Södertäljemodellen samverkan som startade med psykiatrireformen SÖdertälje Sydgården Grengården Österäng Allmänpsykiatriska rehabiliterings- enheten

Transkript

1 Södertäljemodellen samverkan som startade med psykiatrireformen Södertälje Sydgården Grengården MfU MfU MfU MfU MfU MfU MfU Österäng Allmänpsykiatriska rehabiliteringsenheten

2

3 Innehåll Bakgrund 4 Södertäljemodellen så här gjorde vi 5 Vår vision 5 Våra gemensamma mål 5 Södertäljemodellen i dag 6 En samarbetsmodell som har rivit murar 6 Fem rehabiliteringsenheter 6 Gemensamt ansvar för rehabiliteringen 7 Kontinuerliga och långsiktiga kontakter 7 Behandling som är flexibel och lättillgänglig 7 Heldygnsvård komplement till öppenvården 7 Gästhuset ett alternativ där man checkar in 8 Omhändertagande av nyinsjuknade i psykos 8 Psykiatriska Beroendeteamet () 8 Den Allmänpsykiatriska rehabiliteringsenheten 8 Mottagningen för Unga (Mfu) 8 Boendestöd hjälper brukaren att klara ett eget boende 8 För de som behöver finns olika former av boende 8 Enheten för arbetsrehabilitering (EFA) 9 Södertäljemodellens verksamheter 10 Styrning, ledning och samordning 10 Södertäljemodellen 10 Personer att kontakta 11 Södertäljemodellen samverkan som startade med psykiatrireformen 3

4 Bakgrund Det började med psykiatrireformen I januari 1995 genomfördes den s k psykiatrireformen. Syftet med psykiatrireformen var att förbättra villkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning. Psykiatrireformens målgrupp är personer med långvarig och allvarlig psykisk sjukdom som medför varaktiga funktionsnedsättningar. Exempelvis personer med psykossjukdomar och liknande sjukdomstillstånd. En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting fastställdes genom psykiatrireformen. Kommunerna fick ansvar för boendestöd, sysselsättning och övergripande planering. Landstinget behöll ansvaret för den psykiatriska behandlingen. Men reformen gjorde också tydligt att ett nära samarbete mellan olika myndigheter krävdes för att sätta fokus på behoven hos personer med varaktig funktionsnedsättning och att skapa en helhetssyn; inte minst krävdes det ett gott samarbete mellan kommun och landsting. Två projektledare men inget projekt Två särskilda projektledare en från varje huvudman fanns under psykiatrireformens uppbyggnadsfas åren 1996 till Projektledarna fick ett gemensamt uppdrag och ansvarade för att målen hölls levande, och att modellen genomfördes. Den gemensamma verksamheten byggdes upp i projektform, men huvudsakligen med reguljära medel. Att starta en verksamhet med hjälp av projektmedel för personer med omfattande och långvarigt behov av stöd och behandling kändes inte som något alternativ. Det krävdes också en total omläggning av psykosvården inom landstinget, från att ha varit inriktad på slutenvård, till öppenvård för att det ekonomiskt skulle gå att genomföra den organisatoriska förändring som var en förutsättning för ett nära samarbete mellan kommun och landsting. Två huvudmän fick ansvar när psykiatrireformen genomfördes: landstinget, i form av Södertälje psykiatriska sektor, och kommunerna i upptagningsområdet, förutom Södertälje också Nykvarn och Salem. Södertälje kommun har idag drygt invånare, Salem har omkring invånare och i Nykvarn bor något över personer. 4 Södertäljemodellen samverkan som startade med psykiatrireformen

5 Södertäljemodellen så här gjorde vi Inför psykiatrireformen bildade representanter från psykiatriska inom Landstinget och från Södertälje kommun ett antal arbetsgrupper. Grupperna arbetade med att inventera reformens målgrupp, att diskutera sig fram till en gemensam vision och en gemensam syn på vad som är livskvalitet samt formulera en övergripande målsättning för psykiatrireformens genomförande. Viktiga utgångspunkter för dessa diskussioner var: individens delaktighet den enskildes behov i centrum samarbetstanken gemensam planering Vår vision God livsmiljö Södertälje skapar en god livsmiljö för alla sina in vånare och erbjuder människor med psykiska funktionsnedsättning goda livsvillkor genom: Behandling Den psykiatriska behandling som erbjuds är väl utbyggd och bedrivs utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap. Ett tryggt boende Ett väl utbyggt boendestöd och boendeformer med differentierat och flexibelt stöd ger personer med psykisk funktionsnedsättning goda möjligheter att få sina speciella behov tillgodosedda. Sammanhållet stöd Genom en väl utvecklad samverkan och ett tätt samarbete med andra vårdgivare och organisationer, t ex äldreomsorg, handikappomsorg, beroendevård, försäkringskassa och arbetsförmedling, riskerar ingen med psykisk funktionsnedsättning att bli bollad mellan olika myndigheter och huvudmän. Den enskilde deltar aktivt i och ansvarar utifrån egen förmåga för sin egen rehabilitering/behandling. Sysselsättning och sociala relationer Den enskilde väljer sysselsättning efter vilja, behov och förmåga. Verksamheterna är individuellt utformade med inriktning mot både arbete, studier och fritid. De rika möjligheterna till sysselsättning/arbetsträning eller arbete och meningsfulla fritidsaktiviteter gör att personer med psykisk funktionsnedsättning upplever hög grad av livskvalitet. Brukarinflytande Genom en välfungerande samverkan med de livaktiga brukarorganisationerna och den aktiva brukarrevisionen tas många goda initiativ i utvecklings- och demokratifrågor som berör målgruppen. Tidiga insatser En aktiv satsning på tidiga insatser förebygger insjuknanden och återfall. Ökade kunskaper Vi bidrar tillsammans med brukarorganisationerna till att kunskapen om psykisk funktionsnedsättning är mycket god bland Södertäljeborna. Våra gemensamma mål Diskussionerna kring visionen och begreppet livskvalitet ledde oss fram till ett antal övergripande landstings-/kommungemensamma mål som fortfarande gäller: Vi vill utveckla livskvaliteten och därmed minska ohälsan hos den enskilde genom möjligheter till sociala relationer och gemenskap tillgång till sysselsättning ett behovsanpassat och flexibelt stöd i boendet psykiatrisk behandling som är flexibel och lättillgänglig att tillsammans med den enskilde planera och utvärdera det stöd han/hon erhåller Genom att erbjuda ett väl fungerande och tillgängligt stöd i öppenvård har kommun och landsting som gemensamt mål att minska behovet av: särskilda boendeformer placeringar på enskilda vårdhem psykiatrisk heldygnsvård. Södertäljemodellen samverkan som startade med psykiatrireformen 5

6 Södertäljemodellen i dag I dag kan vi säga att vi kommit en god bit på väg mot att förverkliga vår vision. Målgruppen har utvidgats till att förutom personer med varaktig funktionsnedsättning även innefatta personer med allvarlig psykisk sjukdom/ohälsa och behov av insatser från båda huvudmännen. Södertäljemodellens målsättning är att erbjuda så stor del som möjligt av stödet i form av öppenvård. Vi har en särskild enhet Psykiatriska beroendeteamet () som arbetar med personer som förutom sin psykiska sjukdom också har beroendeproblematik och komplexa behov. En samarbetsmodell som har rivit murar Med det delade huvudmannaskapet som utgångspunkt har vi byggt upp en samarbetsmodell utan nya murar och gränser mellan huvudmännen. I vår modell ska individen stå i centrum, inte bollas mellan olika myndigheter, och behovet av kontinuitet och långsiktiga kontakter ska tillgodoses. Det har också varit viktigt att bygga upp en verksamhet som inte stänger ute personer med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar. Andra bärande tankar i vår modell har varit att skapa en verksamhet som inte är beroende av tillfälliga projektmedel utan rehabiliteringsgap som, tillsammans med nätverket, så långt som möjligt förmår stödja personer i sitt boende och undvika inläggningar i heldygnsvård För att kunna förverkliga våra grundidéer har vi kommun och landsting valt att samarbeta i öppenvård på gemensamma rehabiliteringsenheter. På varje enhet erbjuds social gemenskap, gruppverksamhet, psykiatrisk behandling och boendestöd. Den enskilde vet att där erbjuds stöd och behandling oavsett om det är kommunens eller landstingets ansvarsområde. Genom det delade huvudmannaskapet finns öppna kanaler kvar både till psykiatrins heldygnsvård och olika kommunala verksamheter. Fem rehabiliteringsenheter Vårt samarbete startade med tre gemensamma rehabiliteringsenheter Grengården, Sydgården och Österäng (gårdarna). Nu finns också Psykiatriska beroendeteamet () och den Allmänpsykiatriska rehabiliteringsenheten. Enheterna vänder sig till de cirka 900 personer i målgruppen som bor i upptagningsområdet. På varje enhet arbetar personal från kommunen och landstinget integrerat. Verksamheten leds gemensamt av två chefer, en från respektive huvudman. De tre gårdarna vänder sig i huvudsak till personer med psykossjukdomar. Den Allmänpsykiatriska rehabiliteringsenheten vänder sig till personer med övriga psykiatriska sjukdomstillstånd. har numera en gemensam chef, anställd av båda huvudmännen. Rehabilitering är ett gemensamt ansvar för kommun och landsting. Den enskilde får två samordnare/case Manager (CM), en från kommunen och en från landstinget, som har samordningsansvar för stöd och behandling. Det vi gemensamt erbjuder är bland annat utredning, diagnostisering, medicinering och familjearbete. Bland våra verksamheter finns också patient- och anhörigutbildning, bedömning av aktivitets- och funktionsförmåga, psykologutredning, stödsamtal, planering, sociala utredningar, boendestöd, sysselsättning, arbetsträning och stöd i studier. På de tre gårdarna finns också en träfflokal med café. I träfflokalen erbjuds olika former av strukturerad verksamhet. På varje enhet finns personal i form av läkare, sjuksköterskor, mentalskötare, arbetsterapeuter, psykologer, socionom/socialsekreterare, boendestödjare/rehabiliteringsassistenter, receptionist/ läkarsekreterare och lokalvårdare. Landstingets personal på Österäng, arbetar tillsammans med Salems kommun. På Grengården samarbetar man med Nykvarns kommun. 6 Södertäljemodellen samverkan som startade med psykiatrireformen

7 Gemensamt ansvar för rehabiliteringen Det är svårt att dra en tydlig gräns mellan vad som är landstingets respektive kommunens ansvar för rehabilitering. Därför planerar vi alla insatser gemensamt tillsammans med den enskilde. Det samlade behovet är utgångspunkt för rehabiliteringsplanen När en rehabiliteringsplan görs är utgångspunkten den enskildes behov. För att få en helhetsbild av behoven görs på de tre gårdarna och en behovsskattning med hjälp av den så kallade CAN-skalan. Skalan visar både den enskildes och personalens uppfattning av hur stödbehovet ser ut. Anhöriga kan också medverka i skattningarna. Skattningsskalans resultat tillsammans med den enskildes önskemål om stöd är utgångspunkt för de insatser som planeras. Resursgrupper På rehabiliteringsenheterna har vi infört den s k ACT-modellen, som innebär att vi arbetar i mindre team, s k resursgrupper. Resursgruppen kan bestå både av personer ur det professionella nätverket och viktiga personer i det privata nätverket, till exempel anhöriga, vänner och arbetskamrater. Rehabiliteringsplanen ska följa den en enskilde Vi arbetar med att utveckla de skriftliga rehabiliteringsplanerna så att de följer den enskilde i alla rehabiliterande insatser, både på och utanför rehabiliteringsenheterna. Samordnare/Case Manager Alla inskrivna har två samordnare/cm. Det är en speciell arbetsuppgift, som ligger utanför de specifika yrkesrollerna och som innehas av olika yrkeskategorier. Samordnarna/CM har ansvaret för att rehabiliteringsplaneringen blir genomförd. Kontinuerliga och långsiktiga kontakter Tyngdpunkten i stöd och behandling ligger i kontinuerliga och långsiktiga kontakter. Det handlar bland annat om familjearbete och regelbundet återkommande utbildning av patienter och anhöriga, till exempel i ESL. ESL står för Ett Självständigt Liv och är en psykopedagogisk metod. Den kan hjälpa den enskilde att till exempel se tidiga varningstecken och själv kunna ta ansvar för sin medicinering. Behandling som är flexibel och lättillgänglig Vägledande för den psykiatriska behandlingen är de regionala vårdprogrammen och de nationella riktlinjerna. Vi arbetar med att förbättra information om mediciner, behandling och övrigt stöd. Inom psykosöppenvården erbjuds rutinmässigt årlig kontroll av den fysiska hälsan. På rehabiliteringsenheterna finns jourverksamhet under kontorstid om de ordinarie samordnarna inte har möjlighet att möta upp. Personalen möter den enskilde i den miljö som passar denne bäst. Hembesök är viktig del i arbetet. Vi strävar efter att arbeta aktivt uppsökande och motiverande. Utgångspunkten är att möta den enskilde där han/hon befinner sig och att ge så mycket behandling som möjligt i öppenvård. Heldygnsvård komplement till öppenvården Ibland räcker inte öppenvårdens omhändertagande till. Då är Psykiatricentrums heldygnsvård ett komplement till rehabiliteringsenheternas stöd- och behandlingsinsatser. Inriktningen är att rehabiliteringsenheternas personal kommer till avdelningen inom 24 timmar efter inläggning. Detta för att påbörja en planering av stöd och behandling i öppenvård, så att den enskilde så snart som möjligt kan skrivas ut till sitt hem. Södertäljemodellen samverkan som startade med psykiatrireformen 7

8 Gästhuset ett alternativ där man checkar in Psykiatricentrum Södertälje driver också Gästhuset. Det är ett alternativ för den som hamnat i kris och behöver kvalificerat stöd av personal, men som ändå inte är i behov av de medicinska insatser som erbjuds i psykiatrisk heldygnsvård. På Gästhuset är det frivillighet som gäller; man skrivs inte in utan checkar in. Behandlingsansvaret ligger kvar i öppenvården. Omhändertagande av nyinsjuknade i psykos För personer som för första gången insjuknar i psykos finns inom rehabiliteringsenheterna ett speciellt team och ett särskilt behandlingsprogram för att undvika inläggning. Teamet som är ett ACTteam med personal både från landsting och kommun möter den nyinsjuknade och de närstående i den miljö de önskar. Målet är att arbeta intensivt med krisen i öppenvård för att stödja den enskilde i återgången till ett så normalt liv som möjligt. Psykiatriska Beroendeteamet () integrerad behandling för personer med komplexa vårdbehov För de personer som utöver sin psykiatriska diagnos, även har missbruks/beroendeproblematik finns ett psykiatriskt beroendeteam (). har en chef som är anställd av både kommun och landsting. I teamet ingår sjuksköterska, psykolog, skötare från psykiatricentrum samt socionomer/ socialsekreterare och rehabiliteringsassistenter från kommunen. Läkaren är anställd av Beroendecentrum Stockholm. Alla i teamet, utom läkare och psykolog, har samordningsansvar. Teamet arbetar med behandlings- och stödinsatser för denna målgrupp i och utanför hemmet. Den Allmänpsykiatriska rehabiliteringsenheten Den Allmänpsykiatriska rehabiliteringsenhetens målgrupp är vuxna med behov av specialistpsykiatri och med sammansatta behov. Enheten vänder sig också till personer med neuropsykiatriska funktionshinder. På enheten arbetar huvudmännen gemensamt enligt landstingets regionala vårdprogram vid suicidrisk, ångest, förstämningssjukdomar, neuropsykiatri och alkoholproblem. Mottagningen för Unga (Mfu) Mottagningen för Unga är en öppenvårdsenhet som vänder sig till unga i åldrarna år som behöver specialistpsykiatrisk hjälp. På Mfu samverkar Psykiatricentrum Södertälje med BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin) och kommunen. Förutom psykiatrisk behandling erbjuder enheten också sociala stödinsatser för de ungdomar som behöver det. Mfu har en gemensam chef, som är anställd av både landsting och kommun. Boendestöd hjälper brukaren att klara ett eget boende En bärande tanke med Södertäljemodellen är att så många som möjligt i målgruppen ska klara ett eget boende. För det krävs ett flexibelt och behovsanpassat boendestöd. På rehabiliteringsenheterna arbetar man med boendestöd i den enskildes hem och i närmiljön. Viktiga uppgifter är att arbeta med motivation, att peppa, arbeta för att bryta isolering och att hjälpa den enskilde att utveckla sina färdigheter. 8 Södertäljemodellen samverkan som startade med psykiatrireformen

9 För de som behöver finns olika former av boende Korttidsboende för hela målgruppen Korttidsboendet erbjuder ett tidsbegränsat boende med möjlighet till träning i vardagsnära aktiviteter. Landstinget har det medicinska ansvaret på boendet. Boenden för gårdarna målgrupp För gårdarnas målgrupp finns två s k trapphusboenden och tre gruppboenden, varav två med LSS-inriktning och ett för personer med psykisk funktionsnedsättning och beroendeproblematik. Vi arbetar hela tiden med att kontinuerligt anpassa våra bostäder med särskild service till de behov som finns i målgruppen och att öka möjligheterna till en mer individuell planering och en större flexibilitet i stöd och omsorg. Sysselsättning/arbetsrehabilitering en grundläggande del av rehabiliteringen Det behöver finnas tillgång till sysselsättning på olika nivåer så att den enskilde kan välja beroende på hur han/hon mår under olika perioder. Träfflokal för prat och fika Det första steget för en person med psykisk funktionsnedsättning kan handla om att våga söka sig till ett socialt sammanhang. På de tre gårdarna finns träfflokaler dit man kan gå och äta lunch, ta en fika, prata eller bara vara utan att känna krav på aktivt deltagande. För den som vill eller behöver träna grundläggande färdigheter har träfflokalerna strukturerade verksamheter där stöd ges av rehabiliteringsassistenter och arbetsterapeut. Exempel på sådana verksamheter är trädgårdsgrupper och friskvårdsgrupper. Arbetsterapeuter och rehabiliteringsassistenter på gårdarna driver också sysselsättningsgrupper riktade särskilt till personer med mycket omfattande funktionsnedsättning. Undvik rehabiliteringsgap När det gäller arbete och studier riktade till personer med psykiska funktionsnedsättningar är det viktigt att undvika rehabiliteringsgap. Målsättningen är att det ska vara möjligt för den enskilde att gå vidare från sin nuvarande verksamhet till något mer utvecklande i form av sysselsättning eller studier när han eller hon är mogen för det utan onödiga avbrott. Enheten för arbetsrehabilitering (EFA) Insatser syftande till rehabilitering mot arbete eller studier finns samlade på Enheten för Arbetsrehabilitering. Enheten består av följande verksamheter: Två sociala arbetskooperativ som erbjuder en möjlighet till arbete där man kan välja sin arbetstakt och sina arbetstider. Kooperativen drivs av deltagarna själva med stöd av handledare i föreningsform (idéell förening). Filialen-Secondhand en arbetsverksamhet som drivs i samarbete med en ideell organisation i Södertälje. Trädgårdsgrupp erbjuder arbetsträning i reell miljö Stöd till praktik/arbete (Supported Employment) och stöd till studier (Supported Education) utifrån IPS-modellen (Individuell placering och stöd) Utifrån deltagarnas önskemål erbjuds individuellt anpassat stöd att finna, få och behålla en arbets-, studie-, eller praktikplats. Externa grupper cirkelverksamhet med växlande innehåll i samverkan med studieförbund Bedömning av arbetsförmåga erbjuds individuellt av enhetens arbetsterapeuter Arbete pågår också med att tillsammans med arbetsförmedling och försäkringskassa ytterligare utveckla möjligheter till arbete för att öka integreringen i samhället. Södertäljemodellen samverkan som startade med psykiatrireformen 9

10 Södertäljemodellens verksamheter EFA (Enheten för arbetsrehabilitering) (Psykiatriska Beroendeteamet) Två Gruppboenden SoL/LSS Sydgården Rehabiliteringsenhet KorttidSboende Grengården Rehabiliteringsenhet LSS-boende NIP-teamet Nyinsjuknande i psykos 2 trapphusboenden Mfu (Mottagningen för unga) TVÅ Avdelningar Heldygnsvård Österäng Rehabiliteringsenhet Gästhuset Krishus Allmän - psykiatriska rehabiliteringsenheten Kärnan i Södertäljemodellens verksamheter är de gemensamt drivna enheterna (grön färg). De verksamheter som landstinget (blå) och kommunen (grå) driver var för sig hör också till modellen och är viktiga för att det sociala stöd och den medicinska behandling som erbjuds den enskilde ska bli komplett. Styrning, ledning och samordning Gemensam styrning och ledning av integrerade verksamheter Södertäljemodellens organisation bygger på en gemensam styrmodell, som är inbyggd i verksamheterna. Grunden är parledarskap och ett gemensamt styrsystem. Parledarskap Varje gemensamt driven enhet har två chefer, som tillsammans leder verksamheten. Det finns två undantag, och Mfu, som har en gemensam chef, anställd av båda huvudmännen. Den kommunala socialpsykiatrin har en områdeschef som har sin motsvarighet i en sektionschef inom Psykiatricentrum. Verksamhetschefen på Psykiatri centrum och Kommunens socialdirektör är det övergripande chefsparet. Styrgrupp Styrgruppen bestående av ledningspersoner inom psykiatri och kommun har det övergripande ansvaret för samordning och ledning av Södertäljemodellen. I styrgruppen ingår även sektionschefen på Beroendecentrum Stockholm. Som ett led i arbetet med att utveckla brukarinflytandet deltar även representanter för brukarorganisationerna i styrgruppsmötena. Styrgruppen behandlar också frågor som gäller andra områden där huvudmännen samarbetar beroendefrågor och äldrepsykiatri. er Rehabiliteringsenheterna har gemensamma ledningsgrupper och utvecklingsgrupper. Referensgrupp I referensgruppen sitter representanter för intresseorganisationerna RSMH och IFS. Gruppen träffar regelbundet ansvariga för rehabiliteringsenheterna och ger intresseorganisationerna möjlighet att föra fram synpunkter, idéer och förslag till förändring av verksamheterna. Referensgruppen fungerar också som ett forum för informationsutbyte. Södertäljemodellen Landstings- och kommungemensam organisation/arbetsgrupper Psykosöppenvård Grengården Österäng Sydgården Styrgrupp Referensgrupp intresseorganisationer Allmänpsykiatri Mottagn för unga Gemensamt ansvar för utveckling av all verksamhet I de arbetsgrupper, periodvis fasta grupper, som följer upp och utvecklar den gemensamma verksamheten, liksom sysselsättning och boende, ingår verksamhetsansvariga och personalrepresentanter från båda huvudmännen. I alla grupper gäller konsensusbeslut, vilket innebär att man måste vara överens för att kunna fatta beslut. Huvudmannaskap och ekonomi Respektive huvudman anställer och bekostar sin personal. Kostnaden för vissa tjänster till exempel receptionspersonal samt hyran för de gemensamma lokalerna och driftkostnaderna delas mellan kommunen och Landstinget. Principerna för fördelning av de gemensamma kostnaderna är fastlagda i särskilda avtal för respektive rehabiliteringsenhet och för Psykiatriska boeroendeteamet. 10 Södertäljemodellen samverkan som startade med psykiatrireformen

11 Personer att kontakta Chefer, studiebesöksansvariga Marie Askerstam, sektionschef för psykosöppenvården, studiebesöksansvarig tel , mobil Christina Gustafsson, resultatområdeschef socialpsykiatri, studiebesöksansvarig tel Psykiatricentrum Södertälje Maria Carlén-Lindwall, verksamhetschef tel Tomas Moberg, chefsöverläkare tel Södertälje kommun, Social- och arbetsmarknadskontoret Gilda Johansson, socialdirektör tel Helena Forslund, bitr områdeschef tel Nykvarns kommun tel (vx) Salems kommun tel (vx) Rehabiliteringsenheterna Grengården Anne Lindahl, enhetschef Tel Maria Johansson, enhetschef tel , mobil Sydgårdens rehabiliteringscenter Jerker Warnander, enhetschef, tel Liselotte Skarle, enhetschef tel , mobil Österäng Gunilla Ramstedt, enhetschef, tel Per Branteryd, enhetschef tel Allmänpsykiatriska rehabiliteringsenheten Tryggve Nylund, enhetschef Tel Claes Göran Aurell, enhetschef tel , mobil Psykiatriska beroendeteamet () Gunilla Lindstedt, enhetschef tel Mottagningen för unga (Mfu) Pia Sjöstrand, enhetschef tel Enheten för arbetsrehabilitering (EFA) Marianne Lundin Lagestam, enhetschef tel Gästhuset Liselotte Skarle, enhetschef tel , mobil Södertäljemodellen samverkan som startade med psykiatrireformen 11

12 Psykiatricentrum Södertälje Första utgåva 1997, reviderad april 1999, april 2003, augusti 2009 och maj Helena Forslund, social- och omsorgskontoret, Södertälje kommun, tel