Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld

Transkript

1 Hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld

2 Dagens föredrag Hedersvåld & Könsstympning Nationell syn, lagar och konventioner Samverkansmodell Förebyggande arbete Mannen och hedern Mötena med mördarna

3 Könsstympning Det innebär att man med ett vasst föremål skär bort hela eller delar av de yttre könsorganen på flickor. Socialstyrelsen 2005

4 Lagen Kvinnlig könsstympning är enligt lag förbjuden i Sverige (1982:316) 1 ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem(könsstympning får inte utföras oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte( 1998:407) Den som bor i Sverige och som medverkar till könsstympning utförs utomlands kan dömas i Sverige även om ingreppet är lagligt i det land där ingreppet utförts. Detta är lagens paragraf 3 som infördes den 1 juli I Sverige är det också förbjudet att reinfibulera, efter en förlossning skall vaginan återställas så att den blir så normal som möjligt. Enligt socialtjänstlagen 14 kapitlet 1 har all personal vars verksamhet rör barn och ungdom skyldighet att anmäla socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden bör ingripa till underårigs skydd. Att ett barn riskera att bli eller har blivit köns stympad är ett sådant exempel. Socialstyrelsen 2005

5 Könsstympning enligt WHO Typ 1 Typ 2 Typ 3 Typ 4 Förhuden på klitoris tas bort och ibland även hela eller delar av klitoris. Klitoris skärs bort samt delar av eller hela de inre blygdläpparna. Alla yttre delar av könsorganen, d.v.s klitoris samt yttre blygdläppar skärs bort. Därefter sys de yttre blygdläpparna ihop så att slidöppningen täcks. En liten öppning lämnas längst ner mot anus så att urin och menstruationsblod kan rinna ut. Infibulation eller faraonisk omskärelse. Prickning eller skärande på klitoris eller/och blygdläpparna. Ingrepp kan även göras genom att bränna klitoris och omgivande vävnad. Vävnad skrapas bort eller så skär man runt slidmynningen eller för in frätande ämnen eller örter i vaginan i syfte att förorsaka blödning eller för att göra öppningen trängre.

6 Observationstecken Menstruationsproblem Svullnader Infektioner Samlagsproblem Frånvaro från skolan en period Återkommande varje månad Svåra urineringsbesvär Komplikationer vid graviditet och förlossning Socialstyrelsen 2005

7 I vilka länder förekommer sedvänjan? Stora delar av Afrika, men också i delar på arabiska halvön Yemen Oman Förenade arabemiraten Bahrain Indonesien Malaysia Socialstyrelsen 2005

8 Uppskattad omfattning Burkina Faso 72% Egypten 97% Guinea 99% Mali 94% Somalia % Sudan 89 % Eritrea 95%

9 Vem utför det? Framförallt kvinnor Traditionella barnmorskor Äldre, religiösa och rituella funktioner

10 Litteraturlista Dirie,W En blomma i Afrikas öken. Bra Böcker. Fauziya, K & Miller, B Vem hör mina tårar?. Bra Böcker.

11 Kvinnofridspropositionen 1998 Hedersrelaterat våld nämns inte Förslag till lagändring om könsstympning

12 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Skr. 2007/08:39) När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. [ ] I sin mest extrema form resulterar heders-tänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld. [ ] Det kan också innebära att våldet sanktioneras av familjen och den närmaste omgivningen, även av andra kvinnor. Detta gör att det i vissa fall är påkallat med särskilda insatser för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck.

13 Könsmakt Kultur Heder Tradition Individuella psykologiska Utanförskap Religion

14 Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Mänskliga rättigheter 1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Lagar FN:s medlemsstater har en skyldighet att ihärdigt förebygga och utreda brott mot kvinnor i hederns namn, samt att bestraffa förövarna och tillhandahålla skydd för offren. Att underlåta detta är i sig ett brott mot de mänskliga rättigheterna. FN:s generalförsamling 2001 Gemensam värdegrund Respekt för demokrati, rättsstaten, mänskliga fri- och rättigheter inklusive jämställdhet

15 Vi och dom För att inte riskera att peka ut vissa grupper är det viktigt att göra ett liv fritt från förtryck, hot och våld till en rättighetsfråga. Det är först när individen får tillgång till sina rättigheter som individen kan välja vilka vi man vill tillhöra i andra situationer.

16 Invandrare Totalt fanns det utländska medborgare bosatta i Sverige den 31 / Det fanns utrikes födda och personer födda i Sverige med bägge föräldrarna födda i utlandet. Totalt cirka 1,4 miljoner. Källa: SCB

17 Vallonerna 1600-talet Vallonerna kommer till Gotland/Finspång Till en början höll vallonerna sig mycket till sina egna. Man behärskade inte det svenska språket och hade dessutom en annorlunda karaktär än svenskarna. Även religionen var en anledning till detta samt att svenska bergsmän kände konkurrens från de arbetsamma och skickliga yrkesmännen. Efter hand spreds vallonerna till flera bruk i Bergslagen och på andra håll och man började blandas med svenskarna. De var efterfrågade från andra bruksägare för sitt kunnande. Med tiden gav de sig naturligtvis också in på andra yrken och spreds till alla delar av landet.

18 Arbetskraftinvandrarna Européer Italienare, finnar, jugoslaver, turkar m.fl. Dem hämtades och lockbetet var löner Deras anländande till det nya landet var väldigt välkommet

19 Invandrare& flyktingar 70 talet-2000 Kommer från krigsdrabbade länder Sverige måste ta emot ett visst antal tusen flyktingar varje år - flyktingkvoten Konkurrenter blir fler och fler (tuffare förhållanden) - Mannen - Arbetskraftinvandraren - Kvinnan - Studenten - EU-turisten

20 Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Våra lagar och regler gäller alla i Sverige Ingen hänsyn ska tas till kulturellt ursprung eller religiös tillhörighet när dina rättigheter kränks

21 Artikel 3 Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet Dina rättigheter utgår ifrån dina behov och står inte i relation till familjen/släktens behov

22 Artikel 16 Vuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning på grund av sin ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. De äger lika rättigheter vid giftermål, under äktenskapet och vid äktenskapets upplösning Hur ser frivillighet ut vid arrangerade äktenskap? Tvångsäktenskap Rätten till skilsmässa, om inte - tvångsäktenskap? Samboförhållanden Äktenskap med ursprung i olika religioner (Partnerskap vid samkönade relationer) diskrimineringsgrund

23 Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Skolan ska se till att alla elever får delta i all undervisning: Idrott Simning Sex och samlevnad Dagläger PRAO

24 Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet Föräldrarnas önskan väger inte tyngre än barns rätt Inget hänsynstagande! Se föräldrabalken, socialtjänstlagen

25 Artikel 18 Båda föräldrarna har det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa ska för dem komma i första rummet. Vad händer om föräldrarnas övertygelse om vad som är bäst för barnet inte stämmer överens med vad barnet anser vara det bästa? Barn som aldrig blir lyssnade på? Hur mår du? Vad vill du göra? Vad är bäst för dig? Vad är svårt för dig? Hur kan vi lösa det här?

26 Artikel 19 Barnet har rätt att skyddas mot psykiskt och fysiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av förälder eller annan vårdnadshavare. Om jag inte hade gjort det här hade min familj aldrig behövt straffa mig/ normalisering Skam/skuld Psykisk och fysisk bestraffning påverkar barnets förmåga att kunna söka hjälp

27 Våldets konsekvenser Våld resulterar i depression och stress Kränkta barn lär sig hur man kränker andra Slagna barn lär sig skada sig själv Våldets barn lär sig inte gränser Kränkta barn lär sig extremt uppförande Slag orsakar skador och smärta hos fostret Barn ser och hör våld Våld skapar konstant ängslan Våld i hemmet betyder känslor av vanmäktighet Slag skapar låg självkänsla Våld i hemmet resulterar i beteendeproblem Att slå betyder att känslomässigt överge Slagna barn tar på sig vuxenansvar Ett hem med våld betyder att leva i ständig skräck Att slå skapar isolering

28 Europakonventionen, artikel 9 Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet 1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. 2. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

29 Hot mot flickan/pojken Dubbelliv Familjens krav Myndigheter Framtid? Ensamhet

30 Familjens krav/förebyggande insatser Skillnaden mellan att sätta gränser och begränsa ett barns liv Med stigande ålder har barn rätt till mer medbestämmande. Se föräldrabalken och socialtjänstlagen. Vad innebär det? Barns rättigheter Könsintegration Barns rätt till sina kroppar och känslor Föräldrars skyldigheter Skolan, fritid, hemmet Jämställdhet Hur fungerar våra myndigheter? Vilka frivilligorganisationer kan du få stöd av?

31 Pojkar/män Attitydförändringsarbete Upplysning Stöd i identitetsförändringsprocessen Att inte fördöma Kunna se denna grupp som offer i ett större sammanhang Förhandlingsberedd Individ/kollektiv

32 Pojkar/män FÖRÖVARE: OFFER: Familjens förlängda arm Bevakar Bestraffar Skvallrar Förväntas återskapa och föra vidare traditionen Tvingas bevaka sina systrar och kusiner

33 Olika projekt

34 Samverkansmodell

35 Ingen ska känna sig ensam! Vem kan jag vända mig till? Tydliggöra roll och ansvarsfördelning - flödesschema Kvalitetssäkra och understödja den verksamhet som normalt bedrivs Samverkan, ödmjukhet, prestigelöshet

36 Arbetsgång Steg 1) Förankring Hitta nyckelpersoner inom olika berörda organisationer Intresse och engagemang Samla till ett möte

37 Hur fungerar bemötandet och hjälpen i din organisation? Strukturella hinder? Problem? Möjligheter? Hur kan ni kvalitetssäkra verksamheten? Vad krävs för att förbättra samarbetet med andra aktörer? Finns befintliga rutiner ni kan använda er av?

38 Steg 2) Mandat - Möte med chefer -Visa på behovet av samverkan -Poängtera hur viktigt det är att nyckelpersonerna får ett tydligt mandat, tid och stöd -Förankra hos berörda politiker

39 Steg 3) Planering Planera samverkanskonferens med nyckelpersonerna Lyft alla perspektiv Två dagar Max 50 personer Jämn fördelning Teori/dilemmafall/film Egen yrkesgrupp/tvärgrupper MR, kvinnokonventionen, barnkonventionen Alla bär ansvar för konferensen

40 Steg 4) Utforma samverkansplan Tydlig dokumentation av konferensen Nyckelpersonerna tar fram ett förslag på samverkansplan Varje organisation tar fram vad de kan bidra med Kontaktperson/funktion Tider, andra alternativ Enkel akutbok Vem ansvarar för vad?

41 Steg 5) Återkoppling Återkoppling till chefer och politiker, skriftligen Ge synpunkter Omarbeta samverkansplanen Samla chefer, politiker, nyckelpersoner Levande dokument? Handlingsplaner inom organisationerna? Samverkansgrupp?

42 Steg 6) Implementering Förankringsarbete Utbildning?

43 Resultatet av samverkan Kunskap om vad hedersrelaterat våld är Vad krävs för att vi ska kunna möta det behov som finns? Tydlighet, motivation, förståelse Förhandsbedömning Samma person tillvaratar barnets och föräldrarnas intressen? Föräldrar som vilseleder myndigheter Insatser för familjen Närstående placeringar Trauma/samtalskontakt Länsrätten Samverkan med externa aktörer Tydlig roll och ansvarsfördelning

44 Heder - Vad är det? 1. Hedern bygger på en känsla som ytterst är social och används för att uppmana människor inom traditionella samhällen, ofta i små byar, att upprätthålla den allmänna ordningen. Denna ordning bygger på patriarkala normer och är därmed mer eller mindre kvinnofientlig. För att det hedersbundna samhället ska kunna leva vidare krävs att medlemmarna är beroende av den allmänna ordningen. Att t ex straffa någon som bryter mot de oskrivna regler som råder och att ta lagen i egna händer är en förväntad uppgift av familjen och framför allt för de manliga familjemedlemmarna. Eftersom hedern, eller mannens heder, är starkt kopplad till kvinnans sexualitet innebär detta att kvinnans beteende måste kontrolleras för att hedern skall bevaras. Med andra ord råder ett starkt kvinnoförtryck i samhällen som bygger på hederskänslan. Ordlistans förklaring 2. 1 Bevarat gott anseende, anseende för att hålla måttet (i moraliskt avseende) o. d. 2 Rättskaffenhet, rättrådighet o. d. 3 Om kvinnas (anseende för) oförvitlighet i erotiskt (sexuellt) avseende 4 Hög och god social ställning eller rang

45 Hedersförtryckets orsaker Avsaknad av välfärd (ej primärt) Patriarkalism (universellt) Religion? (legitimitet eller inte) Ingen eller liten delaktighet i Upplysningen (demokratiprocessen)

46 Gruppcentrerat Individcentrerat Ärva värderingar från familjen, traditionen, kulturen, religionen Respekt, kan i dessa fall ses som lydnad Individ Familj stat Förvärva dina värderingar Kritiskt tänkande, ifrågasätta informationen. Individ Stat familj Pliktuppfyllelse, du är den du är genom de plikter du har gentemot din omgivning (plikten framför allt) Självförverkligande

47 En familjekultur utan välfärd Ekonomisk trygghet Känslomässig trygghet Värderings trygghet Social trygghet

48 Hierarkisk ordning

49 Segregation Innanförskap Utanförskap Mellanförskap

50 Barnuppfostran Friheten ökar i Sverige för var dag som går, ifrån att vara 0 år till att man blir 18. Friheten minskar i hedersfamiljen från dess att vara 0 till den dagen man gifter sig.

51 Hedersrelaterat våld som ett kontinuum Björktomta 2004

52 Hedersbrott att söka hjälp av en myndighet eller organisation Lämna ut ett familjeproblem Underkännande av familjen/släktens förmåga att lösa problemet internt

53 Är vi olika? Fienderna eniga om hatet mot homosexuella JERUSALEM. Avskyn för homosexuella lyckas med vad ingen tidigare klarat. Den förenar de högsta ledarna för Jerusalems tre religioner: judendom, islam och kristendom Expressen

54 Mäns våld mot kvinnor Hedersrelaterat våld - Individuellt - Fördömande - Kvinnor (barn) - Direkt (kortare planering) - Makt/kontroll - Psykiskt/fysiskt - Kollektivt - Acceptans/Krav - Kvinnor - Barn - Pojkar/Män - Planerat - Makt/kontroll - Psykiskt/fysiskt - Kvinnor kan också vara gärningsmän

55 En 17-årig flicka kommer till dig för att berätta att familjen har hittat en lämplig man till henne i hemlandet och hon är nu orolig för den kommande semesterresan. En 16-årig flicka har blivit misshandlad av sina bröder för att de har avslöjat att hon har en hemlig pojkvän.

56 När är det relevant att ta reda på om en flicka/pojke, kvinna/man är utsatt för förtryck, hot eller våld i hederns namn Har vi större tolerans för våld när det gäller barn med invandrarbakgrund? Vilka rädslor finns det inom oss när vi stöter på ett ärende där vi misstänker att det har sin grund i heder? Har du den kunskap som krävs för att hantera dessa frågor? Känner du till aktörer som du kan få stöd av i detta arbete (inom din egen organisation, i andra organisationer)?

57 Webbplats- Beställ tex: - Samverkansmodellen metodstöd - Att utveckla en handlingsplan i skolan - metodstöd - Om våld i hederns namn handbok för skola och socialtjänst - Kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården Läs mer om - Mänskliga rättigheter, konventioner och lagstiftning - Fakta kring hedersrelaterat våld; statistik, bakgrund, forskning - Hur skola och socialtjänst kan arbeta förebyggande och akut - Projekt som Länsstyrelserna gett medel till

58 Emre Güngör