breddgrad Ibland kan det vara bra att lyfta Höstraps på samma

Transkript

1 Colin McGregor, Skottland Knud Overgård, Danmark Ove Nilsson, Sverige Mãris Strautniek, Lettland Höstraps på samma breddgrad Sådatum är prioritet nr. 1. Det gäller alla 4 höstrapsodlare i de olika länder på samma breddgrad som vi har besökt. Men det är också mycket som skiljer mellan de 4 gårdarna i Skottland, Danmark, Sverige och Lettland. Text och foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Ibland kan det vara bra att lyfta blicken och spana åt något annat håll för att få perspektiv. Omvärldsanalys kallas sådant i elegantare sammanhang. Vill man även jämföra sig med andra brukar det benämnas benchmarking på modern svenska. Oberoende av vad man kallar saker är det intressant med en utblick för att få en annan synvinkel. En utblick gör vi i detta nummer av Svensk Frötidning där vi har besökt höstrapsodlare som odlar på samma breddgrad men i 4 olika länder. 20 gånger större Längst i väster finns Colin McGregor i Skottland, därefter Knud Overgård i Danmark, sedan Ove Nilsson på hemmaplan i Sverige och slutligen Mãris Strautniek i Lettland längst i öster. Odlarna är inte representativa för sina länders odling som något slags nationellt medeltal. De är bara exempel rätt och slätt. Det skiljer mycket mellan gårdarna som gör att jämförelsen haltar betänkligt redan från start. Knud i Danmark odlar 160 hektar medan Colin i Skottland driver växtodling på hektar. Det skiljer en faktor 20 mellan gårdarna i storlek. När Knud beskriver sitt företag som a one man army som ska sköta allt allena, har Colin 10 kollegor att dela arbetet med. Sådatum prio 1 Men det finns stora likheter mellan länderna. När dessa 4 odlare blir ombedda att rangordna vilka 3 faktorer som bestämmer mest över höstrapsens avkastning svarar samtliga oberoende av varandra. Sådatum! Dagen när rapsen kommer i jorden är alltså den viktigaste gemensamma nämnaren. Det är kanske inte något märkligt med det eftersom daggraderna under hösten styr tillväxten oberoende av i vilket land man odlar. Men det är ändå intressant att medvetenheten om sådatumets betydelse är så stor. Såfönster stängs först i öst Däremot är tiden som såfönstret står öppet mycket olika mellan länderna. I våra nedslag hos de 4 odlarna gick startsignalen först i öster i Lettland där Mãris sådde 3 5 augusti. Ove utanför Kalmar vill så sin raps mellan 10 och 15 augusti medan Knud i Danmark sträcker sig till augusti. I Skottland sådde Colin raps under en period på 27 dagar från 12 augusti till den 7 september hösten Men 85 procent av hans nästan 600 hektar såddes under augusti och själv betonar han att han numera är mer medveten om så tider och vill helst avblåsa höstraps sådden den 1 september. Colin McGregor är också den som tillsammans med Knud Overgård finlirar med sortval efter såtid en fråga som vi skrev om i Svensk Frötidning redan 2010 med resultat från just Storbritannien. Det får vi anledning att återkomma till. Mild vinter i väst Optimala och verkliga såtider speglar sig i risken för utvintring som också skiljer mellan gårdarna. I Lettland betonar Mãris vintern som en faktor som avgör avkastningen. Han har på en del av arealen drabbats av utvintring under 2 av sina 10 rapsodlingsår. Colin har å sin sida aldrig förlorat en höstrapsgröda i Skottland på grund av vintern. I Danmark drabbade utvintring Knud 10 Svensk Frötidning 2/14

2 12 augusti 7 septemer 3 5 augusti 9 15 augusti augusti 1 augusti 10 augusti 20 augusti 1 september Först sådde Mãris i Lettland sin höstraps, därefter Ove i Sverige och sedan Knud i Danmark. Colin i Skottland har det såfönster som står öppet längst och hade dessutom flest hektar höstraps att så. Därför sådde han höstraps under en period på 27 dagar och överlappade både svenskt och danskt sådatum samtidigt som han sådde en vecka in i september Overgård vårvintern 2013, men det var första gången sedan han tog över gården för 34 år sedan. Eniga om efterverkan En slående likhet är att alla 4 odlare uppskattar höstraps som avbrottsgröda och är rörande överens om förfruktsvärdet. När de tillfrågas om efterverkan i höstvete svarar 3 odlare 1 ton per hektar och i Skottland lägger Colin högsta budet med 1,25 ton per hektar. Han vet exakt vad han talar om för uppföljningen av resultatet i förstaårsoch andraårsvete registreras noggrant på McGregor Farms. Där lämnas mycket lite åt slumpen. En annan likhet är att alla gårdar poängterar att det är viktigt med växtnäring på hösten och då i synnerhet N- givan. Det kan tyckas självklart ur ett svensk perspektiv, men långt ifrån alla Colin McGregors grannar i Skottland höstgödslar sin raps och längre söderut i Europa är det inte standard. bara 127 kilo N per hektar återstår till våren Gränserna för N-givorna i Lettland, Danmark och Skottland får den svenska maxgivan på 60 N per hektar på hösten att framstå som rymlig. Vi har i alla fall fler frihetsgrader än övriga länder med avseende på kväve. Det har vi också beträffande fånggrödor om vi jämför oss med Danmark där dessa är ett lagkrav för att begränsa näringsförluster. Samma effekt har fånggrödor i Sverige, men här har vi löst det på frillig väg med morot i stället för med piska. Raps i strama tyglar När det gäller möjlighet till tillväxtreglering är vi dock mest bakbundna i Sverige. Alla andra länder tillåter triazoler på hösten som inte bara bekämpar svampar utan också dämpar tillväxten när rapsen växer för snabbt för sitt eget bästa. Knud i Danmark får göra så, men väljer att inte utnyttja möjligheten, men det gjorde Colin i Skottland på ungefär halva arealen hösten I Lettland fick Mãris till och med ta 2 svängar med sprutan hösten 2013 för att bromsa sin höstraps. Den möjligheten att strama åt tyglarna i en skenande raps saknar många svenska odlare när hösten blir mild. Återkommer efter skörd Inför 2014 verkar samtliga höstrapsodlare ha stora förhoppningar med förväntade skördenivåer mellan 4 och 4,5 ton per hektar. I vår och sommar följer vi upp vad som händer på de olika gårdarna. Och i höst efter tröskning återkommer vi med utfallet i skördar och ekonomi. Till dess kan du på följande 4 uppslag läsa om de 4 odlarnas höstraps från Colin i Skottland längst i väster till Mãris i Lettland längst i öster. Något som förenar och skiljer mellan länderna Blågul frihet för N Men N-givor är också något som särskiljer. I Lettland har Mãris en begränsning i total N-giva, Colin får lägga max 30 kilo N på hösten och i Danmark känner sig Knud kringskuren av maxgivan på 172 kilo N totalt under höst och vår, där Likheter Sådatum är prioritet nr. 1 Förfruktsvärdet 1 1,25 ton/ha i höstvete N-behov höst helst vid sådd Sortval viktigt utnyttja växtförädling Såbädd avgör snabb uppkomst Olikheter Såfönstrets längd kortast i öster och längst i väster Sort efter såtid betonas i Skottland och Danmark N-kvot och maxgiva N strikt i Danmark Tillväxtreglering inte tillåtet i Sverige Utvintring mest i öster och minst i väster Svensk Frötidning 2/14 11

3 Colin McGregor, Skottland Knud Overgård, Danmark Ove Nilsson, Sverige Mãris Strautniek, Lettland Lägst produktionskostnad i Skottland Högst avkastning i Danmark, men lägst produktionskostnad i Skottland. Det blev utfallet i jämförelsen av 4 höstrapsodlingar 2014 på samma breddgrad, men i 4 olika länder. Den svenska odlingen var i den här jämförelsen konkurrenskraftig och det signalerar hopp för svensk höstrapsodling. Text: Frans Johnson, HS Kalmar och Jens Blomquist, Svensk Frötidning Så räknade vi För ett år sedan, i nr 2/2014 av Svensk Frö tidning, skrev vi bakgrundsartiklar om höstraps i 4 olika länder som har sin odling på ungefär samma breddgrad. Rapsen är tröskad sedan länge och nu har vi kommit till utfallet för odlingen Viktigt att påpeka är att >> Fröskördarna i de olika länderna hade olika oljehalter och går inte att jämföra rakt av. Det blir i så fall som att jämföra äpplen med päron. Därför räknade vi om allt till råfettskörd och därifrån räknade vi baklänges till en frövara med 9 procent vattenhalt och 50 procent oljehalt. Medeltalet för alla höstrapssorter i de svenska sortförsöken 2014 låg på 49,9 % olja och därför låg 50 % olja nära till hands i beräkningen. resultaten inte gör anspråk på att vara någon jämförelse av nationella medeltal för höstrapsodling, utan bara är nedslag hos 4 odlare i 4 länder. De har odlingar på samma breddgrad, men med olika förutsättningar i övrigt precis som förutsättningarna skiljer sig mellan gårdar i Sverige. Kostnaderna valde vi att begränsa till odlingskostnad (utsäde, växtnäring och växtskydd), markkostnad samt arbetskostnad som timförbrukning för fältarbeten. Arbetskostnaden är en del av maskinkostnaderna, men ränta, avskrivning och underhåll höll vi ute från jämförelsen. Valutakurserna är ett medeltal för hela 2014 för att stabilisera beräkningen. 1 GBP=11:29 SEK, 1 DKK=1,22 SEK och 1 EUR=9:07 SEK Mest råfett i Danmark Trots stora avstånd och olika odlingsförhållanden blev resultaten skördemässigt ungefär desamma i åtminstone tre av länderna. I Skottland, Danmark och Sverige nådde odlarna en råfettskörd på cirka 2000 kilo per hektar. Det var resultatet av gynnsamma odlingsår i Skottland och Danmark. Högst blev avkastningen hos växtodlingsperfektionisten Knud Overgård i Danmark med 2150 kilo råfett per hektar, men hack i häl kom Colin McGregor i Skottland med 2106 kilo råfett per hektar på sina nästan 600 hektar. Det är en bedrift i sig att hålla uppe snittet på den jättearealen. Hade inte skidgallmyggan härjat hos Ove Nilsson i Sverige så hade också han varit med i den avkastningsmässiga toppstriden, men nu fattades det ca 200 kilo råfett. Undantaget var odlingen hos Mãris och Sandra Stratnieks i Lettland som drabbades av stora utvintrings skador. Den skadade rapsen hämtade sig dock, men med ojämn mognad som följd vilket speglas tydligt i den låga oljehalten i Lettland (figur 1). 14 Svensk Frötidning 2/15

4 Sammanfattning jämförelsen Lägst produktionskostnad i Skottland: 1:89/kg frö Högst råfettskörd i Danmark: 2150 kg/ha Mark kostade 4 20 gånger mer än arbetstid i fält Dyrast jord i Danmark: nästan 6000 kr/ha Lägst timförbrukning i fält i Skottland: 1,18 timmar/ha Diesel billigast i Danmark Kostnad växtnäring > växtskydd > utsäde i alla länder Lägst total N-giva i Danmark Höstrapsen odlades på samma breddgrad, men i 4 olika länder Inte komplett TB Lönsamheten i höstrapsodlingen hos de enskilda odlarna är svårt att uttala sig om eftersom kalkylen inte är komplett med ett värde på skördeprodukten. Försäljningstidpunkt, marknadsläge och valutakurser slår olika och av det skälet fullföljs inte kalkylen med ett täckningsbidrag. Dessutom finns kostnader i odlingen som inte är med i våra kalkyler t.ex. ränta och avskrivning på maskinerna. Men ett fullgott alternativ för att bilda sig en uppfattning om lönsamheten är att studera produktionskostnaden per kilo frö (fi g u r2). Bäst netto i Skottland Produktionskostnaden varierar mellan 1:89 och 2:54 SEK per kilo frö när skördarna räknats om till en vara med 9 procent vatten och 50 procent olja (se förklaring i faktaruta). Lägst produktionskostnad hade Skottland medan den var högst i Danmark 65 öre över» Högst råfettskörd i Danmark Lägst produktionskostnad i Skottland Råfettskörd, kg/ha Oljehalt, % av ts Produktionskostnad, kr/kg 3,00 2, : : : : Skörd kg/ha 0 Skottland Danmark Sverige Lettland 42 1,00 Skottland Danmark Sverige Lettland 1000 Råfett, kg/ha Oljehalt, % Figur 1. I Danmark tog knud Overgård den högsta råfettsskörden och hade också den högsta oljehalten i sin vara. Låg avkastning och oljehalt i Lettland speglar utvintring och ojämn mognad. Produktionskonstnad, kr/kg frö Skörd kg/ha, 9% vatten, 50% oljehalt Figur 2. I Skottland producerade Colin McGregor sin höstraps till 1:89 kr/kg. Det var 65 öre billigare än i Danmark som odlade fram den dyraste rapsen. Svensk Frötidning 2/15 15

5 Mark kostar mer än arbete Växtnäring var största posten i alla länder Kr/ha Kostnad, kr/ha 997 Arbete Mark 2337 Kr/ha Odlingskostnad, kr/ha Arbete Växtskydd Växtnäring Skottland Danmark Sverige Lettland Odling Skottland Danmark Sverige Lettland Utsäde Figur 3. Arbete är billigt och mark dyrt kan man konstatera i den här jämförelsen. Observera att maskinkostnader bara är med som arbetskostnad i fält, men inte som ränta, avskrivning och underhåll. Själva odlingskostnaden är både en större och mindre andel i förhållande till kostnaden för jord i de olika länderna. Figur 4. Delar man upp odlingskostnaden i dess olika delar visar sig växtnäring vara den dyraste posten i samtliga länder. I Lettland använde Mãris Stratnieks en linjesort med certifierat utsäde och hade därmed lägre kostnad än övriga. den skotska nivån. Sverige hade en produktionskostnad som låg ca 20 öre per kilo över Skottland medan nivån i Lettland var ytterligare ca 15 öre upp. En låg produktionskostnad och samtidigt en hög skörd kommer i slutet att ge det högsta täckningsbidraget per hektar. Odlingen i Skottland bör därför rimligen ge högst netto, förutsatt att frövaran är ungefär lika mycket värd i de olika länderna. Mark kostar mycket Vilka kostnader i de olika länderna är det då som ligger bakom resultaten. I figur 3 sammanfattas kostnaderna. Den insats som odlarna la i fält i form av fältarbetstid varierar från 1,2 i Skottland till 3,5 timmar per hektar i Danmark (se tabell 1). Den största orsaken till detta är att gårdarna dragit sin rationalisering olika långt på hektar i Skottland till 163 hektar i Danmark. Trots detta är det inte kostnaderna för arbete som får det största genomslaget i de totala odlingskostnaderna. Utgiften för marken, arrendet, är en större kostnad och det är också där vi finner de största skillnaderna mellan länderna. I Danmark hos Knud Overgård ligger ett genomsnittligt arrende i området där odlingen befinner sig på cirka 6000 kronor per hektar medan motsvarande siffra i Lettland är ca 1000 kronor per hektar. I Skottland och Sverige uppger odlarna att kostnaden för marken är kronor per hektar. Lägst kostnader i Sverige Kostnaderna för de insatser som odlarna gjorde i fält varierar från 4750 kr/ha i Sverige till 6130 kr/ha i Danmark (figur 4). Insatserna i fält för Skottland och Lettland slutade på ca 5300 kr/ha. Att Sverige klarade sig med lägst kostnader speglar sannolikt att odlingen här skedde på frisk jord med lågt behov av svampbekämpning. Ove Nilsson är också den ende odlaren som har djurproduktion och kan dra nytta av rapsens goda förmåga att utnyttja stallgödselns kväveleverans på hösten. Mycket N i Lettland N-gödslingen, höst och vår, varierade från 190 kg/ha i Danmark till 230 kg/ha i Lettland (figur 5). Det är svårt att ha en uppfattning om det optimala behovet, men våra erfarenheter från Sverige är att klen och vinterskadad raps har större behov av kväve på våren än välutvecklade fält. Det är därför svårt att påstå att Mãris i Lettland inte gjorde en klok bedömning även om gödslingen kostade mycket i hans odlingskalkyl. Skottland utmärkte sig i odlingen på grund av de intensiva växtskyddsåtgärderna 2000 kr/ha. Dessa är naturligtvis ett resultat av ett högt svamptryck i ett fuktigt klimat och möjligen också av en minimerad jordbearbetning. Billig diesel i Danmark Överlag är förutsättningarna när det gäller insatsvaror liknande i länderna, undantaget även här är Lettland som har betydligt lägre kostnader för arbetskraft (figur 6). Inköpspriset för insatsvaran kväve låg i Sverige och Danmark på 8:50 8:75 kr/kg N. Skottland använde det billigaste kvävet, cirka 7:40 kr/kg N. Något förvånande hade Lettland det dyraste kvävet på 10 kr/kg N. Det ska poängteras att odlarna använder olika gödselprodukter. Skottland använde uteslutande ureabaserad gödsel på våren, som även i övriga länder kan köpas betydligt billigare än 16 Svensk Frötidning 2/15

6 Lägst N-giva i Danmark Billig diesel i Danmark Skottland Danmark Sverige Lettland Kg kväve, vår Kg kväve, höst Diesel och kväve Skottland Danmark Sverige Lettland Arbetskostnad, kr/tim Figur 5. Den lettiska rapsen var mest skadad och uttunnad av vintern och därför N-gödslades den allra mest. Den återhållsamma gödslingen i Danmark speglar landets miljöregler med N-kvoter på gårdsnivå. Givor avrundade till närmaste 5 eller 10 kilo per hektar. Dieselpris kr/l Kvävepris, kr/kg Arbetskostnad, kr/tim Figur 6. Billigast kväve använde Colin McGregor i Skottland som kör ureabaserad N30 på våren, men billigast diesel kan Knud Overgård i Danmark glädja sig åt eftersom dieselskatten i landet betalas tillbaka till lantbruket. ammonium baserad gödsel. Diesel skiljer sig dock åt mellan länderna. I alla länder utom Danmark betalade man 8 9 kr/l för diesel, men Danmark utmärkte sig med ett mycket lägre pris. Det är dieselavgifter på ca 5:50 kr/l som lantbruket får tillbaka. Å andra sidan betalar Knud i Danmark en s.k. egendomsskatt (jordskatt) på ca 1000 kr/ha på jord som han äger, så gungor och karuseller tar lätt ut varandra. Låg timpeng i Lettland Kostnaden för arbetskraften är liknande för de västliga länderna, ungefär 200 kr/timme för en lant arbetare. Lettland har en helt annan lönenivå där en arbetstimma bara kostar 80 kr. Trots denna stora skillnad utmärker sig inte Lettland för att investera fler arbetstimmar i odlingen. En av förklaringarna är gårdarnas varierande storlek. Företaget i Lettland som brukar 500 hektar måste ha ett rationellare odlingssystem än Knud i Danmark som brukar 160 hektar. Intressant är trots allt att låga kostnader för arbete inte alltid måste innebära att man utnyttjar många arbetstimmar i sin odling. Hopp för Sverige Att göra en internationell utblick är alltid intressant, men kan lätt bortförklaras med ländernas olika förutsättningar. I denna jämförelse valde vi länder i vår direkta närhet som gör perspektivet mer relevant. Våra grannländer är oss olika, men på samma gång med liknande förutsättningar för åtminstone odling av höstraps. Grannar i väst har ett mildare klimat som ger längre odlingssäsong, men även större problem med svampangrepp. Längre österut är klimatet kärvare, men istället är förutsättningarna helt andra för lönekostnaden. Vår lagstiftning ställer olika krav på oss, men ger också varierande förutsättningar som vi måste anpassa oss till. För svenska höstrapsodlare kan det vara intressant att studera och jämföra sig med siffrorna hos Ove Nilsson. Han har visserligen ett gynnsamt läge med friska jordar och ett bra höstrapsklimat. Icke desto mindre visade det sig att åtminstone i den här jämförelsen var hans produktionskostnad konkurrenskraftig. Det ger hopp för svensk höstrapsodling. Danske Knud Overgård hade högst avkastning av råfett på sina rapsfält, men hade också högst produktionskostnad. Rationellt i fält i Skottland Gård Fältarbete, timmar/ha Skottland 1,18 Danmark 3,54 Sverige 1,90 Lettland 2,80 Tabell 1. Timförbrukningen per hektar skiljer sig åt mellan gårdarna och länderna. Colin McGregor i Skottland med 3400 hektar i driften måste skynda sig mer än Knud Overgård i Danmark och därför skiljer det en faktor 3 i tidsförbrukningen per hektar mellan dessa båda gårdar. Svensk Frötidning 2/15 17

7 Mot grönskott. Bakom däcken på Agrifac-sprutan med 40 meters arbetsbredd har Colin monterat ett munstycke som sprutar Roundup. Det blir rent i spåren och håller grönskott borta: Noggrannhet med detaljerna, kommenterar Colin sitt eget hemmabygge. Skottland Skotsk snabbetablering i en passage Colin McGregor i Skottland väljer sort efter sådatum och har 9 olika höstrapssorter på sina fält Hans såfönster är öppet länge och hösten 2013 sådde han raps under en period på 27 dagar. Etableringen går snabbt i en överfart, men det behövs när man ska så närmare 600 hektar raps varje höst. Text & foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Höstraps är den huvudsakliga avbrottsgrödan på McGregor Farms i södra Skottland där höstvete annars är grunden. Avbrottet består 2014 av 582 hektar, eller lite mindre än en femtedel av den jord som Colin McGregor driver. Gården har expanderat kraftigt sedan han tog över 1989 som 3:e generation på gården. Då bestod företaget av 300 hektar nu odlar han 3200 hektar. Men själv äger han bara ca 100 hektar av dessa, så andras jord är basen i företagets expansion. Sporre för båda parter Verksamheten bygger på s.k. contract farming. Jordägarna står för kapitalet i form av jord och de driver sina egna företag, men vi står för skötsel och de dagliga besluten i växtodlingen, berättar Colin McGregor. Täckningsbidraget delas efter olika One pass. En överfart med Quadtrac och Simba-kultivator och sedan är rapsen sådd och gödslad på McGregor Farms. modeller och Colin beskriver upplägget som att det därmed finns en sporre för båda parter att anstränga sig i relationen. För hans egen del är drivkraften tydlig. Jag vill sprida de fasta kostnaderna på fler hektar. Det lär inte bli några svårigheter framöver. Det separatistiskt anstrukna Scottish National Party morrar idéer från regeringsställning om rätten att få köpa skotsk jord som inte brukas aktivt. Det gör jordbrukarna i området livrädda för att arrendera ut sin jord. I stället väljer de contract farming som innebär att de förblir aktiva lantbrukare i juridisk mening. Och för McGregor Farms del driver det på tillströmningen av ny areal. Kultivatorsådd med NP Höstrapsetableringen är en snabb affär hos McGregor Farms. Bandtraktor och kultivator som bearbetar och sår i en enda överfart är nyckeln till hela etableringen hos oss. En Case Quadtrac på 550 hk drar en Simba SL med frösålåda på 7 meters arbetsbredd. Ekipaget bearbetar och sår ca 4 ha per timma, inklusive transport mellan gårdarna. Men eftersom det finns 2 uppsättningar av Quadtrac och Simba-kultivator så dubbleras kapaciteten. Under varje bredsådd rad med radavståndet 42 cm bearbetas till cm djup. I samma överfart sprutas också en 12 Svensk Frötidning 2/14

8 Olika såtider. Castille är sorten på båda sidor om häcken, men till vänster är den sådd den 19 augusti och till höger den 2 september. Också i Skottland är det daggrader som styr tillväxten. ABC skotsk höstraps på McGregor Farms A. Grundfakta Land: Storbritannien Gård: McGregor Farms Brukare: Colin McGregor Areal: ha Jord: LL ML (20 30 % ler) Raps i växtföljd: vart 5:e år Odlat höstraps: 25 år Utvintring: 0 år av 25 Kvävekick. Plantan till vänster har fått flytande kväve motsvarande 25 kilo N per hektar medan plantan till höger blev utan där det blev stopp i munstyckena vid sådd. flytande NPK i såraden från ett eget hemmabygge på kultivatorn, så att fälten får 25 kilo N per hektar. 30 kilo N per hektar är maxgiva hos oss där hela arealen ligger inom nitratkänsligt område. Men ur växtens synvinkel menar Colin att rapsen får uppåt 80 kilo N per hektar eftersom växtnäringen koncentreras i såraden. Att förse höstrapsen med växtnäring på hösten är självklart för Colin, men inte för alla grannar. Fördelen för mig är att höstrapsen får en offensiv start, men nackdelen som andra betonar är kostnader och krångel, sammanfattar Colin McGregor diplomatiskt. 9 sorters höstraps 2014 Även om det går fort att etablera ett hektar höstraps tickar också den mcgregorianska kalendern i augusti och dyrbara dagar rinner iväg. Det löser vi genom att anpassa sorten efter såtiden. Hösten 2013 började man så höstraps den 12 augusti och avslutade den 7 september, med 85 procent sått i augusti. I början sår man långsamväxande sorter och mot slutet allt fler sorter med aggressivt växtsätt som är snabba upp ur startblocken. Totalt finns det 9 sorter på fälten till skörd 2014, anpassade inte bara efter såtid utan också efter olika marknader och för att minska riskerna. Brett såfönster Colin McGregor saknar dock ännu bättre information om höstrapssorternas olikheter. Annorlunda är det med höstvete där han vet betydligt mycket mer om sorternas egenskaper och differentierade tillväxthastighet. Därför startade höstvetesådden hos McGregor Farms redan den 27 augusti 2013 med snigelsorten Grafton och avslutades den 12 november med Viscount och Cordiale. Det ger ett vidöppet såfönster på 11 veckor som tillåter stor flexibilitet. Även om också höstrapsens såfönster står öppet länge i svenska ögon, märker Colin tydlig skillnad på såtider även under skotska förhållanden. Därför stänger han numera såfönstret tidigare än förr. Helst vill jag ha sått färdigt höstrapsen under augusti. För oss handlar allt numera om sådatum och etablering, slår han fast. B. Höstraps 2014 Jordbearbetning: Simba SL Såmaskin: Simba SL med frösålåda Sådatum: 12 aug 7 sept 2013 Sort & uts.mängd: 9 sorter, hybrid 30 och linjer 50 pl/m 2 Växtnäring höst: 25 N i NPK Örtogräsbek. höst: 1,8 Novall (metazaklor & kvinmerak) Växtskydd höst: 0,75 Folicur som tillväxtreglering 50 % av arealen behandlad Förväntad skörd 2014: 4,5 ton/ha C. Skörd & ekonomi Avk. medeltal: 4,3 ton/ha ( ) Avk. intervall: 3,6 5,2 ton/ha ( ) Bedömt förfruktsvärde: 1,25 ton/ha höstvete Skörd: direkttröskning med 2 sidoknivar Avdödning: ja, alltid Ek. placering av grödor: 2:a (som andraårsvete) Tork & lagring: ja & ja Prissäkring: ja Hemsida: Höstrapsens avkastning på McGregor Farms bestäms enligt Colin McGregor av: 1. Sådatum 2. Sort 3. Växtnäring Duvor ett hot Trots väsensskild utveckling på de olika fälten var de sent sådda skiftena inget som oroade honom inför vintern 13/14. Jag har aldrig förlorat en vettig höstrapsgröda på grund av vintern. Den är mild här även om vi kan få minusgrader och snö ibland. I stället inger ett skadedjur större oro. På eftersatta fält kan duvor tugga i sig blad, bladskaft och stjälkar så att hela fälten förstörs och måste köras upp. Det hände våren 2013 efter en tråkig etablering hösten Men inför 2014 är Colin McGregor full av tillförsikt och hoppas på en snittskörd på 4,5 ton per hektar på sina 582 hektar. Svensk Frötidning 2/14 13

9 Höstraps på samma breddgrad Här kommer uppföljningen från de 4 höstrapsodlande gårdarna i Skottland, Danmark, Sverige och Lettland. Upptakten skrev vi om för ett år sedan i Svensk Frötidning nr 2/14. Analys och resultat på sid x svamp. I Skottland blev Agrifacsprutan med 40 meters arbetsbredd flitigt använd. Här körs en sista behandling med 0,25 Filan (aktiv substans boskalid) mot bomullsmögel. Resultat 2014 Skottland Gård: McGregor Farms Brukare: Colin McGregor Areal: ha Areal höstraps: 582 ha Förväntad skörd: 4,5 ton/ha Utfall skörd: 4,63 ton/ha (9 % vatten & 50 % olja) Bland topp-5 i Skottland Hos Colin McGregor i Skottland avkastade höstrapsen 4,63 ton per hektar en rapsskörd som kvalar in bland gårdens 5 bästa genom åren. Text & foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning På en vecka i slutet av juli tuggade Colin McGregors 40-fotströskor sig igenom gårdens 582 hektar väl utvecklad höstraps, där avkastningen nådde 4,63 ton per hektar. Ur lantbrukarperspektiv var det ett bra år med en medelavkastning som ligger bland de 5 bästa under mina 25 år, sammanfattar Colin McGregor. Det är han nöjd med. Men med priserna är han missnöjd och hoppas nu mer på 2015 ur ekonomisk synpunkt. N-Sensor hjälper Höstrapsen 2014 övervintrande utan skavanker och fick sitt vårkväve i 2 givor. Det första kvävet spreds redan i slutet av februari och resterande kväve i slutet av mars. McGregor Farms använder sig av Yara N-Sensor sedan 2008 i driften och specifikt i höstraps med absolut kalibrering sedan Colin är nöjd med tekniken ur många aspekter. Han tror inte att den totala N-givan till höstrapsen har minskat tack vare gårdens N-Sensor, men det finns andra fördelar. Vi prickar in kvävebehovet på olika delar av fälten bättre och jämnar ut skillnader inom fälten, menar Colin. Vid 1:a tillfället spreds och vid 2:a kilo N per hektar. I snitt landade den totala N-givan på 195 kilo N per hektar. Robust fungicidprogram På hösten bekämpades mot rapsjordloppa och på våren 2 gånger mot rapsbaggar. Den kostnaden var överkomlig menar Colin McGregor. Djupare spår i börsen satte det robusta fungicidprogrammet med 5 sprutningar från slutet av oktober till början av maj. Det är ljus bladfläcksjuka och Phoma som är våra största bekymmer. Problemen med ljus bladfläcksjuka (Pyrenopeziza brassicae) är framför allt en huvudvärk för Skottland och norra England, men ökar dramatiskt i hela Storbritannien. Det finns prognos- och varnings system i landet som Colin håller koll på, men litar mest på sitt gedigna fungicidfyrverkeri. Innevarande säsong ser hittills ut som före gående, med milda temperaturer under en fuktig höst. Vi fick ingen och vi får ingen hjälp av vädret mot ljus bladfläcksjuka, konstaterar Colin. Tidig start Trots svampattackerna minns Colin 2014 års rapsgröda som att den gick planenligt. Vi fick inga otrevliga överraskningar. Det bästa med året tycker har var att rapsen utvecklades tidigt och mognade 14 dagar före normal tid. Det gav oss ett bredare fönster att arbeta i. Det fönstret behövs. Med 3424 hektar att bruka och där 80 procent ska höstsås om inte vädret sätter stopp, går det att förstå finessen i att kunna starta i god tid. Den fördelen hade McGregor Farms 2014 och avslutade höstrapssådden den 2 september och höstvetesådden den 24 oktober nästan 3 veckor tidigare än hösten Svensk Frötidning 2/15

10

11 Sverige Ny rapsodlare. Ove Nilsson är erfaren som odlare, men ändå relativt oerfaren som rapsodlare eftersom grödan är ganska ny på gården. Frisk raps på jungfrulig jord På Karlsborgs gård söder om Kalmar växer höstrapsen hos Ove Nilsson i bördig och jungfrulig jord fri från gamla försyndelser med växtföljden. Resultatet är en mycket hög medelskörd som gör höstrapsen till gårdens bästa gröda. Text & foto: Albin Gunnarson Ove Nilsson driver Karlsborgs gård utanför Ljungbyholm strax söder om Kalmar. Ove är tredje generationen på gården och brukar 300 hektar. År 2008 försvann sockerbetorna från gården i och med nedläggningen av sockerbruket i Köpingebro. Då fick rapsen ta över sockerbetans plats i växtföljden. Idag odlas omkring 60 hektar raps per år och skördenivåerna är mycket höga. Medelskörden de senaste 10 åren ligger på 4500 kilo per hektar och 5-årsmedeltalet ännu högre. En av de främsta anledningar är de friska jordarna som inte dras med smitta från tidigare odling menar Ove. Mull och kalk i jorden Men de svagt leriga moränjordarna är inte bara friska och fria från smitta. De är bördiga också med mullhalter kring 6 procent och har relativt höga phvärden kring 7. Utgångsläget är alltså bra. Anledningen till de höga phvärdena är att man tog hem så mycket socker brukskalk som det över huvud taget var möjligt att få tag i för att kalka upp nyodlingar och för att göra en och annan punktinsats. Fälten är mestadels systemtäckdikade, merparten med tegelrör. Fel åtgärdas efter behov med grävning eller spolbil. Undviker andraårsvete På gården odlas förutom raps, höstvete, rödklöver, konservärtor och höstkorn som ska fasa ut vårkornet även en del vårvete och havre med ambitionen att maximera höstsådden. Förfrukten till höstraps är höstkorn eller tidigt vete. Fokus på gården är bra förfrukter till Egen tork. Karlsborg har kapacitet att lagra in 1500 ton. höstvete och rapsarealen måste därför vara hög. Vete efter vete fungerar inte på våra lätta jordar. Därför är växtföljden viktig, säger Ove. Inför höstrapssådden vill Ove helst plöja. I grannskapet finns Väderstad Cultus, Carrier och Swift vilket gör att man kan hyra det som passar för stunden, men normalt plöjer man med 5 skär bak och 3 fram samt tiltpackare. 16 Svensk Frötidning 2/14

12 Obefläckad jord. Karlsborgs gård odlade tidigare sockerbetor som gick till Köpingebro i Skåne, men efter brukets nedläggning 2008 är höstraps den lönsammaste grödan. Ett skäl är friska och obefläckade jordar fria från jordburna rapssjukdomar som inte håller tillbaka rapsen. ABC svensk höstraps på Karlsborgs gård A. Grundfakta Land: Sverige Gård: Karlsborgs gård Brukare: Ove Nilsson Areal: 300 ha Jord: lerig morän (5-15 % ler) Raps i växtföljd: vart 5:e år Odlat höstraps: 6 år Utvintring: 1 år av 6 (delvis) Utvintring 2013 På gården finns också 900 slaktsvinsplatser som förbrukar 550 ton spannmål och levererar gödsel som Ove gärna använder till höstrapsen. Halm bärgas både till grisarna och för försäljning. Det gör höstrapssådden lättare om halmen varit bärgad. Normalt är höstrapsen en ganska odlingssäker gröda på Karslborgs gård, men våren 2013 utvintrade höstrapsen på de ytor där snön låg kvar en vecka längre än ute på de öppna fälten. Såtid med fingertoppkänsla Höstrapsen som etablerades hösten 2013 såddes vid två tillfällen och med två sorter. Första fältet etablerades efter en 7-tonskörd av höstkorn med halmen nedplöjd. 25 ton grisflyt per hektar bearbetades in med Carrier före plöjningen och den 9 augusti såddes 32 plantor per kvadratmeter av sorten PR44D06 med gårdens tredje Rapidsåmaskin. Såtidpunkten är ett känsligt kapitel för Ove. Som allra tidigast kan jag egentligen tänka mig att så höstraps den 10 augusti, men då gäller det verkligen att så tunt. Vi brukar sikta på 30 plantor per kvadratmeter och vi brukar vilja så runt den augusti, sammanfattar Ove sin såtidsståndpunkt. Svinflyten kompletterades med 30 kilo N i form av NS Och ogräsen behandlades 2 dagar efter sådd den 11/8 med 2 liter Butisan Top. Snabbt sortbyte Det andra fältet såddes den 15 augusti med Exstorm och utsädesmängden blev 42 plantor per kvadratmeter. Förfrukten var höstvete Cubus som avkastade 9,3 ton med halmen hackad. Skörden skedde i kraftig blåst och halmen spreds därför ojämnt vilket orsakat en randighet i grödan. Fältet var gödslat med 4 ton broilergödsel, men kompletterades även det med 30 kilo N i form av NS Sådden skedde med en Väderstad Spirit och uppkomsten blev snabb i och med att en lokal regnskur satte fart på grödan. På det fältet byttes sorten snabbt ut för Ove betonar att sortvalet har stor betydelse för odlingsresultatet. Jag hade förberett mig på sådd av Compass vid den andra såtiden och hade utsädet hemma. Men efter färska försöksresultat bytte jag till Exstorm. Att odla flera sorter sprider riskerna menar Ove. Dvärghybriden passar att så tidigt och han sprider både såtid och skörd med flera sorter. Dessutom betonar Ove en annan praktisk fördel med dvärghybriderna. Dvärghybriderna är som att tröska vete. De är billiga vid skörd och sparar tid. Bästa grödan Spillsäd måste behandlas och det gjordes den 31 augusti med 2 liter Focus Ultra kombinerat med mangan. Efter det utvecklades rapsgrödan kraftigt och blev mycket stor. Vid besöket den B. Höstraps 2014 Jordbearbetning: Plog Såmaskin: Väderstad Rapid & Spirit Sådatum: 9 & 15 augusti 2013 Sort & uts.mängd: PR44D06 32 pl/m 2 & Exstorm 42 pl/m 2 Växtnäring höst: 25 ton svinflyt + 30 N i NS 27-4 Örtogräsbek. höst: 2,0 Butisan Top + 2,0 Focus Ultra Växtskydd höst: Nej Förväntad skörd 2014: 4,5 5 ton/ha C. Skörd & ekonomi Avk. medeltal: 4,5 ton/ha Avk. intervall: 4 5,5 ton/ha Bedömt förfruktsvärde: 1 ton/ha höstvete Skörd: direkttröskning med sidokniv Avdödning: Aldrig Ek. placering av grödor: 1:a Tork & lagring: ja & 1500 ton Prissäkring: ja genom fastpriskontrakt Höstrapsens avkastning på Karlsborg bestäms enligt Ove Nilsson av: 1. Sådd i tid 2. Byta sort ofta 3. Planta vältankad med N på hösten 5 november hade rapsen 8 9 blad. Men möjligheten till tillväxtreglering saknas och grödan var därför riktigt kraftig, även om tillväxtpunkten inte hade sträckt på sig. Det kan säkert förklaras med att Ove är lite försiktig med att så för tidigt. Höstrapsen tog sockerbetornas plats i växtföljden. Men höstrapsen har också tagit över rollen som gårdens lönsammaste gröda från sockerbetorna. Den höstraps som skördades 2012 var definitivt gårdens bästa gröda eftersom hög skörd kombinerades med lyckade prissäkringar. År 2013 skördades 4,6 ton av PR44D06 och 4,8 ton av Compass men prisbilden blev betydligt sämre. Dessutom kommer värdet av höstrapsen i följande höstvete. Förfruktsvärdet är värt minst 1000 kilo höstvete hos mig, säger Ove. Svensk Frötidning 2/14 17

13 Skidgallmyggan sänkte snittet hos Ove Resultat 2014 Sverige Gård: Karlsborgs gård Brukare: Ove Nilsson Areal: 300 ha Areal höstraps: 43 ha Förväntad skörd: 4,5 5 ton/ha Utfall skörd: 4,20 ton/ha (9 % vatten & 50 % olja) Drabbad. Ove Nilsson utanför Kalmar fick påhälsning av skidgallmyggan Det oväntade besöket drog ner avkastningen och Oves förhoppning om 4,5-5 ton infriades inte. Hos Ove Nilsson utanför Kalmar härjade skidgallmygga i rapsen och drog ner avkastningen som trots det slutade på 4,20 ton per hektar. Text & foto: Albin Gunnarson, SFO När arktisk polarkyla drog ned över Skandinavien och gick illa åt finländsk och baltisk höstsäd hade Ove Nilsson i Kalmar 5 cm skyddande snö på sina fält. Det gjorde att höstrapsen övervintrade fint och fick en bra start. Strategi med Cantus 6 mars kördes det första kvävet och säsongen löpte på bra. Normalt brukar det inte vara något behov för att köra mot rapsbaggar och så var inte heller fallet Ove valde vid blomning att behandla sin gröda mot bomullsmögel med Cantus. Den är en försäkringsåtgärd. I raps vet man inte förrän efter skörd hur det blir och vad som var rätt, säger Ove. I slutet av skidsättningen uppenbarade sig ett bekymmer. I det ena fältet som gränsade mot grannens fjolårsraps uppenbarade sig ett synligt fenomen. Rapsen ändrade färg och bleknade. Vid närmare kontroll visade det sig att ett kraftigt angrepp av skidgallmyggor var orsaken. Fältet tilldrog sig besök från experter, men det konstaterades snart att inget fanns att göra. Gradient över fältet På den bästa jorden, mot grannen, avkastade grödan inte mer än 3 ton. Men i takt med att tröskan rörde sig mot fältets andra sida steg också avkastningen och skördekartan visar att på slutet avkastade grödan 5 ton på jord som normalt har en lägre avkastningspotential. Det var näst intill en jämn gradient genom fältet som avkastade i snitt drygt 4 ton, förklarar Ove. Att skörden var så hög på den sämsta delen av fältet gör att Ove spekulerar i hur hög skörden kunde ha varit utan skidgallmyggor. Iakttagelser från tidigare år på svagt avkastande backar, men med lagom nederbörd som 2014, visar att rapsen verkligen kan avkasta bra hos Ove. Snittet borde varit över 5 ton eftersom fältets sämsta del avkastade 5 ton, resonerar han. Riskspridning vid sådd Perfekt skördeväder i slutet på juli gjorde att den tidigast sådda PR44D06 skördades först och till procent vatten. Den senare sådda sorten Exstorm skördades 4 dagar senare till vattenhalter runt 7 9 procent. Hösten 2014 etablerades 50 hektar ny raps. Återigen såddes sorten PR44D06 på 15 hektar med traditionell plöjning och sådd och resten med 35 hektar Explicit på totalt 2 olika sätt. Det ena med Swift- kultivator och Rapid och det andra med Claydon. Flera sorter och flera etableringsmetoder innebär riskspridning för Ove. Jag vill inte lägga alla ägg i samma korg. Svensk Frötidning 2/15 11

14

15 Danmark Enmansarmé. Knud Overgård i Danmark kallar sitt företag för a one man army där han ska sköta allt ensam. Det gör att rapssådden får prioriteras ner när det finns grödor som ska tröskas kvar i fält. Kväve begränsar dansk höstraps Knud Overgård menar att såtidpunkt är viktigaste faktorn för av kastningen. Men själv hinner han inte riktigt med för att kunna maximera sin egen höstrapsskörd utan måste prioritera tröskning. Kvävekvoter är en annan begränsande faktor för dansk höstraps. Text & foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Höstvete är huvudgrödan hos Knud Overgård strax väster om Århus på Jylland. Höstvetet odlas till utsäde liksom maltkornet och dessutom har Knud en fröodling av engelskt rajgräs. Så höstrapsen är faktiskt det enda som inte blir utsäde i nästa generation. Höstrapsen kommer in där det finns plats i växtföljden. Och i den mån som jag hinner så, förklarar Knud Overgård. Sort efter såtid Det kan låta som om höstrapsens såtidpunkt är satt på undantag, men så är inte fallet. Jag vet mycket väl att en stor del av avkastningen fastläggs vid etableringen, säger Knud Overgård. Han betraktar augusti som sitt såfönster när rapsen ska i jorden. Men kompromisser är inte ovanliga eftersom gårdens drift är vad Knud kallar a one man army. Därför blir det ofta så att han måste fortsätta tröska förfrukter i stället för att så höstraps. Och därmed blir det höstrapssådd i luckor mellan tröskningen. Så var fallet hösten 2013 när de första 9 hektaren med Explicit såddes den 16 augusti. Explicit är högavkastande, men bör sås tidigt. Sedan tröskade Knud höstvete och maltkorn för allt vad tygen höll till den 26 augusti då resterande 18 hektar med sorten Expower etablerades. Det var min rådgivares rekommendation eftersom Expower har aggressiv hösttillväxt, förklarar han. Sort och såtid hänger alltså tätt samman hos Knud som väljer sort efter datum i augusti när rapsen ska sås. Säkerhet med rotorharv Trots att det kan vara tajt med tiden för Knud är det bara en enda gång under de 34 år som han har odlat höstraps som den fick köras upp. Det var våren Jag tålde inte att se på den, säger växtodlingsperfektionisten Knud och grimaserar illa vid minnet av det luckiga beståndet. Rapsen kultivatorsåddes den 30 augusti 2012 av en maskinstation som en sista utväg den regniga hösten. Men chansningen gick inte hem. Normalt sker i stället etableringen efter plog och rotorharv på traditionellt danskt manér. Jag är mycket konventionell, ler Knud Overgård. Under arbetstoppen i augusti får han hjälp av en säsongsanställd, så då finns 2 extra händer. Direkt efter plogen kommer ekipaget med crosskillvält i fronten och en Lemken rotorharv och såmaskin bakom traktorn. Tidigare sådde han med en dansk Nordsten, men med den tyska såmaskinen nås nya höjder enligt Knud Overgård. En Lemken sår inte den planterar! Systemet med plog, rotorharv och såmaskin passar Knuds tänkande betonar han. Säkerheten är viktig och han plöjer aldrig mer än vad som kan sås senast dagen efter. 14 Svensk Frötidning 2/14

16 I tid. Den första höstrapsen som såddes låg i det optimala såfönstret för Knud och såddes den 16 augusti. Typiskt danskt Etableringen är frivilligt traditionellt dansk. Lika danska är N-givorna, men härtill är Knud nödd och tvungen på grund av strikta kvävekvoter. Jag hade velat lägga 200 kilo kväve till höstrapsen totalt, säger Knud. I stället får han och höstrapsen nöja sig med 172 kilo N per hektar. I höstas fick den 45 kilo N med NPK Det betyder att det finns 127 kilo N kvar till våren En annan dansk uppfinning på kväveområdet som Knud har att rätta sig efter är 2 varianter av obligatoriska mellangrödor som kallas mellem- og efterafgrøder. Till mellemafgrøder hör fånggrödor som växer en kort period mellan tröskning och före sådd av nästa höstetablerade gröda. Till efterafgrøder hör fånggrödor som etableras mellan tröskning och nästa våretablerade gröda. På Højbygård krävs en areal med mellem- og efterafgrøder. motsvarande 15 procent av spannmålsarealen. Knud löser det på sitt eget sätt. Jag låter vallen efter rajgräset ligga kvar när jag har tröskat och får räkna in den i arealen. Med den gröna mattan kvar till den Försenad. Huvuddelen av höstrapsen på Højbygård kom i jorden den 26 augusti. Skillnaden på 10 dagar var tydlig. 20 september slipper Knud utsätta sig för godtycke hos någon konsulent som ska avgöra om en 1-årig fånggröda är tillräckligt väl etablerad för att godkännas. Nu nöjd med utvecklingen I slutet av september 2013 var Knud nöjd med sin höstraps. Den senare sådden var tydligt på efterkälken jämfört med den som såddes 10 dagar före. Men trots att den var välväxt tillväxtreglerade inte Knud höstrapsen och trots att sådan är tillåten i Danmark. Jag har testat Juventus några gånger, men min raps är ofta inte tillräckligt stor för att motivera tillväxtreglering, kommenterar han möjligheten som inte bjuds i Sverige. Nu gissar han på 4,5 ton på den tidigt ABC dansk höstraps på Højbygård A. Grundfakta Land: Danmark Gård: Højbygård Brukare: Knud B. Overgård Areal: 163 ha Jord: lerig sand (10 15 % ler) Raps i växtföljd: vart 5:e år Odlat höstraps: 34 år Utvintring: 1 år av 34 B. Höstraps 2014 Jordbearbetning: Plog och rotorharv Såmaskin: Lemken Sådatum: 16 & 26 augusti 2013 Sort & uts.mängd: Explicit & Expower, 40 pl/m 2 Växtnäring höst: 45 N i NPK Örtogräsbek. höst: 0,2 Command CS (klomazon) + 1,2 Kerb 400, vändtegar 0,15 Agil (propaquizafop) Växtskydd höst: Nej Förväntad skörd 2014: 4 4,5 ton/ha C. Skörd & ekonomi Avk. medeltal: 4 ton/ha Avk. intervall: 3,5 4,5 ton/ha Bedömt förfruktsvärde: 1 ton/ha höstvete Skörd: direkttröskning med sidokniv höger sida Avdödning: nej, aldrig Ek. placering av grödor: 2:a eller 3:a Tork & lagring: ja & ja Prissäkring: sällan Höstrapsens avkastning på Højbygård bestäms enligt Knud Overgård av: 1. Sådatum 2. Såbäddens kvalitet 3. N-giva sådda rapsen och 4 ton per hektar på den sent sådda. Det är priset jag får betala för att jag valde att tröska i stället för att så! Den prioriteringen var säkert helt rätt. Men den speglar också varför höstrapsen inte når de allra högsta höjderna i avkastning och täckningsbidrag hos Knud Overgård. Tätt samarbete. Plog och rotorharv håller tätt samman vid höstrapssådden. Det ger ett robust och regnskyddat system. Svensk Frötidning 2/14 15

17 Ett år med flyt för Knud Vinnarraps. Danske Knud Overgård (längst t h) tog högst rapsskörd med 4,73 ton/ha (9 % vatten och 50 % olja). Här på foto från fältvandring i vinnarrapsen, med odlande kollegor och rådgivaren Lone Amdi Sejersen längst till vänster, en kall och fuktig marsdag Resultat 2014 Danmark Gård: Højbygård Brukare: Knud B. Overgård Areal: 163 ha Areal höstraps: 27 ha Förväntad skörd: 4 4,5 t/ha Utfall skörd: 4,73 t/ha (9 % vatten & 50 % olja) I Danmark tog Knud Overgård 4,73 ton per hektar under en ideal växtodlingssäsong Text: Jens Blomquist, Svensk Frötidning Det blev en okomplicerad växtodlingssäsong 2014 för Knud Overgårds höstraps på Højbygård väster om Århus på Jylland i Danmark. Solen sken intensivt på rapsen och nederbörden kom i lagom mängder utan att det någonsin blev för blött eller för torrt i marken. Allt gick helt enkelt smidigt 2014 och Knud hade bra fl y t. Bland topp-5 Knuds vårkorn avkastade 7,7 och höstvetet 11,3 ton per hektar. Rajgräset gav 1900 kilo och det är långt över snittet för de senaste åren. Men trots höga skördar var det inte all-time-high för Kunds 35 år på Højbygård. Men 2014 är med bland topp-5-åren, uppskattar Knud. Höstrapsen tröskades den juli och levererades sedan direkt för att göra plats för den stora skörd som Knud förväntade av höstvete. Omräknat till fröskörd med 50 procent olja och 9 procent vatten landade avkastningen på 4,73 ton per hektar i snitt över de 2 fälten som var sådda med 10 dagars mellanrum. Knud har ingen möjlighet att uttala sig om skördeskillnader mellan fälten. Men min känsla från tröskan var att det inte skilde något i avkastningen mellan såtiderna, säger han. Ny N-kvot varje år Det ena fältet var sått den 16 augusti och det andra den 26 augusti. Under tidig höst var skillnaden uppenbar och mycket tydlig. Men hösten 2013 var lång och lugn och i takt med den försvann skillnaderna av sådatum, berättar Knud. I december var skillnaden knappt synlig och därför gasade Knud på samma sätt i båda fälten under 2014 och gjorde ingen skillnad. Hans N-kvot regleras på gårdsnivå varje enskilt år. Kvävekvoterna syssel sätter många byråkrater i det danska jordbruket, konstaterar han sammanbitet. År 2014 ökades Højbygårds N-kvot jämfört med normen genom att Knud kunde visa på höga medelskördar. Det står sedan lantbrukaren fritt att omfördela mellan grödorna, så Knud vred upp N-givan till rapsen och spred 146 kilo N per hektar i 3-delad giva. Ideal växtsäsong Inga insekter behövde bekämpas och det var mycket ovanligt, men i början av maj svampbehandlades rapsen med 0,35 Amistar + 0,35 Folicur. Den insatsen gjordes i linje med planeringen och i övrigt fanns inga avvikelser från den upplagda taktiken. I september 2013 gissade Knud på 4 ton per hektar på den sist sådda rapsen och 4,5 ton på den som såddes tidigare. Men trots att han successivt skruvade upp förväntningarna under växtodlingssäsongen så överskred rapsen uppskattningen med nästan 0,5 1 ton per hektar. Det var en ideal växtsäsong här, sammanfattar Knud Overgård år Svensk Frötidning 2/15

18

19 Lettland Lättjord i Lettland. Sandra och Mãris Strautniek i Lettland har sin rapsodling på lätta jordar med låga lerhalter. Tidig sådd och snabb uppkomst gjorde att de fick dubbelbehandla rapsen med tillväxtreglerande triazoler hösten Dubbel tillväxtreglering i lettisk höstraps Med tidig sådd och mild höst 2013 fick höstrapsen dämpas två gånger för att inte förväxa hos Mãris Strautniek i Lettland. En annan fara är ett ovanligt skadedjur i svenska ögon. Det är bäver som dämmer diken och hotar höstrapsens övervintring. Text & foto: Albin Gunnarson Mãris Strautniek driver ihop med en granne ett jordbruk på sammanlagt 500 hektar 45 minuter sydväst om Riga. Mãris är universitetsutbildad ekonom och hans fru Sandra är agronom. Fritt från Sovjet Merparten av marken är ägd. När Lettland år 1991 blev fritt studerade Mãris på universitetet och var 20 år. Familjen hade precis fått tillbaka de 17 hektar som Sovjetunionen hade konfiskerat, när det plötsligt blev mer mark till salu. Ekonomistudenten Mãris insåg att mark var billigt i Lettland och köpte mer. Med grönsaksodling och djur samt som han själv säger allt möjligt satsade han alla pengar som odlingen drog in på att successivt köpa mer mark. Krock gav samarbete 1995 krockade köpintressena med en granne, men genom lottdragning delade man på köpet utan att trissa upp priset. Därefter bestämde vi oss för att fortsätta expansionen gemensamt, berättar Mãris. Med gemensam maskinpark och förfogande över 250 hektar vardera är nu driften uppe i 500 hektar. Strategin har varit enkel och tydlig. Begagnade maskiner, hårt arbete och bara investeringar i mer mark, sammanfattar han kort. Nu har Mãris och hans granne skapat ett rationellt lettiskt jordbruk helt finansierat genom eget arbete och utan banklån. Sandstrand i fält På 1/3 av arealen odlas vårgrödor främst vårraps och vårvete. Vårraps ligger med i växtföljden på ett invallat område där översvämningar gör att höstgrödor inte lämpar sig. På resterande 2/3 odlas höstraps och höstvete, med ca 80 hektar höstraps. Det innebär 18 Svensk Frötidning 2/14

20 ABC lettisk höstraps på Strautnieki Den nya maskinhallen på Strautnieki i plåt där merparten av gårdens maskiner står tätt packade och väl rengjorda. Till vänster syns den gamla ladugården vilken konfiskerades av ryssarna under ockupationen och införlivades i den lokala kolchosen samtidigt som Mãris pappa snällt fick sitta inne i mangårdsbyggnaden och titta på sina kollektiviserade och låsta ekonomibyggnader. att höstraps kommer tillbaka vart 4:e år. Däremellan odlas bara höstvete. Mãris har testat höstkorn som förfrukt till raps, men inte med bra resultat. Höstvete är så mycket vinterhärdigare och till raps väljer jag en tidig höstvetesort. Jordarna har en mullhalt kring 2 procent och är ganska lätta med låga lerhalter. Fälten ligger bara 4 7 meter över havet, så jordarten på fälten har stora likheter med Rigabuktens fantastiska sandständer som säkert gör sig påminda på de platta fälten. Toppat på 4,5 ton Medelskördarna ligger på 3 ton per hektar, med hänsyn till att man haft en del problem med utvintring under de 10 år man odlat höstraps. Vi siktar på 4 ton och tycker det är fullt möjligt om vi lyckas med höstetableringen. Vår högsta rapsskörd är 4,5 ton, berättar Mãris. Han är väl medveten om vikten av att lyckas med etableringen och att så i tid. Veckan efter sådd är den allra viktigaste, slår han fast. Mãris understryker att man måste göra allt rätt och ett enda fel kan förstöra en hel odling. Egen erfarenhet bäst vägledning Sedan flera år har Mãris och kollegan odlat linjesorten Epure, varje år med inköpt certifierat utsäde. Det finns två orsaker till att de inte väljer att så en hybridsort som troligen skulle vara högre avkastande. Våra två gamla Laverda 3890-tröskor är inte lämpade för att skörda lång, kraftig hybridraps och vi är mycket nöjda med sorten. Trots officiell höstrapsprovning menar Mãris att praktiska resultat hemma och hos kollegor är viktigare. På samma sätt hämtas all kunskap om insatsvaror. Mãris deltar ofta i odlardagar och därifrån inhämtas ny erfarenhet. Polskt stål på 40 cm Jordbearbetningen inför höstrapsen 2014 började med en polsk alvluckrare till 40 cm djup följt av en överfart med en Amazon Centaur. Sedan följde tidig sådd med den gåsfotförsedda tjeckiska såmaskinen Farmet Excellent redan den 3 5 augusti. Vädret var torrt och varmt och redan på natten efter sådd sprutades Brasan (dimetaklor+klomazon). På de lätta jordarna som odlas plöjningsfritt sedan 7 8 år kom rapsen upp utan regn. Utsädesmängden på 3,3 kilo per hektar motsvarar plantor per kvadratmeter. N-gödslingen är begränsad och maximal årsgiva är 180 kilo N per hektar på gårdsnivå i alla grödor. Höstrapsen övergödslades med kg N i en bulkblend (NPK ) kompletterat med N34. Dubbel tillväxtreglering I regel tillväxtregleras höstrapsen på hösten med 1 liter Orius (tebuconazol) när rapsen har 6 blad. Men hösten 2013 var extremt mild och i kombination med tidig sådd fick grödan först behandlas med 0,3 Toprex (difenokonazol+paklobutrazol) redan när rapsen hade 3 blad. När sedan grödan hade 7 8 blad kördes 1 liter Orius. Trots dubbelbehandlingen var rapsen väldigt kraftig vid besöket i december 2013, men tillväxtpunkten låg kvar vid marken. A. Grundfakta Land: Lettland Gård: Strautnieki Brukare: Mãris Strautniek Areal: 250 ha ha i samdrift Jord: lättjord (5 10 % ler) Raps i växtföljd: vart 4:e år Odlat höstraps: 10 år Utvintring: 2 år av 10 (delvis) B. Höstraps 2014 Jordbearbetning: Alvluckring + kultivator Såmaskin: Farmet Excellent Sådatum: 3 5 augusti 2013 Sort & uts.mängd: Epure pl/m 2 Växtnäring höst: N i NPK N34 Örtogräsbek. höst: Brasan 540 EC (dimetaklor och klomazon) Växtskydd höst: 2 x tillväxtreglering (se text) Förväntad skörd 2014: 4 ton/ha C. Skörd & ekonomi Avk. medeltal: 3 ton/ha Avk. intervall: 2,5 4,5 ton Bedömt förfruktsvärde: 1 ton/ha höstvete Skörd: Direkttröskning Avdödning: Aldrig Ek. placering av grödor: oklart Tork & lagring: mycket begränsad & lite Prissäkring: ja Höstrapsens avkastning på Strautnieki bestäms enligt Mãris Strautniek av: 1. Tajming inte bara vid sådden utan i hela odlingen 2. Såbäddsberedning och höstgödsling 3. Vinter Bäver hotar rapsen Men förutom utvintring finns andra faror som kronhjortar, rådjur, svanar och tranor som gärna besöker de ganska fuktiga markerna. Bävrar kan också ställa till det genom att dämma upp diken och kanaler. Rapsen är en riskfylld gröda menar Mãris. Men förfruktsvärdet är över 1 ton vete per hektar, säger han övertygat. Inräknat förfruktsvärdet kunde det betyda att höstrapsen är gårdens bästa gröda. Men Mãris menar att jämförelsen är svår. Vi behöver både raps och höstvete, men även om det vore möjligt skulle vi aldrig odla mer än 1/3 höstraps, avslutar Mãris. Svensk Frötidning 2/14 19