Framtidens rektor. - för höga resultat i en likvärdig skola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2013-10-19. Framtidens rektor. - för höga resultat i en likvärdig skola"

Transkript

1 Framtidens rektor - för höga resultat i en likvärdig skola

2 2 (21) Innehållsförteckning Sammanfattning av förslag Inledning Rektor viktig för skolan Det pedagogiska ledarskapet i fokus Hur kan det pedagogiska ledarskapet stärkas? Rektors arbetsvillkor måste bli bättre Stärk rektors pedagogiska kompetens Förslag framtidens rektor... 19

3 3 (21) Sammanfattning av förslag 1. Dela dagens rektorsuppdrag i två: rektor och intendent Med syftet att ge det pedagogiska ledarskapet ett mycket större utrymme och att förbättra rektorers arbetsvillkor bör dagens rektorsuppdrag delas i två: rektor och intendent. Rektor ska fortsatt vara högst ansvarig i skolan med ansvar för det pedagogiska ledarskapet och ha huvudansvar för skolans ekonomi och personal. Intendenten ska inför rektor ansvara för administration, lokaler, övriga personalfrågor och sköta det löpande arbetet med ekonomi. Dock får det inte råda något tvivel om att rektor är den som är högst ansvarig för den totala verksamheten i skolan. 2. Högre utbildningskrav för rektorer Idag finns inget krav på att rektor ska ha en för jobbet relevant akademisk utbildning. Utbildningskraven bör höjas. Rektor ska ha avlagt akademisk examen i en relevant utbildning, vilket också ska vara ett krav för att få gå den statliga rektorsutbildningen. Dagens låga krav kan orsaka problem när en rektor ska leda lärare med akademisk utbildning på avancerad nivå. Legitimiteten är svår att uppnå och verksamhetens kvalitet blir lidande. 3. Rektorsutbildning med fokus på pedagogiskt ledarskap Rektorsutbildningen ska utvecklas så att det pedagogiska ledarskapet får mycket större plats. Det är viktigt att både professionen och skolans huvudmän involveras i detta arbete. Rektorsutbildningen ska inte bara vara ett instrument för implementering av aktuell skolpolitik, utan kännetecknas av ett problemorienterat lärande med stort utrymme för kritik och reflektion. 4. Kontinuerlig kompetensutveckling för rektorer Det tillfälliga Rektorslyftet bör ersättas med permanent kompetensutveckling med fokus på aktuell forskning och kollegialt erfarenhetsutbyte. Möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling och nätverksbyggande, i nära samarbete med professionen och skolans huvudmän, behöver stärkas. 5. Mentorshandledning under första året som rektor Den första tiden som rektor är ofta omvälvande och ensamarbetet är märkbart. Alla nyanställda rektorer bör ges mentorshandledning i minst ett år av en erfaren rektor. 6. Möjliggör delat skolledarskap Rektor ska ha möjlighet att organisera sin egen ledningsfunktion som samledarskap om hon/han finner det bäst. Skollagen bör ändras så att hindren för gemensamt ansvarstagstagande tas bort och delat ledarskap möjliggörs.

4 4 (21) 7. Förskolechefer ska vara rektorer Förskolechefer ska betecknas rektorer och samma krav ska gälla för dem som för rektorer i andra skolformer. 1. Inledning Det finns stora utmaningar att ta tag i på skolans område. Den svenska skolan backar i jämförelse med andra länder och allt fler ungdomar lämnar grundskolan utan grundläggande gymnasiebehörighet. Samtidigt ser vi att skillnaderna mellan skolor ökar och föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar en avgörande roll för hur det går för barnen i skolan. En viktig faktor för en positiv utveckling i skolan finns i ledarskapet av skolan. Hur väl rektorn utför sitt uppdrag har stor inverkan på elevernas resultat. Rektorsuppdraget är ett komplext uppdrag på vilket det finns många förväntningar. Rektor ansvarar för skolans pedagogiska utveckling, att lagstiftning och riktlinjer efterlevs och att skolans resultat följs upp. Samtidigt ska de vara arbetsledare för en stor grupp anställda och är ekonomiskt ansvariga. Därtill är de oftast ansvarig för lokaler och administration. Det är en ekvation som inte går ihop. I denna rapport diskuteras rektorsrollens betydelse, uppdrag och förutsättningar i den svenska skolan. Huvudfokus ligger på hur det pedagogiska ledarskapet kan utvecklas. Socialdemokraterna presenterar i denna rapport sju förslag för framtidens rektor. 2. Rektor viktig för skolan Det är flera faktorer som påverkar hur väl en skola fungerar. Skolans personal, arbetssätt och socioekonomiska profil är några exempel på förhållanden som kan vara av stor betydelse. Men vilken roll spelar rektors ledarskap för skolan? I Vetenskapsrådets forskningsöversikt över svensk och europeisk forskning om rektorer framhålls att rektors ledarskap är central för skolans utveckling, förbättring, organisatoriska kapacitet och elevresultat. Efter kvaliteten på lärarnas arbete och undervisning är ledarskapet den näst viktigaste faktorn för elevernas utveckling och resultat. 1 1 Vetenskapsrådet (2011) Rektor En forskningsöversikt Johansson, Olof (red.) Vetenskapsrådets rapportserie 4:2011

5 5 (21) Skolforskarna Anders Böhlmark, Erik Grönqvist och Jonas Vlachos har för IFAU studerat rektors betydelse för skola, elever och lärare. Deras resultat visar att rektor har stor betydelse för såväl studieresultat som arbetsmiljö och personalbeslut. Om en skola har en rektor som tillhör de 30 procent bästa vad gäller positivt inflytande på elevers studieprestationer i stället för en rektor bland de 30 procent sämsta, kan provresultaten förbättras med 3,5 procent och betygen med 1,5 procent. 2 Rektors betydelse framhålls även i en rad andra studier. I OECD-rapporten Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice som bygger på jämförande studier från 19 olika länder, bland dem Sverige, fastslås att ett kvalificerat ledarskap för skolan är bland det viktigaste för att ge eleverna en god utbildning och höja resultaten. I dagens kunskapssamhälle har skolornas rektorer en avgörande roll för att utveckla skolsystemet, menar forskarna bakom rapporten. 3 Liknande slutsatser dras i en rapport från McKinsey & Co, vilken undersöker de bakomliggande orsakerna till varför vissa skolsystem blir mer framgångsrika än andra. Rapporten pekar på betydelsen av ett starkt ledarskap för att utveckla och förbättra skolan. Ett internationellt mönster är att de bästa skolsystemen satsar på att utveckla skolledare som är framstående pedagogiska inspiratörer och utvecklare. 4 Det finns alltså goda skäl att utveckla en skolpolitik som tydligt satsar på att stärka och utveckla rektorsrollen. 3. Det pedagogiska ledarskapet i fokus En central del i rektors uppdrag är det pedagogiska ledarskapet. Enligt skollagen (2010:800) ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Det finns dock ingen tydlig definition av begreppet. Skolinspektionen, som har granskat rektorers ledarskap i två rapporter, definierar det pedagogiska ledarskapet på följande sätt: Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. 2 IFAU (2012) Rektors betydelse för skola, elever och lärare. Böhlmark, Anders, Grönqvist, Erik & Vlachos, John. Rapport 2012:15 3 OECD (2008) Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice. Pont, Beatriz, Nusche, Deborah, & Moorman, Hunter. 4 McKinsey & Company (2007) How the world s best performing school systems come out on top

6 6 (21) Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat. 5 Många skolforskare tycker dock att Skolinspektionens definition är diffus och har för stort fokus på resultat. Ett annat sätt att beskriva det pedagogiska ledarskapet är som två samspelande delar ett indirekt och ett direkt ledarskap. I det indirekta pedagogiska ledarskapet utformar rektor förutsättningar för undervisning och lärande, till exempel genom att skapa tid och rum för samarbete i lärarlag. I det direkta pedagogiska ledarskapet är rektor direkt involverad i verksamheten genom till exempel klassrumsbesök, återkoppling till lärare på deras undervisning och analys av skolans resultat i relation till undervisnings- och lärandesituationen. 6 Det är just det pedagogiska ledarskapet som tas upp i undersökningar om rektors betydelse för skolan. I till exempel rapporten från McKinsey & Co betonas det att varje rektor måste få fokusera på att vara pedagogisk ledare. Skolledaren måste ges möjlighet att ta till sig, utveckla och sprida pedagogiska färdigheter och undervisningsmetoder. 7 Men ett problem i den svenska skolan är att det pedagogiska ledarskapet inte får tillräckligt stort utrymme i rektorernas arbete. Många rektorer upplever att det pedagogiska uppdraget får stå tillbaka för andra uppgifter. När Sveriges Utbildningsradio, UR, genomförde en undersökning om hur svenska rektorer fördelar sin arbetstid kom administration/ekonomi på första plats, därefter elevärenden och personalfrågor. Först på fjärde plats kom det som är skolans kärnverksamhet: det pedagogiska ledarskapet. 8 En granskning av Skolinspektionen ger en liknande bild. Endast 30 procent av rektorerna utövar ett väl fungerande pedagogiskt ledarskap, medan 70 procent av rektorerna behöver förstärka det pedagogiska ledarskapet. 9 Under 2012 fick hälften av alla skolor kritik av Skolinspektionen för brister i kvalitetsarbetet. Ofta handlar det om att rektor inte följer upp skolans kunskapsresultat med nödvändiga åtgärder Skolinspektionen (2012) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten. Kvalitetsgranskning, rapport 2012:1 6 Skolinspektionen (2010) Litteraturöversikt inför granskning av Rektors ledarskap 2. Dnr : McKinsey & Company (2007) How the world s best performing school systems come out on top 8 9 Skolinspektionen (2012) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten. Kvalitetsgranskning, rapport 2012:1 10 Skolinspektionen (2013) Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2012

7 7 (21) 4. Hur kan det pedagogiska ledarskapet stärkas? Om rektors pedagogiska ledarskap ska kunna stärkas krävs förändringar. Två övergripande förbättringsområden kan identifieras: Det första (4.1) handlar om rektors arbetsvillkor och förutsättningar, det andra (4.2) om rektors pedagogiska kompetens. 4.1 Rektors arbetsvillkor måste bli bättre Det är tydligt att rektorers arbetsvillkor behöver förbättras. Många rektorer har en mycket stressig arbetssituation, vilket påverkar deras möjligheter att göra ett bra jobb som pedagogiska ledare. UR:s statistik visar att 9 av 10 rektorer känner sig stressade i sitt arbete och 6 av 10 har sömnbesvär. Nästan en tredjedel uppger att de är så stressade att de äter lunch på mindre än 15 minuter. 11 Rektorer har svårt att få livspusslet att gå ihop. Inom ramen för forskningsprojektet Balansakt om människors konstruktion av gränser inom och mellan arbete och privatliv 12 har 600 skolledare svarat på en enkät och resultatet visar att skolledarna har långa arbetsveckor och saknar gränser mellan jobbet och privatlivet. 13 När det är mycket att göra svarar 85 procent att de tar arbetet med sig hem. En tredjedel har ingen gräns för hur mycket se svarar i telefon och på mejl efter jobbet och nästan hälften svarar att de under den senaste månaden jobbat på helgen för att hinna avsluta sina arbetsuppgifter. Även Arbetsmiljöverket har uppmärksammat rektorers situation. En inspektion av rektorers arbetsmiljö i 52 kommuner i västra Sverige bekräftar att rektorer har en pressad arbetssituation och en hög arbetsbelastning. Arbetsuppgifternas mängd och omfattning innebär att pressen på rektorerna är så hög att det finns risk för ohälsa, konstaterar Arbetsmiljöverket och efterlyser ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete Forskningsprojektet bedrivs på avdelningen för arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Forskningsledare är Christin Mellner Arbetsmiljöverket (2011) Rektorers arbetsmiljö En tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket (AV), distriktet i Göteborg under 2009 och 2010

8 8 (21) Hög personalomsättning och låg status Till bilden av en pressad arbetsmiljö hör att många rektorer blir kortvariga på sina jobb. När SR-programmet Kaliber frågade landets kommuner hur stor omsättning de har på sina rektorer uppgav 80 procent att de har skolor som bytt rektorer flera gånger de senaste fem åren. Vanliga skäl till avhopp är omorganisationer, pensionsavgångar och att rektorerna fått nytt jobb men också rektorernas tuffa arbetssituation. 15 Sveriges Skolledarförbund har gjort en undersökning som pekar på samma trend. Enligt förbundets statistik har var femte skolledare bytt jobb det senaste året, i flera fall beroende på missnöje med arbetsvillkoren. 16 Den höga omsättningen på rektorer är bekymmersam. Ständiga chefsbyten gör ofta att utvecklingsarbetet tappar fart och att skolan riskerar instabilitet. Skolverket har påbörjat ett arbete med att ta fram ett personalomsättningsmått för lärare och rektorer. För att få en djupare bild av personalomsättningen i skolan är det angeläget att ett sådant mått tas fram. 17 Det vore också lämpligt att intresserade får möjlighet att följa en rektor innan en tjänst söks. Flera kommuner har provat lösningar där en intresserad person får anmäla sig att under ett antal dagar följa en rektor och få inblick i arbetet. Resultatet upplevs som positivt då möjligheterna att hitta personer som vill stanna i jobbet ökar. Vid flera lärosäten har man också i samarbete med kommuner kunnat erbjuda en rekryteringsutbildning, vilket har visat sig vara ett effektivt sätt att finna lämpliga kandidater. I ett längre perspektiv väcker den tuffa arbetsmiljön frågor om vem som lockas till rektorsyrket. Flera experter på området pekar på vikten av att rekrytera personer med de bästa förutsättningarna att bli pedagogiska ledare men är det möjligt med nuvarande arbetsvillkor? Enligt forskarna bakom tidigare nämnda OECD-rapport måste rektorsyrket göras mer attraktivt om rätt personer ska kunna rekryteras och skolledarskapet utvecklas till fullo. En central aspekt handlar om att förbättra arbetsvillkoren. 18 Även löneläget bör nämnas i sammanhanget. Det är tydligt att många rektorer upplever att deras lön inte svarar mot det tuffa jobb som de utför. Lärarförbundet pekar på att kommunalt anställda skolledares medellön på drygt kronor ligger Christina Sandström, chef för Skolverkets statistikenhet, via e-post OECD (2008) Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice. Pont, Beatriz, Nusche, Deborah, & Moorman, Hunter.

9 9 (21) nästan kronor lägre än vad andra kommunala chefer på jämförbar nivå tjänar. 19 Det är motiverat att uppmärksamma rektorernas arbetsmiljö och löneläge ur ett jämställdhetsperspektiv. Skolforskaren Monica Söderberg-Forslund visar i sin avhandling hur rektorsrollen historiskt har varit en manlig domän och präglats av föreställningar om att män skulle vara mer lämpade för yrket än kvinnor. Men detta förhållande har förändrats. 20 Så sent som 1990 var endast en av fem rektorer en kvinna. I dag är 66 procent av rektorerna kvinnor och rektorsyrket har blivit den vanligaste chefsposten för kvinnor i offentlig sektor. 21 En viktig fråga att uppmärksamma är vad denna förändring har inneburit för yrkets villkor och status. Sammantaget är det tydligt att ett helhetsgrepp för att förbättra rektorers arbetsvillkor måste tas om det pedagogiska ledarskapet ska kunna utvecklas. Rektorer måste ha tid och ork för att kunna utveckla sitt pedagogiska ledarskap men också bli sedda och belönade i sin yrkesroll. Ansvar och resurser måste gå hand i hand Genom den nya skollagen (2010:800), som började tillämpas den 1 juli 2011, förstärktes rektors ledningsansvar. Rektors ansvar för verksamhetens pedagogiska utveckling och inre organisation blev tydligare och mindre detaljstyrt än tidigare. 22 Men frågan är om rektorsrollens ansvar och resurser går hand i hand när många tyngs av stora administrativa bördor. Sveriges skolledarförbund menar att det största hotet mot deras medlemmars arbetsmiljö är när skolledaren inte har ett tydligt mandat att skaffa sig den avlastning som behövs. I en debattartikel med adress till landets skolhuvudmän skriver de följande: Menar man allvar med att rektor ska ta ett aktivt ansvar för och vara delaktig i den pedagogiska utvecklingen ställer det krav på huvudmännen att skapa förutsättningar för att det ska vara faktiskt möjligt Lärarförbundet (2012) Skolledares löne- och anställningsvillkor Söderberg-Forslund, Monica (2009) Slaget om feminiteten Skolledarskap som könsskapande praktik. Stockholms universitet 21 TCO (2013) Fler kvinnor leder men få når toppen. TCO granskar #3/13 22 Skolinspektionen (2012) Rektors möjlighet att delegera och skolors organisation. Informationsblad

10 10 (21) Skolledarförbundet anser att rektor måste ha fullt mandat att bygga sin egen ledningsgrupp och skapa det administrativa stöd som hon eller han behöver. Enligt förbundet är detta långt ifrån verklighet i dag, trots att skollagen är tydlig på att varje rektor ska ha sådana möjligheter. I stället försöker många lösa frågan genom att helt lyfta vissa frågor från rektors bord med resultatet att rektor får ytterligare en kravställare att rapportera till. Det vore bättre om rektor har resurserna att beställa det underlag och stöd som hon eller han behöver, menar Skolledarförbundet. Vidare visar en granskning av Skolinspektionen att rektorsfunktionen behöver definieras och rektors ansvar förtydligas. Ett anmärkningsvärt resultat är att det bland lärare råder okunskap om vad rektors uppdrag och ansvar egentligen innebär. Lärarnas uppfattningar bygger mer på egna föreställningar om vad en rektor bör göra än på de krav på rektorsfunktionen som formulerats i lagen. Oklarheten visar sig på olika sätt, men får framför allt konsekvenser för rektors legitimitet att vara pedagogisk ledare. En ökad förståelse för vilka uppdrag och vilket ansvar som ingår i rektorsrollen skulle ge rektor ökad legitimitet i sitt pedagogiska ledarskap. 24 Ett liknande resonemang förs av OECD:s skolforskare. De framhåller att en hög grad av autonomi är viktig för rektorers möjligheter att lyckas, men att detta självbestämmande måste kombineras med tydliga roller, adekvat stöd och strukturer för delat ledarskap. 25 Det är också viktigt att se över bemanningen. Det är ofta personalfrågor det vill säga att anställa, lönesätta, informera och stödja medarbetarna som upptar störst del av rektorernas tid. En förklaring finns i att många rektorer i dag är chefer över stora personalgrupper inte sällan upp emot 50 personer. TCO och Lärarförbundet har i en undersökning konstaterat att skolledare utmärker sig i relation till andra chefsgrupper inom TCO-kollektivet, när det handlar om hur stor personalstyrka man är chef över. Många skolledare tyngs av orimligt många medarbetare att ha utvecklingssamtal med. 26 Till bilden hör att rektor ofta blir den som hamnar mitt emellan olika förväntningar från elever, föräldrar, personal, förvaltningen, politiker och media. I skolforskningen talar man om att rektor befinner sig i ett korstryck. 27 En särskilt krävande 24 Skolinspektionen (2012:1) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 25 OECD (2008) Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice. Pont, Beatriz, Nusche, Deborah, & Moorman, Hunter. 26 Lärarförbundet (2012) Skolledares löne- och anställningsvillkor Leo, Ulf (2010) Rektorer bör och rektorer gör. Lunds universitet, Blossing, Ulf (red.) (2011) Skolledaren i fokus kunskap, värden och verktyg. Studentlitteratur

11 11 (21) omständighet är den marknadssituation många rektorer befinner sig i där föräldrar shoppar skola. Många rektorer anstränger sig till det yttersta för att vara föräldrar och elever till lags. Även skolors olika socioekonomiska villkor spelar roll för förhållandet mellan ansvar och resurser. I den nämnda OECD-rapporten pekas det på ojämna ekonomiska förhållanden mellan olika svenska kommuner, vilket innebär att vissa skolor och skolledare har sämre förutsättningar. En slutsats är att skolledare som arbetar i områden med barn med föräldrar med lägre utbildningsnivå måste bekräftas och få stöd. 28 Dela dagens rektorsuppdrag i två: rektor och intendent En lösning på problemet med rektorers höga arbetsbelastning är att dela upp dagens rektorsuppdrag i två olika sorters tjänster en rektorstjänst med fokus på det pedagogiska ledarskapet respektive en intendenttjänst med inriktning på att vara administrativ chef. Den stora fördelen med en sådan uppdelning är att rektors arbetsvillkor skulle förbättras och det pedagogiska utvecklingsarbetet få betydligt större plats. Dock får det inte råda något tvivel om att rektor är den som är högst ansvarig för den totala verksamheten i skolan. Möjliggör delat skolledarskap En central princip i den nuvarande skollagen är dock att varje skolenhet leds av en enda rektor och att det inte är möjligt att ha delat ledningsansvar. Varje elev ska ha en rektor. 29 Forskarna Marianne Döös och Lena Wilhelmson anser att formuleringarna i den nya skollagen ger uttryck för en gammaldags syn på ledarskap. I skollagen görs chefen till en enskild, stark hjälte som ska lösa alla problem. Den chefsbilden ifrågasätts allt starkare i aktuell forskning. I stället framhåller många forskare betydelsen av relationer, samarbete och nätverk för att klara svåra frågor och uppdrag. 30 Mot denna bakgrund bör skollagen ändras så att hindren för gemensamt ansvarstagstagande tas bort och delat ledarskap möjliggörs. Rektor ska ha möjlighet att organisera sin egen ledningsfunktion som samledarskap om hon/han finner det bäst. 28 OECD (2008) Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice. Pont, Beatriz, Nusche, Deborah, & Moorman, Hunter. 29 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet 30 Döös, Marianne & Wilhelmson, Lena (2012) Kollektiva former av ledarskap i skola och förskola: I spåren av nya skollagen. Stockholms universitet, Skolledaren Lagen ger bara plats för en chef

12 12 (21) Rollfördelningen mellan de två chefstjänsterna bör dock vara tydligt definierad. Rektor ska fortsatt vara högst ansvarig i skolan med huvudansvar för det pedagogiska ledarskapet, personal och ekonomi. Intendenten ska inför rektor ansvara för administration, lokaler och övriga personalfrågor samt sköta det löpande arbetet med ekonomin. På mindre skolor är det naturligt att rollfördelningen mellan rektor, intendent och lärare kan vara mer flexibel och anpassas efter rådande behov och arbetsbelastning. 4.2 Stärk rektors pedagogiska kompetens Det är inte bara rektors omgivande förutsättningar som behöver förbättras om det pedagogiska ledarskapet ska kunna utvecklas. En viktig aspekt handlar också om att stärka rektorers pedagogiska kompetens. Erfarenheter från olika länder visar att skolledare behöver kontinuerlig utbildning, såväl formell som informell, för att kunna möta de utökade krav som yrket kräver. Rätt personer måste mötas med rätta utbildningsinsatser i ledarskapets alla faser. Dessutom måste rektor ha förmåga att skaffa sig det stöd, de nätverk och den kunskap som behövs för att leda skolan mot ökad måluppfyllelse. 31 Skolinspektionens granskningar pekar på att rektors ledarskap brister på flera områden. Bristerna handlarna om rektors förtrogenhet med verksamheterna och arbete med att inhämta kunskap om och följa upp lärarnas undervisning. Bristerna berör också rektors dagliga arbete och ansvarstagande för att verksamheten i skolan ska fokusera på elevernas utveckling och lärande. Rektor har alltför sällan en samlad bild av hur kunskapsresultaten ser ut i den egna skolan. Utvärdering och analys är ofta bristfälliga, vilket gör att rektor saknar viktiga utgångspunkter för sitt beslutsfattande. 32 Högre utbildningskrav för rektorer Mot bakgrund av bristerna är det angeläget att ställa frågan om dagens rektorer har tillräckliga pedagogiska kunskaper för att kunna utföra sitt jobb. Staten har, även efter att arbetsgivaransvaret för skolans personal togs över av kommunerna, ansett det vara befogat att ställa krav på behörighet och lämplig kompetens för rektorer. Den nuvarande skollagen kräver att den som ska bli rektor måste ha förvärvat pedagogisk insikt: 31 Jfr. OECD (2008) Improving School Leadership Volume 1: Policy and Practice. Pont, Beatriz, Nusche, Deborah, & Moorman, Hunter. Skolinspektionen (2012:1) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 32 Skolinspektionen (2012:1) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten

13 13 (21) Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. 33 Dagens behörighetsregel motiverades i proposition 2009/10:165. Till skillnad från den tidigare lydelsen från 1991 om att som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt, omfattas nu även förskolechefer i behörighetsbestämmelserna. Vad lagens formulering betyder i praktiken är dock inte självklart. Att utbilda sig till eller arbeta som lärare är den vanligaste vägen till rektorsyrket, men till skillnad mot vad som gällde innan 1991, i 1985 års skollag, finns det inga formella krav på viss utbildning eller särskild sorts erfarenhet för att ha uppnått den pedagogiska insikt som krävs för att en person ska vara behörig att anställas som rektor. Frågan om behörighetskrav på rektorer är omtvistad. Lärarnas Riksförbund avstyrkte den nuvarande behörighetsregeln med motiveringen att det utöver pedagogisk insikt bör krävas att rektor har en utbildning på minst samma akademiska nivå som sin personal. 34 Enligt Skolverkets statistik hade 85,4 procent av rektorerna pedagogisk högskoleexamen läsåret 2012/2013. Läsåret 2005/2006 låg andelen på 89 procent. 35 Andelen rektorer med pedagogisk högskoleexamen är lägre i i fristående skolor än i kommunala. Läsåret 2012/2013 var andelen rektorer med pedagogisk högskoleexamen 74 procent i fristående skolor mot 89 procent i kommunala skolor. 36 För att säkerställa ett fungerade pedagogiskt ledarskap bör utbildningskraven på Sveriges rektorer höjas. Minimikravet ska vara en akademisk examen inom en för rektorsrollen relevant utbildning. Dagens låga krav kan orsaka problem när en rektor ska leda lärare med akademisk utbildning på avancerad nivå. Legitimiteten är svår att uppnå och verksamhetens kvalitet blir lidande. Karriärtjänsterna som nu införs i skolan bör också kopplas till möjligheterna att bli rektor. I en framtid är det rimligt att tänka sig att det huvudsakligen är förstelärare och lektorer som blir rektorer. En viktig sidoeffekt av höjda behörighetskrav är att yrkets status på sikt kan höjas. 33 Skollagen (2010), kap 2, Prop. 2009/10: Källa: H. Modin, undervisningsråd, Skolverkets utbildningsstatistikenhet

14 14 (21) Rektorsutbildningen med fokus på pedagogiskt ledarskap För den som väljer att arbeta som rektor finns specialiserade utbildningar. Den mest centrala är den obligatoriska befattningsutbildningen för nyanställda rektorer, det så kallade Rektorsprogrammet som introducerades hösten Nästan hälften av landets rektorer har nu gått denna utbildning. Rektorsprogrammet är till för skolledare som har anställning som rektor, förskolechef, biträdande rektor eller annan personal i motsvarande funktion. Till skillnad från tidigare rektorsutbildningar är Rektorsprogrammet obligatoriskt för rektorer som är anställda efter den 15 mars 2010 och som inte gått en äldre statlig rektorsutbildning. Utbildningen tar tre år, omfattar 30 högskolepoäng och innehåller tre moment: skoljuridik och myndighetsutövning, mål- och resultatstyrning samt skolledarskap. Det finns ännu ingen komplett utvärdering av Rektorsprogrammet. 37 En viktig insyn i programmet ges dock i rapporten Rektorer på skolbänken Några observationer halvvägs in i en studie av tre forskare vid Södertörns högskola. Denna rapport är en första delstudie i ett femårigt projekt om Rektorsprogrammet som genomförs på uppdrag av Skolverket. Sju skolor följs under en femårsperiod genom regelbundna intervjuer med rektorer som går eller har gått utbildningen. 38 Delstudien pekar på att många rektorer är nöjda med programmet, men att det är svårt att kombinera utbildningen med det dagliga arbetet. Rektor behöver avsätta cirka 20 procent av sin arbetstid till utbildningen, alltså ungefär en dag i veckan. En del av utbildningen ingår i ordinarie arbetsuppgifter, men också dagar med seminarier och perioder på internat. Enligt de intervjuade rektorerna är det svårt att få tiden att räcka till. Här finns en central utmaning att ta tag i. De rektorer som går utbildningen måste få tillräcklig avlastning i sin tjänst för att kunna genomföra utbildningen parallellt med arbetet. Inrättandet av två olika sorters högre chefstjänster i skolan, en rektor som är högst ansvarig med fokus på det pedagogiska ledarskapet och en intendent som inför rektor sköter bland annat det administrativa arbetet, arbetet med lokaler och det löpande arbete med ekonomi, skulle bidra till att lösa detta problem. 37 I Vetenskapsrådets forskningsöversikt konstateras att det generellt finns lite forskning kring hur effektiva fortbildningsprogram för rektorer är. Vetenskapsrådet (2011) Rektor En forskningsöversikt Johansson, Olof (red.) Vetenskapsrådets rapportserie 4: Bengt Jacobsson, Jenny Svensson och Klara Tomson (2012) Rektorer på skolbänken Några observationer halvvägs in i en studie. Södertörns högskola

15 15 (21) En annan central kritik mot Rektorsprogrammet är att det vardagliga pedagogiska ledarskapet inte är i fokus. Rektorsprogrammet tycks i allt väsentligt betona att det är ledarskap, styrning och chefsfrågor som tiden ska ägnas åt, inte att utveckla undervisningen och lärandet i skolan. Forskarna vid Södertörn högskola framhåller också att utrymmet för kritik och reflektion är begränsat i utbildningarna, utan i stället tycks rektorsutbildningen i hög grad syfta till att underlätta implementeringen av regeringens politik. Detta gör att programmets placering vid högskolor och universitet framstår som malplacerad, menar forskarna. Enligt dem följer detta en trend som inleddes på 1990-talet. Det var då som utbildningen formellt akademiserades, men i praktiken handlade den allt mer om att redovisa hur det nationella styrsystemet såg ut och vad som förväntades av skolledningarna: Paradoxalt nog har universiteten blivit alltmer inblandade samtidigt som utbildningen har fått en normativ och föreskrivande karaktär. 39 En möjlig förändring av Rektorsprogrammet, i syfte att öka utrymmet för kritik och reflektion, vore att ta bort momentet mål- och resultatstyrning och ersätta det med ett moment som heter styrning och ledning av skolan. Då skulle fler perspektiv på styrning inrymmas, samhällsvetenskapligt och historiskt, liksom organisationsteori och verksamhetsutveckling. Ett annat problem med den nuvarande rektorsutbildningen är att ett anmärkningsvärt antal rektorer inte klarar av att slutföra den. Hösten 2009 antogs 931 personer till Rektorsprogrammet. Av dessa har 804 personer slutfört hela programmet, och av dem som slutfört programmet har 692 blivit godkända. 112 personer av dem som slutfört programmet, cirka 14 procent, är således inte godkända. 40 Förklaringarna bakom kräver en särskild analys. Utgångspunkten ska vara att en rektor behöver slutföra rektorutbildningen med godkänt betyg för att kunna tjänstgöra som rektor. En relevant fråga rör även det nuvarande obligatoriet. I dag är rektorsutbildningen endast obligatorisk för rektorer. Lärarförbundet och Sveriges Skolledarförbund arbetar för att utbildningen ska bli obligatorisk även för förskolechefer. 41 Detta är en viktig poäng eftersom förskolan är en central del av vårt skolsystem med stort pedagogiskt ansvar för barns utveckling. 39 Bengt Jacobsson, Jenny Svensson och Klara Tomson (2012) Rektorer på skolbänken Några observationer halvvägs in i en studie. Södertörns högskola 40 Skolverket (2012) Lägesbeskrivning av Rektorsprogrammet,

16 16 (21) Sammanfattningsvis menar forskarna bakom den första utvärderingen av Rektorsprogrammet att programmet i dag utmärker sig genom att vara: a) tvingande b) höggradigt instrumentell (lära ut vilka regler som finns) c) genom att huvudsakligen vara en chefsutbildning d) genom att innehållet i hög grad bestäms av regeringen och e) genom att universiteten sköter utbildningen på uppdrag. Forskarna påpekar att man skulle kunna tänka sig flera alternativa uppläggningar: a) mer av frivillighet b) en mer problembaserad inriktning av utbildningen c) en utbildning som är mer inriktad mot det pedagogiska ledarskapet d) en utbildning där innehållet i högre grad är utformat av professionen och e) en utbildning där den centrala myndigheten har en viktigare roll som utförare (eller att universiteten fick en friare roll att utforma innehållet i utbildningen). 42 Det är angeläget att följa det fortsatta utvärderingsarbetet av Rektorsprogrammet. Redan nu finns det dock beaktansvärda reflektioner och resultat som kan ligga till grund för en utredning om hur rektorsutbildningen kan utvecklas så att det pedagogiska ledarskapet får större plats. Det är viktigt att både professionen och skolhuvudmännen, kommuner som enskilda, involveras i detta arbete. Förskolechefer ska vara rektorer Allt fler studier visar att barn som har gått i en förskola med hög kvalitet lyckas bättre i skolan. Förskolan har idag en egen läroplan och det som är avgörande för om förskolan ska nå läroplanens mål, vara den stimulerande lärandemiljö som ger barn redskap och kompetenser till en bra framtida skolgång, är kvaliteten på de pedagogiska relationerna mellan personal och barn. Det är den enskilt viktigaste kvalitetsaspekten som forskningen pekar på. För att utveckla kvaliteten spelar det pedagogiska ledarskapet en mycket viktig roll. Förskolechefer bör därför betecknas som rektorer och samma krav ska gälla för dem som för rektorer i andra skolformer. En positiv konsekvens av en sådan förändring är att frågan om vem som ska gå rektorsutbildningen då kan anses vara löst. Stärk möjligheterna till kompetensutveckling för rektorer Det räcker inte med skärpta behörighetskrav och en befattningsutbildning för att utveckla rektorers pedagogiska ledarskap. Rektorer behöver också återkommande kompetensutveckling. OECD skriver att treat leadership development as a continuum och påpekar att traditionen är svag hos svenska skolledare att följa och 42 Bengt Jacobsson, Jenny Svensson och Klara Tomson (2012) Rektorer på skolbänken Några observationer halvvägs in i en studie. Södertörns högskola

17 17 (21) ta till sig den senaste forskningen. OECD menar att en av de största utmaningarna för det svenska skolsystemet är att få rektorer, politiker och lärare att lägga mer resurser på forskning som kan utveckla skolan. 43 I dag finns Rektorslyftet, en fortbildning för rektorer som redan har gått Rektorsprogrammet eller en motsvarande utbildning och därefter arbetat minst ett år som rektor. Rektorslyftet är en tillfällig satsning som pågår fram till Syftet med denna fortbildning är att ge kunskaper i pedagogiskt ledarskap. Rektorslyftet omfattar 7,5 högskolepoäng och sträcker sig över högst två terminer. Forskarna bakom utvärderingsrapporten av Rektorsprogrammet menar att Rektorslyftet sannolikt tillkom efter kritik mot befattningsutbildningens svaga fokus på pedagogiskt ledarskap: Insikten att man måhända hade missat något bekräftades när regeringen i början av 2011 återkom med en ny fortutbildning för rektorer 44 Skolverkets uppföljning visar att Rektorslyftet kan beskrivas som en lyckad satsning utifrån rektorernas perspektiv. Deltagarna ger fortbildningen mycket positiva omdömen och andelen av den totala arbetstid som ägnas åt pedagogiskt ledarskap upplevs ha ökat. Rektorernas positiva bild bekräftas dock inte av lärarna. Utifrån lärarnas perspektiv har inget hänt. 45 Skolverkets slutsats från tidigare utvärderingar är att rektorsutbildningar allra oftast upplevs som positiva av deltagarna. Individen upplever att man utvecklar sin kompetens, får ett lyft och blir stärkt i sin yrkesroll. Däremot är det i huvudsak betydligt svårare att spåra effekter på verksamhetsnivå, i den mån sådana har studerats. Vid framtida utvärderingar bör frågor om rektorsutbildningars effekter på skolverksamheten vara mer prioriterade. Två viktiga förslag till fortsatta kompetensutvecklingsinsatser finns att ta med från Skolverkets uppföljning av Rektorslyftet. Det första är att rekryteringsbasen kan breddas till att omfatta även förskolechefer och biträdande rektorer, eller annan personal med motsvarande ledningsfunktion, som genomgått rektorsutbildning. Det andra är att låta flera personer ur samma organisation gå kompetensutvecklingen ett grepp som flera forskningsrapporter framhåller som framgångsrikt. En möjlighet 43 OECD (2007) Improving School Leadership Background report Sweden 44 Bengt Jacobsson, Jenny Svensson och Klara Tomson (2012) Rektorer på skolbänken Några observationer halvvägs in i en studie. Södertörns högskola 45 Skolverket (2012) Redovisning av uppdrag att svara för fortbildning för rektorer Rektorslyftet Dnr U2011/1198/S

18 18 (21) skulle kunna vara att rektorer själva får utse tre ledningspersoner på sin skolenhet som tillsammans med rektor går fortbildningen. 46 Det är också motiverat att ifrågasätta det lämpliga i att Rektorslyftet är en tillfällig satsning. Med tanke på att förutsättningarna i skolan förändras med jämna mellanrum och att det ständigt produceras ny skolforskning borde rektorer erbjudas en mängd möjligheter till fortsatt kompetensutveckling under sitt yrkesliv. Delar av rektors kompetensutveckling bör även ges med koppling till kompetensutveckling som lärare på skolan genomgår. Att ledning och lärare utvecklas gemensamt är ett framgångsrecept för hela skolverksamheten. Det är viktigt att kompetensutveckling sker i samarbete med skolhuvudmännen så att skolledarens hela ansvarsområde täcks in. Mer övergripande är det tydligt att synsättet på vad som skapar en framgångsrik skola måste utvecklas, från dagens fokus på kontroll till fler och bättre utvecklingsinsatser. Regeringen har inrättat en Skolinspektion vars fokus är att finna fel och brister i förhållande till lag och förordning. Erfarenheter från andra länder visar dock att en sådan inriktning på skolpolitiken sällan leder till högre skolresultat. När rektor bara får veta vad som görs fel, i stället för att få stöd att växa, förloras engagemang och utvecklingsmöjligheter. Skolinspektionen behöver därför kompletteras med en organisation som arbetar med skolutveckling och forskning. Rektors kompetensutveckling utgör här en viktig del. Vetenskapsrådets forskningsöversikt visar att det finns behov av mer forskning om rektorer, inte minst av studier som tillämpar kvantitativa modeller. 47 Det råder också brist på forskning om förskolechefers arbetssituation och uppdrag. 48 För att utveckla professionen behöver rektorer få bättre möjligheter att styra sin egen professionsutveckling. Ett sätt att gör det är att inrätta en forskarskola för rektorer. Stärkta möjligheter till kompetensutveckling och forskning skapar dessutom förutsättningar för nätverksbyggande mellan rektorer för information och erfarenhetsutbyte en professionsgemenskap som tycks vara viktig då rektorsjobbet ofta är ensamt. Skolinspektionens granskning visar att det skiljer sig ganska mycket i 46 ibid. 47 Vetenskapsrådet (2011) Rektor En forskningsöversikt Johansson, Olof (red.) Vetenskapsrådets rapportserie 4: Döös, Marianne & Wilhelmson, Lena (2012) Kollektiva former av ledarskap i skola och förskola: I spåren av nya skollagen. Stockholms universitet

19 19 (21) hur rektorer själva förmår att skaffa sig de nätverk hon/han anser sig behöva i sin ledarroll. 49 Mentorshandledning under första året som rektor Till sist bör även möjligheterna att som ny rektor få en mentor utvecklas. Den första tiden som ny rektor är ofta omvälvande och kraven höga. Genom en mentor får den nya rektorn en kontakt att kontinuerligt prata med om yrkets utmaningar och möjligheter. Alla nyanställda rektorer bör ges mentorshandledning i minst ett år av en erfaren rektor. 5. Förslag framtidens rektor Det behövs flera olika åtgärder för att stärka rektors pedagogiska ledarskap så att resultaten i skolan kan höjas och alla elever erbjudas en bra utbildning oavsett vilken skola de går på. 1. Dela dagens rektorsuppdrag i två: rektor och intendent Med syftet att ge det pedagogiska ledarskapet ett mycket större utrymme och att förbättra rektorers arbetsvillkor bör dagens rektorsuppdrag delas i två: rektor och intendent. Rektor ska fortsatt vara högst ansvarig i skolan med ansvar för det pedagogiska ledarskapet och ha huvudansvar för skolans ekonomi och personal. Intendenten ska inför rektor ansvara för administration, lokaler, övriga personalfrågor och sköta det löpande arbetet med ekonomi. Dock får det inte råda något tvivel om att rektor är den som är högst ansvarig för den totala verksamheten i skolan. 2. Högre utbildningskrav för rektorer Idag finns inget krav på att rektor ska ha en för jobbet relevant akademisk utbildning. Utbildningskraven bör höjas. Rektor ska ha avlagt akademisk examen i en relevant utbildning, vilket också ska vara ett krav för att få gå den statliga rektorsutbildningen. Dagens låga krav kan orsaka problem när en rektor ska leda lärare med akademisk utbildning på avancerad nivå. Legitimiteten är svår att uppnå och verksamhetens kvalitet blir lidande. 3. Rektorsutbildning med fokus på pedagogiskt ledarskap Rektorsutbildningen ska utvecklas så att det pedagogiska ledarskapet får mycket större plats. Det är viktigt att både professionen och skolans huvudmän involveras i 49 Skolinspektionen (2010) Rektors ledarskap En granskning av hur rektorer leder skolan mot ökad måluppfyllelse. Kvalitetsgranskning rapport 2010:15

20 20 (21) detta arbete. Rektorsutbildningen ska inte bara vara ett instrument för implementering av aktuell skolpolitik, utan kännetecknas av ett problemorienterat lärande med stort utrymme för kritik och reflektion. 4. Kontinuerlig kompetensutveckling för rektorer Det tillfälliga Rektorslyftet bör ersättas med permanent kompetensutveckling med fokus på aktuell forskning och kollegialt erfarenhetsutbyte. Möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling och nätverksbyggande, i nära samarbete med professionen och skolans huvudmän, behöver stärkas. 5. Mentorshandledning under första året som rektor Den första tiden som rektor är ofta omvälvande och ensamarbetet är märkbart. Alla nyanställda rektorer bör ges mentorshandledning i minst ett år av en erfaren rektor. 6. Möjliggör delat skolledarskap Rektor ska ha möjlighet att organisera sin egen ledningsfunktion som samledarskap om hon/han finner det bäst. Skollagen bör ändras så att hindren för gemensamt ansvarstagstagande tas bort och delat ledarskap möjliggörs. 7. Förskolechefer ska vara rektorer Förskolechefer ska betecknas rektorer och samma krav ska gälla för dem som för rektorer i andra skolformer.

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Förfrågan om att anordna den treåriga befattningsutbildningen. förskolechefer och annan person med motsvarande ledningsfunktion.

Förfrågan om att anordna den treåriga befattningsutbildningen. förskolechefer och annan person med motsvarande ledningsfunktion. Intresseförfrågan Utvecklingsavdelningen 1 (5) Dnr 2014:00448 Förfrågan om att anordna den treåriga befattningsutbildningen Rektorsprogrammet för rektorer, förskolechefer och annan person med motsvarande

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns

Läs mer

EN RAPPORTSERIE OM SKOLLEDARYRKET DEL 2. Låt skolledare fokusera på att vara skolledare

EN RAPPORTSERIE OM SKOLLEDARYRKET DEL 2. Låt skolledare fokusera på att vara skolledare EN RAPPORTSERIE OM SKOLLEDARYRKET DEL 2 Låt skolledare fokusera på att vara skolledare Rensa och skapa tid för det pedagogiska ledarskapet Alla som vill att Sverige ska nå bättre kunskapsresultat måste

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Välkomna till Rektorsprogrammet, Stockholms universitet: Möte med huvudmän ht 2014

Välkomna till Rektorsprogrammet, Stockholms universitet: Möte med huvudmän ht 2014 Välkomna till Rektorsprogrammet, Stockholms universitet: Möte med huvudmän ht 2014 Tema: Vad kännetecknar framgångsrika utbildningssystem och skolor? Dagens agenda 10.00 11.00 Rektorsprogrammet, nya programmet

Läs mer

P",C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I "l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l

P,C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l P",C [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l 1I "l (-I. Il Uppdraget 3 Bakgrund och revisionsfråga 3 Metod 3 Inledande resonemang kring rektors roll och uppgift 4 Hur har skolnämnden definierat

Läs mer

Rektorns pedagogiska ledarskap

Rektorns pedagogiska ledarskap www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Linda Marklund Rektorns pedagogiska ledarskap Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Vårt ansvar! nå högre måluppfyllelse för eleverna forma en förskola och skola som äger förmåga att vara relevant för sin samtid och kanske spjutspets mot en mer osäker framtid skapa en organisation som

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Kvalitetsgranskning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten Skolinspektionens rapport 2012:1 Diarienummer 40-2011:2236 Stockholm 2012 Foto: Monica Ryttmarker Kvalitetsgranskning

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Tema Skolans 38 SKOLPORTEN 4 2014

Tema Skolans 38 SKOLPORTEN 4 2014 Skolans 38 kärnfråga DET PEDAGOGISKA LEDARSKAPET är rektors uppgift, men administration och ekonomi tar ofta över. Nyckeln är att dela upp ansvaret om det är möjligt. Av Katarina Bjärvall Illustration

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Litteraturöversikt inför granskning av Rektors ledarskap 2

Litteraturöversikt inför granskning av Rektors ledarskap 2 Rektors ledarskap 2 1 (17) inför granskning av Rektors ledarskap 2 Bakgrund När skolan kommunaliserades och fick ett nytt uppdrag med styrning från både stat och kommun förändrades även rektorers ansvar.

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) 2013-02-26 KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD Utbildningsförvaltningens arbete med att utveckla karriärvägar för lärare utgår från mål

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning Styrelsen för Prolympia skola i Norrköping Ultra Education Kaserngatan 12 553 05 JÖNKÖPING 1 (8) Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Alla skolor ska vara bra skolor

Alla skolor ska vara bra skolor 2015-07-02 PM Miljöpartiet Alla skolor ska vara bra skolor Sammanfattning Många elever möter en riktigt bra skola i Sverige med kunniga och engagerade lärare. En skola där de uppmuntras och stimuleras

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Fördjupningsarbete i rektorsprogrammet, Block 5. Öru, MHD,Hda. Ht 2012/Vt 2013

Fördjupningsarbete i rektorsprogrammet, Block 5. Öru, MHD,Hda. Ht 2012/Vt 2013 Fördjupningsarbete i rektorsprogrammet, Block 5 Öru, MHD,Hda Ht 2012/Vt 2013 Hur förhåller sig Skolinspektionens krav på rektors ledarskap i förhållande till de förväntningar pedagoger på egna skolan samt

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

En rapportserie om skolledaryrket del 1. Ansvar som en vd men lönen då?

En rapportserie om skolledaryrket del 1. Ansvar som en vd men lönen då? En rapportserie om skolledaryrket del 1 Ansvar som en vd men lönen då? Dags att satsa på skolledares löner! Att vara skolledare är som att vara vd för ett medelstort svenskt företag, säger rektorn Lena

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Med anledning av den nya skollagen (2010:800) har Skolverket beslutat att ta

Läs mer

Rapport avseende granskning av Rektors roll som pedagogisk ledare. Östersunds kommun

Rapport avseende granskning av Rektors roll som pedagogisk ledare. Östersunds kommun Rapport avseende granskning av Rektors roll som pedagogisk ledare Östersunds kommun Oktober 2015 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 Uppdrag och bakgrund 2 Revisionsfråga 2 Revisionskriterier 2 Avgränsning

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda Informationsmöte Linghemsskolan Personal och vårdnadshavare 23 januari 2014 Agenda Skolinspektionens granskningar av Linghemsskolan 2005 - Vad är regelbunden tillsyn? Syfte Kontrollera att skolan/verksamheten

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem

Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola, förskoleklass och fritidshem Dnr BUN-2013-365 Dpl 56 sid 1 (7) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteyttrande 2014-03-25 Anders Lundberg, 054-5403651 anders.lundberg@karlstad.se Politiskt initiativ - Förstelärartjänster i förskola,

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013

Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 Pedagogiskt ledarskap GR Dec 2013 En långrandig och ap-tråkig presentation i Power Point som alltid: Where s the power and what s the point? Ulf Jacobsson UF Partille Kommun dec 2013 Utgångspunkt för organisationen:

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Enkät till inspektörer vid Statens skolinspektion inom ramen för granskningen av statens tillsyn över skolan

Enkät till inspektörer vid Statens skolinspektion inom ramen för granskningen av statens tillsyn över skolan Bilaga 1 Dnr 31-2011-1450 Enkät till inspektörer vid Statens skolinspektion inom ramen för granskningen av statens tillsyn över skolan I denna bilaga redovisas resultatet av den enkät som skickades till

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012

Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling. Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Statlig granskning ett instrument för lokal skolutveckling Skolledarkonferensen 27 28 september 2012 Skolinspektionens verksamhet Regelbunden tillsyn av alla huvudmän och skolor Ca 1 300 skolor per år

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Kvalitetsgranskning av den fristående grundskolan Rudanskolan i Haninge kommun

Kvalitetsgranskning av den fristående grundskolan Rudanskolan i Haninge kommun Beslut Pysslingen Förskolor och Skolor AB Adolf Fredriks Kyrkogata 2 111 37 STOCKHOLM Rudanskolan Stationsvägen 11 136 40 HANINGE Rektors ledarskap 1 (9) Kvalitetsgranskning av den fristående grundskolan

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet behörighetskrav för rektorer och förskolechefer

Pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet behörighetskrav för rektorer och förskolechefer Bedömnings-PM 2014-04-02 1 (12) Pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet behörighetskrav för rektorer och förskolechefer Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om behörighetskrav

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Investera i utbildning

Investera i utbildning Socialdemokraterna Investera i utbildning Politik för en kunskapsbaserad ekonomi 2 (12) Innehållsförteckning Investera i utbildning... 3 Nya utbildningspolitiska mål... 3 Högre resultat genom investeringar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap i praktiken

Pedagogiskt ledarskap i praktiken Pedagogiskt ledarskap i praktiken -En möjlighet att förbättra elevernas resultat och skolans kvalité Aronsborg 2013-10-25 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 43 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idri

Läs mer

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD

Lärarlönelyftet. PISA-resultat, poäng, år 2000-2012. Källa: Skolverket/OECD Lärarlönelyftet Nyckeln för att vända utvecklingen i den svenska skolan är skickliga och engagerade lärare. Regeringen kommer därför att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Introduktionsplan. för medarbetare och chefer. Förvaltningsövergripande introduktion. Arbetsplatsförlagd introduktion. Uppföljning av introduktion

Introduktionsplan. för medarbetare och chefer. Förvaltningsövergripande introduktion. Arbetsplatsförlagd introduktion. Uppföljning av introduktion för medarbetare och chefer Innehåll Förvaltningsövergripande introduktion Arbetsplatsförlagd introduktion Uppföljning av introduktion Program för chefsintroduktion Introduktion inom barn- och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Rapport Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Introduktion Malmö står inför stora utmaningar inom skolan de kommande åren. Skolresultaten behöver förbättras,

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

INDIVIDUELL KOMPETENS- UTVECKLINGSPLAN

INDIVIDUELL KOMPETENS- UTVECKLINGSPLAN INDIVIDUELL KOMPETENS- UTVECKLINGSPLAN Sveriges Skolledarförbund Hur man kan arbeta och vad man ska tänka på i lokalavdelningen och som enskild medlem när det gäller skolledarens förutsättningar för personlig

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2 Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET Skola i världsklass 2 Bakgrund Den stora majoriteten av eleverna når grundskolans mål och andelen elever som uppnår målen i alla ämnen är den

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

FORSKNING I KORTHET 2013:4 Rektorers pedagogiska ledarskap

FORSKNING I KORTHET 2013:4 Rektorers pedagogiska ledarskap FORSKNING I KORTHET 2013:4 Rektorers pedagogiska ledarskap En kunskapsöversikt av Ulf Leo Forskning i korthet 2013:4 Rektorers pedagogiska ledarskap en kunskapsöversikt Text: Ulf Leo Layout: Lena Lindberg

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Granskning av rektorernas uppdrag

Granskning av rektorernas uppdrag SOLLENTUNA KOMMUN 2013-09-03 Revisorerna Barn- och ungdomsnämnden Kommunstyrelsen, för kännedom Granskning av rektorernas uppdrag På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna kommun har PwC

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer