Ett utifrånperspektiv på frivilligorganisationer i Umeå

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Moment B, uppsats 15 hp Termin 6 Höstterminen 2011 Ett utifrånperspektiv på frivilligorganisationer i Umeå -Hur kan kvinnor med missbruksproblematik uppleva miljö och bemötande? With an outside perspective -How can women with substance abuse experience environment and treatment in nongovernmental organizations in Umeå? Handledare: Margaretha Uttjek Författare: Katja Harju Elin Hidmark

2 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Moment B, uppsats 15 hp Termin 6, HT -12 Författare: Katja Harju & Elin Hidmark Handledare: Margaretha Uttjek Titel: Ett utifrånperspektiv på frivilligorganisationer i Umeå-hur kan kvinnor med missbruksproblematik uppleva miljö och bemötande? Title: With an outside perspective- how can women with substance abuse experience environment and treatment in non-governmental organizations in Umeå? Sammanfattning Denna kvalitativa studie undersöker med ett utifrånperspektiv hur kvinnor med missbruksproblematik upplever miljö och bemötande i olika ideella organisationer i Umeå. Data har samlats in genom fyra intervjuer med anställda på dessa organisationer. Författarna har även gjort två deltagande observationer. De teoretiska perspektiv som använts i denna studie har använts för att på olika sätt besvara frågeställningarna; Kan miljö och bemötande på dessa organisationer ha ett inflytande över kvinnors lägre antal i gruppen? samt Hur kan organisationerna arbeta mer aktivt med att nå ut till fler kvinnor? Empirin analyserades utifrån stigma, genus och socialiseringsprocessen. Bearbetningen av materialet som samlades in på dessa organisationer gav sju kategorier. Tre av kategorierna kretsar kring bemötande, tre beskriver miljö på olika sätt och den sista, övergripande kategorin, beskriver synen i samhället på män och kvinnor med missbruksproblematik. Resultaten visar bland annat att det sker en omdefiniering av självet när kvinnan lämnar ett missbruk. Det är av stor vikt att personalen möter kvinnan i denna rollskapande process. Resultaten visar även att personal bör vara beredda på att lägga ner den tid det krävs för att skapa en bestående kontakt med kvinnan. Sökord/Nyckelord Kvinnor, missbruk, frivilligorganisationer

3 Innehåll 1. Inledning Kunskapsöversikt: Synen på missbruk Frivilligorganisationer Dagens organisationer och relation till staten Hur organisationerna arbetar Könsaspekter i organisationen Genus, identitet och organisationskultur Genusaspekter vid missbruk Relationer och missbruksproblematik Problemformulering: Syfte Frågeställningar: Avgränsningar: Precisering av begrepp: Redovisning av sökmotorer Metod Datainsamlingsmetod Analysmetod Urval Bortfall Tillvägagångssätt Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Etiska reflektioner Metodreflektion Teoretiskt perspektiv samt reflektion Stigma Genussystemet Socialisation Kulturellt kapital och Femininitet Respektabel Empiri Inledning... 19

4 4.1.1 Övergripande syn på män och kvinnor med missbruksproblematik Den fysiska miljön speglas av de som vistas där Stämning och ingiven känsla Se människan bakom missbruket Personalen möter individen inte könet Framförhållning, svårighet i planering av aktiviteter Hur nå ut till minoriteten? Analys En omdefiniering av självet Personalens roll Miljön Hur nå ut till fler kvinnor? Skambild och relationer Är kön det centrala? Sammanfattande diskussion Referenser:... 30

5 1. Inledning 1.1 Kunskapsöversikt: Synen på missbruk Synen på missbruk har förändrats på senare år och har bland annat speglats i utformningen av vård och behandling. Synen har skiftat från att se missbruket som ett individuellt problem i 1900-talets första hälft till att senare ses som ett symptom på strukturer i samhället (SOU, 2011:6). Dessa strukturer kan t ex förklaras utifrån ett genusperspektiv. Det är fler män än kvinnor med missbruksproblematik. Kvinnors problemkonsumtion av alkohol är ungefär en tredjedel av männens, vilket också motsvarar siffran för normalkonsumtion (SOU, 2011:6). Kvinnor med missbruksproblematik har länge varit en osynlig grupp i missbruksforskningen. Istället har forskningen utgått från att män och kvinnor har samma problematik kring missbruk och därför antagit att den åt män utformade vården även passar kvinnor. Detta kan ha medfört att mycket av den vård och behandling som finns tillgänglig inte tar hänsyn till kvinnors särskilda problematik (SOU, 1994:28). Först på 1980-talet började det på allvar forskas om kvinnor i missbruks specifika behov. Behandlingar och inrättningar för missbruk var tidigare utformade enbart efter mäns behov. Detta kan bero på olika saker. Kvinnor har lägre chans att komma till behandling än män och kvinnor med missbruksproblematik är färre till antalet än män (ibid). Detta medför att färre kvinnor vistas i de ideella organisationer som bland annat riktar sig till människor med missbruksproblematik Frivilligorganisationer Socialstyrelsen har i sin rapport Socialt inriktade organisationer som arbetar mot missbruk (Hammare & Stenbacka, 2003) sammanställt en kunskapsöversikt över svensk och nordisk forskning om frivilligorganisationer som arbetar med personer med missbruksproblematik. I Sverige finns en lång tradition av frivilligarbete och organisationer som arbetar med personer med missbruksproblematik. Detta arbete uppkom under 1700-talet då folkrörelsetraditionen och nykterhetsrörelsen fick central plats i samhället. Nykterhetsrörelsen expanderade på 1870-talet och organisationer så som Godtemplarorden (IOGT), Svenska Blåbandsföreningen och Templarorden var några föreningar som under den tiden växte sig starka. Den kristna tron var central och spelar även idag en stor roll, dock mer nedtonad. Redan på 1800-talet fanns det meningsskiljaktigheter huruvida organisationerna skulle förespråka måttlighet eller helnykterism. Idag förespråkar de flesta organisationer helnykterhet av sina medlemmar. Dock skiljer de sig åt i vilken utsträckning de ser på ett helnyktert samhälle. En annan central del i de olika organisationerna är hur de definierar missbruk och uppkomsten av missbruk. Vissa organisationer ser missbruk som ett socialt problem, andra en sjukdom, en tredje att det är strukturer i samhället (Hammare & Stenbacka, 2003) Dagens organisationer och relation till staten Utifrån Socialstyrelsens rapport (Hammare & Stenbacka, 2003) finns det ca 34 frivilligorganisationer som uppbringar stöd från Socialstyrelsen, vilka alla arbetar med missbruk och drogrelaterade problem på riks- och lokanivå. Staten, kommunen och frivilligorganisationer arbetar idag tillsammans i många avseenden. Detta syns tydligt då offentliga sektorn i allt högre grad köper in välfärdstjänster från organisationerna. Frivilligorganisationerna fyller här en viktig roll då de är fristående från 5

6 välfärdstaten, vilket medför mindre regelstyrd verksamhet. Det som emellertid framkommer i och med ett större samarbete med välfärdsstaten är att frivilligorganisationerna fått högre press på sig att uppfylla vissa mål. Detta kan tänkas handla om ändring av strukturer inom organisationen, mer utbildad personal, utvärdering, formella beslutsvägar och budgetkrav. Detta medför att en homogenisering sker organisationerna emellan och det särplägade hos varje organisation alltmer suddas ut (Hammare & Stenbacka, 2003). Det finns en generell uppfattning om vad frivilligorganisationer och välfärdsstat står för. De positiva avseenden så som närhet, tillit mellan brukare och klient, gemenskap och spontanitet förknippas med det förstnämnda. Den offentliga verksamheten står mer för de negativa aspekterna i människors ögon, så som byråkrati, inflexibilitet, beroende av ekonomiska aspekter. Denna positiva syn kan innebära att de frivilliga och ideella organisationerna kan medföra en mer demokratiserande och engagerande dimension på socialpolitiken. De kan även finnas där för de mest utsatta i samhället när välfärdsstaten vänt dem ryggen (Hammare & Stenbacka, 2003) Hur organisationerna arbetar Hur upplägget ser ut inom de olika organisationerna varierar. Vissa ägnar sig åt vårdande verksamhet, andra med självhjälp eller informationsspridning och opinionsbildning. Många av de olika organisationerna arbetar med flera av de olika delarna. Dock är det generellt en del som är mer central. Finansieringen skiljer även de flesta organisationer åt. Det kan vara allt från statliga eller kommunala bidrag till medlemsavgifter, affärsverksamhet och gåvor. Som nämndes ovan säljer även flera av de ideella organisationerna tjänster till den offentliga sektorn (Hammare & Stenbacka, 2003). Organisationerna kan även skilja sig åt i utformning av verksamhet och vilken relation hjälparen och mottagaren har till varandra. Det kan vara den anställde professionelle, den jämlike medlemmen, den utbildade volontären eller den vuxna förebilden. I många fall när det gäller organisationer med personer som har en missbruksproblematik är det missbrukaren själv eller den f.d. missbrukaren som har en central roll. Dessa organisationer är bland annat Anonyma Alkoholister och IOGT-NTO. I andra organisationer kan det finnas frivilliga som själva ej har en missbruksproblematik men som vill stödja och finnas till med sin allmänkunskap. Organisationerna förändras i takt med att samhället förändras, och idag finns det olika varianter av hur hjälparbetet bör gå till. I vissa organisationer finns det både en blandning av frivilliga, f.d. missbrukare och utbildade behandlingspedagoger. Andra organisationer kan helt vara uppbyggda med professionella aktörer (Hammare & Stenbacka, 2003) Könsaspekter i organisationen När kvinnor söker hjälp hos de olika frivilligorganisationerna kan orsakerna bakom vara missbruk, våld, hot om våld eller psykisk ohälsa. En undersökning visade att deras främsta behov var sysselsättning, därefter behandling och boende (Hammare & Stenbacka, 2003). De insatser som de olika organisationerna kan erbjuda kvinnor som målgrupp kan bland annat vara olika stödgrupper. Det finns bland annat stödgrupper för kvinnor som har barn med missbrukare och stödgrupper för dem som har långvariga och olösta problem med sina vuxna barn. Många av stödgrupperna handlar om relationer, och då främst inom den närmsta familjen. Den forskning som har tidigare bedrivits om människor med missbruksproblematik har enligt Hammare och Stenbacka (2003) inte främst varit inriktad på män utan har snarare varit könsblind. Det är viktigt, menar de, att forskningen inte bara har fokus på män och kvinnor 6

7 med missbruksproblematik utan även relationen manligt/kvinnligt missbruk. De senaste åren har forskningen haft ett större fokus på kvinnor med missbruksproblematik och detta har bland annat lett till att exempelvis behandlingar blivit könsspecifika. Detta skulle kunna vara ett symtom på samhällets dikotomi, det vill säga synen på att manligt och kvinnligt inte får blandas (se t ex Hirdman, 1988, även ref. i Hammare & Stenbacka, 2003). Att detta ändå skulle fylla ett syfte kan visa sig genom att kvinnor i enkönade miljöer kan använda sig av varandra som stöd och kan ta sig ur den påtvingade rollen de har tagit på sig i missbruksvärlden. Kvinnosynen på olika behandlingshem påverkas av hur det ses på begreppen manligt respektive kvinnligt och vad det läggs för innebörd i dessa. Behandlingen utformas helt enkelt efter hur begreppen tolkas (Hammare & Stenbacka, 2003). Vissa av organisationerna kan tycka att det är viktigt att skilja på könen, som t ex AA. Det har tidigare lyfts att kvinnor behöver stärka sin relation med varandra, men detta behöver nödvändigtvis inte innebära att alla kvinnor bara vill möta andra kvinnor. Detta kan vara helt beroende på vad det finns för syn på varandra. Medan det ordnas kvinnogrupper och tjejträffar, finns det ingen liknande motsvarighet för män. Det kan dock tilläggas att den könsneutrala forskning som bedrivits har kommit att gynna männens behov mer än kvinnors (ibid). Det viktiga är att inte negligera männens problem genom att framhäva kvinnors. En undersökning gjord av Brå visade att när organisationen Exit anställde två kvinnor ökade andelen flickor som sökte sig till organisationen. Denna organisation riktar sig till en målgrupp som annars innehåller få kvinnor. Genom anställningen nåddes fler av dessa (Hammare & Stenbacka, 2003) Genus, identitet och organisationskultur Ett könsperspektiv på missbruket är behövligt eftersom män och kvinnors villkor i samhället fortfarande skiljer sig åt och detta märks tydligare hos människor med missbruksproblematik. De traditionella könsrollerna är i denna grupp än mer synliga (Trulsson 2002). Hur människor formas till en roll i en organisation kan förstås utifrån organisationskulturteori (Alvesson & Billing, 2011). När en människa tar plats eller anpassar sig till en organisation påverkas denne av vilken syn det finns på människan i organisationen. Här kommer fokus främst ligga på genus, med andra ord vad som anses vara maskulinitet och femininitet samt vilka förväntningar som finns kopplade till dessa. Detta kan förstås på ett samhälleligt plan i skapandet av könsroller. Den syn som finns på samhällelig nivå präglar även hur individen ser sig själv och hur denne skapar sin egen identitet. Egenskaper tillskrivs det egna jaget och beskriver personen både som individ och som en del av en kontext. I mötet med den rådande kulturen formas identiteten som kvinna eller man. Förväntningarna kopplat till det egna könet finns i samhället och överförs till organisationen och skapar t ex specifika arbetsuppgifter för män eller kvinnor. På detta sätt kan konstruktionerna av det egna jaget även låsa fast individen i det egna könet (ibid). Organisationskultursteori är främst kopplat till arbetslivet. Människor med missbruksproblematik som vistas i ideella organisationer har nödvändigtvis inte en produktiv roll i organisationen, men en teori om organisationskultur är tillämpbar då dessa människor oundvikligt färgas av den rådande kulturen på plats (se t ex Trulsson, 2002). Organisationen blir med andra ord en gemensam sfär som bägge könen skall anpassa sig till. Vissa av de frivilliga organisationerna, som arbetar med personer med missbruksproblematik, erbjuder även arbetsplatsträning. I den mån är det en arbetsplats, oavsett om alla som vistas i organisationen arbetar eller inte. 7

8 Som tidigare nämnt är män med missbruksproblematik dubbelt så många i jämförelse med kvinnor (SOU, 2011). Detta medför naturligt att miljöer för dessa människor färgas av män och manliga behov. Kvinnan är inte passiv i detta utan tar till sig den rådande kulturen i organisationen, även om den skulle gynna män. Hennes egen roll formas i sammanhanget, och hon anpassar sig till den miljö och kultur som finns. Hur individen ser det egna jaget i kontexten präglas mycket av hur andra ser på denne. Jaget skapas med andra ord i interaktionen med andra. Tilliten till det egna jagets förmågor skapas i kontexten. Alvesson och Billing (2011) menar också att det sker en identitetsreglering när individen möter en ny organisation eller när det tillkommer nya deltagare till organisationen. När detta sker anpassar sig människorna i organisationen till nya maktförhållanden. Detta kan både innebära den makt som finns hierarkiskt i själva organisationen men också den makt som är kopplad till könsrollerna. Hierarkier kan också skapas bland kvinnor som grupp och män som grupp beroende på hur de anpassar sig till förväntningarna kopplade till det egna könet. Skapandet av identiteten präglas naturligtvis av andra faktorer också, såsom t ex klass (Trulsson, 2003, Alvesson & Billing, 2011). De sociala förändringar som sker i samhället är en viktig del i hur den rådande kulturen i organisationen utvecklas. Detta kan till exempel påverka hur missbruk definieras. Är det en sjukdom, ett strukturellt samhällsproblem eller är det en individuell svaghet? Organisationen och individerna som på något sätt befinner sig i den tar till sig de sociala förändringarna och de attityder dessa skapar (Alvesson & Billing, 2011). När det gäller identitet kan en särskiljning göras mellan personlig och social identitet. Den personliga identiteten är något som är unikt för en person och den sociala identiteten är något som skapas i kategoriseringen in i social tillhörighet. Män definieras oftare som självständiga individer medan kvinnor definieras utifrån sin grupptillhörighet (Alvesson & Billing, 2011). Det är med andra ord vanligare att dra generella slutsatser om kvinnors behov. Det kan tänkas att de offentliga sfärer som finns tillgängliga för män och kvinnor med missbruksproblematik inte tar hänsyn till kvinnors specifika behov. Något att ta i beaktande är också risken för en övertolkning av innebörden av genus. Detta kan överskugga betydelsen av andra faktorer hos en människa, vilket kan vara att en person helt enkelt inte känner sig hemma i vissa miljöer. Ett genusperspektiv i organisationen är dock behövligt så att gamla mönster synliggörs. Hur män och kvinnor förhåller sig till varandra är också en tänkvärd aspekt när det gäller organisationsmiljö, främst psykosocial miljö. Alla parter har anpassat sig på något sätt till det som anses vara lämpligt beteende i en organisation Genusaspekter vid missbruk Kvinnors ökade alkoholkonsumtion kan ses som ett tecken på jämlikhet, då kvinnors konsumtion börjar närma sig männens (Helmersson Bergmark, 2002). Helmersson Bergmark (2002) menar att kvinnors konsumtion ökade på 1970-talet när män och kvinnor började ta mer plats i varandras sfärer. Män genom att ta mer ansvar över hem och familj och kvinnor genom att ta mer plats i samhället. Livsvillkoren närmar sig varandra mellan de två könen, kvinnor dricker dock i mindre utsträckning än män (ibid.) Kvinnors väg till missbruk kan beskrivas genom olika karriärer (Holmberg, 2000). Med karriär menas här hur individen avancerat i sitt missbruk. En av karriärerna är den jämställda karriären, där kvinnans alkoholkonsumtion är ett mått på emancipationen, att kvinnan genom att konsumera alkohol eller droger ger sig in på mannens domäner. Laanemets (2002) har i sin studie sett att kvinnors användande av rusmedel kunde förklaras med kvinnans vilja att bryta 8

9 med den traditionella kvinnorollen. Genom att berusa sig har hon kunnat ta plats i manliga domäner och fått ökat självförtroende. Kvinnors (miss)bruk av alkohol och narkotika ses som mer stigmatiserande än männens. Forskning kring kvinnors missbruk visar att orsaken till missbruket ofta är av psykologisk och psykiatrisk karaktär (SOU 1994, Helmersson Bergmark, 2002). Kvinnor dricker oftare för att dämpa ångest, oro eller depression (ibid). Behandlingarna för specifikt kvinnor eller män skiljer sig ofta åt genom att mäns behandling oftare lägger fokus på aktivitet och att skapa struktur i vardagen medan kvinnors behandling oftare fokuserar på terapeutiska inslag. Även den psykosociala miljön kan skilja sig åt genom att kvinnor har det mer ombonat (Holmberg, 2000) Relationer och missbruksproblematik Det är vanligt att kvinnor med missbruksproblematik blivit utsatta för sexuella övergrepp och fysiskt och psykiskt våld (Trulsson, 2002). Missbruket kan vara ett sätt att döva dessa minnen men också en orsak till att övergreppen sker. En av de tidigare nämnda karriärerna (Holmberg, 2000) kan jämställas med kvinnans sexuella karriär. Kvinnor (och män) som har en missbruksproblematik kan även använda sexualiteten som ett sätt att döva t ex övergrepp. Alkohol och droger blir också en del av relationen mellan en man och kvinna med missbruksproblematik. Holmberg (2002) menar att detta kan leda till svårigheter att närma sig varandra utan ruset. Kvinnor med missbruksproblematik saknar ofta relationer till andra kvinnor. De har olika anpassningsmetoder till männens värld och tappar kontakterna med andra kvinnor. Många kvinnor säger sig sakna dessa kontakter, men prioriterar tyvärr relationen till män framför relationen till eventuella väninnor (ibid.). Att stötta kvinnor med missbruksproblematik att skapa och stärka relationer med andra kvinnor har visat sig vara en gynnsam del i behandlingar och åtgärder (Holmberg, 2000) Vissa undersökningar visar att behandling inriktad på enbart kvinnor inte nödvändigtvis ger bättre resultat än blandad behandling, men det förekom oftare sexuella trakasserier i de blandade behandlingarna. En blandad behandling kan medföra att det inte tas hänsyn till kvinnors särskilda behov (SOU, 2011). Kvinnor som blivit tillfrågade uppger att de känner sig friare att öppna sig i miljöer med bara kvinnor, att fokus då ligger på annat än att tävla om männens gunst. I en blandad miljö är det också lättare att inleda relationer med män(holmberg, 2000). 1.2 Problemformulering: Kvinnor med missbruksproblematik har länge uppmärksammats som en sårbar grupp i samhället (se t ex Nordborg, 2000) och detta har lett till att till insatser nuförtiden försöker anpassas efter deras behov. I Umeå kommun genomförs ett projekt som ska få personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden att komma igång med arbetsrehabiliterande insatser. Dessa personer kan t ex ha missbruksproblematik eller psykisk ohälsa. Platserna för arbetsträning finns bland annat i olika frivilligorganisationer. I dessa organisationer vistas mest män. Under en pågående utvärdering av detta projekt uppmärksammades behovet av att undersöka hur kvinnor med missbruksproblematik upplever att vistas i dessa organisationers miljöer. Eftersom kvinnorna är i minoritet är det tänkbart att miljöerna färgas av de män som vistas i dem. Det kan också vara så att de fördomar som finns mot kvinnor med missbruksproblematik påverkar den inställning som råder på dessa ställen. Som tidigare nämnts är en tredjedel av personer med missbruksproblematik kvinnor (SOU, 2011). Detta innebär naturligt att miljöer såsom behandlingshem, frivilliga organisationer och andra instanser som vänder sig till människor med missbruksproblematik färgas av män och 9

10 manliga behov. Hur kan kvinnor uppleva att vistas i de frivilliga organisationerna som vänder sig till personer med missbruksproblematik i Umeå? 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur kvinnor med en missbruksproblematik kan uppleva miljö och bemötande i socialt inriktade frivilligorganisationer i Umeå. Detta undersöks genom ett utifrånperspektiv, tolkat av anställda på dessa föreningar samt deltagande observationer 1.4 Frågeställningar: Kan miljö och bemötande påverka kvinnors lägre antal i organisationerna? Hur kan organisationerna arbeta mer aktivt med att nå ut till fler kvinnor? 1.5 Avgränsningar: De tillfrågade i denna studie är personer som på olika sätt arbetar på de ideella organisationerna. Kvinnor med missbruksproblematik har inte intervjuas. Tolkningen av deras upplevelse sker enbart genom dem som arbetar på organisationerna samt genom deltagande observationer. 1.6 Precisering av begrepp: Missbruk: innebär ett okontrollerat eller överdrivet bruk av något som ger en känsla av eufori, och är beroendeframkallande (NE, 2011). I denna studie kommer missbruk att syfta på missbruk av alkohol, läkemedel eller narkotika. Missbruksproblematik: I denna studie valdes att benämningen personer med missbruksproblematik. Detta syftar till en person som har ett problem kring sitt missbruk. Detta kan både innebära att personen har eller har haft ett missbruk. Miljö: Betyder omgivning och omgivande förhållanden (NE, 2011). I denna studie är fokus på den fysiska och psykosociala miljön på organisationerna. Den fysiska miljön innefattar, inredning, tillgänglighet, ventilation etc. Den psykosociala miljön syftar till den stämningen, trygghet, uppskattning, gemenskap samarbete som finns mellan de som vistas där. Dessa miljöer samspelar med varandra för hur personen upplever trivsel på en organisation. Genus: syftar i denna studie till det sociala könet (Hirdman, 1988, se även Trulsson, 2002). Detta innebär de föreställningar som är kopplat till könet, med andra ord vad manligt och kvinnligt anses vara i ett socialt sammanhang. Frivilligorganisationer: Benämningen som används för att beskriva de olika organisationer som besökts och den litteratur som sökts är frivilligorganisationer. Benämningen är hämtad från Socialstyrelsens rapport (Hammare och Stenbacka, 2003). För att vara en frivilligorganisation ska den 1) vara formaliserad i någon benämning, tex ha en styrelse och möte för medlemmar. 2) Privat i den meningen att den är skild från den offentliga sektorn. 3) Ideell att den inte drivs med vinstintresse till styrelse eller medlemmar. 4) självstyrande. 5) föremål för ideellt arbete i form av oavlönat arbete eller gåvor. Vissa av organisationerna som besöks benämns på andra sätt, som t ex ideella föreningar, de kan även de ha avlönad personal eller ta betalt för vissa tjänster men de är ej vinstgenererade. När benämningen ideell förening står med är det synonymt med frivilligorganisation (Hammare & Stenbacka, 2003). 10

11 1.7 Redovisning av sökmotorer: Databaser som använts till insamlandet av litteratur är bland annat Album, Libris, SocIndex, Swepub. Sökord som använts är bland andra missbruk, kvinnor, Substance Abuse, women, frivilligorganisationer samt ideella organisationer. Sökning på kvinnor och missbruk på Libris gav 171 sökträffar. Viss litteratur har hittats genom att se på referenslistan på redan vald litteratur. Som exempel kan ges Karin Trulsson (se t ex Trulsson, 2002), som i sina artiklar ofta refererar till Hirdmans (1988) reflexioner om genussystemet. En av författarna till denna studie har tidigare skrivit om kvinnor i missbruk. Inspiration till viss litteratur hämtades från den studien. Som exempel kan också här ges Hirdman (1988), men även statens offentliga utredningar (SOU, 1994, 2010). Materialet valdes efter relevans, och skulle då på olika sätt kunna ge en förförståelse om det som skulle undersökas. Stor vikt lades initialt på olika behandlingar och dess effekter ur genussynpunkt, men efterhand lades annan litteratur till. Något som bör noteras i denna studie är att det finns begränsat med litteratur rörande genusaspekter i frivilligorganisationer som arbetar med missbruksproblematik. De genusaspekter som finns tillgängliga och är kopplade till missbruk, rör främst behandling (se t ex Trulsson, 2003, Laanemets, 2002, Holmberg, 2000). Detta påverkade sökningen efter litteratur till denna studie. Genusaspekterna som användes är dock relevanta då de påverkas av ett övergripande samhälleligt synsätt. Detta kan därför även kopplas till frivilligorganisationer. 2 Metod 2.1 Datainsamlingsmetod Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod. Denna metod kan vara användbar om förståelse söks för samspel mellan individer, en så kallad ontologisk ståndpunkt. Med detta synsätt är sociala egenskaper ett resultat av mötet mellan individer och de processer som sker i mötet (Bryman, 2011). I kvalitativ forskning ligger fokus på ordet. Denna undersökning har gjorts med en induktiv ansats. Den gjordes utan teoretiska antaganden om resultatet (Bryman, 2011). Dock har teorier även använts i inledningsskedet av undersökningen men då i syfte att skapa en förståelse för den grupp som undersöks. Dessa teorier kommer att beskrivas närmare under 3.1 Teoretiska perspektiv samt reflektion. För att samla in material till undersökningar kan olika undersökningsmetoder användas såsom litteraturstudier, intervjuer, deltagande observationer eller fokusgruper. Kombination av flera metoder för insamlande av empiri kan skapa en djupare förståelse åt det beskrivna, eftersom alla människor har olika referensramar. Detta är också orsaken till att det två olika metoder till denna studie. De metoder som använts för att samla empiri till denna studie är deltagande observationer och intervjuer. Deltagande observationer är en form av datainsamlingsmetod när forskaren deltar i en vardaglig aktivitet, ritual, interaktion, som en del av en grupp av människor. Detta för att lära sig det uttryckliga och underförstådda som sägs utifrån deras dagliga rutin och deras kultur (DeWalt och DeWalt, 2002). Deltagande observationerna har genomförts i de organisationer som rör denna undersökning. Styrkorna som deltagande observationer har är att insamlandet av data sker utifrån ett naturligt tillväggangåsätt, där den som samlar in data även är med i och deltar i samma kontext som de som blir studerade (ibid). Genom att observera den miljö, som 11

12 dessa kvinnor vistas i, men samtidigt ta del av personalens bild av kvinnornas situation kan ett mer holistiskt synsätt appliceras. En förståelse för det undersökta kan ske på ett djupare plan (Bryman, 1997). Forskningsmetoden skall passa forskningsfrågorna (Bryman, 2011). Intervju kan vara en lämplig undersökningsmetod om syftet är att få ta del av någons upplevelse eller erfarenhet. En semi-strukturerad intervjuguide förbereddes till intervjuerna. Denna bestod av ett antal öppna frågor som var utformade så att intervjuaren lätt skulle kunna ställa följdfrågor. 2.2 Analysmetod Empirin till denna studie inhämtades från fyra organisationer. Intervjuer gjordes med fyra personer från fyra olika organisationer. Deltagande observationer gjordes på två av dessa organisationer. Den analysmetod som användes var kvalitativ innehållsanalys (Bryman, 2011). Materialet från intervjuerna och deltagande observationer har behandlats på liknande sätt. Detta ställningstagande är gjort då syftet ej är att motsäga informationen från de båda undersökningsmetoderna. Istället är observationerna ett komplement med syfte att fördjupa kunskapen. Det kändes därför lämpligt att både analysera på samma sätt och att sammanföra informationen som utvanns ur materialet. Bearbetningen av materialet utgick från studiens frågeställningar. För att kunna besvara dessa kodades intervjuerna samt texterna från de deltagande observationerna. Detta gjordes genom att plocka ut meningsbärande enheter ur texterna som därefter fick en eller flera koder som sammanfattade enhetens innehåll (Bryman, 2011). Koderna delades därefter in i kategorier som bäst beskrev kodernas innehåll. I analysen kopplades kategoriernas innehåll till teorier i syfte att besvara denna studies frågeställningar. 2.3 Urval Målpopulationen för denna undersökning är människor som arbetar i de ideella organisationer i Umeå som finns för människor med missbruksproblematik. Urval av deltagande till denna undersökning gjordes med ett strategiskt urval, också kallat bekvämlighetsurval (Bryman, 2011). De organisationer som undersökts i denna studie är alla involverade i ett arbetsmarknadsprogram för människor som av olika anledningar befinner sig utanför arbetsmarknaden. Dessa organisationer riktar sig bland annat till människor i missbruk. Författarna fick kännedom om detta projekt samt dessa organisationer genom UFFE, utvecklings- och fältforskningsenheten i Umeå. Detta urvalsförfarande var det enklaste sättet att hitta intervjupersoner på. Urvalet till intervjuer gjordes genom kontakta ansvariga personer på organisationerna. Dessa frågades om de kunde tänka sig att ställa upp på intervju. De ideella organisationerna där de deltagande observationerna ägde rum, valdes också med ett strategiskt urval (Bryman, 2011). Tidpunkt för observationerna valdes utefter mängden aktivitet. Ju fler människor som vistades i lokalerna under en viss tidpunkt, desto mer relevant var det att befinna sig där just den tidpunkten, se närmare beskrivning under 2.5 Tillvägagångssätt. 2.4 Bortfall Partiellt bortfall förekom på första intervjun (Dahmström, 2011). Intervju-guiden innehöll då inte fråga 2.6, 2.7, 2,8 och 3.2. Detta beror på att målgruppen för denna studie ändrades efter den första intervjun. Det partiella bortfallet är förhoppningsvis inte för stort, en del av frågorna behandlades under intervjun ändå. Möjligtvis kan bortfall även förekommit på de deltagande observationerna, då den mänskliga faktorn kan ha missat aspekter i miljön som kunde ha gjort skillnad i utfallet av denna studie. Om det fanns ett sådant bortfall känns detta 12

13 ändå inte så allvarligt då observationerna skulle fungera som ett komplement eller bekräftelse av det beskrivna. 2.5 Tillvägagångssätt Initialt samlades litteratur in för att få en förförståelse för gruppen som skulle undersökas. Sökord och de databaser som användes står beskrivna under 1.7 Redovisning av sökmotorer, sökord mm. Ett möte bokades in med handledaren till denna studie. De organisationer som undersökts i denna studie är frivilligorganisationer från Umeå. Insamlandet av material till denna studie skedde genom två deltagande observationer samt fyra intervjuer. De deltagande observationerna genomfördes på förmiddagen två olika dagar. En av dessa bokades in genom telefonkontakt, den andra bokades in efter en intervju i samma organisation. Dag och tidpunkt valdes efter hur det såg ut aktivitetsmässigt på organisationen. Vid observationerna befann sig författarna till denna studie i den miljö som undersöktes. De försökte ta en så aktiv roll i miljön som möjligt men utan att ta för mycket plats. Detta innebar att gå runt och samtala med människor, genomföra lite småsysslor eller bara att sitta och se hur människorna i miljön samspelade med varandra. Intervjuer med anställda på fyra organisationer bokades in via telefonkontakt. En intervju-guide utformades efter studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna genomfördes på organisationerna i avskilda rum eller utrymmen. Intervjuerna spelades in, alla intervjupersoner samtyckte till detta. Det material som samlades in genom intervjuerna och de deltagande observationerna bearbetades därefter genom kodning och kategorisering. En närmare beskrivning står under 4 Empiri och analys. 2.6 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet För att få en bra bild av kvaliteten i en undersökning finns det olika begrepp som en forskare bör reflektera över för att kvalitén i undersökningen ska vara av hög standard (Bryman, 2011). Mätningen av kvalitativ forskning kan delas upp i fyra delar. Dessa är extern reliabilitet, intern reliabilitet, intern validitet samt extern validitet (Le Compte & Goetz, ref. i Bryman, 2011). Den externa validiteten handlar om i vilken utsträckning undersökningen kan upprepas. Detta kan vara svårt när det gäller kvalitativ forskning, då den som vill upprepa undersökningen måste gå in i samma roll och miljö som den tidigare forskaren. För att göra det enklare för en annan forskare att kunna göra om undersökningen och få liknande resultat är det därför viktigt att läsaren får ta del av så mycket som möjligt av tillvägagångssättet. När det handlar om intern reliabilitet är det däremot viktigt att personerna i forskarlaget har en likartad syn på hur de ska tolka datamaterialet. I genomförandet av denna studie har detta samförstånd funnits med. De gånger materialet tolkats annorlunda har det genom diskussion uppkommit en gemensam tolkning. När det gäller intern validitet läggs istället tyngdpunkten på hur väl forskarens observationer överensstämmer med de teoretiska idéer samt slutsatser som denne utvecklar. Den sista delen handlar om extern validitet (Kvale & Brinkmann, 2009), vilket handlar om hur väl forskningens resultat kan generaliseras till andra liknande sociala miljöer. Är resultaten med andra ord överförbara till en motsvarande situation? Författarna kan till exempel förhålla sig kritiska till sitt eget förfarande och kontrollerar sina resultat genom att till exempel vid genomförandet av intervjuer låta den intervjuade bekräfta att det denne sagt inte har missuppfattats. Själva kontrollen av den kunskap som produceras stärker studiens trovärdighet, rimlighet och tillförlitlighet. Detta i sin tur underlättar generaliserbarheten. Har författarna verkligen mätt det de avsett att mäta så är resultaten mer generaliserbara. 2.7 Etiska reflektioner Denna studie var från början tänkt att undersök upplevelse av miljö och bemötande på frivilligorganisationer med kvinnor med missbruksproblematik som målgrupp. Kontakt togs 13

14 med personer i de olika organisationerna vilka i sin tur skulle fråga runt efter intervjupersoner. Denna väg kändes lämplig för att kunna förmedla trygghet för dessa kvinnor samt ge dem chansen att tänka igenom om de ville delta och inte känna sig pressade av att en okänd person frågar. Det var ingen som svarade på den korta tiden. Alternativet fanns att gå runt och fråga kvinnorna själva. Detta kändes dock inte bra. Det krävs tid att bygga en kontakt och inge förtroende. Swärd (1999) beskriver denna process som tidskrävande och menar att tiden är nödvändig för att kunna ge en rättvis bild av den undersöktas vardag. Det kan även vara svårt för den som undersöker att ha en förståelse för vad som ska frågas om när det gäller socialt utsatta människor. Att målgruppen för denna studie ändrades kändes därför inte så problematiskt. De som arbetar med dessa människor, och som i vissa fall har liknande erfarenheter själva kan tyckas ge en rättvis bild av denna studies frågeställningar. Forskning om människor ska utvecklas och förbättras, detta kallas för forskningskravet (Vetenskapsrådet, 2009). Det kan anses oetiskt att inte bedriva forskning som till exempel kan förbättra människors livsvillkor. Samtidigt ska det säkerställas att ingen individ kommer till skada på grund av undersökningen/forskningen. Inom samhällsvetenskaplig forskning innebär detta kanske främst psykisk skada. Detta kallas för individskyddskravet. Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principerna uppfyllas. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att den som deltar i en undersökning har rätt att få veta vad de medverkar i, hur de uppgifter de lämnar kommer att användas samt syftet med undersökningen. De ska även informeras om att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när de vill. Det är viktigt att den som deltar i en studie får veta all information så att denne kan bedöma risker med sin egen medverkan. Informationskravet i denna studie uppfylldes genom att information lämnades innan undersökningen startades i samband med sökning av intervjupersoner. Information gavs även vid intervjutillfället. Samtyckeskravet innebär att den som deltar i en undersökning ska ha samtyckt. När intervjuer genomförs blir personen informerad om syftet och tillfrågad om denne vill medverka, ett s.k. samtycke. Vilket de intervjuade blev införstådda med och samtyckte till. Vid deltagande observationer kan det vara svårt att få samtycke av alla närvarande då dessa kan vara väldigt många personer. I det långa hela är syftet med deltagande observationer att människor ska agera så naturligt som möjligt och glömma bort att forskaren är där. Om alla vet syftet kan personerna agera på ett annorlunda sätt än det skulle gjort annars. Det kan ibland vara svårt med de etiska aspekterna. Forskarna DeWalt och DeWalt (2002) vill dock inte dra det så långt som att säga att deltagande observationer är oetiska, om än mer utmanande när det gäller den etiska aspekten. Bedömningen gjordes att informera den ansvarige på organisationerna om att deltagande observationer skulle genomföras vilket denne godkände. Konfidentialitetskravet uppfylls genom att de upplysningar deltagarna lämnar inte ska kunna visa vilka de är. Materialet, till exempel intervjuinspelningar, ska förvaras så att en utomstående inte kommer åt det. Materialet till denna studie förvarades i lösenordskyddad dator och inspelningar till intervjuer raderades när studien var klar. Vid transkribering av intervjuerna togs kännetecknande uppgifter om intervjudeltagarna bort. Syftet i studien är inte att jämföra olika organisationers synsätt eller de enskilda individernas specifika svar. Varken kön eller ålder på de intervjuade är heller relevant i undersökningen utifrån de frågeställningar studien har. Detta medförde att konfidentitetskravet var vägledande när citat plockades ut, med andra ord har inte intervjupersonerna fått några enskilda benämningar. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in om enskilda individer bara får användas i 14

15 forskningssyfte. Det material som samlades in till denna studie används endast till denna studie (DeWalt & DeWalt, 2002). Alla intervjupersoner erbjöds ta del av sin transkriberade intervju samt den färdiga uppsatsen. Endast en av de intervjuade ville läsa igenom sin transkriberade intervju innan den användes. En av intervjupersonerna ville ta del av den färdiga uppsatsen. 2.8 Metodreflektion Kvalitativ metod kändes lämplig till denna studie då det var upplevelse som skulle undersökas (Bryman, 2010). Tanken med att använda sig av två olika metoder för datainsamling var de olika referensramar människor har beroende på vilken grupp de tillhör eller vilka erfarenheter de har. Kan till exempel respekt upplevas på samma sätt av människor med olika bakgrund? Det kändes även lämpligt att närma sig ämnet med induktiv ansats då det kan vara svårt att dra slutsatser kring hur en människa upplever vissa situationer. Författarna hade även relativt liten kunskap om dessa miljöer och hur det kunde se ut på en vardaglig basis. Den litteratur som samlades in till förförståelse kan tyckas irrelevant i vissa fall, då den rör sig mycket kring könsaspekter kring behandling. Dessa kan ändå användas då könsaspekten lyfts fram som relevant i själva missbruket och hur samhället ser på en kvinna med missbruksproblematik. Det är troligt att den syn på könsrollerna som gäller i behandlande miljöer även är den samma i olika sfärer, så som de frivilligorganisationer som undersökts för kvinnor och män med missbruksproblematik. Med andra ord präglas synen av de samhälleliga förväntningarna på de sociala könen, och denna syn tar sig sedan uttryck i hur insatser utformas, hur personer blir bemötta, hur individen själv tar till sig förväntningarna etc. Denna litteratur kan därför vara användbar ändå. En helhetsbild skapas av dessa olika delar. Intervjuer som datainsamlingsmetod kan kritiseras utifrån generaliserbarhet, kan den information som uppkommer från intervjuerna generaliseras att gälla hela målpopulationen? Denna metod känns ändå som ett relevant förfaringssätt, då den information som fås innehåller djup, även om den inte innehåller bredd. Frågan är om upplevelse är något som kan generaliseras. Individen kan känna av mönster och strukturer som är positiva eller negativa för denne utifrån dennes egenskaper men det är individuellt hur denne reagerar på detta. Som tidigare nämnts kan intervju vara en lämplig metod för att undersöka upplevelsen av något, och det viktiga är att använda sig av den undersökningsmetod som på bästa sätt svarar på studiens frågeställningar. Deltagande observation kan vara lämplig att använda för att bekräfta eller komplettera annan information, till exempel genom intervjuer. Kritiken mot deltagande observation skulle kunna vara att olika människor ser genom olika glasögon. Hur människor beter sig påverkas även av den kontext de befinner sig i, och kontexten kan förändras. Den informationen som studien resulterat i kan vara svår att kontrollera om någon skulle vilja pröva undersökningens reliabilitet. Denna metod känns ändå väsentlig då det kan vara bra att se den miljö som beskrivs i intervjuerna. Utomstående kan lägga märke till andra saker än vad som framkommer i intervjuerna. Intervjuerna i sin tur kan förklara det observerade. 15

16 3 Teoretiskt perspektiv samt reflektion De teorier som valts till denna studie har valts för att ge både bredd och djup åt det undersökta. Valet av de teoretiska perspektiven försvaras under varje enskild rubrik. 3.1 Stigma Ett missbruk kan vara kopplat till utanförskap i samhället (Trulsson, 2002). För människan som har ett missbruk kan detta innebära att denne använder sig av olika metoder för att undvika situationer där missbruket blir synligt. Detta kan kopplas till Goffmans (2006) stigma-teori. Enligt stigma-teorin fördelas människor i kategorier om normala och avvikande. Det som gör en människa avvikande beror på ett stigma, en egenskap, som på något sätt skiljer sig från det som av allmänheten anses vara det normala. Ett missbruk hör till stigmateorins fläckar på den personliga karaktären. Ju djupare en människa sjunker i missbruket desto tydligare blir stigmat. Samhället tillskriver individen med stigmat egenskaper och generaliserar människor med samma stigma (Goffman, 2011). Stigmat blir ett stigma först i situationen där den blir tydlig som en avvikande egenskap. Det behövs med andra ord ett sammanhang för att egenskapen ska bli ett stigma. De sociala möten som sker mellan människor med ett stigma och de normala sker inte på lika villkor. Båda grupperna anpassar sitt beteende efter stigmat. Ansträngningar görs från bägge sidorna för att dessa möten inte ska äga rum vilket kan leda till en ökad misstänksamhet mellan grupperna. Hur omvärlden ser på normalitet och avvikelse kan ha en stor påverkan i hur bemötandet mellan grupperna blir. De sociala möten som tidigare nämnts påverkas av den bild omvärlden har av människan med stigmat. Med andra ord anpassas beteendet, t ex på grund av fördomar, hos både den som har ett stigma och den som är normal. Det är tänkbart att detta påverkar miljö och bemötande på de organisationer som bland annat vänder sig till människor med missbruksproblematik. Därför kändes denna teori lämplig att använda i denna studie. Största delen av den litteratur som lästes inför denna studie (se t ex Trulsson, 2002) pekade på att kvinnors missbruk är mer stigmatiserande än mäns. Varför det är så kan kopplas till ett genusperspektiv. 3.2 Genussystemet Ett genusperspektiv har använts i denna studie för att bättre förstå kvinnorna utifrån de förutsättningar deras kön ger dem. Detta för att bättre åskådliggöra de förutsättningar ett visst kön kan ha i ett samhälle, men även hur vissa förväntningar kan kopplas till respektive kön. I denna studie är kön och genus liktydigt med det sociala könet, något som är skilt från det biologiska könet. Det sociala könet är de förväntningar som är kopplade till könsrollerna man och kvinna (Hirdman, 1988, se även Trulsson, 2002). Genusperspektivet i denna studie har inspirerats av Hirdmans (1988) reflexioner kring genussystemet. Genussystemet vidmakthåller kvinnans sociala underordning. Detta innebär att det är mannen som har makten i samhället och kvinnan är underställd mannen. Hirdman (1988) menar att det i samhället finns grundläggande attityder mot kvinnor och män som medför att kvinnans sociala underordning inte ändras. Hon menar att kvinnan anses ha ett lägre socialt värde än män. Två grundläggande logiker förklarar varför: 1. Dikotomin, dvs isärhållandets logik. Manligt och kvinnligt får inte blandas 2. Hierarkin, dvs mannen som norm och kvinnan som avvikelse. Män utgör det normala. 16

17 Isärhållningen visas enligt Hirdman (1988) främst genom arbetsfördelningen mellan könen och vad som generellt anses typiskt manligt respektive kvinnligt. Mening skapas i världen genom att dela upp människor efter sort, plats och sysslor. Sort 1 gör 1 på plats 1. Denna logik legitimerar maktordningen genom att särskilja sorterna och deras göranden, i detta fall, män och kvinnor. I denna logik lyfts även de biologiska skillnaderna mellan könen fram. Exempelvis kan detta vara att män inte kan föda barn, vilket naturligt medför att det faller på kvinnans lott att föda och ta hand om barn. I denna logik ligger också fokus på ett motsatstänkande, mannen är antonym till kvinnan, dvs. A är motsats till B. A legitimerar sin makt genom att förtrycka B. Enligt detta tankesätt föds män och kvinnor inte till sina roller utan dessa roller skapas. Rollerna legitimeras bland annat genom kulturell överlagring och socialisering. Hirdman (1988) menar att den kulturella överlagringen skapar idealtyperna för man och kvinna och överför dessa från generation till generation. Förväntningarna på könen ärvs med andra ord mellan generationerna. Genuskontrakten innebär att män och kvinnor tar till sig de roller som skapats åt dem. Genom socialiseringen formas män och kvinnor in i dessa roller. Hirdmans (1988) reflexioner om genuskontrakten kan tyckas något föråldrade, då kvinnor numera tar mer plats i den offentliga sfären. Det kändes ändå lämpligt att använda detta perspektiv i denna studie. Det är utslagna människor i ett socialt utanförskap som undersökts i denna studie. Detta innebär att de inte tar del av den offentliga sfären på samma sätt som kvinnor i andra samhällsklasser. Trulsson (2002) menar att den syn som finns på kvinnor och män i samhället syns extra tydligt i missbruksvärlden. Den socialisering som sker in i könsrollerna kan även kopplas till den socialisering som sker in i missbruket. 3.3 Socialisation Socialiseringsprocessen som Hirdman (1988) tar upp handlar om hur kvinnor och män, genom socialisering, skapar vissa beteenden. Chodorows (1988, refererad i Trulsson, 2003) kombinerar sociologi och psykoanalys för att genom dessa förklara vad som återskapar könsidentitet i samhället utifrån kvinnors och mäns socialisation. Bjerrum Nielsen & Rudberg (1991) utgår från Chodorows teori för att med hjälp av den som bas, förstå kvinnliga missbrukares socialiseringsprocess. I sin studie har de studerat flickors och pojkars socialisation och med hjälp av teorin få en förklaring till flickors väg in i missbruket. Bjerrum Nielsen & Rudberg (1991) pekar på att flickors självständighet i barndomen är kopplat till fadern. I tonåren övergår självständigheten till att kopplas ihop med pojkar i sin egen omgivning. När flickor kommer i tonåren finns en vilja frigöra sig från föräldrarna, testa gränser, både när det gäller relationer till det motsatta könet men även då det handlar om att testa alkohol och/eller narkotika. I detta skede har föräldrarna en viktig funktion då de ska sätta gränser för sin dotter. Även väninnor till flickan spelar en stor roll då det är genom dem diskussioner förs utifrån vad som är okej respektive inte att göra. När flickor har nått övre tonåren har de själva skapat en egen gränssättning både i förhållande till killar och i relationer, men även i förhållande till alkohol och/eller narkotika. När det gäller flickor som tidigt börjar missbruka, är att de inte har samma grundförutsättningar som andra flickor har (Bjerrum Nielsen & Rudberg, 1991). I tonåren när nyfikenheten på killar, alkohol-och/eller narkotika så sakta börjar testas har flickorna inte någon förälder som sätter gränser, i vissa fall har föräldrarna själva ett missbruk eller psykisk ohälsa vilket medför att flickan ofta får klara sig själv i sin gränssättning. Detta medför att dessa flickor kan leva en livsstil mycket olik sina jämnåriga kompisar, de har testat saker både 17

18 när det gäller droger och alkohol eller på det sexuella planet. Som kunskapsöversikten visar, har kvinnor som tidigt börjat missbruka, i hög grad haft problematiska uppväxtförhållanden, både när det gäller föräldrars missbruk men även våld och sexuella övergrepp (Trulsson 2002). Bjerrum Nielsen & Rudbergs (1991) förklarar att detta medför att relationen till jämnåriga flickor, som flickorna ska identifiera sig med, bolla tankar och idéer med, ofta uteblir. För dem är denna flicka något udda, avvikande, någon de inte kan identifiera sig med. I strävan efter egen autonomi söker sig istället flickan till killar. Killar som ofta är äldre och som flickan kan identifiera sig med. Flickan inleder ofta en destruktiv symbiotisk relation till sin partner, där pojken styr och vill ha kontroll. Hon övertar även de drogvanor som sin partner har. Detta medför att kvinnans inträde till vuxenvärlden kantas av våld, sexuellt utnyttjande och missbruk. Socialiseringsprocessen ökar förståelsen för varför kvinnor i missbruk ser på sig själva på ett visst sätt och hur de förhåller sig till denna syn senare i livet. Denna syn kan hjälpa kvinnan att sätta gränser för sig själv och stå upp för sig själv. Socialiseringsprocessen kan även förklara kvinnors relation till män men även relationen till andra kvinnor i de frivilligorganisationer där de vistas. 3.4 Kulturellt kapital och Femininitet Skegges har i sin studie Formation of Class and Gender- becoming respectable (1997), velat lyfta fram att dagens genusdebatt har plockat bort klassbegreppet på den politiska agendan. Hon har i sin longitudinella etnografiska studie, som sträcker sig över en 12 års period, studerat 83 arbetarklasskvinnor i England. Forskning visar på att många av de besökare som vänder sig till frivilliga organisationer är de personer som samhället i princip vänt ryggen åt (Hammare och Stenbacka, 2003). Många har varit klienter inom socialtjänsten under en längre tid, eller rent av fötts in i den världen (Trulsson, 2002). Kristiansen (2002) har gjort en studie om män och kvinnors väg ur missbruk. I denna studie framgick att det var vanligt att de undersökta kommit ur socialt ogynnsamma uppväxtförhållanden. Exempel på detta kunde till exempel vara svåra konflikter mellan föräldrarna eller utsattheten för våld som barn. Uppväxtvillkor kan påverka en individs val i livet, och därmed påverka om denne hamnar i ett eventuellt utanförskap. Att inte ta med ett klassperspektiv kan medföra ett en dimension av kvinnornas berättelser negligeras (Trulsson, 2003). Den identitet och status arbetarklass kvinnor skapar förklarar Skeggs (1997) utifrån Bourdieus kapitalbegrepp. Hon menar på att det kulturella kapitalet som Bourdieu framför som ett av fyra kapitalformer, även har en könsdimension utifrån femininitet och maskulinitets resurser. Detta medför, att som kvinna eller man, kunna använda dessa som kulturella resurser och införskaffa sig personlig makt. Kapital är, enligt Skeggs (1997), något som vi föds med, vilket medför att vi har ett visst kulturellt kapital redan när vi är små. Utifrån detta kapital intar vi en viss position i samhället exempelvis vit arbetarklass kvinna. I samhället är maskulinitet och att vara vit något som har ett högt kapitalvärde. Skeggs (1997) menar att män från arbetarklassen inte kan konkurrera på arbetsmarknaden med en man som har ett högre kapital. Istället kan mannen skaffa sig makt på det privata planet i relation till kvinnor. De könsroller som finns i samhället är tydligare i missbruksmiljöer (Trulsson, 2002). Arbetarklasskvinnorna har även de ett begränsat kapital på arbetsmarknaden vilket medför att de söker sig till mer traditionellt kvinnliga omhändertagande yrken eller i familjen. Att ha en bra relation med sina barn blir som ett sätt att stärka kapitalet. En kvinna med missbruksproblematik har vänt sig från denna traditionella roll. Det är enligt Trulsson (2002) svårare för omvärlden att acceptera ett missbruk i ett barns hemmiljö än till exempel psykisk ohälsa. Förlusten av barn genom omhändertagande kan även 18

19 upplevas som en förlust av socialt värde. Den kvinna med missbruksproblematik som förlorat sitt barn var stämplad både som en dålig mamma och på grund av sitt missbruk, en dålig kvinna. 3.5 Respektabel Skeggs (1997) fortsätter sitt resonemang kring kapital och femininitet genom att koppla det till respekt. Hon skildrar kvinnoidealet i samhället, huruvida och i vilken omsträckning en kvinna blir sedd och respekterad. I samhället är den vita medelklasskvinnan normen, vilket innebär att hon har den adekvata femininiteten och respektabilitet. Motpolen bli då arbetarklasskvinnan som genom sin klasstillhörighet ej blir sedd som respektabel. Hon får även positionen som farlig, oren och sexuell. Tillhörigheten till en viss klass blir då som ett stigma, att en person som befinner sig i en viss omgivning tillskrivs vissa egenskaper (Goffman, 2011). Att nedvärdera dessa kvinnor blir ett sätt för samhället att distansera sig eller få kontroll över dessa kvinnor. Även kvinnor själva drar sig undan den som avviker från det som är normen. Detta kan även kopplas till genussystemet. Eftersom kvinnan har icke önskvärda egenskaper, och har vänt sig ifrån idealbilden av en kvinna som finns i samhället, skapas ett nytt utanförskap för henne (Hirdman, 1988). Arbetarklasskvinnorna har begränsad tillgång till medelklassens ekonomiska kapital eller sociala grupptillhörighet. Omsorgen kan vara ett sätt att få respekt. Därför blir arbete med omsorgsprägel på arbetsmarknaden, omsorg om familjen och att vara en god mor extra viktigt. Det är där arbetarklasskvinnorna kan investera för att bli sedda som respektabla. Kvinnan med missbruksproblematik vars kontakt och relation med barnen försämrats har därför tappat en del av respekten, samtidigt som samhället dömer kvinnan som inte uppfyller de egenskaper en kvinna ska ha enligt genussystemet, som t ex att vara en god mor (Hirdman, 1988, Trulsson, 2002, Laanemets, 2002). Skeggs (1997) resonerar även kring motsättningarna, sexualitet och moderlig omsorg och hur många arbetarklasskvinnor känner att de måste ha kontroll över sin sexualitet för att inte bli dömda i samhällets ögon och tappa respekten. Visad sexualitet tyder även på skam. Samtidigt är sexualiteten ett kapital som arbetarklasskvinnor använder sig av för att få privilegier de ej skulle kunna få på grund av sin klasstillhörighet. 4 Empiri 4.1 Inledning Utifrån Empirin framkom att organisationerna som undersökts arbetar alla med målgruppen missbruk och missbruksproblematik på olika sätt. Förutom målgruppen personer med missbruksproblematik vänder sig även vissa organisationer till personer som har psykisk ohälsa, kriminalitet eller utanförskap på olika sätt. De anställda arbetar både på frivillig basis men även avlönade, flera av de anställda har även tidigare haft en drogproblematik, om än långt tillbaka. Alla frivilligorganisationerna har ett liknande upplägg på verksamheten, vilket innebär att organisationerna samarbetar med bl.a. socialtjänsten, frivården, kriminalvården, behandlingshem etc. Detta kan innebära att organisationerna kan ta emot personer som genomgått behandling på behandlingshem. Organisationen står då för eftervård och uppbyggnad av en stabilare livssituation, detta görs i regel i samarbete med socialtjänsten. Vidare har fler organisationer övervakaruppdrag och samarbetar därmed med kriminalvården. På vissa organisationer kan arbetsförmedlingen 19

20 placera personer av olika arbetsrelaterade skäl. Förutom dessa uppdrag samarbetar även organisationerna med andra aktivitetsorganiserade projekt. Finansieringen sker delvis med hjälp av statliga eller kommunala bidrag vilket varierar i storlek beroende på organisation. Andra intäkter sker då organisationerna genomför de ovan nämnda uppdragen. Flera organisationer erhåller också bidrag och gåvor från företag och privatpersoner både materiellt och ekonomiskt. De personer som vistas mer regelbundet och under en längre tid är de som ingår i något av ovanstående projekt, vilket medfört att det av olika anledningar blivit placerade på organisationen. Förutom dessa personer vänder sig även organisationerna generellt till utsatta personer på ett mer allmänt plan. Detta sker i regel med att det finns s.k. Öppna Hus vilka kan vara öppna allt ifrån dagligen till några enstaka gånger i veckan. På de öppna husen serveras det i vissa fall frukost och lunch gratis eller till ett relativt lågt pris. På andra Öppna Hus betonas vikten av samvaro och en träffpunkt för personer i liknande situation. Synen på drogfrihet och nykterhet varierar på de fyra olika organisationerna. På vissa är det okej att vistas om personen är påverkad, dock får inte det gå ut över de andra som vistas där. På andra organisationer får de som besöker ej vara påverkade när de besöker organisationen, däremot förespråkas ej att personen är drogfri och nykter utanför organisationen. På en organisation råder nolltolerans, dvs. du får inte ha ett aktivt missbruk. Utifrån det insamlade data framkom sju kategorier. En av kategorierna var mer övergripande än de andra. Övergripande syn på män och kvinnor med missbruksproblematik berättar om det synsätt samhället kan ha när det gäller män och kvinnor med missbruksproblematik. Denna kategori hade en stark påverkan på de andra kategorierna också. Vad det finns för syn kan till exempel påverka ett bemötande. Denna syn är berättad med hjälp av de intervjuades egna ord samt det observerade. Tre av kategorierna handlar om miljö. Den fysiska miljön speglas av dem som vistas där berättar om den fysiska miljön på organisationerna. Stämning och ingiven känsla beskriver den psykosociala miljön, medan Framförhållning, svårighet i planering av aktiviteter innehåller bland annat information om aktiviteter som genomförs på och av organisationerna samt vad de har för betydelse. De tre övriga kategorierna kretsar på olika sätt kring bemötande; dessa är Personalen möter individen, inte könet, Se människan bakom missbruket samt Hur nå ut till minoriteten. I dessa innefattas både hur bemötandet ser ut och vad som kan vara önskvärt i ett bemötande, som till exempel förförståelse om en grupp Övergripande syn på män och kvinnor med missbruksproblematik Två av intervjupersonerna berättar om hur missbruket ökat, blivit grövre och gått längre ner i åldrarna. En intervjuperson menar att kvinnors ökade drickande inte beror på att jämställdheten ökat utan alkohol har blivit mer tillgängligt. När det handlar om kvinnor och män med missbruksproblematik, skillnader och likheter går ofta meningarna isär. De flesta kan hålla med om att skammen är värre när det handlar om kvinnor med missbruksproblematik men flera påpekar även att både kvinnor och män upplever skam kring sitt missbruk och vad det orsakar. Å så ligger det i samhället med skuld och skam i det tror jag, så det är båda delarna va, att känslan att jag är en dålig mamma va, att jag inte har kunnat, men det finns hos männen också. Det är den delen som är svårast att återvända till efter ett missbruk. Skamkänslor som uppkommer kan vara att personen känt att de skadat och försummat familjen och barnen under en lång tid. Här går meningarna isär bland de intervjuade. Vissa ser 20