Rapport angående kommunens arbete för ökad integration 2014 Ks/2014:

Transkript

1 Utredningsenheten Siv Hederos Integrationssamordnare ÅRSRAPPORT (21) Kommunstyrelsen Rapport angående kommunens arbete för ökad integration 2014 Ks/2014: Mål för kommunens integrationsarbete Mål för kommunens integrationsarbete finns i kommunprogrammet och i majoritetens kommunalrådsyttrande, integrationsrapporten 2010 (Kf /27). Kommunen ska bedriva ett aktivt, målinriktat, jämställt och varierat integrationsarbete (Kommunprogrammet ). Målet med integrationsarbetet i kommunens nämnder och bolag samt i de projekt som erhållit kommunala anslag ska vara att verksamheten ska leda till arbete, utbildning, trygghet, tillväxt och folkhälsa. Nämnder, förvaltningar och bolag har det huvudsakliga ansvaret för kommunens integrationsarbete (majoritetens kommunalrådsyttrande, integrationsrapporten 2010 Kf /27). VIP-målet, mål för god ekonomisk hushållning Andelen anställda kvinnor och män med utländsk bakgrund ska öka under perioden och vid utgången av 2014 uppgå till minst 16 procent. På längre sikt ska andelen återspegla befolkningens faktiska sammansättning. Bakgrund I Jönköpings kommun pågick mellan en integrationssatsning med särskild inriktning på Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder. Kommunfullmäktige (Kf) beslutade att nämnder och bolag ska ta ett utökat ansvar och utforma konkreta och mätbara mål. Kommunstyrelsen fick ansvar för samordning av integrationsarbetet och förfogar över ett kommuncentralt anslag avsett för särskilda projekt. Årliga rapporter har lämnats till Kf. Kommunfullmäktige 1 har särskilt betonat nämnders och bolags ansvar för att ta fram konkreta och mätbara mål för integrationsarbetet i respektive verksamhet. 1 Kf STADSKONTORET Besöksadress Rådhuset Rådhusparken 1 kommunstyrelse@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

2 2 (21) Nämnder och bolag uppmanas att anställa fler medarbetare och chefer med utländsk bakgrund. De nämnder och bolag som har hög andel anställda med utländsk bakgrund uppmanas att arbeta med fördelningen av antalet anställda med utländsk bakgrund inom olika yrkeskategorier. 2 AB Bankerydshem, AB Grännahus, Norrahammars kommunala Bostäder AB och Bostads AB VätterHem ska i sina rapporter beskriva hur man samarbetar med socialförvaltningen avseende bostäder till flyktingar och anhöriginvandrare. 3 Nämnder och bolag ska också särskilt redovisa hur man uppmärksammat flyktingars och anhöriginvandrares behov av stöd samt om man införlivat framgångsrika integrationsprojekt i ordinarie verksamhet. 4 Kommunstyrelsens jämställdhets- och integrationsutskott har haft fem ledamöter samt ersättare. Utskottet har under 2014 haft elva sammanträden. Denna rapport består av följande delar: Stadskontorets samordningsarbete och beskrivning av de projekt som fått bidrag från anslaget till integration och delaktighet. Välfärdsindikatorer för Jönköpings kommun och särskilt Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder. Kommentarer från nämnder och bolags integrationsrapporter. I övrigt hänvisas till nämndernas och bolagens rapporter som bifogas. Rapport anställda med utländsk bakgrund i Jönköpings kommun Flyktingmottagande ger ökad befolkning Under 2014 har ett ökat antal personer sökt asyl i Sverige. Länsstyrelsen skriver avtal med kommunerna om kommunalt flyktingmottagande. Flertalet av flyktingarna som kommer till Jönköpings kommun har under asyltiden bott hos släktingar och vänner i kommunen. Om de beviljas uppehålls- och arbetstillstånd har de rätt att folkbokföra sig i Jönköping. Antal flyktingar och anhöriginvandrare mottagna under 2014 Medborgarskap Vuxna Barn Totalt Syrien Andra länder Totalt Kf Kf b 4 Kf /27 164

3 3 (21) När det gäller ensamkommande barn har lagstiftningen under 2014 ändrats och migrationsverket anvisar barn till kommunerna utifrån befolkningsstorlek. Jönköpings kommun har under 2014 tagit emot 52 asylsökande barn som har kommit utan vårdnadshavare. Om de beviljas uppehålls- och arbetstillstånd erbjuds de fortsatt boende och skolgång i kommunen. Förutom 548 personer som har mottagits i Jönköpings kommun är det också 105 personer som har mottagits i annan kommun och inom två år på eget initiativ flyttat till Jönköpings kommun. Ett ökat flyktingmottagande innebär att kommunens befolkning ökar och på sikt får vi fler som bidrar till en god samhällsutveckling. Detta kräver att mottagandet för nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare fungerar väl. Det viktigaste är bostad, utbildning och arbete. Utbildningsinsatserna måste individanpassas utifrån personens utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet. Invandrar- och flyktingenheten, socialtjänsten och utbildningsförvaltningen är de förvaltningar som i första skedet berörs av ökat flyktingmottagande. Sedan december 2010 har arbetsförmedlingen samordningsansvar för mottagandet av nyanlända, etableringsuppdraget. Välfärdsjobb Välfärdsjobben riktar sig till arbetssökande som har försörjningsstöd och kan få anställningsstöd via arbetsförmedlingen. Under 2014 har 184 personer, 97 kvinnor och 87 män, anställts av AMA inom välfärdjobben och arbetar inom kommunala förvaltningar och Bostad AB VätterHem. Av de anställda var 136 personer födda i annat land och flertalet kommer från Irak och Somalia. Välfärdsjobben skapar mervärde på kommunala arbetsplatser och ger också en god erfarenhet för den enskilde som får en anställning under ett år. Det är viktigt att de som anställts inom välfärdsjobben planerar för annat arbete eller studier när anställningen inom välfärdsjobben avslutas. STADSKONTORETS SAMORDNINGSARBETE OCH BESKRIVNING AV DE PROJEKT SOM BEVILJATS BIDRAG FRÅN ANSLAGET TILL INTEGRATION OCH DELAKTIGHET Arbetsmarknadsanställningar på Öxnehaga och Österängen I samverkan med AMA och arbetsplatser på Öxnehaga och Österängen utannonserades arbetsmarknadsanställningar via Jobbtorget våren De tidsbegränsade anställningarna vände sig till boende på Öxnehaga och Österängen och var ett led i att skapa bättre service, den enskilde fick ett arbete och de sociala nätverken förstärktes. Arbetsplatser fanns inom Öxnehagaskolan, Öxnehaga bibliotek, Friluftsfrämjandet, Kungsporten Konferens och Friskvård, Bostads AB VätterHem Öxnehaga och Willys Österängen. Flertalet av de anställda var födda i annat land. Dessa anställningar avslutades 2013 och Arbetssökande utrikes födda kvinnor med högskoleutbildning eller yrkesutbildning Andelen förvärvsarbetande bland utrikes födda kvinnor i kommunen är 30 procentenheter lägre än för kvinnor födda i Sverige. Jämställdhets- och integrationsutskottet har särskilt uppmärksammat denna fråga. Arbetsmarknadsavdelningen, AMA och arbetsförmedlingen har under januari juni 2014 samverkat kring ett projekt riktat till denna grupp. En arbetskonsulent med god kompetens i såväl

4 4 (21) svenska som arabiska har arbetat 25 procent tillsammans med en arbetsförmedlare som också har arbetat 25 procent. Innehållet i projektet har varit ökad rådgivningstid för de arbetssökande. Totalt deltog 15 kvinnor i projektet och i juni 2014 hade nio deltagare gått till arbete och sex deltagare hade börjat studera. Jämställdhets- och integrationsutskottet föreslog vid sammanträdet att frågan fortsättningsvis följs upp i välfärdsutskottet. Det är svårt för nyanlända att skaffa arbete och det finns ett stort behov av riktade satsningar till fler utrikes födda. Många försöker att undvika försörjningsstöd och det är viktigt att nyanländas kompetens tas till vara så snabbt som möjligt. Många av flyktingarna som kommer från Syrien har högskoleutbildning och det är viktigt att deras kompetens tas till vara. Företagarskolan Företagarskolan har haft sina lokaler på Öxnehaga och näringslivsavdelningen har varit huvudman. Företagarskolan har riktat sig till personer som bor på Öxnehaga, Österängen, Huskvarna söder eller Råslätt, eller som planerar att starta företag i dessa bostadsområden. Från juni 2013 har 32 personer deltagit i olika omfattning. Två företag har startat och ytterligare tre personer planerar att starta sitt företag under Projektet avslutades december 2014 och en extern utvärdering ska ske. Jönköpings kommun har anslagit 1 miljon kronor för Valåret 2014 Valnämndens kansli har under 2014 vid behov rekryterat valarbetare. I samverkan mellan valkansliet och integrationssamordnaren tillfrågades kommuninvånare med utländsk bakgrund och med goda referenser om att tjänstgöra vid såväl förtidsrösning som röstning under valdagen. Bred språkkompetens är angeläget för att öka valdeltagandet. Valnämnden har gjort en preliminär uppskattning om att andelen valfunktionärer med utländsk bakgrund har ökat från 4 % vid valet 2010 till 6 % vid valen Fritid Jönköping har i samarbete med studieförbundet Sensus anordnat Valmässor inför EU-valet. Valmässorna var särskilt riktade till förstagångsväljare och förlades till Stadsgården, Råslätt och Birkagården, Österängen. Valdeltagandet till kommunfullmäktige är lägre på Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder än i kommunen som helhet. På Österängen ökade dock valdeltagandet. Integrationsråd länsstyrelsen Länsstyrelsen har under året fortsatt arbetet med en integrationsstrategi för Jönköpings län. I december 2014 antogs integrationsstrategin med det övergripande målet Välfungerande integration i Jönköpings län. I integrationsrådet representeras Jönköpings kommun av kommunalråd och stadsdirektör. Integrationssamordnaren är kommunens representant i beredningsgruppen. Integrationsrådet har tagit beslut om arbete i sex fokusgrupper: utbildning, arbete och vuxenutbildning, social sammanhållning, ensamkommande barn, bostäder och hälsa. I dessa fokusgrupper finns representanter från länsstyrelsen, länets kommuner, bostadsföretag, föreningsliv, Högskolan, arbetsförmedlingen och migrationsverket. Kommunens nätverk för mänskliga rättigheter (MR) Syftet med MR-nätverket är att skapa en tydligare samordning mellan kommunens förvaltningar kring frågor om mänskliga rättigheter.

5 5 (21) MR-nätverket har representanter från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och stadskontoret. Jämställdhets- och mångfaldsstrategen är sammankallande. Representanterna ska sprida kunskap om mänskliga rättighetsfrågor i respektive verksamhet och samverka med externa aktörer. De nationella MR-dagarna 2017 kommer att förläggas till Jönköping. Prioriterade bostadsområden Utifrån välfärdsindikatorer har stadskontorets utredningsenhet gjort jämförelsen mellan olika kommundelar i Jönköpings kommun. Den grundläggande frågan är andel boende som förvärvsarbetar. Unga människor och personer som nyligen har flyttat till Sverige har ännu inte en stark förankring på arbetsmarknaden. Med en anställning kan man sedan själv välja boendeform. Det är därför naturligt att det i bostadsområden med hyresrätter bor många invånare som är nyinflyttade i Sverige. I Jönköpings kommun är Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder prioriterade bostadsområden. Områdesgrupper Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder har lokala områdesgrupper. Skolans rektor är oftast ordförande för att på så sätt få en naturlig koppling till lokala samverkansgrupperna, LSG. Syftet med områdesgrupperna i prioriterade bostadsområden är att främja en positiv utveckling för i första hand barn och ungdomar. Den lokala och långsiktiga samverkan som sker mellan kommunala verksamheter, bostadsföretag, föreningar, studieförbund, trossamfund och områdespoliser är mycket värdefull. Integrationssamordnaren deltar i områdesgruppernas möten och kan på så sätt snabbt ta del av aktuell information samt förmedla information från politiker angående integration. Informationsutbyte mellan de olika områdesgrupperna har ökat. Brev till polisledningen om områdespolisernas betydelse Råslätts områdesgrupp har vid två tillfällen under året påtalat det goda samarbete som har byggts upp mellan kommunala verksamheter och områdespolisen. När det saknas poliser till ingripandeverksamhet får ofta områdespoliserna avbryta sitt förebyggande områdesarbete. Chefer i polisens nya organisation som tillträdde den 1 januari 2015 har bjudits in för att se och diskutera den goda samverkan inom bostadsområdet. Öxnehaga områdesgrupp och områdesgruppen Huskvarna söder har också skrivit till polisledningen för att påtala oro för neddragning av områdespolisens verksamhet under sommaren. I augusti inbjöd kommunalråd Anna Mårtensson närpolischef och flera av närpoliserna till ett gemensamt möte för att diskutera betydelsen av detta arbete. Vid detta möte deltog även riksdagsman Johan Pehrson, folkpartiets rättspolitiska talesman. Anslaget för integration och delaktighet 2014 Det centrala anslaget för integration och delaktighet 2014 var kr samt kr som verksamhetsmedel för att stödja kommundelsutvecklingen på Österängen. I resultatfonden fanns kr. Totalt har kr beviljats till olika projekt under 2014.

6 6 (21) Riktlinjer för anslaget till integration och delaktighet 5 Prioriterade bostadsområden är Råslätt, Öxnehaga, Österängen samt Huskvarna söder. Integrationsinsatser inom andra bostadsområden och kommunövergripande insatser bör också uppmuntras. Samverkan mellan olika aktörer är mycket viktigt. Via områdesgrupperna sker en god samverkan mellan kommunala förvaltningar, ideella föreningar, trossamfund, bostadsföretag och områdespolisen. Projektansökningar från lokalt verksamma föreningar prioriteras. Projektanslagen är alltid tidsbegränsade. Enskilda personer beviljas inte bidrag. Kommunövergripande projekt Cykelfrämjandet Jönköping (inköp av specialcyklar för att lära sig cykla) KFUM och Jönköpings Atletklubb Vårsols familjecenter (samtalsgrupper nyanlända barn och föräldrar) kr kr kr Cykelfrämjandet Jönköping har startat kurser riktade till vuxna personer som vill lära sig att cykla. Kurserna sker i samarbete med studieförbundet NBV och de flesta som anmäler sig till dessa kurser är utrikes födda kvinnor som inte lärde sig cykla när de var barn. KFUM har i samarbete med Jönköpings Atletklubb erbjudit träning till flickor och pojkar i Ungdomens Hus. Vårsols familjecenter har startat samtalsgrupper för nyanlända barn och föräldrar. Syftet med samtalsgrupperna är att ge barn och föräldrar verktyg för att hantera livet både som asylsökande och när familjerna har beviljats uppehållstillstånd. Samtalsgrupperna organiseras i samarbete med familjecentralerna Råslätt och Öxnehaga. Råslätt Områdesgruppen på Råslätt leds av en lärare på uppdrag av Stadsgårdsskolans rektor. I den lilla områdesgruppen deltar representanter från Stadsgårdsskolan, Råslättsskolan, förskolorna, Fritid Jönköping, familjecentralen, biblioteket, socialtjänsten IFO, Bostads AB VätterHem, Råslätts församlingsgemenskap och Råslätts sportklubb. Den stora områdesgruppen vänder sig till alla boende i bostadsområdet. I november inbjöds Jönköpingspostens:s redaktionschef in för att förklara nedläggningen av lokalredaktionen och ge sin syn på lokal journalistik. Bidrag från anslaget för integration och delaktighet till Råslätt: Råslätts församlingsgemenskap, samverkansprojekt med Fritid Jönköping, Underground kr ABF, studiecirklar kvinnor Råslätt kr Råslätts församlingsgemenskap har ett väl utvecklat samarbete med Fritid Jönköping och har öppen fritidsgård lördags- och söndagskvällar i Stadsgården. Beviljat bidrag är verksamhetsbidrag och alla ledarinsatser är ideella. Basen i Under- 5 Riktlinjer för anslaget till integration och delaktighet beslutade av jämställdhets- och integrationsutskottet och reviderade och

7 7 (21) ground är ledarskolan där ungdomarna erbjuds ledarutbildning och studieresor. Sommaren 2014 gjorde ledarskolan en studieresa till Malaysia och ungdomarna jobbade bland annat med utsatta barn i Borneo. Inom Underground finn ett övningskörningsprogram och ungdomarna har också önskat programmet Bygg ditt CV. Ungdomar i gymnasieåldern får hjälp med CV-skrivande och kontakter. Dessutom har Underground bjudit in politiker, arbetat med demokratifrågor och aktualiserat valen Sommaren 2014 hade Underground sommarverksamhet tre veckor i juli. Det är mycket positivt att fler än hälften av besökarna är flickor. Långvariga trygga vuxenrelationer och positiva förebilder inom ledarskolan är viktiga delar i Undergrounds verksamhet. Underground har vuxit fram ur ett lokalt engagemang från personer som bor och verkar i bostadsområdet och är idag en mycket viktig och positiv träffpunkt för ungdomar på Råslätt. Underground är ett komplement till kommunal verksamhet. Samtal har inletts med Fritid Jönköping för att kultur- och fritidsförvaltningen ska finansiera denna verksamhet. Några somaliska kvinnor har i samarbete med ABF initierat sycirkel och matlagningscirkel. Matlagningscirkeln har skett i Stadsgårdsskolans hemkunskapssal och förutom matlagning har cirkeldeltagarna också diskuterat kost och miljöfrågor. Studiecirklarna vänder sig till nyanlända kvinnor från olika länder. Familjecentralen, Stadsgårdsskolan och aktiva kvinnor boende på Råslätt har fortsatt med kvinnoträffar riktade till alla kvinnor boende på Råslätt. Under 2014 har det varit sex öppna kvinnoträffar med cirka 40 besökare vid varje träff. På dessa träffar möts kvinnor i olika åldrar, med olika bakgrund och erfarenheter, från olika länder och med olika religion. Programmen har bland annat bestått av teater, hälsotema och valinformation. Det är ett mycket positivt sätt att förstärka de goda nätverken som redan finns. Kvinnoträffarna har haft ekonomiskt stöd från LSG, lokala samverkansgruppen. Utvecklingen på Råslätt bedöms som fortsatt stabil. Det långsiktiga arbetet och samverkan mellan boende, föreningar, trossamfund, förvaltningar och Bostads AB VätterHem skapar en stark sammanhållning och beredskap för nya situationer som kan uppstå. Det är viktigt med en väl utbyggd kommunal service med skolor, förskolor, familjecentral, bibliotek, idrottshall/simhall, fritidsgård samt tre äldreboenden. Det är många kommuninvånare som har sin dagliga arbetsplats inom bostadsområdet. Vårdcentralen, socialtjänst och apotek betjänar ett större geografiskt område och detta innebär att många kommuninvånare besöker Råslätt. Affärscentrum har ett brett utbud av affärer. Råslättsdagen firas första lördagen i september och är idag ett välkänt arrangemang i kommunen med många besökare från hela kommunen. Österängen Österängens områdesgrupp leds av rektorn på Österängsskolan. Övriga representanter är Fritid Jönköping, biblioteket, fältsekreterare, familjecentralen, Hyresgästföreningen, ABF, Bostads AB VätterHem och Österängskyrkan. Bidrag från anslaget för integration och delaktighet: Österängsskolan/Fritid områdesarbete Österängen Valmöte med SUDHI (Somaliska ungdomsföreningen för hälsa och integration) Strategiskt områdesarbete i samverkan på Österängen kr kr

8 8 (21) med Fritid, fältgruppen, Assyriska Turabdinföreningen Jönköpings Somaliska förening kr Österängsskolan har sedan 2008 beviljats stöd till en projektanställning med Österängsskolan som bas. Många flickor och kvinnor har deltagit i de olika aktiviteterna. Samtal har skett med politiker och de kommunala förvaltningarna om övergång till ordinär verksamhet. Dessa samtal har inte resulterat i förlängd verksamhet och projektet avslutades sommaren Den projektanställde har fått en pooltjänst som fritidsledare inom utbildningsförvaltningen och har för närvarande sin tjänst på Österängsskolan. Inför valet i september anordnade SUDHI, somaliska ungdomsföreningen för hälsa och integration, ett öppet valmöte på Birkagården. De politiska partierna var inbjudna och presenterade sina program. En valarbetare med kunskaper i flera språk informerade om hur det praktiskt går till att rösta. Samverkan med Fritid Jönköping, socialtjänstens fältgrupp, Assyriska Turabdinföreningen och Jönköpings Somaliska förening har under året utvecklats. Föreningarna har beviljats fortsatt bidrag till 50 % anställning hos vardera förening. Föreningarna ansvarar för kvällsvandring i centrum torsdag och lördag kväll. De samverkar också med Birkagårdens personal en kväll i veckan. Projektets styrgrupp med representanter från Fritid Jönköping, fältgruppen, föreningsrepresentanter och integrationssamordnaren har under året träffats regelbundet. Projektet har förstärkt de sociala nätverken inom bostadsområdet och föreningarna tar ett stort ansvar för att skapa en trygg miljö. Österängsdagen den sista lördagen i augusti var i år förlagd till Österängsskolans skolgård. Hyresgästföreningen, Fritid Jönköping, Bostads AB VätterHem och ett stort antal föreningar inbjöd till föreningsmässa även i år. Österängsdagen hade program med lokal anknytning som lockade många besökare. Utvecklingen inom bostadsområdet har under året varit positiv. Det är viktigt att denna utveckling fortsätter och förstärks. Österängen är en stadsdel med många små lägenheter och detta leder till att omflyttningen är hög. Att främja mötesplatser och att stödja de sociala nätverken är mycket angeläget. Inom bostadsområdet finns förskola, grundskola och ett välbesökt stadsdelsbibliotek. Svenska Kyrkan och Hyresgästföreningen är lokalt verksamma i bostadsområdet. Barnfamiljerna från området besöker familjecentralen Öxnehaga och det skulle vara positivt med en mötespunkt för föräldrar och barn inom bostadsområdet. Österängens affärscentrum är centralt beläget och har många besökare, både Österängsbor och kommuninvånare från andra kommundelar. Kommundelsutvecklingen på Österängen har under 2014 slutförts med förnyelse av utemiljön utanför centrum och kring Birkagården. Finansiering har skett med medel från kommundelsutvecklingen och Bostads AB VätterHem. Ett nytt hyreshus har byggts i Österängens centrala delar och detta innebär ett bra tillskott med 32 nya hyreslägenheter. Öxnehaga Öxnehagas områdesgrupp har delat ordförandeskap med rektorn på Öxnehagaskolan och verksamhetsansvarig på Öxnegården, Friluftsfrämjandet. Områdesgruppen har mycket bred representation från Fritid, bibliotek, familjecentralen,

9 9 (21) socialtjänsten IFO, Bostads AB VätterHem, områdespolisen, Hyresgästföreningen, ABF, Öxnehagakyrkan, Kungsporten och Rädda Barnen. Områdesgruppen startade 2013 ett arbete för att inom olika verksamheter utbilda och samtala om hur man kan tillämpa barnkonventionen. Vid barnkonventionens 25-årsfirande bjöd Hyresgästföreningen och ABF in till gemensamt firande tillsammans med Öxnehagaskolan. Bidrag från anslaget till integration och delaktighet 2014: Öxnehaga bibliotek, familjesöndagar Öxnehagaskolan/Fritid Toleransprojekt Friluftsfrämjandet Öxnegården, folkhälsa kr kr kr Öxnehaga bibliotek har haft familjesöndagar, särskilda arrangemang för att uppmärksamma internationella modersmålsdagen och världsboksdagen. Programmen har skett i samverkan med Medborgarskolan, ABF, Friluftsfrämjandet, Hyresgästföreningen, Rädda Barnen och familjecentralen. Programmen är också en del i arbetet med att uppmärksamma barnkonventionen. Öxnehagaskolan och fritidsgården Forum har anställt personal som arbetar både inom skolan och på fritidsgården. Fritidsgården Forum är den fritidsgård i kommunen som har högst antal besökare. Personalen har tillsammans med demokratisamordnaren arbetat för att öka barns och ungas trygghet och delaktighet. Personal från fritid med simlärarkompetens har åkt till Rosenlundsbadet med elever från skolan. Skolan och fritid har också startat en särskild grupp som enbart riktar sig till flickor. Friluftsfrämjandet Öxnegården är mycket aktiva i det lokala områdesarbetet. Friluftsfrämjandet är projektägare till projekt Handlingskraft som har beviljats bidrag från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Syftet med projekt Handlingskraft är att öka framförallt kvinnors deltagande i föreningslivet och skapa större sammanhållning i bostadsområdet. Friluftsfrämjandet deltar också i länsstyrelsens integrationsarbete, fokusgruppen social sammanhållning. Inom Öxnehagas bostadsområde bor det många ungdomar som gärna träffas i centrum. Fritidsgården Forum är öppen måndagar, onsdagar, fredagskvällar samt två lördagar i veckan. På kvällar och helger är det få vuxna som besöker Öxnehagas centrum. Det har under året varit oro kring ett fåtal ungdomar som skapar dålig stämning och otrygghet i centrum. Hyresgästföreningen i samarbete med VätterHems områdeskontor har i flera år ansvarat för kvälls- och nattvandring. Öxnehagaskolans föräldraråd har under året också deltagit i kvällsvandringar men det behövs fler vuxna som tar ansvar för trygghet och säkerhet i centrum. I augusti skedde en skjutning i utkanten av bostadsområdet och detta har fått stor uppmärksamhet i media. Det är osäkert om händelsen har direkt koppling till Öxnehaga. Det är mycket angeläget med fortsatt satsning på områdespoliser i området. I centrum finns Öxnehagskolan, bibliotek, hyresgästföreningens lokal Punkten, Svenska Kyrkan, VätterHems områdeskontor, närbutik, frisör och konditori. Socialtjänsten och vårdcentralen betjänar ett större geografiskt område vilket innebär att det är många besökare i centrum under dagtid. Eftersom det inte finns underlag för livsmedelsaffär är det inte så många vuxna som besöker centrum

10 10 (21) kvällar och helger. Engagemanget för att främja de sociala nätverken är stort. Öxnehagadagen har blivit ett viktigt engagemang som lockar många besökare. Det är positivt att det inom Öxnehaga finns både flerbostadshus och småhusområden. Huskvarna söder Områdesgruppen Huskvarna söders ordförande är rektorn på Södergårdsskolan. Övriga som deltar är familjecentral, fritid, förskola, socialtjänst, områdespolisen, hyresgästföreningen, Huskvarna FF och Brahe Basket. Bidrag från anslaget till integration och delaktighet: Kungsporten Friskvård (Friskvård kvinnor och barn Huskvarna söder) NBV sömnadskurs kvinnor Huskvarna söder HFF projekt Huskvarna söder Brahe Basket kr kr kr kr Kvinnor som besökte familjecentralens lokal på Huskvarna söder efterfrågade enkel träning i närområdet. Kontakt togs med Kungsporten Friskvård som tillsammans med familjecentralen planerade för friskvårdsaktiviter för kvinnor och barn. Under våren var det enklare övningar i familjecentralens lokal en gång i veckan och dessutom träning för kvinnor och barn en gång i veckan i Södergårdsskolans gymnastiksal. Under hösten har träningen för kvinnor och barn i Södergårdsskolans gymnastiksal fortsatt. Gemensam planering med HFF har också skett tillsammans med det nystartade Projekt Huskvarna söder. I augusti 2012 initierade kommunledningen ett nätverk med de privata fastighetsägarna, branschorganisationen Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, kommunalråd från majoritet och opposition, familjecentralen, socialtjänstens hyresrådgivning och försörjningsstöd och Huskvarna Javisst. Syftet med nätverket var att främja en positiv utveckling i bostadsområdet. Kontakt har sedan tagits med Husqvarna Fotbollsförening, HFF och i maj 2014 beviljade jämställdhets- och integrationsutskottet kr till Projekt Huskvarna söder. Branschorganisationen Fastighetsägarna, HSB, Svenska Bostadsfonden och Din Bostad har bidragit med samma summa. Projektet planeras för två år men har beviljats bidrag för tiden juli 2014 juni HFF är projektägare och tar ett stort ansvar för projektet. Det finns också en styrgrupp med representanter från HFF, Fastighetsägarna och familjecentralen. I november anställdes två projektledare med 50 procents anställning vardera. Projektets syfte är att främja en positiv utveckling i Huskvarna söder och är särskilt riktat till barn och ungdomar. Brahe Basket har även i år anordnat sommaraktiviteter i bostadsområden på Huskvarna söder. Brahe Basket tar emot feriepraktikanter i gymnasieåldern och sommarpraktikanter i högstadieåldern. Tillsammans med en projektledare ansvarar dessa ungdomar för lek och spel i närområdet. Flera av ungdomarna som arbetar med Sommarkul med Brahe Basket bor själva i området och har lokala kontaktnät och talar olika språk. Projektet fick även i år ekonomiskt stöd från HSB, Svenska Bostadsfonden och Din Bostad. Familjecentralen har sedan flera år en lokal i bostadsområdet. Denna verksamhet har stor betydelse för småbarnsföräldrar i området. Vuxenutbildningen erbjuder

11 11 (21) svenska för invandrare för föräldralediga. Förskollärare och socionom har samhällsinformation i dialogform. Huskvarna söder är ett område med flera olika privata fastighetsägare. Inom Jönköpings kommun är det är svårt för nyanlända att få kontrakt till en egen lägenhet. Vissa fastighetsägare på Huskvarna söder har inte haft krav på fast anställning, vilket har inneburit att nya kommuninvånare från annat land har kunnat skaffa en lägenhet i Huskvarna söder. Hyreshus, bostadsrätter och småhusbebyggelse skapar en blandad bebyggelse. De som får arbete kan också välja att skaffa en annan bostad inom närområdet och behålla de sociala nätverken. Södergårdsskolan har en gynnsam blandning av elever med olika bakgrund. Det finns också ett rikt föreningsliv i Huskvarna söder. Många ungdomar deltar i Husqvarna FF eller Brahe Baskets aktiviter. Fritidsgården Ankaret har många besökare. Miljön i Huskvarna söder är mycket varierande och berikas av Smedbyns kulturella aktiviter. Utvecklingen i Huskvarna söder bedöms som positiv. VÄLFÄRDSINDIKATORER JÖNKÖPINGS KOMMUN OCH SÄRSKILT RÅSLÄTT, ÖSTERÄNGEN, ÖXNEHAGA OCH HUSKVARNA SÖDER Uppföljning av utvecklingen i de fyra prioriterade områdena Österängen, Huskvarna Söder, Öxnehaga och Råslätt görs årligen med hjälp av exempelvis statistik från SCB. Nedan görs jämförelser med genomsnittet för Jönköpings kommun och ibland görs även jämförelser med riket. För Öxnehaga och Huskvarna Söder redovisas småhusområdena och flerbostadsområdena var för sig och det är framför allt flerbostadsområdena som tas upp i redovisningen nedan. Även Råslätt finfördelas, Råslätt och Råslätt exklusive studentboende. I jämförelse med kommungenomsnittet är de fyra områdena präglade av en högre grad av arbetslöshet och en större ohälsa samtidigt som förvärvsfrekvensen, utbildningsnivån och inkomsten är lägre. Andelen utrikes födda personer och personer med utländsk bakgrund är dessutom betydligt högre i dessa områden. Folkmängd Folkmängden har på ett år ökat med personer i Jönköpings kommun. Ökningen har skett i samtliga områden. Dock gäller inte detta för Huskvarna Söders flerbostadsområde, där folkmängden minskade med 0,6 procent. Folkmängd i delområden, Kvinnor Män Totalt Österängen Huskvarna Söder, flerbostadshusområdet Huskvarna Söder, småhusområdet Öxnehaga, flerbostadshusområdet Öxnehaga, småhusområdet Råslätt Råslätt exkl. studentboende Jönköpings kommun Det finns skillnader mellan områdena. Exempelvis är befolkningsstrukturen till stor del beroende av hur bostadsbeståndet ser ut. Österängen och Råslätt har en hög andel av befolkningen i åldersgruppen år. På Råslätt beror detta på att det finns ett stort antal studentbostäder och även på Österängen är andelen studen-

12 12 (21) ter relativt hög. Bostadsstrukturen på Österängen med många små lägenheter gör att många unga bosätter sig där. Den höga andelen unga/studenter i de båda områdena påverkar till viss del värdena för välfärdsindikatorerna. Utrikes födda och utländsk bakgrund Med utländsk bakgrund avses personer som är födda utomlands samt personer som är födda i Sverige men som har båda föräldrarna födda utomlands. För kommunen är andelen med utländsk bakgrund 20,3 procent. Andelen utrikes födda personer är 15,0 procent. Mellan åren 2013 och 2014 har andelen utrikes födda personer ökat med 0,6 procentenheter i Jönköpings kommun. Mest har andelen ökat bland Huskvarna Söders flerbostadsområde, motsvarande 1,8 procentenheter. Råslätt är det enda område där andelen med utländsk bakgrund har minskat. Råslätt har dock fortfarande den högsta andelen boende med utländsk bakgrund, 68,2 procent, men övriga områden närmar sig. För samtliga områden, även småhusområdena, är andelen med utländsk bakgrund större än för kommunen i sin helhet. Arbetslöshet Den totala arbetslösheten 6 i kommunen minskade mellan oktober 2013 och oktober 2014, från 5,7 till 5,0 procent. Under denna period minskade den totala arbetslösheten i samtliga fyra områden och det var på Råslätt som minskningen var störst (-2,2 procentenheter). Av de fyra områdena är den totala arbetslösheten högst på Österängen, följt av Huskvarna Söder. När statistiken finfördelas ytterligare blir den totala arbetslösheten högst i Huskvarna Söders flerbostadsområde. Den totala arbetslösheten är mer än tre gånger så hög i detta område jämfört med kommunen som helhet och det var det enda område där den totala arbetslösheten ökade mellan 2013 och Ohälsa Ohälsotalet 7 fortsatte att öka mellan 2012 och 2013 i Jönköpings kommun. Ohälsotalet ökade även i Huskvarna Söders flerbostadsområde, Öxnehaga småhusområde och Råslätt. För Råslätt och Öxnehagas flerbostadsområde är ohälsotalet nästan dubbelt så högt som för kommunen i stort. Generellt är ohälsotalet i Jönköpings kommun 10 dagar fler för kvinnor än för män. Förvärvsfrekvens Sett till hela Jönköpings kommun har förvärvsfrekvensen 8 minskat något mellan 2012 och 2013, från 79,7 till 79,3 procent. I Öxnehagas flerbostadsområde, Huskvarna Söders flerbostadsområde, Österängen och Råslätt exklusive studentboen- 6 Den totala arbetslösheten i relation till befolkningen år består av öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. 7 Ohälsotalet definieras som antalet utbetalda dagar med sjukpenning (inkl. förlängd och fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning från socialförsäkringen i åldern år. Dagar med sjuklön från arbetsgivare, d.v.s. de två första veckorna av varje sjukdomsperiod, ingår inte i ohälsotalet. 8 Förvärvsfrekvens är ett mått som anger andel personer med bostad i regionen (nattbefolkning) som förvärvsarbetar i en viss åldersgrupp i relation till samtliga personer i den aktuella åldersgruppen.

13 13 (21) dena ökade förvärvsfrekvensen. Starkast ökning hade Öxnehagas flerbostadsområde, tätt följt av Huskvarna Söders flerbostadsområde. Förvärvsfrekvensen är högre bland män än kvinnor. I kommunen totalt är skillnaden mellan könen inte så stor men i de prioriterade områdena blir skillnaderna tydligare. Störst skillnad mellan könen återfinns bland de som bor i Öxnehagas flerbostadsområde och de som bor på Österängen. I Huskvarna Söders flerbostadsområde och på Råslätt är det färre än hälften av kvinnorna som förvärvsarbetar. Störst ökning av förvärvsfrekvensen på ett år har skett bland kvinnor som bor i Huskvarna Söders flerbostadsområde. Den lägsta förvärvsfrekvensen återfinns på Råslätt. Om studentboendena på Råslätt exkluderas stiger dock förvärvsfrekvensen med närmare 5 procentenheter. Anmärkningsvärt är också den höga förvärvsfrekvensen i Öxnehagas småhusområde som är 82,3 procent. Andelen med utländsk bakgrund i Öxnehagas småhusområde är 38,8 procent. Förvärvsfrekvens, år, Andel (%) Kvinnor Män Totalt Österängen 51,6 65,1 59,3 Huskvarna Söder, flerbostadsområdet 46,4 56,5 51,3 Huskvarna Söder, småhusområdet 74,3 79,2 76,8 Öxnehaga, flerbostadsområdet 53,7 67,4 60,5 Öxnehaga, småhusområdet 80,0 84,8 82,3 Råslätt 44,5 54,2 49,5 Råslätt, exklusive studentboenden 48,2 60,3 54,3 Jönköpings kommun 77,5 81,1 79,3 Vid en jämförelse av förvärvsfrekvensen mellan utrikes födda kvinnor och kvinnor födda i Sverige är skillnaden i förvärvsfrekvens ungefär 30 procentenheter högre för kvinnor som är födda i Sverige. Förvärvsfrekvensen bland utrikes födda kvinnor år 2013 var 54,4 procent och för kvinnor födda i Sverige var förvärvsfrekvensen 83,0 procent. Utrikes födda kvinnor har den högsta förvärvsfrekvensen i åldern år medan förvärvsfrekvensen bland kvinnor som är födda i Sverige är högst bland de som är år. Mellan åren 2012 och 2013 har förvärvsfrekvensen bland utrikesfödda kvinnor ökat marginellt (0,1 procentenheter). Förvärvsfrekvens för kvinnor i Jönköpings kommun efter ålder och bakgrund år 2013 Procent Födda i Sverige Utrikes födda år år år år år år

14 14 (21) Jönköpings kommun utmärker sig positivt i jämförelse med andra jämnstora kommuner när det gäller andelen utrikes födda personer som förvärvsarbetar. Jönköping har den högsta andelen utrikes födda personer som förvärvsarbetar, en andel som motsvarar 58,8 procent. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet som är 57,9 procent. Dock har andelen som förvärvsarbetar i Jönköpings kommun minskat mellan åren 2012 och 2013, från 59,3 till 58,8 procent. I övriga fem kommuner samt riket har andelen ökat under denna period. Förvärvsfrekvens för utrikes födda personer i Jönköpings kommun, jämnstora kommuner och riket 2013, år Utvecklingen av andelen förvärvsarbetande utrikes födda kvinnor och män skiljer sig både mellan könen och vistelsetiden i landet. Utrikes födda män har en betydligt högre andel som förvärvsarbetar. Störst är skillnaden bland de som har varit i landet i 2-4 år, där nära hälften av de utrikes födda männen förvärvsarbetar medan endast en fjärdedel av de utrikes födda kvinnorna förvärvsarbetar. Statistiken visar att det tar lång tid, många gånger för lång tid, innan utrikes födda personer erhåller ett arbete. Förvärvsfrekvens för utrikes födda personer i Jönköpings kommun och riket 2013 efter kön och vistelsetid i landet, år Vistelsetid Andel förvärvsarbetande (%) Kön Jönköping Riket Inom 2 år Män 27,8 36,1 Inom 2 år Kvinnor 13,1 18,4 2-4 år Män 46,3 49,5 2-4 år Kvinnor 24,2 31, år Män 57,8 56, år Kvinnor 40,3 44,6 Över 10 år Män 72,1 69,5 Över 10 år Kvinnor 66,9 67,7 Samtliga utrikes födda Män 63,2 61,1 Samtliga utrikes födda Kvinnor 54,4 54,8

15 15 (21) KOMMENTARER FRÅN NÄMNDERNAS INTEGRATIONS- RAPPORTER Alla nämnder har tagit beslut om integrationsrapport De flesta nämnderna har i sina rapporter utgått från de frågor som ställdes i skrivelse Integrationsrapport I detta avsnitt hänvisas till respektive nämnds rapport. Stadskontoret har valt att enbart betona några nämnder och ämnen med beröringspunkter till aktuell flyktingsituation. Direkta citat från rapporterna skrivs med kursiverad stil. Barn- och utbildningsnämnden Under läsåret 2013/2014 kom det 240 nyanlända barn/elever till kommunens föroch grundskolor och under höstterminen 2014 kom det 183 nyanlända barn/elever. Det är ett stort tillskott och samtidigt ett stort ansvar för att organisera förskola och skola på bästa möjliga sätt. De flesta barnen kom från Syrien men det kommer också nyanlända barn som inte är flyktingar. Barn- och utbildningsnämnden tog i februari 2014 beslut om fyra integrationspolitiska mål som följs upp i integrationsrapporten Med beaktande av skollagens krav på tjänstebehörighet motsvarar andelen anställda med utländsk bakgrund kommunens befolkningsstruktur. 2. Alla flickor och pojkar har god kunskap i det svenska språket och har därmed grundförutsättningar för att leva, fungera och känna delaktighet i vårt demokratiska samhälle. 3. Nyanlända flickor och pojkar får en god introduktion till förskola och grundskola och det svenska språket. Tiden i särskild mottagningsklass är kort. 4. Alla flickor och pojkar får förutsättningar för att lyckas i sin grundutbildning för att därigenom komma vidare i sin yrkeskarriär. Här kommenteras enbart mål nummer fyra som mäts genom att ange hur många flickor och pojkar som lämnar grundskolan med nationell behörighet till gymnasiet. Resultatet visar att 86,4 procent av flickorna och 84,3 procent av pojkarna (totalt 85,3) var behöriga till gymnasieskolan våren 2014 i de kommunala grundskolorna i Jönköping. Det görs också en uppdelning mellan elever med svensk bakgrund, elever med utländsk bakgrund födda i Sverige (bägge föräldrarna födda utomlands) och elever med utländsk bakgrund födda utomlands. Av eleverna med svensk bakgrund var det 90 procent, av eleverna med utländsk bakgrund men födda i Sverige var det 75 procent och av eleverna med utländsk bakgrund födda utomlands var det 59 procent som lämnade grundskolan med nationell behörighet till gymnasiet. Skolinspektionen har vid tillsynsbesök i oktober 2013 uppmärksammat detta och utbildningsförvaltningen arbetar för att i utbildningen ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Modersmålsenheten har 101 modersmålslärare som tillsammans undervisar i 37 olika språk. De största språkgrupperna är arabiska, assyriska, somaliska, bosniska och albanska. Dessutom erbjuds studiehandledning på modersmålet. Studiehand- 9 Bilaga 1 Integrationsrapport 2014,brev till kommunala nämnder och bolag

16 16 (21) ledningen syftar till att stödja ämnesundervisningen via det språk som eleven talar. Den 1 augusti 2014 infördes en ny organisation för att förbättra mottagandet av nyanlända barn och elever. Nyanlända barn i åldern 1 5 år placeras i den förskola som föräldrarna väljer och 6-åringar placeras i förskoleklass. Nyanlända 7 8-åringar får ett mottagningssamtal och en kortare kartläggning av modersmålsenheten och placeras också på den skola som föräldrarna har valt. Den biträdande rektorn på modermålsenheten talar arabiska och detta är av stort värde för såväl föräldrar som barn. Elever i åldern 9 12 år och år får ett mottagningssamtal på modersmålsenheten och en kartläggning under högst två månader på Rosenlundsskolan. På Rosenlundsskolan finns också ett elevhälsoteam med kurator, skolsköterska och specialpedagog. Efter kartläggningen får eleverna en skoloch klassplacering i en förberedelseklass. Tiden i förberedelseklass får inte överstiga ett år och vid särskilda skäl högst två år. I förberedelseklasserna finns tvåsspråkig behörig personal och det erbjuds också läxhjälp och sommarskola. Barn- och utbildningsnämnden har också tagit beslut om integrationspolitiska mål för 2015 och måluppfyllelsen av dessa kommer att redovisas i integrationsrapporten Integrationsrapporten från barn- och utbildningsnämnden är en mycket gedigen sammanställning av den aktuella situationen inom förskola och skola. Det är viktigt att de beslutade målen når ut i de olika verksamheterna och att synpunkter från de som arbetar närmast barnen tas tillvara. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden tog i februari 2014 beslut om fyra integrationspolitiska mål som följs upp i integrationsrapporten Alla flickor och pojkar lämnar gymnasieskolan med en gymnasieexamen eller en yrkesexamen och har därmed en grundförutsättning för att studera vidare eller gå direkt ut i arbetslivet och är därmed delaktiga i vårt demokratiska samhälle. 2. Flickor och pojkar som studerar på språkintroduktion (IMSPR) ska under/efter sitt första år ta sig vidare till nationellt program eller annan utbildning. 3. Flickors och pojkars avbrott från gymnasieskolan ska minimeras så långt det är möjligt för att förhindra ett utanförskap i samhället med svårigheter att verka i förvärvslivet, vilket då kan leda till behov av försörjningsstöd. 4. Andelen anställda med utländsk bakgrund inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde ska öka för att på sikt spegla den faktiska befolkningssammansättningen i kommunen. I strävan mot målet ska skollagens krav på tjänstebehörighet beaktas. Här kommenteras enbart mål nummer ett gällande flickor och pojkar som erhållit en gymnasieexamen, antingen en högskoleförberedande examen eller en yrkesexamen. Resultatet visar att andelen elever med gymnasieexamen från nationellt program i de kommunala gymnasieskolorna i Jönköping var 77,6 procent våren 2014 (yrkesprogram 72,7 procent och högskoleförberedande 79,7 procent). Siffrorna för Jönköping var bättre än riket. I riket var det 72,6 procent med gymnasieexamen från nationellt program i de kommunala skolorna.

17 17 (21) Nyanlända elever i gymnasieåldern som har anlänt till Sverige och inte har godkända betyg för att studera på yrkesprogram hänvisas till introduktionsprogrammet Språkintroduktion (IMSPR). Grupper med språkintroduktion finns på Bäckadalsgymnasiet, Erik Dahlbergsgymnasiet och Per Brahegymnasiet. I november var det totalt 171 elever som gick dessa program. I november 2013 var antalet elever inom språkintroduktions 121 elever. Från den 1 augusti 2014 finns en ny organisation för nyanlända elever i gymnasieåldern. Eleverna tas emot i en kartläggningsgrupp på Bäckadalsgymnasiet. Elevernas kunskaper kartläggs med stöd av modersmålslärare och ämneslärare. Därefter slussas de gruppvis ut till någon av de tre gymnasieskolorna. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har också tagit beslut om integrationspolitiska mål 2015 och måluppfyllelsen av dessa kommer att redovisas i integrationsrapporten Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) Arbete är mycket viktigt för en god integration, såväl för den enskilde som för samhället. Arbetsförmedlingen har huvudansvar för arbetsmarknadspolitiken och kommunens arbetsmarknadsavdelning är en kompletterande verksamhet. Under 2014 deltog cirka personer i AMA:s verksamhet och av dessa var det mer än en fjärdedel som var födda i annat land. Jobbtorget är en del av AMA:s verksamhet och vänder sig till personer som har försörjningsstöd och bedöms ha arbetsförmåga. Inom Jobbtorget är det cirka hälften av deltagarna som är födda i annat land. Välfärdsjobben, som beskrivits tidigare, är för många den första erfarenheten av ett arbete i Sverige. Många av de flyktingar som har kommit till Jönköping under året har en hög utbildningsnivå och det är angeläget att snabbt hitta kompletteringsutbildning och kontaktnät. För personer med låg utbildningsnivå är det viktigt att erbjuda utbildningsinsatser med kombination praktik och teori. Feriepraktik och sommarjobb är för många ungdomar det första jobbet och når många ungdomar oavsett bakgrund. Både feriepraktik och sommarjobb är bra tillfällen för att lära känna olika yrken inom kommunen. Vuxenutbildningen Kommunens vuxenutbildning har upphandlat undervisningen i svenska för invandrare (sfi) hos ABF Vux och Lernia Utbildning. Under 2014 har sfi haft deltagare (784 kvinnor och 616 män). Kommunen ansvarar för samhällsorientering och under 2014 har vuxenutbildningen i samarbete med studieförbundet vuxenskolan ansvarat för 26 utbildningar (22 på arabiska, 2 på somaliska och 2 på engelska). Integrationsrapporten från utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är en mycket gedigen rapport och det är angeläget att uppföljning av målen sker i samverkan med de olika verksamheterna. Arbetsförmedlingen har upphandlat utbildningen Korta vägen av Högskolan. Utbildningen vänder sig till utrikes födda med högskoleutbildning. Högskolan erbjuder svenska som andra språk på hög nivå och folkuniversitet ansvarar för praktik och information om arbetsmarknaden.

18 18 (21) Socialnämnden Invandrar- och flyktingenheten har en viktig samordnande roll för flyktingmottagandet. När det gäller ensamkommande barn är det socialtjänstens individ- och familjeomsorg IFO, barn och ungdom som ansvarar för bedömning, boende och tillsyn. Bostäder till nyanlända är en grundläggande fråga för integrationen. Det råder brist på bostäder i Jönköping. Det krävs samverkan mellan socialförvaltning, tekniska kontoret, kommunala bostadsbolag och privata fastighetsägare. Det är också viktigt att de bostäder som erbjuds håller god standard men ändå inte är för dyra. För den nyanlända är det viktigt att de kan försörja sig själva med etableringsersättningen från arbetsförmedlingen och inte behöva ansöka om försörjningsstöd. När det gäller ensamkommande barn har kommunen upphandlat boende hos Frälsningsarméns boende Vårsol SARA. Vid upphandlingen har särskilt fokus lagts på stöd till ungdomarnas skolarbete. Från den 1 januari 2014 gäller ny lagstiftning och migrationsverket har utökade anvisningsmöjligheter till alla kommuner. Asylsökande ensamkommande ungdomar placeras först på Vårsol SARA:s asylboende och de som beviljats uppehålls- och arbetstillstånd får sedan boende i Vårsol SARA:s permanentboende. Totalt har Jönköpings kommun under 2014 tagit emot 52 ensamkommande barn. Socialförvaltningen planerar för utökat antal ensamkommande barn 2015 och ska öppna två HVB-hem (hem för vård och boende) i egen regi. Ensamkommande barn placeras också hos släktingar eller familjehem efter beslut från socialtjänsten. I samverkan med Röda Korset och Jönköpings kommun har länsstyrelsen beviljat medel för en person som arbetar inom Röda Korset för att rekrytera flyktingguider. Syftet med flyktingguider är att skapa ett ömsesidigt utbyte mellan nyanlända flyktingar och Jönköpingsbor. Kultur- och fritidsnämnden Biblioteken är en öppen mötesplats utan kommersiella intressen. Såväl stadsbiblioteket som stadsdelsbiblioteken är mycket viktiga mötesplatser. Ett av kulturoch fritidsnämndens mål för 2014 har varit att relevant bredd av språk ska vara representerad på biblioteken. Vid årsskiftet 2014/2015 fanns det boktitlar på cirka 50 olika språk, tillgång till 64 utländska tidningar och digital tillgång till tidskrifter. Öxnehaga bibliotek har haft program med familjesöndagar, biblioteks- och språkcaféer och även samarbetat med projekt Handlingskraft som är särskilt riktat till kvinnor. Råslätts bibliotek har haft språkcafé, grundläggande datakurs samt medverkat i de gemensamma kvinnokvällarna på Råslätt. Biblioteket på Österängen har många äldre besökare samt asylsökande från Migrationsverkets förläggning som behöver tillgång till dator. Stadsdelsbiblioteken är mycket delaktiga i den lokala samverkan i områdesgrupperna på Öxnehaga, Råslätt och Österängen. På stadsbiblioteket drivs ett språkcafé tillsammans med ABF. Inför 2015 har beviljats budgetmedel för personalförstärkning för att biblioteken ska kunna möta barn och ungdomar med olika bakgrund som besöker biblioteken. Fritid Jönköping bedriver öppen fritidsgårdsverksamhet och ger stöd till föreningslivet. Stadsgården, Birkagården, Forum och Ankaret är fritidsgårdar i prioriterade bostadsområden och fyller en mycket viktig funktion. Många av fritidsledarna har utländsk bakgrund och detta gynnar mötet med kommunens barn och