Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25 Revisionsrapport Genomförd på uppdrag av revisorerna April 2011 Samordningsförbundet Botkyrka Granskning av årsredovisning

26 Innehåll Missivskrivelse Inledning Granskningen utgångspunkter Granskning av årsredovisningen Resultaträkning Resultat Balansräkning Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Stödja samverkan mellan samverkansparterna Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som syftar till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Bedömning Bilaga

27 Missivskrivelse Revisorerna i Samordningsförbundet Botkyrka Vår granskning har genomförts som underlag för er ansvarsprövning av Samordningsförbundet Botkyrka år Vi har i denna rapport sammanfattat iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och årsredovisningen för förbundet. Det har inte framkommit några väsentliga noteringar som påverkar vår bedömning av att resultat och ställning ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning för året Vissa utvecklingsområden har dock identifierats. Med vänlig hälsning Mikael Sjölander Daniel Cadei Per Tegnér Kopia: Förbundets styrelse 2

28 1. Inledning Samordningsförbundet Botkyrka granskas av revisorer utsedda av förbundets medlemmar. Granskningen sker i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna har upphandlat Ernst & Young AB (Ernst & Young) som sakkunnigt biträde för åren Tidigare under 2010 har Ernst & Young avlämnat en revisionsrapport i enlighet med revisorernas revisionsplan Granskningen utgångspunkter Denna rapport syftar till att kortfattat sammanfatta resultatet av granskningen av årsbokslutet och årsredovisningen, samt att ge revisorerna ytterligare information och underlag inför ansvarsprövningen av förbundets styrelse. Enligt 7 i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser har samordningsförbunden till uppgift att: Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Stödja samverkan mellan samverkansparterna Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som syftar till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Det är styrelsens ansvar att säkerställa att förbundets verksamhet ryms inom och stödjer punkterna i 7. Vid revisionen av samordningsförbunden skall bestämmelserna i 9 kap 4-18 i kommunallagen tillämpas. Det innebär bl.a. att revisorerna skall pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. 3

29 2. Granskning av årsredovisningen 2.1. Resultaträkning Intäkter För 2010 har Förbundet erhållit medlemsintäkter om tkr (7 200 tkr) från sina huvudmän. Intäkterna är avstämda mot beslut från respektive medlem och är fördelade på följande sätt: Botkyrka kommun tkr, Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen tkr samt Landstinget tkr. Utöver förbundsintäkter har Botkyrka även erhållit 866 tkr i form av ESF-bidrag för projektet Grenverket. Samtliga medlemsintäkter är inbetalda och redovisade per Kostnader Driftskostnader/Lämnade bidrag Årets kostnader för insatser uppgår till tkr (2 670 tkr). Kostnaderna avser projekten; Systematiska bedömningar tkr (1 023 tkr), Kugghjulet tkr (814 tkr), Paraplyprojektet inklusive Grenverket tkr (476 tkr), Samborådet tkr (355 tkr) samt övriga insatser 242 tkr. Förbundets fyra största projekt avser tidigare år inarbetade projekt vars totala utfall under 2010 ligger något över budgeten. De främsta avvikelserna mot budget står främst att finna i budgetposterna, Tillkommande projekt tkr och Språksvaga tkr. Avvikelserna beror främst på att förbundet inte kunde fullfölja förstudien till projektet Språksvaga detta ledde i sin tur till att hela projektet blev fördröjt. Projekt (Tkr) 2010 Budget Avvikelse mot Budget 2009 Supported employment Kugghjulet Paraplyet inkl Grenverket Samborådet Tillkommande projekt Språksvaga Förstudier och övriga projekt Summa Administrativa kostnader Förbundets administrativa kostnader uppgår till 977 tkr (1 053 tkr). Främsta posten avser köp av kanslitjänster från Botkyrka kommun 623 tkr (680 tkr). Att kanslikostnaderna är lägre än budgeterat förklaras främst av att förbundet hade en vikarierande samordnare under större delen av Förbundet köper även in redovisningstjänster från externa leverantörer om 163 tkr (147 tkr). Kostnaderna faktureras löpande från redovisningsföretaget. Förbundets personalkostnader uppgick till 92 tkr (116 tkr) och avser styrelsearvode och utbildningskost- 4

30 nader. Kostnader har stickprovsvis granskats mot fakturor och tidredovisning utan anmärkning Resultat Årets resultat uppgår till tkr (3 484 tkr). Främsta anledningen till det positiva resultatet är att medel för projektet, Språksvaga samt budgetposten Tillkommande/utökade projekt inte tagits i bruk som planerat Balansräkning Vi har granskat samtliga poster i förbundets balansräkning och stämt av dessa mot verifierade underlag. Vi har därutöver bedömt om redovisningen ger en rättvisande bild av förbundets ställning för Tillgångar Förbundets enskilt största tillgångspost avser likvida medel. Per 31 december 2010 uppgår tillgodohavande på Swedbank till tkr (3 722 tkr). Avstämning har skett mot årsbesked från Swedbank utan anmärkning. Kundfordringar uppgår per 31 december till 230 tkr (705 tkr) och avser likt tidigare år fakturor för återbetalning av överskott i projekten. Fakturerade överskott har stämts av mot årsrapporter från projekten. Övriga fordringar uppgår till 387 tkr (178 tkr) och består av skattekonto samt momsfordran för fjärde kvartalets ingående moms. Vi har stickprovsvis granskat 87 % av momsbeloppet mot betalda leverantörsfakturor utan anmärkning. Förutbetalda kostnader uppgår till 15 tkr (125 tkr) och avser i likhet med tidigare år fordran avseende förutbetalda projektmedel till Östra Södertörns Samordningsförbund och ESF Projektet, Grenverket. Fordran har stämts av med projektkoordinator utan anmärkning Skulder Leverantörsskulderna uppgår till 401 tkr (426 tkr). Skulderna avser projektkostnader för Balansposten har granskats ifråga om korrekt kontering samt rörelsegiltighet. Leverantörsfakturor attesteras främst av samordnaren, men i vissa fall där fakturorna avser samordnarens kostnader eller har ett fakturabelopp överstigande 2 prisbasbelopp, attesteras dessa fakturor av styrelsens ordförande. Vi har stickprovsvis granskat att kostnader har attesterats utifrån ovannämnda attestordning. Granskningen är gjord utan väsentliga anmärkningar. Övriga skulder och upplupna kostnader uppgår till 304 tkr (70tkr) och avser främst upplupna kostnader kopplade till ESF-projektet. Skulden har stämts av mot tredje part i form av projektkoordinator vid Östra Södertörns Samordningsförbund utan anmärkning. Övriga skulder avser upplupna kostnader för revision 16 tkr (36 tkr) och projektkostnader (39 tkr (29 tkr). Eget kapital uppgår till tkr (4 234 tkr). Årets ökning avser till sin helhet årets resultat om tkr. Vi bedömer bokslutsdokumentationen som tillfredsställande. Redovisade och betalda skatter och avgifter är kontrollerade och bedöms ha hanterats på ett korrekt sätt. 5

31 3. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 3.1. Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Styrelsen har beslutat om en verksamhetsplan för I verksamhetsplanen framgår samordningsförbundets samverkansmål. Förbundets insatser ska under 2010 bidra till att; underlätta återgång till arbete och/eller studier och egen försörjning, motverka arbetslöshet hos unga mellan år underlätta för personer med psykisk ohälsa att etablera sig på arbetsmarknaden, utveckla myndighetsövergripande arbetssätt för att erbjuda Botkyrkabor med stora rehabiliteringsbehov effektivt stöd för att återfå hälsan. Vidare anges prioriterade målgrupper för samverkan samt områden som samordningsförbundet ska verka för att utveckla. Exempelvis; former för uppföljning och utvärdering, utveckla nyckeltal, Förbundet har även beslutat om en övergripande värdegrund för att skapa ett gemensamt förhållningssätt till samverkan inom ramarna för samordningsförbundets verksamheter. I värdegrunden anges bl.a. att samverkan inte ska lösa organisationsbrister i de egna organisationerna, att verksamheten ska bygga på parternas erfarenheter och att samverkan alltid är en levande process. Värdegrunden används vid möten mellan styrelsen, ledningsgrupp och beredningsgrupp. De insatser och projekt som Samordningsförbundet finansierar har nyttomål och projektmål. Nyttomålen ska vara uppnådda vid projektets slut medan projektmålen gäller för ett specifikt verksamhetsår. Målen arbetas fram i ansökningsprocessen och framgår även i de avtal som sluts för projekten. Målen ska enligt styrelsen utgå från Samordningsförbundets övergripande mål om förbättrad samverkan samt fler Botkyrkabor i arbete och egen försörjning Stödja samverkan mellan samverkansparterna För att stödja styrelsens arbete finns en verkställande tjänsteman (samordnare), en ledningsgrupp och en beredningsgrupp. Ledningsgruppen består av representanter för parterna och ansvarar för att ge förslag till styrelsen på projekt som ska stödja och utveckla samverkan mellan huvudmännen. Exempelvis en förstudie gällande Språksvaga samt seminariet gällande nya rehabiliteringskedjan. Enligt budget och verksamhetsplaneringen för 2010 som styrelsen beslutat om ska förbundet verka för en förstärkning av samverkan i form av kunskapsöverföring och information. Under 2010 har en informationsbroschyr om förbundet och dess verksamhet tagits fram, tre nyhetsbrev har skickats ut samt hemsidan har utvecklats och uppdaterats. Informationen skickas främst ut till professionella inom de myndigheter förbundet samverkar med. Förbundet har även anordnat ett seminarium för handläggare och anställda hos de fyra parterna kring den nya rehabiliteringskedjan. Endast en liten del av budgeten har använts för insatser för att stödja samverkan utöver de projekt som finansieras. Förbundet hade för 2010 budgeterat mer medel för sådana insatser Enligt samordnaren beror det främst på personalbyte inom kansliet då samverkansinsatser av det slaget kräver insatser från samordnaren. 6

32 3.3. Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som syftar till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete Följande insatser har finansierats under 2010: Kugghjulet - ska erbjuda individen bästa möjliga bedömning för en effektiv behandling/rehabilitering i syfte att minska sjukskrivningstiden. Arbetsmodellen bygger på att, med vårdcentralen som huvudarena, så tidigt som möjligt fånga upp patienter som visar en vansklig problembild. Syftet är att göra en myndighetsgemensam bedömning i de ärenden där rehabiliteringsbehovet inte är helt tydligt. Paraplyprojektet - avser att samordna insatser för målgruppen unga Botkyrkabor mellan år, fånga upp unga som idag befinner sig i utanförskap och stödja dem vidare till jobb, studier eller rätt insats hos annan myndighet. Supported Employment - projektet har syftat till att stödja brukare med psykiska funktionshinder i deras arbetslivsinriktade rehabilitering med målet att finna sysselsättning i form av arbete, praktik eller studier SamBorådet sen övergripande inriktningen är att fånga upp personer som är i behov av samordnad rehabilitering för att återfå hälsa och som inte har någon fast eller lämplig förankring på arbetsmarknaden Följande projekt har finansierats under 2010: Kartläggning under 2010 har ett arbete med en kartläggning av språkhinder, ohälsa och arbetslöshet i Botkyrka kommun pågått. Rapporten färdigställdes under januari KBT insats - Flera deltagare inom projektet SamBorådet lider av social fobi eller har likvärdiga svårigheter till följd av t.ex. depression eller långvarig social passivitet. För att kunna erbjuda dessa deltagare stöd har Samordningsförbundet upphandlat en insats med KBTinriktning Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Styrelsen beslutade i november 2009 om budget för Då det vid beslutsdatumet var oklart hur mycket medel som skulle tilldelas förbundet togs två olika budgetar fram. Av budgeten framgår att ca 85 procent avsatts för insatser för målgrupperna, 8 procent för administration och 7 procent för övrigt. Överskottet från 2010 uppgår till tkr. I budgeten för 2011 har förbundet beräknat en tilldelning på tkr. Intäkterna uppgår därmed 2011 till tkr. I budgeten har tkr avsatts för tillkommande/utökade projekt. Förbundet har en del målgrupper där de inte har projekt, exempelvis språksvaga och personer med missbruksproblematik i kombination med psykisk ohälsa. Enligt samordnaren ligger ett par projektansökningar för beslut under våren Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna I ledningsgruppens ansvar ingår att återkommande rapportera till styrelsen om de projekt som finansieras. Avvikelser från ansökan och projektplaneringen ska ingå i rapporteringen. Styrelsen bjuder kontinuerligt in projektledarna för en redovisning av utvecklingen i projekten. 7

33 I årsredovisningen följs de fyra projektens nyttomål upp. Sex av de elva målen bedöms som uppfyllda. Ett mål kommer enligt förbundets bedömning uppnås för projektet som helhet, dvs. för hela perioden medan tre av målen för SamBorådet bedöms som ej mätbara då endast 9 personer avslutas under första projektåret. För projektet kugghjulet används ohälsotal och samlad utbetalning av offentliga medel som uppföljning av projektet. Uppföljningen visar att ohälsotalet sjuknit med 14 procent och den samlade utbetalningen av offentliga medel minskat med 2 procent. Insatsernas projektmål följs upp i årsredovisningens bilagor 1-4. Projektmålen berör främst kvantitativa mått av flöden i projekten. Det gäller exempelvis antalet deltagare, antalet ärenden som tas upp och antalet deltagare som fullföljer en viss typ av insats. Uppföljning visar att 7 av de 11 målen uppfyllts under Varannan månad återrapporteras flödena i projekten till styrelsen. Med flöden åsyftas deltagarflöden samt hur många som går ut i egenförsörjning eller studier. Enligt samordnaren är det i dagsläget svårt att veta hur mycket det nya SUS kommer kunna användas i uppföljningen av projekten. Nya SUS togs i bruk under senhösten 2010 och rapporteringsdelen är fortfarande under viss uppbyggnad. SUS står för Sektorsövergripande system för Uppföljning av Samverkan inom rehabiliteringsområdet. Syftet med systemet är att underlätta lokal, regional och nationell uppföljning av samverkan samt ge möjlighet att kunna leda och styra inom ramen för samverkan. I systemet följs deltagarna upp på individnivå. Som ett led i att mäta effekten av Samordningsförbundets insatser har förbundet genomfört en enkätundersökning där handläggare och vårdgivare tillfrågats hur de upplever projekten Kugghjulet, Samborådet och Paraplyprojektet. Undersökningen avsåg att mäta hur välkända projekten är samt hur de uppfattas och bedöms bidra till samverkan och förbättrad rehabilitering för individen. Resultatet visar att 80 procent av de handläggare som varit i kontakt med projekten upplever att insatserna både bidrar till en positiv utveckling och/eller förbättrad rehabilitering för de enskilda deltagarna och till en bättre samverkan mellan myndigheterna. Kännedomen om projekten varierade, där alla svarande kände till Kugghjulet, som pågått sedan 2008, medan kännedomen om Paraplyprojektet och SamBorådet låg på ca 70 procent Bedömning Förbundets styrelse har beslutat om mål och riktlinjer för verksamheten. De mål som är formulerade för förbundet och för de enskilt finansierade projekten ligger i linje med de krav som framgår av lagstiftningen. De förbundsövergripande målen bör dock kvantifieras och periodiseras för att underlätta bedömningen av måluppfyllelse. Styrelsens bedömning av måluppfyllelse gällande de förbundsövergripande målen bör utgå från de mål som styrelsen beslutat om i enskilda projekten. Det är därför viktigt att styrelsen tillser att alla framtida projektmål som beslutas har en stark koppling till de övergripande målen. Av vad som framkommit vid vår granskning används medlen som står till förbundets förfogade på ett för uppdraget ändamålsenligt sätt. Balansen mellan direkta insatser mot målgruppen, stöttande insatser mot parterna och verkställande insatser förefaller vara god. 8

34 I förbundets uppdrag ingår inte att tillskapa ekonomiska marginaler. Därmed menar vi att förekomsten av eget kapital är ett uttryck för att förbundet inte genomfört de aktiviteter som det förbundit sig att göra i relation till medlemmarna. Det egna kapitalets storlek är ett uttryck för styrelsens förmåga att genomföra uppdraget enligt 7 lag om finansiell samordning och utgör därmed en del av det underlag som utgör grunden för revisorernas bedömning i ansvarsfrågan. Det är positivt att förbundet i budgeten för 2011 budgeterat tkr för nya insatser och därmed nyttjar tilldelade medel som ingår i det ackumulerade överskottet. Dock kvarstår utmaningen för styrelsen att identifiera, initiera och genomföra dessa insatser enligt plan. Uppföljningen och utvärderingen av pågående projekt bedöms som god. Främst gäller detta att projektens måluppfyllelse bedöms vid årets slut. Dock saknas det en övergripande analys över huruvida förbundet uppnår de förbundsövergripande samverkansmålen. 9

35

36 4. Bilaga 1 Kugghjulet Projektmål Status Nyttomål Status 300 ärenden tas upp i Kugghjulet Botkyrka. Förbättrade samarbetsformer mellan myndigheter, Minst 80 % av handläggare och personal som kommer i kontakt med Kugghjulets målgrupp känner till Kugghjulet och är nöjda med dess verksamhet. Minskade sjukskrivningstider för Botkyrkaborna, Minskat beroende av offentlig försörjning bland Botkyrkaborna Projektmål Status Nyttomål Status 1) 60 unga Botkyrkabor ha diskuterats i en myndighetsövergripande samverkansgrupp och erhållit en individuell handlingsplan % av handläggarna till de ungdomar som varit aktuella i projektet upplever att projektet bidragit till större effektivitet när det gäller att få ungdomar vidare till arbete eller studier. Paraplyprojektet 2) 30 unga Botkyrkabor fått individuellt stöd enligt supported employment metoden % av ungdomarna som deltagit i projektet ska efter avslut i projektet studera eller ha fått ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden med eller utan samhällets stöd. 3) 10 unga Botkyrkabor ha påbörjat en trainneeplats SamBorådet Projektmål Status Nyttomål Status Under projekttiden 2010 tas 70 individer upp i samverkansgruppen. 40 % av deltagarna upplever att deras hälsotillstånd har B11 förbättrats vid avslut. Under projekttiden 2010 får 60 personer individuellt stöd. 40 % av deltagarna upplever att deras förutsättningar för att bli självförsörjande har förbättrats vid avslut. 1

37 25 % av deltagarna har fått arbete/påbörjat studier vid avslut i projektet. Samtliga deltagare som tagits upp i remissgruppen har fått en myndighetsgemensam handlingsplan med råd om fortsatt planering Projektmål Status Nyttomål Status Fullföljt insatsen för de brukare som i samband med förlängningen av projektet (årsskiftet 2009/2010) hade en pågående insats 20 % av brukarna som haft SE insatsen, har efter avslutad medverkan nått en sysselsättning i form av lönearbete eller självfinansierade studier. Erbjudit 20 nya brukare systematisk bedömning varav 10 personer gått vidare till SE insatsen 80 % av brukarna som deltagit i projektet bedömer att de har fått en ökad grad av välmående SE - projektet 80 % av brukarna har fullföljt minst en praktik om minst 3 månader 80 % av brukarna har efter SE insatsen en påbörjad kontakt med minst två av samverkanspartnerna, för fortsatt samverkan kring sina rehabiliteringsinsatser i syfte att nå lönearbete 2

38

39 Samordningsförbundet Huddinge' Revisorerna Ankom Stockholms läns landsting Dnr HUDDINGE KOMMUN ioelaroeh äldreomwrotförvaltnlngen Ank Dlarteptsn STöeWfÖtMS LÄNS LANDSTING K W SCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Till: Styrelsen i Samordningsförbundet Huddinge Idm Fullmäktige, Huddinge kommun Fullmäktige, Landstinget i Stockholms län Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Revisionsberättelse för år 2010 Vi, utsedda revisorer i Samordningsförbundet Huddinge, har granskat den verksamhet som bedrivits i samordningsförbundet under år Styrelsen ansvarar för att besluta om mål och riktlinjer, att stödja samverkan mellan samverkansparterna, att finansiera insatser som ligger inom partemas samlade ansvarsområde, att besluta på vilket sätt medel ska användas, att svara för uppföljning och utvärdering samt för att upprätta budget och årsredovisning. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med samordningsförbundets uppdrag. Granskningen har utförts i enlighet med lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, kommunallag (1991:900) och god revisionssed. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att styrelsen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Styrelsens interna kontroll bedöms ha varit tillräcklig. Vi tillstyrker att ledamöterna i styrelsen för år 2010 beviljas ansvarsfrihet. Huddinge den 4 maj 2011 U Gunilla Hansson Utsedd av Stockholms läns landsting staf Plogfeldt 1 av Huddinge kommun Peter Alm Utsedd av Försäkringskassan Till utlåtandet hör bilagan: Revisionsbiträclets rapport 201 i-04-05

40 2011/09 Årsredovisning Finansiella samordningsförbundet Huddinge 2010 KOMMUN JlL Stockholms läns landsting FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET, HUSAM Februari 2011

41 HANDLÄGGARE Janna Hörnqvist FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET, HUSAM

42 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Samlad bedömning 4 Förvaltningsberättelse 5 Inledning 5 Projektverksamhet i HUSAM 6 Husamrådet 6 Kugghjulen 8 Coachinsatsen 10 LYRA 12 Slussen 14 InRe 15 Språnget 16 Spraka 18 Utijobb 19 Avstämning planerade aktiviteter 20 Övrigt 21 Informationsspridning 21 Myndighetsfinansiell kalkyl 21 Organisation och styrning 22 Ekonomisk berättelse 23 Resultaträkning 24 Balansräkning 25 3 FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM

43 Sammanfattning Sammanfattningsvis har förbundet under året gett stöd till 15 individinsatser, 7 av dessa har varit Kugghjul på vårdcentralerna i Huddinge. De prioriterade grupperna i förbundet har under året haft insatser som är riktade till dem. Under året har också insatser genomförts för att stödja utvecklingen av strukturen i samordningsförbundet genom samverkans-, resultat- och erfarenhetsutbyte samt gemensamma utbildningar. Förbundet gör ett ekonomiskt överskott som planeras att användas i nya och pågående insatser under 2011 och Sammanfattningsvis uppnår man inom förbundet de flesta uppsatta projektmål och genomför i stort sett alla beslutade aktiviteter. För att i ännu högre grad lyckas med mål och implementering av insatser har åtgärder vidtagits inom ramen för projekten. Det arbetet kommer även att fortsätta under Den samlade bedömningen av verksamhetsplanen 2010 är att uppsatta mål är uppfyllda. Samlad bedömning HUSAM har fyra övergripande mål som ska stödja uppfyllelsen av uppdraget. Nedan följer en genomgång av hur det gått under 2010: Förbundsövergripande mål 1) 30 % av deltagarna ska efter insats i högre grad lönearbeta eller gå egenfinansierad utbildning. 2) Över 75 % av alla berörda projektdeltagare ska fylla i minst en deltagarenkät. 3) Alla beviljade projekt ska ha mål och indikatorer kring andel i lönearbete/utbildning för berörda individer samt en plan för implementering i ordinarie verksamhet 4) För de projekt som avslutas ska senast 6 månader före sluttid: a) en sammanställning och analys av resultat finnas, b) en planering för det fortsatt arbetet finnas som är förenlig med antagen implementeringsstrategi. Utfall Målet är uppfyllt. Av avslutade deltagare har 34 % (50 av 146) under 2010 nått arbete eller studier. I detta underlag räknas inte Kugghjulsdeltagare in, som istället mäts med ett antal processindikatorer som kommer att följas under Målet är uppfyllt. Av avslutade deltagare har 73 % (106 av 146) svarat på efter-mätningen. Av alla nya deltagare i berörda projekt har 89 % fyllt i före-mätningen (210 av 236) första halvåret. Totalt har 83 % av deltagarna fyllt i en enkät. Målet är uppfyllt. Alla hittills beviljade projekt uppfyller kraven. Målet är inte helt uppfyllt. Inga projekt har ännu avslutats. Beslut om tidigare avslut av Spraka under början av 2011 har inneburit att dessa delar inte funnits klara. För två av projekten pågår ett analysarbete och planering inför eventuellt avslut efter De två piloter som varit igång under våren 2010 har summerats. 4 FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM

44 Sammantaget är de förbundsövergripande målen i stort sett uppfyllda, vilket kan ses som ett gott resultat. De beviljade projekten under 2010 har alla startas. Projekten uppnår i stort sett sina mål samt i många fall uppsatta volymförväntningar. Åtgärdsplan har tagits fram och arbetats aktivt med under året för att nå mål och planerade volymer. Under 2011 krävs fortsatt arbete på alla nivåer för att nå tänkt in- och utflöde av deltagare inom insatserna. HUSAM har under året haft som högsta prioritet att beviljade projekt når sina mål och därmed att många deltagare kommer i arbete eller studier. Vidareutveckling av metoder i projekten har skett löpande under året, vilket framgår i projektens självrapporterade framsteg. Deltagarenkäten är väl implementerad i de flesta pågående projekt men behöver följas upp inom nystartade projekt. I stort sett alla planerade aktiviteter under året har genomförts vilket också kan ses som ett gott resultat inom ramen för samverkan. Uppsatt budget för 2010 har använts under året. Under 2011 kommer bland annat arbete ske med eventuellt avslut och implementering av projekt till ordinarie verksamhet samt fortsatt arbete med att skapa nya verkningsfulla insatser för förbundets prioriterade målgrupper. Även fortsatt arbete sker vad gäller kompetensutveckling samt processen kring samverkan inom samverkansförbundet i Huddinge. Förvaltningsberättelse Inledning HUSAM:s uppdrag är att stödja samverkan mellan parterna Försäkringskassan, Huddinge kommun, Arbetsförmedlingen och Stockholms läns landsting. Detta för att individer i förvärvsaktiv ålder och bidragssituation i högre grad ska nå arbete, alternativt delta i utbildning. Insatser sker i huvudsak genom stöd till enskilda individer men även kartläggningar och utbildningar kan genomföras. Genom samverkan kan nya arbetssätt, metoder och organisationer prövas - alltid med individen i centrum. Samarbetet ska leda till ett samlat ansvar för insatser och ekonomiska resurser riktade till individer med komplex behovsbild. HUSAM har tilldelats 8,6 mkr för Följande grupper är prioriterade i HUSAM och har prioriterats enligt Verksamhetsplanen (VP) 2010: Individer som nyligen blivit aktuella hos någon av parterna och har en svårbedömd problematik. Individer som varit aktuella länge hos en eller flera parter och har en svårbedömd eller komplex problematik. Individer mellan år i behov av stödinsatser, framför allt på grund av psykisk ohälsa. Individer i behov av stödinsatser och som har bristande kunskaper i svenska språket Genom denna prioritering täcks såväl de stora flödena som vissa specifika och avgränsade behovsgrupper. Grupperna ligger i linje med intentionerna för Finsam. FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM 5

45 Projektverksamhet i HUSAM Sammanlagt har HUSAM under året bidragit till 15 projekt. Det stora flertalet av dessa har kommit igång under 2008 och Alla fyra parter i förbundet är numera ansvariga för minst ett projekt, vilket visar på engagemang och bredd i förbundets verksamhet. Uppgifterna kring projektens verksamhet har samlats in via uppföljningssystemet SUS, deltagarenkäter, frågor 1 till respektive projektansvarig, delårsrapporten för 2010 samt utifrån summeringar av insatser som avslutats under året. Under 2010 har gjorts en uppdatering av systemet för uppföljning (SUS) under andra halvåret Det har tagit längre tid än beräknat att få nya SUS att fungera inom förbundet och projekten. För 2011 kommer det nya SUS att fungera fullt ut och användas för uppföljning såsom tidigare år. Husamrådet Ett huvudflöde för HUSAM är individer som har en långvarig och komplex problematik. För denna behovsgrupp har ett Husamråd bildats. Husamrådet består av ett samlokaliserat handläggarteam med representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten, som lotsar individerna till arbete. Samarbete är upparbetat med landstinget. Korta ledtider, samt ett mer aktivt och sammanhållet stöd med fokus på aktivitet är nyckelfaktorer för att lyckas (se dnr 2010/12). Projektinriktning och behovsbild: Myndighetsgemensam planering och insats för individer med långvariga och/eller komplexa problem utan fast förankring på arbetsmarknaden. En mätning av 32 nya deltagare som tagits in i projektet sedan oktober 2009 visar att de i genomsnitt varit borta från arbete/studier i cirka 7 år, det vill säga en väldigt lång tid. Det har visat sig att det tar minst ett och ett halvt år för majoriteten att uppnå en hållbar lösning. Ju längre utanförskap, desto längre väg för återinträde i arbetslivet. Mål 25 % av deltagarna ska nå lönearbete, på hel- eller deltid, med eller utan stöd Förväntad ärendetid: max 12 månader 75 % av deltagarna ska bedöma att samarbetet kring dem fungerat bra mellan myndigheterna i verksamheten Utfall Under 2010 har 53 deltagare avslutats inom Husamrådet, varav 28 % nått lönearbete, mestadels utan lönesubvention eller egenfinansierade studier. Målet är uppfyllt utifrån antalet som deltog under året, men inte i relation till förväntad volym. 32 av 53 deltagare som avslutats har besvarat deltagarenkäten. Av de svarande uppger 81 % att samarbetet kring dem fungerat bra mellan myndigheterna i verksamheten. Målet är uppfyllt. 1 * Viktiga framsteg i projektet under 2010, * Viktiga avvikelser mot planering i projektet 2010 * Bedömning av uppfyllelse av projektmål samt * Utveckling som behövs under FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM

46 Volymförväntningar *Husarnrådet ska stödja 90 deltagare per år. * Genomsnittstiden per deltagare ska vara 1 år. * Som en konsekvens ska 90 deltagare avslutas årligen. Utfall *Husamrådets inflöde under 2010 var 41 och utflödet var 53 Totalt har projektet arbetat med 103 ärenden under året. * Genomsnittstiden per deltagare var 1,6 år. *Utflödet var ca 40 % lägre än förväntat vilket dock är en förbättring jämfört med föregående år. Inflödet var 55 % lägre än förväntat. Sammantaget är volymförväntningarna inte uppfyllda. Det var ytterligare 33 anmälda ärenden som togs upp för en myndighetsgemensam bedömning i Husamrådet men som inte togs in i projektet, på grund av att de bedömdes ha för grav ohälsa för att kunna tillgodogöra sig insatsen eller redan hade en fungerande planering. Totalt har 74 ärenden anmälts till Husamrådet och under året har totalt 103 ärenden varit aktuella i projektet. Svarsfrekvensen i deltagarenkäten är 60 % (32 av 53 avslutade). Detta är en högre andel än föregående år, men fortfarande finns förbättringsutrymme. Av de svarande anger 81 % att kvaliteten i insatsen är god. Andelen som upplever god effekt av insatsen är 66 %. Delaktighet är 83 %. De tre nyckeltalen är väsentligt förbättrade jämfört med förra året. Kostnaden per plats uppgår i snitt till kr i månaden, mot förväntade kr. Könsfördelning under 2010 har varit 30 kvinnor som antagits till projektet och 11 män. Av de avslutade ärendena var 35 kvinnor och 18 män. Av de pågående ärendena var 31 kvinnor och 19 män. Medelåldern bland deltagarna var 43 år. Viktiga framsteg under 2010: Viktiga avvikelser mot planering 2010: * Arbetsmodellen har utvecklats och arbetslinjen är tydliggjord. * Individens delaktighet är förstärkt, bland annat genom att individen själv får fylla i sin handlingsplan. * En plan för bättre resultat är genomförd och fler har kommit ut i arbete. En framgångsfaktor är parallella insatser. * Ett gott samarbete med kommunens praktiksamordnare är etablerat. * Samverkan med psykiatrin är utvecklad med fler trepartsmöten för samplanering med individen om en hållbar väg mot arbete. * Utökat antal lotsar har bidragit till bra gruppdynamik, bredare kompetens med lotsteam och fler kreativa lösningar för individen. * Individen rustas stegvis och börjar med aktiviteter på "rätt nivå". * Smidiga övergångar mellan parallella insatser och olika ersättningar. * Lågt inflöde av deltagare. En samlad myndighetsbedömning görs i samtliga ärenden för att förhindra orealistiska åtgärder. I de ca 45 % som inte blir deltagare i projektet har information framkommit som föranlett beslut att inte aktualisera ärendet på grund av alltför grav ohälsa eller att en planerad/pågående insats redan finns. * Tillgång till arbetspsykolog via Arbetsförmedlingen har minskat. * Insatser saknas för individer med social fobi och panikångest. En samlad bedömning av projektet iförhållande till projektmålen är att resultatet under 2010 har förbättrats i arbetet med enskilda deltagare genom att nyckeltalen som mäter detta har förbättrats. Av antalet deltagare har 28 % gått vidare i FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM 7

47 arbete/studier. Volymförväntningar om 90 deltagare i Husamrådet har arbetats med under året men en skillnad fmns i måluppfyllelse utifrån volymförväntningar om in- och utflöde av deltagare. Utflödet har förbättrats från tidigare år, men med inflödet krävs fortsatt arbete från alla inblandade. En genomförd plan för bättre resultat har delvis bidragit till att målet med antal deltagare som får lönearbete ökat i förhållande till tidigare år, men också genom att arbetslinjen varit framträdande under En lägre ärendevolym har dock medverkat till utveckling av gruppaktivitet i lokalen, så kallad jobbklubb, och att lotsarna oftare har kunnat arbeta i lotsteam under besök med enskilda deltagare. In- och utflödet i projektet har däremot inte skett i den omfattning som förväntats. En samlad myndighetsbedömning i alla anmälda ärenden har inneburit att 45 % ej har blivit deltagare i projektet, dels på grund av alltför grav ohälsa liksom att fungerande insatser redan pågår/har planerats. Särskilt viktiga steg som ska tas under 2011 för att fortsätta utveckla projektet är bland annat följande: ökad volym anpassa lokalen utifrån arbetet med arbetslinjen utveckla jobbklubben med ökat individuellt stöd och samarbete med praktiksamordnare i kommunen ackvirera arbetsgivare som vill ta emot arbetsprövningar genomföra "öppet hus" och tätare uppföljning med deltagarna kontinuerligt följa upp ärendeflöde, resultat och kvalitet samt diskutera eventuell implementering, avslut eller fortsättning av projektet tillse att Husams värdegrund tillämpas samt arbeta utifrån ett lösningsinriktat förhållningssätt. En samlad värdering har gjorts av Husamrådet under 2010 (se dnr 2010/12) som kom fram till att arbetet ska fortsätta även under 2011 då behovet hos målgruppen kvarstår och effektiviseringspotential finns som bör åtgärdas för att öka in- och utflödet Kugghjulen Det andra huvudflödet för HUSAM är individer som nyligen blivit aktuella hos en myndighet och har en svårbedömd problematik. För denna behovsgrupp finns Kugghjul på kommunens alla sju vårdcentraler. Kugghjulen är en arbetsmetod för att snabbt utreda diffus problematik och/eller ohälsa. Förutom landstinget deltar Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Kugghjulen finns i Flemingsberg, Huddinge, Skogås, Stuvsta, Segeltorp, Trångsund och Vårby. Kugghjulen är också en arena för medicinska frågeställningar för andra projekt inom HUSAM. Sedan tidigare år har antalet deltagare varierar kraftigt mellan Kugghjulen. 8 FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM

48 En sammanfattande bild av volymerna för 2010 anger följande: Antal ärenden Flemingsberg 73 Huddinge 86 Segeltorp 34 Skogås 80 Stuvsta 71 Trångsund 37 Vårby 99 Totalt 480 Könsfördelning och medianålder har inte tagits fram för helåret. Tabellen visar att antalet deltagare fortsatt varierar mellan Kugghjulen. Ett litet antal ärenden kan tyda på låg aktivitet i Kugghjulet, men även demografiska faktorer spelar in. Den sammanlagda volymen är i linje med föregående år. För 2010 har inte en samlad bild sammanställts av deltagarflödet inom Kugghjulen såsom från vilken aktör ärendet initierats, ärendetyp samt återkopplade ärenden. Det kommer dock att följas upp under Vid delårsrapporten 2010 var det som tidigare år en klar övervikt av kvinnor (164 kvinnor och 77 män), vilket delvis kan förklaras av högre sjukskrivningstal för kvinnor. Snittåldern för deltagarna är, som föregående år, mellan 40 och 50 år. Arbetssätt inom Kugghjulen har fortsatt under 2010 enligt modell från föregående år som syftade till att förstärka strukturen i Kugghjulen. Det innebär bland annat att en processledare anlitas, mötestillfällena dokumenteras och resultaten följs upp. Förhoppningen är att fortsättningsvis i större grad fånga upp individer med diffus problematik hos de ingående parterna i ett tidigt skede. Viktiga framsteg under 2010: Viktiga avvikelser mot planering 2010: * Kugghjulet Flemingsberg har fått tydligare ledarskap, engagemang och struktur, vilket skapar ordning och reda. * Kommunens introduktionsenhet för nyanlända flyktingar deltar numera i arbetet med handläggare (främst Vårby/Flemingsberg). * Färre diskussioner kring Försäkringskassans godkännanden eller ej av sjukskrivningar. * Fler ärenden och lösningar för individer med funktionshinder, där Arbetsförmedlingens resurser är viktiga. * Fler tidiga ärenden kan tas emot från myndigheterna. * Förankring av Kugghjulsarbetet hos respektive myndighet. En samlad bedömning av projektet iförhållande till projektmålen är att Kugghjulen under 2010 har arbetat vidare enligt fastställda rutiner. Möten sker med lärande dialog för alla parter och oftast tydlig föredragningslista. Rutinerna för Kugghjulsmöten har förbättrats genom att protokoll skrivs av processledare vilket skapar möjligheter för uppföljning av ärendet. I avsaknad av en helhetsbild på ärendeflödet i Kugghjulen för 2010 så är det svårt att göra en uppföljning utifrån vem som anmält ärenden till Kugghjulen samt status på återkoppling av ärenden. Detta har varit relevanta frågor i arbetet. Det är viktigt att följa upp dessa under Det kvarstår att Kugghjulen har olika aktivitetsnivå som, i stort sett, avspeglar upptagningsområdet. Störst aktivitet i Vårby, Flemingsberg och Skogås med mer komplexa ärenden som berör fler myndigheter samt minst aktivitet i Trångsund och Segeltorp. Förändringar av regler och uppdrag till berörda FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM 9

49 myndigheterna ger en möjlighet till utveckling av arbetet inom Kugghjulen. Arbetsförmedlingens roll i Kugghjulet har klart ökat under året. Kugghjulet arbetar vidare med att vara en lärande organisation/process med möjlighet att skapa förståelse för respektive myndighets uppdrag/beslut. Utvecklingsområden inom Kugghjulen för 2011 är bland annat fler tidiga ärenden från alla myndigheter, vilket är en framgångsfaktor för det gemensamma arbetet. Information och stöd från ledning inom respektive myndighet för att handläggare skall anmäla ärenden i tidigt ett skede. Närvaro från alla fyra myndigheter vid Kugghjulsmöten, vilket är särskilt prioriterat för Vårby, Flemingsberg och Skogås. I och med att Arbetsförmedlingens roll i arbetet har ökat är närvaro önskvärd på Kugghjulsmöten. Att information alternativt utbildning ges om Kugghjulen inom respektive myndighet. Arbeta vidare med samverkan mellan Kugghjulet/vårdcentral och Kugghjulet/psykiatri. Fortsätta arbetet med att fungera som aktivt myndighetsgemensamt utredningsforum, erfarenheter från uppföljning under året används av processledaren i arbetet samt i dialogen med parterna inom varje Kugghjul. Syftet är att lokalt komma fram till hur Kugghjulen ger mest värde. Coachinsatsen Denna insats har pågått sedan augusti 2008 till och med december 2010 (se dnr 2010/12). Coachinsatsen bildades med utgångspunkt i att möta individer som har en sjukidentitet. Det är en tvådelad insats för behovsgruppen individer med viss arbetsförmåga, men som själva upplever att de är för sjuka för att arbeta. Den första delen består av gruppcoachning och friskvård enligt en strukturerad metod som ska stärka individens egen drivkraft till arbete. Den andra delen handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering och består konkret av arbetsträning, coachning och arbetspraktik. Projektinriktning och behovsbild: Gruppcoachning, friskvård och arbetslivsinriktad rehabilitering för behovsgruppen individer med långvariga och komplexa problem utan fast förankring på arbetsmarknaden. Behovsgruppen bygger på deltagare från Husamrådet, det vill säga de har ett väldigt långt utanförskap bakom sig. Det i sin tur påverkar möjligheten att nå arbete. Projektmål 70 % av deltagarna ska efter gruppcoachningen fortsätta med arbetsträning/ praktik Förväntad ärendetid: max 6 månader 35 % av deltagarna ska nå lönearbete på hel- eller deltid, med eller utan stöd Förväntad ärendetid: max 15 månader Utfall 15 av 21 deltagare under 2010 har gått vidare till arbetsträning/praktik, vilket motsvarar 72 %. Målet är uppnått. De två första grupperna har nu nått denna mätstation. Av deltagarna har 6 av 15 gått vidare ut i arbete, d.v.s. 40 %. Målet är uppfyllt. 10 FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM

50 Volymförväntningar Årligen ska 20 nya ärenden tas emot och 20 ärenden avslutas Utfall Coachinsatsens inflöde under 2010 är 21, medan utflödet är 15. Inflödet ligger i linje med förväntningarna, men utflödet är under förväntan. Coachinsatsen har under sista delen av året, oktober till och med december 2010, övergått i en gruppcoachande friskvårdsinsats som genomförts på prov. Friskvårdsinsatsen genomfördes under 10 veckor. Resultat blev att 10 deltagare startade varav 8 gick vidare i anpassad insats och 2 avslutades på grund av grav psykisk ohälsa. Svarsfrekvensen i deltagarenkäten är 55 % (17 av 21). Av de svarande anger 67 % att kvaliteten i insatsen har varit god och delaktigheten 59 %, vilket är något högre än tidigare år. Andelen som har upplevt god effekt av insatsen är 29 % vilket är en minskning från Kostnaden per plats har uppgått till cirka kr i månaden per deltagare under 2010 (förväntad kostnad var kr). Detta på grund av det lägre utflödet i projektet. Viktiga framsteg under 2010: Viktiga avvikelser mot planering 2010: * Metodiken är ytterligare anpassad och vässad med tydligare arbetslinje. Deltagarna får information om möjligheter av kommunens praktiksamordnare samt gör studiebesök på Arbetsförmedlingen. * Friskvårdsdelen är förstärkt och bland annat görs en individuell hälsoprofil som följs upp under hela insatsen. * Gemensam lokal för lotsar och coacher ökar förståelsen för varandras roller, stärker samsynen och samarbetet kring enskilda deltagare samt närhet till lotsar för deltagarna avdramatiserar myndighetskontakt. * Ett salutogent och lösningsinriktat arbetssätt från coacherna har lett till ökad lust hos deltagarna att återerövra en plats i samhället. * Volymmålet har hittills inte uppnåtts. För att åtgärda detta upprättas en reservlista vid varje gruppstart. Arbetsförmedlingen har under våren "direktanmält" ett antal deltagare vilket bidrog till ett bredare urval och en mer träffsäker uttagning av deltagare. De två sist startade grupperna har överlappat varandra. En samlad värdering av projektet har gjorts under 2010 (2010/12). Coachinsatsens program och metodik har provats på fyra grupper och har visat sig fungera som en motivationshöj ande och arbetsinriktad rehabiliteringsåtgärd för behovsgruppen. Andelen som når arbete eller studier är 40 procent, vilket kan ses som ett bra resultat. En svaghet är att utflödet inte följt förväntningarna, vilket leder till en högre kostnad per deltagare i projektet. För att platser inte ska vara tomma behöver man göra ett intag av dubbelt så många deltagare som beräknade platser. Den samlade värderingen tar upp framgångsfaktorer som att den erbjuder stegvis aktivering och förstärkning av personer som länge befunnit sig utanför arbetsmarknaden med en stark sjukdomsidentitet. Andra faktorer var avvägningen mellan coachning och friskvård samt att deltagarna hittar sin drivkraft. FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM 11

51 Vidare lyftas fram att viss lönsamhet på sikt kan ges av coachinsatsen jämfört med ordinarie verksamhet. Det fmns effektiviseringar som kan göras. Samtidigt är det en målgrupp som står långt i från arbetsmarknaden, vilket bör vägas in i förväntningarna på resultat. Bedömning görs att det bör finnas en coachinsats med friskvård inom Huddinge. Det kan vara lämpligt att börja med en implementering av insatsen men med fortsatt stöd av samordningsförbundet. En fortsättning av insatsen kan också vara en övergång till en mer renodlad friskvårdssatsning. Ett förslag på sådan insats har under slutet på året börjat processas inom förbundet. LYRA Insatsen riktar sig till arbetslösa unga vuxna (18-29 år) som befinner sig i en svår livssituation med långvarig och komplex problematik och därmed behöver extra stöd för att komma vidare till arbetsmarknaden. Genom samtal, arbetspraktik och friskvårdsaktiviteter byggs självförtroende, rutiner och riktning för individerna med målet arbete/studier. Lyra är en del av Grenverket Södertöm och delfinansieras av Europeiska Socialfonden (ESF). Projektinriktning och behovsbild: En arbetsförberedande och daglig aktivitet med ett helhetsgrepp på behovsgruppen unga vuxna (18-29 år) med komplexa problem och som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Deltagarna i projektet under 2010 har i genomsnitt varit borta från arbete/studier i tre år eller mer, en lång tid särskilt som ung. Majoriteten av deltagarna har kontakt eller kommer i kontakt med öppenvårdspsykiatrin för behandling parallellt med Lyra. Flertalet medicinerar för till exempel funktionshinder, sömnstörningar och/eller depression samt är beroende av boendestöd för att kunna gå på Lyra. Nästan ingen har slutfört sina studier på grund- och/eller gymnasienivå och har oftast inte provat på arbetslivet. Mål 50 % av deltagarna ska efter projekttiden fortsätta med arbetsträning/praktik/af/fk/ samverkan/tid och rum Förväntad ärendetid: max 12 månader 50 % av deltagarna ska nå lönearbete eller självfinansierade studier på hel- eller deltid, med eller utan stöd Förväntad ärendetid: max 24 månader (inkl. långtidsuppföljning) Volymförväntningar Årligen ska 20 nya ärenden tas emot och 20 ärenden avslutas Utfall 88 % (14 av 16) av deltagarna som avslutats har fortsatt till arbete (3 st)/ studier (3 st)/ Slussen (5 st) /Spången (1 st). Målet bedöms som uppfyllt. Över 80 % av deltagarna är aktiva i insatser som har riktning mot arbete/studier. 45 % av deltagarna har nått egenförsörjning med arbete, självfinansierade studier på hel- eller deltid med eller utan stöd. Målet är inte helt uppfyllt men bedöms ändå som ett mycket gott resultat. Utfall Lyras inflöde har varit 21 medan utflödet var 16. Inflödet är gott. Utflödet ligger något under förväntningarna. Sammantaget är volymerna de förväntade med undantag för utflöde som ligger under. Vidare har projektet ett mål om att 50 % av deltagarna ett år efter avslutat Lyra ska ha nått egen försörjning i form av arbete/studier och att 50 % ska slussas vidare till lämpligare åtgärd då Lyra bidragit till att synliggöra problematik/vårdbehov hos deltagaren. Långtidsuppföljning, av den första 12 FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM

52 gruppen som började 2008, visar att 45 % (4 av 9) är självförsörjande genom studier/arbete, 33 % (3 av 9) har fatt praktik eller studerar men har aktivitetsersättning/försörjningsstöd samt 22 % (2 av 9) har slussats vidare till bättre lämpade åtgärder inom psykiatrin/habiliteringen och har aktivitetsersättning. Svarsfrekvensen i deltagarenkäten är 100 % (16 av 16 avslutade) Av de svarande anger 88 % att kvaliteten i insatsen är god. Andelen som upplever god effekt av insatsen är 63 % och upplevd delaktighet var 88 %. Nyckeltalen ligger i linje med resultaten föregående år men i snitt något lägre på samtliga värden. Kostnaden per plats uppgår under året i snitt till kr i månaden, mot förväntade kr. Detta på grund av lägre utflöde än beräknat. I projektet har könsfördelningen under året varit 16 kvinnor och 13 män. Sj älvrapporterade framsteg under 2010: Sj älvrapporterade avvikelser mot planering 2010: * Förbättrat arbete med individuella handlingsplaner, där också uppföljning har gjorts. * Nya check-in/ut rutiner fungerar och deltagarna är nöjda * Ökad närvarotid för deltagare * Arbetat fram en policy för hur gemensamma värdegrunden används * Informationsbroschyr om Lyra har färdigställts * Samarbetet har ökat med Slussen genom till exempel riktlinjer för övergång till Slussen, planering av utveckling av samarbete även utifrån eventuell fortsättning efter projektslut. * Lägre bemanning än avsett under årets inledning, vilket har påverkat inflödet negativt. * Svårigheter att klara förväntad genomströmning av deltagare utifrån uppsatt mål om in- och utflöde, vilket mynnat ut i en åtgärdsplan. Samlad bedömning är att projektet på det stora hela når sina mål. Utifrån att det är en målgrupp som kräver mycket arbete så är lite lägre utflöde samt även att målet om egen försörjning kan vara svårt att nå under en förhållandevis kort tid. Metodutveckling i projektet under året har bland annat bestått av avslutsintervjuer med alla avslutade deltagare, för att följa upp hälsan och en hållbar plan med mål. Deltagarna upplever en förbättring av livskvalitet, hälsa, självförtroende och nöjdhetsgrad samt har en planering framåt med ett tydligt mål. Fortsatt arbete med fler mätverktyg som till exempel den mer differentierade och forskningsbaserade hälsoenkäten SF-36, check-in varje morgon och projektet har startat en gruppverksamhet. Under 2010 har fyra framgångsfaktorer identifierats som projektet medvetet arbetar efter: delaktighet, acceptans, bemötande och positiv förstärkning. Projektmedarbetare har gått utbildning i Lösningsfokus och Ml (Motiverande samtal) och har tagit fram en processkarta. Inom projektet har alla medarbetare fatt ett eget ansvarsområde förutom sina ordinarie uppgifter, såsom för processtänk/dokumentation, kontaktperson till psykiatrin och medfinansiering utifrån ESF. Viktigt för det fortsatta arbetet under 2011 inom projektet är att få full bemanning av personal samt fortsätta arbeta med att nå mål kring utflöde, vilket följs månadsvis. Vidare behöver det tydliggöras hur arbetet bedrivs, förhålla sig till att FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM 13

53 projektet är kopplat till Grenverket (ESF) och samordningsförbundet, till exempel utifrån skillnader i mål och eventuell revidering av mål. Målen skiljer sig åt mellan förbundet och Grenverket vilket inte är optimalt för projektet. Projektet har även två mätpunkter; direkt efter avslutad insats (i likhet med övriga projekt) samt ett år efter avslutad åtgärd. Målet om att 50 % ska vara självförsörjande via arbete/studier ett år efter projektet, kan vara ett svårt mål att nå för våra deltagare. Projektet kommer att utarbeta informationsmaterial om projektet. Slussen Slussens projektinriktning och behovsbild (se 2009/8 & 16) är att finna vägar till arbete/studier för unga vuxna, år, som på grund av diffusa eller komplexa behov står relativt långt från självförsörjning och där reguljära insatser visat sig otillräckliga. Ofta uteblir behovsgruppen från möten med myndigheterna. Beviljade projekttid är till och med Slussen har särskilda insatser i form av handledare i "Supported Employment" och orienteringskurser med särskild pedagogik. De unga vuxna som saknar ett eget nätverk ska erbjudas stöd av en mentor. Det finns tre vägar in i Slussen. De unga vuxna kan själva ta kontakt med Slussen eller bli inremitterade av sin handläggare/läkare. En tredje väg är att Slussen arbetar uppsökande mot de unga vuxna som hoppar av skolan. Slussen är en del av Grenverket Södertörn och delfinansieras av Europeiska Socialfonden. Många deltagare i projektet saknar försörjning, egen bostad, gymnasiekompetens, ibland även grundskolekompetens samt merparten även lider av psykisk ohälsa. Generellt ser medarbetarna i Slussen att många har levt i utanförskap sedan mellan-/högstadiet. Projektmål 50 % av deltagarna ska efter projekttiden nå arbete/studier Förväntad ärendetid: 6 mån. 75 % av deltagarna bedömer att stödet förbättrat deras möjlighet till arbete. 95 % av deltagarna ska ha en individuell handlingsplan för arbete/studier vid insatsens slut. Volymförväntningar Årligen ska 75 nya ärenden tas emot och 75 ärenden avslutas Utfall 24 av 46 avslutade deltagare har kommit i arbete/studier, 52 %. Utifrån förväntningar på 75 avslutade ärende är det 32 %. Målet är uppfyllt utifrån antal avslutade deltagare men inte utifrån antal förväntade avslutade deltagare. 78 % upplever god effekt av insatsen (dock var det endast 35 % av avslutade deltagare som har svarat). Målet bedöms vara uppfyllt. 59 % av avslutade deltagare har en handlingsplan för arbete/studier. Målet är inte uppfyllt. Utfall Slussens inflöde var 90, medan utflödet var 46. Projektet har haft ett större inflöde av ärenden än förväntat och utflödet har varit lägre än väntat. Svarsfrekvensen i deltagarenkäten är 35 % (16 av 46 avslutade) vilket är lågt. Av de svarande anger 92 % att kvaliteten i insatsen är god. Andelen som upplever god effekt av insatsen är 78 % och delaktigheten är 97 %. Kostnaden per plats uppgår i genomsnitt till kr i månaden, mot förväntade kr. Kostnaderna ligger under förväntat genom det större inflödet av ärenden trots ett lägre utflöde. Könsfördelningen i projektet under 2010 var fler män än kvinnor; inflödet 34 kvinnor och 56 män, utflödet bestod av 17 kvinnor och 29 män. Av pågående ärenden i december 2010 var 23 kvinnor och 36 män. 14 FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM

54 Sj älvrapporterade framsteg under 2010: Sj älvrapporterade avvikelser mot planering under 2010: * Bra inflöde av ungdomar till Slussen från kommunen och Arbetsförmedlingen. Vetskapen om Slussens existens har också spritt sig till föräldrar och andra ungdomar som själva tar kontakt. * Arbetssättet har etablerats, bland annat i form av söka jobbaktivitet, CV-grupper, friskvård och gruppaktiviteter. Som en effekt har många ungdomar kommit ut i praktik/studier eller har en planering för att påbörja studier. * Samverkansproblem som drabbar ungdomarna har identifierats och dialog inletts med berörda parter. * Antalet medarbetare i Slussen har inte under någon period varit enligt plan. Även bytet av projektledare har påverkat verksamheten. * Till början avsaknad av funktionsenlig lokal för möte med deltagare, otillräckliga kontorsplatser samt avsaknad av bland annat datorer till samtliga medarbetare. * Ungdomarna har ofta psykiska ohälsa tillsammans med sociala problem. Ett återkommande exempel är bostadslöshet kombinerat med psykisk ohälsa. Behov finns av att koppla en psykolog till projektet och närmare samarbete med psykiatrin. Projektet har under året totalt sett haft ett mycket gott inflöde av ärenden som överträffat det planerade. Utflödet ligger under förväntat resultat vilket kan förklaras med att det för målgruppen tar tid att komma fram till vilken väg man ska ta. Under året har projektet bl.a. synliggjort sitt arbetssätt genom att ta fram en processkarta. Den beskriver på ett överskådligt sätt processen som deltagarna gör genom att vara med i Slussen. Under 2010 har man inom projektet börjat med deltagarfrukost på måndag vilket man märkt är ett framgångsrikt sätt att fa kontakt med deltagarna. Detta leder till att man stämmer av planeringen för veckan med deltagarna samt att arbetet upprätthålls. Inför 2011 fortsätter arbetet inom projektet med att utveckla eller förbättra verksamheten genom att få full personalstyrka genom tillsättande av vakant SEtjänst. Vidare ska samverkan med nystartade projektet "UtiJobb" och Arbetsförmedlingens verksamhet med unga funktionshindrade ske. Projektet ser en möjlighet att överföra ungdomar som har fått diagnos. Det ska främja en ökad samverkan mellan berörda myndigheter samt ytterligare anpassa nuvarande lokaler för att bättre fungera för projektets arbete med målgruppen. InRe Projektinriktning och behovsbild: en grupprehabilitering för unga vuxna att kunna hantera sin psykiska ohälsa såsom ångest, depression eller fobier. Insatsen är ett korttidsprogram på 6 veckor med tonvikt på lösningsfokus, psykopedagogik och ett KBT-orienterat förhållningssätt. Insatsen är ett pilotprojekt avgränsat i tid och antal deltagare. HUSAM har ursprungligen beställt 18 platser under perioden december 2009-mars 2010 (se dnr 2009/16). Under året har även beställts ytterligare 6 platser främst till Slussens deltagare under perioden november december 2010 (se dm 2010/5 & 2010/14). Syftet var att bidra till att deltagarna når arbete/studier genom att vara en förberedande och motiverande insats. FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM 15

55 Volymförväntningar *Totalt ska 24 nya ärenden tas emot och 24 ärenden avslutas Utfall Totalt har 18 av 24 deltagare fullföljt programmet. Direkt efter avslut fördes merparten av deltagarna vidare till Slussen för arbetsinriktade insatser. Könsfördelning har varit jämn och en majoritet av deltagarna är födda på 80-talet. Många har levt i utanförskap sedan mellan- eller högstadiet. Många har omfattande problematik enligt programansvariga. Svarsfrekvensen i deltagarenkäten är 56 % (10 av 18). Av de svarande anger 90 % att kvaliteten i insatsen är god. Andelen som upplever god effekt av insatsen är 55 %. Kostnaden per plats uppgår kr i månaden, vilket ligger i linje med förväntningarna enligt summeringen av insatsen (se dnr 2010/14). Vunna erfarenheter: * Programmet är intensivt och många av deltagare har fullföljt med hög närvaro trots omfattande psykisk ohälsa. Behovsgruppen har varit tyngre än först avsetts. * Flera deltagare har upplevt sig få verktyg för att bättre förstå sig själva och hantera sin situation. Andra deltagare har upplevt att det varit svårt att hålla i det som övats i grupp när de själva ska arbeta vidare. Här kan överlappningen mellan programkursen och Slussen utvecklas. * Det har varit svårt att få fram deltagare till grupperna. Ändå anger flera myndigheter att den psykiska ohälsan hos unga vuxna är stor och InRe har bidragit med intensiva informationsinsatser. Under 2010 gjordes en summering av insatsen efter att de första tre grupperna gått programmet (se dnr 2010/14). I den konstateras att inledningsvis hade alla 18 deltagare bidrag/ersättning. Resultat av korttidsprogrammet var att två deltagare fick arbete och tre började studera, alltså 28 % har kommit i studier eller arbete. De övriga har olika pågående aktiviteter: föräldraledighet, Unga funktionshindrades verksamhet, Husamrådet och åter hos Försäkringskassan. Åtta deltagare har inte gått att följa upp. Inflödet av deltagare har varit jämnt fördelat mellan Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och Försäkringskassan. De flesta fall av inremittering har skett via Slussen. Ursprungligen finns en kartläggning (se ärende 2009/11) som visar på ett brett behov av extra insatser för unga vuxna med psykisk ohälsa. För att förbättra inflödet till fortsatt insats på området föreslås utvecklade rutiner för att fånga upp ärenden hos myndigheter och öka kännedom om att insatsen fmns. Att Slussen är i full drift borde leda till ökad efterfrågan på liknande gruppinsats. Språnget Insatsen (se 2009/20) vände sig till individer som uppbar sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning och som riskerade att utförsäkras från Försäkringskassan. Deltagarna skulle också ha arbetslivserfarenhet. Insatsen var ett pilotprojekt som pågick under december 2009 till februari Projektinriktning och behovsbild: en arbetsförberedande insats om tre månader för personer som riskerar att utförsäkras ur socialförsäkringen. Individens sjukidentitet ska ersättas med en jobbidentitet. Deltagarna har varit ifrån arbetsmarknaden under många år och har olika former av psykisk och fysisk ohälsa, inte sällan samtidigt. 16 FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM

56 I samarbete med Försäkringskassan har företaget Right Management erbjudit 10 deltagare arbetsförberedande insatser och tillgång till en särskild databas med lediga tjänster. Målet är att 30 % av alla deltagare når hel- eller deltidsarbete. Ett vidare mål är att lära av andra aktörers metoder. Vid en telefonavstämning uppgav flertalet deltagare att de var nöjda med insatsen. En deltagare har hoppat av på grund av hälsoskäl. Projektmål 30 % av deltagarna ska efter projekttiden nå arbete/studier Förväntad ärendetid: 3 mån. 75 % av deltagarna bedömer att stödet förbättrat deras möjlighet till arbete. 100 % av deltagarna ska ha en individuell handlingsplan mot arbete vid insatsens slut Volymförväntningar Årligen ska 10 nya ärenden tas emot och 10 ärenden avslutas Utfall En av deltagarna fick arbete och ytterligare två fick annan ersättning (föräldraledighet och arbetsgivarförsäkring). Fem av deltagarna kom i aktivitet, bland annat i form av Arbetslivsintroduktion, varav två planerade för arbete/studier från hösten. Två deltagare blev helt sjukskrivna. Målet är ej uppfyllt vad gäller arbete/ studier, men däremot ifråga om självförsörjning. 67 % (2 av 3) av deltagarna som svarat på enkäten bedömer att stödet förbättrat deras möjlighet till arbete. Svarsfrekvensen är låg. Målet är ej uppfyllt. Av de 8 deltagare som fullföljde programmet har 7 en handlingsplan, det vill säga 87 %. Målet är inte helt uppfyllt. Utfall Språngets inflöde var 10 och utflödet 8. Projektet lever i stort sett upp till satta volymförväntningar men utflödet är något lägre än förväntat. Utfallet kan relateras till att målen är högt satta i förhållande till behovsgruppens komplexitet och insatsen har endast pågått under tre månader. Svarsfrekvensen i deltagarenkäten är ringa (3 av 10). Av de svarande anger 89 % att kvaliteten i insatsen är god. Andelen som upplever god effekt av insatsen är 67 %. Medarbetare inom insatsen har själva fångat deltagarreflektioner, som menar att man accepterar sig själv som man är och viljan att hitta en väg framåt. Kostnaden per plats uppgår i snitt till kr, vilket ligger i linje med förväntningarna enligt summeringen av projektet (se dnr 2010/14). Vunna erfarenheter: * Att låta individen själv fylla i sin handlingsplan, vilket skapar energi och egenansvar. * Insatsen är fristående från myndigheter; det blir då lättare att skapa förtroende och fokusera på framtiden. * I insatsen har deltagarna fått möta många människor som kommit vidare, vilket upplevts som inspirerande. Ett självskattningsverktyg (Birkman) visar individens styrkor, utvecklingsområden och ger vägledning mot arbetsmarknaden. * Programmet är förhållandevis kort i relation till behovsbilden, vilket medfört att inte så många hunnit hela vägen till arbete/studier. Ingen har heller gått Office-utbildningen. * Särskilda uppstarts- och avslutsmöten har skapat tydlighet kring roller, rutiner och fortsättningen. En summering av projektet har gjorts under året (se dm 2010/14) som sammanfattar att projektet var en kort och förberedande insats inför Arbetsförmedlingens Arbetslivsintroduktion (ALI). I och med förändringen i FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM 17

57 socialförsäkringen innebär det att många personer kommer att överföras från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Många kommer sannolikt tillbaka till Försäkringskassan eller till kommunens socialtjänst. En samlad insats för behovsgruppen kan behövas för att undvika rundgång och stärka individperspektivet. Insatsen skulle kunna vara förberedande inför, under och/eller efter ALL Spraka Insatsen (se dnr 2009/17) vänder sig till individer med bristande svenskakunskaper som ännu inte fått samordnat stöd, det vill säga för dem där arbete/studier bedöms möjligt att nå. Projektinriktning och behovsbild: gruppcoachning, svenskaundervisning och arbetslivsinriktad rehabilitering som ska löpa parallellt. Sammantaget ska insatsen öka individens arbetsförmåga och leda till arbete/studier. Insatsen har varit en resurs för alla myndigheter. Insatsen har pågått sedan februari 2010 och avslutas februari Deltagarnas behovsbild präglas av en komplex behovsbild, där bland annat ohälsa, den sociala situationen samt skol- och yrkeslivserfarenheten hänger samman, vilket leder till utanförskap. Deltagarnas utanförskap varierar alltifrån mindre än ett år upp till nästan 20 år, men i genomsnitt cirka 6 år. Längre utanförskap innebär ofta längre väg för återinträde i arbetslivet. Projektmål 50 % av deltagarna ska efter projekttiden nå arbete/ studier Förväntad ärendetid: 12 mån. Volymförväntningar Årligen ska 30 nya ärenden tas emot och 30 ärenden avslutas Utfall En deltagare, 3 %, som avslutats har nått arbete/studier. Målet är inte uppfyllt. Utfall Spraka har haft ett inflöde på 32 ärende, medan utflödet varit 14. Inflödet är högre än förväntat medan utflödet är lägre. Svarsfrekvensen på deltagarenkäten är 86 % (12 av 14 avslutade). Av de svarande anser 78 % att kvaliteten i insatsen har varit god och delaktighet upplevde 71 %. Andelen som har upplevt god effekt av insatsen är 46 %. Kostnad per plats uppgår i snitt till kr i månaden, mot förväntade kr. Det är beroende på det lägre utflödet. I insatsen under 2010 har fler kvinnor än män deltagit; inflödet har varit 20 kvinnor och 12 män, utflödet har varit 12 kvinnor och 10 män. Pågående ärenden i december 2010 bestod av 8 kvinnor och 2 män. Sj älvrapporterade framsteg 2010: * Alla de olika delarna som svenska, coachning, jobbsökeri och hälsa - och friskvård har ingått och genomförts. * Arbetsförmedlingen och kommunen har öppnat upp för språkpraktik för några av deltagarna. * Närmare samarbete mellan SFI och de olika uppdragsgivarna. SFI har aktiverat sina kontakter med socialtjänsten. Socialtjänsten har fått mera kunskap om SFI och hur man mera aktivt kan fånga upp dem som får avbryta sina svenskstudier. Spraka har tagit deltagare utifrån denna målgrupp för att undvika att individerna ska hamna i ett passivt utanförskap. 18 FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM

58 Sj älvrapporterade avvikelser 2010: * Brist på bemanning och personalomsättning i projektet har lett till svårigheter att nå projektets mål och förväntade volymer. * Som en konsekvens av lågt inflöde under första halvåret har deltagarna som tagits in i vissa fall varit allt för långt från arbetsmarknaden (framför allt p.g.a. ohälsa och bristande motivation) och behövt avbryta. * Deltagarna stämmer inte fullt ut med tänkt behovsgrupp. * Nätverksarbete med familj och övrigt nätverk, som var en tanke i projektet, har förekommit i mycket begränsad omfattning p.g.a. tidsbrist. Samlade bedömningen är att det har varit svårt att få kontinuitet i arbetet i projektet på grund personalomsättning av både projektledare och projektmedarbetare. Det har påverkat projektets möjlighet att nå mål och volymförväntningar som funnits uppsatta. Trots detta har ändå projektet haft ett inflöde som överträffat förväntan men där målgruppen för projektet har skiftat något under året. Flera deltagare (14 stycken, 44 %) har avslutat sitt deltagande i projektet. Främsta orsaken är alltför stora hälsoproblem, men i några fall även motivationsproblem. De har återförts till ursprunglig myndighet. Det beslutades under hösten 2010 att projektet skulle avslutas tidigare än planerat på grund av att Arbetsförmedlingen redan hade projekt som arbetade för samma målgrupp. Fortsatt arbete under 2011 innebär att projektledaren arbetar med att avsluta pågående aktiviteter tillsammans med deltagare och handläggare inom berörda myndigheter. En grupp deltagare har fortfarande aktiviteter och det kan leda till fler i arbete eller studier under Målet är att samtliga deltagare som fortfarande deltar i projektet, ska ha en tydlig och klar handlingsplan vid projekttidens slut. Utijobb Insatsens (se dnr 2010/11) projektinriktning och behovsbildbestår av individer i åldern år som redan fått minst en neuropsykiatrisk diagnos inom Autismspektrat, ADHD eller ADD. Syftet är att stödja deltagarna till arbete och studier. Målgruppen är personer som i övrigt ska vara motiverade att komma i arbete och bedömas kunna nå arbete inom månader. Insatsen startade i december 2010 och pågår till december Målet är att 25 % av deltagarna efter insatsen ska vara i arbete eller egenfinansierade studier. Volymförväntningar är att årligen ta emot 25 nya ärenden och avsluta 25 ärenden. En kartläggning av arbetsinriktade insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har visat att det är oerhört svårt för denna målgrupp att få och behålla ett arbete. Målgruppen är i behov av insatser som samordnar befintliga resurser bättre än tidigare och finner nya vägar att nå fram till lämpliga arbetsgivare. I projektet kommer man att arbeta med den evidensbaserade metodiken "Supported Employment", där man arbetar med stöd till personen och stöd/anpassning på arbetsplatsen. Projektet kommer också att arbeta med veckovisa möten för ärendegenomgång, metodfrågor och uppföljning av den FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM 19

59 aktuella metoden. Följeforskning fmns kopplat till projektet som regelbundet under året stämmer av med projektledare och medarbetare. Avstämning planerade aktiviteter I verksamhetsplanen för 2010 angavs ett antal aktiviteter som skulle genomföras under året. Syftet med dessa aktiviteter var att stödja förbundets måluppfyllelse, samt bidra till kunskapsutveckling och hållbara samverkansstrukturer. Nedan följer en redovisning av de aktiviteter som enligt Genomförandeplanen för VP 2010 ska ha påbörjats under första halvåret Kartläggning Resultat Bedömning av aktivitet 1. Följ konsekvenserna av rehabkedjan Under året har styrelsen via presentationer från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan följt frågan. Försörjningsmåttet stäms av löpande under året. Dialog är genomförd mellan Kugghjulens processledare och styrelsen. Uppfyllt Åtgärder individ och grupp 2. Skapa insats for individer med neuropsykiatrisk sjukdom som stödjer dessa till arbete/studier. 3. Se över möjligheten att fortsätta stödja de Kugghjul vars projekttid gått ut Kompetensutveckling 4. Gemensam insats för medarbetarna kring befintlig samverkan och särskilda behovsgrupper 5. Erbjudande om utbildning i förhållningssätt som utgår från värdegrunden samt uppföljning av tidigare utbildning Strukturer 6. Förtydligad och ökad styrning av projekten (exempelvis tillse fungerande uppföljningssystem, tydliga uppdrag och mandat på alla nivåer, tillräckliga resurser för En workshop genomfördes med representanter för psykiatrin, habiliteringen, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan. Det resulterade i ett projekt "Utijobb" som startades i december 2010 (dnr 2010/11). Utgångspunkt var kartläggning kring behovet (dnr 2009/24) Kugghjulen har bedömts som fortsatt viktiga för att länka samman vårdcentralerna med övriga myndigheter. Kugghjulen beviljades stöd för hela 2010 (se dnr 2010/1). Årets samverkanshalvdag för medarbetare inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen och landstinget genomfördes med tema det goda samtalet. 55 personer deltog. Föreläsare var Charlotte Lundgren, filosofie doktor i kommunikation och samtalsforskning. Information gavs om HUSAM och diskuterades användningen av HUSAM. En femdagarsutbildning i lösningsfokus genomfördes för 22 medarbetare i HUSAM:s projekt och ordinarie verksamheter. Utbildningen vara gemensam och samtidig för alla deltagare samt utgick ifrån den gemensamma värdegrunden. Roller och ansvar inom HUSAM är fastställda (se dnr 2010/2), vilket skapar tydliga uppdrag och mandat på alla nivåer. Uppföljning av pågående projekt sker månadsvis i styrgrupp, ledningsgrupp och styrelse, framför allt via nyckeltalsgenomgångar och dialog med projektledarna. Styrgruppen har avsatt mer tid för styrgruppsmöten. Nytt systemför SUS har införts Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt 20 FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM

60 styrning och stöd) 7. Planering för implementering av projekt som avslutas 8. Fortsatt utredning av sammangående med Salem och Botkyrkas samordningsförbund 9. Ökad samsyn på begreppet arbetsförmåga över myndighetsgränserna utifrån nationell utredning 10. Bygg ny hemsida på samma plattform som samordningsförbunden i Östra Södertörn och Botkyrka 11. Översyn av rekryteringsförfarande för projektledare och medarbetare till projekten under slutet av 2010 men med försening. Det har gjort det svårare att följa upp arbetet under andra halvåret En implementeringsstrategi är framtagen föregående år (dnr 2009/5) vad gäller uppföljning/utvärdering och förankring i den egna organisationen. En samlad värdering ska ske av de projekt vars beslutade tid går ut efter Därefter vidtar process inom ledningsgrupp och styrelse. Planen för detta arbete är förankrad i ledningsgruppen och styrelsen. Det har genomförts för i stort sett samtliga insatser/projekt som avslutats under året men inte i tillräcklig utsträckning för Spraka. Samordningsförbunden Huddinge och Botkyrka har efter dialog mellan de båda ledningsgrupper tagit ett förslag till samarbetsavtal som antogs av respektive styrelse (dnr 2010/18). Ursprungligt ärende var utredningen kring samgående med Botkyrka (dnr 2008/14). Ingen arbetsgrupp tillsattes inom HUSAM då nationell utredning arbetar med frågan. Utgångspunkt är slutbetänkande från arbetsförmågeutredningen. Beslut om och inriktningen för ny hemsida blev fastställd i dnr 2010/8. Hemsidan lanserades i september En av ledningsgruppen särskilt tillsatt arbetsgrupp ska ta fram förslag till rekryteringsförfarande som sedan förankras i ledningsgrupp och styrelse för att därefter implementeras. Arbetet med denna översyn ska göras under Uppfyllt Uppfyllt Ej uppfyllt Uppfyllt Ej uppfyllt Övrigt Informationsspridning Under året har två nyhetsbrev till personalen i alla organisationer tagits fram och spridits. Förbundets hemsida har uppdateras och innehåller bland annat pågående projekt, information om hur projektmedel kan sökas och vad samverkan riktas till. Myndighetsfinansiell kalkyl En myndighetsfinansiell kalkyl har tagits fram under föregående år för att beräkna de ekonomiska konsekvenserna och lönsamheten för de projekt som beviljas av HUSAM. Detta utifrån att offentlig sektor allt mer följs upp utifrån resultat men kanske inte så ofta utifrån beräkning av resultat i relation till ekonomiska termer. Den myndighetsfinansiella kalkylen har under året använts vid bland annat summeringar av insatser. Med en myndighetsfinansiell kalkyl fångas kostnader och intäkter kring ett utanförskap respektive innanförskap in och de samlade ekonomiska konsekvenserna kan beskrivas. FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM 21

61 Organisation och styrning Samordningsförbundet leds av en styrelse med fyra ordinarie ledamöter och fyra ersättare. Representanten för landstinget har varit ordförande för styrelsen. Under januari byttes Arbetsförmedlingens ersättare ut. Styrelsen har under året haft tolv möten varav nio ordinarie samt ett tillsammans med ledningsgruppen. De flesta av dessa möten har förlagts till de beviljade projektens lokaler för att få ökad insyn i och kunna föra dialog med verksamheterna. Löpande har pågående projekt följts upp genom ett antal nyckeltal. Förutom de aktiviteter som beskrivs i avsnittet kring projektverksamheten har styrelsen under året: avsatt medel för fortsatt satsning för unga vuxnas psykiska ohälsa (se dnr 2010/5). beslutat att införa långtidsuppföljning i projekten (se dnr 2010/9) för att mäta de långsiktiga effekterna av insatserna. genomfört ett erfarenhets- och resultatseminarium som samlat alla pågående projekt, styrgrupp, ledningsgrupp samt styrelse för samtal kring verksamhetsutveckling. hållit samman genomförandet av ett ägarmöte mellan samordningsförbunden i Stockholm och representanter för ägarna. Målsättningen var att skapa en arena för återkommande dialog och bättre framförhållning i budgetprocessen. anordnat en projektledarträff för Samordningsförbunden i länet för att främja utbyte och lärande. varit arena för och sanktionerat införande av Kugghjul i psykiatrin. Syftet har varit att skapa mer samordnat stöd för individer med psykisk sjukdom. Detta för en snabbare återgång i arbete/studier och för att öka kunskapen om varandra för ingående myndigheter. påbörjat samling av goda exempel på deltagare som stöttats till arbete eller studier. Avsikten med ovanstående insatser har varit att förstärka strukturen samt skapa ett fortsatt långsiktigt hållbart arbete i samordningsförbundet. Förbundets kansli består av en samordnare samt tjänster för ekonomi och administration som köps på timbasis. På tjänstemannanivå finns en ledningsgrupp bestående av chefer från ingående parter. Ledningsgruppen har en beredande funktion till styrelsen vad gäller ramar kring uppdrag och budget samt framtagande av projektansökningar med mera. Det är också ett väsentligt organ för genomförandet av HUSAM:s insatser. En styrgrupp fmns med uppdrag att säkerställa att projektet genomförs effektiv inom beslutade ramar bland annat genom att följa och stödja projekten, ge förslag till förändringar samt är även referensgrupp till nya projektansökningar. Inom förbundet har till viss del roller och uppgifter justerats under året mellan ledningsgrupp och styrgrupp. Ledningsgruppen och styrgruppen har båda ansvar för att förankra HUSAM: s verksamhet i de egna organisationerna. Samordningsförbundets verksamhet granskas av revisorer som är utsedda av huvudmännen. 22 FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM

62 Ekonomisk berättelse Förbundet tilldelades tkr för Förbundet har under året inte helt förbrukat budgeten för Det samlade ackumulerade överskottet från föregående år har ökat med 758 tkr. De nya projektmedel som beviljats under 2010 har gått till bibehållandet av etablerade Kugghjul, fortsatt satsning mot unga vuxnas psykiska ohälsa samt insats för individer med neuropsykiatriskt furmonshinder. En bidragande faktor till förbundets överskott är bland annat de sent angivna och kortsiktiga budgetfömtsättaingarna. Det medför svårigheter att fatta långsiktiga projektbeslut och att i tid komma igång med verksamhet. Projektens starttid kan bli längre än förväntat beroende på rekrytering och lokalfrågor. Enligt sarnmanställningen har förbundet flera pågående projekt, varav vissa fleråriga har uppbokade medel under 2011 och Det finns även inom förbundet ambitionen och planer att starta nya insatser under Sammantaget bedöms större delen av förbundets samlade överskott att förbrukas under Vad gäller de ad^ninistrativa kostnaderna så ryms här såväl kompetensutveckling för myndigheternas personal som en utvärderingsinsats av HUSAM. Årsredovisningen är i tillämpliga delar upprättad i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Huddinge i februari /'. -> T Eva Sjödin (SLL) Ordförande Margareta Forsell (Huddinge kommun) Vice ordförande Anna Martimäki (Försäkringskassan) Ordinarie 'Annette Johansson (Arbetsförmedligen) Ordinarie FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM 23

63 Resultaträkning Resultaträkning för HUSAM Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Intäkter från förbundets medlemmar (Not 1) 8 600, ,0 S:a intäkter 8 600, ,0 Verksamhetens kostnader Administrativa kostnader -596,0-653,1 Styrelsearvoden -20,0-20,3 Redovisning -75,0-72,0 Revision -36,0-36,0 Kompetensutveckling, utvärdering, möten mm. -232,3-114,4 Summa administration -959,3-895,8 Projektbidrag: Kugghjulen -240,0-200,0 Processtöd Kugghjulen -177,8-177,9 Husamrådet , ,0 Husamrådet, coachinsats/motiverande friskvård -575,0-658,0 Lyra (Not 2) -626, ,0 Slussen ,3-272,2 Spraka ,0 InRe -214,2-66,7 Språnget -125,0-125,0 Utifobb -45,0 Summa projektbidrag , ,8 Verksamhetens nettokostnader ,6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 20,5 25,6 Summa finansiella intäkter 20,5 25,6 Periodens resultat 758, ,0 24 FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM

64 Balansräkning Balansräkning Tillgångar Omsättningstillgångar Övriga fordringar (not 3] Förutbetalda kostnader och upplupna Kassa o bank intäkter ,9 0, , ,7 517, ,6 S:a Omsättningstillgångar , ,6 S:a Tillgångar , ,6 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat ,1-758, , ,0 S:a Eget kapital , ,1 Skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter [Not 4) , , , ,3 S:a Skulder , ,5 S:a Eget kapital, avsättningar och skulder , ,6 Notl. Intäkter från förbundets medlemmar Huddinge Kommun 2 150, ,0 Stockholms läns landsting 2 150, ,0 Försäkringskassan 4 300, ,0 S:a 8 600, ,0 Not 2. Bruttokostnader Lyra Personal och lokalkostnader 40% ESF, 60% HUSAM/ övriga kostnader HUSAM 1 571,0 Not 3. Övriga fordringar Fordran Huddinge kommun 442,0 - Moms 367,9 227,7 S:a 807,9 227,7 Not 4. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Revision ,0 30,0 Styrelsearvode 20,0 20,0 Grenverket 430,0 431,3 Husamrådet 720,0 720,0 Kugghjulet Flemingsberg och Huddinge 60,0 60,0 Språnget - 125,0 Övrigt 37,2 12,0 S:a 1 303, ,3 FINANSIELLA SAMORDNINGSFÖRBUNDET HUSAM 25

65 Ankom Stockholms läns landsting Dnr r 1 0 Årsgranskning 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna April 2011 eeftåldfeefflsefflsförvaltningen Ank, HUSAM 130 Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2010 su ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We Do

66 su ERNST &YOUNG Qualityin Everything We Do HUDDINGE KOMMUN Social- och äldreomsorgsförvaltningen Ank Diarienummer Dlarieplan Revisorerna i Huddinge samordningsförbund Vår granskning har genomförts som underlag för er ansvarsprövning av Samordningsförbundet Huddinge år Vi har i denna rapport sammanfattat iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och årsredovisningen för förbundet. Det har inte framkommit några väsentliga noteringar som påverkar vår bedömning av att resultat och ställning ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning för året Vissa utvecklingsområden har dock identifierats. Med vänlig hälsnim Kopia: Förbundets styrelse 2

67 =U ERNST & YOUNG Qualityin Everything We Do Innehåll 1. Granskning av Samordningsförbundet Huddinge Inledning Granskningen utgångspunkter 3 2. Granskning av årsredovisningen Resultaträkning Balansräkning Övrigt Slutsats 6 3. Lagen om finansiell samordning Beslut om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Stödja samverkan mellan samverkansparterna Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som syftar till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Kommentarer och bedömning Noteringar från 2009 års granskning Bilagal Bilaga

68 =UERNST&YOUNG Qualityin Everything We Do 1. Granskning av Samordningsförbundet Huddinge Inledning Samordningsförbundet i Huddinge granskas av revisorer utsedda av förbundets medlemmar. Granskningen sker i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna har upphandlat Ernst & Young AB (Ernst & Young) som sakkunnigt biträde för åren Tidigare under 2010 har Ernst & Young avlämnat en revisionsrapport i enlighet med revisorernas revisionsplan Granskningen utgångspunkter Ernst & Young har genomfört granskning av årsredovisning och årsbokslut för Samordningsförbundet Denna rapport syftar till att kortfattat sammanfatta resultatet av granskningen, samt att ge revisorerna ytterligare information och underlag inför ansvarsprövningen av förbundets styrelse och bedömning av årsredovisningen. Samordningsförbunden skall ansvara för finansiell samordning av de resurser som parterna ställer till förfogande. Enligt 7 i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser har samordningsförbunden till uppgift att: Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Stödja samverkan mellan samverkansparterna Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som syftar till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Det är styrelsens ansvar att säkerställa att förbundets verksamhet ryms inom och stödjer punkterna i 7. Vid revisionen av samordningsförbunden skall bestämmelserna i 9 kap 4-18 i kommunallagen tillämpas. Det innebär bl.a. att revisorerna skall pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. 3

69 su ERNST & YOUNG Qualityin Everything We Do 2. Granskning av årsredovisningen 2.1. Resultaträkning Vi kommer i detta avsnitt översiktligt kommentera Huddinge Samordningsförbunds årsbokslut per den 31 december Vi har granskat resultaträkningen med avseende på de intäkter och kostnader som är redovisade. Vi har bedömt posterna i fråga om samband med rörelsen samt huruvida bokningarna ger en rättvisande bild av förbundets resultat Intäkter Förbundet har erhållit förbundsintäkter om (7 200) tkr från sina huvudmän. Huddinge Kommun och SLL bidrar med tkr vardera och staten genom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tkr. Intäkterna har granskats mot beslut av medlemmarna samt mot inbetalningar utan anmärkning Kostnader Förbundets kostnader består av lämnade bidrag till projekt om (5 081) tkr. Ökningen jämfört med föregående år är hänförlig till en allt högre projektaktivitet. Förbundets administrativa kostnader uppgår till 959 tkr jämfört med föregående års kostnad om 896 tkr. Den främsta administrativa kostnaden är likt tidigare år köpta tjänster från Huddinge Kommun varav kanslipersonal och hyra uppgår till 595 tkr och redovisningstjänster 75 tkr. Kostnaderna förtjänsterna har stämts av mot avtal utan anmärkning. Under 2010 har HUSAM administrerat 10 projekt till en kostnad om tkr. fem största projekten är enligt följande; Utfallen för de Projekt (tkr) Utfall Budget Utfall Husamrådet Slussen (Grenverket) Spraka _ Lyra (Grenverket) 626* Coachinsatser Husamrådets utfall uppgår till tkr vilket 384 tkr lägre än budget. Främsta anledningen minskningen är att rådets projektledare har gått ned i arbetstid från heltid till 80 % vilket minska kostnaderna. Projektets kostnader har stickprovsvis granskats mot rekvisitioner utan anmärkning. Spraka avser ett projekt som skulle ha startats under 2009 men där projektet blev försenat och huvuddelen genomförts Projektets kostnader om tkr har stämts av mot rekvisitioner och projektredovisning från Huddinge kommun utan väsentlig anmärkning. 4

70 E!I ERNSTÅYOUNG Qualityin Everything We Do Slussen ingår i Grenverket och får ESF bidrag. Kostnaderna för projektet har stämts av mot projektredovisning från projektkoordinatorn vid Östra Södertörns samordningsförbund. Lyra projektet ingår likt Slussen i Grenverket och får då i samband med detta ESF bidrag för 40 procent av personal- och lokalkostnaderna. ESF bidraget om 945 tkr har redovisats som en minskning av projektets kostnader. Projektets bruttokostnad är således tkr och ligger i således 212 tkr över budget. Projektets kostnader har stämts av mot Huddinge kommuns projektredovisning utan anmärkning samt mot projektkoordinator Under tidigare års granskning noterade vi brister i redovisningen av pågående projekt. En brist var att förbundet saknade en projektredovisning som enkelt kan följas upp mot huvudboken. Denna brist föranledde en rekommendation att förbundet borde upprätta en sidoordnad redovisning av projekten, alternativt tilldela projekten särskilda kontonummer i kontoplanen. Under 2010 har förbundet startat med att ha en sidoordnad redovisning med koppling till huvudboken varför vi anser att rekommendationen som åtgärdad. Under revisionen noterade vi att förbundets samordnare attesterat en faktura från Huddinge kommun om 838 tkr som bland annat indirekt avsåg samordnarens lön. En god intern kontroll kännetecknas av att personer inte godkänner egna kostnader i verksamheten. Sådana kostnader bör alltid godkännas av närmaste högsta chef. I och med att fakturan indirekt avsåg samordnaren lön bör den attesteras och godkännas av förbundets styrelseordförande. Rekommendation Vi rekommenderar att förbundets styrelseordförande attesterar samtliga samordnarens kostnader inklusive sådana som faktureras från Huddinge kommun. Enligt uppgift var detta ett misttag och rutinen är att styrelseordförande attesterar alla samordnarens kostnader Balansräkning Vi bedömer bokslutsdokumentation som ej helt tillfredsställande. Det saknades upprättade bokslutsspecifikationer och avstämningsunderlag för samtliga balansposter. Efter genomförd granskning bedömer vi dock att redovisningen i allt väsentligt är korrekt. Rekommendation Vi rekommenderar förbundet att införa en rutin där bokslutspecifikation för varje balanspost upprättas tillsammans med bilagor som verifierar balanspostens värdering och fullständighet Övriga fordringar Övriga fordringar uppgår per 31 december till 808 (745) tkr och avser dels mervärdesskatt på betalda fakturor och dels en fordran hos Huddinge Kommun om 440 tkr. Vi har stickprovsvis granskat momsfordran mot leverantörsfakturor och därefter bedömt om förbundet har redovisat korrekt ingående moms. Granskningen föranleder inte någon anmärkning. Granskningen av fordran hos Huddinge Kommun avser en felaktigt betald faktura för verksamhetsåret Fordran kommer att regleras under 2011 genom att förbundet kommer att ställa ut en kreditfaktura på samma belopp Kassa och bank Kassa och bank uppgår till (9 780) tkr. Likvida medel består av dels ett företagskonto om tkr och dels ett placeringskonto om tkr. Vi har stämt av likvida medel mot transaktionsredovisning från Swedbank och kontrollerat att årets ränta blivit bokförd. Granskningen är genomförd utan anmärkning. 5

71 =U ERNST &YOUNG Qualityin Everything We Do Eget kapital Eget Kapital uppgår till (4 818) tkr. Ökningen avser till sin helhet årets resultat om 759 tkr Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder avser leverantörsskulder på (4 309) tkr och interimsskulder om 1 303(1 398) tkr. Leverantörsskulder avser främst rekvisitioner för projektmedel. Granskning har skett mot fakturor utan anmärkning. Interimsskulder består till största delen upplupna kostnader för Grenverks projekt, Lyra och Slussen om totalt 400 tkr. Skulden är avstämd mot projektkoordinatorns projektredovisning utan anmärkning. Övriga upplupna kostnader består av en ännu ej betald faktura för Husamrådet 2008 om 470 tkr, revision 36 tkr och styrelsekostnader om 20 tkr. I likhet med övriga balansposter saknades en fullständig bokslutspecifikation med underlag Övrigt Utöver bokslutsgranskningen gjordes det en översiktlig granskning över förbundets bokföringsordrar och leverantörsfakturor. Det kunde noteras att det förelåg bristande underlag för ett antal bokföringsordrar vilket gjorde det svårt att bedöma syftet med transaktionen. Enligt bokföringslagen, 5 kap 7 ska det framgå på bokföringsverifikatet vad transaktionen avser. Rekommendation. Vi rekommenderar förbundet att noggrannare redovisa på verifikationerna vad syftet är med transaktionen samt att förklarande underlag biläggs under verifikationen Slutsats Årsredovisningen bedöms ge en rättvisande bild av förbundets resultat för år 2010 och ställning per Granskningen visar att förbundet tillämpar de redovisningsprinciper som föreskrivs enligt Kommunal redovisningslag. 6

72 =U ERNST &YOUNC Qualityin Everything We Do 3. Lagen om finansiell samordning 3.1. Beslut om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Förbundets styrelse har beslutat om en verksamhetsplan för Där framgår vilka som är de prioriterade behovsgrupperna och förbundsövergripande mål. Prioriterade grupper Individer som nyligen blivit aktuella hos någon av parterna och har en svårbedömd problematik. Individer som varit aktuell länge hos en eller flera parter och har en svårbedömd eller komplex problematik. Individer mellan år i behov av stödinsatser, framför allt p.g.a. psykisk ohälsa. Individer i behov av stödinsatser och som har bristande kunskaper i svenska språket Förbundsövergripande mål procent av deltagarna ska efter insats i högre grad lönearbeta eller gå egenfinansierad utbildning. Mätningen utgår från uppföljningssystemet SUS. 2. Över 75 procent av alla berörda projektdeltagare ska fylla i minst en deltagarenkät 3. Alla beviljade projekt ska ha mål och indikatorer kring andel i lönearbete/utbildning för berörda individer, samt en plan för implementering i ordinarie verksamhet. 4. För de projekt som avslutas ska senast 6 månader före sluttid: a) en sammanställning och analys av resultat finnas, b) en planering för det fortsatta arbetet finnas som är förenlig med antagen implementeringsstrategi För varje projekt finns en projektansökan, ett tjänsteutlåtande samt ett avtal. Dokumenten ger en helhetsbild av projektets syfte, mål och målgrupp. Styrelsen har även formulerat en gemensam värdegrund för samverkan i Huddinge. Värdegrunden är framtagen för att ge vägledning för den långsiktiga engagerade samverkan. Av värdegrunden framgår de värden som samverkan ska bygga på och förbundets rehabiliteringsideologi. För 2011 har de förbundsövergripande målen förändrats. Mål två och fyra har försvunnit och ersatts med följande två mål: Över 70 procent av alla avlutade projektdeltagare ska uppleva god effekt av insatserna. Över 85 procent av alla avslutade projektdeltagare ska uppleva att insatserna är av god kvalitet Stödja samverkan mellan samverkansparterna Huddinge samordningsförbund leds av en styrelse bestående av 4 ledamöter och lika många ersättare. Under 2010 genomfördes 12 styrelsemöten varav nio ordinarie och ett med ledningsgruppen. För att stödja styrelsens arbete finns en verkställande tjänsteman (samordnare), en ledningsgrupp och en styrgrupp. Ledningsgruppen består av chefer från ingående parter och har en beredande funktion till styrelsen. Styrgruppen följer och stödjer projekten för att säkerställa att projekten genomförs effektivt. Alla fyra parter är representerade i ledningsgruppen och styrgruppen. 7

73 =U ERNST &YOUNG Qualityin Everything We Do Förbundet har under 2010 anordnat en samverkansdag samt genomfört en utbildning om de arbetssätt som förbundet använder sig av. Enligt uppgift har det ibland varit svårt för folk att närvara då de behöver vara i sin ordinarie verksamhet. Förbundet har även under året genomfört ett erfarenhets- och resultatseminarium och en resultatgala som samlat alla pågående projekt, styrgrupp, ledningsgrupp samt styrelse för samtal kring verksamhetsutveckling. Det framgår inte av budget hur stor del av de tilldelade medlen som avser insatser med syfte att utveckla samverkan mellan parterna Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som syftar till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete För att identifiera målgrupper och insatser använder sig förbundet av förstudier. Det ger bättre underlag till särskilt finansierade insatser för behov som inte tillgodoses i Huddinge Pågående projekt: Husamrådet Myndighetsgemensam planering och insats för individer med långvariga och/eller komplexa problem utan fast förankring på arbetsmarknaden. De två projektmålen uppnås. Dock är volymförväntningarna inte uppnådda. Kugghjulen Kugghjulen är en arbetsmetod för att snabbt utreda diffus problematik och/eller ohälsa. Finns på sju vårdcentraler. Arbetet fortskrider enligt rutiner. Vad gäller Kugghjulen Skogås och Trångsund har inte målen följts upp. Det övergripande processmålet om utvecklingen av metoden och förbättra samverkan för individerna så följs den processen upp och finns redogjord för i årsredovisningen. LYRA En arbetsförberedande och daglig aktivitet med ett helhetsgrepp på behovsgruppen unga vuxna (18-29 år) med komplexa problem och som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Ett mål är uppfyllt. Det andra är inte uppfyllt men resultatet anses ändå som mycket gott. Sammantaget är volymerna de förväntade med undantag för utflöde som ligger under. Slussen Finna vägar till arbete/ studier för unga vuxna, år, som p.g.a. diffusa eller komplexa behov står relativt långt från självförsörjning och där reguljära insatser visat sig otillräckliga. Två av målen anses som uppfyllda. Andelen som har en handlingsplan vid insatsens slutförande är inte uppfyllt. Endast 35 % svarade på deltagarenkäten. Spraka Gruppcoachning, svenskundervisning och arbetslivsinriktad rehabilitering som ska löpa parallellt. Projektmålet uppnås ej. Inflödet är högre än förväntat medan utflödet är lägre. 8

74 ElERNST&YOUNG Qualityin Everything We Do Utijobb Individer i åldern år som redan fått minst en neuropsykiatrisk diagnos inom Autismspektrat, ADHD eller ADD. Syftet är stödja deltagarna till arbete och studier. Projektet beslutades om i november Avslutade projekt: InRe En grupprehabilitering för unga vuxna att kunna hantera sin psykiska ohälsa såsom ångest, depression eller fobier. Totalt har 18 av 24 fullföljt programmet. 10 av deltagarna svarade på en enkät och 9 ansåg att kvaliteten på insatsen var god. Upplevelsen av god effekt av insatsen var ca 6 stycken. Coachinsatsen Gruppcoachning, friskvård och arbetslivsinriktad rehabilitering för behovsgruppen individer med långvariga och komplexa problem utan fast förankring på arbetsmarknaden De två projektmålen uppnås. Inflödet ligger i linje med förväntningarna, men utflödet är under förväntan. Språnget En arbetsförberedande insats om tre månader för personer som riskerar att utförsäkrats ur Socialförsäkringen. Projektets tre mål har inte uppnåtts Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Styrelsen har i sitt budgetbeslut beslutat om hur förbundets medel ska användas. Medlen används till största delen till att finansiera projekt som syftar till att individer uppnår eller förbättrar sin förmåga att förvärvsarbeta. En liten del av budgeten går till administrativa kostnader. Enligt årsredovisningen har förbundet förbrukat sin budget för Dock finns ett överskott på cirka 4 mkr kvar från föregående år. Förbundet förväntar att större delen av det ackumulerade överskottet kommer förbrukas under Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Projekten följs främst upp genom användandet av SUS, Sektorsövergripande system för Uppföljning av Samverkan inom rehabiliteringsområdet. Syftet med systemet är att underlätta lokal, regional och nationell uppföljning av samverkan samt ge möjlighet att kunna leda och styra inom ramen för samverkan. I systemet följs deltagarna upp på individnivå. För de projekt som överstiger 6 månader per individ ska en deltagarenkät användas. I de flesta fall uppnås en tillräcklig svarsfrekvens. Resultatet ska enligt årsredovisningen tolkas med försiktighet. Då kugghjulen hanterar ett stort antal ärenden är SUS i sin helhet inte ett ändamålsenligt uppföljningsverktyg. Kugghjulens syfte ör att förbättra samarbetsformer mellan myndigheter och vara en katalysator i arbetet med tidigare diffusa ärenden. Fokus på uppföljningen ligger därför i att undersöka om processen är välfungerande. För detta kommer en del fasta variab- 9

75 su ERNST & YOUNG Qualityin Everything We Do ler att mätas och fokusgrupper genomföras med handläggare och läkare i kugghjulen. Försäkringskassan ansvarar för de fasta variablerna och kommunen för fokusgrupperna. Enligt "Nuläge och strategi uppföljning och utvärdering i HUSAM" ska förbundet för varje projekt bedöma om en särskild utvärdering ska genomföras. Antingen ska en extern utvärdering eller en själwärdering med médbedömare genomföras. Projekten Slussen, Lyra och Utijobb har följeforskning kopplat till sig. PWC har under 2010 utvärderat Grenverket Södertörn där Paraplyprojektet i Botkyrka ingår. Utvärderingen har skett genom en enkätundersökning, intervjuer med tjänstemän och politiker samt genom ett erfarenhetsseminarium. Följande viktiga områden för fortsättning identifierades: Ta tillvara på personalens erfarenheter Fokusering kring jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiven. Lärande och erfarenhetsutbyte är en viktig fråga. Arbetet med särskilda insatser bör utvecklas. Viktigt att tänka på implementeringen redan nu. Följande riktlinjer har formulerats för uppföljning och återrapportering: Projektledningen ska ha regelbundna möten med medarbetarna kring utfallet i projekten. Månadsvis ska projektledningen redovisa nyckeltal för styr- och beredningsgrupp. Se bilaga. Enskilda projektmål behöver endast rapporteras vid delutvärdering för projekten. Underlag ska vara registrerade och avrapporterade i linje med specificering i nyckeltal, samt besvarande av tillhörande processfrågor från projektledarna. Vid kraftigare avvikelse från målnivåer ska projektledaren inkomma med åtgärdsplan. Under 2010 har åtgärdsplaner tagits fram för Husamrådet, Coachinsatsen och LYRA. Årligen sker projektövergripande resultat- och erfarenhetsseminarium där alla nivåer är representerade. Del utvärdering ska finnas minst 1 år före varje projekttids utgång som led i ev. implementering. Ekonomiuppföljningar har skett regelbundet under året. Månadsvis rapporteras kostnader per deltagare i respektive projekt. Ekonomin följs även upp på hel- och delårsbasis i samband med erfarenhets- och resultatseminarium. Protokoll Protokollen visar att styrelsen har regelbundna träffar med projektledarna för projekten samt att nyckeltal och lägesrapporter återrapporteras från styrgruppen. Protokollen anger endast kortfattat att rapportering från styrgruppen och lägesrapportering från projekten skett. Inte vad projektens status i förhållande till mål och ekonomiska ramar. Styrelsen har under året beslutat om finansiering av nya projekt. Av protokollen framgår att styrelsen beslutat om att en långtidsuppföljning av deltagare i de projekt som förbundet finansierar. Det ska genom telefonintervjuer 6 månader efter det att deltagaren avslutat insatsen. Resultat I årsredovisningen görs en övergripande analys av förbundets ; måluppfyllelse som helhet. Den sammantagna bedömningen är att de förbundsövergripande målen i stort sett är upp- 10

76 Ml ERNST & YOUNG Qualityin Everything We Do fyllda. Mål 1,2 och 3 är uppfyllda medan mål 4 inte helt uppfylls. De beviljade projekten under 2010 har alla startats. Projekten uppnår i stort sett sina mål samt i många fall uppsatta volymförväntningar. Av de 13 projektmål som följs upp i årsredovisningen har 8 uppfyllts (ca 60 %). Gällande volymförväntningar uppnås oftast inflödet medan problematiken ligger utflödet. Inget av projekten uppnår både förväntningarna vad gäller inflödet och utflödet. Åtgärdsplaner har tagits fram där de inte uppnås. Att de förbundsövergripande målen är lägre satta än projektmålen påverkar den övergripande måluppfyllelsen. Förbundsövergripande mål Utfall 1) 30 % av deltagarna ska efter insats i högre grad lönearbeta eller gå egenfinansierad utbildning. 2) Över 75 % av alla berörda projektdeltagare ska fylla i minst en deltagarenkät. Av avslutade deltagare har 34 % (50 av 146) under 2010 nått arbete eller studier. I detta underlag räknas inte Kugghjulsdeltagare in, som istället mäts med ett antal processindikatorer som kommer att följas under Målet är uppfyllt. Av avslutade deltagare har 73 % (106 av 146) svarat på eftermätningen. Av alla 142 nya deltagare i berörda projekt har 127 fyllt i föremätningen (89 %) första halvåret. Totalt har minst 94 % av deltagarna fyllt i minst en enkät. Målet är uppfyllt 3.6. Kommentarer och bedömning Förbundets styrelse har beslutat om mål och riktlinjer för verksamheten. De mål som är formulerade för förbundet och för de enskilt finansierade projekten ligger i linje med de krav som framgår av lagstiftningen. Det är positivt att målen har omarbetats inför Projektens mål är inte endast till för att se om projektet är ändamålsenligt utan även på en aggregerad nivå avgöra om de förbundsövergripande målen uppnås-. Styrelsen bör tillse att alla framtida projektmål som beslutas har en stark koppling till de övergripande målen. De bör även överväga om de projekt som startats under 2010 och kommer pågå 2011 ut ska ändra sina mål för att få en bättre överensstämmelse med de förbundsövergripande målen. Förbundet uppnår en god samverkan inte bara genom att parterna samverkar inom ramarna för insatserna utan även genom de samverkansdagar och resultatseminarium som anordnas. Vi anser dock att förbundet bör formulera mål som anger förbundets viljeinriktning vad gäller insatser med syfte att utveckla samverkan mellan parterna. Alla projekt som genomförs utvecklar självklart samverkan men en klar viljeriktning ger tydligare styrsignaler till både parterna och kansliet. Det bör även tydligare i budget framgå hur mycket av de tilldelade medlen som kommer användas till samverkansutvecklande insatser. Vi bedömer att förbundet finansierar projekt som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde. Det är positivt att förbundet har genomfört förstudier för att ge bättre förutsättningar för ändamålsenliga insatser. 11

77 su ERNST & YOUNG Qualityin Everything We Do Av vad som framkommit vid vår granskning används medlen som står till förbundets förfogade på ett för uppdraget ändamålsenligt sätt. Balansen mellan direkta insatser mot målgruppen, stöttande insatser mot parterna och verkställande insatser förefaller vara god. Enligt årsredovisningen för 2010 kommer det ackumulerade överskottet att förbrukas under Detta framgår dock inte av den beslutade budgeten för Överskottets storlek är inte väsentligt, vilket är fallet i många andra förbund, men en framtida utmaning för styrelsen är ändå förmågan att identifiera relevanta insatser i tillräcklig omfattning. Uppföljningen och utvärderingen av pågående projekt bedöms som ändamålsenlig. Vi vill påpeka det faktum att endast 60 % av de uppsatta projektmålen uppnås för Ändå har styrelsen bedömt måluppfyllelsen som god. Detta är effekten av att de förbundsövergripande målen sätts lägre än de som finns i projekten Noteringar från 2009 års granskning "De förbundsövergripande målen kan utvecklas. Det är väsentligt att målen är realistiska och styrande för förbundet. Det bör också finnas en koppling mellan de övergripande målen och de projektspecifika målen. Idag innehåller de förbundsövergripande målen och vissa projektmål olika procentsatser." Kommentar De förbundsövergripande målen har förändrats och är nu kvantifierbara mål och inte strategier. Projektmålen och de förbundsövergripande innehåller fortfarande olika procentsatser. 12

78 =U ERNSTÅYOUNG Qualityin Everything We Do 4. Bilaga 1 Rekommendationer Förbundet bör upprätta en sidoordnad redovisning av projekten, alternativt tilldelar projekten särskilda kontonummer i kontoplanen Vi rekommenderar förbundet att införa en rutin där bokslutspecifikation för varje balanspost upprättas tillsammans med bilagor som verifierar balanspostens värdering och fullständig het. Rekommendation Följs upp Åtgärdad Delvis åtgärdad X X Ej åtgärdad Förbundets kommentarer Vi rekommenderar förbundet att noggrannare redovisa på verifikationerna vad syftet är med transaktionen samt att förklarande underlag biläggs under verifikationen ' i i. x 13

79 =U ERNSTÅYOUNG Qualityin Everything We Do 5. Bilaga 2 A. Vilka arbetar v? ined? Nyckeltal: Källa: Ansvar och tidpunkt: 1. Månader utan egen försörjning före insats per deltagare Egen insamling iprojekret - Projektledare 2. Antal deltagare per år (totalt och avslutade) och genomsnittlig ålcer SUS - Till del- sch helårsbokslut - Projektledare - Kvartalsvis B. Hur vår del? Nyckeltal: Källa: Ansvar och tidpunkt: 3. Sankt försörjningsberoende i samband med avslutad hsafe jämfört med samlat SUS - Projektledare - Kvartalsvis försörjningsberoende vid start i :ns?.ts 4. Upplevd hälsa enligt EQ5D vid avslutad insats jämfört ined upplevd haka enligt EQ5D i samband mec start i insats Deltagarenkät - Kansliet - Kvartalsvis 5. Effektindex (upplevd förbättrad hälsa och möjlighet till arbete) Deltagarenkät - Kansliet - Kvartalsvis C. Vad kostar det? Nyckeltal: Källa: Ansvar och tidpunkt: 6. Projektkostnad per delägare och år Egna data cch SUS - Projektledare - Kvartalsvis J>. Med vilken kvalitet? Nyckeltal: Källa: Ansvar och tidpunkt: 7. Insatsindex (upplevd tillgänglighet, bemötande och samarbete) Deltagarenkät - Kansliet 8. Delaktiglietsindex (upplevd delaktighet' påverkan på insats) Deltagarenkät - Kvartalsvis - Kansliet - Kvartalsvis 14

80 Granskning av årsbokslut och årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2010

81 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts som underlag för er ansvarsprövning av Samordningsförbundet Välfärd i Nacka år Jag har i denna rapport sammanfattat iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och årsredovisningen för förbundet. Det har inte framkommit några väsentliga noteringar som påverkar min bedömning av att resultat och ställning ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning för året Utöver granskning av årsredovisning och årsbokslut har min granskning också omfattat genomgång av protokoll, samt ett möte under våren 2010 där förbundets ledning och styrelsens ordförande deltog, tillsammans med revisorerna utsedda av SLL och Nacka kommun. Med vänlig hälsning Mikael Sjölander Kopia: Förbundets styrelse

82 Granskning av Samordningsförbundet Välfärd i Nacka 2010 Inledning Samordningsförbundet Välfärd i Nacka granskas av revisorer utsedda av förbundets medlemmar. Granskningen sker i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna har upphandlat Ernst & Young AB (Ernst & Young) som sakkunnigt biträde för åren Samordningsförbundets verksamhet startade den 22 oktober År 2010 är således förbundets första hela verksamhetsår. Denna rapport syftar till att kortfattat sammanfatta resultatet av granskningen, samt att ge revisorerna ytterligare information och underlag inför ansvarsprövningen av förbundets styrelse och bedömning av årsredovisningen. Ekonomisk uppföljning Årsredovisningens följsamhet till lagstiftningens krav Granskningen av årsredovisningen har omfattat en bedömning av tillämpningen av lag om finansiell samverkan och kommunal redovisningslag. Årsredovisningen bedöms vara upprättad i enlighet med lagens krav och i övrig i enlighet med god redovisningssed. Förbundets ekonomi Förbundets verksamhet startade den 22 oktober För år 2009 liksom år 2010 erhöll förbundet 3 mkr från huvudmännen. Överskottet blev 2,3 mkr år 2009 och 1,5 mkr år 2010, vilket innebär att förbundet har ett samlat överskott om 3,7 mkr. Skälen till de uppkomna överskotten är främst att förbundets verksamhet startade senare än vad som planerades under 2009, samt att förbundet fortsatt befunnit sig i en uppstartsfas under år Utmaningen för förbundet under 2011 och de närmaste åren är att finna ändamålsenliga projekt i den omfattning som huvudmännen finansierat. En viktig revisionsfråga under 2011 och kommande år kommer att vara att bedöma hur väl styrelsen lyckas med detta. Finanspolicy Förbundet har inte beslutat om en finanspolicy. Mot bakgrund av att förbundet kan komma att ha en betydande likviditet bör förbundet överväga att besluta om finanspolicy.

83 Policy för upphandling Förbundets omfattning vad gäller inköp är relativt begränsad. Dock bedömer vi det som viktigt att styrelsen tar fram och beslutar om en policy för upphandling. Inte minst i syfte att fastställa beloppsgränser för direktupphandling, samt ansvar och roller kring området upphandling/inköp. Uppföljning av verksamheten En väsentlig uppgift för styrelsen och förbundets ledning är att fatta beslut om projekt baserade på väl beredda underlag vad gäller mål, syfte, budget, förenlighet med lag om finansiell samordning, etc. Vidare att utvärderingar av måluppfyllelse sker på ett tillräckligt sätt och att utvärderingarna kan ligga till grund för beslut hos förbundets styrelse och huvudmännen om hur erfarenheter av projektets resultat skall tillvaratas på bästa sätt när projekten avslutas. En väsentlig revisionsfråga under 2011 och kommande år kommer att vara att bedöma ändamålsenligheten i styrningen av projekten. Nedan framgår kortfattat några noteringar med rubriker kopplade till lagens krav på finansiella samordningsförbund. Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Under 2010 har förbundet arbetat fram fyra strategiska mål för verksamheten: 1. Ökad grad av egen försörjning 2. Rätt- Bra-Snabbt 3. Reellt inflytande 4. Många vägar ut Under 2011 planeras att sätta upp målnivåer och nyckeltal som grund för att kunna utvärdera de strategiska målen. I årsredovisningen lämnas information om hur denna struktur planeras att utvecklas. Förbundet har inte beslutat om några finansiella mål eller mål för god ekonomisk hushållning. Styrelsen bör överväga att utveckla sådana. Stödja samverkan mellan samverkansparterna Det saknas tydliga mål för hur samverkan mellan parterna ska utvecklas. Av granskningen framgår att det förelegat problem att få med SLL som aktiv part i både det Professionella bordet och Harmonia. Det är viktigt att styrelsen aktivt uppvaktar landstinget och beskriver problematiken. Vidare är det viktigt att förbundet tydliggör hur respektive projekt skapar nytta för samtliga samverkande parter. Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som syftar till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete Nedanstående insatser har finansierats av förbundet under året: Förbundet har finansierat insatser kopplade till Professionella bordet under året. Målet var att 39 deltagare skulle remitteras till Professionella bordet. Totalt uppnåddes 19 remitteringar varav 10 personer valde att delta vid möte. Remisserna kom främst från kommunens socialtjänst (13) och resterande från staten (Arbetsförmedlingen fyra och Försäkringskassan två).

84 Projektet Harmonia är inriktat mot insatser till sjukskrivna kvinnor i Nacka kommun med värkproblematik och/eller psykisk ohälsa. Syftet är att undersöka om så kallade multimodala team är en framgångsfaktor i rehabiliteringsprocessen. Från september 2010 har en projektledare tillsatts i projektet. Ett stort problem har varit att få med landstinget som part i denna samverkan. En gemensam ingång innebär att personer som ansöker om försörjningsstöd direktanvisas till Arbetscentrum för kartläggning under två veckor. På Arbetscentrum kommer personerna i kontakt med den personliga vägledaren och får information om vad både Arbetsförmedlingen och kommunen i övrigt har att erbjuda. Den personliga vägledaren har under året träffat och haft kloka samtal med ca 240 personer. Av årsredovisningen framgår inte på ett tydligt sätt vilka kostnader förbundet haft kopplat till finansieringen av olika projekt exempelvis Professionella bordet. Såväl budget som utfall för de enskilda projekten bör framgå på ett tydligare sätt i kommande års årsredovisningar. Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Det saknas en policy/riktlinjer för förbundets krav på projekten gällande uppföljning och utvärdering. Förbundet bör ta fram en policy/riktlinjer för hur projekten skall följas upp. Mot bakgrund av att förbundet fortfarande är i en uppstartsfas har inga utvärderingar gjorts ännu. Under andra kvartalet 2011 planeras en uppföljning av Professionella Bordet inkluderande personernas egna upplevelser. Granskning av resultat- och balansräkning Granskningen av resultat- och balansräkningen har inte föranlett några väsentliga noteringar. Balansomslutningen är 4,3 mnkr (3,0 mnkr), varav likvida medel uppgår till 4,3 mnkr. Likvida medel har avstämts mot kontoutdrag från bank. Tillgångarna avser till 99,6 procent erhållna medel från huvudmännen som inte har förbrukats. Av balansomslutningen avser 3,7 mnkr (87 procent) eget kapital och 0,5 mnkr (13 procent) skulder. Skulderna avser främst skulder kopplade till insatser utförda av personal från Nacka kommun. Skuld för personlig vägledare uppgår till 313 tkr och skuld för projektchef, processtöd, m m uppgår till 140 tkr. Ernst & Young den 12 april 2011 Mikael Sjölander Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor

85 Ernst & Young Revision Skatt Transaktioner Rådgivning Redovisning Om Ernst & Young Ernst & Young är en ledande global aktör inom revision, skatt, transaktioner, rådgivning och redovisning. Våra medarbetare världen över förenas av gemensamma värderingar och en stark vilja att leverera tjänster av högsta kvalitet. Vår drivkraft är att hjälpa medarbetare, kunder och den omvärld vi verkar i att uppnå sin fulla potential. Revision För företag över hela världen kantas vägen till framgång av allt mer komplicerade och omfattande krav från myndigheter och intressenter när det gäller den finansiella rapporteringen, skatter och andra regleringar. Med stöd av våra opartiska och självständiga revisorer kan ditt företag uppfylla kraven. Vi hjälper din företagsledning att identifiera möjligheter och risker när det gäller hanteringen av företagets ekonomi och verksamhet. Resultatet av våra revisorers arbete ger revisionsutskotten ett handfast och klart perspektiv på verksamheten samt förmedlar viktig information till investerare och andra intressenter. Vi reviderar många av Sveriges och världens ledande och snabbast växande företag med stöd av en global och väl beprövad revisionsmetod. Våra revisorer representerar en bred kompetens och branscherfarenhet och vårt mål är att erbjuda samma höga kvalitet, oavsett var i världen våra revisionstjänster efterfrågas. Med skräddarsydda tjänster och ett stort engagemang hjälper vi ditt företag att nå sin fulla potential Ernst & Young AB. All Rights Reserved. Proprietary and confidential. Do not distribute without written permission. Ernst & Young AB ingår i det globala Ernst & Young-nätverket där varje medlem är en egen juridisk person.

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141 ärm am Samordningsförbundet 1 Org.nr Värmdö Årsredovisning 20 0 Samordningsförbundet i Värmdö

142 1 FÖRVALTNINGSBERÄrrELSE Enledning Organisation 4 2 REDOVISNING Mål, budget och verksamhetsplan för Uppföljning och utvärdering Insatser 6 3. RESULTATUPPFÖLJNING Mötesplats och Resursgrupp Vågen 7 4. RESULTAT 2010 SAMMAN FATrNING 9 5. EKONOMISK REDOVISNING 9 6. REDOVISNINGSPRINCIPER STYRELSENS BESLUT 13 Bilaga 1 Verksamhetsrapport för Resursgruppen 2010 Bilaga 2 Årsrapport för Vågen 2010

143 FÖRORD 2010 var ett år som präglades av positiv utveckling för Samordningsförbundet Värmdö både verksamhetsmässigt, operativt och inom vår egen samverkan mellan kommun, landsting, försäkringskassa och Arbetsförmedling. Vi kan nu konstatera att vi tillsammans i Samordningsförbundet funnit våra roller och vision för vårt gränsöverskridande uppdrag. Samarbete över gränser är nödvändigt och viktigt. Att fler aktörer med olika ansvarsområden och kompetenser samverkar ökar möjligheterna till att finna nya hållbara vägar för nya lösningar inom Samordningsförbundets olika ansvarsområden. För Samordningsförbundet i Värmdö 2010 har fokus varit att utveckla de verksamheter vi startade i inledningsskedet. Vi har funnits med som partner i Mötesplats Värmdö, en mötesoch arbetsplats mellan myndigheter och kommun i syfte att skapa en ny flexibel service för ett snabbare inträde på arbetsmarknaden. Detta gör Samordningsförbundet Värmdö unikt! Speciellt fokus 2010 har varit och är fortfarande på unga vuxna som är en ökande grupp med stort stödbehov i Värmdö kommun. Att ge en bra start i livet är oerhört viktigt, inte minst ur ett ungdomsperspektiv En viktig verksamhet i detta arbete är Vågen som ger ungdomar med tyngre problembilder en god första möjlighet att finna personlig trygghet och starkare identitet som bas för att klara arbetsliv och sin egna vardag. Vågen ger varje individ en personligt utformad plan i den takt som var och en klarar av. Under hösten 2010 påbörjades också planeringen för ett nytt projekt i samarbete med förbundet i Nacka, projekt Gränslöst har varit ett bra år ur många aspekter. Inom Samordningsförbundet har vi funnit vår roll, uppdrag och samsyn på det uppdrag vi har. Detta är viktigt att styrelsen har en inre trygghet i arbetet för att lyckas bra med uppdraget. Det har vi nu och vi ser alla med stor förväntan fram emot nya utmaningar och uppgifter i vårt gemensamma Samordningsförbund. Jag vill passa på att tacka styrelse, personal och andra samarbetspartners för ett beundransvärt engagemang och arbete. Tillsanmians utvecklar vi vidare Samordningsförbundet Värmdö till att bli en bra och väl fungerande positiv kraft i samhället. Stefan Dozzi Ordförande Samordningsförbundet Värmdo

144 1 Förvaltningsberättelse 1.1 Inledning Samordningsförbundet Värmdö, VärmSam, bildades i enlighet med Lag för finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210). Ingående parter i förbundet är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Stockholms läns landsting och Värmdö kommun. Syftet med samverkan är att utveckla och pröva nya former av arbetssätt, metoder - alltid med individen i centrum. Syftet är också att uppnå en effektiv resursanvändning och främja kunskapsöverföring. Samarbetet ska leda till ett samlat ansvar för insatser och ekonomiska resurser. Målgruppen är personer i förvärvsaktiv ålder, som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Ett samordningsförbund kan, enligt lagtexten, arbeta med all verksamhet som ligger inom myndigheternas samlade verksamhetsområde. Det kan också finansiera insatser som är av förebyggande karaktär. Samordningsförbundet följer lagen om kommunal redovisning (1997:614) och kommunallagen (1991:900) i tillämpliga delar. Förbundet ska enligt lagen om finansiell samordning, upprätta årsbokslut och årsredovisning senast tre månader efter räkenskapsårets slut. 1.2 Organisation Samordningsförbundet i Värmdö är såväl en organisation som en arena för utveckling av nya metoder och arbetssätt. Helhetssyn, ömsesidig respekt och kontinuitet ska känneteckna verksamheten. Uppdraget kräver en aktiv omvarldsbevakning och stor flexibilitet för att kunna möta nya behov och ändrade förutsättningar på lokal nivå. Styrelse 5 amordningsförbundet leds av en styrelse bestående av fyra ledamöter och fyra ersättare, utsedda av respektive huvudman. Styrelsen har haft fyra (4) ordinarie och ett (1) extra möte under Därutöver har styrelsens ledamöter och ersättare deltagit i seminarier och nätverksträffar anordnade av samordningsförbundet i Haninge/östra Södertörn. Styrelsen har följande sammansättning; Stefan Dozzi (KD), ordförande, Värmdö kommun Jösta Claeson (5), ersättare Värmdö kommun Elisabeth Dingertz (M), v.ordförande, Stockholms läns landsting Anna-Lena Ostman, (5) ersättare Stockholms läns landsting Lennart Jäderqvis ledamot, områdeschef Försäkringskassan NackalVärmdö/Södermalm Angela Mazzini, ersättare, enhetschef Försäkringskassan Lolo Hultsten Sandberg, ledamot Arbetsförmedlingen Monica Lindberg, ersättare Arbetsförmedlingen

145 Revision Samarbetsförbundets verksamhet granskas av revisorer som är utsedda av huvudmännen. Peter Söderman, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, företräder Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, han ersätts i okt. av Peter Ahim. Bernt Osth är utsedd revisor för Stockholms läns landsting och Lennart Lönn för Värmdö kommun. Två revisorsbiträden bistår i revisionen, Mikael Sjölander och Helena Bengtsson från Ernst&Young. Helena Bengtsson ersätts under hösten av Per Tegnér. Beredningsgrupp På tjänstemannanivå finns en beredningsgrupp som bereder ärenden till styrelsen och beslutar i operativa frågor kring aktiviteter beslutade av förbundet. Följande tjänstemän ingår: Carin Flemström, socialehef Värmdö kommun Kerstin Wigert, enhetschef Arbete och Försörjning Värmdö kommun (ansluterlo-09-08) Gertrud Wahlund, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, avtalshandläggare/hälso- och sjukvårdssamordnare Stockholms läns landsting Maggie Örjansberg, samverkansansvarig Försälcringskassan Åsa Grönlund, arbetsförmedlingschef Arbetsförmedlingen Leif Ostfeldt, rektor centrum för arbete och studier CAS Eva Sonntag, biträdande rektor CAS, ersättare Gunilla Borgh, samordnare Samordningsförbundet i Va~~rmdö Styrgrupp för varje insats För varje insats/verksamhet finns en styrgrupp med representanter från samtliga huvudmän. Styrgruppernas uppdrag och ansvar regleras i det avtal/överenskommelse som är tecknat mellan förbundet och chefer för respektive insats/verksamhet. 1 Värmdö fyller beredningsgruppen även funktionen som styrgruppgrupp för Mötesplatsen och dess Resursgrupp under Denna styrgrupp upphör i november i samband med att avtalet mellan Samordningsförbundet och Värmdö kommun avbryts. Verksamheten Vågen har en styrgrupp bestående av bitr.socialchef från Värmdö kommuns socialkontor, primärvårdschef från Gustavsbergs vårdcentral, bitr.rektor för CAS (kommunens centrum för arbete och studier) och enhetschefen för socialkontorets ungdomsgrupp. Styrgrupperna är, som namnet anger, ett viktigt instrument för verksamheternas styrning, utveckling och måluppfyllelse. Resultat och måluppfyllelse ska löpande rapporteras till beredningsgrupp och styrelse i samband med del och helårsredovisning. Administration / samordnande tjänsteman Förbundet köper, enligt avtal för 2010, tjänster från Värmdö kommuns socialkontor för samordning, administration, ekonomiuppföljning, planering, uppföljning och information. Eva Barnes-Sundqvist har arbetat med uppgiften som administrativ samordnare perioden Sedan har Gunilla Borg haft detta uppdrag (0,4 tjänst). Den ekonomiska uppföljningen från socialkontorets ekonomiavdelning har inte kommit igång som planerat under året på grund av personalbrist. Chefsekonomen slutade vid årsskiftet 2009/10 och tjänsten blev tillsatt först

146 Under våren aviserade de kvarvarande ekonomi -assistenterna att de inte kunde bistå i ekonomiska frågor då de inte ansåg sig ha den kunskap som krävdes och inte heller tiden för arbetet. Bokslut/resultatredovisning för 2009 försenades, i juli redovisades resultatet till Arsredovisningen. Förseningen bidrog till att förbundets styrelse fick kallas in till ett extra möte för beslut. 1 samband med revisionen uppdagas att de beslutade förbundsordningarna hos medlemmarna inte var samstämmiga. Detta dokument justeras under sommaren och kunde skickas ut till ägarna för nytt beslut om godkännande först i september. 1 oktober uppdagas att de ingångna avtal som fanns tecknade mellan samordningsförbundet och huvudmännen innehöll felaktigheter och var inte kommunicerade eller undertecknade. Detta arbete krävde ny kommunicering med berörda parter och information till styrelsen inför kommande år. Tid för arbetet med, och förankringen av, Verksamhetsplanen för 2011 blev alltför kort. Ar 2009 var att beteckna som ett uppstarts- år för förbundet. År 2010 har samordnarens huvudsakliga arbetsuppgift varit att strukturera upp i förbundets administration, skapa nödvändiga rutiner, korrigera felaktigheter och vidta nödvändiga åtgärder inför verksamhetsår Södertörnsförbundens övriga samordnare har varit till stor hjälp och stöd i detta arbete under året. 2 Redovisning 2.1 Mål, budget och verksamhetsplan för 2010 Lagens intentioner betonar att syftet med samverkan och samordningsinsatserna ska bidra till att öka funktions- och arbetsförmågan hos personer i förvärvsaktiv ålder som är i behov av samordnade stöd rehabiliterings och förebyggande insatser. Det slutgiltiga målet för samverkansarbetet mellan huvudmännen är att den enskildes situation när det gäller arbete och egen försörjning förbättras. Budget för samordningsförbundet Värmdö 2010 omfattar 2 mkr vilket innebär 0,5 mlcr vardera från parterna Värmdö kommun och Stockholms läns landsting och 1 mkr från de statliga parterna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Mål, budget och verksamhetsplan för 2010 fastställdes av förbundets beredningsgrupp vid möte Den totala budgeten omfattar (inkl.överskott 2009). 2.2 Uppföljning och utvärdering Styrelsen har fastställt insatsspecifika mål för varje verksamhet i överenskommna avtal för Måluppfyllelse redovisas i samband med delårs resp. helårsredovisningar. Måluppfyllelsen redovisas separat av varje verksamhet. Styrelsen anvander resultaten som vägledning och underlag för finansiering av pågående varksamheter och nya satsningar Uppföljning av verksamheterna Mötesplats /resursgrupp och Vågen har genomförts vid två tillfällen, delårsrapport och årsredovisning (intern uppföljning). 2.3 Insatser Enligt Verksamhetsplanen är Samordningsförbundets huvuduppdrag för 2010 att fullfölja och utveckla de två verksamheter som delfinansieras och startats upp 2009, Vågen för unga vuxna och Mötesplats/Resursgrupp.

147 3. Resultatuppföljning 3.1 Mötespiats och Resursgrupp På Mötespiatsen finns Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Värmdö kommunens Centrum för Arbete och Studier (CAS) med vuxenutbildning, studie- yrkesvägledare, Värmdö Matchning och socialkontorets enhet Arbete & Försörjning representerade. Mötesplats Värmdö ska underlätta för arbetslösa och sjukskrivna personer att snabbt få sysselsättning och egen försörjning. Genom att olika myndigheters tjänstemän samverkar och bedriver sin verksamhet i gemensamma lokaler får besökarna effektivare stöd. Målet med Mötespiatsen är att parterna ska kunna fördjupa sin samverkan både strukturellt och individuellt. Samlokaliseringen ökar både möjligheten till snabbare beslutsvägar för besökarna och möjligheten till utveckling av samarbetet mellan huvudmännens tjänstemän i gemensamma ärenden. Resursgruppen Alla parterna i förbundet kan remittera personer till Resursgrupppen. Målgruppen är arbetslösa och/eller långtidssjuksskrivna boende i Värmdö kommun som står långt från arbetsmarknaden och som är i behov av vägledning, råd och stöd för att komma vidare. 1 gruppen ingår en tjänsteman från Försäkringskringskassan resp. Arbetsförmedlingen, Mötesplatsens arbetskonsulent, en socialsekreterare från kommunens Arbete & försörjningsenhet, samt studie- och yrkesvägledare från CAS. Mål 2010 * Gemensamma handlingsplaner omfattande flera myndigheter för minst 60 personer årligen med i genomsnitt ett års deltagandetid * 75% ska under genomgå kompetenshöjande insats eller arbetsträning * 50% i del- eller helförsörjning efter i genomsnitt ett års deltagande Måluppfyllelse Samordnaren har inte redovisat någon måluppfyllelse från arbetet under hösten 2010 i den verksamhetsrapport som lämnats in till styrelsen. Hela redovisningen finns att läsa i Bilaga 1. Arbetet medlinom Resursgruppen upphörde Vågen Vågen är ett samarbete mellan Socialkontoret, Värmdö kommun och Gustavsbergs Vårdcentral. Syftet är att skapa en flexibel intensivinsats tör unga vuxna mellan ar som har problem med sysselsättning, ekonomi och social samvaro samt har svårt att hitta en fungerande struk u i vardagen. Dessa problem är ofta kombinerade med olika rädslor, ångest och nedstämdhet. Ungdomarna lever i allmänhet isolerade liv i sina hem, s.k hemmasittare och har därför svårt att tillgodogöra sig de stödinsatser som samhället har möjlighet att erbjuda. Mål 2010 Mål för deltagarna är att de ska komma i arbete eller studier samt må bättre efter deltagande i verksamheten. 1. Verksan±eten ska omfatta minst 20 deltagare / år, ca. 10 personer samtidigt. 2. Medeltiden för insatsen är 6 månader, kan variera i särskilda fall. 7

148 3. Minst 60% av deltagarna ska vara i arbete, studier, praktik eller arbetsträning efter insats. 4. Minst 80% av deltagarna anser att deras hälsa har förbättrats (självupplevd hälsa eni. skattningsskalor och enkät). Måluppfyllelse Individuella mål Mål 1. Verksamheten ska omfatta minst 20 deltagare / år, ca. 10 personer samtidigt. Måluppfyllelse: 14 st deltagare är aktuella på Vågen under 2010 (9 män och 5 kvinnor) Maximalt antal deltagare vid samma tillfälle har varit 9 st. Mål 2 Medeltiden för insatsen är 6 månader, kan variera i särskilda fall. Måluppfyllelse: 6 st deltagare har avslutats på Vågen under Ytterligare två är i avslutningsskede i december De ungdomar som avslutat sin insats på Vågen under 2010 har en genomsnittlig insatstid på 6,8 månader. Mål 3. Minst 60 % av deltagarna är i arbete, studier, praktik, arbetsträning efter insats. Måluppfyllelse: Av de deltagare som avslutas på Vågen under 2010 har 1 person fått jobb med lönebidrag 1 person påbörjat studier på CAS 2 personer fått fortsatta insatser via projekt KomAn 1 person har överförts till psykiatrin 1 person andra insatser inom kommunen 67% av de ungdomar som avslutats har kommit igång med sysselsättning alternativt fått anpassat stöd pg a varaktigt funktionshinder (projekt KomAn) föj att finna lämplig sysselsättning. Mål 4. Minst 80% av deltagarna anser att deras hälsa har förbättrats (självupplevd hälsa enligt skattningsskalor och enkät). Måluppfyllelse: Går ej att utvärdera. Utförlig redovisning finns i Bilaga 2. Kommentar: Samarbetet mellan landstingets och kommunens personal i intensivinsatsen på Vågen ger resultat och visar på god måluppfyllelse. Mål 1 är delvis uppfyllt, mål 2 och 3 är uppfyllda. Mål 4 kan ej utvärderas enligt redovisningen, utvecklingsarbete pågår. Redovisningen för Vågens verksamhets presenteras i sin helhet i Bilaga 2.

149 4. Resultat 2010 sammanfattning Sammanfattningsvis har Samordningsförbundet i Värmdö uppnått följande resultat under verksamhetsår Resursgruppens arbete på Mötespiatsen har avslutats Samarbetet mellan kommunens och landstingets personal i Vågens verksamhet för unga vuxna visar på god måluppfyllelse. Av fyra mål är tva uppfyllda, ett delvis uppfyllt och ett går ej att utvärdera. Ett nytt projekt Gränslöst har förarbetats under hösten på uppdrag från styrelsen och planeras starta upp under våren Detta projekt sker i samverkan och samarbete med Samordningsförbundet i Nacka Samverkan med övriga förbund i Södertörn har förstärkts genom seminarier och nätverksmöten för både samordnare och styrelseledamöter. De administrativa rutinerna har förtydligats och förbättrats under året. Ekonomiskt utfall Arets resultat för Samordningsförbundet i Värmdö blev minus Ekonomisk redovisning For verksamhetsår 2010 hade Samordningsförbundet en budget pa 2 milj. kronor som är bidrag från parterna och ett ingående balanserat överskott från 2009 med kronor. Disponibla medel har således uppgått till drygt 2,5 milj. kronor. Kostnaderna för verksamhet under 2010 uppgår totalt till kronor vilket innebär att samordningsförbundet redovisar minus med vid årsskiftet. Tillsammans med det från 2009 balanserade överskottet har Samordningsförbundet ett eget kapital med vid årsskiftet. Avvikelserna från planerad budget för ar 2010 beror på avvikelser i kostnader för projektverksamiiet och revisionskostnader.

150 5.1 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter Varav Medlemsbidrag Not 1 Övriga intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Varav Administrativa kostnader Not 3 Insatser/utvecklingsarbete Not 4 Verksamhetens resultat Finansiella poster Varav Räntekostnader ÅRETS RESULTAT ~ BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Övriga fordringar Bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Sociala avgifter Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Summa eget kapital och skulder Not 5 Not 6 Not 7 Not lo

151 5.3 NOTER RESULTATRÄKNING Not 1 Medlemsbidrag Bidrag Försäkringskassan/Länsarbetsnämnden Bidrag Värmdö kommun Bidrag Stockholms läns landsting Not 2 Övriga intäkter Värmdö kommun, del av kostnad avs kv för Vågen. Kostnaden avräknad i bokslut 2009 Not 3 Administrativa kostnader Styrelse ( avser styrelsekostnader för 2009) Revision ( avser revisionskostnader för 2009) Tjänsteman/kansli inkl. Ekonomistöd Ovrigt Lokalkostnad kansli Resekostnad Utbildning, konferens Facklitteratur Not 4 Insatser/utvecklingsarbete Projekt Mötesplats Aktivitet: Personalkostnad Kontorsplats/lokal Projekt Vågen Aktivitet: Personalkostnad Kontorspiats/lokal Kontorskostnad Aktivitetskostnad Projekt GAS

152 BALANSRÄKNING Not 5 Övriga fordringar Kundfordringar Moms avs Not 6 Eget kapital Ingående balans eget kapital Årets resultat Utgående balans eget kapital Not 7 Leverantörsskulder Stockholms läns sjukvårdsområde Entré & Reklammattan AB IKEA Försäkringskassan, revision 2009 Värmdö kommun Not 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Ernst & Young, upplupen kostnad avs revision KASSAFLÖDESANALYS Den löpande verksamheten Årets resultat Kassaflöde från den löpande verksamhetn före förändringar av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

153 6. Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning i tillämpliga delar. 7. Styrelsens beslut Samordningsföbundet i Värmdö överlämnar årsredovisningen samt revisorernas granskningsrapport och revisonsberättelse för 2010 till förbundsmedlemjnarna. Förbundsmedlemmarna ska var för sig pröva frågan om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. Jag/Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat, kostnader och förbundets ekonomiska ställning Stefan ozzi (KD ordförande Elisabeth Dingertz (M) v.ordförande Värmdö kommun Stockholms läns landsting Lolo Hultsten Sandberg, ledamot Arbetsförmedlingen Lennart Jäderqvist, ledamot Försälcringskassan Monica Lindberg, ersättare(j Arbetsförmedlingen VARMDÖ KOMMUN X Arbetsförmedlingen F brsäkt~ngska~san JJLL stockhoins lans landsting VärmSam ägs och finansieras gemensamt av Värmdö kom,nun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Stockholms läns landsting. 13

154

155 Bilaga 1 Verksamhetsrapport för Resursgruppen Resursgruppen var en verksamhet som startades på Mötesplatsen med anledning av att det fanns behov av att med gemensamma insatser stödja personer som stod långt från arbetsmarknaden till en egen försörjning. Socialkontoret hade huvudansvar för verksamheten Representanterna i resursgruppen var personal från: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, CAS arbetsmarknadsgrupp, Socialkontoret - Arbete och Försörjning och Arbetskonsulent. Socialkontorets arbetskonsulent hade huvudansvaret för att samordna insatserna i Resursgruppen. Personer som remitterats till resursgruppen var de som stod långt ifrån arbetsmarknaden och där bedömning gjorts att gemensamma insatser var nödvändiga för att finna vägar mot egen försörjning. Merparten av de som var aktuella för insatser hos resursgruppen, var aktuella hos två eller fler av de olika myndigheterna. Hos de flesta av de inremitterade klienterna hade insatser redan prövats hos respektive myndighet utan att målet till självförsörjning uppnåtts. Resursgruppen har arbetat med 30 klienter. Efter inremittering till resursgruppen och runda bords samtal, beslutades vilken av myndigheterna som hade huvudansvaret och vem som träffade klienten initialt. Utifrån klientens behov var det den myndighet som hade rätt resurser för klienten som arbetade för den eventuella utgången till egen försörjning. Arbetskonsulenten arbetade med fördjupade samtal och utredde vilken insats som bedömdes lämplig. Resursgruppen har använt sig av insatser inom Af, såsom arbetspsykolog m m eller arbetsträning/praktik i syfte att utreda arbetsförmåga och för att klienten skulle kunna öka sina möjligheter till arbete eller studier. Resursgruppen har även använt insatser inom kommunen där det varit möjligt. Resursgruppen arbetade fram riktlinjer för arbetet med klienter och för att hitta vägar till en bra samverkan och samarbete kring klienten. Det fanns svårigheter att hitta tid för den extra arbetsbelastning som resursgruppens arbete innebar för representanterna i gruppen. En del omsättning av personal inom resursgruppen påverkade arbetet. Då det inte var möjligt att upprätthålla någon kontinuitet i arbetet ledde det till att inremitteringarna minskade. Försäkringskassan har varit med på en del möten men valt att inte remittera in klienter. Kommunen har haft problem med tillsättning av Arbetskonsulent. Den person som skulle starta i augusti 2009 blev tyvärr sjuk innan arbetet kunde börja, och i september/oktober kunde en vikarie tillsättas där intentionen var att den personen endast skulle arbeta under en begränsad tid. Under perioden oktober 2009 to m augusti 2010 arbetade den vikarierande arbetskonsulenten för att komma igång med det planerade arbetet. Det fanns 30 klienter i olika skeden inom resursgruppen. Arbetskonsulenten arbetade med arbetsträning och praktik för personerna fram till sommaren 2010, då den vikarierande Arbetskonsulenten slutade och än en gång blev gruppens arbete satt på sparlåga. Ett beslut fattades hos socialkontoret att en arbetskonsulent skulle anställas. Tyvärr stoppades rekryteringen på grund av besparingsskäl. Under ytterligare en tid försökte samordnaren för Mötesplatsen att upprätthålla arbetet men p g a tidsbrist var det inte en bra lösning. Från den 1 december 2010 kan konstateras att resursgruppens möjlighet till fortsatt arbete var slut i och med att rekrytering inte kunde genomföras. 15

156 En verksamhet som resursgruppen har stort behov av kontinuitet och kan inte fungera utan att en person har huvudansvaret för att samordna gruppens arbete. Då det inte fanns personella resurser att upprätthålla samordningen i resursgruppen återgick ansvaret för inremitterade personer till respektive myndighet och arbetet med återgång till egen försörjning fick göras där. Behovet av att arbeta med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och egen försörjning finns kvar. För dessa personer är samverkan i någon form den bästa lösningen för att kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden. Behov finns att arbeta vidare på att hitta en bättre metod än den vi har provat i resursgnippen, där det finns möjlighet att frigöra tid från linjearbetet och att även Landstingets resurser kan finnas med. Eva Barnes Sundqvist

157 Bilaga 2 Underlag för Årsrapport Vågen Beskrivning av Vågen Vågen är ett samarbete mellan Socialkontoret, Värmdö kommun och Gustavsbergs Vårdcentral. Syftet är att skapa en flexibel intensivinsats för unga vuxna mellan år som har problem med sysselsättning, ekonomi och social samvaro samt har svårt att hitta en fungerande struktur i vardagen. Dessa problem är ofta kombinerade med olika rädslor, ångest och nedstämdhet. Ungdomarna lever i allmänhet isolerade liv i sina hem, s.k. hemmasittare, och har därför svart att tillgodogöra sig de stödinsatser som samhället har möjlighet att erbjuda. 1 Vågen arbetas det såväl med psykiska som psykosociala problem. Syftet är att utveckla metoder för att möta denna grupp i gränsland mellan socialtjänst och psykiatri samt att samordna vården kring den enskilda ungdomen. Den övergripande målsättningen är att hjälpa ungdomen mot ett mindre isolerat liv som ökar förutsättningen för ett aktivt deltagande i samhället, inkluderande sysselsättning och bättre psykisk hälsa. Kontakten med ungdomen inleds med kartläggning och bedömning av psykolog. Detta arbete utmynnar i en konkret handlingsplan med mål och planerade insatser, som ungdomen får hjälp att följa av coach och psykolog. Utifrån ungdomens specifika behov upprättas samarbete med relevanta parter, till exempel vuxenutbildning, Arbetsförmedling och Socialtjänst. 1.1 Mål a. Individuella mål för deltagarna Verksamheten har som mål att deltagarna ska komma i sysselsättning (arbete, studier eller praktik/arbetsträning) samt utveckla bättre psykisk hälsa och höja den upplevda livskvaliteten. 1. Insatsen ska omfatta minst 15 deltagare under år 2011 med upp till 10 personer samtidigt. 1 takt med att verksamheten utvecklas kan antalet ungdomar per år uppnå En riktlinje för insatslängd är 6-12 månader men tiden kan vara både längre och kortare. 3. Minst 60 procent av deltagarna är i arbete, studier, praktik, arbetsträning efter insats. 4. Minst 80 procent av deltagarna anser att deras hälsa har förbättrats (självupplevd hälsa enligt skattningsskalor och enkät). b. Strukturföräncirande mål Skapa en insats för utsatta unga vuxna som har större behov av täta kontakter och aktivitetsstöd än första linjen kan tillgodose och där varken socialtjänsten, den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin eller vuxenpsykiatrin av olika anledningar kunnat hjälpa. 1.2 Processbeskrivning Kontakt mäd Vågen kan ske genom o Skolans ungdomsuppföljning o Socialtjänsten (alla enheter på socialkontoret) 17

158 o Primärvården o Den specialiserade psykiatrin o Anhörig eller annan orolig närstående, o Ungdomen själv. Samtycke skrivs på av den enskilde eller en anhörig om personen är under 18 år. Detta skickas tillsammans med en skriftlig remiss till Vågen. Regelbundna remissmöten hålls på Vågen där ställning tas till huruvida ungdomen ingår i målgruppen, huruvida ungdomen har möjlighet att tillgodogöra sig andra insatser i första hand och till hur möjligheten att ta emot en ny ungdom i Vågen ser ut för närvarande. Kompletterande information samlas in för att bedöma ungdomens vårdbehov samt för att prioritera bland ärenden. Informationsmöte med ungdom (tillsammans med ev remittent), coach och psykolog. Beslut om fortsatt kartläggning och bedömning. Omfattande kartläggning och psykologisk bedömning inleds. Här ingår insamling av tidigare utredningar, intervjuer, psykiatrisk diagnostik, skattningsformulär och vid behov samtal med vårdnadshavare. Om det framkommer under bedömning att ungdomen behöver andra insatser än Vågen kan erbjuda ligger det i Vågens uppdrag att hjälpa ungdomen till dessa insatser. Kartläggnings- och bedömningsfasen utmynnar i en konkret handlingsplan som utgörs av individspecifika mål och delmål samt planeiing av insatser. Insatser kan innefatta bland annat neuropsykologisk utredning, färdighetsträning ochleller kognitiv beteendeterapi. Uppföljning sker med relevanta parter, så som föräldrar eller handläggare inom socialtjänsten, utifrån vad som specificeras i handlingsplanen. o Handlingsplanen innefattar även en plan för utsluss från Vågen. Under utslussfasen ligger fokus på att ytterligare stötta ungdomen till ökad självständighet, att belysa ungdomens fortsatta behov samt att etablera kontakter till andra instanser vid behov. Vågens ärenden diskuteras på veckovisa teammöten. På dessa möten deltar alltid behandlande personal på Vågen. Varannan vecka deltar coachernas personalansvariga chef/ei och sedan våren 2010 även enhetschef för psykologerna. Tillsammans uppstår då en bredd kring insikten i Värmdö kommuns/landstingets olika verksamheter för målgruppen vilket ytterligare bidrar till samarbete och överbryggar eventuella organisatoriska hinder för smidig ärendehantering 1.3 Arbetsmetod På Vågen arbetar två kommunanställda ungdomscoacher på heltid samt två legitimerade psykologer på haivtid. Båda psykologerna har grundläggande KBT-utbildning. KBT är en behandlingsmetod med sina rötter i inlärningsteori, och förkortningen står för Kognitiv (våra tankar, hur vi processar/tolkar/lagrar information etc) Beteende (vad vi gör) Terapi. 1 arbetet med ungdomarna på Vågen ligger fokus på observerbara beteenden, eftersom dessa har bäst 18

159 förutsättningar för att kunna mätas och behandlas. Alla insatser på Vågen tas fram och planeras utifrån s.k. Tillämpad Beteendeanalys (TBA). Detta innebär att man försöker första ungdomens olika beteenden utifrån vad som utlöser dem, vilken funktion de fyller för ungdomen och vad konsekvenserna av beteendet blir på kort och lång sikt. Utifrån dessa analyser tas insatser fram för att hjälpa ungdomen till nya och långsiktigt hållbara beteenden och vanor. 1 de fall då ungdomen behöver individuell psykologisk behandling eftersträvas att använda evidensbaserade behandlingsmetoder. Coacherna arbetar utifrån en strävan efter flexibilitet när det gäller att möta ungdomarnas individuella behov, med utgångspunkt i de mål och tillvägagångssätt som tas fram i ungdomens handlingsplan. Coacherna har varierande arbetstider för att i största möjliga mån kunna vara med och stötta i de sammanhang där ungdomen behöver det. Vid behov hämtar och lämnar coacherna ungdomar i hemmet. De ansvarar också för att aktiviteter anordnas på Vågen som syftar till bland annat social och praktisk färdighetsträning, att höja ungdomens vardagliga aktivitetsnivå och att stabilisera ungdomens dygnsrytm. De fungerar som en vuxen stödperson för ungdomen i de steg som behöver tas mot ökad självständighet och kommande jobb/studier. Deras umgänge med ungdomarna ger viktiga observationer och kunskap för bedömningen av ungdomens problematik. 1.4 Ansvarsfördelning på Vågen Psykologer Psykologerna har det övergripande behandlingsansvaret för ungdomarna på Vågen. Med detta följer att lägga upp handlingsplaner och att arbetsleda coacherna i att följa/utföra delar av planerna. För bästa möjliga behandlingsutfall ska all aktivitet som Vagen erbjuder ungdomarna ligga i linje med den handlingsplan som är upprättad. Psykologerna ansvarar därför för att tillsammans med coacherna planera vilka aktiviteter som är de bäst lämpade för en enskild ungdom. Coacher Coacherna har det övergripande ansvaret för att handlingsplaner följs i praktiken och att aktiviteter med enskilda ungdomar sker i enlighet med handlingsplanen. Vid oklarheter kring handlingsplan ansvarar coacherna för att kontakta psykolog för klargörande. Coacherna har det övergripande ansvaret för Vågens lokaler vilket innebär att se till att dessa är representativa och fungerande i det dagliga arbetet. 2. Samverkan mellan olika parter Ett viktigt syfte med Vågen är att utveckla metoder för att möta unga vuxna som befinner sig i gränslandet mellan socialtjänst och psykiatri och som av olika anledningar lever isolerade i sina hem. För att kunna hjälpa dessa unga vuxna är samverkan mellan olika instanser och myndigheter avgörande. 2.1 Vågens främsta samverkanspartners Centrum för Arbete och Studier (CAS), Värmdö kommun WO och WO Vuxen, Värmdö Kommun Arbetsförmedlingen Nacka Värmdö 19

160 Hamnen, första linjens barn- och ungdomspsykiatri Gustavsbergs Vårdcentral Carema Hjärnhälsan vuxenpsykiatrin Barn och ungdomspsykiatrin Försäkringskassan 2.2 Exempel på samverkan Nedan beskrivs några exempel på olika samverkansformer som utarbetats mellan Vagen och andra verksamheter/myndigheter. CAS: För att hjälpa Vågens ungdomar till praktik och studier utifrån de specifika behov de har, är kompetensen som finns på CAS i form av studie- och yrkesvägledare och praktiksamordnare avgörande för en lyckad insats. Personal fran Vagen och CAS har träffats i syfte att komma överens om ett sätt för Vågens ungdomar att få den hjälp de behöver på ett effektivt sätt. En skriftlig rutin för samarbetet har tagits fram. Personal på CAS och Vågen har frekvent kommunikation via mail och telefon vilket möjliggör för snabba uppföljningar och uppdateringar i det gemensamma arbetet kring ungdomarna. WO: Många av de ungdomar som initieras i Vågen kommer på remiss från Arbete och Försörjning eller Ungdomsgruppen inom Värmdö konmiun. En aktuell handläggare är ofta med vid inledande informationsmöten kring ungdomen, och likaså vid återkoppling av handlingspian. 1 vissa ärenden är handläggarens roll mycket stor, då ekonomiskt bistånd kan kopplas till närvaro i Vågen och fungera som direkt belöningssystem. Cheferna för Arbete och Försorjning och Ungdomsgruppen deltar i möten på Vagen varannan vecka för att få information om hur arbetet fortskrider samt för att kunna ta upp nya ärenden som kan bli aktuella för Vågen. Arbetsförmedlingen: För att förenkla samverkan med Arbetsförmedlingen (AF) har Vågen specifik kontakt med en handläggare som arbetar med arbetslösa unga vuxna. Tillsammans diskuterar vi ärenden och lägger upp planer utifrån ungdomens specifika behov, t ex lönebidrag, nystartsjobb. Caremalljärnhälsan: Vågens samarbete med Carema Hjärnhälsan är av stor vikt, då det ofta framkommer att de unga vuxna som kommer till Vågen har svår psykiatrisk problematik som inte tidigare upptäckts. Detta innebär att ungdomens vårdbehov inte kan tillgodoses på Vågen. Vågen får aldrig förespegla medicinsk säkerhet för sina deltagare. På grund av den komplexa och ofta outredda målgrupp som Vågen arbetar med är tydlighet i ansvarsfördelning i förhållande till psykiatrin avgörande för ungdomens säkerhet. Ett skriftligt samverkansdokument har sammanställts och skrivits under av båda parter för att, i varje enskilt fall, underlätta för en sammanhållen vårdkedja och fungerande kommunikation. Gustavsbergs Vårdcentral (WC): Vid kartläggning och bedömning inför inträde i Vågen genomgår ungomen en hälsokontroll av läkare på Gustavsbergs VC. Vågen samarbetar i vissa fall även med Gustavsbergs VC när det gäller behandling, till exempel KBT-behandling i grupp eller kurs i Basal kroppskännedom som hålls av sjukgymnast.

161 Vågen i sig utgör en verksamhet som samordnar övriga aktörer för den enskilda patienten. Vågen är ett samarbetsprojekt med två huvudmän vilket redan det innebär ett gränsöverskridande där resurser synkroniseras på ett ubikt sätt för patienten. 3. Måluppfyllelse för Vågens verksamhet Individuella mål 1. Insatsen ska omfatta minst 15 deltagare under år 2011 med upp till 10 personer samtidigt. 1 takt med att verksamheten utvecklas kan antalet ungdomar per år uppnå 20. Måluppfyllelse: 14 st deltagare är aktuella på Vågen under 2010 (Av dessa är 9 män och 5 kvinnor) Maximalt antal deltagare vid samma tillfälle har varit 9 st. 2. En rikilinje för insatslängd är 6-12 månader men tiden kan vara både längre och kortare. Måluppfyllelse: 6 st deltagare har avslutats på Vågen under Ytterligare två är i avslutningsskede i december De ungdomar som avslutat sin insats på Vågen under 2010 har en genomsnittlig insatstid på 6,8 månader. 3. Minst 60 procent av deltagarna är i arbete, studier, praktik, arbetsträning efter insats. Måluppfyllelse: Av de deltagare som avslutas på Vågen under 2010 har 1 person fått jobb med lönebidrag 1 person påbörjat studier på CAS 2 personer fått fortsatta insatser via KomAn 1 person har överförts till psykiatrin 1 person andra insatser inom kommunen 67% av de ungdomar som avslutats har kommit igång med sysselsättning alternativt fått anpassat stöd pg a funktionshinder (KomAn) för att finna lämplig sysselsättning. 4. Minst 80 procent av deltagarna anser att deras hälsa harförbättrats (självupplevd hälsa enligt skattningsskalor och enkät). Måluppfyllelse: Går ej att utvärdera. Av de ungdomar som avslutats på Vågen har enbart tre ungdomar på ett tydligt sätt fyllt i skattningsskalor för utvärdering av insatsen. Dessa är samtliga mycket nöjda med sin insats på Vågen och rapporterar ökad livskvalitet och tilltro till sin förmåga att finna och vidmakthålla jobb. Två av dessa har under sin insats fått hjälp till eget boende och de rapporterar minskad nedstämdhet och ångest. Övriga tre ungdomar som avslutats har av olika skäl inte fyllt i skattningsskalor föreoch efter insats. 1 ett fall handlar detta om en ungdom som överfördes till psykiatrin för vidare bedömning och behandling. 1 ett annat fall handlar detta om en ungdom med gravt funktionshinder och en oförmåga att svara på frågor i frågeformulär, och i ett 21

162 tredje fall handlar det om en ungdom som självmant valde att avsluta insatsen på Vågen efter kort tid då hon fick hjälp till kontakt med studie- och yrkesvägledare på CAS. Kommentaer Under första delen av 2010 har man pa Vågen arbetat för att ta fram bra och enhetliga utvärderingsformulär samt skapa rutiner för användandet av dessa. För de ungdomar som påbörjade sin insats i slutet av 2009 eller i början av 2010 är det därför svårt att utvärdera skillnader i ungdomens mående före och efter insats. För att kompensera för detta, och för att få in mer kvalitativ information, har en enkät tagits fram för utvärdering av självupplevd hälsa och livskvalitet vid avslutad insats. Denna har lämnats ut till de ungdomar som avslutades på Vågen under vintern På Vågen har vi sett att det kan finnas vissa svårigheter med en målformuleringen som innefattar just upplevd hälsa som mått för lyckad insats. De flesta av ungdomarna som Vågen arbetar med ägnar mycket tid och energi åt att undvika obehagliga känslor så som ångest och stress. Att sitta framför datorn och att vända på dygnet kan fylla just en sådan funktion. När ungdomarna sedan hjälps till en högre aktivitetsnivå och sysselsättning, kan detta ibland hänga samman med ökad upplevelse av stress och oro. Det är av vikt att notera att dessa känslor inte behöver vara farliga eller av ondo, utan att de är en naturlig initial reaktion på förändrade beteendemönster. Att leva livet fullt ut kan innebära en del svåra upplevelser, vilket Vågen strävar efter att förbereda ungdomarna inför, inte att slippa. Om en ungdom således skulle skatta delvis sämre mående i ett formulär, kan detta bero på stora postivita beteendeförändringar. 3.2 Strukturförändrande mål Målet är att skapa en ny form av insats för utsatta unga vuxna som har större behov av täta kontakter och aktivitetsstöd än första linjen kan tillgodose och där varken socialtjänsten, den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin eller vuxenpsykiatrin av olika anledningar kunnat hjalpa. Vågen har utvecklats till en verksamhet som på flera satt kan sagas uppfylla detta mal. En viktig utgångspunkt för Vågen som möjliggör arbete med den aktuella målgruppen är flexibilitet i arbetstider, arbetsplatser och mötesformer. Detta möjliggör för Vågenpersonal att kunna möta varje ungdoms specifika behov. Vi arbetar aktivt för att utveckla och upprätthålla samarbetsformer med psykiatrin, socialtjänsten, vuxenutbildningen och arbetsförmedlingen för att underlätta för ungdomen att komma tillrätta i samhället. Vi arbetar även för att i allt större utsträckning erbjuda dagliga aktiviteter på Vågen både i motivationshöj ande syfte och för att möjliggöra social och praktisk färdighetsträning. För att stötta ungdomarna till ökad aktivitet och delaktighet i samhället planerar vi veckorna tillsammans med dem och vid behov kan vi hämta dem i hemmet. Om samverkan och samarbete 1 en verksamhet som Vågen, med samlokalisering av personal från kommun och landsting, övergår samverkan till att vara samarbete och bakas in i rutiner och arbetssätt. Det underlättar och möjliggör för helhetsperspektiv på ungdomen i sin livssituation och gör det praktiskt möjligt att hitta och få tillstånd konkreta lösningar oavsett pengapåse. Vi har här funnit stora vinster av att i ett konkret och direkt arbete samverka mellan Stockholms läns landsting och Värmdö kommun. Vi har minskat avståndet och ökat kunskap och förståelse för de olika kompetenser vi besitter, vilket gagnar dem som behöver vår hjälp. Vi har ett gemensamt uppdrag. Den samlade kompetensen som används i bedömning och behandling ger en träffsäkrare hjälp till den enskilde.vid samarbete kommun och landsting kring en ung vuxen 22

163 med psykosociala svårigheter möjliggörs det psykologiska behandlingsarbetet genom kommunens stödjande resurser, här i form av ungdomscoacher. En vanlig erfarenhet från Vårdcentralen är att ungdomen kanske kommer för bedömning men sedan inte kan ta sig tillbaka till det andra samtalet och därför blir utan adekvat vård. Vid gemensam styrning av resurserna som möjliggörs vid samlokalisering och samplanering överbryggas denna svårighet och olika insatser får möjlighet att komma till sin rätt för ungdomen ifråga. Detta möjliggör helhetssyn även i praktiken. Genom samlokalisering och samarbete i enskilda ärenden och i behandlingsgrupper över landsting och kommungränserna som på Vågen lär vi känna respektive huvudman på ett betydligt bättre sätt. Den kunskapen sprider sig och kommer än fler till del. 3.3 Sammanfattning måluppfyllelse Vågen saknar en deltagare för att helt kunna sägas ha nått måluppfyllelse gällande deltagarantal för När det gäller hur många deltagare som är aktuella vid samma tidpunkt har målet uppnåtts, även om deltagarantalet varierar under året. Likaså kan sägas om genomsnittstiden för insatserna. 4 av 6 avslutade insatser har lett till någon form av sysselsättning (jobb, praktik, arbetsträning eller studier) och även i de fall där insatsen inte direkt har lett till sysselsättning kan Vågens insats sannolikt sägas ha bidragit till att hjälpa ungdomen till rätt hjälp att komma vidare, dvs öka förutsättningarna för sysselsättning längre fram. De ungdomar som svarat på frågor i enkät är samtliga positiva till insatsen de fått och skulle rekommendera den till andra i samma situation. När det gäller utvärdering av skillnad i maende före och efter insats är detta något som behöver utvecklas ytterligare under Det har varit en stor uppgift för teamet att starta verksamheten på Vågen och att komma fram till gemensam verksamhetskultui med rutiner och arbetssätt kring ungdomsverksamhet, dokumentation och utvärdering. Personalen kommer från olika moderorganisationer som delvis lyder under olika lagstiftning. Vågens strävan är att så långt det är möjligt vara följsam i det enskilda ärendet och samtidigt erbjuda den vård som evidens inom området föreslår. Strävan att sa långt det är möjligt arbeta evidensbaserat handlar i stor utsträckning om att skapa struktur och rutiner för sitt arbete. Det innebär att följa procedurer och överenskomna tillvägagångssätt även i stunder när den enskilda behandlaren hellre gör efter eget huvud. Detta är ett synsätt man växer in i och som psykologerna har med sig från sin utbildning, tidigare arbetsplatser och verksamhet vid Gustravsbergs Vårdcentral. För coacherna är arbetssättet delvis nytt och de har handletts av psykologerna kring vikten av följsamhet till behandlingsplaner och dokumentationsrutiner. implementering av nya arbetssätt tar tid och på Vågen har detta påbörjats på ett bra sätt och håller fortsatt på att utvecklas. 3.4 Utvecklingsbeho under 2011 Mer standardiserade utvärderingsmetoder, samt att se över och föreslå mer relevanta och specifika målkriterier. Fortsatt utveckling av samverkansformer och följsamhet till rutiner Fortsatt utveckling mot dagliga aktiviteter på Vågen för att kunna öka antalet deltagare

164

165 Revlslonsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna April 2011 Samordninqsförbundet Värmdö Årlig granskning r iii ERNST& YOUNG Quality In Everything We Do

166 1i ERNST& YOUNG Qualityln Everything We Do Innehåll Missivskrivelse 2 1. Granskning av Samordningsförbundet i Värmdö Inledning Granskningen utgångspunkter 3 2. Granskning av årsredovisningen 4 3. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Stödja samverkan mellan samverkansparterna Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som syftar till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Bedömning 7

167 11 ERNST& YOUNG Quality In Everything We Do Missivskrivelse Revisorerna i Samordningsförbundet i Värmdö Vår granskning har genomförts som underlag för er ansvarsprövning av Samordningsför bundet Värmdö år Vi har i denna rapport sammanfattat iakttagelser från granskningen av årsbokslutet och årsredovisningen för förbundet. Det har inte framkommit några väsentliga noteringar som påverkar vår bedömning av att resultat och ställning ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning för året Vissa utvecklingsområden har dock identifierats. Granskningen har genomförts i enlighet med fastställd revisionsplan för Med vänlig h;ls>~ der Per Tegnér Kopia: Förbundets styrelse

168 III ERNST& YOUNG Quality In Everything We Do 1. Granskning av Samordningsförbundet i Värmdö 1.1. Inledning Samordningsförbundet Värmdö granskas av revisorer utsedda av förbundets medlemmar. Granskningen sker i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisorerna har upphandlat Ernst & Young AB (Ernst & Young) som sakkunnigt biträde för åren Tidigare under 2010 har Ernst & Young avlämnat en revisionsrapport avseende delårs bokslutet 2010 i enlighet med revisorernas revisionsplan Granskningen utgångspunkter Denna rapport syftar till att kortfattat sammanfatta resultatet av granskningen av årsbokslutet och årsredovisningen, samt att ge revisorerna ytterligare information och underlag inför an svarsprövningen av förbundets styrelse. Enligt 7 i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser har samordningsförbun den till uppgift att: Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Stödja samverkan mellan samverkansparterna Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliter ingsinsatser och som syftar till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Det är styrelsens ansvar att säkerställa att förbundets verksamhet ryms inom och stödjer punkterna i 7. Vid revisionen av samordningsförbunden skall bestämmelserna i 9 kap 4-18 i kommunallagen tillämpas. Det innebär bi.a. att revisorerna skall pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig.

169 ii ERNST& YOUNG Quality In Everything We Do 2. Granskning av årsredovisningen Vi har granskat förbundets resultat och ställning för räkenskapsåret Granskningen har inte föranlett några väsentliga anmärkningar. Bokslutet är väl dokumenterat. Förbundet har under 2010 nyttjat de medel som erhållits från medlemmarna och redovisar ett underskott om 133 tkr. Från 2009 finns eget kapital kvar om 449 tkr. Tillgångarna uppgår totalt till 1190 tkr varav tkr avser medel på bankkonto. 142 tkr avser fordringar. Tillgångarna är avstämda mot underlag utan anmärkning. Skulderna uppgår till 742 tkr varav 689 tkr avser leverantörsskulder. Av dessa avser 609 tkr skulder till Värmdö kommun och 64 tkr skulder till Stockholms läns sjukvårdsområde. Granskning av skulderna har skett mot underlag utan anmärkning. Sammanfattningsvis bedömer vi att förbundets resultat och ställning enligt årsredovisningen är rättvisande för år 2010.

170 III ERNST& YOUNG Quality In Everything We Do 3. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 3.1. Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Iverksamhetsplanen för 2010 anges att förbundets huvuduppdrag är att fullfölja och utveckla det som påbörjades verksamhetsplanen framgår inga förbundsövergripande mål. Styrelsen har fastställt insatsspecifika mål för varje verksamhet i för överenskommna avtal Mötesplats Värmdö: Gemensamma handlingsplaner omfattande flera myndigheter för minst 60 personer årligen med i genomsnitt ett års deltagaridetid 75 % ska under genomgå kompetenshöjande insats eller arbetsträning 50 ~ i del- eller helförsörjning efter i genomsnitt ett års deltagande Vågen: Verksamheten ska omfatta minst 20 deltagare/år, ca.10 personer samtidigt. Medeltiden för insatsen är 6 månader, kan variera i särskilda fall. Minst 60 % av deltagarna ska vara i arbete, studier, praktik eller arbetsträning efter insats. Minst 80 % av deltagarna anser att deras hälsa har förbättrats (självupplevd hälsa enl. skattningsskalor och enkät). Enligt årsredovisningen har ett förarbete skett under 2010 vilket har lett till att ett nytt projekt planeras för Projektet ska heta Gränslöst och ska ske i samverkan med Samord ningsförbundet i Nacka Stödja samverkan mellan samverkansparterna Arbetet med all stödja samverkan mellan parterna sker främst inom ramarna för de insatser som finansieras. På grund av att förbundet är förhållandevis litet avsätts inga medel för in satser för all stödja samverkan som inte är riktade till en specifik målgrupp. Samtal förs för närvarande om en sammanslagning med samordningsförbundet i Nacka Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabili teringsinsatser och som syftar till att dessa uppnår eller förbättra, sin förmåga att utföra förvärvsarbete Följande insatser har finansierats under 2010 Mötesplats Värmdö! Resursgruppen: Mötesplats Värmdö ska underlätta för arbetslösa och sjukskrivna personer att snabbt få sysselsättning och egen försörjning. Genom att olika myn digheters tjänstemän samverkar och bedriver sin verksamhet i gemensamma lokaler får be sökarna effektivare stöd. Förbundet finansierade en samordnare via kommunen för att starta upp Resursgruppen och en samordnare från försäkringskassan. En kontorslokal finansieras för samordnaren. Målet var en ny samarbetsmetod som tyvärr misslyckades.

171 ll ERNST& YOUNG Quality In Everything We Do Vågen: Vågen är ett samarbete mellan Socialkontoret i Värmdö kommun och Gustavsbergs Vårdcentral. Syftet är att skapa en flexibel intensivinsats för unga vuxna mellan år som har problem med sysselsättning, ekonomi och social samvaro samt har svårt att hitta en fun gerande struktur i vardagen Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Förbundet har en budget för 2010 som anger hur förbundets medel ska användas. Dock har den enligt årsredovisningen beslutats om av beredningsgruppen vid möte Den totala budgeten omfattar tkr vilket inkluderar överskottet från procent är för delat till styrning, samordning och utvärdering, 27 procent är fördelat till insatsen Mötesplats Värmdö och 60 procent till insatsen Vågen. Budgeten för 2010 beslutats av beredningsgruppen vilket inte är i enlighet med lagens krav. Enligt samordnaren har della ändrats inför Vidare har samordnaren under året arbetet med att förtydliga de olika gruppernas ansvar för att bl.a. förenkla arbetet och öka trovärdig heten i de beslut som fallas Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Måluppfyllelse redovisas i samband med del- och årsbokslut och redovisas separat för varje verksamhet. Styrelsen använder enligt årsredovisningen resultaten som vägledning och underlag för finansiering av pågående varksamheter och nya satsningar. Uppföljning av verksamheterna Mötesplats /resursgrupp och Vågen har genomförts vid två tillfällen, delårsrapport och årsredovisning. Insatsernas måluppfyllelse: Mötesplats Värmdö (Resursgruppen) Ingen måluppfyllelse finns redovisad i årsredovis ningen från arbetet under hösten Arbetet inom resursgruppen upphörde Vågen Mål Resultat Verksamheten ska omfatta minst 20 deltagare/år, ca.10 personer samtidigt. 14 st. deltagare har varit aktuella på Vågen under Som mest 9 personer samtidigt. Medeltiden för insatsen är 6 månader, kan variera i särskilda fall. 6 st. deltagare har avslutats på Vågen under De som avslutat sin insats har en genomsnittlig in satstid på 6,8 månader. Minst 60 % av deltagarna är i arbete, studier, praktik, arbetsträning efter insats, 67 procent av de som avslutats har kommit igång med sysselsättning alternativt fått anpassat stöd pga. funktionshinder. Minst 80 % av deltagarna anser att deras hälsa har förbättrats. Går enligt årsredovisningen inte att utvärdera. Anledningen till att målet inte går att utvärdera är all enbart tre ungdomar på ett tydligt sätt fyllt i skaftningsskalor för utvärdering av insatsen. Dessa är enligt verksamhetsrapporten mycket nöjda med Vågen och rapporterar ökad livskvalitet och tilltro till sin förmåga all finna och vidmakthålla jobb. Två av dessa har under sin insats fått hjälp till eget boende och de rapporterar minskad nedstämdhet och ångest.

172 LI ERNST& YOUNG Qualityln Everything We Do Övriga tre ungdomar som deltagit har av olika skäl inte fyllt i efter insats. skattningsskalor före- eller Ett viktigt arbete med Vågen är att utveckla metoder för att möta unga vuxna som befinner sig i gränslandet mellan socialtjänst och psykiatri och som av olika anledningar lever isole rade i sina hem. För detta har samverkansmetoder utvecklats med ett antal aktörer, ex empelvis: Gustavsbergs vårdcentral Centrum för Arbete och Studier (CAS), Värmdö kommun IFO och leo Vuxen, Värmdö Kommun Arbetsförmedlingen Nacka Värmdö 3.6. Bedömning Förbundet har beslutat om mål och riktlinjer för de insatser som finansieras. Dock saknas förbundsövergripande mål som ligger i linje med de krav som framgår av lagstiftningen. Vår bedömning är att styrelsen inte har beslutat om tydliga mål för den finansiella samordningen. Det är positivt att förbundet genom förarbeten agerar för all identifiera nya samverkanspro jekt. Vi bedömer all förbundet finansierar projekt som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde. 1 Mötesplatsens lokaler arbetar varje huvudman i sin ordinarie verksamhet. Det enda som anges gällande Resursgruppen är att de arbetat med 30 klienter under projeklliden. Dock har projektet inte redovisat resultat i förhållande till de övriga målen. Enligt verksamhetsrappor ten beror della på personalproblem Förbundet avslutade insatsen så fort det blev känt all samordnaren avslutade sitt uppdrag i förtid. Projektet Resursgruppen visar på brister i styrelsens förmåga all initiera och driva projekt. 1 styrelsens ansvar ingår all analysera risker, nytta och kostnader med insatser som förbundet planerar att finansiera. Det är styrelsens ansvar all säkerställa all relevant uppföljning kan genomföras så all projektens måluppfyllelse i förhållande till avtal kontinuerligt kan bedömas. Uppföljningen av Vågen visar på varierad måluppfyllelse. Aven här har det inte varit möjligt all utvärdera ett mål. Vår bedömning är all förbundet bör utveckla sina rutiner för uppföljning och utvärdering av kommande rehabiliteringsinsatser. Det är väsentligt att styrelsen formule rar mål för varje finansierat projekt vilka sedan följs upp kontinuerligt.

173 Samordningsförbundet i Värmdö Revisorerna Till: Styrelsen i Samordningsförbundet i Värmdö Fullmäktige, Värmdö kommun Fullmäktige, Landstinget i Stockholms län Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Revisionsberättelse för år 2010 Vi, utsedda revisorer i Samordningsförbundet i Värmdö, har granskat den verksamhet som bedrivits i samordningsförbundet under år Styrelsen ansvarar för att besluta om mål och riktlinjer, att stödja samverkan mellan samverkansparterna, att finansiera insatser som ligger inom parternas samlade ansvarsområde, att besluta på vilket sätt medel ska användas, att svara för uppföljning och utvärdering samt för att upprätta budget och årsredovisning. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med samordningsförbundets uppdrag. Granskningen har utförts i enlighet med lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, kommunallag (1991:900) och god revisionssed. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att styrelsen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Styrelsens interna kontroll bedöms ha varit tillräcklig. Dock finns utvecklingsområden. Styrelsen bör för framtida projekt utveckla riskanalysarbetet samt säkerställa att ändamålsenlig uppföljning av projekten genomförs. Vi tillstyrker att ledamöterna i styrelsen för år 2010 beviljas ansvarsfrihet. ~za ~ ~ Bernt Öst Lennart Lönn Peter Alm Värmdö den 3 maj Utsedd av Landstinget i Utsedd av Värmdö kommun Utsedd av Försäkringskassan Stockholms län Till utlårandet hör bilagan: Revisionsbiträders rapport

174 Årsredovisning 2010 Antagen av förbundsstyrelsen den 23 mars 2011