen var att visa omgivningen hur vi arbetar. Stämningen mellan lärare och elever var riktigt härlig! Alla verkade ha roligt och alla var nöjda. Ja, den var riktigt kul och har hört många som var där och tyckte den var lyckad, berättar en av eleverna, Hampus Hedberg, som ansvarade för bålen och snackset. Invigningen var faktiskt rolig, förberedelserna också, berättar Sandra Snäll. Jag var lite pirrig inför kvällen, men det gick ju jättebra, säger Hanna Holmlund. Ellinore Skoogh (th) Antonia Grömvall (tv) Håkan Johansson Styrelseordförande Fridaskolorna AB hakan.johansson@fridautbildning.se Tomas Borgvall Rektor Fridagymnasiet tomas.borgvall@fridagymnasiet.se 2

3 Tankar om gymnasiet Reflektion ur ett ungdomsperspektiv Konkurrensen på högskolor och på arbetsmarknaden hårdnar och man är näst intill chanslös utan en gymnasial utbildning. Att man får en mängd nya erfarenheter och kunskaper under dess år är ju redan väl känt, men vad har egentligen dagens ungdomar själva för förväntningar på gymnasietiden? Det är svårt att välja, det finns så många. Vad vill jag bli? Vad missar jag om jag väljer fel? Ska jag lägga vikten på intressen, kompisar eller jobb och lön? Att välja till gymnasiet innebär många svåra val, men ändå väljer ändå de flesta fortsatta studier efter grundskolan. Vi har suttit och pratat med varandra och med andra om förväntningar, funderingar och andra tankar kring gymnasietiden. Det vi tycker skiljer gymnasiet mest från grundskolan är friheten, ansvaret och möjligheten att påverka. Redan första veckan som gymnasieelever kände vi hur vi för första gången i skolan blev behandlade som vuxna. Lärarna diskuterar med oss som likvärdiga och tycker att tiden här är vår. Det känns som om dom är intresserade, engagerade och vill få oss att tycka att det är roligt att lära sig nya saker. Våra förväntningar på de kommande tre åren är många och de grundar sig både på gymnasiemässor, kataloger och historier. Vi sitter och diskuterar och kommer fram till att vi under gymnasietiden vill förbereda oss för våra framtida yrken. Där finns många delar som är viktiga. Att kunna klara sig själv och kämpa mot sitt mål, att kunna prata inför folk och arbeta tillsammans med andra. Vi behöver också hjälp med att få reda på vilka jobb som finns på arbetsmarknaden och vad de jobben egentligen innebär, så vi kan börja inrikta oss på det vi vill utbilda oss till. Självklart hoppas man på att under de här åren få träffa personer med nya intressen, synsätt och åsikter så man kan ta till sig för att utvecklas som människa. Vi tänker också på den individuella studieplanen, att inte bara bunta ihop alla elever i ett klassrum och lära alla samma sak dagarna i ända. För oss är det grundskolan, de lär ut olika tekniker man kan använda sig av när man senare ska studera. De lär ut grunderna. På gymnasiet ska det istället vara som föreläsningar, där man väljer själv om man vill anteckna eller inte. Det ska också finnas mycket tid att fördjupa sig i det man är intresserad av eller har svårt för. Det är naturligt eftersom alla i en klass inte kommer att utbilda sig mot samma yrke, man har olika kulturer och man startar inte från samma nivå. Miljön känns viktigare nu än vad den gjorde i grundskolan. Vi vill få vara med och utforma utseendet på vår arbetsplats. För att vi skall kunna arbeta så självständigt och effektivt som möjligt är det också en förutsättning att ha tillgång till bra material och hjälpmedel. Efter dessa tre jobbiga, men ack så spännande år, skall vi självklart ha en sagolik bal och en exploderande student! På examensdagen vill vi vakna upp och studsa iväg till champagnefrukosten, för att sedan ta oss vidare på våra flak till plantagen där firandet ska fortsätta. Amanda Frisell Karin Lööf.., och så här tänker Fridagymnasiet Hur utvecklar vi hela människan under gymnasietiden? Gymnasietiden är en tid med en koncentrerad soppa av allt som händer när ungdomstiden glider över till en ungdomstid kombinerat med myndighet. Förväntningarna och förhoppningarna är, med all rätt, stora. Fridagymnasiets idéer med hur skoltiden är organiserad ger oss tillsammans många möjligheter att uppfylla förväntningar och förhoppningar. Att utvecklas till att vara förberedd på kommande studier och arbetsplatser handlar enligt vårt sätt att se på det om att få vara med om tillräckligt många utmanande situationer för att erfarenheter och kunnande att möta nya. Att ständigt tränas att möta just detta är den bästa förberedelsen man få. Intresserad och engagerad personal skapar förutsättningar för att elever skall kunna vara engagerade och intresserade, precis på samma sätt är det med att intresserade och engagerade elever kan skapa förutsättningar för att personalen kan vara intresserad och engagerad. Absolut skall vår gemensamma resa genom de tre åren firas med en härlig fest! inblicken utges av Frida Utbildning AB, med syfte att spegla verksamhet och aktuell debatt vid Fridaskolorna. Utgivning sker med fyra nummer per år, två interna och två externa nummer. Detta nummer är ett externt nummer. Birgitta Arosenius är ansvarig utgivare. Redaktionens adress: Frida Utbildning AB, Box 225, Vänersborg Redaktionen kan kontaktas via e-post till inblicken@fridaskolan.se Samtligt material skyddas av upphovsrätt tillhörande Frida Utbildning AB. Materialet får kopieras i icke kommersiellt syfte och mot angivande av källa. 3

4 Tema Fridagymnasiet Den första dagen... En bra dag, men vi väntade fortfarande,... på borden Allting började den där första dagen. Vi var lite nervösa när vi stod och väntade, lärarna kom ut och pratade med oss, snart skulle vi få gå igenom dörrarna. De skulle bara fixa ett par saker först. Klockan nio fick vi gå in. Vi fick sätta oss i matsalen, och sen delades vi in i våra klasser. Vi hade kul den dagen! Det var bara en sak,... det fanns inga bord! Dagarna första veckan gick fort, vi märkte inte vart de tog vägen. Vi lärde oss att hitta i skolan, det var inte svårt alls. Vi lärde oss namnen på alla, precis alla, och det måste väl ändå varit rekord. Vilken annan skola finns det där alla vet namnen på varandra, bara efter några dagar. Men det fanns inga bord! Jo, i matsalen och i personalummet, men i klassrummen satt vi på stolar och hade datorerna i knät. Oroa er inte sa lärarna, borden ska komma på fredag. Fredagen kom, men gjorde borden det? Nej! Vi fick fortsätta sitta på stolarna utan bord. Men den dagen ställde vi i alla fall ordning elevkontoren, monterade stolar och fick någonstans att ställa våra ryggsäckar. Lektioner så blev det inte mycket av. Men det gjorde inte så mycket. Det var en ny skola för allihop, både lärare och elever. Vi hade kul och lärde oss hur systemet fungerade och det var nog det viktigaste just då. Nästa gång borden skulle komma var på tisdagen, men inte heller då kom de. Då började det bli jobbigt. Tidigare hade de flesta haft överenseende med borden, men nu kom frågorna. Var är de egentligen? Men. på fredagen samma vecka kom de! Eleverna fick reda på det, men ingen kunde göra något åt saken. Alla hade fullt upp med planeringen inför resan. Vi skulle åka till Lurö, och där fanns det bord. Det var som att få en julklapp för att sedan märka att julen hade blivigt inställd och att man får vänta till nästa år med att öppna den. De tre dagarna på Lurö gick snabbt, och när vi kom tillbaka till skolan meddelade lärarna att vi äntligen skulle få sätta ihop borden idag, och att vi äntligen skulle få göra våra elevkontor färdiga. Vilken glädje! Det var som att Tomten plötsligt hade bestämt sig för att det trots allt skulle bli jul, och det redan i september! Vi elever klappade händerna och det fanns inte än enda mun i matsalen som inte log. Nu har vi haft bord i flera veckor, och det är bra, särskilt i elevkontoren och på lektionerna, men annars är det inte så stor skillnad mot tidigare. Vi sitter med stolarna i en ring på golvet, men vem har sagt att det är något fel med det? Ringen är ju en symbol för att allt hör ihop. Själva solsystemen består ju av planeter som sitter i ringar runt himlens solar. Magdalena Hall Jennifer Frandsen Datorn som arbetsredskap Var det bara för att locka elever eller fanns det en tanke bakom att ge fridagymnasiets elever varsin bärbar dator? Att använda datorer är knappast en nyhet längre, säger fridagymnasiets rektor Tomas Borgvall. Något av det som gör Fridagymnasiet speciellt är att eleverna får en egen dator som de disponerar under de tre åren som de går på gymnasiet. Dessa ska dom arbeta med på lektionerna och sedan, om dom vill, ta med hem för att kunna arbeta vidare hemma. Men vad var egentligen tanken med att ge eleverna en egen dator? Att använda datorer är knappast en nyhet längre. Tillgängligheten är det lite si och så med i skolsverige. - Vår idé är att datorn idag är ett mycket viktigt läromedel som måste kunna användas av alla i samhället. Därför är vi övertygade om att möjligheten att lyckas i sina studier ökar kraftigt med en personlig dator, säger fridagymnasiets rektor Tomas Borgvall. Arbetssätt En tanke bakom att se datorerna som ett av fridagymnasiets främsta arbetsverktyg var att få en så pappersfri skola som möjligt. Därför använder skolan också en lärplattform som heter Fronter. Där kan eleverna hämta material, lämna in arbeten och ta del av information. -Vi vill få samtliga elever att utnyttja datorn på ett positivt vis, säger Tomas Borgvall. Vi vill fokusera på möjligheterna i datoranvändandet. Eleverna skall, vill, och kan ta ansvar för det, lägger Tomas till. Nackdelar då..? Att ha så gott om datorer i skolan kan ju inte bara vara positivt, det måste ju finnas något negativt med det också. - Det blir mycket datasittande, speciellt när vi har ISP (Individuell Studie Plan). Man får ju se till att man inte blir helt paralyserad! säger eleven Hanna Holmlund medan hon sitter vid sin dator och skriver på ett arbete. Marie Sjögren 4

5 ..., och så..., Kick-off på Lurö! Att åka på Kick-off är väl kanske inget som man direkt brukar förknippa med att börja skolan, eller..? Vi, alla elever och all personal, åkte i alla fall på en tredagars Kick-off till den vackra ön Lurö i Vänern, där det för övrigt bara bor två (!) bofasta invånare. Om vi hade kul? Gissa! Till Lurö måste man ta sig med båt, och vi fick åka till ön i små båtar, det blåste mycket när vi satt i båtarna men vi hade det jättekul. Vi åkte i tre olika båtar, det roliga var när båtarna tävlade mot varandra om vilken båt som skulle komma först till ön. På ön fanns det några få stugor och ett skepp. Vi blev indelade i tre grupper där vi skulle sova. Vi lekte lekar varje dag. En av lekarna var poängjakten då vi blev indelade i våra mentorsgrupper och tävlade mot varandra. Den grupp som samlade mest poäng vann. Några av sakerna vi fick göra för att få poäng var: samla kottar, simma, spela teater med mera. Men det roligaste var att samla grodor. Det var otroligt kul att fånga de små grodorna, de sprattlade och kittlades när man höll dem i handen. Vi hade aldrig någonsin sett så mycket grodor på ett och samma ställe. Lilies mentorsgrupp vann poängjakten, lärarna hade några alternativ som det vinnande laget fick välja mellan, som lärarna sen skulle få göra. Ett av alternativen var konstsimning och det valde Lilies mentorsgrupp. Vattnet var iskallt men lärarna var ändå tvungna att utföra detta. Vi njöt verkligen av ögonblicket, det var en av dem bästa grejerna under resans gång. Lurö var ett vackert ställe med fin sjöutsikt. Det var lugnt och naturligt, det fanns inga riktiga vägar, det fanns bara några stigar och stugor. Det fanns inte heller nattbelysning så man fick använda ficklampor för att hitta på kvällen när man t.ex skulle ta sig till utedassen. Att använda utedassen var en av de jobbigaste sakerna som man var tvungen att ta sig igenom under tiden man var där. Många av oss försöka att hålla sig... hmm ni skulle bara veta hur det gick. Det fanns gott om spindlar där, stora som handflator var de. Det fanns alla sorters spindlar som man kan tänka sig. De som har stor spindelfobi hade det värst, vissa kunde inte ens sova på grund av alla spindlar som även gav dem mardrömmar. Vart man än gick så fanns de där, det var verkligen inte kul, även om vissa andra tyckte det. På kvällarna fanns det rätt så mycket att göra som till exempel spela kort, kolla på film, lyssna på musik och en hel del annat. Många av oss dansade långt efter midnatt och det medförde mycket skratt. Vi kunde också sitta nere vid bryggan, mysa, kolla ut över det vackra havet och bara ta det lugnt. Ayla Omerbasic Yasmin Latif 5

6 Tema Fridagymnasiet Eleverna har egna kontor På Fridagymnasiet har eleverna egna kontor, elevkontor. Det är kanske inte helt vanligt att eleverna faktiskt disponerar egna personliga arbetsplatser i en kontorsmiljö, men så fungerar det på Fridagymnasiet, och det finns naturligtvis också en tanke bakom det. Först och främst behöver vi ge lite fakta; att det är personalen som bestämt grupper och antal elever i varje elevkontor, och att färger, hyllor, bord, skåp och stolar fanns där i stort sett då vi började, och att vi då också fick trehundra krionor till varje elevkontor för att komplettera med sådant som vi tyckte att vi behövde i kontoren. Vi fick inhandla precis vad vi kände för och som givetvis skulle göra elevkontoret mysigare. Vi tror att det flesta trivs med elevkontoren. Det är ett bra sätt att jobba på, och vi ser det som en fördel att inte vara för många elever på ett och samma ställe. Eftersom skolan är ganska liten är det här ett bra sätt att arbeta på. Man har sin egna arbetsplats, en egen hylla och ett eget skåp. Förutom själva elevkontoret, är det då egentligen bara arbetsborden som man delar med någon annan. Skolan har förståss en tanke med elevkontoren; att ge oss elever en arbetsmiljö som är så lik den man ofta träffar på i arbetslivet som möjligt, och förståss, att man skall ha en plats där man alltid kan studera och arbeta i lugn och ro. Etersom vi ofta arbetar självständigt efter våra egna planeringar är det nästan nödvändigt att ha en egen arbetsplats. Det här med elevkontoren fungerar bra, man har alltid sin egen plats där man kan arbeta i lugn och ro, men det är också viktigt att man tränar på att arbeta i olika miljöer, att man inte låser in sig på sitt elevkontor. Elevkontoren används förståss i första hand till arbete, men också för att umgås med varandra. På rasterna är man oftast samlade i något av elevkontoren, pratar och umgås med varandra. Hur ser då elevkontoren egentligen ut, och vad innehåller de? Väldigt olika, beroende på vilka som sitter där. Här kommer några exempel. De som sitter i Philips kontor har valt att inreda rummet i vitt och grönt. Det ger en mycket fräsch och upp piggande känsla. De har valt att ha mycket växter, och de har också tagit med sig en del personliga saker att inreda med - för att ge kontoret en personlig prägel. I Amandas kontor har man valt att inreda i röda färger. Det är mycket energigivande, men de naturmaterial (kvistar och vass) som finns i rummet, ger ändå en lugn känsla. Doftgranen som hänger i kontoret ger en härlig doft av vanilj som får en att tänka på ny bakade bullar. Skrivtavlan på väggen ger varje person en möjlighet att skriva precis vad de känner för och på det viset uttrycka sin personlighet. I Mathildas kontor, har man valt att inreda i blått. Det kan ibland kännas lite kallt, men i det här rummet har man lyckats göra det mysigare genom att ta med lite personliga foton och planscher. I åtminstone två av elevkontoren har man valt att satsa på fönstren. Det gör att det lyfter upp själva rummet och ger det en härlig känsla av rymd. Det innebär också att rummet uppfattas som fräscht. I ett annat kontor har man valt att pryda golvet med en matta och lite andra saker som til exempel en vas med lite kvistar i. Det har gjort rummet väldigt mysigt och hemtrevligt. Cecilia Danielson Lisa Ekström 6

7 ISP - studier under eget ansvar Det är onsdag, klockan är nio och mentorsgrupperna splittras för en dag med självständigt ISP-arbete. Var och en har satt upp sina egna mål i olika ämnen som man själv bestämt hur man ska uppnå. Här ingår det som en naturlig del av elevernas vardag att själva läsa läroplansmålen på Skolverkets hemsida. Vi har träffat samhällskunskaps-, geografi- och musikläraren Jesper Grönlund och diskuterat olika ISP-frågor med honom. Hans syn på ISP är väldigt positiv, för han tycker att det egna ansvaret utgör en stor naturlig del av arbetet, vilket är förberedande inför kommande studier och arbetsliv. Att planera sin egen tid så att den blir effektiv är uttryckt i läroplanen, men ändå inte så vanligt att jobba medvetet med på andra gymnasieskolor. Han är i sin lärarroll väldigt positiv till detta eftersom han tror att man kan nå längre om man tar chansen och han känner att han har mer tid för varje enskild elev. Det innebär en stor möjlighet att individualisera undervisningen. Han tycker också att det är lättare att sätta rättvisa betyg alla gör uppgifter som passar en själv. Han tycker att ISP-arbetet har fungerat mycket bra på Fridagymnasiet sedan starten i augusti Vi har också träffat föräldern Annika Holmlund och hon var också väldigt positiv till ISP. Hon tycker att det är bra att man kan jobba utifrån sina egna intressen och mål, och kunna utmana sig själv i eget val av ämne. Hon är också positiv till friheten att lägga upp sitt eget arbete och att vara medveten om målen. Att lära sig att ta eget ansvar menar hon är en bra erfarenhet inför det fortsatta livet. En nackdel kan vara att man kan sätta upp för höga eller för låga mål, menar Annika. Man måste kunna planera lagom, så man inte startar upp ett arbete där man ska nå MVG i alla ämnen samtidigt, eller slösar tiden på någonting kul som man inte utvecklas på. Hon tror också att det här arbetssättet passar alla som kan ta eget ansvar. Man måste också kunna sätta sig in i måldokumenten. Om man lyckas pricka rätt tror Annika att man kan nå långt, samtidigt som det krävs en stor medvetenhet av eleven och handledning av lärare. Hon tror också att det underlättar mycket att man får välja själv vad man vill jobba med, och hur man vill jobba, eftersom hon tror att motivationen höjs. Annika tycker inte att det medför någon skillnad för henne som förälder jämfört med om vi hade jobbat som vanligt. Kanske att eleverna mår bättre av att jobba så här och därmed blir gladare. Eleven Sandra Snäll är också positiv till arbetssättet. I hennes aktuella skolarbete jämför hon Mexico City med Stockholm. Hon jämför klimatet, luftföroreningen, statsskicket osv. Där får hon in mål och betygskriterier från flera olika ämnen. Hon tycker att det hittills har funkat bra. Hon gillar att kunna satsa på de ämnen hon vill, och ha tid att sträva efter mål som hon annars kanske inte skulle nått upp till. Hon tycker inte att det är svårt att välja mål, det är lätt när man vet vilket betyg man satsar på. Både elever, föräldrar och lärare verkar ha en positiv syn på ISP och allt vad det innebär. Fridagymnasiet har redan hittat ett unikt sätt att jobba på, och som då också förbereder eleverna för kommande studier och arbetsliv. Hanna Holmlund och Anna Blennemark Johan Molinder om ISP - Jag tycker att ISP är väldigt bra, för att man får tid att göra sånt man vill eller behöver göra. Ibland kan man göra läxor och ibland så gör man en egen uppgift. När man gör sin egen uppgift sitter man ned med den lärare som man har i ämnet och bestämmer passande mål och en tidsplan. Det som är bäst med ISP är friheten. En trevligare skola Det nya Fridagymnasiet har öppnat och eleverna trivs. De nya eleverna har redan funnit nya kompisar. De har lärt känna folk genom varandra genom sina mentorsgrupper, kontorsrum och genom de mindre grupper som de arbetar i. De har funnit vänner och alla har någon, eller flera som de kan gå runt med. Ingen behöver vara själv, som det anars ofta kan bli när det är många elever. Det vi har nytta av är att vi kan lära oss att arbeta med många människor, men ändå lagom många. Det går snabbt att lära känna varandra lite närmare, trots att man inte känt varandra så länge. Eftersom vi också har personalen väldigt nära, kan vi lättare få hjälp vilket även det leder till en trevligt stämning. De finns alltid nära till hands, och det är bra. - Jag trivs jättebra! Vi har en bra gemenskap, och man kan lära känna varandra lite närmare, säger Maria. Ingen av eleverna kände varandra sedan tidigare, men vi har redan funnit goda vänner efter några få veckor i skolan, lägger hon sedan till. Linéa Hammar 7

8 baksidan terminstider Vårterminen januari - 13 juni Sportlov vecka 8 Påsklov vecka 15 Lovdagar 30 april och 18 maj Terminstider och lovdagar gemensamma för Fridaskolan i Vänersborg, Trollhättan och Uddevalla samt för Fridagymnasiet. adresser Fridaskolan Vänersborg Box 225, Vänersborg Växel: tel fx info@fridaskolan.se Fridaskolan Trollhättan Idrottsvägen 26, Trollhättan Växel: tel fx info@fridaskolan.se Fridaskolan Uddevalla Regementsvägen 3, Uddevalla Växel: tel fx info@fridaskolan.se Efter gymnasietiden då...? Trots att Fridagymnasiet precis kommit igång fick jag ändå uppdraget att skriva ner mina funderingar om min framtid efter gymnasiet. Ja.., jag har alltid haft planer om vad jag ska bli när jag blir stor. När jag var liten planerade jag en statskupp och en efterföljande invasion av grannländer och resten av världen. Att få makt över hela världen var mitt slutliga mål. Jag ritade en omfattande och utförligt krigsplan, och trodde min tid väntade på mig. Men, nej.., jag tappade snart intresset för detta. Istället drömde jag om att bli forskare och upptäcka otaliga saker som ingen visste, om eller bli vd över ett storföretag och profitera. Historiker, regissör, ingenjör, vägbyggare, fysiker, djurskötare och författare är en del av många yrken som jag tillfälligt också drömt om. Men till slut, vid årsåldern, fick jag en märkbart snävare fundering än jag haft som liten med kreativ hjärna. Jag började allvarligt fundera på civilingenjör, biotekniker, arkitekt, industridesigner eller stads- landskapsarkitekt. Det är ett högt satt mål, men de ligger tryggt inom mitt intresseområde. Efter gymnasiet kommer jag nog säkert (om jag lyckas bra) att leta efter en plats på en högskola, förhoppningsvis i Göteborgområdet eller på västkusten. Där kommer jag nog att bo efter gymnasietiden. Jag har alltid gillat västkusten med sitt hav som är renare än östkustens. Om jag klarar av alla målen kring utbildningen, så jag ska omedelbart försöka hitta ett jobb hos ett storföretag och efter några år där ska jag kanske göra upp med min stora dröm - att starta ett eget företag. Här är en någorlunda skiss över min tänkta framtid. Och du? Som bekant kan det vara ett svårt val, men det finns dock alltid en tumregel; hitta något område som du tycker är intressant eller roligt, och sök möjligheter för framtidsjobb kring detta. Jag tänker avsluta den här lilla betraktelsen med ett tänkvärt citat av Albert Einstein; Fridagymnasiet Regementsg , Vänersborg Växel: tel fx info@fridagymnasiet.se e-post All personal har e-postadress efter mönstret: förnamn.efternamn@fridaskolan.se (eventuella å och ä ersätts med a, medan bokstaven ö ersätts med o ) intranät: fronter.com/fridaskolan Betrakta aldrig studier som en plikt, utan som en avundsvärd chans att lära känna den befriande influensen av skönhet i själens kungarike för din egen personliga glädjes skull och för samhällets vinst som ditt senare arbete tillhör. Peter Adamsson Inom Frida Utbildning AB ryms tre helägda dotterbolag: - Fridaskolorna, som finns i Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg, har drygt 1400 elever, från förskola till och med gymnasieskola. - Frivolten har sin bas i Göteborg och arbetar bland annat med chefsutveckling och arbetslagsutveckling. - DidaktikCentrum arbetar främst med kompetensutveckling riktad mot grundoch gymnasieskolor och med utbildning av skolledare. Philip Landh - om Fridagymnasiet Ålder: 16 år. Bor: Trollhättan, Linje: Samhällvetenskap Vad tycker du är bra med Fridagymnasiet? - Jag tyckte att det är bra, för det är en liten skola med bra sammanhållning, och så får man mycket hjälp när man behöver. Vad är det bästa då? - Fronter är bra, för man slipper alla papper som man ändå bara tappar bort. Vad fick dig att välja Fridagymnasiet? - Jag gick på Fridaskolan i Trollhättan innan och jag tycker om deras arbetssätt. 8