Remiss AMA Hus 14 KONSTRUKTIONER AV LÄNGDFORMVAROR I HUS KONSTRUKTIONER AV LÄNGDFORMVAROR AV METALL I HUS

Transkript

1 H HS HSB HSB.1 KONSTRUKTIONER AV LÄNGDFORMVAROR KONSTRUKTIONER AV LÄNGDFORMVAROR I HUS KONSTRUKTIONER AV LÄNGDFORMVAROR AV METALL I HUS Konstruktioner av längdformvaror av allmänt konstruktionsstål Om inga särskilda krav rörande utförande och kontroll angetts i bygghandlingarna ska stålkonstruktioner utföras och kontrolleras enligt BFS 2011:10 EKS 9 och SS-EN :2008+A1:2011. Om inte annat angetts gäller rekommendationer i Handbok för tillämpning av SS-EN (Stålbyggnadsinstitutet, publ 182, utg 3) samt tolknings- och tillämpningsregler i Handbok TR-stål/N (Stålbyggnadskontroll AB, publ 2012:3). MATERIAL- OCH VARUKRAV Längdformvaror och övrigt stålmaterial ska vara CE-märkt och åtföljas av prestandadeklaration. Vid beställning av stålmaterial enligt SS-EN 10025:2004 del 1 6, SS-EN :2006 och SS- EN :2006 ska tillämpliga optioner föreskrivas. För stål som ska varmförzinkas ska option 5 för stål enligt SS-EN :2004 respektive option 1.4 för stål enligt SS-EN :2006 och enligt SS-EN :2006 ingå. Ytor för plåt och profiler ska uppfylla krav i SS-EN :2005 och SS-EN :2005. Kanter och hörn på konstruktioner som ska rostskyddsmålas ska vara utformade så att målningshandlingarnas krav uppfylls även över kanter och hörn. Ytor och kanter på konstruktionsdelar i korrosivitetsklass C3 C5 och Im1 Im3 enligt SS-EN ISO som avses rostskyddade ska utföras i förbehandlingsgrad P3 enligt SS-EN ISO :2007, vilket innebär att kanter ska rundas med radie minst 2 mm. Ytor och kanter i korrosivitetsklass C2 som avses rostskyddade ska utföras i förbehandlingsgrad P2, vilket innebär att kanter ska gradas. Reglar av tunnplåt ska uppfylla fordringarna enligt SS Återanvänt stål Element för utmattningsbelastade bärande konstruktioner (driftklass SC1 enligt SS-EN :2008+A1:2011 får inte vara återanvända. Element i övriga konstruktioner får vara återanvända om stålmaterialet kan styrkas med ett tillämpligt intyg i enlighhet med BFS 2013:10 EKS och SS-EN :2008+A1:2011 och efter kontroll av att hållfasthet, stadga och beständighet uppfyller gällande krav. Fästdon, förband För fästdon gäller ZSE. Fästdon och tillsatsmaterial för svetsning av element ska vara CE-märkta. Skruvar för skruvförband i hållfasthetsklass 10.9 ska kontrolleras ha erforderliga seghetsegenskaper, till exempel verifierade genom dragprov av fullgrov skruv med tillhörande mutter i enlighet med SS-EN ISO 898-1:2013 avsnitt 9.3 och bilaga C. Om belastad del av gänglängden vid dragprovet inte kan åstadkommas med erforderlig längd kan utvärdering av segheten utföras enligt Handbok TR-stål/N avsnitt N9:5. Skruv och mutter till högt förspänt skruvförband, det vill säga förband som ska förspännas till minst 60 procent av skruvens nominella dragbrottkraft, ska enligt BFS 2013:10 EKS avdelning E kapitel 3.1.8, 2 ha sådana egenskaper att mutter och gängor normalt är starkare än skruven även vid ogynnsamma kombinationer av egenskaper och mått. Vid andra förband ska mutterns styrka motsvara minst den nominella dragbrottkraften för skruven. Fästdon ska vara ytbehandlade för aktuell korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO Svetsbultar ska uppfylla kraven i SS-EN ISO 13918:2008. Förundersökning, svetsning och kontroll av svetsbultar ska utföras enligt ISO 14555:2014. Konstruktionsdel som ska förses med svetsbultar får inte målas före svetsningen av svetsbultarna. 1

2 Yt- och skyddsbehandlingar Rostskydd En ansvarig person för arbetsledning och tillsyn av rostskyddsarbete ska finnas utsedd. Den utsedda ska liksom de som utför rostskyddsarbetet ha erforderlig kompetens. Förzinkning Förzinkning ska vara utförd enligt LDS.11. Rostskyddsmålning Stålyta som ska rostskyddsmålas får ha rostgrad A eller B enligt SS-EN ISO :2007, samt för yta i korrosivitetsklass C1 C3 även rostgrad C. Före blästring ska stålytorna rengöras från salter, olja, fett och andra föroreningar. Vid korrosivitetsklass C3 C5 och Im1 Im3 enligt SS-EN ISO ska stålytorna rengöras genom högtryckstvättning med 85 C vatten, varvid trycket vid munstycket ska vara minst 20 MPa. Rostskyddsmålning utförd vid leverans ska vara enligt SS-EN ISO :2007. Kontaktytor i friktionsförband ska ha skyddsbehandling enligt konstruktörens bygghandling. Stålkonstruktioner i byggnadsdelar som annars inte ska rostskyddsbehandlas och som inte är av rosttrögt stål enligt SS-EN :2004, ska vid leverans vara blästrade till lägst Sa 2 och behandlade med rostskyddsgrundfärg till en minsta tjocklek av 25 μm. Stålkonstruktioner i korrosivitetsklass C1, som ska brandskyddsmålas och som annars inte ska rostskyddsmålas, ska vid leverans vara blästrade och grundmålade i enlighet med dokumenterade anvisningar från tillverkaren av brandskyddsfärgen, dock blästrade till lägst Sa 2 och behandlade med rostskyddsgrundfärg till en minsta tjocklek av 40 μm. Brandskydd Brandskyddsmålning Brandskyddsmålning utförd vid leverans ska vara enligt LCS.51. UTFÖRANDEKRAV För arbetsledning och kontroll ska en ansvarig person med erforderlig kompetens finnas utsedd. Exempel på lämplig kompetens är TR-stål/N för konstruktioner i utförandeklass EXC1 och EXC 2 samt TR-stål/K för konstruktioner i alla utförandeklasser EXC1 EXC4 (Kravdokument för kompetenser TR-stål, SBS-MVR-StBK Kommitté TR-stål). Svetsar som utförs på byggplats får inte rostskyddsbehandlas innan svetsarna har kontrollerats. Delar av grundskruvar som är obehandlade efter montering av rostskyddsbehandlad stålkonstruktion ska rostskyddsbehandlas med rostskyddssystem med rostskyddsegenskaper lika stommen i övrigt. Toleranser Toleranser för stålkonstruktioner ska uppfylla regler i SS-EN :2008+A1:2011 bilaga D. Med avsteg från vad som anges i SS-EN :2008+A1:2011 får dock våningsvis lodavvikelse hos flervåningspelare uppgå till h/300, där h är våningshöjden, under förutsättning att den ökade toleransen för lodavvikelsen har beaktats vid dimensioneringen. Kontroll Kontroll av stålkonstruktioner ska utföras som grund- och tilläggskontroll i enlighet med BFS 2013:10 EKS 9 avdelning A, 16 och 17. Grundkontrollen ska ha sådan omfattning att det föreligger tillfredsställande säkerhet för att stålkonstruktionen i sin helhet uppfyller kraven. Tilläggskontrollen ska ha omfattning enligt tilläggskontrollplan upprättad av konstruktören. Omfattningen av oförstörande provning ingående i tilläggskontrollen får minskas i förhållande till tilläggskontrollplanen vid tillfredställande kvalitetsutfall efter bedömning av sakkunnig kontrollant. Information: Handbok för tillämpning av SS-EN , Stålbyggnadsinstitutet, publ 182, utg 3. 2

3 Handbok TR-stål/N, Stålbyggnadskontroll AB, publ 2012:3. SS-ISO 9223:2012Korrosion hos metaller och legeringar - Atmosfärers korrosivitet - Klassificering. SS-ISO 9224:2012 Korrosion hos metaller och legeringar - Atmosfärers korrosivitet - Korrosivitetskategoriernas riktvärden. SS-EN ISO Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 1: Allmän inledning. SS-EN ISO Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 2: Miljöklassificering. SS-EN ISO Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 3: Konstruktionsutformning. SS-EN ISO Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 4: Typer av ytor och förbehandling. SS-EN ISO :2007 Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 5: Rostskyddssystem. SS-EN ISO Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 6: Metoder för laboratorieprovning. SS-EN ISO Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 7: Utförande och övervakning av målning. MATERIAL- OCH VARUKRAV Kontrollera att handlingarna innehåller uppgift om krav på material, ytbehandling och mått för takåsar och väggreglar av IPE- och kallformad C- och Z-stång. Återanvänt stål Beträffande ytkrav för profiler kan behöva förtydligas att delen SS-EN :2005 som föreskrivs även för profiler formellt avser plåt och bredplattstång. Om förväntad livslängd hos konstruktionen är kortare än 10 år kan lindrigare krav avseende ytor och kanter föreskrivas. Ange på vilket sätt återanvända elements egenskaper ska verifieras, till exempel genom besiktning och godkännande av sakkunnig kontrollant eller ansvarig konstruktör. Ange om återanvända element inte heller godtas i säkerhetsklass 1. Fästdon, förband Om skruv och mutter föreskrivs enligt olika delar av serien SS-EN del 1 10 gäller enligt SS-EN :2005 att produkterna inte kan CE-märkas tillsammans. Ange i sådant fall att kravet på CE-märkning endast gäller de enskilda produkterna. Ange om kravet på jämstyrka i gängan för skruv och mutter ska gälla även för dragbelastade skruvförband som inte föreskrivs vara högt förspända. Ange om skruvprodukter ska uppfylla leveransregler i Skruvforums dokument Kompletterande leveransregler för skruvprodukter för stålbyggnad. Se kommentarer i avsnitt ZSE beträffande val av kvalitet på fästdon som ska användas utomhus eller i fuktiga och korrosiva miljöer. Yt- och skyddsbehandlingar Rostskydd Förzinkning Ange klass för beläggningens skikttjocklek enligt SS-EN ISO 1461:2009 bilaga NA. Se kommentarer under LDS.11. 3

4 Rostskyddsmålning Rostskyddsmålning som ska vara utförd vid leverans redovisas i anslutning till redovisning av stålkonstruktionerna, med aktuella delar av hela rostskyddssystem enligt SS-EN ISO :2007 eller med behandlingstyp enligt LCS.2. Beakta att stålyta som ska brandskyddsmålas ska vara behandlad i enlighet med dokumenterade anvisningar från tillverkaren av brandskyddsfärgen, till exempel angivet i typgodkännandehandlingar. Kravet på ytbehandling av stålkonstruktioner i korrosivitetsklass C1 som inte ska brandskyddsmålas är för att undvika rostrinningar och missfärgningar av ytor och dylikt. Ange om kravet inte ska gälla. Redovisa rostskyddssystem enligt SS-EN ISO :2007 alternativt hållbarhetsgrad enligt samma standard kulör och glans för täckfärg. Alternativt förbehandling rostskyddsgrundfärg och skikttjocklek täckfärg, skikttjocklek, kulör och glans. Den del av rostskyddsmålningen som ska utföras som byggplatsmålning anges under aktuell kod och rubrik under LCS.2 respektive LCS.6. Brandskydd Brandskyddsmålning Brandskyddsmålning som ska vara utförd vid leverans redovisas med behandlingstyp i anslutning till redovisning av stålkonstruktionerna. Se kommentar under LCS.51. AMA föreskriver att stålkonstruktioner i korrosivitetsklass C1 som ska brandskyddsmålas ska vara behandlade med rostskyddsgrundfärg vid leveransen. Den del av brandskyddsmålningen som ska utföras som byggplatsmålning anges under aktuell kod och rubrik under LCS.51. UTFÖRANDEKRAV Kontrollera att handlingarna innehåller uppgift om monteringssystem och skarvning av takåsar och väggreglar av till exempel IPE- och kallformad C- och Z-stång. Beakta föreskrifter och rekommendationer utgivna av YBG, Yrkesmässig behandling av gipsskivor (se som anger kvalitetskrav (YBG klass) för det färdiga resultatet på vägg- och takytor av kartongklädda gipsskivor. YBG anger fyra kvalitetsklasser för väggytor (Qv4-1) och två kvalitetsklasser för takytor (QT4-3) med avseende på monteringsutförande av regelstomme och gipsskivor samt spacklings- och målningsarbeten. Ange utförandekrav för gipsskivor enligt YBG under KBC.3211 respektive KBC.322. Utförandekrav för stommar av stålplåtsreglar enligt YBG anges under HSB.1121 respektive HSB Målningskod enligt YGB anges under LCS.2212 respektive LCS Toleranser I SS-EN :2008+A1:2011 definieras krav på s k funktionstoleranser i två klasser, 1 och 2, där klass 1 är tillämplig om inga särskilda krav ställts. Ange om klass 2 ska föreskrivas i speciella fall. 4

5 HSB.11 Kontroll Underlag för bedömning av erforderliga kontrollmoment och lämplig omfattning av grundkontrollen finns i handbok TR-stål/N. Lämplig omfattning beror bland annat på om avsyning av eget arbete utförs och dokumenteras av operatören för förekommande arbetsmoment på ett systematiskt sätt. Yt- och skyddsbehandlingar Föreskrifter om rostskydds- och brandskyddsmålning av stålkonstruktioner bör redovisas i konstruktörens bygghandlingar. Föreskrifterna i handlingarna bör omfatta både den rostskydds- och brandskyddsmålning som ska utföras på fabrik/verkstad/målningsstation och den som ska utföras på byggplatsen. Redovisa omfattning och de krav som ska gälla för yt- och skyddsbehandlingar, till exempel för kontaktytor i friktionsförband. Beakta att livslängden för målat varmförzinkat stål är nästan dubbelt så lång som hos zinkbeläggningen och färgbeläggningen var för sig beroende på att beläggningarna skyddar varandra. Rostskydd Rostskyddsmålning Målning med rostskyddssystem avser främst rostskyddsmålning av större stålkonstruktioner. Se kommentarer under LCS.6. Brandskydd Brandisolering av stålkonstruktioner utförs normalt med något av följande material sprutad stenull särskilda putser brandskyddsfärger stenullsskivor gipsskivor eller gipselement brandskyddsskivor. Beakta krav på infästning, dimensioner, hörnskydd, anslutningar med mera. Redovisa material, utförande och omfattning i aktuellt kapitel eller på ritning. Brandskyddsmålning Kontrollera för stålkonstruktioner som ska brandskyddsmålas att handlingarna innehåller uppgift om statisk utnyttjandegrad stålprofilens tvärsnittsarea exponerad area brandteknisk klass. Beakta kravet på svällmån för färgen. Pelare och väggstommar av stålprofil Beakta krav på montering av fönster och dörrar med krav på inbrottsskydd minsta kantavstånd för fästdon. HSB.111 Pelare av stålprofil Pelare av stål är vanligtvis förtillverkade och anges då under GSM.141. Ange undergjutning av pelare under ESE

6 HSB.112 Ange att svetsförband utfört på byggplatsen mellan stålpelare och ingjuten fotplåt ska dimensioneras och utföras med förutsättningen att förekommande krafter ska upptas i svetsen. Ange monterbara stålpelare till skyddsrum under GSM Ange fastgjutning av pelare under ESE.821. Toleranser Kontrollera att krav på byggplatstoleranser är angivna för aktuell byggdel i beskrivningens byggdelsavsnitt, se 27.D/51. Väggstommar av stålprofil Vid val av stomsystem till väggar med beklädnad av skivor beaktas skivornas minsta skruvavstånd (avstånd från kant, avstånd mellan skruvar samt avstånd mellan reglar) monteringsriktning, stående eller liggande behov av stöd vid alla kanter storlek. Se även kapitel K. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA KONSTRUKTIONER Toleranser Kontrollera att tabell AMA 27.B/HSB-1, tabell AMA 27.C/HSB-1, tabell AMA 42.C/HSB-1, tabell AMA 43.B/HSB-1 respektive tabell AMA 43.CB/HSB-1 är åberopad i handlingarna. HSB.1121 Väggstommar av stålplåtsreglar för beklädnad MATERIAL- OCH VARUKRAV Stålplåtsreglar ska vara förzinkade i lägst klass Zn 20. UTFÖRANDEKRAV Väggreglar ska utföras högst 15 mm kortare än vägghöjden. Kant- och väggreglar ska fästas i golv, tak och anslutande väggar med centrumavstånd högst 400 mm. Väggreglarna ska monteras dikt mot golvskena. Väggreglar som skarvas ska skarvas stumt med särskilda skarvplåtar, eller vid asymmetriska reglar genom omlottläggning med centrumavstånd 600 mm. Tätning för ljudisolering mellan väggstomme och anslutande byggnadsdelar ska utföras med skenor/reglar med akustisk tätning. Vid karm som ska fästas med trä- eller karmskruv ska en minst 45 mm tjock trä- eller plywoodregel placeras på vardera sidan. Plywoodregel ska monteras så att karminfästning kan ske vinkelrätt mot faneren. Beakta föreskrifter och rekommendationer utgivna av YBG, Yrkesmässig behandling av gipsskivor ( Ange utförandekrav för stommar av stålplåtsreglar enligt YBG. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange om stålplåtsreglar får vara förzinkade i lägre klass enligt SS-EN 14195:2005. UTFÖRANDEKRAV Ange hur väggreglar ska skarvas. 6

7 HSB.12 HSB.123 Ange dimension och omfattning av tätningslist eller om särskilda kantreglar ska användas för ljudisolering. Ange om träregel eller plywoodregel ska användas där karm ska fästas med träskruv eller karmskruv. Ange om karminfästning får ske i karmregel av 1,0 mm stålplåt med tillhörande karmskruv. Ange krav på virke med hänsyn till montering av fönster och dörrar med krav på inbrottsskydd. Virke bör vara fullkantat kärnvirke av furu. För att få erforderlig styvhet i väggar med fibercementskivor som ska beklädas med plattor av till exempel kakel ska regelavståndet vara högst 300 mm vid enkel skiva 9,0 10,0 mm. För att få erforderlig styvhet i väggar av gipsskivor med bredd mm som ska beklädas med plattor av till exempel kakel ska regelavståndet vara högst 400 mm vid enkel skiva 9,0 13,0 mm 600 mm vid dubbla skivor 9,0 13,0 mm. För gipsskivor med bredd 900 mm ska regelavståndet vara högst 450 mm vid enkel skiva 9,0 13,0 mm 900 mm vid dubbla skivor 9,0 13,0 mm. Det senare förutsätter att kortlingar monteras med ett centrumavstånd högst mm i varje fack, så kallad rutnätsstomme. För enstaka övre fack godtas mm. Redovisa utförande. Beakta att väggar av skivor normalt inte bör användas i utrymmen med hög fuktbelastning. Se kommentarer under byggdel 43. Enligt NSM.212 ska golvsocklar av furu eller gran med höjd 70 mm och däröver monteras med dubbel infästning med centrumavstånd 600 mm. Det krävs då en höjd på väggstommens golvskena, eller annat fast underlag, som möjliggör den dubbla infästningen. Beakta att regel ges sådan bredd att skivor kan monteras utan att minsta kantavstånd för fästdon underskrids. Se även kommentarer under kapitel K. Kontrollera att handlingarna innehåller uppgift om dimension regelavstånd förstärkning för infästning av installationer (tvättställ och dylikt), blandare, klädhyllor, skåp och dylikt. Redovisa i samråd med berörd projektör omfattning av samt krav på fixturer och förstärkningsreglar/-plåtar för installationer och utrustning för tillgänglighet. Vid håltagning för kanaler, rör och dylikt i brandcellsskiljande konstruktioner beaktas krav på tätningar, förstärkningar och komplettering av isolering. Redovisa typ och omfattning av tätningar i samråd med berörd projektör. Bjälklagsstommar av stålprofil Balkar av stålprofil till bjälklag Balkar av stål är vanligtvis förtillverkade och anges då under GSM.142. Toleranser Kontrollera att krav på byggplatstoleranser är angivna för aktuell byggdel i beskrivningens byggdelsavsnitt, se 27.E/51. HSB.124 Bjälklagsstommar av stålbalkar Balkar av stål är vanligtvis förtillverkade och anges då under GSM

8 HSB.125 HSB.126 Toleranser Kontrollera att krav på byggplatstoleranser är angivna för aktuell byggdel i beskrivningens byggdelsavsnitt, se 27.E/51. Bjälklagsstommar av stålprofil till golv av durkplåt eller gallerdurk Stommar ska vara varmförzinkade. Täckningar i anslutning till golv av durkplåt eller gallerdurk redovisas under aktuell kod och rubrik under NSB.1. Konstruktioner av stålprofil till undergolv HSB.1261 Undergolvsstommar av stålplåtsreglar HSB.14 HSB.141 HSB.142 Stommar av stålprofil till yttertak, ytterbjälklag eller skärmtak Konstruktioner av stålbalkar till yttertak eller ytterbjälklag Toleranser Kontrollera att krav på byggplatstoleranser är angivna för aktuell byggdel i beskrivningens byggdelsavsnitt, se 27.E/51. Åsar av stålprofil till yttertak HSB.1421 Bärande takpanneläkt av stålplåt på takstolar eller uppregling Under denna kod och rubrik anges bärläkt av plåt för tak med tegel- eller betongpannor. För bärande takpanneläkt av trä är minsta dimensioner föreskrivna i AMA under HSD Läkt av plåt ska uppfylla minst motsvarande krav på hållfasthet. Ange kvalitet, korrosionsskydd, dimensioner samt fästdon. Bärreglar för infästning av taksäkerhetsanordningar redovisas i avsnitt NSJ tillsammans med aktuell taksäkerhetsanordning. HSB.1422 Bärande läkt av stålplåt på takstolar eller uppregling för överläggsplattor e d av plåt HSB.143 HSB.16 HSB.161 Under denna kod och rubrik anges bärläkt av plåt för tak med överläggsplattor och överläggsskivor av plåt. Stommar av stålprofil till skärmtak Kompletteringar av stålprofil Kantskoningar av stålprofil Kantskoning ska gjutas in i betongkonstruktion, muras in i murverk eller skruvas fast med försänkt träskruv i träkonstruktion. Ange profiltyp, dimension och centrumavstånd för kramlor och skruv samt lämplig delning i de fall kantskoning ska monteras på längre sträcka. HSB.1611 Kantskoningar av stålprofil vid rörelsefog HSB.1612 Kantskoningar av stålprofil vid lastkaj 8

9 HSB.162 HSB.163 Trappstegsskoningar av stålprofil Beakta halkrisken vid trappstegsskoningar av metall. Kompletteringar av stålprofil till vägg HSB.1631 Avväxlingsbalkar av stålprofil i murverk HSB.1632 Avväxlingsbalkar av stålprofil i trävägg HSB.1633 Stommar av stålprofil till skärmvägg HSB.164 HSB.165 HSB.166 Kompletteringar av stålprofil till bjälklag Beakta att centrumavståndet för infästning av gipsskivor i tak inte får överstiga 400 mm i fuktiga eller periodvis ouppvärmda lokaler. Se kommentarer under HSB.1121 beträffande centrumavstånd vid 900 mm breda skivor. Kompletteringar av stålprofil till yttertak eller ytterbjälklag Stommar av stålprofil till undertak HSB.1666 Stommar av stålplåtsreglar till undertak HSB.167 Beakta föreskrifter och rekommendationer utgivna av YBG, Yrkesmässig behandling av gipsskivor ( Ange utförandekrav för stommar av stålplåtsreglar enligt YBG. Toleranser Kontrollera att tabell AMA 43.E/K-1 är åberopad i handlingarna. Kompletteringar av stålprofil till vvs-, el-, kyl- eller transportanläggning HSB.1671 Telferbalkar av stålprofil Ange i samråd med berörd projektör erforderliga fixturer för installationer, handikapputrustning och dylikt. HSB.1672 Balkar o d av stålprofil för hissutrustning HSB.18 HSB.2 Ange i samråd med berörd projektör krav på hissbalkar, vibrationsisolering och dylikt. Diverse konstruktioner av längdformvaror av allmänt konstruktionsstål Konstruktioner av längdformvaror av rostfritt stål MATERIAL- OCH VARUKRAV Stänger och plåtprofiler inomhus ska vara utförda av rostfritt stål enligt SS-EN :2009 och utomhus av rostfritt stål enligt SS-EN :2009. MATERIAL- OCH VARUKRAV Ange ytbearbetning, till exempel finslipad, finslipad och polerad. Se kommentar i avsnitt KDC. 9

10 Ange om rostfritt stål kvalitet eller i stället ska användas utomhus. HSB.26 Kompletteringar av profil av rostfritt stål HSB.262 HSB.28 HSB.283 HSB.3 Kantskoningar av profil av rostfritt stål Kantskoning ska gjutas in i betongkonstruktion, muras in i murverk eller skruvas fast med försänkt rostfri träskruv i träkonstruktion. Ange profiltyp, dimension och centrumavstånd för kramlor och skruv samt lämplig delning i de fall kantskoning ska monteras på längre sträcka. Diverse konstruktioner av längdformvaror av rostfritt stål Avväxlingsjärn, ankarjärn m m av profil av rostfritt stål Konstruktioner av längdformvaror av aluminium eller aluminiumlegering MATERIAL- OCH VARUKRAV Strängpressade profiler ska vara utförda av aluminium EN AW-6060 eller EN AW-6063 enligt SS-EN 755-2:2013. Valsade profiler ska vara utförda av aluminium EN AW-5005 enligt SS-EN 485-2:2013. Kanter och hörn på konstruktioner som ska ytbehandlas ska vara utformade så att målningshandlingarnas krav uppfylls även på kanter och hörn. Yt- och skyddsbehandlingar Anodiserade aluminiumprofiler Anodisering ska vara utförd enligt LDS.21. Anodisering ska vara lägst tjockleksklass 10 enligt SS-EN ISO 7599:2010 för aluminiumkonstruktioner som placeras inomhus och tjockleksklass 20 enligt SS-EN ISO 7599:2010 vid placering utomhus. Våtlackerade aluminiumprofiler Färgskiktet ska ha en minsta tjocklek av 25 μm. Elektrostatiskt pulverlackerade aluminiumprofiler Färgskiktet ska ha en minsta tjocklek av 60 μm. MATERIAL- OCH VARUKRAV Yt- och skyddsbehandlingar Anodiserade aluminiumprofiler Se kommentarer under LDS.21. Ange typ av anodisering, tjockleksklass och kulör. Målningsbehandlade aluminiumprofiler Ange färgmaterial med hänsyn till UV-beständighet vid utomhusbruk. Beakta att beläggningar av PVF2 och polyester är mer UV-beständiga än beläggningar av PVC förbehandling enligt SS-EN 12487:2007 (kromatering) kulör 10

11 eventuella krav på struktur (standard eller special) glans enligt SS-EN ISO 2813 (mätvinkel 60 grader). Normalt levereras målningsbehandlade aluminiumprofiler med glansvärde 70. HSB.8 HSD Konstruktioner av längdformvaror av diverse metaller KONSTRUKTIONER AV LÄNGDFORMVAROR AV TRÄ I HUS Bärande konstruktioner ska utföras och kontrolleras enligt BFS 2013:10 EKS och BBR. Fuktkvot Virke ska ha en fuktkvot som högst motsvarar målfuktkvot 16 procent och torkningskvalitet Standard enligt SS-EN 14298:2004. Mätmetod enligt YSC.122. Vid inbyggnad ska ytfuktkvoten på trävirke vara högst 18 procent. Mätmetod enligt YSC.122. Vid ytbehandling av träytor ska ytfuktkvoten vara högst 16 procent. Mätmetod enligt YSC.122. Beakta föreskrifterna i BBR 6:5 beträffande fuktsäkerhet och högsta tillåtna fukttillstånd. Fuktkvot För att minska fuktrelaterade deformationer är det nödvändigt att virke beställs och byggs in med en fuktkvot som svarar mot en jämviktsfuktkvot som det kommer att anta i den färdiga konstruktionen. Begreppet målfuktkvot används för att ställa krav på virkets fuktkvot för olika användningsområden och vid leverans. Exempel på användningsområden visas i tabell RA HSD/1. Tabell RA HSD/1. Målfuktkvot och exempel på användningsområden Med SS-EN 14298:2004 bedöms torkningskvaliteten och med SIS-CEN/TS 12169:2011 beskrivs hur urvalet för fuktkvotsmätning i ett virkesparti ska gå till. För torkningskvalitet Standard används provtagningsplan AQL 6,5, se tabell 2 i SIS-CEN/TS 12169:2011. I SS-EN 14298:2004 uttrycks kvaliteten på torkning som målfuktkvot, tillåten avvikelse av medelfuktkvoten i virkespartiet och en tillåten undre och övre fuktkvotsgräns för enskilda virkesstycken i partiet. 93,5 procent av partiets virkesstycken ska ligga mellan den undre och den övre gränsen. Vid mätning av fuktkvoten i ett virkesparti med beställd målfuktkvot 16 procent och torkningskvalitet Standard tillåts det genomsnittliga värdet på hela partiets fuktkvot att hamna mellan 13,5 och 18 procent för att vara godkänt. För enskilda virkesstycken ska fuktkvoten hamna mellan 11,2 och 20,8 procent för 93,5 procent av partiet. Se tabell RA HSD/2. 11

12 Tabell RA HSD/2. Torkningskvalitet Standard ebligt SS-EN14298:2004 HSD.1 För att förhindra risk för mikrobiell påväxt samt erhålla god vidhäftning vid ytbehandling är virkets ytfuktkvot avgörande. Ytfuktkvoten ska därför inte överstiga 18 procent vid inbyggnad och 16 procent vid ytbehandling. Fuktkvoten i virke kan kontrolleras på byggarbetsplatsen med en elektrisk resistansfuktkvotsmätare med isolerade hammarelektroder. För kontroll av målfuktkvot och ytfuktkvot, se YSC.122. Virke kan beställas i torkningskvaliteterna Standard och Special. Enligt krav i AMA ska torkningskvaliteten vara Standard och målfuktkvoten högst 16 procent. För produkter där beställaren ställer högre krav på formstabiliteten, till exempel golvbräder i uppvärmda utrymmen, finns möjligheten att beställa konditionerat virke. Beställaren ska då begära önskad målfuktkvot i torkningskvalitet Special. Vid beställning av torkningskvalitet Special bör konditioneringens kvalitet specificeras. Ett klyvprov enligt SS-ENV bör inte uppvisa större klyvgap än i medeltal 1 mm. Samråd bör ske med virkesleverantör om krav för torkningskvalitet Special. Beakta risken för fuktrelaterad krympning hos konstruktionsvirke. Genom att ange en lägre fuktkvot vid beställning av virke kan risken för krympning minskas. Beakta att även svällning kan orsaka problem om man använt alltför torrt virke. För att säkerställa virkets kvalitet och att det kommer att bevara den fuktkvot det torkats till förutsätts att virket på byggarbetsplatsen lagras och hanteras på rätt sätt. Ange under aktuell kod och rubrik om projektspecifika krav ställs avseende målfuktkvot eller ytfuktkvot och torkningskvalitet. Ange krav på kontroll av fuktkvot under YSC.122. Information: Fukt i trä för byggindustrin, handbok, SP Trätek, Dried Timber how to specify correctly, EDG och COST, (engelsk utgåva av en senare version av skriften Torkat virke), Trätek, Hantera virket rätt, Svenskt Trä, Konstruktioner av längdformvaror av barrträ MATERIAL- OCH VARUKRAV Virkesstycke till bärande konstruktioner - konstruktionsvirke enligt SS-EN :2005+A1:2011, SS-EN :2010+A1:2012, SS-EN :2012 och SS-EN 15228: ska vara CE-märkt och åtföljas av prestandadeklaration. Fuktkvot Vid inbyggnad ska ytfuktkvoten i trävirke vara högst 18 procent. Återanvänt virke Konstruktionsvirke får vara återanvänt virke efter rensning och kontroll av att hållfasthet och styvhet uppfyller samma krav som gäller för motsvarande nytt virke. Annat byggnadsvirke än konstruktionsvirke får vara återanvänt om det är rensat, friskt och i övrigt uppfyller kraven för nytt virke. 12

13 Fingerskarvat virke Virke får vara fingerskarvat, förutsatt att konstruktionen utformas så att brott i en enskild fingerskarv inte medför sammanstörtning av väsentliga delar av konstruktionen i övrigt. Fingerskarvat virke ska vara producerat och kontrollerat enligt SS-EN 385 och SS-EN 15497:2014. Sortering Konstruktionsvirke ska uppfylla kraven enligt SS-EN , SS-EN :2012 samt vara klassificerat enligt SS-EN 338:2009. Annat byggnadsvirke än konstruktionsvirke ska vara sorterat enligt SS-EN och SS-EN /A1. Virke som spricker vid uppsättning eller vid annan hantering på byggarbetsplatsen ska kasseras. Virke ska vid uppsättning och inbyggnad vara fritt från lös smuts och mikrobiell påväxt. Virke som ska målas ska dessutom vara fritt från blånad och våtlagringsskador. Virkesdimensioner och beteckningar För sågat virke gäller SS-EN :2010, för hyvlat virke SS och för spontat virke SS :2013. Krav i AMA på en trävaras dimension och kvalitet efterföljs av ett VilmaBas-, VBnummer inom parentes. Fästdon Fästdon av stål ska vara skyddsbehandlade mot korrosion anpassad till aktuell korrosivitetsklass enligt avsnitt ZSE och SS-EN ISO Förzinkning ska vara utförd enligt LDS.11. Fästdon till virke som impregnerats enligt LFS.11 eller som är kemiskt modifierat ska vara av varmförzinkat stål eller rostfritt stål av kvalitet enligt SS-EN :2009. Fästdon av stål till utvändigt omålat trä, värmebehandlat trä och till järnvitriolbehandlat trä ska vara av rostfritt stål av kvalitet enligt SS-EN :2009. Beslag För beslag av konstruktionsstål gäller avsnitt HSB och för byggbeslag av kallformad stålplåt, gäller avsnitt ZSE. Byggbeslag av kallformad stålplåt ska ha en godstjocklek av minst 2 mm. Yt- och skyddsbehandlingar Målning Virke som missfärgas vid lasering ska bytas. Målning utförd vid leverans ska vara enligt LCS. Korrosionsskydd Beslag och fästdon av stål ska vara skyddsbehandlade mot korrosion i aktuell korrosivitetsklass enligt avsnitt ZSE och SS-EN ISO Träskyddsbehandlat virke Impregnering och märkning ska vara utförd enligt LFS.11 för furu och andra lätt impregnerade eller annat lätt impregnerbart barrträ, och enligt LFS.12 för gran eller annat svårt impregnerbart barrträ. Brandskydd Beslag och fästdon i konstruktioner med brandskyddat trä ska vara av varmförzinkat stål eller korrosionshärdigt stål enligt SS-EN :2009. Beträffande brandskyddsbehandlat trä, se LFS.2. 13

14 UTFÖRANDEKRAV Träskyddsbehandlat virke Efterbearbetning av impregnerat virke i träskyddsklasserna NTR A och NTR AB ska undvikas. Om kapning, sågning eller hyvling av impregnerat virke i träskyddsklass NTR A eller NTR AB inte kan undvikas, ska de bearbetade ytorna efterbehandlas med lämpligt träskyddsmedel avsett för doppning eller bestrykning. Impregnerat virke i träskyddsklass NTR B får inte efterbearbetas. Vissa bearbetningar, till exempel förborrning och dylikt för skruvinfästningar, får utföras. Förband Spikförband Spikförband ska dimensioneras med hänsyn till underlaget för ändamålet anpassad spiktyp och till tjockleken på det virkesstycke som ska fästas. Virkesdelarna ska passa tätt mot varandra. Spikning ska utföras så att sprickbildning undviks. Spik ska slås i vinkelrätt mot träytan och så långt att spikhuvudena kommer i nivå med träytan, men inte längre. Fuktansamlande fickor vid spik får inte förekomma. Utstickande spikändar ska, där det är åtkomligt, slås omkull tvärs över fibrerna. Skruvförband Maskingängad skruv och träskruv ska dras så att det blir god anliggning mellan virkesdelarna men inte så hårt att gängorna skadas. Den ogängade delen av maskingängad skruv ska vara minst 10 mm kortare än den sammanlagda virkestjockleken i förbandet. Den ogängade delen av träskruv ska vara minst lika stor som tjockleken hos brickan och virkesdelen närmast skruvhuvudet tillsammans. Skruvning ska utföras på ett sådant sätt att sprickbildning undviks. Skruv ska dras in vinkelrätt mot träytan så långt att skruvhuvudena kommer i nivå med träytan men inte längre. Fuktansamlande fickor vid skruv i fuktutsatta ytor får inte förekomma. Utstickande skruvändar ska, där så är åtkomligt, klippas av. Islagning av träskruv är inte tillåten. Beakta krav och allmänt råd i BFS 2013:10 EKS 9 avdelning G. Under denna kod och rubrik beskrivs varor av sågat och hyvlat virke av barrträ. För byggändamål och till fasader används företrädesvis gran. Granvirke rekommenderas generellt på grund av bättre fuktegenskaper än furu. Förtillverkade konstruktionselement av sågat och hyvlat virke, till exempel ytelement samt trätakstolar med spikplåtsförband, anges under aktuell kod och rubrik under GSN.1. Konstruktioner av element av flera trämaterial, till exempel lättbalkar och lättreglar, redovisas under GSN.0. Information: TräGuiden, Svenskt Trä. Hantera virket rätt, Svenskt Trä, Att välja trä, En faktaskrift om trä, Svenskt Trä, Fukt i trä för byggindustrin, handbok, SP Trätek, Fukthandbok, Praktik och teori, AB Svensk Byggtjänst, Träfasader Handbok, SP Rapport 2007:9, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Träfasader Guide för projektering, materialtillverkning, montage, underhåll, version 2, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut,

15 Trädäck, altaner och räcken Handbok, SP Rapport 2009:41, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Trädäck och altaner, Guide för projektering, materialtillverkning, montage, underhåll, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Trästolpar, skärmar och staket Handbok, SP Rapport 2010:41, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Fukt Kontrollera om krav avseende kritiska fukttillstånd framkommit vid fuktsäkerhetsprojektering, om krav finns i separat fuktsäkerhetsbeskrivning eller ska införas under aktuell kod och rubrik i teknisk beskrivning. I de fall kritiskt fukttillstånd för byggnadsdelar, enskilda varor, material eller materialkombinationer inte går att bestämma genom dokumenterad provning eller motsvarande, ska en relativ fuktighet (RF) av 75 procent tillämpas. Fuktrörelser i träkonstruktioner kan ha betydelse för bärförmågan och kan även påverka deformationsegenskaperna. MATERIAL- OCH VARUKRAV Märkning Produkter som omfattas av en harmoniserad standard ska vara CE-märkta och åtföljas av prestandadeklaration. För byggprodukter innebär CEmärkningen att produktens egenskaper deklarerats av tillverkaren. Produkten är provad och kontrollerad på ett sätt som är gemensamt för EU-länderna. Se Boverkets föreskrifter om CE-märkning av byggprodukter, BFS 2011:8 CE 2. Beakta att konstruktionsvirke ska vara CE-märkt med hållfashetsklass enligt SS-EN :2005 eller i förekommande fall SS :2010. Beakta att kravet på CE-märkning även gäller impregnerat konstruktionsvirke. Beakta att varje enskilt element av limträ ska vara CE-märkt enligt SS-EN 14080:2013. Beakta att paket eller buntar med panelbräder för invändig och utvändig beklädnad ska vara CE-märkta enligt SS-EN 14915:2013. Det finns frivilliga certifieringssystem för uthålligt skogsbruk och som stödjer användning av förnybara och miljövänliga material. Ange om virke ska vara märkt med FSC (Forest Stewardship Council), PEFC (Programme for the Endorsment of Forest Certification Schemes), eller annan tredjepartscertifiering. Fuktkvot Se avsnitt HSD. Återanvänt virke Ange på vilket sätt det återanvända virkets kvalitet ska verifieras, till exempel genom godkännande av sakkunnig sorterare av konstruktionsvirke. Ange om återanvänt virke inte godtas. Det kan innebära ökad mögelrisk att använda begagnat eller illa hanterat virke i nya konstruktioner. Trä som har skyddsbehandlats med arsenikföreningar får återanvändas förutsatt att virkets motståndsförmåga mot röta är nödvändig för människors eller husdjurs säkerhet samt att det är osannolikt att allmänheten kommer i hudkontakt med det under dess livslängd. Trä som har skyddsbehandlats med oorganiska föreningar av koppar/krom/arsenik (CCA) och togs i bruk inom EU före den 30 september 2007 eller som släppts ut på marknaden enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter, får återanvändas på de villkor som anges i Kemikalieinspektionens föreskrifter. Information: 15

16 Återanvändning av rivningsvirke, SP Rapport 1998:15, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Kemikalieinspektionen, Fingerskarvat virke Fingerskarvning kan utföras med många olika typer av lim, varav vissa ger mörka, väl synliga fogar. Beakta även att det finns två limtyper enligt SS-EN 301:2013. Dessa klassificeras efter lämplighet för användning i olika klimatbetingelser, där Limtyp I får användas för utomhuskonstruktioner. Ange typ av lim, Limtyp I eller II, för fingerskarvat konstruktionsvirke. I virke som är synligt eller som ska laseras kan ibland varken mörka eller ljusa fingerskarvar godtas. Ange om fingerskarvat virke inte får användas eller om endast ljust skarvlim får användas. Sortering Virke till bärande konstruktioner ska vara konstruktionsvirke. Kontrollera att handlingarna innehåller erforderliga uppgifter om hållfasthetsklass för virke som ska användas till bärande konstruktioner. Ange hållfasthetsklass enligt SS-EN 338:2009 samt SS-EN :2005 eller SS-EN :2012. Ungefärliga relationer mellan aktuella och äldre sorteringsklasser för byggnadsvirke framgår av tabell RA HSD.1/1. Ungefärliga relationer mellan aktuella och äldre hållfasthetsklasser framgår av tabell RA HSD.1/2. Tabell RA HSD.1/1. Ungefärliga relationer mellan aktuella och äldre sorteringsklasser. Äldre sorteringsregler är enligt Nordiskt Trä - Sorteringsregler och Sortering av sågat virke av furu och gran Tabell RA HSD.1/2. Ungefärliga relationer mellan aktuella och äldre hållfasthetsklasser för konstruktionsvirke. Virkesdimensioner och beteckningar Av figur RA HSD.1/1 och figur RA HSD.1/2 framgår tvärsnittsmått som ska väljas i första hand. De mått som anges i figurerna gäller sågat virke, enligt SS-EN :2010 med anpassning till svenska dimensioner, och varor som framställts genom hyvling av originalsågat virke. Beakta att för klena 16

17 dimensioner som klyvs ur originalsågat virke får måtten får vara 2 mm mindre. Ange exakta, inte nominella mått i handlingarna. Dimensioner och beteckningar för träskyddsbehandlat virke, se tabell RA LFS.1/3. Ange tvärsnittsmått, tjocklek bredd, samt längd, om så erfordras bearbetning, till exempel sågat (ohyvlat), finsågat eller dimensionshyvlat sort/hållfasthetsklass träskyddsklass i förekommande fall träslag, till exempel gran eller furu VB-nummer enligt VilmaBas. Exempel Konstruktionsvirke dimensionshyvlat, hållfasthetsklass C18, träskyddsklass NTR A. Figur RA HSD.1/1. Tvärsnittsmått för sågat virke. Figur RA HSD.1/2. Tvärsnittsmått för hyvlat virke. Gränserna mellan benämningarna på virke har i praktiken inte varit entydigt definierade utan har varierat mellan sågverk och bygg- och trävaruhandlare och även lokalt över landet. Till exempel är sparrar virke med ingen eller högst 25 mm skillnad mellan tjocklek och bredd. Ordet sparre används ibland felaktigt som benämning på takregel (en bärande regel i takets fallriktning). Äldre taksparrar har däremot ofta kvadratiskt tvärsnitt. Beakta att man skiljer mellan hyvlat och dimensionshyvlat virke. Dimensionshyvlat har utseendemässigt lägre kvalitet än hyvlat (planhyvlat) virke och används främst för inbyggnad. Träprojektet VilmaBas omfattar en branschgemensam databas där sågade och hyvlade trävaror och andra träprodukter egenskapsdeklareras på ett neutralt sätt utifrån standarder, regler och kvalitetskriterier som berör produkterna med kvalitetssäkrad information, till exempel dimension, kvalitet och benämning. Varje enskild träprodukt har sitt VilmaBas-nummer, VBnummer i databasen. För att underlätta hanteringen av trävaror i olika led 17

18 inom byggprocessen, finns dessa VB-nummer angivna i AMA inom parentes direkt efter ett krav på dimension. Information: VilmaBas, Fästdon Se råd och anvisningar i avsnitt ZSE beträffande val av material och kvalitet i fästdon som ska användas utomhus eller i fuktiga och korrosiva miljöer. Varmförzinkad kamspik har lägre utdraghållfasthet än obehandlad eller elförzinkad. Beakta träskyddsmedlets inverkan på fästdonens beständighet vid förband med träskyddsbehandlat virke. Till kemisk modifiering av trä hör även värmebehandling. Ange typ, kvalitet och dimensioner på fästdon. Information: Korrosion på fästdon i impregnerat trä, SP Rapport 2006:45, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Beslag AMA föreskriver att byggbeslag av kallformad stålplåt ska ha en godstjocklek av minst 2 mm. Ange om annat projektspecifikt krav ska gälla. Yt- och skyddsbehandlingar Målning Se kommentarer under rubriken Målning i avsnitt NS. Målning enligt LCS.2 Trävara som ska vara målad före leverans redovisas med behandlingstyp enligt LCS.2 i anslutning till redovisning av trävaran. Industriell målning Industriellt ytbehandlade utomhusexponerade produkter av trä bör uppfylla kraven enligt SS-EN 927-1:2013 och SS-EN 927-2:2006. Ange kvalitetskriterier. Ange om industriellt belagda ytor ska bedömas enligt SS :2013. Ange minsta tjocklek, 60 μm torrt skikt, på grundmålningens färgskikt vid filmbildande färgtyper. Kompletterande målning på byggarbetsplatsen anges under LSC.2. Korrosionsskydd Ange utförande för fästdon och beslag enligt ZSE. Se även LDS.11. Beakta behovet av brandskydd av beslag. Träskyddsbehandlat virke Impregnerat virke bör användas när byggnadstekniska åtgärder inte bedöms tillräckliga för att ge konstruktionen erforderlig säkerhet och beständighet. Användningen av olika träskyddsmedel regleras i Kemikalieinspektionens föreskrifter. Se vidare kommentarer under LFS.1 med underordnade koder och rubriker. Ange för impregnerat virke träskyddsklass enligt LFS.11 för furu och andra lätt impregnerade eller annat lätt impregnerbart barrträ LFS.12 för gran eller annat svårt impregnerbart barrträ. 18

19 Ange under aktuell kod och rubrik om något särskilt träskyddsmedel ska användas. Övrigt träskydd Till alternativa metoder räknas för närvarande kemisk modifiering samt impregnering med vegetabiliska oljor, i första hand linolja. Exempel på kemisk modifiering är acetylering, furfurylering och kiselbehandling. Vid kemisk modifiering behandlas träet med preparat som, istället för att bekämpa rötsvamparna, förändrar trästrukturen så att rötsvamparna inte "känner igen" träet och därför inte angriper och bryter ned det, alternativt skapar en fysisk barriär som håller svamparna borta. Till kemisk modifiering hör även värmebehandling. För flertalet metoder krävs att träet som behandlas är impregnerbart. Värmebehandling kan utföras även på svårimpregnerbara träslag, till exempel gran. De nämnda metoderna förbättrar träets beständighet och dimensionsstabilitet, men i vissa fall kan de mekaniska egenskaperna och även andra egenskaper försämras. Föreskrifterna i BFS 2013:10 EKS gäller inte för någon av de nämnda alternativa metoderna. Värmebehandlat virke ska inte användas till lastbärande konstruktioner eller i övrigt där risk för personskador föreligger. Det finns idag inte några kontrollerbara kvalitetsnivåer, vilket försvårar bedömning av livslängd och miljöpåverkan. Ange i avsnitt LFS om alternativ träskyddsbehandling får användas och i så fall med vilken metod. Konstruktionstekniskt träskydd Skydd mot röta och insektsskador bör så långt det är möjligt åstadkommas genom lämplig byggnadsteknik, så kallad konstruktionstekniskt träskydd. Konstruktionstekniskt träskydd innebär att konstruktionen utformas så att träets fuktkvot endast under korta perioder överskrider 20 procent (till exempel genom god avrinning) och, när det gäller skydd mot insektsskador, så att insektsangrepp försvåras, till exempel genom att ventilationsöppningar förses med beständiga insektsnät. I de fall detta skydd bedöms otillräckligt eller där risk för personskador föreligger används annat material eller träskyddsbehandlat virke, till exempel tryck- eller vakuumimpregnerat virke. Brandskydd Den bärande och avskiljande funktionen hos en träkonstruktion som utsätts för brandpåverkan kan endast förbättras genom att konstruktionens utformning ändras, till exempel med brandskyddande beklädnad. Se SS-EN :2004 Brandteknisk dimensionering och handboken Brandsäkra trähus 3, SP, Ytskiktsklassen, det vill säga träytornas egenskaper med avseende på värmeoch rökutveckling och tid till antändning, kan däremot förbättras genom målning eller impregnering. Se kommentarer under LCS.52 och LFS.2. Föreskrifter om brandskydd av träkonstruktioner bör redovisas i konstruktörens bygghandlingar. Brandskyddsbehandling som ska utföras på byggplatsen anges under aktuell kod och rubrik under LCS.52. Redovisa bruksklass, brandteknisk klass, produkt, typ av behandling samt behandlingens omfattning. Brandskyddskemikalier kan påskynda korrosion på fästdon och beslag. Ange om fästdon och beslag ska vara av varmförzinkat stål eller av rostfritt stål samt kvalitet enligt ZSE. Ange utförande om beslag ska brandskyddas. UTFÖRANDEKRAV Beakta föreskrifter och rekommendationer utgivna av YBG, Yrkesmässig behandling av gipsskivor (se som anger kvalitetskrav (YBG 19

20 HSD.11 klass) för det färdiga resultatet på vägg- och takytor av kartongklädda gipsskivor. YBG anger fyra kvalitetsklasser för väggytor (Qv4-1) och två kvalitetsklasser för takytor (QT4-3) med avseende på monteringsutförande av regelstomme och gipsskivor samt spacklings- och målningsarbeten. Ange utförandekrav för gipsskivor enligt YBG under KBC.3211 respektive KBC.322. Utförandekrav för stommar av träreglar enligt YBG anges under HSD.113 alternativt HSD.114 respektive HSD.152. Målningskod enligt YGB anges under LCS.2212 respektive LCS Träskyddsbehandlat virke Se NTRs lista Godkända träskyddsmedel, Förband Förbindare till bärande träkonstruktioner utförs enligt BFS 2013:10 EKS. Kontrollera att handlingarna redovisar antal, dimensioner och placering för fästdon, spikningsplåtar och andra byggbeslag. Skruvförband Beakta vid placering av skruvar med kraftöverförande funktion att förbandet ska kunna efterdras. Syllar, stolpverk, regelstommar m m Tätning för ljudisolering mellan en väggstomme och anslutande byggnadsdelar, till exempel bjälklag, ska utföras med lister av syntetiskt gummi av typ EPDM eller material med motsvarande beständighet. Förtillverkade väggstommar och fackverk av trä anges under aktuell kod och rubrik under GSN.1. Vindskydd på väggstommar av reglar anges i avsnitt JSG respektive kapitel K. Ange om byggreglar till syllar, stolpverk och regelstommar ska uppfylla kraven enligt SS Trävaror Byggreglar. Beakta att för reglar i icke bärande innerväggar ställer SS väsentligt strängare krav på till exempel rakhet och fuktkvot än de krav som anges i AMA under HSD.1. Öppningar för dörrar, dörrpartier och dylikt ska förstärkas så att väggen får erforderlig styvhet. Ange utförande under aktuell kod och rubrik. För att få erforderlig styvhet i väggar med fibercementskivor som ska beklädas med plattor av till exempel kakel ska regelavståndet vara högst 300 mm vid enkel skiva 9,0 10,0 mm. För att få erforderlig styvhet i väggar med gipsskivor med bredd mm som ska beklädas med plattor av till exempel kakel ska regelavståndet vara högst 400 mm vid enkel gipsskiva 9,0 13,0 mm 600 mm vid dubbla gipsskivor 9,0 13,0 mm. För gipsskivor med en bredd av 900 mm ska regelavståndet vara högst 450 mm vid enkel skiva 9,0 13,0 mm 900 mm vid dubbla skivor 9,0 13,0 mm. Det senare förutsätter att kortlingar monteras med ett centrumavstånd högst mm i varje fack, så kallad rutnätstomme. För enstaka övre fack godtas mm. Redovisa utförande. Beakta att väggar med träreglar och skivor normalt inte bör användas i utrymmen med hög fuktbelastning. Se kommentar under kapitel RA 43 Inre rumsbildande byggdelar. Enligt NSM.212 ska golvsocklar av furu eller gran med en höjd av 70 mm och däröver monteras med dubbel infästning och med centrumavstånd 600 mm. Det krävs då en extra tjock syll eller annat fast underlag, som möjliggör den dubbla infästningen. 20

21 HSD.111 HSD.112 HSD.113 Vid utformning av regelstommar till väggar med beklädnad av skivor beaktas skivornas monteringsriktning, stående eller liggande behov av stöd vid alla kanter. Beakta att regel ges sådan tjocklek att skivor kan monteras utan att minsta kantavstånd för fästdon underskrids. Tjockleken på reglar bör vara minst 45 mm. Se även kommentarer i kapitel K. Kontrollera att handlingarna innehåller uppgift om omfattningen av avväxlingar samt deras placering och utförande omfattning och placering av kortlingar, skivor och plåtar för montering av eldosor, konsoler och dylikt spikreglar och försträvningar vilka väggar som utnyttjas för att stabilisera trästommen mot vindpåverkan under byggskedet placering och utförande av skarvar. Undvik omlottskarv och skarv med laskbräder. Beakta kravet på tillfällig stagning under byggskedet. Redovisa i samråd med berörd projektör omfattning av samt krav på fixturer och förstärkningsreglar/-plåtar för installationer och handikapputrustning. Vid håltagning för kanaler, rör och dylikt i brandcellsskiljande konstruktioner beaktas krav på tätningar, förstärkningar och komplettering av isolering. Redovisa typ och omfattning av tätningar i samråd med berörd projektör. Information: Yrkesmässig behandling av gipsskivor, YBG, Syllar till stolpverk, regelstommar m m Bärande väggar ska utföras med syll. Syllar ska riktas och bringas till full anliggning mot underlaget. Syllar ska förankras i underlaget. Virke till syll ska vara konstruktionsvirke med minst 45 mm tjocklek. Syll av trä ska fuktskyddas mot betong, murverk eller annat fuktsugande material. AMA anger regler för fuktskydd i avsnitt JSF med underordnade koder och rubriker. Ange virkets hållfasthetsklass och VB-nummer om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass hur syllar ska förankras hur hörn och skarvar ska utformas hur fuktskydd och lufttätning ska utföras. Plank- och brädstommar till vägg Enkla träregelstommar till vägg Stående reglar får ha en kantkrokighet av högst 1/300 av höjden. Reglarna ska spikas eller skruvas i syll och hammarband eller remstycke. Vid karm ska en minst 45 mm tjock regel placeras på vardera sidan. För invändig, stående panel ska stommen kompletteras med horisontala reglar eller kortlingar med inbördes avstånd högst 600 mm. Regelstommar som kombineras med vägg av murverk, betong eller dylikt ska placeras med minst 20 mm fritt avstånd/luftspalt till murverk, betong eller dylikt. Regelstommar i bärande väggar ska utföras av konstruktionsvirke. 21

22 HSD.114 HSD.12 Regelstommar till icke bärande väggar ska vara av virke enligt SS-EN och SS-EN /A1. Ange tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer. Redovisa hållfasthetsklass i förekommande fall. Ange om annan metod än spikning/skruvning godtas för infästning i syll och hammarband. Vid fönster och dörrar med krav på inbrottsskydd ställs särskilda krav på infästningens hållfasthet och på att regler för fästdonens kantavstånd uppfylls. Kontrollera säkerhetsklass med avseende på inbrottsskydd och att gällade krav är uppfyllda. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA KONSTRUKTIONER Toleranser Kontrollera att tabell AMA 27.B/HSD-1, tabell AMA 27.C/HSD-1, tabell AMA 42.C/HSD-1, tabell AMA 43.B/HSD-1 respektive tabell AMA 43.CB/HSD-1 är åberopad i handlingarna. Dubbla träregelstommar till vägg Stående reglar får ha en kantkrokighet av högst 1/300 av höjden. Reglarna ska spikas eller skruvas i syll och hammarband eller remstycke. Vid karm ska en minst 45 mm tjock regel placeras på vardera sidan. Regelstommar i bärande väggar ska utföras av konstruktionsvirke. Regelstommar till icke bärande väggar ska vara av virke enligt SS-EN och SS-EN /A1. Redovisa hållfasthetsklass i förekommande fall. Ange tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer. Ange om annan metod än spikning/skruvning godtas för infästning i syll och hammarband. Vid fönster och dörrar med krav på inbrottsskydd ställs särskilda krav på infästningens hållfasthet och på att regler för fästdonens kantavstånd uppfylls. Kontrollera säkerhetsklass med avseende på inbrottsskydd och att gällande krav är uppfyllda. Dubbla regelstommar används av ljudisoleringsskäl. Beroende på isoleringsbehovet kan stommen utföras med gemensam syll och förskjutna reglar eller med separata syllar. Ange utförande. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA KONSTRUKTIONER Toleranser Kontrollera att tabell AMA 27.B/HSD-1 respektive tabell AMA 43.CB/HSD-1 är åberopad i handlingarna. Bjälklag, underslag, uppreglingar och undergolv Kortlingar med minst 45 mm tjocklek ska anbringas vid yttervägg och under lätta innerväggar. Ange tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer. Tjockleken på virket måste vara tillräcklig för att erbjuda upplag för anslutande golv. Ange förstärkningar under golvskiva runt golvbrunn, under badkar, varmvattenberedare och dylikt. Beakta särskilda krav på fuktkvot i bjälklag med trägolv på golvvärme. 22

23 HSD.121 HSD.122 Fall mot brunnar och rännor Ange lutning mot golvbrunn och ränna. Beakta nedböjningars inverkan på golvets fall. Se kommentarer under byggdel 43.DC. Information: Trägolv på golvvärme, Golvbranschens Riksförbund, GBR, Byggkeramikrådets branschregler för våtrum BBV 10:1. Svikt Beakta risken för besvärande svängningar i bruksgränstillståndet enligt BFS 2013:10 EKS Avdelning B, Krav i bruksgränstillstånd, Allmänt råd,7. Syllar under bottenbjälklag Bottenbjälklag ska vara upplagt på syll. Virke till syll ska vara konstruktionsvirke med minst 45 mm tjocklek. Syllar ska riktas och bringas till full anliggning mot underlaget. Syllar ska förankras i underlaget. Syll av trä ska fuktskyddas mot betong, murverk eller annat fuktsugande material. Bjälkar Ange fuktskydd i avsnitt JSF med underordnade koder och rubriker. Ange virkets hållfasthetsklass och VB-nummer om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass, hållfasthetsklass och VB-nummer hur syllar ska förankras hur hörn och skarvar ska utformas hur fuktskydd och lufttätning ska utföras. Virke till bjälkar ska vara konstruktionsvirke med minst 45 mm tjocklek. Bjälkes hela upplagsyta ska ligga an mot syllen eller remstycket. Bjälkes änd- och sidoytor ska vara skyddade mot direkt kontakt med yttervägg av murverk eller betong. Beakta det konstruktionstekniska träskyddet vid utstickande golvbjälkar till balkonger och utstickande takbjälkar. Ange fuktskydd i avsnitt JSF med underordnade koder och rubriker tvärsnittsmått, längder, hållfasthetsklass, och VB-nummer om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass och VBnummer. För bottenbjälklag över uteluftsventilerade kryputrymmen är risken för mikrobiell påväxt ofta väsentligt större än risken för rötangrepp. I sådana situationer kan bestrykning med träskyddsmedel rekommenderas. Ange, i förekommande fall, krav på annan torkningskvalitet eller fuktkvot än den som föreskrivs under HSD.1. Vid undergolv av spån- eller plywoodskivor som ska beläggas med plattor av natursten, kakel eller klinker ställs särskilda krav på bjälklagets styvhet. Centrumavståndet mellan bjälkarna kan vara högst 300 mm vid 22 mm golvspånskiva eller 18 mm konstruktionsplywood. Beakta eventuella krav på tvärsnittshöjd hos bjälkar, höjdläge, kilar med mera för att uppnå erforderliga fall, till exempel i våtrum. Krysskolvning, spännkortlingar och andra traditionella typer av tvärförstyvningar har som regel mycket begränsad inverkan på bjälklagets sviktegenskaper. Vid större fri spännvidd än 4,0 m rekommenderas någon form av tvärförstyvning i fältmitt för att balkarna ska kunna riktas. 23

24 Ange om bjälklaget ska utföras med tvärförstyvning och hur denna ska vara utformad. Beakta särskilda deformationskrav vid bjälklag över skjutväggar och glaspartier. HSD.123 Blindbottnar Virke ska vara sort G4-3 eller bätttre enligt SS-EN och SS-EN /A1. Ange tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer samt om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass och VB-nummer. HSD.124 Underslag och uppreglingar Virke ska vara sort G4-3 eller bättre enligt SS-EN och SS-EN /A1. Vankant får vara högst 25 procent av virkestjockleken. Vid undergolv av betong eller lättbetong ska undergolvet vara täckt med fuktskydd under underslag och uppreglingar. Underslag och uppreglingar till undergolv med lutning mot golvbrunn eller golvränna ska läggas med jämnt fall och utan försänkning. Beträffande fall mot brunnar och rännor, se kommentarer under byggdel 43.DC. Redovisa anslutningar vid trappor, dörrar och innerväggar där stora belastningar förväntas. Ange fuktskydd i avsnitt JSF med underordnade koder och rubriker tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer samt om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass och VB-nummer. Golvregelsystem Beakta, om speciella golvregelsystem ska användas, att dessa uppfyller kraven enligt HSD.124 samt byggdel 43.DC. Ange om något särskilt golvregelsystem ska användas eller kan godtas som alternativ i förekommande fall material- och varukrav i enlighet med respektive tillverkares dokumenterade anvisningar. Det är i vissa fall lämpligt att redovisa reglarnas placering på en särskild ritning. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA KONSTRUKTIONER Toleranser Kontrollera att tabell AMA 43.DC/1 är åberopad i handlingarna. HSD.1241 Flytande underslag på sand Sand till golvkonstruktioner ska vara torr och tvättad. HSD.1242 Fasta reglar till undergolv eller golvkonstruktion av trä Reglar ska vara av minst mm sort G4-3 eller bättre (VB1822). Reglar ska placeras med centrumavstånd högst 500 mm för 19 mm tjocka golvbräder eller lamellbräder och högst 600 mm för mm tjocka golv- eller lamellbräder. Reglar ska justeras i höjdled med hjälp av klossar, kilar eller skruvanordning, fixerad i underlaget. Kilar ska säkras mot glidning, till exempel med spik eller skruv. Avstånd mellan stödpunkter får vara högst 600 mm. Reglar ska skarvas över stöd. 24

25 Skarvar ska skråspikas eller skruvas eller utföras med skarvbräda eller skarvplåt. Beakta risken för golvknarr om höjdjusteringen utförs med klossar eller kilar av trä eller träbaserade material. Ange om och hur reglar ska fästas i underlaget. HSD.1243 Fasta reglar till undergolv av skivor HSD.125 Reglar ska vara av minst mm sort G4-3 eller bättre (VB1822). Reglar till undergolv av plywoodskivor enligt KEB.231 som ska beläggas med parkettstav ska vara av minst mm konstruktionsvirke (VB1801). Reglarnas största tvärsnittsmått ska därvid vändas mot underlaget. Reglar ska placeras med centrumavstånd som är anpassat till skivornas typ, tjocklek, format och bärförmåga. Stödreglar, kortlingar, ska placeras under fria skivkanter och under tvärfogar. Reglar ska justeras i höjdled med hjälp av klossar, kilar eller skruvanordning, fixerad i underlaget. Kilar ska säkras mot glidning, till exempel med spik eller skruv. Avstånd mellan stödpunkter får vara högst 600 mm. Reglar ska skarvas över stöd. Skarvar ska skråspikas eller skruvas eller utföras med skarvbräda eller skarvplåt. Beakta risken för golvknarr om höjdjusteringen utförs med klossar eller kilar av trä eller träbaserade material. Ange om och hur reglar ska fästas i underlaget. Ange om ritning för reglarnas placering ska upprättas. Ange tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer regelavstånd typ av stöd och fästanordning stödavstånd infästning för eventuell isolering. Konstruktioner av spontade bräder i undergolv Bräder ska vara underlagsspont minst mm (VB1020) vid ett centrumavstånd av högst 500 mm mellan bjälkar eller reglar och minst mm (VB1024) eller mm (VB1026) vid centrumavstånd från 500 mm till 600 mm mellan bjälkar eller reglar. Bräder ska skarvas över stöd. Skarvarna ska förskjutas inbördes. Bräder ska läggas med rörelsefog mot väggar, pelare, installationsdelar och dylikt. Bräder ska drivas samman och monteras dolt, i fogen, med dyckert eller synligt med kamspik alternativt monteras med träskruv. Rörelsefogens bredd beror av kommande fuktförhållanden i rummet, brädernas fuktkvot vid läggning samt rumsmåttet vinkelrätt mot bräderna. Ange rörelsefogars bredd. Blånad kan förekomma i enstaka bräder. Ange om blånad inte får förekomma. Träfiberskivor på brädgolv som undergolv för linoleum, plastmattor, textilmattor och dylikt anges under KEG.233. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA KONSTRUKTIONER Toleranser Kontrollera att tabell AMA 43.DC/1 är åberopad i handlingarna. HSD.1251 Konstruktioner av spontade bräder i undergolv för tätskikt, golvmassa, plattor e d 25

26 Bräder av underlagsspont ska fästas synligt med två kamspikar eller träskruvar i varje bjälke eller regel. Ange spik- eller skruvdimension. HSD.1252 Konstruktioner av spontade bräder i undergolv för parkett, mattor, plattor e d HSD.13 HSD.131 Bräder av underlagsspont till undergolv i uppvärmda utrymmen ska vid inläggning ha en fuktkvot motsvarande högst målfuktkvot 12 procent. Bräder ska fästas med en spik eller träskruv i varje bjälke eller regel. Ange spik- eller skruvtyp och dimension, till exempel dyckert Taklag, skärmtak och inbrädningar Taklag Förtillverkade takstolar av trä anges under GSN.17. Kontrollera att handlingarna innehåller uppgift om avväxlingar, förankringar med mera. I områden där angrepp av träförstörande insekter är vanligt kan det vara motiverat att föreskriva träskyddsbehandlat virke. Beakta i så fall Kemikalieinspektionens författningssamling om träskyddsbehandlat virke, KIFS 2008:2 och 2008:3. Se LFS.11 och kommentarer under HSD.1. Konstruktionstekniskt träskydd, till exempel användning av beständiga insektsnät, bör tillämpas i första hand. Redovisa luftning vid takfot, nock och gavlar. Beakta att HSD.1311 Remstycken till taklag vindsutrymmen ska utformas så att de kan inspekteras insektsnät ska användas vid ventilationsöppningar och motsvarande takkonstruktionen kan behöva stagas tillfälligt under byggskedet yttertak ska ges en minsta lutning av 1:40 (1,4 grader). Lutningar i ränndalar redovisas i avsnitt JSE respektive JT. Förstärkning för infästning av rännkrokar redovisas under HSD Se även figur RA HSD.1446/1. Virke ska vara konstruktionsvirke med minst 45 mm tjocklek. Remstycke av trä ska fuktskyddas mot betong, murverk eller annat fuktsugande material. Remstycken ska förankras i underlaget. Ange tvärsnittsmått, längder, hållfasthetsklass ovh VB-nummer. Redovisa hur remstycken ska skarvas och förankras hur fuktskydd och lufttätning ska utföras. HSD.1312 Fribärande takstolar Ange fuktskydd i avsnitt JSF med underordnade koder och rubriker. Virke ska vara konstruktionsvirke med minst 45 mm tjocklek. Överramarna ska avsträvas i sidled. Takstolarna ska förankras i hammarband eller remstycke. Ange hållfasthetsklass på ingående virke med respektive VB-nummer. Redovisa hur överramarna avsträvas förankring av takstolar 26

27 var lyftredskap får anbringas. Ange om och redovisa i så fall hur diagonaler ska avsträvas. Beakta takstolens deformationer i bruksgränstillståndet. Vid dimensionering mot tillfällig olägenhet bör deformationer inte överskrida 1/300 av spännvidden. Vid dimensionering mot permanent skada bör deformationerna begränsas till 20 mm i de punkter där icke bärande mellanväggar kommer att anslutas mot takstolarna. Förtillverkade trätakstolar anges under GSN.17. Information: HSD.1313 Uppstolpade takstolar Takstolsboken En handbok för dimensionering av spikade/skruvade takstolar, AB Svensk Byggtjänst, Formas, Virke ska vara konstruktionsvirke med minst 45 mm tjocklek. Överramarna ska avsträvas i sidled. Takstolarna ska förankras i remstycke. Ange hållfasthetsklass på ingående virke med respektive VB-nummer. Redovisa hur överramarna avsträvas. Redovisa förankring av takstolar. HSD.1314 Åsar på underlag av trä Virke ska vara konstruktionsvirke med minst 45 mm tjocklek. Vid större taklutning än 1:2,5 (22 grader) ska ås anslutas med knap. Åsar ska skarvas över stöd. Ange tvärsnittsmått, längder, hållfasthetsklass och VB-nummer utformning av skarv. HSD.1315 Åsar på underlag av metall Virke ska vara konstruktionsvirke med minst 45 mm tjocklek. Åsar ska skarvas över stöd. Ange tvärsnittsmått, längder, hållfasthetsklass och VB-nummer hur åsarnas infästning i underlaget ska utformas utformning av skarv. HSD.1316 Åsar på underlag av betong, lättbetong e d Virke ska vara konstruktionsvirke med minst 45 mm tjocklek. Åsar ska skarvas över stöd. Underlag ska vara täckt med fuktskydd under åsar. Ange tvärsnittsmått, längder, hållfasthetsklass och VB-nummer hur åsarnas infästning i underlaget ska utformas fuktskydd med tätskiktsmatta under JSF.122 utformning av skarv. HSD.132 HSD.133 Stommar till skärmtak, entrétak e d Inbrädningar o d av yttertak Vid tak täckta med plan plåt, tätskiktsmatta, dukar eller dylikt ska urtag utföras för rännkrokar. Granvirke rekommenderas på grund av bättre fuktegenskaper än furu. 27

28 Beakta kravet på ytfuktkvot. Vid inbyggnad får ytfuktkvoten vara högst 16 procent. En inbrädning som utsätts för nederbörd kan behöva bytas ut. Ange om krav ska ställas på virkets densitet för att säkerställa infästningar om endast granvirke godtas tjocklek på bräder till inbrädning och inklädnad om förtillverkade takluckor av underlagsspont får användas. Underlagstak av förtillverkade luckor av underlagsspont anges under GSN.18. Underlagstak av skivor anges i avsnitt KE. HSD.1331 Inbrädning av yttertak spontade bräder Virke ska vara underlagsspont av sort G4-3 eller bättre enligt SS-EN och SS-EN /A1. Brädtjocklek ska vara dimensionerad med hänsyn till taktäckningsmaterialet, snölast och behovet av infästningar för säkerhetsanordningar och andra anordningar på yttertaket. Bräderna ska läggas med den rillade sidan (godsidan) uppåt och den notade (spårförsedda) kanten nedåt takfallet. Bräder ska spänna över minst två fack och skarvas stumt över stöd. Högst två bräder i bredd får skarvas över samma stöd. Vid täckning med profilerad plåt eller takpannor får bräderna skarvas mellan stöd, men högst var tredje bräda i samma fack. Ändspontat virke får skarvas mellan stöd, men högst varannan bräda i samma fack. Vid taktäckning med skiffer ska ändspontat virke skarvas över stöd. Bräderna ska spikas eller skruvas i varje stöd. Bräder som är bredare än 95 mm ska dubbelspikas eller -skruvas. Bräder mot nock ska fasas i överkanten så att nockplankan får full anliggning. Vid skorstenar, takluckor, fläktrum, hissmaskinrum och andra hinder ska inbrädningen utföras med fall åt sidan så att vatten kan rinna av. I den färdiga inbrädningen får inte finnas uppstickande spik eller skruv eller annat som kan orsaka skador på täckning med plan plåt, tätskiktsmattor, dukar eller dylikt. Ange tvärsnittsmått och längder på bräderna samt kvalitet och relevant VBnummer. Rekommenderad minsta tjocklek vid högst mm takstols- eller regelavstånd och olika taktäckningar anges i tabell RA HSD.1331/1. Tabellvärden avser snözon 1 2,5. Vid val av tjocklek på inbrädning, beakta aktuell snölast och behov av erforderliga infästningar för tillträdesanordningar, hängrännor och dylikt. Ange om krav ska ställas på virkets densitet för att säkerställa infästning. Beträffande inbrädning av taksprång med synlig undersida, se HSD

29 Tabell RA HSD.1331/1. Minsta rekommenderade tjocklek på inbrädning Blånad får förekomma i enstaka bräder enligt sorteringsreglerna. Ange om blånad inte får förekomma. HSD.1332 Inbrädning av taksprång med synlig undersida - spontade bräder Synligt virke ska vara underlagsspont av sort G4-2 eller bättre enligt SS-EN och SS-EN /A1. Bräderna får vara högst 120 mm breda och ska ha samma tjocklek som övrig yttertakpanel. Bräderna får inte ha kvisthål, lösa kvistar eller synlig vankant. Bräderna ska monteras med den rillade sidan (godsidan) synlig, det vill säga nedåt. Fria kanter sågas. Bräderna ska spänna över minst två fack och skarvas stumt över stöd. Högst två bräder i bredd får skarvas över samma stöd. Ändspontat virke får skarvas mellan stöd, men högst varannan bräda i samma fack. Vid taktäckning med skiffer ska ändspontat virke skarvas över stöd. Bräderna ska spikas eller skruvas i varje stöd. Synlig yta av panelbräder ska vara målad/grundmålad före uppsättning. I den färdiga inbrädningen får inte finnas uppstickande spikar eller annat som kan orsaka skador på täckning med plan plåt, tätskiktsmattor, dukar eller dylikt. Ange tvärsnittsmått, längder, virkeskvalitet och VB-nummer om underlagsspont till synliga inbrädningar ska tas fram ur centrumsågade varor som klyvs efter torkning målning/grundmålning före uppsättning av panelbräder under aktuell kod och rubrik under LCS.2. HSD.1333 Inbrädningar av yttertak råhyvlade bräder Ange virkesdimension, kvalitet och utförande. Råhyvlat virke till inbrädning av yttertak ska undvikas. Underlagsspont bör användas. En rillad och hyvlad yta utförs för att få bort näringsämnen från ytan. HSD.1334 Inklädnader av taksprång träpanel 29

30 HSD.134 Bräder för inklädnad av taksprångets framkant och undersida ska vara minst 22 mm tjocka. Bredden ska väljas så att passbräda inte behövs. Bräderna ska spikas eller skruvas i varje stöd. Spontat virke ska spikas eller skruvas dolt. Kantsågat, ej ändspontat virke ska skarvas över stöd. Brädernas synliga delar ska vara målade/grundmålade före uppsättning. Ange tvärsnittsmått, längder, virkeskvalitet VB-nummer samt om virket ska vara spontat. Redovisa hur utrymmet ovanför inklädnaden ska luftas. Nät mot smådjur (råttor och möss) samt insektsnät till luftspalter anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt ZSD. Ange målning/grundmålning före uppsättning av panelbräder under aktuell kod och rubrik under LCS.2. Inbrädningar av skärmtak, entrétak e d HSD.1341 Inbrädning av skärmtak, entrétak e d spontade bräder Virke ska vara underlagsspont av sort G4-3 eller bättre enligt SS-EN och SS-EN /A1. Bräderna ska läggas med den rillade sidan (godsidan) uppåt och med den notade (spårförsedda) kanten nedåt takfallet. Bräder ska spänna över minst två fack och skarvas stumt över stöd. Högst två bräder i bredd får skarvas över samma stöd. Vid täckning med profilerad plåt får bräderna skarvas mellan stöd, dock högst var tredje bräda i samma fack. Ändspontat virke får skarvas mellan stöd, men högst varannan bräda i samma fack. Vid taktäckning med skiffer ska ändspontat virke skarvas över stöd. Bräderna ska spikas eller skruvas i varje stöd. Bräder som är bredare än 95 mm ska dubbelspikas eller -skruvas. Bräder mot nock ska fasas i överkanten så att nockplankan får full anliggning. I den färdiga inbrädningen får inte finnas uppstickande spik/skruv eller annat som kan orsaka skador på täckning med plan plåt, tätskiktsmattor, dukar eller dylikt. Ange tvärsnittsmått, längder och kvalitet på bräderna samt VB-nummer. Rekommenderad minsta tjocklek vid högst 1,2 m takstols- eller regelavstånd och olika taktäckningar anges i tabell RA HSD.1331/1. Vid val av brädtjocklek, beakta även aktuell snölast och behov av erforderliga infästningar för tillträdesanordningar, hängrännor och dylikt. Blånad kan förekomma i enstaka bräder. Ange om blånad inte får förekomma. Inbrädning med synlig undersida anges under HSD HSD.1342 Inbrädning av skärmtak, entrétak e d spontade bräder med synlig undersida Virke ska vara underlagsspont av lägst sort G4-2 eller bättre enligt SS-EN och SS-EN /A1. Bräderna får vara högst 120 mm breda. Bräderna får inte ha kvisthål, lösa kvistar eller synlig vankant. Bräderna ska monteras med den sågade sidan (godsidan) synlig, det vill säga nedåt. Fria kanter ska sågas så att not eller fjäder elimineras. Bräderna ska spänna över minst två fack och skarvas stumt över stöd. Högst två bräder i bredd får skarvas över samma stöd. Ändspontat virke får i de flesta fall skarvas mellan stöd, men högst varannan bräda i samma fack. Vid taktäckning med skiffer ska ändspontat virke skarvas över stöd. Bräderna ska spikas eller skruvas i varje stöd. Synlig yta av träpanel ska vara målad/grundmålad före uppsättning. 30

31 HSD.14 HSD.141 I den färdiga inbrädningen får inte finnas uppstickande spik/skruv eller annat som kan orsaka skador på täckning med plan plåt, tätskiktsmattor, dukar eller dylikt. Ange tvärsnittsmått, längder,virkeskvalitet och VB-nummer målning/grundmålning före uppsättning av träpanel under aktuell kod och rubrik under LCS.2. Kompletteringar av längdformvaror av barrträ till yttertak Konstruktionstekniskt träskydd bör tillämpas i första hand, se råd och anvisningar under rubriken Träskyddsbehandlat virke under HSD.1. Ange om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass och VBnummer. Läkt för överläggsplattor e d på yttertak Ströläkt och bärläkt ska vara av sort G4-3 eller bättre och bärläkt ska vara av sort G4-2 enligt SS-EN och SS-EN /A1. Bärläkt ska vara utan vankant längs överläggsplattornas/takpannornas upplagskant och i anliggningsytan mot ströläkten. Läkt invid takfot ska ha sådan höjd att den nedersta raden överläggsplattor/takpannor får samma lutning som övriga rader. Bärläkt ska vara kontinuerlig över minst två stöd eller ströläkt och skarvas stumt över stöd eller ströläkt. Såväl ströläkt som bärläkt ska fästas mot underlaget med trådspik, kamspik eller träskruv. Spikändar som trängt igenom takpanel över vindsutrymme ska slås omkull tvärs över fibrerna, dels på ytor på lägre höjd än 2,0 m över golv, dels kring takluckor. Inom samma områden ska skruvlängden i förekommande fall väljas så att skruvspetsen inte når igenom takpanelen. Vid taksprång enligt HSD.1332 och vid inbrädning enligt HSD.1342 ska fästdonens längd väljas så att spetsarna inte tränger igenom virket. Ange läktavstånd, valt med hänsyn till taklutning och erforderligt överlapp för överläggsplattorna/takpannorna enligt avsnitt JU respektive JV. Ange om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass och VBnummer. HSD.1411 Fribärande takpanneläkt på takstol eller uppregling Virke ska vara mm sort G4-2 (VB1822) eller bättre vid takstolsavstånd mindre än 800 mm samt mm konstruktionsvirke (VB1801) vid takstolsavstånd mm. Läkt med olika tvärsnittsmått ska monteras med det största tvärmåttet mot underlaget. Läkten ska spikas eller skruvas med minst en spik 100 3,4, eller träskruv med motsvarande bärförmåga, i varje stöd. Vinkelränna för byggpapp och plåtbeslag ska brädas in enligt HSD.1331 i plan med takstolarnas, uppreglingens, överkant. Ange tvärsnittsmått, längder, hållfasthetsklass och VB-nummer HSD.1412 Takpanneläkt på inbrädning om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass och VBnummer. Virke till ströläkt ska vara av sort G4-2 eller bättre med tvärsnittsmått minst mm (VB1104). Virke till bärläkt ska vara av sort G4-2 eller bättre med tvärsnittsmått minst mm (VB1107). Ströläkt ska läggas i takfallets riktning med centrumavstånd högst 600 mm. Vid gavel ska första ströläkten ligga cirka 100 mm från vindskivan. Vid vinkelränna och snednock (valmning) ska en bärläkt placeras på vardera sidan om och parallellt med rännan eller nocken så att avklippta takpannor får stöd. 31

32 Ange om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass och VBnummer. HSD.1413 Läkt för överläggsplattor av skiffer på inbrädning Virke till ströläkt ska vara av sort G4-2 eller bättre med minsta tvärsnittsmått mm (VB1107). Virke till bärläkt ska vara av sort G4-2 eller bättre med minsta tvärsnittsmått mm (VB1108). Ströläkt ska läggas i takfallets riktning med centrumavstånd högst 600 mm. Vid gavel ska första ströläkten ligga cirka 100 mm från vindskivan. Vid vinkelränna och snednock (valmning) ska en bärläkt placeras på vardera sidan om och parallellt med rännan eller nocken så att avklippta skifferplattor får stöd. HSD.1414 Läkt för träspån på yttertak Ange om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass och VBnummer. Spåntak ska läggas på självbärande underlagsspont eller plywood. Virke till underlagsspont ska vara av sort G4-3 eller bättre och minst 20 mm tjock. Brädtjockleken ska vara dimensionerad med hänsyn till taktäckningsmaterialet, snölast och behovet av infästningar för säkerhetsanordningar och andra anordningar på yttertaket. Virke till ströläkt ska vara av sort G4-2 eller bättre med minsta tvärsnittsmått 25x23 mm (VB1104). Virke till bärläkt ska vara av sort G4-2 eller bättre med minsta tvärsnittsmått 25x38 mm (VB1107). Beträffande tjocklek på underlagsspont, se rekommendationer i tabell RA HSD.1331/1. Ange om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass och VBnummer. HSD.1415 Fribärande läkt för överläggsplattor av profilerad plåt e d på takstol eller uppregling HSD.142 Nockplankor, vindskivor och vattbräder HSD.1421 Nockplankor HSD.1422 Vindskivor Virke till nockplankor ska vara av sort G4-2 eller bättre och minst 34 mm tjocka och ha till nocktäckningen avpassad höjd. Nockplankor ska skråspikas eller skruvas i underlaget vid varje takstol. Skarvar får skråspikas eller skruvas. Ange tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer. Virke till vindskivor ska vara av sort G4-2 eller bättre enligt SS-EN och SS-EN /A1 samt uppfylla kraven i SS-EN 14915:2013. Lamellimmade panelbräder ska vara producerade med lim som uppfyller Limtyp I enligt SS-EN 301:2013. Vindskivor ska ha rillade kantsidor. Hörn ska vara rillade och rundade med 2 mm radie eller fas. Lös kvist eller barkringkvist får inte förekomma. Vindskiva som inte ska täckmålas ska vara av samma träslag och ha ensartat utseende inom sammanhängande ytor. Vindskiva som ska täckmålas ska ha finsågad yta. Vindskiva som ska målas med slamfärg ska ha finsågad yta. Virkestjockleken ska vara minst 22 mm vid virkesbredd upp till och med 170 mm (VB2305). Vid virkesbredd över 170 mm ska virkestjockleken vara minst 28 mm (VB2311). Skarvar ska undvikas. Oundvikliga skarvar ska utföras som skäftfog, snedskuren fog, och spikas/skruvas med förborrning. 32

33 HSD.1423 Vattbräder HSD.143 Fingerskarvat virke kan användas för att undvika skarvar. Ange om virket får vara fingerskarvat och hur fingerskarv ska vara utförd. Ange tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer om vindskivor som ska täckmålas ska ha två rundade hörn och rillade kanter om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass och VBnummer. Virke till vattbräder ska vara av sort G4-2 eller bättre enligt SS-EN och SS-EN /A1 samt uppfylla kraven i SS-EN 14915:2013. Lamellimmade panelbräder ska vara producerade med lim som uppfyller Limtyp I enligt SS-EN 301:2013. Lös kvist eller barkringkvist får inte förekomma. Vattbräder som inte ska täckmålas ska vara av samma träslag och ha ensartat utseende inom sammanhängande ytor. Vattbräder som ska täckmålas ska ha finsågad yta eller hyvlad yta. Vattbräder som ska målas med slamfärg ska ha finsågad yta. Vattbräder ska ha rillade kantsidor. Hörn ska vara rillade och rundade med 2 mm radie eller fas. Virkestjockleken ska vara minst 22 mm. Skarvar ska undvikas. Oundvikliga skarvar ska utföras som skäftfog, snedskuren fog, och spikas eller skruvas med förborrning. Vattbräda spikas eller skruvas till vindskiva med högst 200 mm spik- eller skruvavstånd. Fingerskarvat virke kan användas för att undvika skarvar. Ange Rännstommar HSD.1431 Stommar till gesimsrännor tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer om virket får vara fingerskarvat och hur fingerskarv ska vara utförd om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass och VBnummer. Rännstommar utsätts ofta för långvarig fuktpåverkan, som kan utvecklas till rötskador. Kontrollera att konstruktionen är utformad med konstruktionstekniskt träskydd, det vill säga så att virket har möjlighet att torka ut efter nedfuktning, till exempel till följd av läckage eller kondens. Välj i svåra fall impregnerat virke i lägst träskyddsklass NTR AB. Se kommentarer under HSD.1. Lutningar i ränndalar redovisas i avsnitt JSE och JT. Ange lutning i ränna under aktuell kod och rubrik. Virke ska vara underlagsspont av sort G4-2 eller bättre och minst 30 mm tjockt enligt figur AMA JT-.24/1, JS-.243/1, JT-.341/1, JT-.412/1 eller JT-.4124/1. Rännkrokar ska försänkas i rännstommen. Rännor ska utföras med dubbel botten, en botten för horisontal undersida och en botten för falluppbyggnad. Bräderna ska skruvas i rännkrokarna. Redovisa utförande av rännstomme. Ange tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer. Ange dimension på rännkrokar. HSD.1432 Stommar till fotrännor Se även figur AMA JT-.24/1, JS-.243/1, JT-.341/1, JT-.412/1 eller JT-.4124/1. 33

34 Virke ska vara hyvlat av sort G4-2 eller bättre och med tvärsnittsmått minst mm (VB0814). Ståndbrädans överkant ska avfasas för plåtbeslagning. Ståndbrädan ska spikas eller skruvas i konsolkrok. Ange tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer. Konsolkrokar och infästningar av fotrännor anges under JT-.21 respektive JT och JT Figur RA HSD.1432/1 visar ett exempel på hur underlaget kan förstärkas under de beslag som inte förankras i takstolar. Redovisa utförande om underlaget ska förstärkas under de beslag som inte förankras i takstolar. Figur RA HSD.1432/1. Exempel på förstärkning av underlaget. HSD.1433 Stommar till försänkta ränndalar HSD.144 Virke ska vara slätspontat av sort G4-2 eller bättre och minst 27 mm tjockt på uppregling med centrumavstånd högst 600 mm. Hörn och kanter ska rundas vid anslutning till takpanel och takbrunnar. Ange tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer. Redovisa utförande. Diverse kompletteringar av längdformvaror av barrträ till yttertak Fästen ska vara av varmförzinkat stål och skruvas fast. HSD.1441 Sargar till takluckor Funktionskrav på placering av taklucka anges i SS Virke ska vara konstruktionsvirke minst mm (VB1807). Sarg till taklucka eller utstigningslucka ska ha minst dagmått mm. Ange tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer och samt redovisa förstärkningar. Ange sargens höjd. Höjden avpassas till taktäckningsmaterial och taklutning. Ange utförande av förtillverkade takfönster under NSD.11. Se även figur AMA JT-.262/1 och figur AMA JT-.3631/1. Vid isolerad sarg, se kommentar under HSD

35 Brandskydd HSD.1442 Stommar till takluckor Utforma konstruktion och infästning så att sargen vid brand inte kan falla ned i byggnaden och sprida branden. Stomme ska utföras av minst 18 mm konstruktionsplywood för utomhusbruk. Lucka ska utföras med cirka 2 mm språng utanför sargen enligt figur AMA JT-.262/1. Över uppvärmda utrymmen bör luckstomme och sarg värmeisoleras för att förhindra kondensutfall och rimfrost. Ange isolermaterial, isolertjocklek samt beklädnad. HSD.1443 Stommar till ventilationsskorstenar e d Virke ska vara konstruktionsvirke. HSD.1444 Reglar för plåtbeslag på yttertak Virke ska vara konstruktionsvirke. Ange tvärsnittsmått, längder, hållfasthetsklass och VB-nummer på virke och förstärkningar samt utförande. Beakta minsta höjd på uppdragning för aktuellt taktäckningsmaterial. Spikreglar ska förankras i underlaget. Uppbyggnad för hängskivor enligt figur AMA JT-.3521/2 till tätskiktsmatta, takduk eller dylikt ska utföras med 2 stycken minst mm fasade och ihopspikade reglar (VB1804). Uppbyggnad för hängskivor enligt figur AMA JT-.3521/3 till tätskiktsmatta, takduk eller dylikt ska utföras med minst mm fasade reglar (VB1803). Infästning av reglar i autoklaverad lättbetong i kvalitetsgrupp 450 och 500 ska ske med specialskruv för lättbetong. Skruvens förankringslängd ska vara dimensionerad för aktuella laster, men minst 65 mm. Under denna kod och rubrik anges spikreglar av trä som underlag för plåtbeslag på yttertak. Ange om uppbyggnad ska utföras enligt figur AMA JT-.3521/2 eller figur AMA JT-.3521/3. Se kommentarer under JT HSD.1445 Reglar för fastsättning av tätskiktsmatta e d på yttertak Spikreglar ska förankras i underlaget. Infästning av reglar i autoklaverad lättbetong i kvalitetsgrupp 450 och 500 ska ske med specialskruv för lättbetong. Skruvens förankringslängd ska vara dimensionerad för aktuella laster, men minst 65 mm. Under denna kod och rubrik anges spikreglar av trä som underlag för tätskiktsmatta och dylikt på yttertak. Ange tvärsnittsmått, längder, och VB-nummer på virke samt utförande vid rörelsefogar, höglinjer, uppdragningar och dylikt. HSD.1446 Förstärkningar för kompletteringar till yttertak Virke ska vara av sort G4-3 eller bättre. Redovisa förstärkning vid takfot, där rännkrokar ska fräsas in i underlagssponten och förankras mellan takstolar. Förstärkningsbräda av till exempel mm (VB0803) kan monteras som kortling mellan takstolarna i princip enligt figur RA HSD.1446/1. 35

36 HSD.15 HSD.151 Figur RA HSD.1446/1. Exempel på förstärkningsbräda (kortling) för infästning av infräst rännkrok, avsedd att förankras mellan takstolar. Se även figur JT-.15, JT-.31/2 och JT-.41/1. Under denna rubrik redovisas även andra typer av förstärkningar som kan förekomma på yttertak. Redovisa utförande. Beträffande snörasskydd, se NSJ.-6 och SS Kompletteringar av längdformvaror av barrträ till vägg eller innertak Redovisa hur luftning ska utföras. KVALITETSKRAV PÅ FÄRDIGA KONSTRUKTIONER Toleranser Kontrollera att tabell AMA 43.B/HSD-1 respektive tabell AMA 43.E/K-1 är åberopad i handlingarna. Utfyllnader med läkt eller reglar Virke ska vara råspont av ort G4-3 eller bättre enligt SS-EN och SS-EN /A1. Virke ska ha en minsta tjocklek av 25 mm. Läkt eller regel ska anbringas vertikalt eller horisontalt med centrumavstånd som är anpassat till beklädnaden. Läkt eller reglar för infästning av utvändiga paneler, lister och dylikt enligt HSD.16 som spikas med panelspik eller motsvarande kamgängad spik alternativt skruv ska ha tvärsnittsmått minst 28x70 mm (VB0807). Se tabell RA HSD.16/1. I konstruktion med reglar på distanshylsor (reglar med utåtlutande översida) ska reglarna vara minst mm (VB0811). Läkt eller reglar ska placeras kring alla öppningar och ska ligga i liv med väggöppning. Vid tillstötande väggar, pelare, golv och tak ska läkt eller reglar anbringas till stöd för beklädnaden. I betong eller tegel ska läkt och reglar fästas med skjutspik eller skruvas i inborrad plugg av icke krympande material. I tegelmurverk får infästning även ske med härdad stålspik eller med klippspik i murfogarna. Infästning av reglar i autoklaverad lättbetong i kvalitetsgrupp 450 och 500 ska ske med specialskruv för lättbetong. Skruvens förankringslängd ska vara dimensionerad för aktuella laster, men minst 65 mm. I trä ska läkt och reglar fästas med räfflad trådspik eller med träskruv. Färdig utläktning ska vara plan och i lod. Utläktning på krökta ytor ska utföras efter mall. Ange tvärsnittsmått, längd, kvalitet, VB-nummer, centrumavstånd, infästning och horisontalt eller vertikal montering 36

37 HSD.152 HSD.153 Stommar till undertak om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass och VBnummer. I lägen utsatta för slagregn bör horisontala läkter eller reglar utföras med utåtlutande översida. Enligt krav i AMA ska en luftspalt vara minst 25 mm, men spikläkt ska i regel vara 28 mm eller tjockare. Virke till undertaksstommar ska vara konstruktionsvirke. I våtutrymmen ska upphängningsanordning av stål vara varmförzinkad. Inklädnad kring öppningar för luckor, takfönster, trappor och dylikt ska utföras med virke av sort G4-2 eller bättre enligt SS-EN och SS-EN /A1. Kontrollera att bärverk och infästningar är dimensionerade med avseende på hållfasthet och styvhet. Ange virkets tvärsnittsmått, längder, hållfasthetsklass/kvalitet och VB-nummer deformationskrav enligt SS-EN 13964:2004. Redovisa utförande och omfattning. Paneler som underlag för beklädnad Virke ska vara av sort G4-3 eller bättre enligt SS-EN och SS-EN /A1. Vid väggöppning ska panel dras fram till karm eller omfattning. Kontrollera i de fall innertakpanel ska belastas, till exempel med tung fyllning, att fästdonens kapacitet vid utdragning är tillräcklig. Ange typ av fästdon. HSD.1531 Glespanel som underlag för beklädnad Virke ska vara av sort G4-3 eller bättre enligt SS-EN och SS-EN /A1. Glespanel bör vara av minst 19 mm tjockt virke. Vid innertaksbeklädnader med gipsskivor mot träbjälklag bör glespanel vara minst mm (VB0804) vid centrumavstånd 600 mm mellan golvbjälkar och minst mm (VB0807) vid takstolar med centrumavstånd 1200 mm. Beakta avståndet mellan stöden vid val av glespanelbrädans tjocklek och tvärsnittsmått. Ange centrumavstånd mellan glespanelbräderna. Beakta kraven på säkerhet mot genomtrampning och kraven på brandskydd. Centrumavståndet för glespanelbräder som underlag för gipsskivor i tak får inte överstiga 400 mm i fuktiga eller ouppvärmda lokaler. Panelbräderna bör dubbelspikas eller dubbelskruvas i varje stöd. Ange utförande. Ange tvärsnittsmått, längder, centrumavstånd, hållfasthetsklass/kvalitet och VB-nummer. HSD.1532 Tät panel som underlag för beklädnad Virke ska vara spontat av sort G4-3 eller bättre och spikas eller skruvas i varje stöd. Bräder med högst 120 mm bredd ska spikas 20 mm från notad kant. Bredare bräder ska spikas eller skruvas i sicksack i båda kanter. Bräder med högst 120 mm bredd som enbart uppbär sin egen tyngd får skarvas mellan stöd, men högst varannan bräda i samma fack. Ange tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer. HSD.154 Spräckpanel bakom putsskikt Virke ska vara av sort G4-3 eller bättre, enligt SS-EN och SS-EN /A1. 37

38 Panelbräder ska ha en tjocklek av minst 19 mm. Bräderna ska monteras med högst 20 mm springa. Ange tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer. HSD.155 Läkt på vägg för beklädnad HSD.1551 Läkt på vägg för träspån Virke till vertikal spikläkt och horisontal bärläkt ska vara av sort G4-3 eller bättre, enligt SS-EN och SS-EN /A1. Redovisa utförande. HSD.1552 Läkt på vägg för överläggsplattor av skiffer HSD.158 HSD.16 Virke till vertikal spikläkt och horisontal bärläkt ska vara av sort G4-3 eller bättre, enligt SS-EN och SS-EN /A1. Vertikal spikläkt ska ha tvärsnittsmått mm (VB0807) med max centrumavstånd 600 mm. Bärläkt ska ha tvärsnittsmått mm (VB0807) med centrumavstånd anpassat till täckningsprincip. Bärläkt av trä för skifferbeklädader bör inte användas på fasader som är högre än två våningsplan. Det finns olika principer att montera skifferplattor i fasad enkeltäckning och dubbeltäckning. Redovisa täckningsprincip och utförande under JUB.14 och plåtinklädnader runt fönster under JTG. Diverse kompletteringar av längdformvaror av barrträ till vägg eller innertak Redovisa kompletteringar. Synlig vägg- och takpanel samt lister utomhus MATERIAL- OCH VARUKRAV Virke till panelbräder och lister ska vara av sort G4-2 eller bättre, enligt SS-EN och SS- EN /A1 samt uppfylla kraven i SS-EN 14915:2013. Paket eller buntar av panelbräder för utvändig beklädnad ska vara CE-märkta enligt SS-EN 14915:2013 och åtföljas av prestandadeklaration. Lamellimmade panelbräder (limträpanel) ska vara producerade med lim som uppfyller Limtyp I enligt SS-EN 301:2013. Lös kvist, rötkvist, kvisthål, genomgående torrkvist, barkringkvist eller sprickor får inte förekomma. Panelbräder och lister som inte ska täckmålas ska vara av samma träslag och ha ensartat utseende inom sammanhängande ytor. Panelbräder och lister som ska ytbehandlas ska ha finsågad eller rillad yta samt ha en ytfuktkvot högst 16 procent vid ytbehandlingstillfället. Samtliga kantsidor ska vara rillade. Hörn ska vara rillade och rundade med 2 mm radie eller fas. Panelbräder och lister som ska målas med slamfärg ska ha finsågad, rillad eller sågad yta. Industriellt ytbehandlade panelbräder ska uppfylla kraven enligt SS-EN 927-2:2006. Fästdon Fästdon av stål ska vara skyddsbehandlade mot korrosion anpassad till aktuell korrosivitetsklass enligt avsnitt ZSE och SS-EN ISO Förzinkning ska vara utförd enligt LDS.11. Rostfrittt stål ska vara av kvalitet enligt SS-EN :

39 Spikens tvärmått ska minst uppgå till 2,8 mm. Spiklängd ska vara sådan att spiken inte går igenom spikläkten. Speciell panelspik finns för ändamålet, se tabell RA HSD.16/1 och figur RA HSD.16/1 a f. För räfflad trådspik ska förankringslängden vara 34 mm och för kamspik eller annan mönstrad spik med motsvarande utdragsvärde ska förankringslängden vara 25 mm. Skruv ska ha försänkt huvud med en diameter av minst 9 mm och vara så lång att förankringslängden blir minst 25 mm och att skruven inte går igenom bakomliggande läkten. UTFÖRANDEKRAV Panelbräder utan ändspont ska skarvas över stöd och med passning. Avstånd mellan stumskarvar i en brädas längdriktning ska vara minst 3 m. Stumskarvar i intilliggande bräder ska förskjutas minst 600 mm. Ändspontad panel får skarvas mellan stöd. Ändspontade skarvar i intilliggande bräder ska förskjutas minst mm. Skarvslutbräda ska ha en minsta längd av 2,0 m. Skarvar ska fördelas jämnt över hela ytan. Not eller fjäder på synlig kant av slätspont ska hyvlas bort. Fals vid synlig kant ska hyvlas bort. På underlagsspont ska kanten sågas bort. Sågade ändträytor ska rensas från löst trä. Panelbräder ska anslutas med passning mot hörn, fönster- och dörrkarmar, takstolstassar och dylikt. Tillräckligt utrymme ska lämnas för att utåtgående, sidohängda fönsterbågar och dörrblad ska kunna lyftas av. Vid anslutning mot karmunderstycke ska panelbrädernas överkant snedskäras med samma lutning som fönsterblecket minst 1:4 (14 grader). Vid spikning eller skruvning närmare virkesände än 150 mm ska virke förborras för att undvika sprickbildning. Vid spikning eller skruvning av panelbräder ska spik- eller skruvskallen inte tränga in djupare än att den ligger i nivå med panelbrädans yta för att undvika fuktinträngning och framtida missfärgning. Vid maskinspikning ska arbetstrycket ställas in efter minsta förekommande densitet på virket. Utstickande spikhuvuden slås i manuellt. Se figur AMA HSD.16/1. Figur AMA HSD.16/1. Förträngning i luftspalten får inte förekomma. Träpanel utomhus ska utföras med luftad baksida. Luftspalten bakom träpanelen ska vara minst 25 mm. Spik eller skruv får inte penetrera bakomliggande vindskydd. 39

40 Fästdon Vid spikning eller skruvning av panelbräder ska spik- eller skruvskallen inte tränga in djupare än att den ligger i nivå med panelbrädans yta för att undvika fuktinträngning och framtida missfärgning. Vid maskinspikning ska arbetstrycket ställas in efter minsta förekommande densitet på virket. Utstickande spikhuvuden slås i manuellt. MATERIAL- OCH VARUKRAV På marknaden finns det panel som sorterats och torkats med särskild hänsyn till de krav som ställs på en fasadpanel och som är tillverkningskontrollerad och märkt för spårbarhet enligt särskilda kvalitetssäkringssystem fingerskarvad panel som kan användas för att undvika skarvar lamellimmade panelbräder (limträpanel), som tillverkas i längder upp till 6 m med eller utan ändspont och med en täckande bredd upp till 300 mm för stående eller liggande montering. Panelbräder kan ha urfrästa spår på baksidan för att begränsa formförändringar. Spåren bör inte vara placerade i spikningszon på grund av ökad risk för sprickor. Ange träslag. Gran rekommenderas till ytterpaneler tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer om virket ska vara kvalitetssäkrat och i så fall vilket kvalitetssäkringssystem som ska väljas eventuella krav beträffande årsringsbredd och rakhet eventuella krav på ytbehandling om panelbräder ska ha urfrästa spår på baksidan och i så fall spårens form, läge och antal typ av fästdon. Dokument avseende tryckimpregnering av gran har antagits av Nordiska Träskyddsrådet NTR. Träskyddsklass NTR Gran kan användas då förlängt skydd mot röta eftersträvas. Se LFS.1 samt LFS.11 för furu och andra lätt impregnerade eller annat lätt impregnerbart barrträ och LFS.12 för gran eller annat svårt impregnerbart barrträ. Ange om virket ska vara impregnerat och i så fall träskyddsklass och VBnummer. 40

41 Fästdon Tabell RA HSD.16/1. Exempel på dimensioner på panelbräder och panelspik Ange om rostfri borrskruv, alternativt syrafast rostfri skruv ska användas. 41

42 Figur RA HSD.16/1 a) - f). Kombinationer av panel, läkt och spik enligt tabell RA HSD.16/1 Redovisa typ, kvalitet och dimension. UTFÖRANDEKRAV Kontrollera att underlaget, till exempel reglar, möjliggör spikning/skruvning med de centrumavstånd som föreskrivs i AMA. Under HSD.162 anges alternativ för spikning av lockbräder. Reglar för infästning av panel ska minst ha mått enligt HSD.151. Horisontala spikreglar för stående panel kan utnyttjas till värmeisolerande skikt om de förses med vindskydd. Luftspalt åstadkoms med till exempel (VB1108) horisontal spikläkt utanpå spikreglarna. För att säkerställa en ventilerad luftspalt bör spikläkt kompletteras med vertikal luftningsläkt, särskilt i för slagregn utsatta lägen. Se figur AMA HSD.162/1. Alternativt kan urtag göras i den horisontala spikläkten eller horisontala plåtprofiler med luftningshål användas. Horisontal spikläkt utanpå horisontala spikreglar kan reduceras till mm (VB1104). Panel som ska målas enligt avsnitt LCS ska underbehandlas före uppsättning och ändträ, även i skarvar, ska behandlas med penetrerande grundolja före uppsättning. Se även kommentarer under rubriken Målning av golv, väggar och tak. Utomhus i avsnitt LCS. Finsågad yta ger bästa underlag för målning. Utredningar har visat att underbehandling bör utföras inom en arbetsvecka för virke som finsågats efter torkning för att uppnå bästa samverkan mellan trä och färg. Målning som ska vara utförd vid leverans av trävara redovisas med behandlingstyp enligt LCS.2 i anslutning till aktuell kod och rubrik för trävaran. Ange målning som ska utföras före uppsättning av panelbräder, men efter leverans av panel, under aktuell kod och rubrik under LCS.21. Panelbräder bör före uppsättning vara bestrukna med minst 60 μm tjockt torrskikt av grundfärg av godkänd typ. Regler för industriell behandling finns utarbetade, se P-märkningsregler certifieringsregel 053 Paneler, bilaga 3. 42

43 Ange kravnivå på industriellt ytbehandlade panelbräder enligt SS-EN 927-2:2006. Redovisa hur luftningen ska utformas. Stående panel i två eller flera våningar bör skarvas över längsgående droppbleck enligt figur RA HSD.16/1. För att undvika synliga skarvar i fasaden kan fingerskarvade panelbräder användas. Beakta de krav på åtkomlighet som ställs vid målning, till exempel vid sockel, droppbleck och dylikt. För undvikande av sprickbildning i nederkant av stående panel rekommenderas ändträbehandling med penetrerande grundolja och därefter behandling lika övriga panelytor enligt avsnitt LCS. Alternativ till förborrning är användning av spik med tvärhuggen spets eller självborrande skruv. Snedsågning av underkant panelbräda (så kallad droppnäsa) behövs inte. 43

44 44

45 HSD.161 Figur RA HSD.16/2. Längsgående droppbleck. Beakta risken för att fasaden kan bli fuktig och smutsas ned av vattenstänk om panelen avslutas alltför nära markytan. Avståndet bör vara minst 300 mm och marken intill grunden bör vara av grovt grus eller utförd på annat sätt så att stänk förhindras. Redovisa anslutning mot plåtbeslag, vid socklar och dylikt under aktuell kod och rubrik. Nät för att hindra insekter och möss från att komma in i underkant panel och vid takfot beskrivs under aktuell kod och rubrik i avsnitt ZSD. Fästdon Vid spikning eller skruvning av panelbräder ska spik- eller skruvskallen inte tränga in djupare än att den ligger i nivå med panelbrädans yta för att undvika fuktinträngning och framtida missfärgning. Vid maskinspikning ska arbetstrycket ställas in efter minsta förekommande densitet på virket. Utstickande spikhuvuden slås i manuellt. Se figur AMA HSD.16/1. Ange spikdimension eller, i förekommande fall, skruvtyp och dimension eventuella krav på fästdon vid synlig montering av industriellt behandlade paneler, lister och dylikt. Beakta att rostfri spik eller skruv anpassad till korrosivitetsklass C5-M ska användas till: panelbräder som ska ytbehandlas med järnvitriol ytterbeklädnader av tuja (kallas även Western Red Cedar) värmebehandlat trä och annat kemiskt modifierat trä utvändiga träytor som inte ska målas Ange typ av och kvalitet och fästdon. Till panel som ska ytbehandlas med järnvitriol bör rostfri spik eller skruv användas (A2). Till ytterbeklädnader av cederträ bör rostfri, syrafast spik eller skruv användas. Ange utförande. Information: SP Rapport 2007:9, Träfasader Handbok, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Träfasader Guide för projektering, materialtillverkning, montage, underhåll, version 2, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Stående panel med lockläkt utomhus Bräder ska vara minst 22 mm tjocka och högst 170 mm breda (VB ). Lockläkt ska vara minst mm (VB2318 eller VB2319). Bräder och läkt ska monteras i lod. Stumkarvning av panelbräder ska undvikas. Utförande med droppbleck godtas enligt figur RA HSD.16/2. Panelbräder ska spikas eller skruvas centriskt, med centrumavstånd högst mm. Brädändar ska spikas mm från änden i över- respektive underkant. Spik till panelbräder ska ha ett tvärmått om minst 2,8 mm och längd så att kraven på förankringslängd enligt HSD.16 uppfylls, men utan att penetrera bakomliggande vindskydd. Skruv ska ha minst samma bärförmåga. Läkt ska spikas eller skruvas centriskt, med centrumavstånd högst 600 mm. Vid dörr- eller fönsteröppning med karmytteryta i liv med underlag för panel ska panelen dras fram till cirka 30 mm från profil eller karmfals. Vid dörr- eller fönsteröppning där läkt eller panelbräder ska tjänstgöra som foder ska delningen väljas så att avstånden mellan läkten blir lika. Ange tvärsnittsmått, längder, kvalitet och VB-nummer på panelbräder och läkt och om speciellt utformad läkt ska användas 45

46 HSD.162 om panel ska skarvas över längsgående droppbleck. Se figur RA HSD.16/2. Droppbleck anges i avsnitt JT-.522 om extra luftningsläkt ska monteras bakom spikläkten. Stående panel med lockbräder utomhus Bottenbräder ska vara minst 22 mm tjocka och högst 145 mm breda (VB ). Lockbräder ska vara minst 22 mm tjocka och högst 145 mm breda (VB ). Lockbräder ska vara fullkantiga och sättas upp med minst 20 mm överlapp på båda de underliggande bottenbräderna. Bräder ska monteras i lod. Skarvning av panelbräder ska undvikas. Utförande med droppbleck godtas enligt figur RA HSD.16/2. Panelbräder som spikas med räfflad trådspik ska monteras i princip enligt figur AMA HSD.162/1 med spikläkt mm (VB0810). Panelbräder som spikas med kamspik eller annan mönstrad spik med motsvarande utdragsvärde eller som skruvas ska monteras i princip enligt figur AMA HSD.162/1 med spikläkt mm (VB0807) eller (VB0810). I konstruktion med reglar på distanshylsor, reglar med utåtlutande översida, ska reglarna vara minst mm (VB0811). Bottenbräder ska spikas eller skruvas centriskt med centrumavstånd högst mm. Lockbräder ska spikas respektive skruvas i båda kanter, antingen i sicksack med högst 300 mm avstånd i vertikal led, eller parvis med högst 600 mm avstånd i vertikal led, i princip enligt figur AMA HSD.162/2. Spik- respektive skruvspetsarna får inte gå genom bottenbräderna. Brädändar ska spikas mm från änden i över- respektive underkant. Spikens tvärmått ska minst uppgå till 2,8 mm. Spiklängd ska vara sådan att spiken inte går igenom spikläkten. Speciell panelspik finns för ändamålet, se tabell RA HSD.16/1 och figur RA HSD.16/1 a f. Skruv ska ha minst samma bärförmåga. Vid dörr- eller fönsteröppning där lockbräder ska tjänstgöra som foder ska delningen väljas så att avstånden mellan lockbräderna blir lika. Figur AMA HSD.162/1. Stående panel med lockbräder. 46