Remiss AMA Hus 14 KONSTRUKTIONER AV MONTERINGSFÄRDIGA ELEMENT I

Transkript

1 G GS KONSTRUKTIONER AV MONTERINGSFÄRDIGA ELEMENT KONSTRUKTIONER AV MONTERINGSFÄRDIGA ELEMENT I HUS Element med skada som äventyrar byggnads funktion ska kasseras. Skada som inte föranleder kassering ska lagas så att elementets funktion återställs. Lagning av annan skada än transporteller monteringsskada ska utföras på tillverkningsplatsen. Justeringsarbeten på upplag i form av pågjutning, bilning eller dylikt ska utföras i samråd med beställaren. Element med vikt över 500 kg ska vara märkt med uppgift om vikt och lyftpunkter. Skydd, markeringar, märkfärg och dylikt får inte skada eller missfärga färdig yta och inte heller missfärga eller hindra vidhäftning av efterföljande ytbehandling. Förzinkning Förzinkning ska vara utförd enligt LDS.11. Fästdon För fästdon gäller avsnitt ZSE. Information: AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete med ändringar i AFS 2008:16 och AFS 2009:12. Säker arbetsmiljö vid montering av betong och stålelement, Svensk Betong, Se kommentarer i avsnitt ZSE beträffande val av material i fästdon som ska användas utomhus eller i fuktiga och korrosiva miljöer. Fukt Beakta om krav avseende kritiska fukttillstånd framkommit vid fuktsäkerhetsprojektering. Kontrollera om krav finns i separat fuktsäkerhetsbeskrivning eller ska införas under aktuell kod och rubrik i teknisk beskrivning. Beakta att i de fall kritiskt fukttillstånd för byggnadsdelar, enskilda varor, material eller materialkombinationer inte går att bestämma genom dokumenterad provning eller motsvarande ska en relativ fuktighet (RF) av 75 procent tillämpas som ett högsta värde. Ange material, dimension och utformning av kramlor. Ange att lagning av skador och igjutningar över lyftöglor och dylikt på betongelement avsedda att användas utomhus eller i korrosiv miljö ska göras med betong eller bruk av minst samma kvalitet som i elementen. Om missfärgning på synliga ytor eller annan skadlig inverkan kan tänkas uppstå på grund av korrosion av infästnings- och ingjutningsgods, föreskrivs skyddsbehandling på godset. Se LCS.2 och LDS.11. Ange vilka element med vikt under 500 kg som ska vara märkta med lyftpunkter. För komplettering av element med sakvaror, till exempel fönster och dörrar, åberopas aktuell kod och rubrik i avsnitt NS. Trappor av metall och trä anges i avsnitt NSK. 1

2 GSA GSA.1 GSA.2 GSA.4 GSA.41 GSA.42 GSA.5 GSA.51 GSA.52 GSA.6 GSA.61 Fästdon Se kommentarer i avsnitt ZSE beträffande val av material i fästdon som ska användas utomhus eller i fuktiga och korrosiva miljöer. UTFÖRANDEKRAV Beakta krav på konstruktion vid montering av fönster och dörrar med avseende på inbrottsskydd minsta kantavstånd för fästdon arbetsmiljö vid monteringen. För arbetsledare som ansvarar för montering av element finns certifieringssystem. Ange om arbetsledare ska vara certifierade av Nordcert CA för montering av betongelement respektive ha dokumenterad kompetens TR-stål enligt SBS- MVR-StBK Kommitté TR-stål för tillverkning och montering av stålkonstruktioner. Rörelsefogar Tätning av rörelsefogar anges under ZSB.11 och ZSB.12. KONSTRUKTIONER AV ELEMENT AV FLERA MATERIAL I HUS Här anges vilka komponenter som ingår i elementen. Preciserade krav på komponenterna anges under aktuell kod och rubrik i aktuellt avsnitt för respektive komponent. Konstruktioner av volymelement av flera material Grundkonstruktioner av element av flera material Konstruktioner av förtillverkade pelare, balkar e d av flera material Konstruktioner av förtillverkade pelare av flera material Konstruktioner av förtillverkade balkar av flera material Väggar, skärmar e d av element av flera material Ytterväggar av element av flera material Innerväggar av element av flera material Bjälklag e d av element av flera material Bjälklag av element av flera material GSA.63 GSA.7 GSA.8 Yttertak eller ytterbjälklag av element av flera material Trappor av element av flera material Diverse konstruktioner av element av flera material 2

3 GSB GSC KONSTRUKTIONER AV NATURSTENSELEMENT I HUS KONSTRUKTIONER AV BETONGELEMENT I HUS Kraven i BBC Certifieringsregler Betongelement, CB5 upprättade av Nordcert AB, ska uppfyllas. Betongelement ska vara verifierade till nivå 1, vara CE-märkta och åtföljas av prestandadeklaration. Toleransangivelser gäller element gjutna mot skivform av plåt, plywood, eller element som efterbehandlas till stålglättad, brädriven, rullad eller maskinslipad yta. Betong ska, om inte annat anges för till exempel delmaterial till betong, uppfylla kraven i SS-EN 206:2013 och SS :2008. Formolja, skydd och dylikt får inte missfärga eller hindra vidhäftning av efterföljande ytbehandling. Tillsatsmaterial Endast mineraliska tillsatsmaterial får användas för inblandning i betong. Silikastoft till betong ska uppfylla kraven i SS-EN :2005+A1:2009, se även SS :2008 avsnitt Silikastoft ska vid tillverkning av betong vara väl dispergerad. Glasfiller i betong ska räknas som tillsatsmaterial typ I och ska uppfylla kraven i bilaga EB/1 i AMA Anläggning. Pigment för infärgning av betong Pigment för infärgning av betong ska uppfylla kraven i SS-EN 12878:2014. För krav på egenskaper och sammansättning i standarden ska kategori B väljas. Pigment ska bestå av syntetiska järn- eller titandioxider i form av pulver, granulat eller slurry. Bekräftelse av överensstämmelse för mineraliska tillsatsmaterial för infärgning av betong ska ske enligt SS-EN 12878:2005. Ytojämnheter Ytojämnheter får uppgå till högst de värden som anges i tabell AMA GSC/1. 3

4 Tabell AMA GSC/1. Betongytor - ytojämnheter, klass A, B och C Ytor hos element mot vilka fogning med fogmassa ska ske, ska vara utförda så att kraven enligt tabell AMA GSC/1, klass C uppfylls. Ytor för motgjutning Ytor på betongelement som statiskt ska samverka med ett senare pågjutet betongskikt ska ha ytjämnhetstalet S större än 1,5 enligt SIS Information: Bygga med prefab, SS-EN 13369:2013 Förtillverkade betongprodukter - Gemensamma regleroch SS :2012 Förtillverkade betongprodukter - Gemensamma regler - Tillämpning av EN i Sverige. Synliga betongytor Råd om vad som ska iakttas för att uppnå önskad struktur och kulör på synliga ytor hos betongelement finns i Betongens yta. Vägledning för projektering av synliga betongytor ges i Betongrapport nummer 14. Ange krav på synliga ytor under aktuell kod och rubrik. Ange vid särskilt höga krav på ensartad vit, grå, eller svart kulör hos betongytor deras svarthet enligt SS Ange tillåten avvikelse. Ange toleranser i klass A, B eller C för väggar och dylikt enligt tabell AMA GSC/1. Vid behov av skärpta krav i klass B eller C väljs lämpligen enstaka krav för toleranser enligt närmast högre klass. Toleranskraven är samordnade med Betongvaruindustrins riksförbunds branschstandard för betongelement, I denna anges även toleranser i klass A, B och C avseende tillverkning. Beträffande skärpta krav vid nivåskillnader vid öppningar mellan rum, se kommentarer under byggdel 43.DC. 4

5 Ytojämnheter Klass A avser ytor på element på vilka det ställs särskilt höga krav och ytor som ska tapetseras eller ges målningsbehandling med spackling. Klass B kan användas för ytor som ska tapetseras eller ges målningsbehandling med spackling om klass A uppfylls för lokala toppar. Klass C avser obehandlade ytor eller ytor som ges enkel målningsbehandling, till exempel 1 eller 2 gånger strykning. Ange vilka betongelement som ska vara utförda med ytojämnheter enligt klass A, klass B respektive klass C. Beträffande definition av ytojämnheter, se SIS Vid kontroll av ytojämnheter används mätdon enligt SIS Ingjutningsgods Ange i samråd med berörd projektör typ av ingjutningsgods vem som tillhandahåller godset placering. Se även kommentarer under ESC.2. Kontrollera att mått för skruvfästen, hylsor och fästplåtar redovisas på ritning. Överhöjning Beakta storlek av överhöjning på balkar och bjälklag höjder på anslutande byggnadsdelar och installationer rumshöjder meråtgång av golvbetong. Ytbehandling och ytbearbetning Ange ytbehandling och ytbearbetning om synliga formskarvar inte får förekomma. För att uppnå en yta utan synliga skarvar slipas i regel ytan, vilket kan medföra nackdelar från estetisk synpunkt vid borstning krav på ytstruktur, borstningsriktning med mera. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA KONSTRUKTIONER Ursparningar Kontrollera att tabell AMA 01.S/1 är åberopad i handlingarna. Faser Kontrollera att tabell AMA 01.S/2 är åberopad i handlingarna. Ingjutningsgods Kontrollera att tabell AMA 01.S/3 respektive tabell AMA 01.S/4 är åberopad i handlingarna. 5

6 GSC.1 GSC.2 GSC.4 GSC.41 Konstruktioner av volymelement av betong Grundkonstruktioner av betongelement Konstruktioner av förtillverkade betongpelare, betongbalkar e d Konstruktioner av förtillverkade betongpelare GSC.42 GSC.421 GSC.422 GSC.5 GSC.51 Pelare i inspänningsholk Holken ska rensas. Pelare ska kilas vid montering så att den inte rubbas vid fastgjutning. Pelare direkt på underlag Ange undergjutning av pelare under ESE.811. Pelare i inspänningsholk Ange fastgjutning av pelare i holk under ESE.821. Kontrollera att tabell AMA 27.D/1 är åberopad i handlingarna. Konstruktioner av förtillverkade betongbalkar Konstruktioner av förtillverkade betongbalkar till yttertak eller ytterbjälklag Kontrollera att tabell AMA 27.E/GSC-1, tabell AMA 27.E/GSC-2 respektive tabell AMA 27.E/GSC-3 är åberopad i handlingarna. Konstruktioner av förtillverkade betongbalkar till bjälklag Kontrollera att tabell AMA 27.E/GSC-1 respektive tabell AMA 27.E/GSC-2 är åberopad i handlingarna. Fogar Ange för bjälklag som ska målas på undersidan att fogar bredare än 3 mm ska fyllas, om de inte ska vara synliga. Fogar fylls i dessa fall vanligtvis med gipsbruk. Väggar o d av betongelement Ytterväggar o d av betongelement Kontrollera att tabell AMA 27.C/GSC-1 är åberopad i handlingarna. GSC.52 Innerväggar o d av betongelement Kontrollera att tabell AMA 27.B/GSC-1 är åberopad i handlingarna. 6

7 GSC.6 GSC.61 Bjälklag o d av betongelement Bjälklag av betongelement GSC.63 GSC.65 GSC.651 Underlag för plastfilm och dukar Beakta att underlag för fuktskydd av plastfilm och tätskikt av dukar ska ha en ytjämnhet minst motsvarande stålglättad betong. Alternativt kan underlaget ha en ytjämnhet minst motsvarande brädriven betong om underlaget kompletteras med ett avjämningsskikt. Ange utförande. Avjämningsmassa anges i avsnitt MHJ. Kontrollera att tabell AMA 27.F/GSC-1 respektive tabell AMA 27.F/GSC-2 är åberopad i handlingarna. Fogar Ange för bjälklag som ska målas på undersidan att fogar bredare än 3 mm ska fyllas, om de inte ska vara synliga. Fogar fylls i dessa fall vanligtvis med gipsbruk. Yttertak och ytterbjälklag av betongelement Underlag för dukar Beakta att underlag för tätskikt av dukar ska ha en ytjämnhet minst motsvarande stålglättad betong. Alternativt kan underlaget ha en ytjämnhet minst motsvarande brädriven betong om underlaget kompletteras med ett glid- och skyddsskikt enligt JSD.2. Ange utförande. Kontrollera att tabell AMA 7.G/GSC-1 respektive tabell AMA 27.G/GSC-2 är åberopad i handlingarna. Balkongplan och loftgångsplan av betongelement KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA KONSTRUKTIONER Elements översida ska luta 1:100 mot framkant. Balkongplan av betongelement Beakta att balkonger ska dimensioneras med hänsyn till beständighet enligt SS-EN :2005. Redovisa exponeringsklass för betong, armering och ingjutningsgods. Ange krav på bearbetning av överyta enligt SIS Ange om balkonginfästningar mot bjälklaget ska vara värmeisolerande så att köldbryggor undviks. Kontrollera att tabell AMA 27.HC/GSC-1 är åberopad i handlingarna. GSC.652 Loftgångsplan av betongelement 7

8 GSC.7 GSC.71 GSC.72 GSC.73 GSC.8 GSC.81 Beakta att loftgångar ska dimensioneras med hänsyn till beständighet enligt SS-EN :2005. Redovisa exponeringsklass för betong och armering. Ange krav på bearbetning av överyta enligt SIS Kontrollera att tabell AMA 27.HD/GSC-1 är åberopad i handlingarna. Trappor av betongelement Ange under aktuell kod och rubrik krav på ensartad kulör ytjämnhet faser ursparningar ingjutningsgods ytbehandling, ytbearbetning. Kontrollera att tabell AMA 01.SH/1 är åberopad i handlingarna. Helloppstrappor av betongelement Halvloppstrappor av betongelement Spindelburna trappor av betongelement Diverse konstruktioner av betongelement Avfallsschakt av betongelement Invändiga ytor och fogytor ska vara utförda så släta att kvalitetskraven enligt tabell AMA GSC/1, klass B uppfylls. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA KONSTRUKTIONER Fogar ska vara täta och ha slät yta i liv med invändig röryta. Beakta att lucka till inkast för avfall ska vara vertikalt placerad och med underkant 0,9 1,3 m över golvet schakt ska ha runt tvärsnitt med en diameter som är minst 100 mm större än inkastets diameter i bostadshus ska inkastets invändiga öppningsdiameter vara högst 300 mm och i kontors-, affärs- eller industribyggnad högst 500 mm inkaströr ska ha runt tvärsnitt och vara högst 500 mm långt med en botten som lutar högst 65 grader från lodlinjen schakt som passerar flera våningar utan inkast ska ha rensluckor på minst varannan våning. 8

9 KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA KONSTRUKTIONER Kontrollera att i avfallsschakt ingående delar uppfyller kraven för aktuell brandklass. Vissa komponenter kan erhållas försedda med isolering. Isolering som utförs på byggplatsen anges i kapitel I. GSC.82 Hisschakt av betongelement GSE GSE.4 GSE.42 Kontrollera att tabell AMA 27.HFB/GSC-1 är åberopad i handlingarna. KONSTRUKTIONER AV ELEMENT AV AUTOKLAVERAD LÄTTBETONG I HUS Balkar, överstycken och dylikt för murverk anges i avsnitt FSE. Fästdon och dylikt ska vara av varmförzinkat eller rostfritt stål. Information: BST TR 2000:2 Riktlinjer för användandet av lättbetongprodukter i byggnadskonstruktioner, SIS, För rostfria fästdon och dylikt anges stålsort med hänsyn till exponeringsklass. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA KONSTRUKTIONER Ursparningar Kontrollera att tabell AMA 01.S/1 är åberopad i handlingarna. Faser Kontrollera att tabell AMA 01.S/2 är åberopad i handlingarna. Ingjutningsgods Kontrollera att tabell AMA 01.S/3 är åberopad i handlingarna. Konstruktioner av förtillverkade pelare, balkar o d av autoklaverad lättbetong Konstruktioner av förtillverkade balkar av autoklaverad lättbetong GSE.5 GSE.51 Väggar o d av element av autoklaverad lättbetong Följande standard gäller: SS-EN 12602:2008+A1:2013 Fabrikstillverkade element av autoklaverad lättbetong ska vara CE-märkta och åtföljas av prestandadeklaration. Passelement smalare än 200 mm får inte användas vid fönster- och dörröppningar. Ytterväggar av element av autoklaverad lättbetong 9

10 GSE.52 GSE.6 GSE.61 GSE.63 GSE.8 GSG Ange fogutformning eventuellt krav på tätning. Kontrollera att tabell AMA 27.C/GSE-1 är åberopad i handlingarna. Innerväggar av element av autoklaverad lättbetong Ange fogutformning eventuellt krav på tätning. Bjälklag o d av element av autoklaverad lättbetong Följande standard gäller: SS-EN 12602:2008 Fabrikstillverkade element av autoklaverad lättbetong. Bjälklag av element av autoklaverad lättbetong Underlag för plastfilm och dukar Beakta att underlag för fuktskydd av plastfilm och tätskikt av dukar ska ha en ytjämnhet minst motsvarande stålglättad betong. Kontrollera att tabell AMA 27.F/GSE-1 är åberopad i handlingarna. Fogar Ange för bjälklag som ska målas på undersidan att fogar bredare än 3 mm ska fyllas, om de inte ska vara synliga. Fogar fylls i dessa fall vanligtvis med gipsbruk. Yttertak och ytterbjälklag av element av autoklaverad lättbetong Underlag för dukar Beakta att underlag för tätskikt av dukar ska ha en ytjämnhet minst motsvarande stålglättad betong. Kontrollera att tabell AMA 27.G/GSE-1 är åberopad i handlingarna. Diverse konstruktioner av element av autoklaverad lättbetong KONSTRUKTIONER AV ELEMENT AV LÄTTKLINKERBETONG I HUS Lättklinkerbetongkonstruktioner ska utföras enligt kraven i BBC Certifieringsregler Betongelement, CB5 upprättade av Nordcert AB. Lättklinkerbetong ska, om inte annat anges för till exempel delmaterial till betong, uppfylla kraven i SS-EN 206:2013 och SS :2008. Formolja, skydd och dylikt får inte missfärga eller hindra vidhäftning av efterföljande ytbehandling. Fästdon och dylikt ska vara av varmförzinkat eller rostfritt stål. 10

11 GSG.2 GSG.4 GSG.41 GSG.42 GSG.5 GSG.51 GSG.52 GSG.6 GSG.61 För rostfria fästdon och dylikt anges stålsort med hänsyn till exponeringsklass. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA KONSTRUKTIONER Ursparningar Kontrollera att tabell AMA 01.S/1 är åberopad i handlingarna. Faser Kontrollera att tabell AMA 01.S/2 är åberopad i handlingarna. Ingjutningsgods Kontrollera att tabell AMA 01.S/3 är åberopad i handlingarna. Grundkonstruktioner av element av lättklinkerbetong Konstruktioner av förtillverkade pelare, balkar e d av lättklinkerbetong Konstruktioner av förtillverkade pelare av lättklinkerbetong Konstruktioner av förtillverkade balkar av lättklinkerbetong Väggar o d av element av lättklinkerbetong Ytterväggar av element av lättklinkerbetong Ange fogutformning hur tätning ska utföras på ut- och insida. Kontrollera att tabell AMA 27.C/GSG-1 är åberopad i handlingarna. Innerväggar av element av lättklinkerbetong Ange fogutformning hur tätning ska utföras. Bjälklag o d av element av lättklinkerbetong Bjälklag av element av lättklinkerbetong Underlag för plastfilm och dukar Beakta att underlag för fuktskydd av plastfilm och tätskikt av dukar ska ha en ytjämnhet minst motsvarande stålglättad betong. Alternativt kan underlaget ha en ytjämnhet minst motsvarande brädriven betong om underlaget kompletteras med ett avjämningsskikt. Ange utförande. Avjämningsmassa anges i avsnitt MHJ. 11

12 GSG.63 GSG.65 GSG.651 GSG.652 GSH Kontrollera att tabell AMA 27.F/GSG-1 är åberopad i handlingarna. Fogar Ange för bjälklag som ska målas på undersidan att fogar bredare än 3 mm ska fyllas, om de inte ska vara synliga. Fogar fylls i dessa fall vanligtvis med gipsbruk. Yttertak och ytterbjälklag av element av lättklinkerbetong Underlag för dukar Beakta att underlag för tätskikt av dukar ska ha en ytjämnhet minst motsvarande stålglättad betong. Alternativt kan underlaget ha en ytjämnhet minst motsvarande brädriven betong om underlaget kompletteras med ett glid- och skyddsskikt enligt JSD.2. Ange utförande. Kontrollera att tabell AMA 27.G/GSG-1 är åberopad i handlingarna. Balkongplan och loftgångsplan av element av lättklinkerbetong KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA KONSTRUKTIONER Elements översida ska luta 1:100 mot framkant. Balkongplan av element av lättklinkerbetong Beakta att balkonger ska dimensioneras med hänsyn till beständighet enligt SS-EN :2005. Redovisa utförande. Ange krav på bearbetning av överyta enligt SIS Kontrollera att tabell AMA 27.HC/GSG-1 är åberopad i handlingarna. Loftgångsplan av element av lättklinkerbetong Beakta att loftgångar ska dimensioneras med hänsyn till beständighet enligt SS-EN :2005. Redovisa utförande. Ange krav på bearbetning av överyta enligt SIS Kontrollera att tabell AMA 27.HD/GSG-1 är åberopad i handlingarna. KONSTRUKTIONER AV TEGELELEMENT I HUS Skorstenselement Skorstenselement av lera ska uppfylla fordringarna enligt SS-EN 1806:2006. GSM KONSTRUKTIONER AV METALLELEMENT I HUS 12

13 UTFÖRANDEKRAV Utforma metallkonstruktioner med mått, fria utrymmen med mera så att till exempel underhållsmålning kan utföras. Skorstenselement Information: SS-EN 1859:2009+A1:2013 Skorstenar - Metallskorstenar - Provningsmetoder. GSM.1 Konstruktioner av element av allmänt konstruktionsstål Om inga särskilda krav rörande utförande och kontroll anges i bygghandlingarna ska stålkonstruktioner utföras och kontrolleras enligt BFS 2013:10 EKS 9 och SS-EN :2008+A1:2011. Om inte annat anges gäller rekommendationer i Handbok för tillämpning av SS-EN (Stålbyggnadsinstitutet, publ 182, utg 3) samt tolknings- och tillämpningsregler i Handbok TR-stål/N (Stålbyggnadskontroll AB, publ 2012:3). Bärverk av stål ska vara CE-märkta och åtföljas av prestandadeklaration. Vid beställning av stålmaterial enligt SS-EN 10025:2004 del 1 6, SS-EN :2006 och SS- EN :2006 ska tillämpliga optioner föreskrivas. För stål som ska varmförzinkas ska option 5 för stål enligt SS-EN :2004 respektive option 1.4 för stål enligt SS-EN :2006 och enligt SS-EN :2006 ingå. Ytor för plåt och profiler ska uppfylla krav i SS-EN :2005 och :2005. Kanter och hörn på konstruktioner som ska rostskyddsmålas ska vara utformade så att målningshandlingarnas krav uppfylls även över kanter och hörn. Ytor och kanter på konstruktionsdelar i korrosivitetsklass C3 C5 och Im1 Im3 enligt SS-EN ISO som avses rostskyddade ska utföras i förbehandlingsgrad P3 enligt SS-EN ISO :2007, vilket innebär att kanter ska rundas med radie minst 2 mm. Ytor och kanter i korrosivitetsklass C2 som avses rostskyddade ska utföras i förbehandlingsgrad P2, vilket innebär att kanter ska gradas. Återanvända konstruktionselement Element för utmattningsbelastade bärande konstruktioner får inte vara återanvända. Element i övriga konstruktioner får vara återanvända om stålmaterialet kan sturkas med ett tillämpligt intyg i enlighet med BFS 2013:10 EKS 9 och SS-EN :2008+A samt efter kontroll av att hållfasthet, stadga och beständighet uppfyller gällande krav. Fästdon, förband För fästdon gäller avsnitt ZSE. Fästdon och tillsatsmaterial för svetsning av element ska vara CE-märkta. Skruvar för skruvförband i hållfasthetsklass 10.9 ska ha kontrollerade erforderliga seghetsegenskaper, till exempel verifierade genom dragprov av fullgrov skruv med tillhörande mutter i enlighet med SS-EN ISO 898-1:2013 avsnitt 9.3 och bilaga C. Om belastad del av gänglängden vid dragprovet inte kan åstakommas med erforderlig längd kan utvärdering av segheten utföras enligt Handbok TR-stål/N avsnitt N9:5. Skruv och mutter till högt förspänt skruvförband, det vill säga förband som ska förspännas till minst 60 procent av skruvens nominella dragbrottkraft, ska enligt BFS 2011:10 EKS 9 avdelning E kapitel 3.1.8, 2 ha sådana egenskaper att mutter och gängor normalt är starkare än skruven även vid ogynnsamma kombinationer av egenskaper och mått. Vid andra förband ska mutterns styrka motsvara minst den nominella dragbrottkraften för skruven. Fästdon ska vara ytbehandlade för aktuell korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO Svetsbultar ska uppfylla kraven i SS-EN ISO 13918:2008. Förundersökning, svetsning och kontroll av svetsbultar ska utföras enligt SS-EN ISO 14555:2014. Konstruktionsdel som ska förses med svetsbultar får inte målas före svetsningen av svetsbultarna. 13

14 Yt- och skyddsbehandlingar Rostskydd En ansvarig person för arbetsledning och kontroll av rostskyddsarbete ska finnas utsedd. Den utsedda ska liksom de som utför rostskyddsarbetet ha erforderlig kompetens. Förzinkning Förzinkning ska vara utförd enligt LDS.11. Rostskyddsmålning Stålyta som ska rostskyddsmålas får ha rostgrad A eller B enligt SS-EN ISO :2007, samt för yta i korrosivitetsklass C1 C3 även rostgrad C. Före blästring ska stålytorna rengöras från salter, olja, fett och andra föroreningar. Vid korrosivitetsklass C3 C5 och Im1 Im3 enligt SS-EN ISO ska stålytorna rengöras genom högtryckstvättning med 85 C vatten, varvid trycket vid munstycket ska vara minst 20 MPa. Rostskyddsmålning utförd vid leverans ska vara enligt SS-EN ISO :2007. Kontaktytor i friktionsförband ska ha skyddsbehandling enligt konstruktörens bygghandling. Stålkonstruktioner i korrosivitetsklass C1, som annars inte ska rostskyddbehandlas och som inte är av rosttrögt stål enligt SS-EN :2004, ska vid leverans vara blästrade till lägst Sa 2 och behandlade med rostskyddsgrundfärg till en minsta tjocklek av 25 μm. Stålkonstruktioner i korrosivitetsklass C1, som ska brandskyddsmålas och som annars inte ska rostskyddsmålas, ska vid leverans vara blästrade och grundmålade i enlighet med dokumenterade anvisningar från tillverkaren av brandskyddsfärgen, dock blästrade till lägst Sa 2 och behandlade med rostskyddsgrundfärg till en minsta tjocklek av 40 μm. Brandskydd Brandskyddsmålning Brandskyddsmålning utförd vid leverans ska vara enligt LCS.51. UTFÖRANDEKRAV För arbetsledning och kontroll ska en ansvarig person med erforderlig kompetens finnas utsedd. Exempel på lämplig kompetens är TR-stål/E för montering av enkla prefabricerade stålkonstruktioner i utförandeklass EXC1 och EXC2. TR-stål/N för övriga konstruktioner i utförandeklass EXC1 och EXC2 samt TR-stål/K för konstruktioner i alla utförandeklasser EXC1 EXC4 (Kravdokument för kompetenser TR-stål, SBS-MVR-StBK Kommitté TR-stål). Svetsar som utförs på byggarbetsplats får inte rostskyddsbehandlas innan svetsarna har kontrollerats. Delar av grundskruvar som är obehandlade efter montering av rostskyddsbehandlad stålkonstruktion ska rostskyddsbehandlas med rostskyddssystem med rostskyddsegenskaper lika stålkonstruktionen i övrigt. för stålkonstruktioner ska uppfylla regler i SS-EN :2008+A1:2011 bilaga D. Med avsteg från vad som anges i SS-EN :2008+A1:2011 får dock våningsvis lodavvikelse hos flervåningspelare uppgå till h/300, där h är våningshöjden, under förutsättning att den ökade toleransen för lodavvikelsen har beaktats vid dimensioneringen. Omfattningen av oförstörande provning ingående i tilläggskontrollen får minskas i förhållande till tilläggskontrollplanen vid tillfredställande kvalitetsutfall efter bedömning av sakkunnig kontrollant. Kontroll Kontrollera att handlingarna innehåller tillämpliga uppgifter om utförandekrav och kompetenskrav, till exempel redovisade på en ritning med allmänna föreskrifter. Kontroll av stålkonstruktioner ska utföras som grund- och tilläggskontroll i enlighet med BFS 2013:10 EKS 9 avdelning A, 16 och 17. Grundkontrollen ska ha sådan omfattning att det föreligger tillfredsställande säkerhet för att stålkonstruktionen i sin helhet uppfyller kraven. 14

15 Tilläggskontrollen ska ha omfattning enligt tilläggskontrollplan upprättad av konstruktören. Omfattningen av oförstörande provning ingående i tilläggskontrollen får minskas i förhållande till tilläggskontrollplanen vid tillfredsställande kvalitetsutfall efter bedömning av sakkunnig kontrollant. Information: Handbok för tillämpning av SS-EN , Stålbyggnadsinstitutet, publ 182, utg 3. Handbok TR-stål/N, Stålbyggnadskontroll AB, publ 2012:3. SS-EN ISO 9223:2012 Korrosion hos metaller och legeringar - Atmosfärers korrosivitet - Klassificering. SS-EN ISO 9224:2012 Korrosion hos metaller och legeringar - Atmosfärers korrosivitet - Riktvärden för korrosivitetskategorierna (ISO 9224:2012). SS-EN ISO Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 1: Allmän inledning. SS-EN ISO Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 2: Miljöklassificering. SS-EN ISO Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 3: Konstruktionsutformning. SS-EN ISO Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 4: Typer av ytor och förbehandling. SS-EN ISO :2007 Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 5: Rostskyddssystem. SS-EN ISO Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 6: Metoder för laboratorieprovning. SS-EN ISO Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 7: Utförande och övervakning av målning. Återanvänt stål Beträffande ytkrav för profiler kan behöva förtydligas att SS-EN :2005 som föreskrivs även för profiler formellt avser plåt och bredplattstång. Om förväntad livslängd hos konstruktionen är kortare än 10 år kan lindrigare krav avseende ytor och kanter föreskrivas. Ange på vilket sätt återanvända elements egenskaper ska verifieras, till exempel genom besiktning och godkännande av sakkunnig kontrollant eller ansvarig konstruktör. Ange om återanvända element inte heller godtas i säkerhetsklass 1. Fästdon, förband Om skruv och mutter föreskrivs enligt olika delar av serien SS-EN del 1 10 gäller enligt SS-EN :2005 att produkterna inte kan CE-märkas tillsammans. Ange i sådant fall att kravet på CE-märkning endast gäller de enskilda produkterna. Ange om kravet på jämstyrka i gängan för skruv och mutter, och tillhörande krav på verifiering, ska gälla även för dragbelastade skruvförband som inte föreskrivs vara högt förspända. Ange om skruvprodukter ska uppfylla leveransregler i Skruvforums dokument Kompletterande leveransregler för skruvprodukter för stålbyggnad. Se kommentarer i avsnitt ZSE beträffande val av kvalitet på fästdon som ska användas utomhus eller i fuktiga och korrosiva miljöer. 15

16 Yt- och skyddsbehandlingar Rostskydd Förzinkning Ange klass för zinkbeläggningens tjocklek enligt SS-EN ISO 1461:2009 bilaga NA. Se kommentarer under LDS.11. Rostskyddsmålning Rostskyddsmålning som ska vara utförd vid leverans redovisas i anslutning till redovisning av stålkonstruktionerna, med aktuella delar av hela rostskyddssystem enligt SS-EN ISO :2007, eller med behandlingstyp enligt LCS.2. Beakta att stålyta som ska brandskyddsmålas ska vara behandlad i enlighet med dokumenterade anvisningar från tillverkaren av brandskyddsfärgen, till exempel angivet i typgodkännandehandlingar. Kravet på ytbehandling av stålkonstruktioner i korrosivitetsklass C1 som inte ska brandskyddsmålas ställs för att undvika rostrinningar och missfärgning av ytor och dylikt. Ange om kravet inte ska gälla. Ange rostskyddssystem och hållbarhetsgrad enligt SS-EN ISO :2007 förbehandling rostskyddsgrundfärg och skikttjocklek eventuell mellanfärg och skikttjocklek täckfärg och skikttjocklek kulör och glans för täckfärg. Den del av rostskyddsmålningen som ska utföras som byggplatsmålning anges under aktuell kod och rubrik under LCS.2 respektive LCS.6. Brandskydd Brandskyddsmålning Brandskyddsmålning som ska vara utförd vid leverans redovisas med behandlingstyp i anslutning till redovisning av stålkonstruktionerna. Se kommentar under LCS.51. AMA föreskriver att stålkonstruktioner i korrosivitetsklass C1 som ska brandskyddsmålas ska vara behandlade med rostskyddsgrundfärg vid leveransen. Den del av brandskyddsmålningen som ska utföras som byggplatsmålning anges under aktuell kod och rubrik under LCS.51. UTFÖRANDEKRAV I SS-EN :2008+A1:2011 definieras krav på s k funktionstoleranser i två klasser, 1 och 2, där klass 1 är tillämplig om inga särskilda krav ställts. Ange om klass 2 ska föreskrivas i speciella fall. Kontroll Underlag för bedömning av erforderliga kontrollmoment och lämplig omfattning av grundkontrollen finns i handbok TR-stål/N. Lämplig omfattning beror bland annat på om avsyning av eget arbete utförs och dokumenteras av operatören för förekommande arbetsmoment på ett systematiskt sätt. 16

17 GSM.14 GSM.141 Yt- och skyddsbehandlingar Föreskrifter om rostskydds- och brandskyddsmålning av stålkonstruktioner bör redovisas i konstruktörens bygghandlingar. Föreskrifterna i handlingarna bör omfatta både den rostskydds- och brandskyddsmålning som ska utföras på fabrik/verkstad/målningsstation och den som ska utföras på byggplatsen. Redovisa omfattning och de krav som ska gälla för yt- och skyddsbehandlingar, till exempel för kontaktytor i friktionsförband. Beakta att livslängden för målat varmförzinkat stål är nästan dubbelt så lång som hos zinkbeläggningen och färgbeläggningen var för sig beroende på att beläggningarna skyddar varandra. Rostskydd Rostskyddsmålning Målning med rostskyddssystem avser främst rostskyddsmålning av större stålkonstruktioner. Se kommentarer under LCS.6. Brandskydd Brandisolering av stålkonstruktioner utförs normalt med något av följande material sprutad stenull särskilda putser brandskyddsfärger stenullsskivor gipsskivor eller gipselement brandskyddsskivor. Beakta krav på infästning, dimensioner, hörnskydd, anslutningar med mera. Redovisa material, utförande och omfattning under aktuell kod och rubrik eller på ritning. Brandskyddsmålning Kontrollera för stålkonstruktioner som ska brandskyddsmålas att handlingarna innehåller uppgift om statisk utnyttjandegrad stålprofilens tvärsnittsarea exponerad area brandteknisk klass. Beakta kravet på svällmån för färgen. Konstruktioner av förtillverkade stålpelare, stålbalkar e d Konstruktioner av förtillverkade stålpelare Ange undergjutning av pelare under ESE.811. Ange att svetsförband utfört på byggplatsen mellan stålpelare och ingjuten fotplåt ska dimensioneras och utföras med förutsättningen att förekommande krafter ska upptas i svetsen. Ange monterbara stålpelare till skyddsrum under GSM Kontrollera att krav på byggplatstoleranser är angivna för aktuell byggdel i beskrivningens byggdelsavsnitt. Se 27.D/34. GSM.1413 Konstruktioner av förtillverkade skyddsrumspelare av stål 17

18 Ange typbeteckning enligt Skyddsrum SR 09. GSM.142 Konstruktioner av förtillverkade stålbalkar GSM.15 GSM.151 GSM.152 GSM.18 GSM.181 GSM.182 Kontrollera att krav på byggplatstoleranser är angivna för aktuell byggdel i beskrivningens byggdelsavsnitt. Se 27.E/34. Väggar o d av stålelement Ytterväggar o d av stålelement Kontrollera att tabell AMA 27.C/GSM-1 är åberopad i handlingarna. Innerväggar o d av stålelement Kontrollera att tabell AMA 27.B/GSM-1 är åberopad i handlingarna. Diverse konstruktioner av stålelement Kontrollera att krav på byggplatstoleranser är angivna för aktuell byggdel i beskrivningens byggdelsavsnitt. Avfallsschakt av stålelement Beakta att lucka till inkast för avfall ska vara vertikalt placerad och med underkant 0,9 1,3 m över golvet schakt ska ha runt tvärsnitt med en diameter som är minst 100 mm större än inkastets diameter i bostadshus ska inkastets invändiga öppningsdiameter vara högst 300 mm och i kontors-, affärs- eller industribyggnad högst 500 mm inkaströr ska ha runt tvärsnitt och vara högst 500 mm långt med en botten som lutar högst 65 grader från lodlinjen schakt som passerar flera våningar utan inkast ska ha rensluckor på minst varannan våning. Skorsten av stålelement Stålkonstruktion ska utformas och utföras på sådant sätt att den får avsedd livslängd. Om korrosionstillägg tillämpas som rostskyddsmetod ska avrostningen under konstruktionens avsedda användningstid beaktas i enlighet med dels medelavfrätning i SS-EN ISO och dels bedömd risk för lokal avfrätning. Konstruktionsdelar i rosttrögt stål enligt SS-EN :2004 ska utformas på sådant sätt att fukt inte kan bli stående långvarigt på stålytor, alternativt ska ytorna rostskyddas med beläggning. Om särskild dämpare anordnas för att minska svängningar orsakade av vindlastens dynamiska inverkan, ska den förutsatta dämpningen vara baserad på dokumenterade data eller kontrolleras med fullskalemätning på aktuell skorsten. Exempel på dämpare är mekanisk pendeldämpare eller utvändiga spiralfenor. Eventuell håltagning i mantel för instigningsdörr, kanalanslutning eller dylikt ska utföras och förstärkas i erforderlig grad i enlighet med ritning. Öppning vid instigningsdörr bör utföras minst 500 mm bred och 800 mm hög. 18

19 GSM.2 GSM.3 För mantel i stålskorsten gäller toleranser enligt SS-EN :2008+A1:2011 bilaga D. Regler för cylindriska och koniska skal anges i tabell D.1.9 och regler för konstruktionen i övrigt i blandannat tabell D.1.14 och D Skorsten ska utformas så att den bärande stålkonstruktionen i drift inte uppnår högre temperatur än 125 C. Förekommande isolering ska uppfylla erforderliga krav enligt SS-EN 13162:2012 med brandteknisk klassificering enligt SS-EN :2007+A1:2009. Skorsten ska förses med stege om så erfordras för åtkomlighet vid drift och underhåll. Stege bör utformas enligt SS med ryggs- eller fallskydd och med erforderliga vilplattformar. Ange om stege och vilplattformar erfordras med hänsyn till åtkomlighet. Ange om isolering samt krav erfordras, till exempel brandteknisk klass, typ av isolering och tjocklek. Konstruktioner av element av rostfritt stål Konstruktioner av aluminiumelement Konstruktioner ska utföras och kontrolleras enligt BFS 2013:10 EKS och SS-EN :2008. Profiler av aluminium ska vara av en enhetlig legering. Kanter och hörn på konstruktioner som ska ytbehandlas ska vara utformade så att målningshandlingarnas krav uppfylls även över kanter och hörn. Yt- och skyddsbehandlingar Anodiserat aluminium Anodisering ska vara lägst tjockleksklass 10 enligt SS-EN ISO 7599:2010 för aluminiumkonstruktioner som placeras inomhus och lägst tjockleksklass 20 enligt SS-EN ISO 7599:2010 vid placering utomhus. Målningsbehandlat aluminium Våtlackerat aluminium Färgskiktet ska ha en minsta tjocklek av 25 μm. Elektrostatisk pulverlackering Färgskiktet ska ha en minsta tjocklek av 60 μm. Ange legering vid normala krav, till exempel EN AW-6063 eller EN AW-6060 enligt SS-EN 755-2:2013 legering vid högre krav, till exempel EN AW-6005 eller EN AW-6082 enligt SS-EN 755-2:2013. Yt- och skyddsbehandlingar Anodiserat aluminium Se kommentarer under LDS.21. Ange typ av anodisering, tjockleksklass och kulör. Målningsbehandlat aluminium Elektrostatisk pulverlackering Ange 19

20 färgmaterial med hänsyn till UV-beständighet vid utomhusbruk. Beakta att beläggningar av PVF2 och polyester är mer UV-beständiga än beläggningar av PVC förbehandling enligt SS-EN 12487:2007 (kromatering) kulör glans enligt SS-EN ISO 2813 (mätvinkel 60 grader). Normalt levereras målningsbehandlat aluminium med glansvärde 70 eventuella krav på struktur (standard eller special). GSN UTFÖRANDEKRAV Beakta att olika materialkombinationer kan skada glas och metall, exempelvis etsas glas av alkaliskt vatten. Skador kan uppstå på glas och metall som monteras i fasadliv under till exempel betongytor eller putsade ytor. Även vissa silikonoljor kan skada glas. Vissa metallkombinationer, till exempel aluminium och koppar, kan ge galvanisk korrosion. KONSTRUKTIONER AV ELEMENT AV TRÄ ELLER TRÄBASERAT MATERIAL I HUS Bärande konstruktioner ska utföras och kontrolleras enligt BFS 2013:10 EKS och BBR. Varje enskilt virkesstycke av konstruktionsvirke till bärande konstruktioner enligt SS-EN och SS :2010 ska vara CE-märkt och åtföljas av prestandadeklaration. Detta gäller även impregnerat konstruktionsvirke. Krav i AMA på en trävaras dimension och kvalitet efterföljs av ett VilmaBas-, VB-nummer inom parentes. Fuktkvot Virke till förtillverkade element av trä ska vara av torkningskvalitet Standard enligt SS-EN 14298:2004 och en ha fuktkvot som motsvarande högst målfuktkvot 16 procent. Mätmedtod enligt YSC.122. Vid inbyggnad ska ytfuktkvoten på trävirke i element vara högst 18 procent. Mätmetod enligt YSC.122. Vid ytbehandling av träytor ska ytfuktkvoten vara högst 16 procent. Mätmetod enligt YSC.122. Återanvända konstruktionselement Element får vara återanvända efter kontroll av att de inte är angripna av mikrobiell påväxt. Element för bärande konstruktioner får återanvändas efter kontroll av att bärförmåga och styvhet uppfyller samma krav som gäller för nya element. Element för icke bärande konstruktioner får vara återanvända om de uppfyller kraven för nya element. Fingerskarvat virke Virke får vara fingerskarvat, förutsatt att konstruktionen utformas så att brott i en enskild fingerskarv inte medför sammanstörtning av väsentliga delar av konstruktionen i övrigt. Varje enskilt virkstycke av fingerskarvat konstruktionsvirke till bärande konstruktioner ska vara producerat, kontrollerat och CE-märkt enligt SS-EN 15497:2014 och åtföljas av prestandadeklaration. Fästdon Fästdon av stål ska vara skyddsbehandlade mot korrosion anpassad till aktuell korrosivitetsklass enligt avsnitt ZSE och SS-EN ISO Förzinkning ska vara utförd enligt LDS.11. Fästdon till virke som impregnerats enligt LFS.11 eller som är kemiskt modifierat ska vara av varmförzinkat stål eller rostfritt stål av kvalitet enligt SS-EN :

21 Fästdon av stål till utvändigt omålat trä, ädelträ, värmebehandlat trä och till järnvitriolbehandlat trä ska vara av rostfritt stål av kvalitet enligt SS-EN :2009. Beslag För beslag av konstruktionsstål gäller avsnitt HSB och för byggbeslag av kallformad stålplåt gäller avsnitt ZSE. Beslag av kallformad stålplåt ska ha en godstjocklek av minst 2 mm. Yt- och skyddsbehandlingar Målning Industriell målning Industriellt ytbehandlade utomhusexponerade produkter av trä ska uppfylla krav enligt SS- EN 927-2:2006. Korrosionsskydd Beslag och fästdon av stål ska vara skyddsbehandlade mot korrosion anpassad till aktuell korrosivitetsklass enligt avsnitt ZSE och SS-EN ISO Träskyddsbehandlat virke Impregnerat virke ska vara producerat och märkt enligt LFS.11 för furu och andra lätt impregnerade eller annat lätt impregnerbart barrträ, och enligt LFS.12 för gran eller annat svårt impregnerbart barrträ. Brandskydd Beslag och fästdon i konstruktioner med brandskyddat trä ska vara av varmförzinkat stål eller rostfritt stål av kvalitet enligt SS-EN :2009. UTFÖRANDEKRAV Träskyddsbehandlat virke Efterbearbetning av impregnerat virke i träskyddsklasserna NTR A och NTR AB ska undvikas. Om kapning, sågning eller hyvling av impregnerat virke i träskyddsklass NTR A eller NTR AB inte kan undvikas, ska de bearbetade ytorna efterbehandlas med lämpligt träskyddsmedel avsett för doppning eller bestrykning. Impregnerat virke i träskyddsklass NTR B får inte efterbearbetas. Vissa bearbetningar, till exempel förborrning och dylikt för skruvinfästningar, får utföras. Förband Spikförband Spikförband ska dimensioneras med hänsyn till underlaget för ändamålet anpassad spiktyp och till tjockleken på det virkesstycke som ska fästas. Virkesdelarna ska passa tätt mot varandra. Spikning ska utföras så att sprickbildning undviks. Vid spikning av trävirke ska spik- eller skruvskallen inte tränga in djupare än att den ligger i nivå med träets yta för att undvika fuktinträngning och framtida missfärgning. Vid maskinspikning ska arbetstrycket ställas in efter minsta förekommande densitet på virket. Utstickande spikhuvuden slås i manuellt. Utstickande spikändar ska, där det är åtkomligt, slås omkull tvärs över fibrerna. Skruvförband Maskingängad skruv och träskruv ska dras så att det blir god anliggning mellan virkesdelarna, men inte så hårt att gängorna skadas. Den ogängade delen av maskingängad skruv ska vara minst 10 mm kortare än den sammanlagda virkestjockleken i förbandet. 21

22 Den ogängade delen av träskruv ska vara minst lika stor som tjockleken hos brickan och virkesdelen närmast skruvhuvudet tillsammans. Skruvning ska utföras så att sprickbildning undviks. Vid skruvning av trävirke ska spik- eller skruvskallen inte tränga in djupare än att den ligger i nivå med träets yta för att undvika fuktinträngning och framtida missfärgning. Utstickande spikhuvuden slås i manuellt. Utstickande skruvändar ska, där så är åtkomligt, klippas av. Islagning av träskruv är inte tillåten. Beslag Beslag och fästdon av stål ska vara skyddsbehandlade mot korrosion anpassad till aktuell korrosivitetsklass enligt avsnitt ZSE och SS-EN ISO Förzinkning ska vara utförd enligt LDS.11. Information: TräGuiden, Svenskt Trä Att välja trä, Svenskt Trä, 2013 Fukt i trä för byggindustrin, SP Trätek, 2005 Hantera virket rätt, Svenskt Trä, 2013 VilmaBas, Branschrådet Vilma Dried Timber how to specify correctly, EDG och COST, Beakta föreskrifterna i BBR 6:5 beträffande fuktsäkerhet och högsta tillåtna fukttillstånd. Fukt Kontrollera om krav avseende kritiska fukttillstånd framkommit vid fuktsäkerhetsprojektering, om krav finns i separat fuktsäkerhetsbeskrivning eller ska införas under aktuell kod och rubrik i teknisk beskrivning. I de fall kritiskt fukttillstånd för byggnadsdelar, enskilda varor, material eller materialkombinationer inte går att bestämma genom dokumenterad provning eller motsvarande, ska en relativ fuktighet (RF) av 75 procent tillämpas. Fuktrörelser i träkonstruktioner kan ha betydelse för bärförmågan och även för deformationsegenskaperna. Märkning Produkter som omfattas av en harmoniserad standard ska vara CE-märkta och åtföljas av prestandadeklaration. För byggprodukter innebär CEmärkningen att produktens egenskaper deklarerats av tillverkaren. Produkten är provad och kontrollerad på ett sätt som är gemensamt för EU-länderna. Se Boverkets föreskrifter om CE-märkning av byggprodukter, BFS 2011:8 CE 2. Beakta att varje enskilt stycke konstruktionsvirke och ska vara CE-märkt med hållfasthetsklass enligt SS-EN :2005+A1:2011 och i förekommande fall SS :2010. Beakta att kravet på CE-märkning även gäller impregnerat konstruktionsvirke. Beakta att varje enskilt element av limträ ska vara CE-märkt enligt SS-EN 14080:2013. Det finns frivilliga certifieringssystem för uthålligt skogsbruk och som stödjer användning av förnybara och miljövänliga material. Ange om virke ska vara märkt med FSC (Forest Stewardship Council), PEFC (Programme for the Endorsment of Forest Certification Schemes), eller annan tredjepartscertifiering. 22

23 Fuktkvot För att minska fuktrelaterade deformationer är det nödvändigt att virke beställs och byggs in med en fuktkvot som svarar mot en jämviktsfuktkvot som det kommer att anta i den färdiga konstruktionen. Begreppet målfuktkvot används för att ställa krav på virkets fuktkvot för olika användningsområden och vid leverans. Exempel på användningsområden visas i tabell RA GSN/1. Tabell RA GSN/1. Målfuktkvot och exempel på användningsområden Med SS-EN 14298:2004 bedöms torkningskvaliteten och med SIS-CEN/TS 12169:2011 beskrivs hur urvalet för fuktkvotsmätning i ett virkesparti ska gå till. För torkningskvalitet Standard används provtagningsplan AQL 6,5, se tabell 2 i SIS-CEN/TS 12169:2011. I SS-EN 14298:2004 uttrycks kvaliteten på torkning som målfuktkvot, tillåten avvikelse av medelfuktkvoten i virkespartiet och en tillåten undre och övre fuktkvotsgräns för enskilda virkesstycken i partiet. 93,5 procent av partiets virkesstycken ska ligga mellan den under och övre gränsen. Vid mätning av fuktkvoten i ett virkesparti med beställd målfuktkvot 16 procent och torkningskvalitet Standard tillåts det genomsnittliga värdet på hela partiets fuktvkot att hamna mellan 13,5 och 18 procent för att vara godkänt. För de enskilda virkesstyckena ska fuktkvoten hamna mellan 11,2 och 20,8 procent för 93,5 procent av partiet. Se tabell RA GSN/2. Tabell RA GSN/2. Torkningskvalitet Standard enligt SS-EN 14298:2004 För att förhindra risk för mikrobiell påväxt och för att erhålla god vidhäftning vid ytbehandling, är virkets ytfuktkvot avgörande. Ytfuktkvoten ska därför inte överstiga 18 procent vid inbyggnad och 16 procent vid ytbehandling. Fuktkvoten i förtillverkade element av trä kan kontrolleras vid tillverkning och på byggarbetsplatsen med en elektrisk resistansfuktkvotsmätare med isolerade hammarelektroder. För kontroll av målfuktkvot och ytfuktkvot, se YSC.122. Virke kan beställas i torkningskvaliteterna Standard och Special. Enligt krav i AMA ska torkningskvaliteten vara Standard och fuktkvoten högst motsvara målfuktkvot 16 procent. För produkter där beställaren ställer högre krav på formstabiliteten, till exempel golvbräder inomhus i uppvärmda utrymmen finns möjligheten att beställa konditionerat virke. Beställaren ska då begära önskad målfuktkvot i torkningskvalitet Special. Vid beställning av torkningskvalitet Special bör konditioneringens kvalitet specificeras. Ett klyvprov enligt SS-ENV 23

24 14464 bör inte uppvisa större klyvgap än i medeltal 1 mm. Samråd bör ske med virkesleverantör om krav för torkningskvalitet Special. Beakta risken för fuktrelaterad krympning hos konstruktionsvirke. Genom att ange en lägre fuktkvot vid beställning av virke kan risken för krympning minskas. Beakta att även svällning kan ge problem om man använt alltför torrt virke. För att säkerställa virkets kvalitet och att det kommer att bevara den fuktkvot det torkats till förutsätts att virket på byggarbetsplatsen lagras och hanteras på rätt sätt. Ange under aktuell kod och rubrik om projektspecifika krav ställs avseende målfuktkvot eller ytfuktkvot och torkningskvalitet. Ange krav på kontroll av fuktkvot under YSC.122. Information: Fukt i trä för byggindustrin, SP Trätek, 2005 Dried Timber how to specify correctly, EDG och COST, Hantera virket rätt, Svenskt Trä, Återanvända konstruktionselement Information: SP Rapport 1998:15, Återanvändning av rivningsvirke, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Kemikalieinspektionens författningssamling 2008:2. Ange om begagnade element inte godtas. Ange på vilket sätt begagnade elements egenskaper ska verifieras, till exempel genom besiktning och godkännande av ansvarig konstruktör. Trä som har skyddsbehandlats med arsenikföreningar får återanvändas förutsatt att virkets hållfasthet är nödvändig för människors eller husdjurs säkerhet samt att det är osannolikt att allmänheten kommer i hudkontakt med det under dess livslängd. Trä som skyddsbehandlats med oorganiska föreningar av koppar/krom/arsenik (CCA) och togs i bruk inom EU före den 30 september 2007 eller som släppts ut på marknaden enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter får återanvändas på de villkor som anges i Kemikalieinspektionens föreskrifter. Fingerskarvat virke Fingerskarvning kan utföras med många olika typer av lim, varav vissa ger mörka, väl synliga fogar. Beakta även att det finns två limtyper enligt SS-EN 301:2013. Dessa klassificeras efter lämplighet för användning i olika klimatbetingelser, där Limtyp I får användas utomhus. Ange typ av lim, Limtyp, I eller II, för fingerskarvat konstruktionsvirke. I virke som är synligt eller som ska laseras kan ibland varken mörka eller ljusa fingerskarvar godtas. Ange om fingerskarvat virke inte får användas eller om endast ljust skarvlim får användas. Fästdon Se råd och anvisningar i avsnitt ZSE beträffande val av material och kvalitet i fästdon som ska användas utomhus eller i fuktiga och korrosiva miljöer. Beakta träskyddsmedels inverkan på fästdonens beständighet vid förband i träskyddsbehandlat virke. Till kemisk modifiering av trä hör även värmebehandling. Redovisa typ, kvalitet och dimension på fästdon. Information: SP Rapport 2006:45, Korrosion på fästdon i impregnerat trä, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. 24