Läroanstalten har utrett på vilka sätt materialförbrukningen och avfallsmängderna kan minskas.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läroanstalten har utrett på vilka sätt materialförbrukningen och avfallsmängderna kan minskas."

Transkript

1 3) SERVICEFUNKTIONER Läroanstalt: Kontaktperson: Datum: 3.1 ANVÄNDNING AV MATERIAL OCH ANSKAFFNINGAR KRITERIUM 36: Man har klarlagt metoderna för att minska materialförbrukningen och uppkomsten av avfall och vidtagit konkreta åtgärder på basis av utredningarna. Eleverna och personalen har anammat handlingssätt som sparar på material (arbetssätt, undervisningsmaterial och t.ex. mindre kopierande). Läroanstalten har utrett på vilka sätt materialförbrukningen och avfallsmängderna kan minskas. Vilka frågor har utretts? För att minska på materialförbrukningen och avfallsmängderna har praktiska åtgärder vidtagits. Vilka åtgärder har vidtagits för att minska på materialförbrukningen och avfallsmängderna?

2 Materialbesparande handlingssätt syns i elevernas och lärarnas arbete. På vilket sätt syns materialbesparande handlingssätt (t.ex. arbetssätt, användning av undervisningsmaterial och minskning av kopiering) KRITERIUM 37: Läroanstalten har hört sig för hos utbildningsanordnaren om möjligheterna att göra miljövänliga anskaffningar och beakta miljöaspekter i det material och de tillbehör den skaffar själv. Läroanstalten känner till sin möjlighet att göra miljöanpassade anskaffningar. Vilka anskaffningar bestämmer läroanstalten själv om? På vilket sätt beaktar utbildningsanordnaren miljöaspekter i centraliserade anskaffningar?

3 Läroanstalten har ett förfarande för hur miljöaspekter beaktas i de material och tillbehör som köps in. På vilket sätt har miljöfrågor beaktats i ovanstående anskaffningar (t.ex. miljökrav i anbudsförfrågningar och upphandlingsanvisningar, anteckning av miljömärkta produkter i tabeller över material som är i bruk och material som skall köpas in)? KRITERIUM 38 (en extra poäng): Användningen av de viktigaste material som används kontrolleras. Konsumtionsnivån är låg eller man har lyckats minska konsumtionen. Läroanstalten följer upp förbrukningen av fler än ett för verksamheten centralt material, (t.ex. undervisningsmaterial, arbetsförnödenheter). Vilka materialförbrukningar följs upp? Förbrukningen av ovannämnda material är på en låg nivå eller förbrukningen har minskat. På vilken grund kan förbrukningen hållas på en låg nivå eller hur kan minskning i förbrukningen påvisas?

4 KRITERIUM 39 (en extra poäng): Läroanstalten kontrollerar förbrukningen av kontorspapper och förbrukningen minskas t.ex. genom minskat kopierande. Läroanstalten har en rutin för uppföljning av förbrukningen av kontorspapper. På vilket sätt har uppföljningen av förbrukningen genomförts och hur förs statistik över informationen? Åtgärder har vidtagits för att minska förbrukningen. Vilka åtgärder har vidtagits?

5 3.2 AVFALLSHANTERING KRITERIUM 40: Avfall som kan återvinnas och tas till vara sorteras och förs till behandling enligt avfallshanteringsbestämmelserna i kommunen. Problemavfall sorteras och lagras samt förs till behandling enligt bestämmelserna och anvisningarna (kommunala avfallshanteringsbestämmelser, Ekokems anvisningar). Läroanstalten känner till kraven i de kommunala avfallsbestämmelserna, och avfallssorteringen och -leveransen till vidarebehandling sköts enligt dem. Vem ansvarar för att bestämmelserna följs? Vilka avfallsfraktioner skall enligt bestämmelserna sorteras? Allt problemavfall Problemavfall skall märkas och förvaras separat från övrigt avfall. Problemavfallstyper och -mängder journalförs. Förråd för vätskeformiga problemavfall Problemavfallsförråd, -kärl och märkning uppfyller bestämmelser och instruktioner (kommunala avfallsbestämmelser, Ekokems anvisningar). Problemavfall får inte blandas sinsemellan och olika typer av problemavfall skall förvaras åtskilt från varandra. I förrådets omedelbara närhet finns nödvändiga redskap för att förebygga skador (t.ex. skumsläckare, absorptionsmaterial, spade, borste, uppsamlingskärl). Instruktionerna för hur uppsamlingsstället för problemavfall skall användas är synliga för alla vid uppsamlingsställena.

6 Vilka typer av problemavfall uppstår i läroanstalten? Var förvaras problemavfall? Vart och hur ofta skickas problemavfallet till behandling? Vem ansvarar för förvaringen av problemavfall och leveransen till behandling? Dokument som krävs vid extern revision: journalföring av problemavfallstyper och -mängder.

7 KRITERIUM 41: En avfallshanteringsplan har gjorts upp vid läroanstalten. I planen ingår åtminstone platser för insamling av avfall, sorterbara avfallsfraktioner och kärl som används ansvarsområden inom genomförandet av avfallshanteringen sorteringsinstruktioner i klasserna, matsalen och arbetsutrymmena Läroanstalten har en avfallsplan. Var eller hos vem finns planen? Avfallsplanen omfattar insamlingsställen för avfall, avfallsfraktioner som skall sorteras och befintliga kärl. ansvarsfördelning i anslutning till avfallshanteringen. som bilaga klassrummens, matsalens och arbetsutrymmenas sorteringsinstruktioner. Övriga punkter i avfallsplanen: Dokument som krävs vid extern revision: läroanstaltens avfallsplan. KRITERIUM 42: Personalen och eleverna har instruerats och orienterats i att sortera avfall och de uppmuntras till detta genom olika åtgärder. Åtgärder har vidtagits för att instruera, orientera och uppmuntra personal och elever i avfallssortering. Hur har instrueringen och orienteringen genomförts?

8 Vilka åtgärder har vidtagits för att uppmuntra främjandet av avfallssortering? KRITERIUM 43 (en extra poäng): Möbler och använda maskiner och anordningar går till ny användning eller återanvändning. Läroanstalten har ett förfarande för att ombesörja återvinning eller återanvändning av möbler och använda maskiner och anordningar. På vilket sätt har återanvändning och återvinning genomförts?

9 KRITERIUM 44 (en extra poäng): Vid planeringen, genomförandet och uppföljningen av avfallshanteringen har läroanstalten samarbetat med avfallsserviceproducentens eller kommunens eller avfallshanteringsbolagets konsulent. Man har samarbetat med producenten av avfallsservice eller med avfallsrådgivare (konsulent) i åtminstone ett av följande alternativ: Planering av avfallshantering (t.ex. utarbetande av en avfallsplan). Genomförandet av avfallshanteringen (t.ex. utbildning i sortering för personal och elever). Uppföljning av avfallshanteringen (t.ex. redovisning av uppföljning av avfallsmängder). Hur har man samarbetat och med vilka instanser? KRITERIUM 45 (en extra poäng): Det finns dokumenterade uppgifter om avfallsmängderna och deras utveckling. Läroanstalten har ett förfarande för uppföljning av åtminstone blandavfall och det finns statistik över mängderna. Vilka uppgifter på avfallsmängder följs upp och hur får läroanstalten uppgifterna?

10 Vem ansvarar för uppföljningen och statistiken? Dokument som krävs vid extern revision: statistik över avfallsmängder. KRITERIUM 46 (en extra poäng): Endast en liten del av avfallet är blandavfall, och man har lyckats minska mängden blandavfall. Andelen blandavfall av den totala avfallsmängden, som uppstår i läroanstalten, är liten jämfört med den genomsnittliga nivån för läroanstalter (t.ex. HSD:s avfalls-benchmarking: (finskspråkig)) ELLER Mängden blandavfall har minskat jämfört med tidigare Hur stor är den totala mängden blandavfall, som uppstår i läroanstalten, på årsbasis? kg / år Hur stor är andelen blandavfall av den totala mängden avfall, som uppstår i läroanstalten? % Hur har mängden blandavfall utvecklats jämfört med föregående år? Dokument som krävs vid extern revision: statistik över avfallsmängder.

11 3.3 VATTENFÖRBRUKNING KRITERIUM 47: Tillbörlig service utförs på vattenarmaturerna och vattenledningssystemet. Behoven av att förnya systemen och armaturerna har klarlagts och anmälts till den som tillhandahåller fastighetsservicen och den som äger lokalerna. Vattenanordningarnas och vattenledningssystemets skick övervakas och de underhålls vid behov. Vem ansvarar för övervakningen av utrustningens skick och för underhållet? Reparations- och moderniseringsbehov för vattenanordningar och vattenledningssystem har utretts och har vid behov rapporterats till den som tillhandahåller fastighetsservicen och till den som äger lokalerna. Vilka reparations- och moderniseringsbehov har observerats? KRITERIUM 48: Vattenförbrukningen vid läroanstalten kontrolleras. Det har definierats handlingssätt i händelse av avvikelser i förbrukningen (behövliga korrigerande åtgärder). Läroanstalten har ett förfarande för uppföljning av vattenförbrukningen. Hur uppföljs vattenförbrukningen (för vilka objekt får man separat förbrukningsinformation, hur ofta uppföljs förbrukningen)?

12 Läroanstalten har utarbetat handlingssätt och fördelat ansvar för att säkra att orsakerna till avvikelser i vattenförbrukningen utreds. Hur går man tillväga i avvikande situationer? KRITERIUM 49: Man har utformat anvisningar och ordnat utbildning för personalen och eleverna om handlingssätt som sparar på vatten. Läroanstalten har anvisningar, som är riktade till personal och elever, om handlingssätt som sparar vatten. ELLER utbildning om vattenbesparande handlingssätt har arrangerats för personal och elever. Vilka anvisningar om vattenbesparande handlingssätt har utarbetats för personal och elever? Hurudan utbildning har arrangerats för personal och elever?

13 KRITERIUM 50 (en extra poäng): Vattensparande anordningar används vid läroanstalten (kranar, duschar, WC-stolar). Läroanstalten har tagit i bruk någon av följande vattenbesparande anordningar kranar duschar WC-stolar annat ELLER läroanstalten har justerat flödet till en lägre nivå KRITERIUM 51 (en extra poäng): Den specifika vattenförbrukningen vid läroanstalten är låg eller förbrukningen har minskat på årsbasis. Läroanstaltens specifika vattenförbrukning (l/m 3, l / användarantalet per år) är liten i förhållande till den genomsnittliga nivån för läroanstalter (jämförelsematerial) ELLER den specifika förbrukningen har minskat Hur stor är läroanstaltens specifika vattenförbrukning på årsbasis? Hur stor är läroanstaltens vattenförbrukning jämfört med föregående år?

14 Dokument som krävs i extern utvärdering: statistik över vattenförbrukningen. 3.4 ENERGI KRITERIUM 52: Läroanstalten har ordnat regelbunden uppföljning av energiförbrukningen (el, värme) samt fastställt anvisningar och ansvar i fråga om regleringen av värme- och luftkonditioneringssystemen, kontrollen och servicen av systemens funktionsduglighet samt handlingssätten i händelse av fel. Energiförbrukningen statistikförs. Läroanstalten har ett förfarande för uppföljning av el- och värmeförbrukning. På vilket sätt har uppföljningen av energiförbrukningen (el och värme) arrangerats (från vilka delar i fastigheten fås förbrukningsuppgifterna separat, hur ofta följs förbrukningen upp, vem ansvarar för uppföljningen)? Hurudan statistik förs över förbrukningsuppgifterna och var finns informationen? Läroanstalten har utformat anvisningar och fördelat ansvar för reglering av värme- och ventilationssystemen, övervakning av systemens skick och underhåll samt för agerandet när det uppstår fel. Vilka instruktioner finns det och hur har ansvaret fördelats för ovannämnda punkter?

15 KRITERIUM 53: Behoven av att förnya energisystemen och byta ut anordningar som förbrukar energi samt behoven av grundliga reparationer av fastigheten har klarlagts och genomförandet av dessa har diskuterats med den som svarar för/äger fastigheten. Förbättringsåtgärderna ingår i läroanstaltens miljöprogram. Eventuella moderniseringsbehov för systemen och anordningarna och behovet av grundlig renovering i fastigheten har utretts och man har vid behov förhandlat om genomförandet av dem med fastighetsskötaren/-ägaren. Vilka reparations- och moderniseringsbehov har observerats? KRITERIUM 54: Det har utarbetats anvisningar om energisparande för personalen och eleverna. Det har ordnats information och introduktion gällande anvisningarna. Personalen och eleverna har tillägnat sig energibesparande åtgärder. Läroanstalten har energibesparingsanvisningar för personal och elever. Information och introduktion beträffande instruktionerna har arrangerats. Hur har introduktionen genomförts?

16 Energibesparande åtgärder syns i praktiken i läroanstaltens dagliga rutiner och i undervisningen. Hur syns energibesparande åtgärder? Dokument som krävs vid extern revision: energibesparingsinstruktioner för personal och elever. KRITERIUM 55 (en extra poäng): Vid läroanstalten har utförts en energiutredning och en kartläggning av fastighetens skick eller båda två. Vid läroanstalten har utförts energiutredning. genomförd av, genomförd när: kartläggning av fastighetens skick. genomförd av, genomförd när:

17 KRITERIUM 56 (en extra poäng): Vid läroanstalten har införts nya energibesparande tekniska lösningar eller lösningar i anslutning till handlingssätten. Läroanstalten har tagit i bruk en eller flera innovativa, energibesparande, tekniska lösningar eller lösningar i anslutning till handlingssätten. Vilka lösningar har tagits i bruk? KRITERIUM 57 (en extra poäng): Den specifika förbrukningen (kwh/m3) av totalenergin (el, värme) är låg eller minskar på årsbasis. Bedömningen av den specifika förbrukningen baserar sig på Motivas jämförelsematerial. Läroanstaltens totala väderkorrigerade specifika energiförbrukning (kwh / m 3 per år) är låg i förhållande till läroanstalternas genomsnittliga nivå (jämförelsematerial) ELLER den specifika förbrukningen har minskat. Hur stor är läroanstaltens totala väderkorrigerade specifika energiförbrukning (el, värme) på årsbasis? kwh / m 3 Hur stor är den specifika förbrukningen jämfört med föregående år?

18 Dokument som krävs vid extern revision: statistik över energiförbrukningen. KRITERIUM 58 (en extra poäng): Den energi (el, värme) som används vid läroanstalten härrör åtminstone delvis från förnybara energikällor. Den energi som läroanstalten använder, har åtminstone delvis producerats av någon av följande energikällor: vattenkraft, bioenergi, vindkraft, solenergi, ekomärkt vattenkraft, utnyttjande av värmepumpteknik (Finlands naturskyddsförbunds kriterier för ekoenergi; Från vilka förnyelsebara energikällor härstammar den energi som läroanstalten använder?

19 3.5 ARBETSHYGIEN OCH TRIVSEL KRITERIUM 59: Arbetsklimatet, trivseln och situationen beträffande arbetshygieniska frågor bedöms med hjälp av enkäter riktade till personalen och eleverna. Läroanstalten har gjort en eller flera enkäter riktade till personalen och eleverna, där man kartlagt någon av följande punkter: arbetsklimat, trivsel, arbetshygien. Utvärdering av ärenden som berör arbetsklimat, trivsel eller arbetshygien görs regelbundet ELLER det finns en plan över en systematisk utvärdering. Vilka enkäter angående arbetsklimat, trivsel eller arbetshygien har gjorts? Hur ofta upprepas enkäterna? KRITERIUM 60: Vid läroanstalten har man utvecklat arbetshygienen, arbetsklimatet, trivseln samt miljön inomhus och utomhus. Enkätresultaten har använts vid planeringen av åtgärderna. Läroanstalten har gjort förbättringsåtgärder beträffande följande punkter (minst ett exempel från bägge): arbetshygien eller arbetsklimat trivsel, inomhusutrymmen eller gårdsmiljö Vilka åtgärder har vidtagits?

20 KRITERIUM 61: Inomhusluftens kvalitet är känd och eventuella fuktskador och mögelproblem har klarlagts i samarbete med den som svarar för/äger fastigheten. Läroanstaltens inomhusluft har inte upplevts som problematisk. Om inomhusluften har upplevts vara dålig kvaliteten har utretts med hjälp av mätningar ELLER man har förhandlat med fastighetsskötaren eller ägaren om att arrangera mätning. möjliga fuktskador och mögelproblem har utretts ELLER man har förhandlat med fastighetsskötaren eller ägaren om att genomföra utredning. Vilka är resultaten från mätning av inomhusluftens kvalitet eller när skall mätningen genomföras? Har man konstaterat att det finns fuktskador eller mögelproblem i läroanstaltens fastigheter eller när har man tänkt utreda saken?

21 KRITERIUM 62 (en extra poäng): Det inträffar få olyckor vid läroanstalten och antalet sjukfrånvaron är lågt eller har minskat. Antalet olycksfall och sjukfrånvarodagar är lågt eller antalet har minskat jämfört med föregående år. Hur stort är antalet olycksfall och sjukfrånvarodagar per år och hur har det förändrats i förhållande till föregående år? Finns det någon speciell orsak till förändringen? KRITERIUM 63 (en extra poäng): Enkäterna till personalen och eleverna gällande arbetsklimatet, trivseln och arbetshygienen har gett goda resultat eller resultaten har utvecklats i positiv riktning. Enkäterna har givit goda resultat eller resultaten har utvecklats i positiv riktning. Vilka resultat har enkäterna givit och hur har de utvecklats i förhållande till föregående år?

22 3.6 RENHÅLLNING KRITERIUM 64: Det finns instruktioner för hur områdena utomhus skall skötas och hållas rena samt för hur man kan förebygga att utrymmena inomhus blir nedsmutsade. Läroanstalten har instruktioner eller arbetssätt för att för att förebygga att utrymmena inomhus blir nedsmutsade' Hurudana instruktioner eller arbetssätt finns det? KRITERIUM 65: Det har gjorts upp listor över rengörings-, skydds- och behandlingsmedlen och det finns information om hur de används på ett säkert sätt. Rengörings-, skydds- och behandlingsmedel är listade, och det finns skyddsinformationsblad för dem. Var finns informationen?

23 KRITERIUM 66: Produkternas miljövänlighet och arbetshygieniska aspekter beaktas när städmedel och städredskap skaffas. I städningen används miljövänliga och miljömärkta produkter alltid när det är möjligt. Läroanstalten kan inte självständigt påverka inköp av städmedel och -redskap, men man har diskuterat miljövänliga inköp med den instans som ansvarar för renhållningen. På vilket sätt beaktar den renhållningsansvarige miljöaspekter vid inköp? BESVARAS, OM LÄROANSTALTEN KÖPER IN STÄDMEDEL OCH -REDSKAP SJÄLV. Vid anskaffning av städmedel och -redskap beaktas produkternas miljövänlighet och hälsoaspekter. På vilket sätt beaktas ovannämnda aspekter vid inköp av städmedel och -redskap? I städningen används miljövänliga och miljömärkta produkter. Vilka produkter används?

24 KRITERIUM 67 (en extra poäng): Det har ordnats utbildning kring miljöfrågor och sortering av avfall för dem som ansvarar för renhållningen. Utbildning i miljöfrågor och avfallssortering har arrangerats för renhållningsansvariga. Hurudan utbildning har arrangerats? KRITERIUM 68 (en extra poäng): Inom renhållningen försöker man minska förbrukningen av vatten, städmedel och energi. I renhållningen används metoder för att minska förbrukningen av vatten, städmedel och energi (minst ett exempel för varje) På vilket sätt har man minskat förbrukningen av vatten, städmedel och energi i renhållningen?

25 3.7 KÖK OCH MATSAL KRITERIUM 69: Egenkontroll enligt hälsoskyddslagen samt bestämmelserna om förvaring, tillredning och distribution av livsmedel har beaktats i verksamheten i matsalen och köket. I läroanstaltens kök och matsal används ett aktuellt egenkontrollprogram och hälsoskyddslagens föreskrifter beaktas i verksamheten. Vem ansvarar för egenkontrollen och lagefterlevnaden? Dokument som krävs vid extern revision: egenkontrollprogram. KRITERIUM 70: Miljöaspekter beaktas i mån av möjlighet vid anskaffningar till matsalen och miljöaspekterna dokumenteras också i matsalens upphandlingsanvisningar. Miljöaspekterna i anslutning till centraliserade livsmedelsanskaffningar och behoven av förbättringar har diskuterats med den instans som ansvarar för anskaffningarna. Miljöaspekter beaktas vid anskaffningar till köket (matsalen) i mån av möjlighet. På vilket sätt beaktas miljöaspekter vid anskaffningar till köket (t.ex. lokalt producerad mat, ekologiska produkter, minskning av förpackningar samt stora beställningspartier)?

26 Vilka miljöaspekter har antecknats i kökets inköpsrutiner? KRITERIUM 71: Inom matsalsverksamheten har man klarlagt och tillämpat olika metoder för att minska förbrukningen av material och avfallet. I köksverksamheten används metoder för att minska materialförbrukning och avfallsmängder (minst tre exempel). Vilka metoder används?

27 KRITERIUM 72: Uppvärmnings- och kylanordningarna i matsalen är i tillbörligt skick och regelbunden service har utförts på dem. Den instans som ansvarar för underhållet av fastigheten eller matsalsverksamheten har informerats om behoven av reparation och förnyelse. Matsalens värme- och kylaggregat underhålls enligt aggregatens serviceinstruktioner. Vem ansvarar för aggregatens underhåll? Ansvarspersonen för underhåll av fastigheten eller köksverksamheten har vid behov informerats om aggregatens reparations- eller moderniseringsbehov. Vilka behov av reparationer eller moderniseringar har observerats? KRITERIUM 73: Avfall sorteras i köket och matsalen enligt bestämmelserna om avfallshantering. Sorteringsställena har planerats så att de fungerar bra. Det finns anvisningar om sorteringen, och sopcontainrarna är försedda med tydliga anteckningar. Sorteringen fungerar. Den som svarar för fastigheten har informerats om behoven av att förbättra avfallshanteringen. Sortering i kök och matsal sker enligt avfallsbestämmelserna. Vilka avfallsfraktioner sorteras i köket och i matsalen? KÖK: MATSAL:

28 Insamlingsställena är försedda med sorteringsinstruktioner Avfallskärlen (containrarna) är tydligt märkta Sorteringen fungerar på kökets och matsalens insamlingsställen Fastighetsskötaren har informerats om eventuella förbättringsbehov med avseende på avfallshanteringen Vilka förbättringsbehov har observerats i kökets eller matsalens avfallshantering? KRITERIUM 74 (en extra poäng): Metoder för att minska förbrukningen av energi har klarlagts och det har utarbetats planer och anvisningar samt vidtagits åtgärder i syfte att minska förbrukningen. Avseende har fästs vid t.ex. uppvärmnings- och kylanordningarna och teknikerna för tillredning av mat. Planer, instruktioner eller åtgärder för minskning av energiförbrukningen i köket har gjorts (minst tre exempel) Hurudana planer, instruktioner eller åtgärder har gjorts?

29 KRITERIUM 75 (en extra poäng): Metoder för att minska förbrukningen av vatten och tvättmedel har klarlagts och det har utarbetats planer och anvisningar samt vidtagits åtgärder i syfte att minska förbrukningen. Planer, instruktioner eller åtgärder för minskning av vatten- och tvättmedel har gjorts (minst två exempel) KRITERIUM 76 (en extra poäng): Kökspersonalen har fått miljöutbildning. Åtminstone en del av kökspersonalen har deltagit i miljöutbildning. Hurudan miljöutbildning har personalen deltagit i?

30 3.8 TRANSPORTER OCH TRAFIK KRITERIUM 77: Personalen och eleverna uppmuntras till att använda lätt trafik och kollektivtrafik på resorna mellan hemmet och läroanstalten. Det har ordnats temaevenemang eller utformats anvisningar om detta. Läroanstalten har vidtagit åtgärder för att uppmuntra personal och elever att använda lätt trafik och kollektivtrafik. Vilka åtgärder har vidtagits? KRITERIUM 78: Det har utarbetats planer och vidtagits åtgärder i syfte att minska och optimera transporterna av personal och elever i samband med undervisningen samt läroanstaltens egna material- och varutransporter. Planer har gjorts och åtgärder vidtagits för att minska och optimera personalens och elevernas transporter samt den egna läroanstaltens material- och varutransporter. Vilka planer har gjorts och vilka åtgärder har vidtagits?

31 KRITERIUM 79: Om läroanstalten skaffar egna fordon och arbetsmaskiner är miljöaspekterna ett urvalskriterium. Läroanstalten köper inte egna fordon eller arbetsmaskiner. Miljöaspekterna är ett kriterium vid val av fordon och arbetsmaskiner. På vilket sätt beaktas miljöaspekter i valprocessen (t.ex. miljökrav har införts i upphandlingsanvisningar och anbudsförfrågningar)? KRITERIUM 80 (en extra poäng): Personalen vid läroanstalten har fått utbildning i att köra ekonomiskt. Minst hälften av den personal som använder bil har genomgått utbildning i ekonomiskt körsätt. När har utbildning arrangerats och hur många har deltagit i den?

32 KRITERIUM 81 (en extra poäng): Samtransporterna av personalen och eleverna fungerar bra (samåkning på arbetsresorna, transporter av personalen och eleverna i samband med undervisningen). Läroanstalten har ett fungerande förfarande för samåkning och samtransport. På vilket sätt har samåkning och samtransport genomförts? 3.9 ANVÄNDNING OCH LAGRING AV FARLIGA ÄMNEN KRITERIUM 82: Kemikalielagstiftningen och myndigheternas anvisningar (t.ex. Säkerhetsteknikcentralens anvisningar) följs när kemikalier hanteras och lagras. Läroanstalten känner till de lagstadgade krav och anvisningar som gäller för hantering och lagring av kemikalier som finns i dess utrymmen. Vem ansvarar för att kraven uppfylls och anvisningarna efterföljs?

33 KRITERIUM 83: Ämnena har försetts med anteckningar enligt anvisningarna och information om säker användning finns i de utrymmen där ämnena hanteras och lagras. Läroanstalten har en tidsenlig bokföring över kemikalier som finns i lager, använda kemikalier och kemikalier som blir problemavfall. Ämnena är märkta enligt anvisningarna. Varuinformationsblad finns i de utrymmen, där ämnena hanteras och lagras. I vilka utrymmen hanteras och lagras farliga ämnen? Läroanstalten har tidsenlig journalföring av kemikalier, som finns i lager, som använts och som blir problemavfall. Vem ansvarar för journalföringen? KRITERIUM 84: Det har definierats tydliga ansvarsområden för lagring, hantering och förstörande av farliga ämnen. Alla som handskas med farliga ämnen får tillräcklig introduktion i arbetshygieniska frågor och säkerhetsfrågor i anslutning till detta.

34 Tydlig ansvarsfördelning har definierats beträffande lagring, hantering och destruktion av farliga ämnen. Vilka ansvarar för lagring, hantering och destruktion av läroanstaltens farliga ämnen (ansvarspersoner och deras ansvarsområden)? De som kommer i beröring med farliga ämnen (personal och elever) skall ges tillräcklig information om arbetshygien- och arbetarskyddsfrågor som berör ämnena. På vilket sätt informeras personal och elever? KRITERIUM 85 (en extra poäng): Vid läroanstalten har man utrett möjligheterna att minska användningen av kemikalier och ersätta farliga ämnen med mindre skadliga alternativ. Läroanstalten har gjort en utredning om minskning av kemikalieanvändningen och ersättning av farliga ämnen med mindre farliga alternativ. När har utredningen gjorts och vem har utfört den?

35 KRITERIUM 86 (en extra poäng): Volymen av kemikalier som används vid läroanstalten har minskat. Mängden av kemikalier, som läroanstalten använder, har minskat. Vilka kemikalieförbrukningar har man lyckats minska och hur mycket? Dokument som krävs vid extern revision: uppgifter om kemikalieförbrukningar.

36 3.10 ÖVRIGA MILJÖHANDLINGAR KRITERIUM 87: Läroanstalten har vidtagit sådana förbättringsåtgärder i anslutning till miljöfrågor som inte nämns i dessa kriterier. (maximalt 3 poäng) Läroanstalten har gjort sådana miljörelaterade förbättringsåtgärder, som inte nämns i dessa kriterier Vilka förbättringsåtgärder har vidtagits?

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S Skolor Hälsoskyddsinfo 1:06 S Varför egenkontroll? Egenkontrollen är ett verktyg för att se om verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på resurshållning och hänsyn till hälsa och miljö.

Läs mer

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter

Läs mer

Avfallsplan. För stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda

Avfallsplan. För stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda Avfallsplan För stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlanda 2017-2019 Uppdrag En avfallsplan som är kopplad till stadsdelsnämndens mål i budget har tagits fram för att på ett mer strukturerat sätt arbeta med

Läs mer

MILJÖKRITERIER FÖR SKOLOR OCH LÄROANSTALTER

MILJÖKRITERIER FÖR SKOLOR OCH LÄROANSTALTER MILJÖKRITERIER FÖR SKOLOR OCH LÄROANSTALTER Utbildningsstyrelsen, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, Opetus-, kasvatus- ja koulutusalojen säätiö OKKA-säätiö, Hyvinkään-Riihimäen aikuiskoulutuskeskus

Läs mer

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning Miljöpolicy Policy 1 av 5 2012-12-01 Miljöpolicy Vi på Top Städ jobbar efter principen att jordens resurser är ändliga, att klimatförändringarna är ett faktum och att vi har ett ansvar gent emot kommande

Läs mer

EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan

EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan 1 (6) EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan Datum Enhet Chef/Rektor Skyddsombud Deltagare Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, enhet, ansvarig rektor med övergripande

Läs mer

Skötseln av miljöfrågor i ett företag

Skötseln av miljöfrågor i ett företag Den smarta yrkesmannen KARTERING UNDER PRAKTIKPERIODEN Skötseln av miljöfrågor i ett företag STUDERANDENS UPPGIFTSBLANKETT 1 Du gör din praktikperiod. Din uppgift är att reda ut, hur man i företaget har

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Miljöpolicy Miljöpolicy

Miljöpolicy Miljöpolicy För Stage & EventLight är det naturligt som ett modernt företag att arbeta nära verksamheten för ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom vårt miljöengagemang tar vi vårt delade ansvar för att kommande

Läs mer

Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser.

Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser. Direkt = mycket stor = stor = medelstor Lätta vägtransporter (typ personbilstransport eller liknande inom arbetet) Utsläpp till luft av CO, NO x, SO x, CO, Partiklar, förnybara naturresurser. Miljöpåverkan

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

Egenkontroll Förskola och skola

Egenkontroll Förskola och skola Egenkontroll Förskola och skola Genom att ha en väl fungerande egenkontroll kan du som verksamhetsutövare visa hur du arbetar systematiskt för hälsosamma lokaler, där våra barn och ungdomar mår bra. Egenkontrollen

Läs mer

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Det är viktigt att miljöarbete bedrivs i alla verksamheter för att nå miljömålen i miljöprogrammet. För detta ändamål har en central handlingsplan till

Läs mer

Miljöutredning för vår förening

Miljöutredning för vår förening 04.1 Miljöutredning Miljöutredning för vår förening datum 2014-09-30 Sida 1 av 6 Introduktion I detta dokument redovisas ett antal frågor som är till för att hjälpa er i arbetet med att ta fram en miljöutredning.

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

CHECKLISTA Projekt Sågverk och Hyvlerier 2015 Version

CHECKLISTA Projekt Sågverk och Hyvlerier 2015 Version CHECKLISTA Projekt Sågverk och Hyvlerier 2015 Version 2015-04-07 Verksamhetsuppgifter: Verksamhetsnamn/anläggning: Kontaktperson: E-post: Organisations nr: Verksamhetskod: ABCU Miljöledningssystem, ange

Läs mer

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning: Verksamhetens namn: Adress, postnummer och ort: Organisationsnummer:

Läs mer

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier Miljömål och handlingsplan för Önnestads folkhögskola Önnestads folkhögskolas miljömål syftar till att med människan i centrum bidra till en hållbar utveckling genom effektiv hushållning med resurser och

Läs mer

Verktygslådan SMART. Miljöutredning 9 punktersprogram Organisation Organisatorisk del: Arkiv Tidpunkt Datum: Deltagare

Verktygslådan SMART. Miljöutredning 9 punktersprogram Organisation Organisatorisk del: Arkiv Tidpunkt Datum: Deltagare Verktygslådan SMART Titel Utgåva Miljöutredning 9 punktersprogram 2012-04-16 Organisation Organisatorisk del: Arkiv Tidpunkt Datum: 2012-05-10 Deltagare Utförare: Pirkko Koistinen Övriga deltagare: 1.

Läs mer

FYSISK SKYDDSROND OCH EGENKONTROLL CHECKLISTA

FYSISK SKYDDSROND OCH EGENKONTROLL CHECKLISTA FYSISK SKYDDSROND OCH EGENKONTROLL CHECKLISTA 1 (11) Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt identifiera, förutse och förebygga risker i verksamheten utifrån hälso- och miljösynpunkt. Ett

Läs mer

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte

RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens

Läs mer

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum Miljöhandbok för Högsby Kommun MA 2003:38 Dokumentnamn ISO-bet 4.3.3-1 Sida nr 1 Avsnitt och detaljerade miljömål Sidor tot 3 Datum 2008-02-25 Rev dat. Sign. AG Godk. 4.3.3-1 Högsby kommun har efter den

Läs mer

egenkontroll Tandvårdens - checklista för din verksamhet

egenkontroll Tandvårdens - checklista för din verksamhet egenkontroll Tandvårdens - checklista för din verksamhet TANDVÅRD 2011 VÄLFUNGERANDE RUTINER i verksamheten ger bra förutsättningar för ett fungerande miljöskydd så att fel på utrustning och felaktig hantering

Läs mer

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen. 1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa

Läs mer

Egenkontroll på förskolor och skolor

Egenkontroll på förskolor och skolor Malmö stad Miljöförvaltningen Egenkontroll på förskolor och skolor Besöksadress Bergsgatan 17 Postadress 205 80 Malmö Telefon 040-34 10 00 Fax 040-30 41 05 Organisationsnummer 212000-1124 www.malmo.se

Läs mer

ANVISNING OM EGENKONTROLL TILL AKTÖRER INOM SEKTORN FÖR GÖDSELFABRIKAT

ANVISNING OM EGENKONTROLL TILL AKTÖRER INOM SEKTORN FÖR GÖDSELFABRIKAT ANVISNING OM EGENKONTROLL TILL AKTÖRER INOM SEKTORN FÖR GÖDSELFABRIKAT 1 Vad innebär egenkontroll Egenkontroll är aktörens egen verksamhet som säkerställer att de gödselfabrikat som släpps ut på marknaden

Läs mer

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1

Verksamhetshandbok FT Riks EEv medutarbetad av Godkänd av Utgåva Datum/Signum Sidan Dokument nr. FT Riks ( 6) 2.1.1 FT Riks 7 2011-10-21 1 ( 6) 2.1.1 Lagar och krav som berör miljöaspekterna i verksamheten Miljöbalken SFS 1998:808 senast ändrad, 2010:1052 med tillhörande förordningar och föreskrifter Miljöbalken är

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018) Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB (Rev. 2018) Innehåll Varför ett miljöledningssystem? 2 Miljöpolicy 2 Miljömål 3 Miljöprogram 4 Ledningens ansvar 11 Varför ett miljöledningssystem? Vårt miljöledningssystem

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) 2010-10-11 Sida 1 (7) Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE) Kontrollen genomförd av: Närvarande vid kontrollen: Datum: Allmänna uppgifter Fastighetsbeteckning:

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Vägledning om egenkontroll

Vägledning om egenkontroll Vägledning om egenkontroll Utsläpp till luft, stoft, buller och lukt Råvaror Material Produkter Energi Transporter Tjänster Avfall Material Produkter Energi Transporter Tjänster Utsläpp till mark och vatten

Läs mer

EGENKONTROLL PÅ SKOLOR OCH FÖRSKOLOR

EGENKONTROLL PÅ SKOLOR OCH FÖRSKOLOR EGENKONTROLL PÅ SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Genom att tillämpa egenkontroll kan olägenhet för

Läs mer

2. Ansvarsfördelning: skola skolans huvudman och fastighetsägaren

2. Ansvarsfördelning: skola skolans huvudman och fastighetsägaren Egenkontroll på JF 1. Ansvarsfördelning inomhus- och utomhusmiljö Rektor ansvarar för hela skolverksamheten. I detta ligger ansvar för miljön, såväl inomhus som utomhus. Rektor har delegerat ansvar och

Läs mer

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier. Miljöberättelse 218 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,

Läs mer

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Miljöberättelse Organisation och verksamhet Miljöberättelse 217 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Klass vätska (total volym)

Klass vätska (total volym) Handledning miljöplan Detta är en handledning till Maskinentreprenörernas mall Miljöplan. Observera att detta är en mall för miljöplan och inte hanterar arbetsmiljöfrågor (se istället AMP-guiden). Detta

Läs mer

Checklista för egenkontroll

Checklista för egenkontroll Checklista för egenkontroll Allmänna uppgifter Verksamhetens namn: SNI-kod: Telefon: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson i miljöfrågor: Kontrollen genomförd av: Datum: Närvarande vid kontrollen: Beslut

Läs mer

Riktlinjer för hantering av internt avfall

Riktlinjer för hantering av internt avfall Riktlinjer för hantering av internt avfall Antaget av kommunstyrelsen 2018-12-17 Ska revideras senast 2020-12-31 Ansvarig tjänsteman: Hållbarhetsstrateg 1 Bakgrund Nybro kommun har fastställt följande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Information om egenkontroll enligt miljöbalken för skolor

Information om egenkontroll enligt miljöbalken för skolor Överkalix kommun Miljökontoret 956 81 ÖVERKALIX Information om egenkontroll enligt miljöbalken för skolor December 2013 Varför behövs egenkontroll? En väl fungerande egenkontroll gör att förskolan tydligt

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB

Kvalitetsmanual. Baserat på System ISO 9001. Active Care Sverup AB Kvalitetsmanual Baserat på System ISO 9001 Active Care Sverup AB Uggledalsvägen 47, 427 40 BILLDAL Tel 031-91 75 25 Fax 031-91 75 05 Org. nr. SE556388-8766 www.activecare.se info@activecare.se Sammandrag

Läs mer

INFORMATION OM EGENKONTROLL

INFORMATION OM EGENKONTROLL INFORMATION OM EGENKONTROLL Väl fungerande rutiner i verksamheten gör att fel på utrustning och felaktig hantering kan upptäckas innan allvarlig skada inträffar. Egenkontrollen är ett verktyg för att skapa

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion Avfallsplan 2018-2022 för Eskilstuna kommun kortversion Beslutad av kommunfullmäktige 14 december 2017 Vår vision Året är 2022. I Eskilstuna arbetar vi aktivt med att minska mängden avfall. Begagnade produkter

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

MILJÖPLAN. Servicegruppen i Europa AB. Uppdrag: Beställning/ Förfrågningsunderlag. Entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad

MILJÖPLAN. Servicegruppen i Europa AB. Uppdrag: Beställning/ Förfrågningsunderlag. Entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad Uppdrag: Servicegruppen i Europa AB MILJÖPLAN Beställning/ Förfrågningsunderlag Total- General- Under- Utförande- Entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad entreprenad Beställarens Ombud j Beställarens

Läs mer

minskad förbrukning av EL

minskad förbrukning av EL minskad förbrukning av EL MILJÖPLAN för Viggbygärdet 2011-2016 Täby 2011-09-20 minskad förbrukning av EL Viggbygärdet består av sex fastigheter och har en yta av xxx m². På området bor ca 650 personer

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam. Miljöutredning för: Företag/verksamhet:_StormStyrka Gatuadress:_Syrengården 51 Postadress:_424 39 ANGERED Miljöansvarig:_Karin Storm Tel:_031-330 21 55 Verksamheten Vår verksamhet kan kortfattat beskrivas

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

INLEDANDE KARTLÄGGNING AV EKOSTÖDVERKSAMHETEN

INLEDANDE KARTLÄGGNING AV EKOSTÖDVERKSAMHETEN INLEDANDE KARTLÄGGNING AV EKOSTÖDVERKSAMHETEN Bästa ekostödperson, Du håller nu i din hand blanketten för en inledande kartläggning av ekostödverksamheten. Med hjälp av blanketten får er arbetsgemenskap

Läs mer

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9 VARDAGSAKTIVITETER Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015 MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2015 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Gunnar Rogenfelt Telefon: 031-7246470 Översikt Härryda

Läs mer

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.

Läs mer

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.

Läs mer

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen Förskolans miljöprogram samt checklista för Miljöbaggen Antagen BUN 2012 06 20 Reviderad av ledningsgruppen för förskolans miljöarbete 2014 06 16 Förskolornas miljöprogram Förskolornas miljöprogram är

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Information till skolor om egenkontroll enligt Miljöbalken

Information till skolor om egenkontroll enligt Miljöbalken Datum 2011-09-28 Information till skolor om egenkontroll enligt Miljöbalken Varför egenkontroll? En väl fungerande egenkontroll gör att skolan tydligt kan redovisa hur man säkerställer att lokalerna är

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

NCM:s samtliga miljöaspekter

NCM:s samtliga miljöaspekter Inköp och upphandling Inköp NCM köper saker för xx kkr per år. NCM har som målsättning att vid alla inköp beakta miljöaspekter och välja det mest miljöanpassade där så är möjligt. Personalen använder i

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 50 % av verksamheterna

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 50 % av verksamheterna Dokumenttitel ------tre ------------.,...-----tt" Dokumentnummer Utgåva Fastställd i skolnämnden Utgiven ~F:--2-:,:,:.2~ --t-::1::-----i~2----:,oo~9~- +2~O-O-9--02-..-26-- 1 1(5) Upprättad av Sign Sign

Läs mer

mal och hai 2011-201

mal och hai 2011-201 INSPEKTIONEN mal och hai 2011-201 an 1(5) Box 199 Finningevagen 54 B Telefon: 0152-650 100 Fax:0152-650 180 registratorp!ot.teriinspektionen.se www.lotteriinspektianen.se Org. nr: 202100-3310 INSPEKTIONEN

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt

Miljöplan Datum 2011-05-18 Sida 1 av 5 Projekt Sida 1 av 5 Innehåll 1 Inledning sida 1 2 Omfattning sida 1 3 Projekt information sida 2 4 Miljöpolicy sida 2 5 Miljöaspekter sida 2 6 Lagar och andra krav sida 3 7 Projektorganisation sida 3 8 Utbildning

Läs mer

Skötsel av miljöfrågor i ett företag

Skötsel av miljöfrågor i ett företag Den smarta yrkesmannen, Elbranschen KARTERING UNDER PRAKTIKPERIODEN Skötsel av miljöfrågor i ett företag STUDERANDENS UPPGIFTSBLANKETT 1 Du gör din praktikperiod i en produktionsanläggning, reparationsverkstad

Läs mer

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående OXL4683- v 1.0 2011-12-27 1 (10) Anmälan miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken 9 kap. Anmälan ska sändas in senast 6 veckor innan start av ny verksamhet eller ändring av befintlig verksamhet. Allmänna

Läs mer

Postadress: Mölnlycke

Postadress: Mölnlycke MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2013 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Mats Fredriksson Telefon: 031-7246470 Sammanfattning Översikt

Läs mer

Inspektionschecklista BILAGA 4

Inspektionschecklista BILAGA 4 Inspektionschecklista BILAGA 4 Inspektionschecklistan som börjar på nästa blad kan om så önskas modifieras, punkter läggas till eller dras ifrån innan tillsynsbesöket. Ett skäl till en sådan modifiering

Läs mer

Checklista. Skolans kemiundervisning

Checklista. Skolans kemiundervisning Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Materialet är till största delen hämtat från Miljösamverkan Västra Götaland och Miljöförvaltningen i Stockholm Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner

Läs mer

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning.

Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. MILJÖHANDBOK Dokumentnamn Upprättat av Staffan Stenhag Fastställt av Sida (av) 1 (5) Fastställt datum Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. Grundutbildning

Läs mer

Undervisningen i ämnet fastighetsskötsel ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet fastighetsskötsel ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: FASTIGHETSSKÖTSEL Ämnet fastighetsskötsel behandlar skötsel och underhåll av fastigheter. Ämnet handlar om tillsyn, underhålls- och reparationsarbeten såväl inom- som utomhus. Centralt i ämnet är ett serviceinriktat

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

Miljöchecklista för evenemang där Växjö kommun är arrangör

Miljöchecklista för evenemang där Växjö kommun är arrangör Miljöchecklista för evenemang där Växjö kommun är arrangör Checklistan baserar sig på Växjö kommuns miljöprogram. 1. Planering och genomförande Evenemanget ska bidra till att miljömålen i Växjö kommuns

Läs mer

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 Säkerhetsteknikcentralen K4-2006 TUKES-anvisning 3.10.2006 HANDLING ÖVER SÄKERHETSPRINCIPERNA 1. INLEDNING Enligt förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) skall

Läs mer

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten 1 Miljömål för 2009-2010 Naturvetenskapliga fakulteten Forskning och utbildning Universitetsgemensamt miljömål 2007-2010: Universitetet skall öka mängden forskning inom hållbar Universitetet skall integrera

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Egenkontroll ENLIGT MILJÖBALKEN. Skolor och förskolor i Linköpings kommun. Linköpings kommun linkoping.se

Egenkontroll ENLIGT MILJÖBALKEN. Skolor och förskolor i Linköpings kommun. Linköpings kommun linkoping.se Egenkontroll ENLIGT MILJÖBALKEN Skolor och förskolor i Linköpings kommun Linköpings kommun linkoping.se Ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Östergötland och länets kommuner. Egenkontroll - skolor och

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

INFORMATION. om krav på egenkontroll enligt miljöbalken

INFORMATION. om krav på egenkontroll enligt miljöbalken INFORMATION om krav på egenkontroll enligt miljöbalken Samhällsbyggnadskontoret 2014-12-17 2 (8) En väl fungerande egenkontroll ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering

Läs mer

Lisebergs verksamhet är inte tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken.

Lisebergs verksamhet är inte tillstånds- eller anmälningspliktig enligt miljöbalken. Miljöberättelse 2015 Liseberg AB Om Liseberg Liseberg AB är ett kommunalt bolag inom Göteborgs Stad. Liseberg driver nöjespark med 42 åk- och upplevelseattraktioner, spel och lyckohjul, musikscener, dansbana

Läs mer

Planering av kompetenshöjning i skolköken

Planering av kompetenshöjning i skolköken MILJÖFÖRVALTNINGEN Planering av kompetenshöjning i skolköken En undersökning av rutiner för utbildning En rapport från Miljöförvaltningen Jenny Johansson Februari 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2015

PROJEKT. Förskolor. Rapport avseende tillsynsprojekt 2015 PROJEKT Förskolor Rapport avseende tillsynsprojekt 2015 Syfte och mål Syftet med projektet var att genomföra tillsyn på alla förskolor inom områdena hälsoskydd och miljöskydd. Bakgrund Förskolor är anmälningspliktiga

Läs mer

2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Information- Rapportering av insatser som gjorts

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Egenkontroll på skolor

Egenkontroll på skolor UI.23 Version 14/1-2016 Miljö- och byggnämnden 1(5) Egenkontroll på skolor Alla skolor och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Genom er egenkontroll ska ni motverka

Läs mer