Kommunens arbete för ökad integration 2017

Transkript

1 Kommunens arbete för ökad integration 2017 STADSKONTORET MARS 2018

2 Stadskontoret Siv Hederos Integrationssamordnare

3 Innehållsförteckning Årsrapport angående kommunens arbete för ökad integration Mål för kommunens integrationsarbete 5 Bakgrund 6 Flyktingmottagande Migrationsverkets ansvar 7 Ensamkommande barn och unga 7 Länsstyrelsens samordningsarbete för mottagande av nyanlända 8 Nyanlända flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd 9 SFI undervisning och samhällsorientering 10 Integrationsarbete Arbete för att öka andelen utrikes födda som arbetar 11 Rapporten anställda med utländsk bakgrund i Jönköpings kommun Kommunens nätverk för mänskliga rättigheter (MR) 13 Change kompetensutveckling integration 14 Arbete för att förebygga våldsbejakande extremism 14 Information och samverkan med det civila samhället 15 Sommarskola Sommarlovsaktiviteter 16 Projekt som fått bidrag från anslaget till integration och delaktighet och arbete i prioriterade bostadsområden 17 Riktlinjer för anslaget till integration och delaktighet 17 Kommunövergripande projekt 17 Prioriterade bostadsområden 18 Områdesgrupper 18 Handlingsplan för planering av somrar i de prioriterade områdena Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder 18 Råslätt 19 Österängen 21 Öxnehaga 22 Huskvarna söder 23 Befolkning och välfärdsindikatorer 25 Kommentarer från nämndernas och bolagens integrationsrapporter 29 Frågeställningar till nämnder och bolag inför integrationsrapport Nämndernas integrationsrapporter 30 Kommunala bolagens integrationsrapporter 37 Reflektioner 39 Sid 3

4 4

5 Årsrapport angående kommunens arbete för ökad integration 2017 Mål för kommunens integrationsarbete Mål för kommunens integrationsarbete finns i kommunprogrammet och i kommunens verksamhets- och investeringsplan Kommunen ska ha en välkomnande attityd till nya invånare oavsett varifrån de kommer. Oro i världen ställer krav på medmänsklighet och kommunen ska bidra till ett värdigt flyktingmottagande. Alla människor har lika rättigheter och skyldigheter oavsett bakgrund, kön och sexuell läggning. Olikhet är en tillgång i samhället. En av vår tids stora utmaningar är en fungerande integration. Genom delaktighet får vi ett varmare samhälle. Nyckeln till en lyckad integration handlar om tillgång till språket, arbete och kontakter i civilsamhället. Genom nyanserade ingångskrav på svenska kan fler ges möjlighet att i samband med arbete utveckla sitt språk. Kunskaper i andra språk och kulturer är dessutom en resurs som ska tillvaratas på ett bra sätt. Målet med vårt integrationsarbete måste framför allt vara att fler ska komma i arbete snabbare. Det är viktigt att kombinera SFI (svenska för invandrare) med praktik, samt även validering, eftersom många som kommer till Sverige har en bra utbildningsbakgrund. Praktikplatser i kommunen ska i större utsträckning än idag erbjudas personer med utländsk bakgrund. Särskilt fokus behöver riktas mot utlandsfödda kvinnor där andelen som förvärvsarbetar är 30 procent lägre än bland svenskfödda kvinnor. Ett aktivt områdesarbete ska bedrivas i prioriterade stadsdelar. Arbetet ska ske förvaltningsövergripande och i nära samarbete med det civila samhället, bostadsföretagen och polisen. Detta förebyggande arbete har stor betydelse för att skapa trygga miljöer. 1 1 Kommunprogram

6 I Jönköpings kommun har nämnder, förvaltningar och kommunala bolag det huvudsakliga ansvaret för arbetet med integration. De kommunanställda ska återspegla befolkningens sammansättning. Andelen anställda kvinnor och män i Jönköpings kommun med utländsk bakgrund ska öka under mandatperioden. 2 Av kommunens befolkning i arbetsför ålder (16 64 år) var andelen med utländsk bakgrund 25 procent vid utgången av Målet med kommunens integrationsarbete är framför allt att fler kvinnor och män ska komma i arbete snabbare. Särskilt fokus behöver riktas mot utlandsfödda kvinnor. 2 Andra viktiga mål med integrationsarbetet i kommunens nämnder och bolag samt i de projekt som fått kommunala anslag ska vara att verksamheten ska leda till utbildning, trygghet, tillväxt och folkhälsa. För att främja nyanländas delaktighet i samhället ska samverkan mellan Jönköpings kommun och det civila samhället utvecklas. Bakgrund I Jönköpings kommun pågick mellan en integrationssatsning med särskild inriktning på Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder. Kommunfullmäktige beslutade att nämnder och bolag ska ta ett utökat ansvar och utforma konkreta och mätbara mål. Kommunstyrelsen fick ansvar för samordning av integrationsarbetet och förfogar över ett kommuncentralt anslag för särskilda projekt. Årliga rapporter har lämnats till kommunfullmäktige. Beslut om bidrag från det centrala anslaget till integration och delaktighet tas av kommunstyrelsens ledningsutskott samt enligt delegation. Denna rapport består av följande delar: Flyktingmottagande Integrationsarbete Projekt som fått bidrag från anslaget till integration och delaktighet och arbete i prioriterade bostadsområden. Befolkning och Välfärdsindikatorer. Korta kommentarer från nämnders och bolags integrationsrapporter. I övrigt hänvisas till nämndernas och bolagens rapporter som bifogas. Reflektioner. Rapport anställda med utländsk bakgrund i Jönköpings kommun Verksamhets- och investeringsplan

7 Flyktingmottagande 2017 Här görs en kortfattad beskrivning av kommunens engagemang i flyktingmottagandet och migrationsverkets, länsstyrelsens och kommunens ansvar. Migrationsverkets ansvar När de enskilda personerna väljer att söka asyl har de kontakt med Migrationsverket. Många av de asylsökande ordnar boende på egen hand med hjälp av släktingar och vänner (EBO enskilt boende). De personer, som inte har möjlighet att ordna eget boende, anvisas till Migrationsverkets olika boenden (ankomstboende och anläggningsboende). I Jönköpings kommun har Migrationsverket för närvarande ett boende, före detta Hotel Centria. Den 1 mars 2018 fanns det 570 personer (127 kvinnor och 443 män) i Migrationsverkets mottagningssystem i Jönköpings kommun. Av dessa personer hade 269 ordnat eget boende (EBO) och 230 bodde på anläggningsboende (ABO). Dessutom var det 71 som hade övrigt boende till exempel asylsökande ensamkommande barn. 3 Antalet asylsökande har minskat jämfört med 2015 och I januari 2015 fanns det asylsökande i Jönköpings kommun och 1 januari 2016 fanns det 907 asylsökande kvinnor och män i Jönköpings kommun registrerade i migrationsverkets mottagningssystem. Asylsökande ensamkommande barn och barn boende på anläggningsboende erbjuds skolgång i kommunen. Flertalet av de asylsökande kommer från Afghanistan, Syrien och Irak. Ensamkommande barn och unga Ensamkommande barn och unga under 18 år som söker asyl utan vårdnadshavare anvisas direkt till kommuner. Totalt har Jönköpings kommun tagit emot 8 barn och unga under Antalet ensamkommande barn och unga har minskat mycket jämfört med 2015 och Socialtjänsten inrättade i maj 2016 funktionen för ensamkommande barn och unga. Socialtjänsten gör en utredning för att se till bästa möjliga placering för det enskilda barnet. Jönköpings kommun har många barn placerade i HVB-hem i egen regi. Överförmyndarnämnden tillsätter en god man. Flertalet av de ensamkommande barnen är pojkar från Afghanistan, Syrien, Somalia och Eritrea. Av totalt 212 ensamkommande barn och unga som erbjuds boende är det 19 flickor. Flickorna bor i familjehem. Alla barn och unga erbjuds skolgång. 3 Migrationsverkets statistik Boende i Migrationsverkets mottagningssystem

8 Tabell 1 Ensamkommande barn och unga placerade av Jönköpings kommun Ensamkommande barn och unga Antal HVB-hem egen regi Jönköping 63 Externa HVB 23 Stödboende egen regi 31 Stödboende Vårsol 28 Externt stödboende 7 Familjehem, egen regi Familjehem, närstående Familjehem, konsulentstöd Jourhem Totalt Den ungdom som fyller 18 år och är asylsökande får sedan 1 juli 2017 bo kvar i sitt boende i kommunen tills det första beslutet i asylfrågan har kommit. Om beslutet är avslag på ansökan om uppehållstillstånd, måste den unge flytta till Migrationsverkets boende. Detta gäller även om beslutet överklagas. Många ungdomar upplever detta som en svår situation. Det blir extra svårt om boendet som Migrationsverket erbjuder inte ligger inom pendlingsavstånd till Jönköping. Kommunen har möjlighet att ge bistånd genom en öppenvårdsinsats i form av ungdomshandledare eller kontaktperson om de bor på Migrationsverkets förläggning inom sju mil från Jönköping. Ungdomshandledare som arbetar på HVB-hem och före detta gode män har tillsatts som kontaktpersoner till dessa unga. Länsstyrelsens samordningsarbete för mottagande av nyanlända Länsstyrelsen driver och deltar i planering, organisering och genomförande av insatser för nyanlända med uppehålls- och arbetstillstånd. Länsstyrelsen ska också ge stöd till kommunerna i mottagandet för asylsökande ensamkommande barn och samordna tidiga insatser till andra asylsökande. Bosättningslagen trädde i kraft 1 mars 2016 vilket innebar att alla kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända med uppehålls- och arbetstillstånd för bosättning. Jönköpings kommuns anvisningstal från migrationsverket under 2017 var 325 personer. Antalet fastställdes utifrån kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, totala antalet nyanlända och ensamkommande barn samt antalet asylsökande som vistades i kommunen. Integrationsrådet leds av landshövdingen och består av 30 ledamöter från länets kommuner, organisationer, myndigheter, näringsliv och idéburen sektor. Kommunalråd Andreas Sturesson och stadsdirektören representerar Jönköpings kommun i integrationsrådet. Integrationssamordnaren är kommunens representant i beredningsgruppen. Kommunen har också representanter i integrationsrådets olika fokusgrupper. 4 4 Integrationsrådet i Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköping 8

9 Länsstyrelsen fördelar statliga medel 37a för vissa projekt för nyanlända och asylsökande. Vuxenutbildningen har beviljats kronor för projekt för att stärka kvalitetssäkring av samhällsorientering för nyanlända. Socialförvaltningen har beviljats kronor till fadderverksamhet till ensamkommande barn och unga som beviljats uppehålls- och arbetstillstånd. Studieförbundet vuxenskolan samordnar detta arbete tillsammans med församlingar och organisationer. Socialförvaltningen, invandrar- och flyktingsektionen har beviljats kronor för att främja samverkan i lokalsamhället där kommunen har byggt eller planerar att bygga nya bostäder till nyanlända flyktingar. Stadskontoret har i samarbete med föreningen Östra Vätterbranterna beviljats kronor för projektet Växa tillsammans. Projektet främjade möten mellan asylsökande och boende inom Östra Vätterbranterna och pågick under Länsstyrelsen har också beviljat stöd till flera organisationer/föreningar/församlingar för arbete Tidiga insatser till asylsökande (TIA-medel). Nyanlända flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd Flertalet av nyanlända flyktingar som har bosatt sig i Jönköpings kommun har tidigare bott i enskilt boende (EBO) hos släktingar och vänner i Jönköpings kommun. Ett stort antal kommer som anknytningar till tidigare mottagna flyktingar. Under 2017 har Jönköpings kommun tagit emot 314 personer som anvisats till kommunen från Migrationsverket enligt bosättningslagen. Totalt har det kommit 705 personer till Jönköpings kommun och av dessa är 294 barn och unga under 18 år. Det stora flertalet av de nyanlända har kommit från Syrien men det har också kommit flyktingar från Afghanistan, Irak och Eritrea. Tabell 2 Nyanlända flyktingar i Jönköpings kommun under Medborgarskap Vuxna Barn under 18 år Totalt Syrien Afghanistan Irak Eritrea Somalia Övriga Totalt Utöver 705 nyanlända flyktingar är det också 178 personer som på eget initiativ har flyttat till Jönköping. De har fått sitt första mottagande i en annan kommun men har sedan själva valt att flytta till Jönköping inom två år efter mottagande i den första kommunen. Sammanfattningsvis har flyktingmottagandet varit mycket högt. Den stora utmaningen är boendefrågan. För de personer som anvisas från migrationsverkets förläggningar har kommunen en skyldighet att ordna bostad. Många har erbjudits mycket enkelt boende i genomgångsbostäder och i december anvisades nyanlända till Tokeryds Herrgård som tidigare hade varit ett boende för asylsökande. Under hösten 2016 färdigställdes 24 nybyggda lägenheter på Samset och i oktober 2017 påbörjade inflyttning i 30 nya lägen- 5 Invandrar- och flyktingsektionen, socialförvaltningen mars

10 heter på Fagerslätt i Huskvarna. Dessa lägenheter har erbjudits nyanlända flyktingar. Liknande byggnation planeras i Barnarp, Tenhult, Bottnaryd och Ljungarum. Föreningar och enskilda personer boende i närheten av Fagerslätt har engagerat sig för att hälsa alla nyinflyttade välkomna. Förutom enskilda personer är Svenska kyrkan Hakarp, Allianskyrkan, Egnahems bollklubb, IKHP och Hakarps hembygdsförening engagerade i detta arbete. Det finns också en hemsida 6 som vänder sig till alla nyinflyttade i området. På Samset har Fjällstugans församling i samarbete med Dalvikskyrkan anordnat träffar för de nyinflyttade. Utbildningsförvaltningen har lyckats att med stor arbetsinsats ta emot många nyanlända barn och ungdomar. Inom skolan är flertalet av de nyanlända eleverna från Syrien eller Afghanistan. SFI undervisning och samhällsorientering I Jönköpings kommun samordnas SFI-undervisningen (Svenska för invandrare) av utbildningsförvaltningens vuxenutbildning. Verksamheten är upphandlad och under 2017 har Lernia och ABF-Vux varit SFI-anordnare. Under året har cirka personer antagits till SFI-studier med en jämn fördelning mellan Lernia och ABF-Vux. Förutom nyanlända flyktingar är det också många anhöriginvandrare, EU-medborgare och gäststudenter som studerar svenska. Trots ett mycket högt elevantal har man lyckats att erbjuda SFI-undervisning utan väntetider. Ny upphandling har skett och från och med den 1 februari 2018 är det ABF-Vux och Eductus som ansvarar för SFI-undervisningen i kommunen. I den nya SFI-upphandlingen ingår också samhällsorientering

11 Integrationsarbete 2017 Arbete för att öka andelen utrikes födda som arbetar Målet med kommunens integrationsarbete är framför allt att fler kvinnor och män ska komma i arbete snabbare. Särskilt fokus behöver riktas mot utlandsfödda kvinnor. Förvärvsfrekvensen mäts via SCB:s siffror för förvärvsfrekvens för utrikes födda fördelat på kvinnor och män jämfört med riket var förvärvsfrekvensen för utrikes födda kvinnor 55 procent och för män 64 procent i Jönköping var förvärvsfrekvensen för utrikes födda kvinnor 59,7 procent och för män 66,2 procent i Jönköping. Förvärvsfrekvensen för utrikes födda kvinnor i hela riket 2016 var 58,3 procent och för utrikes födda män 63 procent. Jönköping har alltså haft en högre ökning för förvärvsfrekvens utrikes födda kvinnor och män än riket. Ökningen har varit mycket stor för utrikes födda kvinnor. Det är viktigt att kvinnor och män kan kombinera föräldraledighet med fortsatta studier i svenska och kontakter med samhället. Familjecentraler med möjlighet till SFI-studier i närområdet och samverkan med studieförbund och föreningar är viktiga delar. Utrikes födda är inte någon enhetlig grupp och det är angeläget att den enskildes egna planer tas tillvara i mötet med Arbetsförmedling och AMA. Det är också viktigt att tänka på att nyanlända flyktingar enbart är en del av utrikes födda som flyttar till Jönköping. Andra grupper är anhöriginvandring, arbetskraftsinvandring och gäststudenter. Arbetsförmedlingen har samordningsansvar för nyanlända flyktingar med uppehållsoch arbetstillstånd. De nyanlända skriver in sig som arbetssökande inom etableringen och kombinerar sedan SFI med praktik eller andra utbildningar som Arbetsförmedlingen erbjuder. Den enskilde får under denna tid etableringsersättning. Inom etableringen på Arbetsförmedlingen Jönköping 7 fanns i december 2017 totalt 911 arbetssökande (404 kvinnor/507 män). Av de arbetssökande inom etableringen i december 2017 hade 52 procent gymnasieutbildning eller högre utbildning, 41,5 procent hade högst nio års skolutbildning och 6,5 procent av de arbetssökande saknade formell utbildning. Under 2017 var det 368 arbetssökande som har avslutat etableringen och efter tre månader hade 40 procent gått till arbete eller utbildning. För personer med utbildning från hemlandet som läkare, sjuksköterskor och apotekare har arbetsförmedlingen nationella snabbspår men dessa utbildningar är förlagda till Göteborg och Stockholm. Samtal pågår med regionen för att hitta lokala lösningar. För personer med lärarutbildning från hemlandet har Stockholms universitet nationellt samordningsansvar för Utländska lärares vidareutbildning, ULV 8. I dagsläget finns ingen utbildning 7 Etableringen Af Jönköping, arbetssökande Jönköpings kommun 8 ULV länk 11

12 i Jönköping utan studenter får ansöka till ULV vid Linköpings eller Göteborgs universitet. Det är angeläget att ta vara på nyanländas kompetens och snarast möjligt erbjuda kompletteringsutbildningar. Vuxenutbildningen har startat barnskötarutbildning i början av 2018 i Jönköping. För personer med pedagogisk utbildning från hemlandet kan denna utbildning vara ett första steg. Korta vägen är en upphandlad utbildning av Arbetsförmedlingen. Den vänder sig till utrikes födda med akademisk utbildning. Inom Korta vägen studerar deltagarna svenska och samhällsorientering på Jönköping University och får jobbcoachning och praktik via Folkuniversitetet. AMA, Vuxenutbildningen, socialtjänstens försörjningsstöd tillsammans med integrationssamordnaren har under 2017 haft två strategimöten för att planera hur verksamheterna ska kunna ge bättre stöd utrikes födda personer med olika yrkesbakgrund och yrkeserfarenheter. Kommunens arbetsmarknadsavdelning har kontakt med många arbetssökande som är födda i annat land och utrikes födda är en av AMA:s prioriterade grupper. Följande är exempel på insatser som förkortar vägen till arbete och studier för utrikes födda: Inom DUA, delegationen för unga och nyanlända i arbete, har arbetsförmedlingen, AMA och vuxenutbildningen gjort en överenskommelse om tre lokala jobbspår utifrån aktuellt arbetsmarknadsbehov. I varje spår kommer det att finnas SFI, yrkessvenska och praktik. Ett av dessa jobbspår riktar sig till kortutbildade kvinnor och män. Arbetsförmedlingen anvisar vissa deltagare i etableringen till AMA till vägledning för en snabbare etablering på arbetsmarknaden. AMA och Vuxenutbildningen har tre riktade grupper med yrkesinriktning. De tre inriktningarna är kök, städ i samarbete med tekniska kontoret och service/vaktmästeri. Arbetssökande med lärar- eller förskollärarutbildning erbjuds praktik och har möjlighet att söka välfärdsjobb och extratjänst i förskola/skola. AMA och arbetsförmedlingen har startat ett projekt för utrikes födda kvinnor över 25 år med högskoleutbildning eller yrkesutbildning. Metoden innebär utökat stöd och via gemensamt arbete och olika nätverk marknadsför dessa kvinnor sin kompetens. Målet är att 70 procent ska gå till arbete eller studier. Välfärdsjobb är en anställning under ett år i kommunal verksamhet och under 2017 har 78 personer anställts (54 kvinnor och 24 män). Många välfärdsjobbare har anställts inom förskola och skola och har bidragit till stöd och trygghet för nyanlända barn. För att söka välfärdsjobb ska man vara aktuell för försörjningsstöd. Under 2017 har 47 procent gått vidare till arbete eller studier efter avslutat välfärdsjobb. 12

13 Arbetsförmedlingen kan anvisa den arbetssökande att söka extratjänst inom skola, förskola och äldreomsorg. Extratjänster pågår under ett år och den arbetssökande behöver inte vara aktuell för försörjningsstöd. Under 2017 har AMA anställt 108 personer (75 kvinnor och 33 män) inom extratjänster och av dessa var 75 procent utrikes födda. Rapporten anställda med utländsk bakgrund i Jönköpings kommun 2017 Stadskontorets utredningsavdelning har i flera år följt utvecklingen av antalet anställda med utländsk bakgrund och har även gjort denna rapport i september När man mäter förvärvsfrekvens talar vi oftast om utrikes och inrikes födda. I verksamhets- och investeringsplanen är det antaget som ett verksamhetsmål att andelen anställda med utländsk bakgrund ska öka under mandatperioden. De kommunanställda ska återspegla befolkningens sammansättning. Kommunens verksamhets- och investeringsplan har under flera år haft som mål att andelen anställda kvinnor och män med utländsk bakgrund 9 i kommunen ska öka och på sikt återspegla befolkningens faktiska sammansättning. I december 2016 hade 25 procent av kommunens befolkning i åldrarna år utländsk bakgrund hade 17,2 procent av kommunens anställda utländsk bakgrund och 2017 hade det skett en ökning till 18,5 procent (kvinnor 18,8 procent och män 17,1 procent). Högst andel anställda med utländsk bakgrund har äldrenämnden där 24,3 procent av de anställda har utländsk bakgrund. Tekniska kontoret har 23,6 procent anställda med utländsk bakgrund och ökningen har främst skett inom städ och konferens. Andelen chefer med utländsk bakgrund har ökat från10,3 procent 2016 till 11,8 procent Även andelen handläggare med utländsk bakgrund har ökat från 12, 8 procent till 13,1 procent. När frågorna inför integrationsrapporten skickas ut till nämnder och bolag skickas även denna rapport ut. Stadskontoret ansvarar för att rapporten presenteras för personalchefsgruppen och personalutskottet. Samtal har förts kring kompetensbehov och hur vi på bästa sätt hittar snabbare vägar för arbetssökande som är utrikes födda. Kommunens nätverk för mänskliga rättigheter (MR) Jönköpings kommuns arbete med mänskliga rättigheter organiseras genom kommunens nätverk för mänskliga rättigheter. Nätverket består av strateger från stadskontorets strategienhet samt en representant från varje förvaltning. MR-nätverkets uppgift är att samordna, sprida kunskap och driva på arbetet med mänskliga rättigheter i den egna förvaltningen samt utåt i kommunen. Under 2017 arbetade MR-nätverket aktivt med att kommunens medarbetare och förtroendevalda skulle få möjlighet till kompetensutveckling genom deltagande på konferensen Mänskliga Rättighetsdagarna. Mänskliga Rättighetsdagarna genomfördes den 9 11 november 2017 och besöktes av runt deltagare 9 Utländsk bakgrund: Personer som är födda utomlands samt personer som är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda i utomlands. 13

14 varav 600 var anställda och förtroendevalda från Jönköpings kommun. Under dagarna arrangerade Jönköpings kommun nio seminarier. Två seminarier utfördes i samverkan med andra aktörer och sju seminarier utfördes i egen regi. Change kompetensutveckling integration Region Jönköpings län är projektägare till ett kompetensutvecklingsprojekt som vänder sig till anställda i länets 13 kommuner och deras samverkansaktörer. Change är ett integrationsprojekt. Genom att öka kunskapen, utveckla färdigheter och förändra förhållningssätt hos medarbetare, som i sitt arbete på olika sätt möter nyanlända och utrikes födda, syftar projektet till att stärka integrationsarbetet. Change har beviljats medel från Europeiska socialfonden och totalkostnaden för projektet är 30 miljoner, inklusive personalkostnader för de som deltar i kompetensutbildningen. Integrationssamordnaren och den internationella strategen representerar Jönköpings kommun i projektets styrgrupp. Inom kommunen räknar vi med att minst 500 personer får ta del av denna kompetensutbildning. Information om de olika utbildningsdagarna finns på kommunens intranät. Det har också bildats en intern arbetsgrupp med representanter från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen, arbetsmarknadsavdelningen, kultur- och fritidsförvaltningen och tekniska kontoret. Under 2017 har 21 olika kurser erbjudits genom CHANGE. Det har varit temadagar kring ett visst land eller heldagar kring olika ämnen till exempel temadagar Syrien och Eritrea, temadagar riktade till personal på HVB-hem, till studie- och yrkesvägledare, lärare/förskollärare och temadag om rasism och diskriminering. Inför 2018 ska det erbjudas utbildning om arbete för att förebygga hedersrelaterat våld och utbildningsdagar om interkulturell kommunikation. Arbete för att förebygga våldsbejakande extremism Handlingsprogrammet Trygghet och säkerhet har beslutats av kommunfullmäktige och samordnas av Rådet för trygghet och säkerhet och räddningstjänsten. Arbetet sker i samverkan med förvaltningar och samverkande parter. Delprogrammet Brottsförebyggande ingår som ett av tio delprogram. I delprogrammet Brottsförebyggande, daterat , ingår ett avsnitt med rubriken våldsbejakande extremism. I den förvaltningsövergripande arbetsgruppen mot våldsbejakande extremism ingår representanter från räddningstjänsten, socialtjänsten, utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, stadskontoret och kommunpolisen. Inom denna grupp finns också ett resursteam mot våldsbejakande extremism med representanter från socialtjänsten, kulturoch fritidsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Under 2016 och 2017 har genomförts ett 30-tal utbildningstillfällen riktade till personal inom kommunal verksamhet och andra berörda. Utbildningen tar upp frågor om våldsbejakande extremism såsom högerextrema rörelser, den autonoma rörelsen och våldbejakande islamistisk extremism. En mycket viktig del i utbildningen behandlar förhållningssätt gentemot framförallt ungdomar, som uppvisar tendenser till att sympatisera med någon av dessa rörelser. Integrationssamordnaren har också sammankallat en dialoggrupp med representanter från kultur- och fritidsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och socialtjänstens fältgrupp. I dialoggruppen ingår representanter som har lång erfarenhet av dialog med de muslimska 14

15 församlingarna och föreningarna. Dialoggruppen har sedan 2015 haft sex möten med muslimska församlingar/föreningar. Under 2015 valde de muslimska församlingarna att bilda ett muslimskt råd. Efter önskemål från det muslimska rådet har ett av dessa möten skett tillsammans med representanter för Jönköpings kristna samarbetsråd och kontakten mellan trossamfunden fortsätter nu på egen hand. Det är viktigt att inkludera olika trossamfund när vi talar om samverkan med civilsamhället. Under MR-dagarna anordnade integrationssamordnaren ett dialogsamtal med rubriken religionsdialog i praktiken exempel från Jönköping och Malmö. Erik Lindfelt var moderator och i panelsamtalet satt representanter från Jönköpings muslimska råd, Shia Muslim Jönköping, Råslätts församlingsgemenskap/underground och en präst från Fryshuset i Malmö. Underground som är en fristående verksamhet tillhörande Råslätts församlingsgemenskap har initierat ett interreligiöst resursteam med representanter från såväl kristna som muslimska grupper. Syftet med denna grupp är att arbeta mot religiös extremism, samt religiösa motsättningar. Under MR-dagarna var Jönköpings kommun tillsammans med den Globala skolan och Jönköping University arrangör av seminariet Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Det var bland annat en föreläsning från Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet. Seminariet vände sig i första hand till personer, som arbetar med ungdomar, men lämpade sig även för en allmän publik. Information och samverkan med det civila samhället Engagemanget från såväl enskilda som föreningar, organisationer och trossamfund är fortsatt mycket stort och brett inom Jönköpings kommun. Engagemanget har tagit olika vägar. En del har valt att engagera sig inom ordinarie förening eller församling. Andra har valt att vara med i Facebook-grupper och engagerat sig för nyanlända genom vissa aktiviteter. Det enskilda mötet mellan kommuninvånare och den nyanlände är mycket viktigt och civila samhällets engagemang har verkligen bidragit till ett bättre mottagande för nyanlända. Via kommunens hemsida finns information om integrationsarbete och flyktingmottagande i Jönköpings kommun. Kultur- och fritidsförvaltningen och integrationssamordnaren fungerar ofta som informatör och ger tips till föreningar och enskilda om aktuella aktiviteter. Kultur- och fritidsförvaltningens föreningsutvecklare har kontakt med många föreningar och en av föreningsutvecklarna har som arbetsuppgift att ge råd och stöd till invandrarföreningar. Nätverket för flyktingstöd och integration Kultur- och fritidsförvaltningens samordnare för kommunens kontakter med det civila samhället sammankallar nätverket för flyktingstöd och integration. Under 2017 har nätverket haft sex möten med olika teman och det är cirka 60 föreningar, organisationer och trossamfund som deltar på dessa informations- och nätverksmöten. Kultur- och fritidsförvaltningen samordnar detta arbete men även tjänstemän från socialtjänsten, utbildningsförvaltningen och stadskontoret deltar regelbundet i dessa möten. Även Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen har använt detta nätverk för att få ut aktuell information. Denna nätverksgrupp är mycket betydelsefull för att snabbt få ut 15

16 aktuell information. Kontakter mellan de olika föreningarna, organisationerna och trossamfunden är också mycket viktiga. Sommarskola 2017 Kultur- och fritidsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och socialtjänsten har tillsammans med ideella föreningar genomfört sommarskola för nyanlända ungdomar för andra året i rad. Under sex veckor fick 350 elever i åldern år undervisning i svenska, matematik, engelska samt kunskaper om det svenska samhället. Det fanns också möjlighet till intensivstudier i bild, hemkunskap och slöjd. Under två eftermiddagar i veckan har ungdomarna deltagit i kulturaktiviteter, simundervisning, andra idrottsaktiviteter eller andra föreningsaktiviteter. Skolundervisningen var förlagd till Flahultsskolan. Sommarskolan kunde genomföras tack vare ett gott samarbete mellan kommunal verksamhet och civila samhället. Meningsfulla aktiviteter och vuxenkontakter är viktiga delar för att förebygga social oro. Sommarlovsaktiviteter Kultur- och fritidsförvaltningen beviljades ekonomiskt stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 10 för genomförande av sommarlovsaktiviteter. Kulturoch fritidsförvaltningen har prioriterat ytterområden och Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder. Exempel på aktiviteter har varit upplevelseresor, öppen barn- och ungdomsverksamhet, ökat öppethållande för bibliotek och fler föreningsaktiviteter. Kultur- och fritidsförvaltningen har haft möjlighet att utöka sin personalstyrka och detta har medverkat till en lugnare och tryggare stämning i alla stadsdelar. Aktiviteterna har främjat integration och skapat kontaktytor mellan barn med olika social bakgrund. 10 MUCF, Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor 16

17 Projekt som fått bidrag från anslaget till integration och delaktighet och arbete i prioriterade bostadsområden Riktlinjer för anslaget till integration och delaktighet 11 Prioriterade bostadsområden är Råslätt, Öxnehaga, Österängen samt Huskvarna söder. Integrationsinsatser inom andra bostadsområden och kommunövergripande insatser bör också uppmuntras. Samverkan mellan olika aktörer är mycket viktigt. För att främja nyanländas delaktighet i samhället är ett av målen att samverkan mellan Jönköpings kommun och det civila samhället ska utvecklas. Bidragen från anslaget till integration och delaktighet är alltid tidsbegränsade. Det centrala anslaget till integration och delaktighet 2016 var kr. I resultatfonden fanns kronor i januari Under 2017 har beslut för projekt och verksamheter beviljats med kronor. För vissa större projekt har enbart första delutbetalningen skett under 2017 och andra delutbetalningen sker under Kommunövergripande projekt KFUM- mötesplats, vår och höst 2017 (asylsökande och nyanlända) Biosfärområdet Östra Vätterbranterna (Teaterföreställning, språkpromenader och nätverk) Jönköpings Södra IF (Zlatanera cup) kr kr kr KFUM mötesplats har haft öppen verksamhet för asylsökande och nyanlända sedan Mötesplatsen har deltagare vid varje tillfälle och det är många volontärer som gör detta arbete helt ideellt. Eftersom många av de asylsökande har fått uppehållstillstånd och studerar SFI på dagtid har föreningen kompletterat med kvällssamlingar. Den 28 december anordnade KFUM mötesplats en julfest som planerades och genomfördes tillsammans med deltagarna. KFUM planerar för att de nya kommuninvånarna ska delta i föreningens ordinarie aktiviteter. Föreningen Biosfärområde Östra Vätterbranterna har fått ekonomiskt stöd av länsstyrelsen för olika aktiviteter i kommunens östra delar. Bidraget från anslaget till integration och delaktighet är delfinansiering till detta projekt. Kommunens finansiering avser information till kommuninvånare om hur det är att vara nyanländ i Sverige. Teaterdansföreställningarna Refugee story och The Other Way är producerade av en koreograf från Syrien som själv är nyanländ. Föreställningen har visats i Huskvarna, Tenhult och 11 Riktlinjer för anslaget till integration och delaktighet beslutade av kommunstyrelsens ledningsutskott

18 Adelöv. Föreningen har också ordnat språkpromenader för nyanlända och medlemmar i föreningen och deltagit i olika nätverk i kommunen. Zlatanera Cup genomfördes på Jordbrovallen lördagen den 16 september. Fotbollscupen var en folkfest där cirka 200 Jönköpingsbor med olika bakgrund spelade fotboll tillsammans i blandade lag. Av de som deltog i cupen var fotbollskunskaperna mycket varierande. Det var också underhållning och totalt var det cirka personer som besökte arrangemanget. Prioriterade bostadsområden Utifrån välfärdsindikatorer har stadskontorets utredningsenhet gjort jämförelser mellan olika kommundelar i Jönköpings kommun. Under 2018 kommer stadskontorets utredningsavdelning att presentera en ny rapport om Välfärdsindikatorer i kommunens alla delområden. Den grundläggande frågan är andel boende som förvärvsarbetar. Unga människor och personer som nyligen har flyttat till Sverige har ännu inte en stark förankring på arbetsmarknaden. Med en anställning kan den enskilde välja boendeform. Det är därför naturligt att det i bostadsområden med hyresrätter bor många invånare som är nyinflyttade i Sverige. I Jönköping är Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder bostadsområden med hög andel hyresrätter. Utifrån välfärdsindikatorer är dessa områden prioriterade bostadsområden. Områdesgrupper Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder har lokala områdesgrupper. Skolans rektor är oftast ordförande för att på så sätt få en naturlig koppling till lokala samverkansgrupperna, LSG. Syftet med områdesgrupperna i prioriterade bostadsområden är att främja en positiv utveckling för i första hand barn och ungdomar. Den lokala och långsiktiga samverkan som sker mellan kommunala verksamheter, bostadsföretag, föreningar, studieförbund, trossamfund och områdespoliser är mycket värdefull. Integrationssamordnaren deltar i områdesgruppernas möten och kan på så sätt snabbt ta del av aktuell information samt förmedla information från och till politiker angående integration. Informationsutbyte mellan de olika områdesgrupperna har ökat. Handlingsplan för planering av somrar i de prioriterade områdena Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder 12 Utbildningsdirektören gav ordförande i Råslätts områdesgrupp i uppdrag att skriva en rapport om sommaren Här nämns några av framgångsfaktorerna: Samarbete mellan förvaltningar och andra lokalt verksamma aktörer, områdespolisernas närvaro, god arbetsmarknad och satsning på sommarjobb, feriepraktik och sommarprao 12 Handlingsplan av planering av somrar i de prioriterade områdena Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder, Bun/2017:

19 och anställning via Bostads AB Vätterhem, öppna fritidsgårdar med känd personal, samordning av områdesaktiviteter via områdesgrupperna och slutligen mycket viktigt med tid för ordförande i områdesgrupperna eller annan utsedd person för att arbeta med den lokala samordningen. I januari 2017 fick ordförande i områdesgruppen Råslätt i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för planering av somrar i de prioriterade områdena Råslätt, Österängen, Öxnehaga och Huskvarna söder. Denna plan har antagits av BBU och SBU. Syftet med handlingsplanen är att strukturera det förberedande och förebyggande arbetet inför somrar i dessa områden och ta vara på erfarenheter och kompetenser. Planeringsarbetet initieras av BBU och områdesgrupperna samordnar den konkreta planeringen inför sommaren. Planeringen ska ske tillsammans med skola, kultur- och fritid, lokalt verksamma föreningar och trossamfund, fältsekreterare och områdespolis. Räddningstjänsten deltar också i planeringsarbetet. I juni redovisas handlingsplanen för kommunstyrelsens ledningsutskott och BBU:s sekreterare ansvarar för att en utvärdering sker. Integrationsstrategen ska delta i områdesgruppernas möten och även vara med när handlingsplanen presenteras för ledningsutskottet. Råslätt Områdesgruppen på Råslätt leds gemensamt av Stadsgårdsskolans rektor och Stadsgårdens enhetschef. I den lilla områdesgruppen deltar representanter från Stadsgårdsskolan, Råslättsskolan, förskolorna, Stadsgården och biblioteket, familjecentralen, socialtjänsten IFO, socialtjänstens fältgrupp, Bostads AB VätterHem, Råslätts församlingsgemenskap, Råslätts sportklubb, områdespolisen, Råslättskyrkan, Hyresgästföreningen och ABF. Vid några tillfällen görs också en öppen inbjudan till alla övriga aktörer och hyresgäster i området till den stora områdesgruppen. Torsdagsgruppen som bildades under våren 2016 har fortsatt att träffas varje torsdagseftermiddag för uppföljning om den aktuella ungdomssituationen. I torsdagsgruppen ingår representanter från Stadsgårdsskolan, Ung Fritid, fältsekreterare, Underground, Bostads AB Vätterhem och områdespolisen. Det är mycket viktigt med områdespolisens närvaro i det förebyggande arbetet. Bidrag från anslaget till integration och delaktighet Råslätt: Råslätts församlingsgemenskap/underground, kultur- och fritidsförvaltningen och Unga Örnar Råslätt. Projekt för att stärka värdegrund och stabilitet på Råslätt (april 2017 mars 2018) Kultur- och fritid, delfinansiering utvärdering (JU, projekt för att stärka värdegrund och stabilitet) Råslätts Sportklubb i samarbete med Råslättsskolan Projekt för att skapa hållbar samhällsintegration för flickor (april 2017 mars 2018) kr kr kr Projekt för att stärka värdegrund och stabilitet på Råslätt är en av många satsningar som lett till ökad trygghet i bostadsområdet. Projektet innebär utökat samarbete och kompe- 19

20 tensutbildning till personal inom Ung Fritid och ledare inom Underground och Unga örnar. De ungdomar som deltar i Undergrounds ledarskola har också erbjudits utbildningshelger och lägerverksamhet. Projektet leds av en styrgrupp och kultur- och fritid har avtal med Hälsohögskolan som gör en processtudie/utvärdering av projektet. Finansiering sker med medel från BRÅ, brottsförebyggande rådet och integrationsanslaget Råslätts Sportklubb har anställt en projektledare som har arbetat både i föreningen och cirka två timmar per eftermiddag på Råslättskolan. Tillsammans med skolans personal har projektledaren arbetat mycket aktivt med värdegrundsfrågor. Föreningen har under året ökat antalet flickor som spelar fotboll. De två lagen som fanns innan har idag fler spelare, ett nytt flicklag flickor födda 2010/09 har 32 flickor och det finns dessutom en träningsgrupp för flickor mellan år. Tillsammans med Smålandsidrotten har föreningen satsat på gemensamma utbildningar med Assyriska Öxnehaga Ungdom. Utbyte har också skett med Barnarps IF:s flicklag. Föreningen har också lyckats engagera föräldrar både till föräldramöte och till stöd till flickornas aktiviteter. Projektledaren för detta projekt har den 1 februari 2018 tillträtt en tjänst som områdesutvecklare inom kultur- och fritidsförvaltningen och har för närvarande sitt kontor på stadsbiblioteket men närvarar i hög utsträckning på Råslätt. Områdesgruppen bjöd in till ett gemensamt planeringsmöte och alla kommunala verksamheter och föreningar/trossamfund samordnade sina sommaraktiviteter. En informationsfolder delades ut till barn och ungdomar i området. Sommaren var lugn i bostadsområdet. Fritidsgården har sina lokaler i Stadsgården. I samma lokaler finns familjecentral, simhall och bibliotek. Kultur- och fritidsförvaltningen har valt att ha en chef för alla verksamheter på Råslätt och chefen har också sitt kontor i Stadsgården. Genom samarbetet med Underground har fritidsgården mycket generösa öppettider. Under hösten reagerade Undergrounds ledare på att några ungdomar störde verksamheten. Undergrounds ledning bedömde att de inte kunde garantera säkerheten för de ideellt arbetande volontärerna eller deltagarna och beslutade i december att stänga sin verksamhet i Stadsgårdens källarlokal. Undergrounds personal har påtalat att det är svårt att ha överblick, särskilt vid in- och utgångarna, och garantera ungdomarnas säkerhet i Stadsgårdens källarlokal. Kommunstyrelsens ledningsutskott förlade sitt sammanträde till Stadsgården i december och förvaltningschefer, representanter från Vätterhem och polisledning var med på detta möte då representanter från Ung Fritid och Underground informerade om aktuell situation. Underground har haft verksamhet för flickor i annan lokal i området och från och med mars 2018 kommer de att ha öppen verksamhet på söndagskvällar i fritidsgårdens lokaler. Samtal om ombyggnation av lokaler pågår. I Råslätts centrum finns många affärer med besökare både från Råslätt och från närområdet. Vårdcentralen och socialtjänsten har ett brett upptagningsområde och är även stora arbetsplatser. Vätterhem planerar att bygga bostadsrätter i området och en ny vårdcentral kommer också att byggas. Det finns många föreningar och trossamfund som verkar inom bostadsområdet och de sociala nätverken är mycket starka. 20

21 Österängen Österängens områdesgrupp leds av rektorn på Österängsskolan. Vätterhems områdeschef har också tagit ett stort ansvar för samordning av områdesgruppen. Övriga representanter är fritidsledare Birkagården, biblioteket, fältsekreterare, familjecentralen, konsthallen, Hyresgästföreningen, ABF, Bostads AB Vätterhem, Österängskyrkan och områdespoliser. Bidrag från anslaget till integration och delaktighet Österängen: Bostads AB Vätterhem i samarbete med Hyresgästföreningen Projekt Birkagårdens framtid kr Projekt Birkagårdens framtid har som syfte att utöka samverkan med boende och föreningar i bostadsområdet. Vätterhem har under 2017 renoverat Birkagårdens ena samlingslokal med tillhörande kök. Det finns ett stort behov av att hyra lokaler både för föreningar och till olika familjehögtider. Vätterhem har anställt en projektledare och styrgruppen har också etablerat kontakt med föreningen Folkets Hus och parker. Under hösten har styrgruppen haft ett öppet möte om Birkagården med cirka fyrtio enskilda och föreningsrepresentanter med förankring på Österängen. Planeringen är att med stöd av hyresgästföreningen, ABF, Bilda och föreningen Folkets Hus och parker bilda en medborgardriven samlingsplats. ABF har beviljats fortsatt projektstöd från Det finns en stor potential för att utveckla Birkagården som en träffpunkt för alla Österängsbor. Fritidsgården har en stabil verksamhet i Birkagården och många nya besökare. Den öppna förskolan, som är en filial till Öxnehaga familjecentral, har också sin lokal i Birkagården och har öppet tre dagar i veckan. För föräldralediga är det viktigt att det ges möjlighet till sociala kontakter i bostadsområdet. Österängen är det bostadsområde med störst omflyttning eftersom många av lägenheterna är relativt små. Det är därför viktigt att förstärka de sociala nätverken. Under året har öppna förskolan, Svenska kyrkan och ABF bjudit in till gemensamma kvinnoträffar. I dagsläget är det cirka tio föreningar som är aktiva och bedriver verksamhet på Birkagården. Flera föreningar har förlagt sin verksamhet till Birkagården. Österängens konsthall har sina lokaler i Österängens centrum bredvid Willys stormarknad. På föreningens hemsida står Konsthallen spränger gränser, går utanför ramar och bryter normer. Den tillvaratar kraften och kompetensen i lokalsamhället och välkomnar samarbeten med en mångfald av konstnärer, föreningar, företag och organisationer. Konsthallen har egen verkstad för barn och ungdomar, språkcafé och hade under sommaren många aktiviteter för barn och unga. Österängens konsthall drivs med stöd av Bostads AB VätterHem, privata sponsorer, Region Jönköping, kultur- och fritidsförvaltningen och Statens kulturråd. Föreningen har över 300 medlemmar. Under 2017 hade konsthallen besökare och av dessa var 30 procent barn och ungdomar. Svenska Kyrkan har sina lokaler bredvid Birkagården och har under året varit mycket delaktiga i den lokala samverkan. 21

22 Assyriska Turabdinföreningen har sin föreningslokal i Vättersnäs och är också engagerade i bostadsområdet Österängen. Många av föreningens medlemmar har bott på Österängen som nyanlända. Jönköpings Somaliska förening har sin föreningslokal på Birkagatan 40 och många av föreningens medlemmar är hyresgäster på Österängen. Föreningen har tillsammans med Assyriska Turabdin-föreningen tagit ett stort ansvar för att skapa trygghet i bostadsområdet. Österängens utveckling är positiv och det är många olika aktörer som har bidragit till detta. Öxnehaga Öxnehaga områdesgrupp har delat ordförandeskap mellan rektorn på Öxnehagaskolan och verksamhetsansvarig på Öxnegården, Friluftsfrämjandet. Områdesgruppen har mycket bred representation från fritidsgården Forum, Öxnehaga bibliotek, familjecentralen, socialtjänsten IFO och fältgruppen, Bostads AB VätterHem, områdespolisen, vårdcentralen, Hyresgästföreningen, ABF, Öxnehagakyrkan, IFK Öxnehaga, Assyriska IK och Rädda Barnen. Torsdagsgruppen träffas varje torsdag för att uppdateras om den aktuella situationen i området samt utveckla samverkan. På dessa möten deltar fritidsledare, fältsekreterare, Öxnehagaskolans rektor och kurator, representant från biblioteket, områdespolisen, Vätterhem och projektledarna Assyriska Öxnehaga ungdom. Bidrag från anslaget till integration och delaktighet: Assyriska IK år 2 - tjejfotboll och lokal samverkan (tilläggsansökan) Assyriska IK år 3 tjejfotboll och lokal samverkan (samverkan Assyriska Öxnehaga Ungdom) IFK Öxnehaga år 1 fotboll och lokal samverkan (samverkan Assyriska Öxnehaga Ungdom) kr kr kr IFK Öxnehaga och Assyriska IK inledde under 2015 ett samarbete med namnet Assyriska Öxnehaga Ungdom. En av projektledare arbetar halvtid för att stötta flicksektionen som nu har 40 aktiva fotbollsspelare. Detta projekt har också finansiering av Smålandsidrotten. Under våren tog IFK Öxnehaga kontakt med Vätterhems områdeschef och efter samtal med kultur- och fritid och integrationssamordnaren utvidgades projektet med ytterligare en projektledare som arbetar heltid. Förutom fotboll samverkar projektledarna med fritidsledarna, Öxnehagaskolan, fältsekreterarna och Vätterhem. Assyriska Öxnehaga Ungdom har också anordnat fotbollsskola under sommaren på Öxnehaga och under hösten har föreningarna i samarbete med Zlatanera Cup anordnat nattfotboll i Öxnehagas sporthall. Fritidsgården Forum hade öppet hela sommaren och i samarbete med fritidsledare, fältsekreterare och Vätterhem anställdes ungdomar för att arbeta i sitt eget bostadsområde. Fritidsgårdens har verksamhet både på eftermiddagar och kvällar och den öppna verksamheten är mycket betydelsefull för många av områdets ungdomar. 22

23 Öxnehaga bibliotek har under 2016 fortsatt sitt utåtriktade arbete med familjesöndagar, språkcafé för nyanlända och bibliotekscafé för äldre invandrare. Biblioteket har arbetat med aktiv marknadsföring i det lokala närområdet via nyckelpersoner och anställde under 2015 en flerspråkig biblioteksambassadör. Biblioteksambassadörens arbete finansierades under 2017 med medel från regionbibliotek Jönköping och länets folkbibliotek. Biblioteksambassadören har även under 2017 varit mycket aktiv för att informera och bjuda in till olika träffar på biblioteket. Språkcaféet och bibliotekscaféet har haft över 90 sammankomster med totalt cirka besökare. Målgruppen har främst varit nyanlända flyktingar och äldre Öxnehagabor med invandrarbakgrund. En klar majoritet av besökarna är kvinnor (ca 70 procent). Biblioteket har under året haft sex familjesöndagar med cirka besökare. Biblioteket har tillsammans med lokala samverkansparter varit med och arrangerat Jul på Öxnehaga och medverkat på Öxnehagadagen. Tidigare problem med några få utagerande barn och ungdomar har bemötts med ökad vuxennärvaro och samverkan. Bibliotekets personal deltar i torsdagsgruppen som träffas en gång per vecka. Bibliotekets roll som en demokratisk, obunden och läsfrämjande mötesplats har stärkts. Vårdcentralen och socialtjänsten har ett brett upptagningsområde och är också stora arbetsplatser med många anställda. Det finns inte någon stor livsmedelsaffär i centrum men det finns frisör, restaurang, café och närbutik, fritidsgård, bibliotek och hyresgästföreningens träffpunkt. Ingången till biblioteket och fritidsgården har byggts om för att öka tryggheten. På kvällstid är det många ungdomar som träffas i centrum och det är viktigt att även vuxna är med och skapar trygghet i centrum. Nattfotbollen som arrangeras i sporthallen är en viktig del för att förstärka de sociala nätverken. Det är också mycket viktigt att områdespoliserna får arbeta långsiktigt med att bygga upp relationer med samarbetspartners och skapa trygghet för boende i området. Öxnehaga är ett stort bostadsområde med flerbostadshusområde i centrum och småhusområden norr och söder om centrum. Öxnegården ger rika möjligheter till träning och naturupplevelser. Småhusområdena på Öxnehaga har en hög andel utrikes födda och en högre förvärvsfrekvens än kommunen totalt. Huskvarna söder Områdesgruppen Huskvarna söders ordförande är rektorn på Södergårdsskolan. Övriga som deltar är rektorn på Alfred Dahlinskolan, Smedbyns förskola, familjecentral, Huskvarna bibliotek, socialtjänsten IFO, områdespolisen, hyresgästföreningen, Husqvarna FF, Brahe Basket, ABF och NBV. Projekt Huskvarna söder är ett brett samarbetsprojekt med Husqvarna FF som projektägare. Projektet har haft finansiellt stöd till lika delar av de privata fastighetsägarna och anslaget till integration och delaktighet. Projektet avslutades i oktober Projektets syfte har varit att främja en positiv utveckling i Huskvarna söder med särskild inriktning mot barn och ungdomar. Projektet har inneburit samverkan med många olika aktörer. Brahe basket har ansvarat för sommaraktiviteter i närområdet till barn och unga. Pingstkyrkan har anordnat sommarkul i Smedbyparken onsdagskvällar under sommaren. Här nämns några av aktiviteterna som har skett under året och flera av aktiviteterna kommer att fortsätta inom aktivitetshuset Smeden. 23