Kommunens arbete för ökad integration 2016

Transkript

1 Kommunens arbete för ökad integration 2016 STADSKONTORET MARS 2017

2 Stadskontoret Siv Hederos Integrationssamordnare

3 Innehållsförteckning Årsrapport angående kommunens arbete för ökad integration Mål för kommunens integrationsarbete 5 Bakgrund 6 Flyktingmottagande Migrationsverkets ansvar 7 Evakueringsboende 7 Ensamkommande barn och unga 7 Länsstyrelsens samordningsarbete för mottagande av nyanlända 8 Nyanlända flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd 9 SFI undervisning och samhällsorientering 9 Integrationsarbete och projekt som fått bidrag från anslaget till integration och delaktighet 11 Arbete för att öka andelen utrikes födda som arbetar 11 Rapporten anställda med utländsk bakgrund i Jönköpings kommun Kommunens nätverk för mänskliga rättigheter (MR) 13 Change kompetensutveckling 13 Arbete för att förebygga våldsbejakande extremism 13 Sid Information och samordning till det civila samhället 14 Riktlinjer för anslaget till integration och delaktighet 15 Kommunövergripande projekt 15 Prioriterade bostadsområden 16 Områdesgrupper 16 Rapport sommaren 2016 i de prioriterade områdena Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder 17 Sommarlovsaktiviteter 17 Sommarskola Råslätt 17 Österängen 19 Öxnehaga 20 Huskvarna söder 21 Välfärdsindikatorer 23 Kommentarer från nämndernas och bolagens integrationsrapporter 27 Frågeställningar till nämnder och bolag inför integrationsrapport Nämndernas integrationsrapporter 27 De kommunala bolagens integrationsrapporter 33 Reflektioner 35 3

4 4

5 Årsrapport angående kommunens arbete för ökad integration 2016 Mål för kommunens integrationsarbete Mål för kommunens integrationsarbete finns i kommunprogrammet och i kommunens verksamhets- och investeringsplan Kommunen ska ha en välkomnande attityd till nya invånare oavsett varifrån de kommer. Oro i världen ställer krav på medmänsklighet och kommunen ska bidra till ett värdigt flyktingmottagande. Alla människor har lika rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund, kön och sexuell läggning. Olikhet är en tillgång i samhället. En av vår tids stora utmaningar är en fungerande integration. Genom delaktighet får vi ett varmare samhälle. Nyckeln till en lyckad integration handlar om tillgång till språket, arbete och kontakter i civilsamhället. Genom nyanserade ingångskrav på svenska kan fler ges möjlighet att i samband med arbete utveckla sitt språk. Kunskaper i andra språk och kulturer är dessutom en resurs som ska tillvaratas på ett bra sätt. Målet med vårt integrationsarbete måste framför allt vara att fler ska komma i arbete snabbare. Det är viktigt att kombinera SFI (svenska för invandrare) med praktik, samt även validering, eftersom många som kommer till Sverige har en bra utbildningsbakgrund. Praktikplatser i kommunen ska i större utsträckning än idag erbjudas personer med utländsk bakgrund. Särskilt fokus behöver riktas mot utlandsfödda kvinnor där andelen som förvärvsarbetar är 30 procent lägre än bland svenskfödda kvinnor. Ett aktivt områdesarbete ska bedrivas i prioriterade stadsdelar. Arbetet ska ske förvaltningsövergripande och i nära samarbete med det civila samhället, bostadsföretagen och polisen. Detta förebyggande arbete har stor betydelse för att skapa trygga miljöer. 1 I Jönköpings kommun har nämnder, förvaltningar och kommunala bolag det huvudsakliga ansvaret för arbetet med integration. De kommunanställda ska återspegla befolkningens sammansättning. Andelen anställda kvinnor och män i Jönköpings kommun med utländsk bakgrund ska öka under mandatperioden. 2 Av kommunens befolkning i arbetsför ålder (16 64 år) var andelen med utländsk bakgrund 23,7 procent vid utgången av Målet med kommunens integrationsarbete är framför allt att fler kvinnor och män ska komma i arbete snabbare. Särskilt fokus behöver riktas mot utlandsfödda kvinnor. 2 1 Kommunprogram Verksamhets- och investeringsplan

6 Förvärvsfrekvensen mäts via SCB:s siffror för förvärvsfrekvens för utrikes födda fördelat på kvinnor och män jämfört med riket var förvärvsfrekvensen för utrikes födda kvinnor 55 procent och för män 64 procent i Jönköping var förvärvsfrekvensen för utrikes födda kvinnor 57,7 procent och för män 65,7 procent. Förvärvsfrekvensen för utrikes födda kvinnor i hela riket 2015 var 57 procent och för utrikes födda män 62,3 procent. Andra viktiga mål med integrationsarbetet i kommunens nämnder och bolag samt i de projekt som fått kommunala anslag ska vara att verksamheten ska leda till utbildning, trygghet, tillväxt och folkhälsa. För att främja nyanländas delaktighet i samhället ska samverkan mellan Jönköpings kommun och det civila samhället utvecklas. Bakgrund I Jönköpings kommun pågick mellan en integrationssatsning med särskild inriktning på Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder. Kommunfullmäktige beslutade att nämnder och bolag ska ta ett utökat ansvar och utforma konkreta och mätbara mål. Kommunstyrelsen fick ansvar för samordning av integrationsarbetet och förfogar över ett kommuncentralt anslag för särskilda projekt. Årliga rapporter har lämnats till kommunfullmäktige. Beslut om bidrag från det centrala anslaget till integration och delaktighet tas av kommunstyrelsens ledningsutskott samt enligt delegation. Denna rapport består av följande delar: Flyktingmottagande Integrationsarbete och de projekt som fått bidrag från anslaget till integration och delaktighet. Välfärdsindikatorer. Korta kommentarer från nämnders och bolags integrationsrapporter. I övrigt hänvisas till nämndernas och bolagens rapporter som bifogas. Reflektioner. Rapport anställda med utländsk bakgrund i Jönköpings kommun

7 Flyktingmottagande 2016 Här görs en kortfattad beskrivning av kommunens engagemang i flyktingmottagandet och migrationsverkets, länsstyrelsens och kommunens ansvar. Migrationsverkets ansvar När de enskilda personerna väljer att söka asyl har de kontakt med Migrationsverket. Många av de asylsökande ordnar boende på egen hand med hjälp av släktingar och vänner (EBO enskilt boende). De personer, som inte har möjlighet att ordna eget boende, anvisas till Migrationsverkets olika boenden (ankomstboende och anläggningsboende). I Jönköpings kommun har Migrationsverket för närvarande två boende, före detta Hotel Centria och Tokeryds herrgård. Den 1 januari 2017 fanns det 907 personer (239 kvinnor och 668 män) i Migrationsverkets mottagningssystem i Jönköpings kommun. Av dessa personer hade 341 ordnat eget boende (EBO) och 321 bodde på anläggningsboende (ABO). Dessutom var det 245 som hade övrigt boende till exempel asylsökande ensamkommande barn. 3 Antalet asylsökande har minskat jämfört med januari Det fanns då personer inom Migrationsverkets boenden i Jönköpings kommun. Asylsökande ensamkommande barn och barn boende på anläggningsboende erbjuds skolgång i kommunen. Flertalet av de asylsökande kommer från Afghanistan, Syrien och Irak. Evakueringsboende Under hösten 2015 ökade antalet asylsökande och Migrationsverket kunde inte längre ordna mat och logi till nya asylsökande personer. Migrationsverket kontaktade landets kommuner som tillfrågades om att ordna övernattning och kost till asylsökande. Från oktober 2015 till juni 2016 har kommunen erbjudit 500 asylsökande kost och enkelt logi. Samverkan mellan olika kommunala verksamheter har varit mycket viktig för att snabbt hitta praktiska och säkra lösningar. Kostnaderna för dessa insatser har återsökts hos Migrationsverket. Det har också funnits ett stort ideellt engagemang för att ordna stöd och aktiviteter till de nyanlända. Kommunen valde att anställa personal som grundbemanning på de olika evakueringsboendena. Personal med språk- och kulturkompetens har varit betydelsefull. Ensamkommande barn och unga Ensamkommande barn och unga under 18 år som söker asyl utan vårdnadshavare anvisas direkt till kommuner. Totalt har Jönköpings kommun tagit emot 32 barn och unga under 2016 (31 pojkar och 1 flicka). Under 2016 mottogs 337 barn och unga (325 pojkar och 12 flickor) i Jönköpings kommun. 3 Migrationsverkets statistik Boende i Migrationsverkets mottagningssystem

8 Socialtjänsten inrättade i maj 2016 funktionen för ensamkommande barn och unga. Socialtjänsten gör en utredning för att se till bästa möjliga placering för det enskilda barnet. Jönköpings kommun har många barn placerade i HVB-hem i egen regi. Överförmyndarnämnden tillsätter en god man. Flertalet av de ensamkommande barnen är pojkar från Afghanistan, Syrien, Somalia och Eritrea. Alla barn och unga erbjuds skolgång. Tabell 1 Ensamkommande barn och unga placerade av Jönköpings kommun Ensamkommande barn och unga Antal HVB-hem egen regi Jönköping 160 HVB-hem Vårsol 37 Andra placeringar (varav 14 externa HVB) 29 Familjehem, enskilt hem, konsulentstödda familjehem 75 Stödboende Vårsol 26 Totalt 327 Länsstyrelsens samordningsarbete för mottagande av nyanlända Länsstyrelsen driver och deltar i planering, organisering och genomförande av insatser för nyanlända med uppehålls- och arbetstillstånd. Länsstyrelsen ska också ge stöd till kommunerna i mottagandet för asylsökande ensamkommande barn och samordna tidiga insatser till andra asylsökande. Bosättningslagen trädde i kraft 1 mars 2016 vilket innebar att alla kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända med uppehålls- och arbetstillstånd för bosättning. Jönköpings kommuns anvisningstal från migrationsverket under 2016 var 260 personer. Antalet fastställdes utifrån kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, totala antalet nyanlända och ensamkommande barn samt antalet asylsökande som vistades i kommunen. Integrationsrådet leds av landshövdingen och består av 30 ledamöter från länets kommuner, organisationer, myndigheter, näringsliv och idéburen sektor. Kommunalråd Andreas Sturesson och stadsdirektör Carl-Johan Korsås representerar Jönköpings kommun i integrationsrådet. Integrationssamordnaren är kommunens representant i beredningsgruppen. Kommunen har också representanter i integrationsrådets olika fokusgrupper. 4 Länsstyrelsen fördelar statliga medel 37a för vissa projekt för nyanlända och asylsökande. Under 2016 har vuxenutbildningen beviljats kr för projekt för att stärka kvalitetssäkring av samhällsorientering för nyanlända. Projektet pågår under tiden januari december Stadskontoret har i samarbete med föreningen Östra Vätterbranterna beviljats kronor för projektet Växa tillsammans. Projektet ska främja möten mellan asylsökande och boende inom Östra Vätterbranterna och pågår också under Integrationsrådet i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköping 8

9 Nyanlända flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd Flertalet av nyanlända flyktingar som har bosatt sig i Jönköpings kommun har tidigare bott i enskilt boende (EBO) hos släktingar och vänner i Jönköpings kommun. Ett stort antal kommer som anknytningar till tidigare mottagna flyktingar. Under 2016 har Jönköpings kommun tagit emot 239 personer som anvisats till kommunen från Migrationsverket enligt bosättningslagen. Totalt har det kommit 806 personer till Jönköpings kommun och av dessa är 207 barn och unga under 18 år. Det stora flertalet av de nyanlända har kommit från Syrien men det har också kommit flyktingar från Eritrea, Afghanistan, Irak och Somalia. Totalt har kommunen tagit emot 806 personer från 19 olika länder. Tabell 2 Nyanlända flyktingar i Jönköpings kommun under 2016 Medborgarskap Vuxna Barn under 18 år Totalt Syrien Eritrea Afghanistan Somalia Irak Övriga Totalt Det är också 148 personer som på eget initiativ har flyttat till Jönköping. De har fått sitt första mottagande i en annan kommun men har sedan själva valt att flytta till Jönköping inom två år efter mottagande i den första kommunen. Sammanfattningsvis har flyktingmottagandet varit mycket högt. Den stora utmaningen är boendefrågan. För de personer som anvisas från migrationsverkets förläggningar har kommunen en skyldighet att ordna bostad. Många har erbjudits mycket enkelt boende i genomgångsbostäder. Under hösten 2016 färdigställdes 24 nybyggda lägenheter på Samset och dessa lägenheter har erbjudits nyanlända flyktingar. Liknande byggnation planeras i Fagerslätt, Bottnaryd, Barnarp och Tenhult. Utbildningsförvaltningen har lyckats att med stor arbetsinsats ta emot många nyanlända barn och ungdomar. Inom skolan är flertalet av de nyanlända eleverna från Syrien eller Afghanistan. SFI undervisning och samhällsorientering I Jönköpings kommun samordnas SFI- undervisningen (Svenska för invandrare) av utbildningsförvaltningens vuxenutbildning. Verksamheten är upphandlad och undervisningen sker hos Lernia och ABF-Vux. Under 2016 har cirka elever, folkbokförda i Jönköping, antagits till SFI-studier med en jämn fördelning mellan Lernia och ABF- Vux. Förutom nyanlända flyktingar är det också många anhöriginvandrare, EU-medborgare och gäststudenter som studerar svenska. Trots ett mycket högt elevantal har man lyckats att erbjuda SFI-undervisning utan långa väntetider. Samhällsinformationen till nyanlända samordnas också via vuxenutbildningen och anordnas av studieförbundet Vuxenskolan som anställer samhällsinformatörer. Samhällsinformationen sker på de nya kommuninvånarnas modersmål. 9

10 10

11 Integrationsarbete och projekt som fått bidrag från anslaget till integration och delaktighet Arbete för att öka andelen utrikes födda som arbetar Arbetsförmedlingen har samordningsansvar för nyanlända flyktingar med uppehållsoch arbetstillstånd. De nyanlända skriver in sig som arbetssökande inom etableringen och kombinerar sedan SFI med praktik eller andra utbildningar som Arbetsförmedlingen erbjuder. Den enskilde får under denna tid etableringsersättning. Inom etableringen på Arbetsförmedlingen Jönköping 5 fanns i december 2016 totalt arbetssökande (439 kvinnor/628 män). Av de arbetssökande inom etableringen i december 2016 hade nästa 50 procent gymnasieutbildning eller högre utbildning. I denna grupp fanns cirka 15 personer med lärarutbildning från annat land. Stockholms universitet har nationellt samordningsansvar för Utländska lärares vidareutbildning, ULV 6. I dagsläget finns ingen utbildning i Jönköping utan studenter får ansöka till ULV vid Linköpings eller Göteborgs universitet. Det är angeläget att ta vara på nyanländas kompetens och snarast möjligt erbjuda kompletteringsutbildningar. Korta vägen är en upphandlad utbildning av Arbetsförmedlingen. Den vänder sig till utrikes födda med akademisk utbildning. Inom Korta vägen studerar deltagarna svenska och samhällsorientering på Jönköping University och får jobbcoachning och praktik via Folkuniversitetet. I mars 2017 fanns inom etableringen, Arbetsförmedlingen Jönköping, 23 läkare och 17 undersköterskor registrerade med utbildning och yrkeserfarenhet från sitt hemland. Integrationssamordnaren har tillsammans med arbetsmarknadsavdelningens (AMA) ledningsgrupp och med chefer inom organisationen diskuterat hur verksamheten kan stödja utrikes födda personer med olika yrkesbakgrund och yrkeserfarenheter. Kvinnor som inte har arbetat i sitt hemland erbjuds en introduktion till svensk arbetsmarknad. Kommunens arbetsmarknadsavdelning har kontakt med många arbetssökande som är födda i annat land och utrikes födda är en av AMA:s prioriterade grupper. Följande är exempel på insatser som förkortar vägen till arbete och studier för utrikes födda: Personer med lärar-/förskollärarutbildning erbjuds praktik i förskola/skola. 5 Etableringen Af Jönköping har arbetssökande från följande kommuner: Jönköping, Habo, Mullsjö och Vaggeryd. 6 ULV länk 11

12 Personer med sjukvårdserfarenhet eller intresse för att utbildning inom vårdyrken erbjuds vårdintroduktionsprogram med praktik inom äldreomsorg och förberedande utbildning. Kartläggning av utrikesfödda personers förutsättningar för en snabbare etablering på arbetsmarknaden sker i samarbete med arbetsförmedlingen och riktas till de personer som lämnat etableringens två första år. AMA och Vuxenutbildningen har tre riktade grupper till kvinnor med yrkesinriktning kök, städ i samarbete med tekniska kontoret och textilåtervinning. Välfärdsjobb är en anställning under ett år i kommunal verksamhet. Under 2016 anställdes 165 personer (96 kvinnor och 69 män) varav 80 procent var utrikes födda. Många välfärdsjobbare har anställts inom förskola och skola och har bidragit till stöd och trygghet för nyanlända barn. För att söka välfärdsjobb ska man vara aktuell för försörjningsstöd. Rapporten anställda med utländsk bakgrund i Jönköpings kommun 2016 Kommunens verksamhets- och investeringsplan har under flera år haft som mål att andelen anställda kvinnor och män med utländsk bakgrund 7 i kommunen ska öka och på sikt återspegla befolkningens faktiska sammansättning. I december 2015 hade 23,7 procent av kommunens befolkning i åldrarna år utländsk bakgrund hade 15,7 procent av kommunens anställda utländsk bakgrund och 2016 hade det skett en ökning till 17,2 procent (kvinnor 17,6 procent och män 15,7 procent). Högst andel anställda med utländsk bakgrund har tekniska kontoret där 22,8 procent av de anställda har utländsk bakgrund. Ökningen har främst skett inom städ och konferens. Inom äldrenämnden är andelen anställda med utländsk bakgrund 22,3 procent. Andelen chefer med utländsk bakgrund är 10,3 procent, vilket är en marginell minskning från 2015 där andelen chefer var 10,5 procent. Andelen handläggare med utländsk bakgrund har ökat från 10,8 procent till 12,8 procent. Rapporten Anställda med utländsk bakgrund görs varje år av stadskontorets utredningsenhet. När frågorna inför integrationsrapporten skickas ut till nämnder och bolag skickas även denna rapport ut. Strategi- och utvecklingsavdelningen ansvarar för att rapporten presenteras för personalchefsgruppen och personalutskottet. Integrationssamordnaren och enhetschefen inom introduktionsenheten AMA har besökt ledningsgrupperna inom utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen. Samtal har förts kring kompetensbehov och hur vi på bästa sätt hittar snabbare vägar för arbetssökande som är utrikes födda. Kommunprogrammets mål om att öka andelen utrikes födda som förvärvsarbetar är angeläget. Särskilt fokus behöver riktas mot utrikes födda kvinnor. Under året har denna fråga uppmärksammats på olika sätt. Det är viktigt att kvinnor kan kombinera föräldraledighet med fortsatta studier i svenska och kontakter med samhället. Familjecentraler med möjlighet till SFI-studier i närområdet och samverkan med studieförbund och föreningar är 7 Utländsk bakgrund: Personer som är födda utomlands samt personer som är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda i utomlands. 12

13 viktiga delar. Utrikes födda kvinnor är inte någon enhetlig grupp och det är angeläget att den enskildes egna planer tas tillvara i mötet med Arbetsförmedling och AMA. Det är också viktigt att tänka på att nyanlända flyktingar enbart är en del av utrikes födda som flyttar till Jönköping. Andra grupper är anhöriginvandring, arbetskraftsinvandring och gäststudenter. Kommunens nätverk för mänskliga rättigheter (MR) Syftet med MR-nätverket är att skapa en tydligare samordning mellan kommunens förvaltningar kring frågor om mänskliga rättigheter. MR-nätverket har representanter från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och stadskontoret. Strategienhetens chef är sammankallande. Representanterna ska sprida kunskap om MR-frågor i respektive verksamhet och samverka med externa aktörer. De nationella MR-dagarna förläggs till Jönköping 9 12 november Change kompetensutveckling Region Jönköpings län är projektägare till ett kompetensutvecklingsprojekt som vänder sig till anställda i länets 13 kommuner och deras samverkansaktörer. Change är ett integrationsprojekt. Genom att öka kunskapen, utveckla färdigheter och förändra förhållningssätt hos medarbetare, som i sitt arbete på olika sätt möter nyanlända och utrikes födda, syftar projektet till att stärka integrationsarbetet. Change har beviljats medel från Europeiska socialfonden och totalkostnaden för projektet är 30 miljoner (inklusive personalkostnader för de som deltar i kompetensutbildningen). Integrationssamordnaren och den internationella strategen representerar Jönköpings kommun i projektets styrgrupp. Inom kommunen räknar vi med att minst 500 personer får ta del av denna kompetensutbildning. Det har också bildats en gemensam grupp med representanter från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen, arbetsmarknadsavdelningen, kultur- och fritidsförvaltningen och tekniska kontoret. Arbete för att förebygga våldsbejakande extremism Handlingsprogrammet Trygghet och säkerhet har beslutats av kommunfullmäktige och samordnas av Rådet för trygghet och säkerhet och räddningstjänsten. Arbetet sker i samverkan med förvaltningar och samverkande parter. Delprogrammet Brottsförebyggande ingår som ett av tio delprogram. I delprogrammet Brottsförebyggande, daterat , ingår ett avsnitt med rubriken våldsbejakande extremism. Integrationssamordnaren har också sammankallat en dialoggrupp med representanter från kultur- och fritidsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och socialtjänstens fältgrupp. I dialoggruppen ingår representanter som har lång erfarenhet av dialog med de muslimska församlingarna och föreningarna. Dialoggruppen har haft två möten med muslimska församlingar/föreningar under året. Under 2015 valde de muslimska församlingarna att bilda ett muslimskt råd. Efter önskemål från det muslimska rådet har ett av dessa möten skett tillsammans med representanter för Jönköpings kristna samarbetsråd och kontakten mellan trossamfunden fortsätter nu på egen hand. 13

14 Under 2016 har en representant från utbildningsförvaltningen, chefen för socialtjänstens fältgrupp samt en representant från Ung Fritid utarbetat ett utbildningsprogram riktat till personal inom skola, socialtjänst, kultur- och fritid och räddningstjänsten. Temat för utbildningen har varit att förebygga våldsbejakande extremism inom högerextrema rörelser, autonoma grupper inom vänstern samt inom islamistisk extremism. Under 2016 har denna utbildning genomförts vid 27 olika tillfällen. Underground som är en fristående verksamhet tillhörande Råslätts församlingsgemenskap har initierat ett interreligiöst resursteam med representanter från såväl kristna som muslimska grupper. Syftet med denna grupp är att arbeta mot religiös extremism, samt religiösa motsättningar. Det är viktigt att inkludera olika trossamfund när vi talar om samverkan med civilsamhället. Information och samordning till det civila samhället Flyktingsituationen under 2015 berörde oss alla och många tog steget från att ta del av information till att agera. Engagemanget har tagit olika vägar. En del har valt att engagera sig inom ordinarie förening eller församling. Andra har valt att vara med i Facebookgrupper och engagerat sig för nyanlända genom vissa aktiviteter. Det enskilda mötet mellan kommuninvånare och den nyanlände är mycket viktigt och civila samhällets engagemang har verkligen bidragit till ett bättre mottagande för nyanlända. Det finns ett stort informationsbehov av ökad kunskap om flyktingmottagandet. Via kommunens hemsida finns information om integrationsarbete och flyktingmottagande i Jönköpings kommun. Kultur- och fritidsförvaltningen och integrationssamordnaren fungerar ofta som informatör och ger tips till föreningar och enskilda om aktuella aktiviteter. Kultur- och fritidsförvaltningens föreningsutvecklare har kontakt med många föreningar och en av föreningsutvecklarna har som arbetsuppgift att ge råd och stöd till invandrarföreningar. Nätverket för flyktingstöd och integration Kultur- och fritidsförvaltningen har under 2016 tillsatt en samordnare för kommunens kontakter med det civila samhället och samordnaren sammankallar nätverket för flyktingstöd och integration. Under 2016 har nätverket haft sex möten med olika teman och det är cirka 40 föreningar/organisationer och andra aktörer som deltar på dessa informations- och nätverksmöten. Kultur- och fritidsförvaltningen samordnar detta arbete men även tjänstemän från socialtjänsten, utbildningsförvaltningen och stadskontoret deltar regelbundet i dessa möten. Även Migrationsverket och Länsstyrelsen har använt detta nätverk för att snabbt få ut aktuell information. Denna nätverksgrupp är mycket betydelsefull för att snabbt få ut aktuell information och kontakter mellan föreningar, trossamfund och kommunens verksamheter. 14

15 Riktlinjer för anslaget till integration och delaktighet 8 Prioriterade bostadsområden är Råslätt, Öxnehaga, Österängen samt Huskvarna söder. Integrationsinsatser inom andra bostadsområden och kommunövergripande insatser bör också uppmuntras. Samverkan mellan olika aktörer är mycket viktigt. För att främja nyanländas delaktighet i samhället är ett av målen att samverkan mellan Jönköpings kommun och det civila samhället ska utvecklas. Bidragen från anslaget till integration och delaktighet är alltid tidsbegränsade. Det centrala anslaget till integration och delaktighet 2016 var kr. I resultatfonden fanns kronor i januari Under 2016 har beslut för projekt och verksamheter beviljats med kronor. För vissa större projekt har enbart första delutbetalningen skett under 2016 och andra delutbetalningen sker under Kommunövergripande projekt Brahe Basket, basketträning för nyanlända ungdomar (i samarbete med Alfred Dahlinskolan, Öxnehagaskolan och Råslättsskolan) Studieförbundet Vuxenskolan simundervisning (I samarbete med Jönköpings simsällskap och Ung Fritid) CISV-läger för ungdomar (lägerhelg tillsammans med ensamkommande unga och medlemmar) BK-ringen (inköp träningsmaterial) Film föreningen Keur Yakaar (vägen till integration) KFUM- mötesplats (asylsökande och nyanlända) kr kr kr kr kr kr Brahe Basket är en mångkulturell förening där cirka 60 procent av medlemmarna är flickor. Brahe Basket har anställt en nyanländ basketspelare från Syrien. Den anställde har med stöd av föreningen ansvarat för basketträning i förberedelseklasser på Alfred Dahlinskolan och Råslättsskolan. Tränaren har också haft träning med Öxnehagaskolans elever. Projektet har varit mycket väl genomtänkt. Nyanlända basketspelares kunskaper har tagits tillvara, skolorna har fått extra resurs och barnen extra träning. Trots att många av nyanlända barn och ungdomar är pojkar är basket en idrott som också når flickor. Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Jönköpings simsällskap, JSS och Ung Fritid har anordnat simundervisning till kvinnor. Dessförinnan hade män och kvinnor med olika bakgrund och språk erbjudits simlärarutbildning via JSS. CISV planerade och genomförde ett läger riktat till ungdomar år. Lägret vände sig till ensamkommande unga samt ungdomar som är medlemmar i CISV. Totalt var det 28 ungdomar och ledare som deltog i lägret i Brittebo. Syftet med lägret var att skapa utökade kontaktytor mellan nyanlända ungdomar och svenska ungdomar. Programmet planerades utifrån kulturutbyte, integration, vänskap och inkludering. 8 Riktlinjer för anslaget till integration och delaktighet beslutade av kommunstyrelsens ledningsutskott

16 Boxningsklubben Ringen har cirka 110 medlemmar varav flertalet är under 18 år. BKringen har många flickor som tränar. Under 2015 och 2016 var det många asylsökande och nyanlända pojkar som också ville vara med och träna. Klubben har beviljats kronor till nya träningsredskap som ska lånas ut till ungdomar som tränar i föreningens lokaler. Filmprojekt Keur Yakaar - Vägen till integration. Föreningen är en nystartad förening och medlemmarna har sin bakgrund i olika länder och de har dessutom i många fall en gedigen yrkeskunskap om filmskapande och kulturaktiviteter. Filmprojektet har också fått ekonomiskt stöd av Regionen och Folkuniversitetet Jönköpings län. Filmen heter Ringar på vattnet och utgår från nyanländas egna upplevelser och tankar. Filmen har beviljats kronor. KFUM mötesplats har öppen verksamhet för asylsökande och nyanlända varje tisdag. Möteplatsen har deltagare vid varje tillfälle och det är många volontärer som gör detta arbete helt ideellt. Den 28 december anordnade KFUM mötesplats en julfest som planerades och genomfördes tillsammans med deltagarna. Totalt deltog 60 män och 90 kvinnor i denna julfest. KFUM mötesplats har beviljats kronor till denna verksamhet. Prioriterade bostadsområden Utifrån välfärdsindikatorer har stadskontorets utredningsenhet gjort jämförelser mellan olika kommundelar i Jönköpings kommun. Under 2017 kommer stadskontorets utredningsavdelning att presentera en ny rapport om Välfärdsindikatorer i kommunens alla delområden. Den grundläggande frågan är andel boende som förvärvsarbetar. Unga människor och personer som nyligen har flyttat till Sverige har ännu inte en stark förankring på arbetsmarknaden. Med en anställning kan den enskilde välja boendeform. Det är därför naturligt att det i bostadsområden med hyresrätter bor många invånare som är nyinflyttade i Sverige. I Jönköping är Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder bostadsområden med hög andel hyresrätter. Utifrån välfärdsindikatorerna är dessa områden prioriterade bostadsområden. Områdesgrupper Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder har lokala områdesgrupper. Skolans rektor är oftast ordförande för att på så sätt få en naturlig koppling till lokala samverkansgrupperna, LSG. Syftet med områdesgrupperna i prioriterade bostadsområden är att främja en positiv utveckling för i första hand barn och ungdomar. Den lokala och långsiktiga samverkan som sker mellan kommunala verksamheter, bostadsföretag, föreningar, studieförbund, trossamfund och områdespoliser är mycket värdefull. Integrationssamordnaren deltar i områdesgruppernas möten och kan på så sätt snabbt ta del av aktuell information samt förmedla information från och till politiker angående integration. Informationsutbyte mellan de olika områdesgrupperna har ökat. 16

17 Rapport sommaren 2016 i de prioriterade områdena Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder 9 Utbildningsdirektören gav ordförande i Råslätts områdesgrupp i uppdrag att skriva en rapport om sommaren Här nämns några av framgångsfaktorerna: Samarbete mellan förvaltningar och andra lokalt verksamma aktörer, områdespolisernas närvaro, god arbetsmarknad och satsning på sommarjobb, feriepraktik och sommarprao och anställning via Bostads AB Vätterhem, öppna fritidsgårdar med känd personal, samordning av områdesaktiviteter via områdesgrupperna och slutligen mycket viktigt med tid för ordförande i områdesgrupperna eller annan utsedd person för att arbeta med den lokala samordningen. Sommarlovsaktiviteter Kultur- och fritidsförvaltningen beviljades ekonomiskt stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 10 för genomförande av sommarlovsaktiviteter i hela kommunen. Exempel på aktiviteter har varit upplevelseresor till utflyktsmål i Småland, öppen barn- och ungdomsverksamhet, sommaronsdagar i centrum. Kultur- och fritidsförvaltningen har haft möjlighet att utöka sin personalstyrka med professionell personal och detta har medverkat till en lugnare och tryggare stämning i alla stadsdelar. Sommarskola 2016 Kultur- och fritidsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och socialtjänsten har tillsammans med ideella föreningar genomfört sommarskola för nyanlända ungdomar. Under åtta veckor fick 450 elever i åldern år undervisning i svenska, matematik och samhällskunskap på förmiddagarna. På eftermiddagarna har ungdomarna deltagit i kulturaktiviteter, simundervisning, andra idrottsaktiviteter eller andra föreningsaktiviteter. Sommarskolan kunde genomföras tack vare ett gott samarbete mellan kommunal verksamhet och civila samhället. Meningsfulla aktiviteter och vuxenkontakter är viktiga delar för att förebygga social oro. Råslätt Områdesgruppen på Råslätt leds av en lärare på uppdrag av Stadsgårdsskolans rektor. I den lilla områdesgruppen deltar representanter från Stadsgårdsskolan, Råslättsskolan, förskolorna, Stadsgården och biblioteket, familjecentralen, socialtjänsten IFO, socialtjänstens fältgrupp, Bostads AB VätterHem, Råslätts församlingsgemenskap, Råslätts sportklubb, områdespolisen, Råslättskyrkan, Hyresgästföreningen och ABF. Vid några tillfällen görs också en öppen inbjudan till alla hyresgäster i området till den stora områdesgruppen. 9 Sommaren 2016 i de prioriterade områdena Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder Bun 2017: och Uan 2017: MUCF, Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor 17

18 Bidrag från anslaget till integration och delaktighet Råslätt: Råslätts församlingsgemenskap/underground, kultur- och fritidsförvaltningen och Unga Örnar Råslätt. Projekt för att stärka värdegrund och stabilitet på Råslätt (april 2016 mars 2017) kr Under sommaren 2015 skapade några ungdomar oro i bostadsområdet. Det var ökad skadegörelse, krossade rutor och bilar som brann. Situationen bedömdes så allvarlig att räddningstjänsten sammankallade till ett möte med representanter från skola, kultur- och fritidsförvaltningen, Bostads AB Vätterhem, polisen, Råslätts församlingsgemenskap Underground, Råslätts sportklubb och Securitas. Inför sommaren 2016 gjordes många gemensamma satsningar. Områdesgruppen bjöd in till ett gemensamt planeringsmöte och alla kommunala verksamheter och föreningar/trossamfund samordnade sina sommaraktiviteter. En informationsfolder delades ut till barn och ungdomar i området. Torsdagsgruppen bildades under våren 2016 och gruppen träffas varje torsdagseftermiddag för uppföljning om aktuella ungdomssituationen. I torsdagsgruppen ingår representanter från Stadsgårdsskolan, Ung Fritid, fältsekreterare, Underground, Bostads AB Vätterhem och områdespolisen. Projekt för att stärka värdegrund och stabilitet på Råslätt är en av många satsningar som lett till ökad trygghet i bostadsområdet. Projektet innebär utökat samarbete och kompetensutbildning till personal inom Ung Fritid och ledare inom Underground och Unga örnar. De ungdomar som deltar i Undergrounds ledarskola har också erbjudits utbildningshelger och lägerverksamhet. Projektet leds av en styrgrupp och under hösten 2016 har kontakt tagits med Hälsohögskolan som ska leda en processtudie/- utvärdering av projektet. Finansiering sker med medel från BRÅ, brottsförebyggande rådet och integrationsanslaget Under 2016 har kultur- och fritidsförvaltningen prövat en gemensam ledning för bad, biblioteks- och fritidsverksamhet för Stadsgården. Förvaltningen har beslutat att permanenta denna organisation och det innebär att chefen för kultur- och fritid på Råslätt har sin placering i Stadsgården. Fritidsgården når många av områdets ungdomar och samverkan med såväl Underground som Stadsgårdsskolan har stor betydelse. I Råslätts centrum finns många affärer med besökare både från Råslätt och närområdet. Vårdcentralen och socialtjänsten har ett brett upptagningsområde och är även stora arbetsplatser. Råslätts sportklubb och Råslätts församlingsgemenskap är några av områdets alla föreningar och trossamfund. 18

19 Österängen Österängens områdesgrupp leds av rektorn på Österängsskolan. Övriga representanter är fritidsledare Birkagården, biblioteket, fältsekreterare, familjecentralen, Hyresgästföreningen, ABF, Bostads AB Vätterhem, Österängskyrkan och områdespoliser. Under 2016 har inte något projekt från Österängen beviljats medel från anslaget till integration och delaktighet. Planering för ett projekt i Birkagården tillsammans med Bostads AB Vätterhem och Hyresgästföreningen startade hösten 2016 och har lett till en beviljad ansökan Fritidsgården har en stabil verksamhet i Birkagården och många nya besökare. I samma lokaler bedrivs öppen förskola tre dagar i veckan. Det är en filial till Öxnehaga familjecentral och verksamheten startade efter förslag från områdesgruppen. Österängen är det bostadsområde med störst omflyttning eftersom många av lägenheterna är relativt små. Det är därför viktigt att förstärka de sociala nätverken. För föräldralediga är det viktigt att det ges möjlighet till sociala kontakter i bostadsområdet. Flera föreningar har förlagt sin verksamhet till Birkagården. I dagsläget har ABF, Hyresgästföreningen, Bilda; PRO och Schacksällskapet verksamhet i Birkagården. ABF har anordnat svenskundervisning till asylsökande i Birkagården. Det finns en stor potential för att utveckla Birkagården som en träffpunkt för alla Österängsbor. Österängens konsthall har sina lokaler i Österängens centrum bredvid Willys stormarknad. På föreningens hemsida står Konsthallen spränger gränser, går utanför ramar och bryter normer. Den tillvaratar kraften och kompetensen i lokalsamhället och välkomnar samarbeten med en mångfald av konstnärer, föreningar, företag och organisationer. Konsthallen har egen verkstad för barn och ungdomar och driver också ett språkcafé. Österängens konsthall drivs med stöd av Bostads AB VätterHem, privata sponsorer, Region Jönköping och kultur- och fritidsförvaltningen. Föreningen har idag 250 medlemmar. Svenska Kyrkan har sina lokaler bredvid Birkagården. Kyrkan har en musikskola för barn och unga och har också öppen verksamhet på torsdagskvällar. Assyriska Turabdinföreningen har sin föreningslokal i Vättersnäs och är också engagerade i bostadsområdet Österängen. Många av föreningens medlemmar har bott på Österängen som nyanlända. Jönköpings Somaliska förening har sin föreningslokal på Birkagatan 40 och många av föreningens medlemmar är hyresgäster på Österängen. Föreningen har tillsammans med Assyriska Turabdin-föreningen tagit ett stort ansvar för att skapa trygghet i bostadsområdet. Österängens utveckling är positiv och det är många olika aktörer som har bidragit till detta. 19

20 Öxnehaga Öxnehaga områdesgrupp har delat ordförandeskap mellan rektorn på Öxnehagaskolan och verksamhetsansvarig på Öxnegården, Friluftsfrämjandet. Områdesgruppen har mycket bred representation från fritidsgården Forum, Öxnehaga bibliotek, familjecentralen, socialtjänsten IFO och fältgruppen, Bostads AB VätterHem, områdespolisen, vårdcentralen, Hyresgästföreningen, ABF, Öxnehagakyrkan, Kungsporten och Rädda Barnen. Bidrag från anslaget till integration och delaktighet: Öxnehaga bibliotek (biblioteksambassadör) Assyriska Öxnehaga Ungdom år 2 (samarbete Assyriska IK och IFK Öxnehaga) kr kr Öxnehaga bibliotek har under 2016 fortsatt sitt utåtriktade arbete med familjesöndagar, språkcafé för nyanlända och bibliotekscafé för äldre invandrare. Biblioteket har arbetat med aktiv marknadsföring i det lokala närområdet via nyckelpersoner och anställde under 2015 en flerspråkig biblioteksambassadör. Biblioteksambassadören har under 2016 varit mycket aktiv för att informera och bjuda in till olika träffar på biblioteket. Språkcaféet och bibliotekscaféet har haft över 50 sammankomster med totalt cirka1 500 besökare. Målgruppen har främst varit nyanlända flyktingar och äldre Öxnehagabor med invandrarbakgrund. En klar majoritet av besökarna är kvinnor. Biblioteket har under året haft åtta familjesöndagar med cirka besökare. Biblioteket utsågs under Öxnehagadagen till Årets Öxnehagaprofil och verksamheten är värd att uppmärksammas. Bibliotekets roll som en demokratisk, obunden och läsfrämjande mötesplats har stärkts. Biblioteksambassadörens arbete fortsätter under 2017 med finansiering från regionbibliotek Jönköping och länets folkbibliotek. IFK Öxnehaga och Assyriska IK inledde under 2015 ett samarbete med namnet AssyriskaÖxnehaga Ungdom. De har sökt och fått stöd för att anställa en projektledare på halvtid som särskilt har arbetat för att bilda en flicksektion. Under 2016 har föreningen bildat ett flicklag med 35 flickor och två unga tränare. Under Öxnehagadagen i maj anordnade föreningen en tjejcup med sex deltagande lag från närområden. Assyriska- Öxnehaga Ungdom har också anordnat fotbollsskola under sommaren på Öxnehaga och samverkar aktivt med fritidsgården Forum. Fritidsgården Forum hade öppet hela sommaren och många ungdomar deltog i aktiviteter som anordnades av kultur- och fritidsförvaltningen. För att förstärka trygghet och tidiga insatser till ungdomar har det under året bildats en mindre grupp med som följer utvecklingen i området. I denna grupp ingår rektorn vid Öxnehagaskolan, fältsekreterare, fritidsledaren, områdeschef Bostads AB Vätterhem och områdespolisen. Vårdcentralen och socialtjänsten har ett brett upptagningsområde och liksom Råslätt är de också stora arbetsplatser med många anställda. Det är mycket viktigt att förstärka de informella nätverken inom bostadsområdet Öxnehaga. På kvällstid är det många ungdomar som träffas i centrum och eftersom det inte finns någon stor livsmedelsaffär i centrum på kvällstid saknas vuxna som kan skapa 20

21 trygghet och stabilitet. I februari 2016 började två nya områdespoliser på Öxnehaga och det är mycket viktigt att områdespoliserna får arbeta långsiktigt med att bygga upp relationer med samarbetspartners och skapa trygghet för boende i området. Öxnehaga är ett stort bostadsområde med flerbostadshusområde i centrum och småhusområden norr och söder om centrum. Öxnegården ger rika möjligheter till träning och naturupplevelser. Småhusområdena på Öxnehaga har en hög andel utrikes födda och en högre förvärvsfrekvens än kommunen totalt. Huskvarna söder Områdesgruppen Huskvarna söders ordförande är rektorn på Södergårdsskolan. Övriga som deltar är rektorn på Alfred Dahlinskolan, Smedbyns förskola, familjecentral, Huskvarna bibliotek, socialtjänsten IFO och fältgruppen, områdespolisen, hyresgästföreningen, Husqvarna FF, Brahe Basket, ABF och NBV. Bidrag från anslaget till integration och delaktighet: Husqvarna FF (Projekt Huskvarna söder år 3) kr Projekt Huskvarna söder är ett brett samarbetsprojekt med Husqvarna FF som projektägare. Projektet har finansiellt stöd till lika delar av de privata fastighetsägarna och anslaget till integration och delaktighet. I styrgruppen finns representanter från HFF, branschorganisationen Fastighetsägarna och utbildningsförvaltningen. Via projektet har två projektledare anställts som tillsammans delar på en heltidstjänst. Projektledarna har mycket god kulturkompetens och är flerspråkiga. Projektets syfte är att främja en positiv utveckling i Huskvarna söder med särskild inriktning mot barn och ungdomar. Projektet har inneburit samverkan med många olika aktörer. Här nämns några av aktiviteterna som har skett under året: fortsatt träning för kvinnor i Södergårdsskolan. samarbete inletts med IM (Individuell Människohjälp) med en studiecirkel i körkortsteori för kvinnor. samarbete med Jönköpings soroptimistklubb, mentorsgrupp startat riktad till nyanlända kvinnor med högskoleutbildning från annat land. dansgrupp flickor. förening för ungdomar på Huskvarna söder och ledarutbildning med ledare från Underground, Råslätt. samverkar i Fotbollscup FFA Global. 11 stort antal feriepraktikanter som har arbetat med turnering för ungdomar, grillkvällar i Smedbyparken, städning av utemiljö och aktiviteter för pensionärer. Via projektledarna har det skett en god samverkan med andra aktörer på Huskvarna söder. Brahe Basket anordnade som tidigare år sommarkul i närområdet. I Smedbyparken arrangerades sommaraktiviter av Pingstkyrkan i Huskvarna. 11 FFA Global är ett integrationsprojekt där flera parter samarbetar för ungdomars bästa. 21

22 I april 2016 inträffade en stor brand i ett av flerfamiljshusen på Huskvarna söder. Projektledarna har varit till stort stöd för att hjälpa till med information till de boende. Situationen för de boende som evakuerades har varit svår och det har varit svårt att hitta ersättningsbostäder i närområdet. Husqvarna FF har bildat ett fastighetsbolag som har köpt Galleri Smedbyn och ska tillsammans med många samverkansparter skapa Aktivitetshuset Smeden. En viktig målgrupp är nyanlända boende i Huskvarna söder. Kommunstyrelsen beviljade ekonomiskt stöd till denna verksamhet Huskvarna bibliotek har många aktiviteter som vänder sig till nyanlända till exempel språkcafé två gånger i veckan i samarbete med ABF och NBV. Många besökare kommer sedan på andra arrangemang som biblioteket har ordnat och ser biblioteket som samhällets vardagsrum. Detta har lett till ökat antal besök, ökad utlåning och förfrågningar om böcker på arabiska, tigrinja, dari och somaliska. Familjecentralen har en filial i närområdet och detta har inneburit att många nyanlända kvinnor ofta också besöker familjecentralens lokal i Vårdcentralen. Inom Huskvarna söder finns en mycket blandad bebyggelse med såväl småhus som hyreshusområden. De lokala föreningarnas engagemang i området är mycket betydelsefullt och skapar möjligheter till många positiva möten. 22

23 Välfärdsindikatorer Uppföljning av utvecklingen i de fyra prioriterade områdena Österängen, Huskvarna söder, Öxnehaga och Råslätt görs årligen med hjälp av statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Nedan görs jämförelser med genomsnittet för Jönköpings kommun och ibland görs även jämförelser med riket. För Öxnehaga och Huskvarna Söder redovisas småhusområdena och flerbostadshusområdena var för sig och det är framför allt flerbostadshusområdena som tas upp i redovisningen nedan. För Råslätt redovisas statistiken för hela området. Därtill redovisas även statistiken för Råslätt exklusive studentboenden, för att ge en mer rättvisande bild. I jämförelse med kommungenomsnittet är de fyra områdena präglade av en högre grad av arbetslöshet och en större ohälsa samtidigt som förvärvsfrekvensen, utbildningsnivån och inkomsten är lägre. Andelen utrikes födda personer och personer med utländsk bakgrund är betydligt högre i dessa områden. Folkmängd Folkmängden i Jönköpings kommun har ökat med personer sedan år 2015, från till invånare. På Råslätt har befolkningen vuxit i en snabbare takt än i kommunen totalt. Tabell 3 Folkmängd i delområden, Område Kvinnor Män Totalt Österängen Huskvarna söder, flerbostadshusområdet Huskvarna söder, småhusområdet Öxnehaga, flerbostadshusområdet Öxnehaga, småhusområdet Råslätt Råslätt exkl. studentboende Jönköpings kommun Befolkningsstrukturen i de fyra områdena är till stor del beroende av hur bostadsbeståndet ser ut. Österängen och Råslätt har en hög andel av befolkningen i åldersgruppen år. På Råslätt beror detta framför allt på ett stort antal studentbostäder. På Österängen är det i stället en bostadsstruktur med många små lägenheter som gör att en stor andel unga väljer att bosätta sig där. På Österängen bor även en klart högre andel män än kvinnor. Som störst är skillnaden i åldrarna år. Utrikes födda Andelen utrikes födda invånare i Jönköpings kommun uppgick år 2016 till 16,2 procent av befolkningen. Detta var en ökning med 0,8 procentenheter från år I de fyra flerbostadshusområdena är andelen utrikes födda invånare omkring tre gånger högre än kommungenomsnittet och uppgår till mellan 45 och 50 procent av befolkningen. Jämfört med föregående år har andelen ökat på Österängen, Råslätt och Öxnehagas flerbostadshusområde medan den minskat på Huskvarna söders flerbostadshusområde. I Huskvarna söders och Öxnehagas småhusområden är andelen utrikes födda invånare lägre, 18,7 respektive 27,8 procent. 23

24 Med utländsk bakgrund avses personer som är födda utomlands samt personer som är födda i Sverige men som har båda föräldrarna födda utomlands. För kommunen är andelen med utländsk bakgrund 21,8 procent. År 2015 var andelen 20,9 procent. Arbetslöshet Den totala arbetslösheten 12 i kommunen minskade mellan oktober 2015 och oktober 2016, från 4,9 till 4,5 procent. I de fyra flerbostadshusområdena var arbetslösheten högre. På Öxnehagas och Huskvarna söders flerbostadshusområden uppgick arbetslösheten till 11,3 respektive 17,5 procent. På Österängen var arbetslösheten 13,2 procent, medan den på Råslätt exklusive studentboendena uppgick till 12,5 procent. Ohälsa Ohälsotalet 13 i Jönköpings kommun ökade från 27,5 dagar år 2014 till 28,5 dagar år Ohälsotalet i kommunen var därmed något högre än genomsnittet i riket som år 2015 uppgick till 26,7 dagar. Kvinnornas ohälsotal var mer än 50 procent högre än männens, såväl i Jönköping som i riket. Ohälsotalet ökade för samtliga av de fyra prioriterade bostadsområdena. På Huskvarna söders flerbostadshusområde var ohälsotalet 44,2 dagar, på Österängen 47,9 dagar och på Öxnehagas flerbostadshusområde 53,7 dagar. På Råslätt, exklusive studentboendena, uppgick ohälsotalet till 61,5 dagar. Förvärvsfrekvens Mellan åren 2014 och 2015 ökade förvärvsfrekvensen 14 i Jönköpings kommun från 79,8 till 80,9 procent, vilket är den hittills högsta nivån under talet. Bland utrikes födda uppgick andelen förvärvsarbetande i kommunen år 2015 till 61,8 procent. Året dessförinnan var andelen 59,5 procent, vilket innebär en ökning med 2,3 procentenheter mellan 2014 och Förvärvsfrekvensen för utrikes födda i riket uppgick år 2015 till 59,6 procent. Förvärvsfrekvens för utrikes födda personer i Jönköpings kommun, jämnstora kommuner och riket 2015, år Procent Riket 59,6 53,7 54,7 55,8 Linköping Helsingborg Norrköping 58,2 Örebro 60,7 61,8 Västerås Jönköping 12 Den totala arbetslösheten i relation till befolkningen år består av öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd. 13 Ohälsotalet definieras som antalet utbetalda dagar med sjukpenning (inkl. förlängd och fortsatt sjukpenning), arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning från socialförsäkringen i åldern år. Dagar med sjuklön från arbetsgivare, d.v.s. de två första veckorna av varje sjukdomsperiod, ingår inte i ohälsotalet. 14 Förvärvsfrekvens är ett mått som anger andel personer med bostad i regionen (nattbefolkning) som förvärvsarbetar i en viss åldersgrupp i relation till samtliga personer i den aktuella åldersgruppen. Uppgifterna baseras på den registerbaserade arbetsstatistiken (RAMS) som i sin tur baseras på uppgifter från skattemyndigheterna. Detta innebär att uppgifterna gällande förvärvsfrekvens redovisas med ett års eftersläpning jämfört med övrig statistik. 24