VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN. Resultat från forskning inom kunskapsprogrammet Vindval

Transkript

1 VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN Resultat från forskning inom kunskapsprogrammet Vindval

2 Beställningar Ordertelel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: ISBN Naturvårdsverket 2008 Produktion Text: Anna Norlin Layout: IdéoLuck AB # Tryck: CM Gruppen Foto: Hans Blomberg, omslag, 21. Ulf Huett Nilsson/Johner, 4. Thord Norman, 6, 16. Matton, 10. Ljudmiljögruppen, Göteborg universitet, 13. Björn Fagerholm, 18. Ulla Falkdalen, 22. Anders Tukler, 30. Matton, 34.

3 VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN Resultat från forskning inom kunskapsprogrammet Vindval NATURVÅRDSVERKET

4 Förord Vår framtida energiförsörjning möter en rad utmaningar. Elproduktion är en av de främsta orsakerna till världens klimat- och miljöproblem. För att reducera utsläpp av koldioxid från energisektorn krävs satsningar på olika alternativa energikällor. Där har vindkraften en viktig roll att spela. EU har som mål att medlemsländerna år 2020 ska klara av att få 20 procent av energibehovet täckt genom förnybara energikällor. För att nå målet planerar Sverige utöka vindkraften som energikälla. Det långsiktiga målet som idag gäller för vindkraftutbyggnaden i Sverige är att en produktion på 10 TWh el från vindkraft ska vara möjlig år På uppdrag av regeringen presenterade Energimyndigheten i slutet av 2007 förslag på ett nytt mål för vindkraftsutbyggnad fram till år Det nya planeringsmålet för vindkraft föreslår att öka produktionen av vindkraftsel betydligt från 10 TWh år 2015 till 30 TWh el från vindkraft år Det nya förslaget på mål för utbyggd vindkraft är ännu inte taget av riksdagen. I slutet av 2007 fanns grundat på utgivning av elcertifikat 860 vindkraftanläggningar. Dessa ger en elproduktion på 1,4 TWh. Ökningen till 30 TWh innebär att antalet vindkraftverk behöver öka till mellan 3000 och 6000 kraftverk beroende på effekt. En kraftig utbyggnad av vindkraften i Sverige får vi alltså räkna med de kommande åren om planeringsmålet ska nås. Den beredningsprocess som föregår ett beslut om att bygga vindkraftverk omfattar bl.a. att verksamhetsutövare, d.v.s. de som vill bygga vindkraftverk, undersöker konsekvenserna för miljön. Vindvals uppgift är att underlätta utbyggnad av vindkraft genom att ta fram underlag för miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsprocesser. Underlagen är resultaten av forskares studier. I den här skriften presenterar vi resultat och pågående forskning inom Vindval. Den inleds med en sammanställning av forskningsområdena, som sedan beskrivs mer ingående. Vill du veta mer om de olika delprojekten rekommenderar vi att du tar del av rapporterna, se litteraturlistan längst bak. Vi hoppas att du får god behållning av Vindkraftens miljöpåverkan. Vindval i februari 2008 Kjell Grip ordförande i Vindvals programkommitté Kerstin Jansbo programchef för Vindval 2

5 Innehåll Förord 2 Vindval 5 Forskning ger kunskap om vindkraftens miljöpåverkan 7 Vindval underlättar planeringsprocesserna 9 intervju med Alexandra Norén, Naturvårdsverket och programkommittén för Vindval Så påverkar vindkraften människor 11 Ljud från vindkraftverk upplevs olika i glesbygder och tätorter 12 intervju med Eja Pedersen, forskare Möten mellan olika aktörer i vindkraftprojekt 14 Vindvals arbete betydelsefullt för kommande vindkraftsetableringar 15 intervju med Robert Johannesson, Boverket och programkommittén för Vindval Så påverkar vindkraft livet i havet 17 Hur påverkar havsbaserad vindkraft fiskar och fisket? 19 intervju med Lena Bergström, forskare och Håkan Westerberg, Fiskeriverket och programkommittén för Vindval Så påverkar vindkraft fåglar och fladdermöss 23 Nu vet vi mer om hur fåglar ser vindkraftverk 25 intervju med Jan Pettersson, forskare Fåglar i fjällområden 26 Vindkraftintresset ökar och mer kunskap behövs 28 intervju med Ingegerd Widerström, länsstyrelsen i Kalmar län och programkommittén för Vindval Planerade vindkraftanläggningar 29 Vindkraft i Sverige 31 Forskningen ger ovärderlig kunskap om vindkraftens miljökonsekvenser 33 intervju med Lars Andersson, samordnare av vindkraftfrågor på Näringsdepartementet och referensgruppen för Vindval Vindkraft i världen 35 Vi behöver veta ännu mer 38 Litteratur och referenser 39 3

6 4

7 Vindval Vindkraft är en förnybar energikälla som har stora globala miljöfördelar. Den ger inte upphov till miljöfarliga utsläpp och den utnyttjar en resurs som är oändlig och gratis. Det vi hittills vet om vindkraft visar på en låg lokal miljöpåverkan. Samtidigt är det viktigt att vindkraftsanläggningar placeras i optimala lägen ur miljösynpunkt och att närboende människor känner sig delaktiga i en etableringsprocess. Därför är det nödvändigt att ha pålitliga och vetenskapliga fakta. Att ta fram detta faktaunderlag är en av kunskapsprogrammet Vindvals uppgifter. Underlätta utbyggnad av vindkraft Vindval har som mål att underlätta en ökad vindkraftutbyggnad bland annat genom att ta fram underlag för miljökonsekvensbeskrivningar och tillståndsprocesser. Forskningen inom Vindval tar fram kunskap om hur vindkraft påverkar växter och djur i den marina miljön, hur landskap påverkas och hur människor upplever vindkraft. Vindval ska också bidra till att det sker en kompetens- och kunskapsuppbyggnad om vindkraftens miljöeffekter vid svenska universitet, högskolor, institut och företag. Ett samlat nationellt grepp är viktigt för att driva på en generell utveckling av havsbaserad vindkraft i Sverige. Det är för närvarande utgångspunkten i Vindvals arbete. Hittills fokus på havsbaserad vindkraft Vindval startade 2005 och pågår till Idag har 18 projekt beviljats medel inom programmet. Vindval kommer eventuellt att förlängas och om det fortsätter kommer nya projekt att startas under Energimyndigheten finansierar Vindval och har gett Naturvårdsverket i uppdrag att driva programmet. Vindvals verksamhet bedrivs vid planerade och startade vindkraftsanläggningar, så kallade vindpilotanläggningar, som Energimyndigheten stödjer. Om Vindval förlängs kommer nya forsknings- och utvecklingspro- 5

8 jekt att bedrivas parallellt med etableringar inom pilotprojektens fortsättning under åren 2008 till Studier av den havsbaserade vindkraftens miljöeffekter kommer fortsättningsvis att vara aktuellt. Om Vindval fortsätter efter 2009 kommer fokus även att riktas mot studier om effekter från landbaserad vindkraft. Det finns också ett behov av att genomföra vindrelaterade studier som är frikopplade från vindpilotanläggningarna, exempelvis tvärvetenskapliga studier inom beteendevetenskap och samhällsforskning. Vindval en förebild för fortsatt forskning I regeringens vindkraftsproposition Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk beskrivs Vindval som en förebild för den fortsatta forskningen om vindkraftens miljöeffekter hos såväl Energimyndigheten som Naturvårdsverket. Regeringen betonar också vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind. I Vindvals uppdrag ingår att sprida information. Ambitionen med den här rapporten är att berätta om vad Vindval står för, vilka resultat som har kommit fram och beskriva den forskning som pågår. Vår förhoppning är att informationen ska vara till hjälp för politiker och beslutsfattare, för handläggare och utredare inom kommuner och på länsstyrelser och för olika yrkeskategorier inom vindkraftsbranschen. 6

9 Forskning ger kunskap om vindkraftens miljöpåverkan Vindval tar fram mer kunskap om hur vindkraft påverkar växter och djur i den marina miljön, hur landskap påverkas och hur människor upplever vindkraft. Varför undersöker forskarna inom Vindval hur vissa arter och inte andra påverkas av vindkraft? Det finns flera skäl, bland annat ekonomiska och ekologiska. De arter som undersöks kan till exempel vara kommersiellt viktiga arter. För dessa kan eventuella miljöförändringar ha stor ekonomisk betydelse ur ett brett samhällsperspektiv eller för en viss yrkeskategori. En del arter är så kallade nyckelarter i näringskedjorna. Det innebär att eventuell påverkan som orsakar förändringar hos dessa arter även kommer att påverka andra arter i näringskedjorna. Andra arter åter kan ha sådana egenskaper som är särskilt intressanta att studera, de kan till exempel vara bottenlevande fiskar, fiskar särskilt känsliga för ljud, habitatbildande alger och viktiga födoorganismer. Exempelvis upplever sig fler boende på landet störda än de som bor i villaområden eller i tätorter. Hur påverkas människor? Få människor blir störda av ljudet från vindkraftverk visar miljömedicinsk forskning inom Vindval. Människors boendemiljö är dock en av de faktorer som påverkar i vilken omfattning man upplever sig störd. Exempelvis upplever sig fler boende på landet störda än de som bor i villaområden eller i tätorter. En trolig förklaring är att miljön i tätorter är både visuellt och ljudmässigt stökigare än på landet vilket gör att ljudet från vindkraftverk framträder tydligare. Två olika forskningsprojekt om människors attityder och acceptans av vindkraftsetableringar pågår inom Vindval. Inom det ena studeras hur olika metoder och strategier för planering och kommunikation kring vindkraftsetablering påverkar lokalbefolkningens inställning till vindkraft. Det andra identifierar olika aktörers strategier för att överbrygga motsättningar och för att nå en bättre förankring hos lokalbefolkningen. Hur påverkas livet i havet? Kunskapen om livet i havet och den miljö som finns under vattenytan är fortfarande bristfällig i förhållande till andra miljöer. Vi vet ändå att de marina ekosystemen har en rik mångfald av arter och genetisk variation. De marina ekosystemen påverkas av såväl naturliga skeenden som av människans verksamheter. All mänsklig aktivitet har en påverkan på miljön. Vindkraft är en relativt ny verksamhet, vars påverkan på miljön inte har vetenskapligt studerats under särskilt lång tid. Grundläggande i 7

10 Risken att flyttande små- och sjöfåglar kolliderar med havsbaserade vindkraftverk är mycket låg. marin förvaltning är att bevara ekosystemens naturliga uppbyggnad, funktion och produktivitet. För detta arbete krävs förståelse för de faktorer som utlöser förändringar i ekosystemen. Även om forskningen hittills visat att vindkraftens påverkan på livet i havet förefaller vara liten måste effekterna av en vindkraftsanläggning ställas i relation till annan redan befintlig påverkan så att de sammantagna effekterna kan bedömas. Det är därför miljöprövningar är nödvändiga. Rovfiskar som abborre, öring och mört är inte särskilt ljudkänsliga och tycks inte störas av ljud från vindkraftverk visar ett forskningsprojekt inom Vindval som undersöker hur ljud påverkar den marina miljön. Inte heller vissa bottenlevande organismer, som Limfjordsmusslan, tycks påverkas av ljud från vindkraft. Ett större forskningsprojekt pågår inom Vindval om effekter av havsbaserad vindkraft på fisk och fiske. En av frågeställningarna är att undersöka om vindkraftsfundamenten fungerar som konstgjorda rev som drar till sig fisk eller om det snarare är så att fisken undviker området kring vindkraftverk på grund av att de blir störda av ljudet från anläggningarna. Hur påverkas fåglar och fladdermöss? Risken att flyttande små- och sjöfåglar kolliderar med havsbaserade vindkraftverk är mycket låg visar genomförda studier. Sjöfågelflockar väjer i regel på långt avstånd från vindkraftverken, vid god sikt dagtid på ett medelavstånd om hela 1,4 kilometer. För fladdermöss finns däremot en viss risk för kollision med vindkraftssnurror, men den går att avhjälpa med rätt lokalisering av anläggningarna och att eventuellt stoppa verk när det blåser mindre än 4 meter per sekund. Fåglar ser vindkraftverk bra, bättre än människor, särskilt på korta avstånd, visar en undersökning inom Vindval. Forskning om vindkraftens effekter på fåglar i fjällmiljö är ett annat projekt som pågår. Detaljerade revirkartläggningar och direktobservationer har genomförts och kommer att utgöra ett jämförelsematerial för fortsatta studier när vindkraftsanläggningar har uppförts. 8

11 Intervju med Alexandra Norén: Vindval underlättar planeringsprocesserna Alexandra Norén, handlägger vindkraftsfrågor på Naturvårdsverket, medlem i Vindvals programkommitté. Vilka förväntningar har du på Vindval och den forskning som bedrivs inom programmet? Målet är att ta fram vetenskapliga fakta om vindkraftens miljöeffekter och att underlätta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar och därmed göra tillståndsprocessen snabbare och pålitligare. Vindval ska också vara en mötesplats och ett forum för forskare där ny forskning kan initieras, det är också viktigt. Vi kommer att få en ökad kunskap om attityder till vindkraft och vi ska kunna dra slutsatser om hur vindkraftsetablering kan skötas bättre och underlättas. Att dessa tre mål uppfylls är min förväntning. Hur har man lyckats hitintills med att infria dessa mål anser du? Jag tycker att Vindval har kommit långt om man tittar på de studier som har rapporterats. Att Vindval har en betydelse i planeringsprocessen märks redan. Naturvårdsverket refererar till exempel till Vindval när vi yttrar oss i vindkraftsetableringsärenden. Kan Vindval bidra till en ökad samsyn inom myndigheter när det gäller vindkraftens miljöeffekter? Ja, det hoppas jag verkligen. Vi måste ta vårt uppdrag på allvar och utgå ifrån de resultat som kommer fram. Forskningen hittills har ju visat att vindkraft generellt sett har en väldigt begränsad lokal miljöpåverkan som till och med kan vara positiv. Till exempel så kan de havsbaserade vindkraftverkens fundament fungera som konstgjorda rev. Vad har du för visioner för Vindval? Vi behöver sprida resultaten från Vindval i ännu högre utsträckning till bland andra länsstyrelser, kommuner och vindkraftsbranschen. Fakta måste ut på ett pedagogiskt och lättfattligt sätt. De som sysslar med planering, tillstånd och utbyggnad måste få tillgång till konkreta resultat som underlättar bedömning om rätt placering för vindkraft. Det är också intressant att få veta hur eventuellt negativa miljökonsekvenser kan undvikas eller minskas. Hur ser du på en framtida utveckling av Vindval? Jag tror det är dags att titta mer på forskning om vindkraftsparker på land och inte minst i fjällen där det kan blåsa som till havs. Vi ska kunna bedöma var vindkraft kan samordnas med eventuella andra intressen som boende, kultur, naturvård, friluftsliv, turism och renskötsel. Jag skulle också gärna se mer forskning kring människors attityder. Människors delaktighet i beslutsprocessen och god förankring av vindkraftsetableringar hos befolkningen är en central fråga och vi måste tänka långsiktigt. Etablering på fel plats kan ändra folks inställning och på sikt inverka på vindkraftsutbyggnaden människors förtroende skadas lätt och tar lång tid att återuppbygga. 9

12 10

13 Så påverkar vindkraften människor Hur påverkar olika arbetssätt allmänhetens attityder till vindkraftprojekt i havet? Denna övergripande fråga ställer sig forskare inom ett av Vindvals projekt. Inom projektet har man undersökt vilka metoder och strategier för planering och kommunikation som vindkraftsexploatörer, politiker och tjänstemän på lokal och regional nivå arbetar efter. Även hur lokala och regionala medier rapporterar om planer och utveckling kring de studerade vindkraftparkerna analyseras inom projektet. 1 Jämförelse av acceptans Forskarna gör jämförelser mellan olika platser där allmänheten visat olika grader av acceptans gentemot havsbaserad vindkraft. De tre kommunerna Torsås och Mörbylånga i Kalmar län samt Skurup i Skåne län ingår i undersökningen. De vindkraftsprojekt som ingår är Utgrunden I, Utgrunden II, Yttre Stengrund och Trolleboda i södra Kalmarsund. I Skurups kommun studeras projektet Abbekås (projektet lades på is 2002). Lillgrund vid Malmö kommun ingår också som referensobjekt. Inom forskningsprojektet ska man följa upp hur aktörernas arbete gentemot allmänheten och näringslivet fortsätter på de platser där etableringar sker. På så sätt belyser undersökningen både tiden före och efter etableringar av havsbaserad vindkraft. 2 Resultat från studien väntas under Forskningsprojektet heter Lokala förankringsprocesser vid vindkraftsetablering. Forskare är Lars Aronsson och Sanna Mels vid Högskolan i Kalmar. 2 Eftersom Utgrunden II i Kalmarsund har senarelagts ingår denna enbart i förstudien. 3 Projektet bedrivs i nära samverkan med Mikael Klintman och Åsa Waldo vid Lunds Universitet och deras projekt Möten mellan olika aktörer i vindkraftprojekt. Samarbetet ska även mynna ut i en gemensam syntesrapport. 11

14 Intervju med Eja Pedersen: Ljud från vindkraftverk upplevs olika i glesbygder och tätorter Eja Pedersen, forskare inom miljömedicin, som inom Vindval studerat hur ljud från vindkraftverk påverkar människor. Det är få människor som blir störda av ljudet från vindkraftverk. Det säger Eja Pedersen, forskare inom Vindval, som har undersökt hur människor reagerar på ljud från vindkraft och som under 2007 presenterat resultaten i en doktorsavhandling inom miljömedicin. 4 Det finns en oro bland allmänheten att ljudet från vindkraftsverk är störande. Ett syfte med Eja Pedersens studie var därför att ta reda på hur vanligt det är att människor som bor nära vindkraftsanläggningar blir störda. Undersökningen är den första i sitt slag och fyller en kunskapslucka eftersom det tidigare mest har forskats på människors attityder kring vindkraft. Jag såg att det saknades fakta om hur människor påverkas av ljudet och det är fakta som efterfrågas i exempelvis miljökonsekvensbeskrivningar. Det saknades ett underlag som är sakligt och systematiskt, berättar Eja Pedersen. Jämförelsevis låg ljudnivå Eja Pedersens forskning beskriver hur stor del av de boende nära vindkraftverk som störs vid olika ljudnivåer, vilka faktorer som påverkar störningen och om ljudet påverkar människors hälsa. Studien bygger på två enkätundersökningar samt djupintervjuer med 15 personer. Flera områden i södra Sverige har ingått; bland andra Laholm, Tjörn, Öckerö, Lysekil, Varberg, Landskrona och Sim- rishamn. Olika typer av landskap från flackt jordbrukslandskap till mer kuperad och komplex terräng samt boende i lantlig miljö, förortsmiljö och villaområden har studerats. I Sverige ska vindkraftverk placeras så att ljudet som når närboende inte överstiger 40 decibel. 5 Det är en låg ljudnivå om man jämför med andra bullerkällor som exempelvis bil-, flyg- och tågtrafik. De allra flesta närboende i undersökningen upplevde inte heller ljudet från vindkraftverk som störande. Men det visade sig att människors boendemiljö påverkar upplevd störning. Ungefär fem procent av de tillfrågade i ett varierat landskap och i villaområden kände sig störda av en ljudnivå på strax under 40 decibel, medan drygt 10 procent i flackt landskap på landet kände sig störda av samma ljudnivå. I tätorter upplevde de tillfrågade i princip ingen störning alls av vindkraftsljud. Förklaringen kan vara att den miljön är både visuellt och ljudmässigt stökigare. På landet är det öppna landskap och rena linjer med naturljud i bakgrunden, berättar Eja Pedersen. På landet störs man mer Det är vindkraftsljudets speciella karaktär där rotorbladen skapar ett ojämnt ljud som hela tiden ökar och minskar i styrka som uppfattas särskilt bra av örat och därför kan uppfattas som störande. Detta ljud maskeras inte lika lätt på landet där 4 Eja Pedersen (2007) Human response to wind turbine noise. Perception, annoyance and moderating factors, Göteborg universitet. 5 Riktlinjerna gäller vid 8 meter per sekund på 10 meters höjd vid medvind. 12

15 Hur ljud påverkar människor på landet och i städer har Eja Pedersen tagit reda på i sin forskning. Vid husvagnen sitter en ljudmätare. bakgrundsljudnivån är låg. Människors förväntningar på boendemiljön kan också spela in. En del har bosatt sig på landet för att få lugn och ro och upplever därför ljudet som mer störande. Även det visuella intrycket av vindkraftverk har betydelse. Större ljudstörning om man ser verket Om man ser vindkraftverket från sin bostad ökar risken för störning. Ögat dras till det som rör sig vilket kan göra att man uppmärksammar ljudet i högre grad. Det kan också vara så att om man inte ser vindkraftverket kan det vara för att exempelvis en byggnad ligger i vägen som i sig dämpar ljudet, säger Eja Pedersen. En av frågorna som forskningen ville få svar på var om man kunde hitta några hälsorisker med ljudet från vindkraftverk. Några sådana direkta samband fanns inte. Däremot kunde vissa av de människor som kände sig störda av vindkraftverk uppleva ett sänkt välbefinnande, säger Eja Pedersen. Eja Pedersens forskning visar att det finns platser som är mindre känsliga för störning än vad vi tidigare har trott, till exempel i mer urbana miljöer. Idag placeras vindkraftverk oftast så ensligt som möjligt men studien visar att det är boende i dessa miljöer som riskerar att störas mest. Eja Pedersen fortsätter nu med liknande studier i Holland vilket blir ett intressant jämförelsematerial. 13

16 Möten mellan olika aktörer i vindkraftprojekt Planerings- och etableringsprocessen av vindkraftverk medför ofta stora utmaningar när det gäller samordning mellan befolkning, beslutsfattare och entreprenörer. En av utmaningarna är att hitta rätt placering ur tekniska, ekologiska och mänskliga hänseenden. Det gäller inte minst den havsbaserade och kustnära vindkraften. Inom Vindval pågår forskning om att identifiera strategier för att överbrygga de motsättningar som riskerar att uppstå vid uppförandet av vindkraftverk. Kunskap om de hinder som uppstår ur olika aktörers attityder till vindkraftsetableringar ska användas för att utveckla strategier för att bättre förankra vindkraftsetableringar och för att underlätta processen för att hitta lämpliga lägen för vindkraftsparker. 6 Samordning mellan aktörer Projektet följer etableringen av Lillgrund i Öresund och Utgrunden II i Kalmarsund där samordningen mellan olika aktörer undersöks. Lokalpolitiker, tjänstemän, representanter för vindkraftsbolag, intresseorganisationer och lokalbefolkningen i de berörda områdena intervjuas. Vindkraftsetableringarna följs över tid, för att undersöka vilka föreställningar de olika aktörerna har före, under och strax efter etableringen. 7 Nationell och internationell forskning jämförs Inom projektet görs även en internationell utblick där lokala erfarenheter från vindkraftsetablering på olika platser i Europa samlas i en gemensam analys. Tidigare forskningsprojekt om vindkraftsetablering har ofta varit initierade från lokalt håll. Det saknas internationellt jämförande översikter av lokal vindkraftsetablering, speciellt när det gäller vindkraftverk till havs. Kunskapsinventeringen ska ge en överblick kring vilka slutsatser man dragit i svensk och internationell samhälls- och beteendevetenskaplig forskning när det gäller människors föreställningar om vindkraftverk på land och till havs. Resultat väntas i slutet av Forskningsprojektet heter Möten mellan olika aktörer i vindkraftprojekt. Projektledare är Mikael Klintman och Åsa Waldo, Lunds Universitet. 7 Utgrunden II ingår endast i förstudien. 14

17 Intervju med Robert Johannesson: Vindvals arbete betydelsefullt för kommande vindkraftsetableringar Robert Johannesson, utredare Boverket, medlem i Vindvals programkommitté. Även om det går att säga att vindkraft inte har särskilt stor miljöpåverkan överlag, är det samtidigt inte någon idé att blunda för de svårigheter som kan finnas. Det är bättre att ta reda på saklig kunskap. Vindval har redan skapat sådan kunskap, menar Robert Johannesson. Vilka realistiska möjligheter har Vindval att bidra till ett bättre underlag för planeringsarbete för vindkraft? De resultat som redan kommit från Vindval kommer att ha stor betydelse för hur man bedömer vindkraftsprojekt framöver. Jag tänker på till exempel studien kring fåglar i Kalmarsund och forskningen kring fladdermöss. Båda projekten bidrar med viktig kunskap, som gör att man vågar säga att vindkraft hitintills inte har någon väsentlig påverkan på sjöfåglar på populationsnivå och att vi måste ta särskild hänsyn till fladdermöss vid lokalisering och utformning av anläggningarna. Hur tycker du att Vindval hitintills har lyckats infria sina mål? Jag är positivt överraskad och hoppas att Vindval visar på fler resultat i samma riktning. Det är bra med entydiga och klara resultat för beslutsunderlaget. Ökad kunskap ger möjligheter att placera vindkraftverken rätt. resultat är generaliserbara i hög grad exempelvis de om sjöfågel medan andra troligtvis är mer lokala. Exempelvis forskning kring människors attityder kan vara svårt att generalisera eftersom attityder förändras och är beroende av tid och rum. Det finns med andra ord en stor spännvidd med allt ifrån resultat som är generaliserbara över i stort sett hela världen till resultat som har mer lokalt eller regionalt intresse. Även om vissa resultat inte kan användas rakt av på andra platser kan forskningen ändå ge en viktig fingervisning om att en viss aspekt är viktigt att titta närmare på. Så är det exempelvis när det gäller fladdermöss eller frågan om hur människor upplever en ny vindkraftsanläggning. Vilka områden bör Vindval fokusera på i en framtida fortsättning av programmet? Det är intressant att titta mer på hur vindkraftsetableringar påverkar miljön i skogslandskap i Sydsverige och i nordliga bergsområden som inte är fjäll. Även om etableringar till havs väntas dröja är det ändå viktigt att fortsätta studier som klarlägger förutsättningarna där. För att resultaten ska bli riktigt tillförlitliga behöver de ofta långa tidsserier. Just för att havsetableringarna dröjer något finns nu förutsättningar att åstadkomma det. Vad anser du om generaliserbarheten av Vindvals resultat? Jag är förvånad över att Vindvals forskning ligger så pass nära tillämpningen som den gör. Men generaliserbarhet kan vara lite svårt att bedöma. Vissa 15

18 16

19 Så påverkar vindkraft livet i havet Reagerar abborre, öring och mört på ljud från vindkraftverk? Inom Vindval bedrivs forskning om hur vindkraft påverkar livet i havet inom flera olika områden, ett av dem är hur ljud påverkar den marina miljön. Det handlar om hur ljud från vindkraftverk påverkar allt ifrån rovfiskar till mindre djur och organismer samt växter som lever i havet. Tidigare studier visar att havets organismer snabbt vänjer sig vid det ljud och de vibrationer som vindkraftverk orsakar under vattenytan. Men en del frågor finns kvar att besvara som exempelvis potentiella effekter av stress och flyktbeteenden. Vissa fiskarter studerades Abborre, öring och mört verkar inte vara särskilt känsliga för det ljud som produceras av vindkraftverk. Det visar en studie inom Vindval som genomförts i laboratoriemiljö. Syftet var att undersöka om det finns något slags förändring i beteende, såsom stress och flyktrespons, när de utsätts för ljud, som motsvarar det ljud som produceras av vindkraftverk. 8 Försöken visade att ingen av arterna uppvisade någon respons på ljudet. Abborre och öring var till största delen passiva både i kontrollmiljön och i den miljö som utsattes för ljud. Mörten var mer aktiv och simmade under en stor del av tiden men beteendet var lika för kontrollmiljön och den ljudutsatta miljön. 9 Vid försöken användes frekvenser mellan 6 och 180 Hertz, vilket motsvarar de lägsta topparna i det ljud som dokumenterats från vindkraftverket vid Utgrunden I. 10 Sammansatta tråg på vardera 1 kubikmeter 8 Projektet heter Ljudeffekter av vindkraft på rovfisk. Projektledare är Ulf Båmstedt vid Umeå universitet. 9 Liknande försök pågår för att undersöka om ljud från vindkraftverk påverkar Abborre och Örings stressnivå och födointag. Resultat kommer troligen i maj Ingemansson

20 användes där fisken kunde byta tråg genom att simma genom ett rör. I trågen fanns konstgjord vegetation där fisken kunde söka skydd. Som kontroll användes en likadan uppställning av tråg utan ljud. Studier av limfjordsmusslan Inte heller limfjordsmusslan tycks påverkas av ljud från vindkraftverk. Preliminära resultat visar att det inte finns några tydliga tecken på att ljud från vindkraft vare sig påverkar musslans nedgrävningshastighet eller aktivitet när det gäller att söka föda. 11 Limfjordsmusslan är vanlig i marina mjukbottnar och är en viktig föda för många fiskarter, i synnerhet plattfisk. Naturligt lever limfjordsmusslan nedgrävd i havsbotten där den livnär sig på bakterier och smådjur. Vid faror gräver limfjordmusslan ned sig i sedimentet för att söka skydd. Studierna av limfjordsmusslan ingår i ett projekt där beteendeförändringar och aktivitetsmönster hos marin mjukbottenfauna i laboratoriemiljö studeras. Syftet är att undersöka hur ljud från vindkraftverk påverkar olika bottenlevande organismer. I laboratoriemiljön återskapas undervattensljud genom att en mekanisk ljudvåg transplanteras ut i vattnet. Ljudtrycket motsvarar ungefärligt maxljud vid ett avstånd av meter till en vindkraftpark av Utgrunden I i Kalmarsunds storlek. Fungerar vindkraftsfundament som konstgjorda rev som drar till sig fisk eller är det snarare så att fisken undviker området med vindkraftverk på grund av ljudet från anläggningarna? Det är en av frågorna som forskare inom Vindval försöker svara på. 11 Projektet heter Vindkraftens effekter av ljud- och ljus på mjukbottenfaunan. Projektledare är Åke Granmo. 18

21 Intervju med Lena Bergström och Håkan Westerberg: Hur påverkar havsbaserad vindkraft fiskar och fisket? Lena Bergström och Håkan Westerberg, forskar inom Vindval om vilka effekter havsbaserad vindkraft har på fiskar när det gäller exempelvis ljudkänslighet och vandringsbeteende. Några övergripande frågor inom projektets fyra delstudier är: Vilka effekter har havsbaserad vindkraft på fisk och fiske? Och hur påverkas fiskars vandringsbeteende av vindkraftsetableringar? Forskare tittar på vilka effekter vindkraft har på fisk som lever i öppna havet och på fisk som lever nära botten vid kusten (pelagisk respektive bottennära fisk). Hur ålars vandringsbeteende påverkas av vindkraftsetableringar studeras också. Dessutom genomförs kartläggningar av viktiga livsmiljöer för fiskar och hur fisk fördelar sig omkring utsjöbankar. Dessa kartläggningar genomförs med hjälp av GIS-modellering. 12 Hur påverkas fisk av vindkraftfundamenten? I forskningen om hur fiskar påverkas av vindkraft utgår vi ifrån två frågeställningar; finns det en reveffekt, där vindkraftsfundamenten drar till sig fisk, eller är det snarare så att fisken undviker området med vindkraftverk på grund av ljudet från anläggningarna, berättar Lena Bergström, Fiskeriverket, som är projektledare. När det gäller fisk som lever i öppna havet är sill (strömming) den vanligaste arten. Studierna utförs i närheten av Utgrunden I i Kalmarsund och i två jämförelseområden. Metoden som används är ekolod. Ännu finns inga färdiga resultat, analysen pågår och en slutrapport väntas bli färdig under Efter det kommer man att rikta in sig på ett annat delprojekt som handlar om fiskens fördelning i vindkraftverkens omedelbara närhet. Ljudets påverkan på fisk Under 2008 startar en annan delstudie om bottennära fisk, där torsk och plattfiskar är de vanligaste arterna. Denna studie utförs vid Lillgrund i Öresund. Även här tittar man på reveffekt kontra fiskars ljudkänslighet. Det är just vindkraftens ljudeffekter på fisk som är en viktig kunskapslucka att fylla för forskningen inom Vindval. Har det ljud som sprids i vattnet från vindkraftsverk någon negativ påverkan på fiskarnas beteende? - Idag har vi för lite kunskap om fiskars användning av ljud och om undervattensbuller till exempel kan påverka deras lekbeteende och därmed reproduktionen, menar Lena Bergström. Fiskbestånd kartläggs En annan delstudie inom Vindvals forskning kring fisk är kartläggning av fiskbeståndet i Kattegatt med hjälp av GIS-modellering. Målsättningen är att utveckla analytiska metoder för att kartlägga naturtyper som är viktiga för fisk, vilket ger nya möjligheter och bidrar till ett bättre underlag i planerings- och tillståndsprocesser kring havsbaserad vindkraft. GIS-modellering är en relativt ny teknik som blir alltmer efterfrågad. 12 Ett Geografiskt Informations System (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. 19

22 Inom projektet tas preliminära kartor över vissa områden i Kattegatt fram. Metoden ger oss kunskap om i vilka områden det troligen finns mest fisk och hur miljön ser ut i dessa områden. Det kontrolleras sedan genom provfiske med ryssjor eller nät, berättar Lena Bergström. Elkablars påverkan En annan kunskapslucka att fylla för Vindval är hur fiskars vandringsbeteende påverkas av vindkraftverk och de överföringskablar för el som ansluts till verken. Här har en specialstudie genomförts om ålars vandringsbeteende kring växelströmskablar och potentiella effekter av elektromagnetiska fält. Tidigare studier kring likströmskablar har visat att fiskens inbyggda kompass störs av det elektromagnetiska fält som omger kablarna. Fisken ändrar riktning i närheten av kabeln. När fisken kommit ur fältet återgår den till sin tidigare kursriktning men har då fått en förskjutning i sidled. Vi ville ställa samma fråga kring växelströmskablar mest för att kunna avfärda den. Det var vår utgångspunkt att vi inte trodde det skulle finnas någon effekt eftersom det jordmagnetiska fältet inte blir stört på samma sätt av växelström där magnetfältet växlar 50 gånger per sekund, berättar Håkan Westerberg, en av projektledarna. Kabelstudier mellan Öland och fastlandet Studien genomfördes vid en växelströmskabel mellan Öland och fastlandet. Fyra linjer med registrerande bojar placerades tvärs över sundet; norr, söder och mitt över kabeln. Totalt 60 blankålar märkta med sändare släpptes ut vid två försökstillfällen en bit norr om bojlinjerna. Hur lång tid det tog för ålen att passera de olika bojlinjerna kunde på så sätt mätas. Alla ålar som gick söderut passerade det undersökta området men resultaten visar att genomsnittshastigheten var signifikant lägre genom det intervall där kabeln ligger. Det blev en fördröjning på ungefär en halvtimme, säger Håkan Westerberg och tillägger: Det är ingen stor effekt och på så sätt inte speciellt oroande snarare mer förbryllande. Någonting händer vid växelströmskabeln men vad det beror på vet vi inte. Det är en intressant observation som rimligtvis bör följas upp även om det inte kommer att göras inom Vindval. 20

23 21

24 22

25 Så påverkar vindkraft fåglar och fladdermöss Inom Vindval har studier gjorts om vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Resultaten visar bland annat att risken för att flyttande småoch sjöfåglar ska kollidera med vindkraftverk är liten. Fladdermöss jagar insekter till havs, men bara när vindarna är svaga. Även fåglar i fjällmiljö studeras. I Jämtland pågår forskning inför en vindkraftetablering. En studie inom Vindval om hur fågelögat uppfattar vindkraftsanläggningar visar att vindkraftverken syns bättre för fåglar än för människor, särskilt på korta avstånd. Uppfattning av färgkontraster har studerats Trots att synlighet varierar kraftigt med väder, tidpunkt på dygnet, årstid samt riktning och avstånd så verkar vindkraftverkens nuvarande färgsättning vara väl anpassad för såväl mänskliga betraktare som vilda fåglar. 13 Studien är den första i sitt slag som undersökt synligheten av havsbaserade vindkraftsanläggningar med utgångspunkt i fåglars förmåga att se vindkraftsparkerna. Fokus för studien har varit fåglars förmåga att uppfatta färgkontraster. Forskarna har studerat både korta avstånd där fåglarna riskerar att kollidera med vindkraftverken och avstånd från kustlinjen. Fladdermöss samlar insekter vid vindkraftverken Studier inom Vindval visar att fladdermöss flyger över havet i vindstyrkor upp till 10 meter per sekund men att den mesta aktiviteten sker när vindstyrkan är lägre än 5 meter per sekund. Det är de större arterna av fladder- 13 Projektet heter Havsbaserad vindenergi ur ett fågelperspektiv: kraftverkens synlighet för fågelögat. Projektledare är Anders Ödeen, Uppsala universitet samt Olle Håstad, University of Bristol. 23

26 möss som tål hårdare vindar men alla arter föredrar svag vind. Det är mest vid lugnt väder som fladdermöss söker föda ute till havs. 14 Fladdermöss undviker inte vindkraftverk. Tvärtom stannar de ofta till för att jaga insekter som samlas kring verken. Tio fladdermusarter har observerats till havs där de söker föda. Det är både migrerande och stationära arter som passerar eller flyger ut till områden med mycket insekter. Det har inte tidigare varit känt att så pass många fladdermusarter regelbundet jagar insekter långt ute till havs. 15 Det kan till exempel innebära att vindkraftsanläggningar stoppas vid vindstyrkor mindre än 4 meter per sekund under den årstid då mest fladdermusaktivitet förekommer. Anpassa starten av snurrorna Det är vid svaga vindar och vackert väder när insekter samlas kring vindkraftverk till havs och fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen som risken för kollision förhöjs. Studien visar också att några arter åtminstone periodvis använder vindkraftverk som viloplatser. De kan då även utsättas för andra risker, till exempel inne i generatorhusen. För att undvika kollisioner kan en åtgärd för vindkraftverk som redan är byggda inom flygstråk för fladdermöss vara att låta rotorbladen stå stilla. Det kan till exempel innebära att vindkraftsanläggningar stoppas vid vindstyrkor mindre än 4 meter per sekund under den årstid då mest fladdermusaktivitet förekommer, vilket i Sydsverige oftast är under perioden 20 juli till 20 september. Eftersom elproduktionen är obetydlig vid dessa vindförhållanden innebär det inte några nämnvärda ekonomiska förluster. Flyttstråken kan registreras Forskningen inom Vindval visar att när det gäller flyttande fladdermöss är det främst de koncentrerade flygstråken under hösten som är viktigast att känna till. Kunskap finns om lägen kring Sydsveriges kuster som ligger i täta flygstråk för fladdermöss. Det går att avgränsa de mest koncentrerade flygstråken genom observationer och med automatisk registrering. 14 Ahlén, Ingemar m fl (2007) Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien. Naturvårdsverket Rapport Observationerna har gjorts framförallt i Kalmarsund, utanför Blekingekusten och i Öresund. 24

27 Intervju med Jan Pettersson: Nu vet vi mer om hur fåglar ser vindkraftverk Jan Petterson, forskar inom Vindval om havsbaserad vindkrafts effekter på flyttande små- och sjöfåglar. Risken för fåglar att kollidera med vindkraftverk är mycket låg. Tio till tolv fåglar per år förolyckas vid Utgrundens vindkraftverk och då passerar omkring två miljoner området varje år. Det berättar Jan Pettersson som inom Vindval forskar kring flyttande små- och sjöfåglars beteende i Kalmarsund. Vid Utgrundens fyr mitt i södra Kalmarsund finns två fartygsradaranläggningar placerade. Med hjälp av dem kan flyttande små- och sjöfåglars flyghöjder, väjningsbeteenden och var de flyger i sundet dokumenteras. Att de allra flesta sjöfågelflockar väjer för vindkraftverken i Kalmarsund har Jan Pettersson tidigare visat i en omfattande studie och liknande resultat visar även danska studier av havsbaserad vindkraft. 16 Samband flyghöjd och väjning Det som nu kartläggs är små- och sjöfåglars flyghöjd under flytten över öppet hav och på vilket avstånd flockarna väjer för vindkraftverken. Sjöfågelflockarna börjar att väja till höger eller vänster om Utgrundens sju vindkraftverk på långt avstånd visar resultaten. Medelavståndet då flockarna väjer är hela 1,4 kilometer under dagen vid god sikt. Medelflyghöjden är vid samma förhållanden 65 meter över havet. Jan Petterssons studie visar att det finns ett samband mellan väjningsavstånd och flyghöjd. När flockarna flyger på låg höjd väjer de på längre avstånd innan vindsnurrorna och om de flyger på högre höjd väjer de närmare verken. Fåglars seende har betydelse Jag tror att det kan ha att göra med hur fåglarna uppfattar vindkraftverken med synen. På ett längre avstånd och vid lägre flyghöjd avtecknar sig vindkraftsnurrorna mot horisonten och utgör en större kontrast med det ultravioletta färgseende som fåglar har. De blir lättare att upptäcka. På högre höjd avtecknar sig vindkraftverken med havet som bakgrund och kan vara svårare att uppfatta, menar Jan Pettersson. Nattetid ser flygbeteendet annorlunda ut. Vid god sikt ligger medelflyghöjden avsevärt högre än på dagen, 110 meter, och flockarna väjer betydligt senare, vid 413 meter innan verken i medeltal. Hänsyn till flyttstråk Den grundfakta som kommit fram kring flyttande fåglars flygbeteende i Kalmarsund har god användbarhet när planering och miljökonsekvensbeskrivningar ska göras även vid vindkraftsetableringar lokaliserade vid andra delar av Sveriges kust. Det är bra att undersökningarna görs i ett så pass tätt och omfattande flyttstråk som det vid Utgrunden. Om man tar Gävlebukten som jämförelse är flyttstråken ungefär enbart en tredjedel så omfattande som de i Kalmarsund, säger Jan Pettersson. 16 Pettersson, Jan (2005) Havsbaserade vindkraftverks inverkan på fågellivet i södra Kalmarsund Pettersson, Jan (2006) Flyttande små- och sjöfåglar en förstudie med lokalradar i Kalmarsund, Vindval Danish offshore wind key environmental issues (2006) Danish Energy Authority. 25

28 Fåglar i fjällområden Kungsörn och jaktfalk, som också anses speciellt sårbara för vindkraftutbyggnad i fjällen, ingår i en specialstudie med satellitsändare. Inom Vindval bedrivs även ett forskningsprojekt kring hur fåglar i fjällmiljö påverkas av vindkraftverk. Studier pågår i Oldfjällen i Jämtland där en vindkraftpark planeras på Storrun och Frösörun vid Övre Oldsjön. Byggstart är satt till sommaren 2008 och vindkraftanläggningen beräknas omfatta 12 kraftverk. Underlaget från fågelundersökningarna ska användas som jämförelse av vad som händer med artrikedom och hur fågelpopulationen påverkas efter att vindkraftsanläggningen har uppförts. 17 Direktobservationer av sträckande fåglar har gjorts under fåglarnas flyttningsperioder och under häckningstiden har omfattande inventeringar av den häckande fågelfaunan genomförts inom det fjällområde som berörs av vindkraftanläggningen. Fågelrika våtmarksområden som ingår i ett närliggande Natura 2000-område har också inventerats och ett anslutande skogs- och fjällområde har omfattats av hönsfågelinventering med hjälp av fågelhundar. Viktigt att undersöka ripbeståndet Undersökningar i Norge visar att dalripa är utsatt för kollisioner med vindkraftverk så att det lokala häckningsbeståndet kan bli påverkat. Därför är det viktigt att undersöka vad som händer med ripbeståndet efter att Storruns vindkraftanläggning har tagits i drift. Kungsörn och jaktfalk, som också anses speciellt sårbara för vindkraftutbyggnad i fjällen, ingår i en specialstudie med satellitsändare för att en kartläggning av deras rörelsemönster ska kunna göras. Art- och individfattig fågelfauna Undersökningarnas resultat visar att fågelfaunan i området är förhållandevis art- och individfattig men stämmer överens med andra lågfjällsområden med omgivande våtmarker. Förekomsten av skyddsvärda arter bedöms som ordinär. Vid revirkarteringen hittades 18 revirhållande arter där lövsångare, trädpiplärka, järnsparv, ljungpipare och rödstjärt och dalripa var de vanligaste arterna. Direktobservationerna visade att bergfink, ängspiplärka, gråsiska och rödvingetrast dominerar bland de fåglar som rör sig i området under sträckperioderna. Bland rovfåglar och ugglor som observerats i området kan nämnas kungsörn, blå kärrhök, fjällvråk, stenfalk, tornfalk, jaktfalk, jorduggla och hökuggla. 17 Projektet heter Vindparkers påverkan på fågelfaunan i fjällområden. Projektledare är Charlotte Boesson. 26

29 Örnar mer utsatta Efter ett år med satellitsändare på jaktfalk och två år med sändare på kungsörn ser det ut som om jaktfalkar och unga kungsörnar har relativt liten uppehållstid i det planerade vindkraftområdet under det första ungfågelåret men att de återkommer nästkommande år efter övervintring längre söderut och då tillbringar ungefär fem månader i fjällen. Studiens material på rovfåglar är för litet för att dra generella slutsatser. Än så länge finns det alltför lite data på hur rovfåglar beter sig i områden med vindkraftverksanläggningar men att rovfåglar visar sig vara särskilt sårbara för vindkraftverk visar en del studier i USA och Norge. Det finns en grund för att anta att de största rovfåglarna, som örnar, är mer utsatta än små rovfåglar, eftersom manövreringsförmågan minskar med ökad storlek och vikt Follestad, A. m fl (2007) Vindkraft og fugl på Smøla NINA rapport 248. Hunt, W.G m fl (1998) A population study of golden eagles in the Altamont Pass Wind Resource Area: population trend alanysis Report to National Renewable Energy Laboratory. 27

30 Intervju med Ingegerd Widerström: Vindkraftintresset ökar och mer kunskap behövs Ingegärd Widerström, länsarkitekt, länsstyrelsen Kalmar län, medlem i Vindvals programkommitté. Vi är en liten kärntrupp med kustlän som har sysslat med vindkraftsutbyggnad sedan slutet på 1980-talet, men för många län är vindkraft en ny företeelse. Det är först under de senaste åren som vindkraftsintresset har ökat på bredare front. Det gör att det finns förvirring och okunskap om till exempel hur ansvarsfördelningen mellan myndigheter och centrala verk ser ut. I det sammanhanget undrar folk vad Vindval är för något, menar Ingegerd Widerström. Vilken nytta förväntar du dig att Vindval har när det gäller att ta fram bättre underlag för planering? För planering och miljökonsekvensbeskrivningar är det bra med tydliga och konkreta resultat om vindkraftens miljöeffekter - som att människor överlag inte blir störda av ljud vid 35 decibel. Problemet är att det fortfarande finns för lite kunskap om Vindval. Vad kan man göra åt det? Jag tror det är viktigt att satsa på informationsspridning. Det måste ut mer kunskap till kommuner, länsstyrelser och branschen som synliggör vad Vindval står för och vad programmet syftar till. Idag har Vindval förutom rapporter från studierna även webbinformation, tryckta informationsblad och sammanställningar av forskningsresultat. Detta måste spridas i högre grad. Vi bör också vara mer aktiva deltagare på konferenser och dylikt. Kanske även länsstyrelserna behöver bli bättre på att referera till Vindval när beslut fattas. Hur bedömer du generaliserbarheten i Vindvals resultat? Det är en sanning med viss modifikation. Forskningen måste göras med koppling till reella projekt. Vi kan inte forska på alla hårdbottnar och inte fråga vad folk tycker i alla kommuner. Därför är det viktigt att forska på fullskaleförsök och pilotprojekt. Resultaten måste kunna gå att göra generaliserbara i så hög utsträckning som möjligt. Vilka forskningsområden är det viktigt att få fram mer fakta kring anser du? Som det ser ut nu kommer fokus alltmer att ligga på utbyggnad av stora parker på land. Vi har flera stora anläggningar på gång i Kalmar län, till exempel i Torsås, Mönsterås, Hultsfreds och Oskarshamns kommuner, där det finns planer på anläggningar om vardera och upp till verk placerade i skogen. I en fortsättning av Vindval vore det bra att ta in forskningsprojekt som riktar in sig på hur landbaserade parker påverkar omkringliggande skogslandskap, till exempel i form av fortsatta jaktmöjligheter. Det är också stora parker på gång i fjällvärlden, i Dalarna och utmed Norrlandskusten, där behövs också forskning. 28

31 Planerade vindkraftanläggningar Kartan visar en sammanställning av vindkraftprojekt med en installerad effekt på över 25 MW. Källa: Energimyndighetens webbplats. Illustration: Fredrik Dahlström, Energimyndigheten. 29

32 30

33 Vindkraft i Sverige Svenska vindkraftverk producerade vid slutet av 2007 ungefär 1,4 TWh el vilket motsvarar cirka 1 procent av Sveriges totala elproduktion. Utbyggnadstakten av vindkraft har ökat kraftigt i Sverige de senaste tre åren. Under 2006 ökade den installerade effekten med 10 procent jämfört med Mellan 2006 och 2007 ökade den med 42,7 procent. Den siffran kan jämföras med världsgenomsnittet för utbyggnad av vindkraft som var 26,6 procent under Potentialen för en utbyggd vindkraft i Sverige beräknas vara mycket stor. Med vår långa kust och relativt glesa befolkning har Sverige goda förutsättningar att utnyttja vinden som kraftkälla. Det långsiktiga mål för vindkraftsutbyggnad som gäller idag är att en produktion på 10 TWh el från vindkraft ska vara möjlig år På uppdrag av regeringen presenterade Energimyndigheten i slutet av 2007 förslag på ett nytt mål för vindkraftsutbyggnad fram till år Det nya planeringsmålet för vindkraft föreslår att öka produktionen av vindkraftsel betydligt från 10 TWh år 2015 till 30 TWh el från vindkraft år Det nya förslaget på mål för utbyggd vindkraft är ännu inte taget av riksdagen. 19 Om förslaget går igenom förutsätter det att vindkraft byggs ut kraftigt både till lands och till havs. Energimyndigheten beräknar att dagens knappt 900 vindkraftverk måste öka till mellan 3000 till 6000 verk beroende på storlek. Myndigheten anser att av planeringsmålet på 30 TWh bör två tredjedelar omfattas av landbaserad vindkraft och en tredjedel av vindkraftsanläggningar till havs. Planerad utbyggnad till havs När det gäller havsbaserad vindkraft finns det redan planer på en utbyggnad som motsvarar cirka 10 TWh el. På grund av tekniska och ekonomiska hinder har byggnationen av en del av de havsbaserade vindkraftsanlägg- 19 Nytt planeringsmål för vindkraft år 2020 (2007) Rapport ER 2007:45 Energimyndigheten. 31

34 ningarna skjutits fram i tiden. Utgrunden II i Kalmarsund, som ska bestå av 24 vindkraftverk som beräknas producera cirka 0,285 TWh per år, är ett exempel på detta. En annan stor anläggning som planeras är Kriegers flak i södra Östersjön. Anläggningen omfattar 128 vindkraftverk med en beräknad årsproduktion på 2,1 TWh. Lillgrund däremot, som är placerad sydost om Öresundsbron cirka 7 kilometer från den svenska kusten, står färdig sedan oktober Med sina 48 verk är Lillgrund Sveriges största vindkraftpark och den tredje största havsbaserade vindkraftparken i världen. Lillgrund har kapacitet att producera 0,33 TWh förnybar el per år. Det motsvarar behovet av hushållsel till drygt hem. Lillgrund har kapacitet att producera 0,33 TWh förnybar el per år. Det motsvarar behovet av hushållsel till drygt hem. Planerad utbyggnad på land Idag planeras även för flera större vindkraftanläggningar på land. I ödeskogarna i Piteå kommun vill Svevind bygga världens största vindkraftpark som fullt utbyggd kan svara för 8 TWh el, vilket motsvarar elproduktionen från ett kärnkraftverk. Vattenfall och Sveaskog har planer för en stor vindkraftsatsningen i fem län i södra Sverige. Planerna omfattar 550 vindkraftverk med en total effekt om MW. Under 2006 kom regeringens första vindkraftsproposition som betonar den ökade betydelsen av vindkraft i det svenska energisystemet. En av åtgärderna för att underlätta en ökad utbyggnad av vindkraft är att regeringen har utsett fyra regionala vindkraftssamordnare. De har till uppgift att stärka samspelet mellan vindkraftprojektörer, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå. Syftet är att skapa förutsättningar för en storskalig expansion av vindkraften så att de energipolitiska målen kan nås. Vindkraftsamordnarna ska fungera som pådrivare i pågående processer och lyfta fram vindkraften i olika sammanhang. De ska även vid behov stå till tjänst för vindkraftsprojektörer och bidra i arbetet med att lotsa fram större anläggningar. Nationellt nätverk för vindbruk I budgetpropositionen 2007 föreslår regeringen även att ett nationellt nätverk för vindbruk ska skapas under Nätverket ska få ekonomiskt stöd för att göra särskilda vindkraftsatsningar och för att stärka kunskapsuppbyggnaden och underlätta samordnande insatser när det gäller informations- och kunskapsfrågor kring vindkraft. En viktig uppgift är att ta tillvara pågående och nytillkomna regionala initiativ som har nationell betydelse. För 2008 och 2009 planeras en budget på 20 miljoner kronor per år för att främja vindkraftsutbyggnad. Energimyndigheten föreslås att ansvara för nätverket Budgetprop 2007/08:1 s