Kommentarer till miljökonsekvensbeskrivningen.

Transkript

1 Kommentarer till miljökonsekvensbeskrivningen. Efter att ha tagit del av den MKB Göteborg Energi inlämnat till Miljödomstolen, finner vi att man som genomgående strategi haft att poängtera områdets påverkan av industriell verksamhet och därmed sammanhängande utsläpp, giftdumpning och föroreningar. Detta genomsyrar hela MKB:n och framgår speciellt tydligt i bilaga 1. Syftet med detta upplägg tycks vara att man därmed vill säga att ett område med denna karaktär är väl lämpat för en vindkraftpark då det inte kan tillföras större industriell prägel än det redan har. Vi delar inte denna uppfattning av följande skäl: Trots den relativt stora påverkan av kringliggande industri har området så stora naturvärden att det utsetts som IBA-område (Important Bird Area ) SPA-område (Special Protection Area) Natura 2000-område Viktigt tätortsnära naturområde (Rapport 2003:53 länsstyrelsen Västra Götaland) Detta förpliktigar att tillse att områdets bevarandestatus på intet sätt försämras eller äventyras. Ett ofrånkomligt faktum är att ju större det industriella påverkanstrycket på ett fågeltätt område blir desto större blir störningen, för att till sist uppnå en tröskel då total kollaps inträffar. Då området redan har en stor industriell störningspåverkan, och vi inte vet hur nära fågelbestånden befinner sig denna gräns, speciellt de tre utpekade arterna, sångsvan, salskrake, brushane jämte andra rödlistade arter, är det nödvändigt att försiktighetsprincipen tillämpas. Ytterligare negativ påverkan kan därför inte tillåtas. I sin strävan att få området att framstå som betydligt mer påverkat än det i själva verket är, har man gjort ett antal felaktiga, inkonsekventa och ologiska slutsatser och uttalanden. Man har också underlåtit att informera om de positiva åtgärder som redan gjorts, är beslutade att göras och de stora restaureringsåtgärder de ideella föreningarna har för ambition att genomföra i samarbete med ett antal av de stora industrierna i området, vilka redan uttalat intresse att medverka. Vi kommenterar nedan några av de mest påtagliga felaktigheterna och avslutar med att redovisa de positiva åtgärderna som gjorts eller planerats och som riskerar att spolieras av fortsatt exploatering. Av exploatören angivna skäl att förtäta vindkraftsparken. Som en röd tråd genom MKB`n (sid. I, 11, 14, 67 m.fl.) och som förklaring till varför man anser att vindkraftparken i Torsviken skall utökas, anförs att vindkraftsel ersätter vår marginalel som normalt är importerad el från kolkondenskraftverk. Dessbättre gäller detta inte idag då vi i Sverige producerar tillräckligt med el för eget behov. Prognoser visar också att vi inom några få år har ökat vår produktion så att vi kommer att kunna exportera el. Ett annat skäl att utöka vindkraftsparken i Torsviken är att AB Volvo behöver denna el för att göra sin lastbilsfabrik i Tuve koldioxidneutral. Ett mycket lovvärt initiativ av AB Volvo. På sid. 22 sägs att om Volvo skulle köpa el producerad på annan plats skulle detta endast bli en omfördelning av redan producerad el. Detta stämmer självklart inte eftersom det hela tiden tillkommer nya elproducerande enheter i Sverige.

2 Göteborg Energi säger på sid. 21 att man kommer att satsa hårt på vindkraftsutbyggnad de kommande åren. Detta innebär att Göteborg Energi och AB Volvo utan svårighet kan genomföra sitt samarbete när dessa kommande satsningar är genomförda En utbyggnad av vindkraften i Torsviken är ingen som helst förutsättning vare sig för AB Volvos satsning i Tuvefabriken eller ett samarbete mellan Göteborg energi och AB Volvo. Vi kan inte finna att några av exploatören angivna skäl att förtäta vindkraftsparken är giltiga. Kommentarer till punkt 7.6 Fåglar. Sid. 84 sista stycket står det: Sjöfåglarna som passerar Risholmen flyger lätt både in och ut i viken mellan vindkraftverken. En titt på kartan över det samlade vägvalet för fåglar, sid. 129, visar tydligt att de stora stråken går väster och öster om den samlade befintliga vindkraftparken och inte mellan dem. De befintliga verken VG 1 och 12 har uppenbarligen en placering som stör flygvägarna eftersom de flesta fåglar gör en kraftig kringgående rörelse. De planerade nya verken, VG 17, 14, 18 och 19, är samtliga placerade närmare flygvägarna än något av de befintliga och kommer sannolikt, om de uppförs, att få en synnerligen stor negativ påverkan på fåglarnas rörelseförmåga i området. De planerade verken, VG 14, 18 och 19, skulle, i kombination med de redan befintliga på Risholmen, utgöra en i det närmaste total avstängning av den viktiga in- och utflygningslinjen mellan Risholmen och Arendal. Den gjorda radarstudien visar tydligt att de befintliga verken helt och hållet utformat de flygvägar som används idag och att dessa har ett betryggande avstånd till de befintliga verken. Ett avstånd som de planerade verken inte ger utrymme till. På sid. 85 står det: Värt att notera är också att de befintliga verken VG12 och VG01 sannolikt medför en större risk för störning än nämnda planerade verk. Att två befintliga verk bedöms ha en stor negativ påverkan kan omöjligt motivera uppförandet av flera nya, störande verk. Det är den kumulativa effekten av samtliga verk som utgör den samlade hotbilden. För att den citerade meningen skulle ha någon relevans skulle man i ansökans huvudalternativ redovisat en nermontering av dessa verk i syfte att minska den negativa påverkan. På sid. 85 står det: Noteras bör också att det i Hjärtholmssundet förekommer en hel del rastande fåglar trots att sundet är helt omringat av vindkraftverk. Enligt våra mångåriga inventeringar och observationer är det påfallande få fåglar i Hjärtholmssundet jämför med exempelvis vattnen runt Knippelskären och Knippelholmen. Noteras bör också att kartbilderna som visar radarföljningen av sjöfågel, fig och 41 bil.1, visar att näst intill inga flyrörelser sker i Hjärtholmssundet vilket måste innebära att få sjöfåglar uppehåller sig där, vilket bekräftar våra observationer. Den ovan citerade utsagan måste därför anses som felaktig. Sidan avslutas med ett antal bedömningar angående de tre utpekade arterna. Samtliga bedömningar saknar motiveringar. Ett exempel är: Det finns inget i studien som tyder på att sångsvan, salskrake och brushane eller någon annan rödlistad fågelart skulle störas eller påverkas mer av vindkraftparken än vad som ovan belysts angående flygvägar och rastning. Hur har man kunnat läsa ut detta ur studien? Noteras bör att studien gjordes ett år då få av de utpekade arterna fanns i området, jämfört med ett normalår.

3 En granskning av de enskilda verken ger följande resultat: I bil.3 sid. 9, har man gjort en sammanställning av de nya vindkraftverkens påverkan på flygande fåglar, där man inte helt oväntat kommit fram till att samtliga verk, med undantag av VG14 (och VG13 som ej är med i huvudförslaget), har en ringa påverkan. VG18 och VG19 Enligt fig.41, sid.63, bil.2, framgår det tydligt att den kraftigaste markeringen av flygrörelsen stryker nära VG18 och en något smalare linje går rakt mot VG19. Linjerna slutar innan de är framme vid de tänkta placeringarna. Här kan endast två möjliga händelser inträffa. Antingen fortsätter fåglarna att flyga i den angivna riktningen eller också går de ner för födosök, vilket enligt våra observationer är det vanligaste. Om fåglarna fortsätter att flyga i den angivna riktningen kommer VG19 att ligga mitt i flygriktningen och VG18 att ligga alltför nära flygriktningen. Om fåglarna däremot går ner för att födosöka i området, kommer en störningsgräns på 500 m runt båda kraftverken att helt utestänga de mer störningskänsliga fåglarna från att födosöka i detta viktiga område. VG17 är placerat 25 m från Natura 2000-områdets gräns i en del som hittills varit relativt opåverkat av vindkraft. Med en störningsradie på 500 m kommer största delen av Södskärsbassängen och hela övre delen av Arendalsviken att slås ut som fågellokal. Redan en gräns på 300 m skulle få förödande konsekvenser. Man anför att det förekommer lite fågel i denna del. Anledningen till det påståendet är att man gjort observationer ett år som absolut inte är representativt. När näringsproduktionen hämtat sig kommer mängden fågel att återgå till det normala. En tillfällig nedgång i fågeltätheten visar på områdets känslighet och utgör i sig ett starkt skäl att inte tillföra fler störningskällor. I Miljödomstolens egen begäran om komplettering hänvisar man till, den ännu inte antagna, Översiktsplanen som förordar vindkraftsetablering i anslutning till ytterhamnsområdet. Platsen där VG17 är tänkt att placeras ligger ca. 2 km från det som kan definieras som ytterhamnsområde. VG17 utgör tveklöst en betydande miljöpåverkan och kan, enligt EU-lagstiftningen, inte tillåtas. VG12 är det verk som enligt MKB:n utgör den största störningskällan av alla. I Miljönämndens begäran om komplettering har man begärt förslag på annan placering. Man anger flera skäl till att inte behöva flytta detta verk. Det ena är att man inte kan veta varför fåglarna inte uppehåller sig inom en radie på mellan 500 och 300 m. Vi vet att vindkraftverk stör inom en viss radie, oavsett om andra störningsfaktorer finns närvarande eller ej. Att motorcyklar kör i området är absolut inte önskvärt men de är dock en tillfällig störningskälla medan ett vindkraftverk är en permanent sådan. Det är också en stor skillnad på den fysiska storleken på en motorcykel och ett vindkraftverk vilket är av stor betydelse för störningseffekten. Värt att notera är också att det är servicevägen till VG12 som huvudsakligen öppnat området för motorcyklar. Man måste också ta hänsyn till den kumulativa effekten av samtliga störningskällor i Natura 2000-området. Ett annat argument är att ett verk av VG12:s storleksklass inte är lämpligt att omlokalisera. Hur kommer det sig då att ett annat verk av samma storleksklass var lämpligt att omlokalisera för att få beteckningen VG13? Nu finns det dessbättre inte med i huvudalternativet men det fanns med under hela samrådsförfarandet, ända tills markägaren sade sitt absoluta nej, trots JP Fågelvinds rekommendationer att ej uppföra VG 13.

4 Allmänt. I miljönämndens begäran om komplettering vill man ha ett kontrollprogram för hur fågellivet påverkas. I sitt svar säger man att MKB:n utgör ett unikt och detaljerat program. Detta stämmer inte eftersom observationstillfällena är för få och utförda under en period när mängden fåglar var betydligt mindre än under den föregående 20-årsperioden. Vi saknar också redovisning av hur detta kontrollprogram skall utformas och vilka åtgärder man ämnar vidta om det visar sig att verken stör mer än vad man angivit i sin MKB. Hur snabbt kan verken monteras ner? Vi får inte glömma att det handlar om ett Natura område. Friluftsliv. I ansökan sid.23(38) punkt står det att det främst är ornitologer och motorcykelmopedåkare som utnyttjar området och att man inte ämnar sätta upp några verk där den senare kategorin uppehåller sig. Området är tänkt och planerat för en bredare naturintresserad allmänhet och som ett strövområde för den som vill komma bort från asfalt och gator. Att intresset för detta är stort vet vi när vi pratar med medlemmarna i Föreningen Torslandavikens Naturreservat och många andra Torslandabor. Den dag området blir iordningställt och planerat kommer besökarna att bli betydligt fler och av annat slag än rena ornitologer under förutsättning att det inte belastas med ytterligare exploatering. Vi noterar med förvåning att man uttalar stor hänsyn mot de illegala motorcykelmopdåkarna, men helt saknar hänsynstagande till de ornitologer som sedan årtionde haft sin glädje och hemvist i området. Man har gjort två kompletteringar av ansökan. I den första, under flik 9 i ansökan, står det under punkt 1.4 sid. 3(3) att kablarnas exakta dragning framgår av bilaga 3. Vi kan inte finna att kablarna är utritade på de kartor som utgör bilaga 3. Det är av stor vikt att detta redovisas. I den andra kompletteringen, under flik 13, punkt 4.1 sid. 4(7), står det att man inte behöver redovisa några alternativ eftersom det inte finns någon annan lämplig plats då verken skall förse AB Volvo med energi. På sid. 21 i MKB:n säger Göteborg Energi att man skall satsa hårt på vindenergi de kommande åren. Hur hade man tänkt sig att detta skulle gå till om det inte finns någon annan lämplig plats att sätta upp vindkraftverk på, och varför skulle endast el producerad i Torsviken vara det enda alternativet för att göra tuvefabriken koldioxidneutral? Eftersom en mycket stor del av den koldioxidfria vattenkraftproducerade elenergin produceras i de Norrländska älvarna, skulle, med det resonemanget, ytterst få industrier eller hushåll kunna säga sig använda lokalt producerad grön el. Vidare står det att det är av stort symbolvärde för AB Volvo att vindkraftparken är lokaliserad i närheten av fabriken. Vår uppfattning är att det största symbolvärdet för AB Volvo är att fabriken drivs av förnyelsebar energi oavsett var den är producerad. Genom att byta ut några av de små verken mot större kan en del av elen sägas komma därifrån och det i texten syftade symbolvärdet är därmed säkrat. Verken syns inte från fabriken eftersom det är ca. 12 km fågelvägen mellan Risholmen och tuvefabriken. Man säger också att det är ett stort symbolvärde för Göteborg att ha vindkraftparken lokaliserad i porten in till Göteborg. Ett oändligt mycket större symbolvärde för Göteborg och de stora aktörerna runt Torsviken som Göteborgs Hamn AB och PREEM raffinaderi AB, är att för omvärlden visa att man kan ha ett blomstrande och välskött fågelreservat gränsande till industriverksamheten.

5 Historik och framtidsvisioner Positiva åtgärder. Redan klara åtgärder i samarbete mellan föreningarna, företag och myndigheter. Stora delar av landtungan mellan Hjärtholmsvägen och Torslandaviken har av Göteborgs Hamn AB avsatts som fågel- och friluftsområde, för att utvecklas till lämpliga häck- och rastbiotoper för olika arter och även rymma gömslen, utsiktsplatser och strövstigar. Se bilaga 7: Markanvändningsplan. På den ovan nämnda landtungan finns en stenmjölshög. Denna är resterna efter stenkrosshantering av Vikans Kross. I detta finkorniga material har backsvalor funnit en idealisk boplats. Den rika produktionen av mygg och fjädermygg i Torslandaviken har samtidigt bidragit till att backsvalekolonin vuxit till Göteborgsregionens största och viktigaste. Problemet var att motorcykelåkare också fann stenmjölshögen tilltalande. Eftersom de branta partierna, där backsvalorna grävde ut sina bohålor, efterhand jämnades ut, hotades kolonins existens. I samarbete med Göteborgs Hamn utarbetade vi en restaurerings- och skyddsplan som gick ut på att nya branter tillskapades, gräs planterades på de planare partierna för att förhindra erosion och dubbla rader av stenblock runt hela högen, hindrade tillträde. Sedan dessa åtgärder vidtagits har kolonin ökat. Figur A Tillsammans med Göteborgs Hamn har vi gjort en liten informationsskrift för att informera allmänheten om allt det positiva som pågår och vad man kan få ut av ett besök i Torslandaviken t.ex. hur man hittar till den restaurerade backsvalekolonin. Se bilaga 8: Torslandaviken platsen där natur & människor möter hamn och industri. När Göteborgs Hamn startade containerhantering på Risholmen och trafiken på Hjärtholmsvägen ökade byggde man, i samråd med oss, bullervallar på de mest utsatta ställena och en gångbro från Hjärtholmsvägen över oljeledningarna för att öka tillgängligheten till området. På en bergshöjd i områdets nordvästra del har vi i samarbete med Torslanda föreningsråd, som sorterar under Torslanda SDN, byggt ett mycket stabilt fågeltorn. På strandängarna nedanför fågeltornet och utefter Gösta Fraenckels väg har vi, i samarbete med länsstyrelsen, Göteborgs kommun och en djurhållare från Askesby, sedan två år, fått kor som betar från tidig vår till sen höst. Marker som betas av kor utgör en mycket god biotop för många fågelarter dessutom utgör det ett trivsamt och attraktivt blickfång i stadsmiljön. Miljön i nämnda kohage har visat sig vara så värdefull att länsstyrelsen sökt och erhållit jordbruksstöd för att röja och återskapa den kustnära betesmark som den en gång var. När Renova fick i uppdrag att försluta och iordningsställa tippområdet beläget i Torslandavikens norra del, var vi med och utformade tippens avslutning så att den grunda viken längst i norr, som gränsar till tippområdet, fick en sådan utformning att det gynnade fågellivet. Ännu ett gott samarbete med Renova var när man täckte över och modellerade fram nya kullar över det gamla tippområdet. Man använde sig då av de stora mängder stenmjöl som blivit som restprodukt från Vikans Kross. När vi förstod att den stenmjölshög där backsvalorna häckade, var i fara, kontaktade vi Renova och berättade om högen och dess invånare. Resultatet blev att man på stående fot lovade att inte köpa in något av det stenmjöl som låg i den aktuella högen. Därför finns högen kvar och kunde restaureras till glädje för såväl fåglar som människor.

6 Göteborgs kommun ställde vid ett tillfälle gratis containers och röjsågar till vårt förfogande så att föreningarna kunde slyröja ett stort område och städa ett annat från diverse skrot och skräp. Våra föreningar och Torslanda Golfklubb har förhandlingsvägen gemensamt gjort upp planer som visar inom vilket område golfen får expandera och var fåglarna skall vara ostörda. Vi har gemensamt beslutat var vissa gångstigar och utsiktsplatser skall anläggas för att vara till glädje för besökare men samtidigt inte störa fågellivet. Beslutade men ännu inte genomförda åtgärder. När det kom till vår kännedom att tillståndet för Göteborgs Hamn att tippa mudder i den södra bassängen gick ut 2009 och att man därefter ålades att täcka över deponin, kontaktade vi hamnen för att diskutera möjligheten att där tillskapa ett vadehav. Till vår glädje fann man förslaget intressant och under ett helt år utarbetade vi tillsammans fullständiga arbetsbeskrivningar och ritningar med häckningsöar, pumpstation för optimal vattenregim under olika årstider samt gömslen och gångstigar. Hela projektet är godkänt av länsstyrelsen och kommer att ge området ett stort lyft och öka områdets värde som flytt- och rastlokal. Figur B. Arbetet med restaureringen av östa stranden har påbörjats med Göteborgs Hamn. Tanken är att den branta, buskklädda och raka stranden skall göras mer långsluttande, flikig och fri från högre vegetation (som utgör utsiktsplats för kråkor och rovfåglar). Avsikten är att strandremsan skall bli mer attraktiv för såväl fåglar som besökare. Hur slutresultatet blir vet vi ännu inte men våra förhoppningar är stora. Ett av de stora problemen är att VG12 och dess serviceväg blockerar just den del av östra stranden där restaureringsbehovet finns och de positiva åtgärderna är möjliga. Av det skälet vore en nedmontering av VG12 synnerligen önskvärd. Se bilaga 5: Programhandling östra stranden. Åtgärder på det framtidsvisionära planet. Strandängarna, där korna nu betar, gränsar längs Torsvikens västra strand av en stenmur. Den byggdes för att skydda start- och landningsbanorna på den dåvarande Torslanda flygplats från översvämning. För att hålla strandängarna ännu torrare, genomkorsas de av ett dräneringsnät kopplat till en pumpstation. Genom samtal med Göteborgs VA- verk har vi kommit fram till följande åtgärd: Genom att riva ut den norra delen av stenvallen och placera den tvärs över ängen, fram till och parallellt med Gösta Fraeckels väg, skulle vi återskapa en del av den forna våtmarksstrandängen som med tidvattnets fluktuationer skulle ge idealiska förhållanden för alla slags vadare. Detta skulle avsevärt öka bevarandestatusen för Natura 2000-arten brushane, som har stor tillbakagång i hela landet. Detta är ett så stort och dyrbart projekt att vi tillsammans med myndigheter och företag bestämt oss för att söka EU-life bidrag för dess genomförande. Runt området skall anläggas en gångstig med ett antal stickspår till fågeltorn, gömslen och utsiktsplatser. Överallt, där möjlighet finns, skall stigarna göras handikapp- och barnvagnsanpassade. Vi hoppas att någon gång i framtiden få tillgång till en lokal i området där vi kan ta emot skolklasser för undervisning och exkursioner. Här skulle vi också kunna ha en ringmärknings- och forskningsstation.