Denna publikation är finansierad av Allmänna Arvsfonden. Ansvar för innehållet är uteslutande SCUF:s.

Transkript

1

2 Mångfaldsguide

3 Ansvarig utgivare: Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF Redaktör och författare: Hannah Wiklund Illustratör: Linnea Paulsson Grafisk form och redigering: Rosmarie Sundström Tryck: Bromma Tryck AB, Stockholm 2011 (Uppdaterad 2014) Denna publikation är finansierad av Allmänna Arvsfonden. Ansvar för innehållet är uteslutande SCUF:s. Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF är intresseorganisationen och mötesplatsen för cirka 7000 gluten- och laktosintoleranta barn och unga. för mångfald

4 Innehåll Inledning SCUF för mångfald Inventering av SCUF Öka er kunskap Om mångfald Övning: Fyra hörn Om makt Övning: Maktkompis Övning: Kontaktkarta Om normer Övning: Vem är...? Övning: Homogenitetsstick Om diskriminering Övning: Hela havet stormar Övning: Ramarna Om tillgänglighet Övning: Välkommen? Kom igång Övning: Er typiske medlem Övning: Undersökning Övning: Mångfaldsplan Använd checklistor Att leda en övning

5 6

6 Inledning Vad kul att just du läser denna guide! Den är framtagen för att ni ska få stöd i ert lokala och regionala mångfaldsarbete, i SCUF och andra ungdomsorganisationer. I guiden finns enkla förklaringar på begrepp, konkreta tips och noga utvalda övningar som ni kan använda er av i ert arbete för att alla som vill engagera sig ska vara välkomna. Att ifrågasätta normer och sociala regler i vårt samhälle kan vara både jobbigt och obekvämt. Men med denna guide får ni verktyg och kraft till att driva kampen för ett mer accepterande samhälle framåt. Det handlar om att förebygga och bemöta fördomar och diskriminering som finns i föreningslivet, och på så sätt möjliggöra en ökad mångfald i samhället. Idag finns många handböcker som syftar till att motverka olika former av diskriminering utifrån olika perspektiv. I denna guide har vi från dessa böcker valt ut de verktyg som lämpar sig speciellt bra för lokalt och regionalt arbete. Guiden består av tre delar. Den första handlar om behovet av mångfald i SCUF. Andra delen utgår från begreppen: mångfald, makt, normer, tillgänglighet och diskriminering. Där förklaras först begreppet och sedan kommer en eller flera övningar som ni kan använda er av i ert arbete. Den sista delen visar hur ni kan komma igång och arbeta för ökad mångfald i er lokalförening eller region. Lycka till! 7

7 8

8 SCUF för mångfald I Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF drivs från januari 2010 till december 2011 ett mångfaldsprojekt, finansierat av Allmänna Arvsfonden. SCUF för mångfald syftar till att motverka diskriminering i SCUF och andra ungdomsorganisationer. I projektet gjordes inledningsvis en inventering av hur mångfalden ser ut i SCUF. Resultatet av inventeringen visade sig stämma bra överrens med den bild som förbundsstyrelsen hade av mångfalden då de startade projektet SCUF för mångfald. Ta del av inventeringens resultat på de kommande sidorna. Om ni i er organisation vill göra en egen inventering kan ni läsa om hur ni gör i del tre i denna guide. 9

9 SCUF för mångfald Inventering av SCUF För att kartlägga i vilken grad SCUF speglar samhället, det vill säga vilka samhällsgrupper som väljer att söka sig till SCUF och vilka som saknas, gjordes en inventering i början av Inventeringen gick till så att ett antal slumpmässigt systematiskt utvalda medlemmar fick svara på frågor i en enkät om diskriminering samt personliga frågor om deras etniska tillhörighet, ålder, kön, sexuella läggning och funktionsnedsättning med mera. När vi sammanställde enkäterna hade vi några utmärkande resultat gällande kön, intolerans och etnicitet. Gluten- och laktosintolerans I undersökningen var 8 procent laktosintoleranta, 82 procent glutenintoleranta och 10 procent uppgav allergi, diabetes eller inget. Det stämmer ganska bra med vårt medlemsregister (okt. 2010) där 7 procent är laktosintoleranta, 74 procent glutenintoleranta och 19 procent har allergi, diabetes eller inget. I samhället däremot finns det många fler laktosintoleranta än glutenintoleranta. Troligen har 14 procent av barn och ungdomar i Sverige genetiskt anlag för laktosintolerans från båda sina föräldrar. 1 Medan 2-3 procent av barn och ungdomar tros vara glutenintoleranta. 2 I hela befolkningen tros 1 procent vara glutenintoleranta. Men viktigt är att tänka på att det endast är omkring som är diagnostiserade. Av dessa är uppskattningsvis 50 procent medlemmar i Svenska Celiakiförbundet, där även medlemmarna i SCUF räknas med. 3 Eftersom det finns så många laktosintoleranta borde vi kunna locka många fler än vad vi gör idag. Det skulle kunna göra att vi på ett bättre sätt representerade båda våra målgrupper. Inventeringen Medlemsregistret Glutenintolerans 82 % 74 % Laktosintolerans 8 % 7 % 10

10 SCUF för mångfald Glutenintoleranta 2-3 % Laktosintoleranta 14 % Gluten- och laktosintoleranta barn och unga i samhället. Utländsk bakgrund 11 procent i vår undersökning uppgav utländsk bakgrund, att de antingen är födda utomlands själva eller har minst en förälder som är det. Sett till Sveriges befolkning finns endast statistik kopplad till en nyare definition av utländsk bakgrund, då personen själv eller båda föräldrarna ska vara födda utomlands. Enligt den nya definitionen hade 21 procent av 0-34-åringarna i Sverige 2009 utländsk bakgrund. 4 Om vi i vår undersökning hade gått utefter den nya definitionen skulle det förmodligen vara färre än 11 procent som sade sig ha utländsk bakgrund. Det är alltså mycket tydligt att vi i vår organisation inte speglar samhället vad gäller utländsk bakgrund. Vissa befolkningsgrupper som den skandinaviska tål laktos hela livet ut. Men sett till hela världen har 75 procent av jordens befolkning anlag för att inte tåla laktos. 5 Om vi bättre kunde nå ut till personer med utländsk bakgrund borde vi då på samma gång bättre nå ut till laktosintoleranta. Samhället Inventeringen Utländsk bakgrund 21 % 11 % 11

11 SCUF för mångfald Kön En studie som gjorts visar att det är dubbelt så vanligt bland kvinnor att ha glutenintolerans. 6 I vårt medlemsregister (okt. 2010) var 34 procent killar och 66 procent var tjejer, vilket stämmer bra överens med denna forskning. Dock deltog endast 20 procent killar i vår undersökning och vi ser på våra aktiviteter att det är ännu färre killar som deltar, och de som deltar är oftast där som stöd till sina respektive. Vår utmaning vad gäller kön är att hitta vägar för att få killar att engagera sig aktivt i SCUF. Inventeringen Medlemsregistret Tjejer 80 % 66 % Killar 20 % 34 % Trans- 0 % vid inventeringen gick det identitet endast att välja kvinna och man som kön Om mångfaldsarbetet Inventeringen visar att vår satsning på mångfaldsarbete är nödvändig eftersom vi har underrepresenterade grupper som är kopplade till gluten- och laktosintolerans. Det finns uppenbarligen hinder i SCUF för främst killar, laktosintoleranta och personer med utländsk bakgrund som gör att de inte engagerar sig. Det är dessa hinder som är problemet, som vi i mångfaldsarbetet ska försöka ta bort. Mångfaldsarbetet handlar inte om att få in enstaka individer från de underrepresenterade grupperna, utan att förändra strukturer. Det ska helt enkelt finnas möjlighet för alla som vill engagera sig att göra det, oavsett kön, intolerans och utländsk bakgrund. 12

12 SCUF för mångfald 13

13 14

14 Öka er kunskap För att komma igång med ert mångfaldsarbete behöver ni grundläggande kunskap och medvetenhet om viktiga begrepp som kan kopplas till mångfald. I denna del kommer begreppen mångfald, makt, normer, diskriminering och tillgänglighet förklaras. Till varje begrepp finns en eller flera övningar som ni i er region eller lokalförening kan använda för att börja tänka i nya banor. Hur ni leder en övning på bästa sätt står om på sidan

15 16

16 Öka er kunskap Om mångfald Det kan tyckas självklart vad mångfald är men faktum är att det är ett problematiskt begrepp. Tänk därför igenom vad mångfald är för er och vilken syn ni vill ha på mångfald. Ett inte så uppskattat sätt att se på mångfald är att endast se på människor som representanter för grupper, exempelvis utefter deras etnicitet eller kön. Det är problematiskt att uppfatta mångfald som något som personer från underrepresenterade grupper tillför istället för något som alla tillför tillsammans. Det är inte så kul att bli det exotiska inslaget när personen själv inte anser sig representera just det. 7 Istället bör ni se på mångfald som att människor är olika utifrån sina erfarenheter, kompetenser och värderingar och värdesätta dessa olika egenskaper. Då blir istället allas olikheter grunden för att skapa dynamiska grupper. 8 Tänk på att organisationsarbete handlar om att utbyta erfarenheter som driver organisationen framåt. En homogen grupp människor har liknande erfarenheter vilket gör att utbytet uteblir. Mångfald för SCUF är att ta tillvara på barn och ungas olika kompetenser, förutsättningar, värderingar och erfarenheter i organisationen. Att vara en organisation där alla ses som individer och inte som representanter för olika samhällsgrupper. 17

17 Övning mångfald Fyra hörn I Sveriges Ungdomsorganisationers (LSU) skrift Välj mångfald finns övningar som hjälper till att besvara frågan: Varför vill vi ha mångfald? Här är Fyra hörn 9. Syfte Frågan Varför vill vi ha mångfald? är viktig att ställa eftersom skälen till mångfaldsarbetet styr hur satsningen ska se ut. Det kan även motivera och inspirera, efter övningen kan det vara lättare att ha en diskussion om varför organisationen ska ha ett mångfaldsarbete. Hur 1. Samla deltagarna i ett rum. Läs upp en oavslutad mening och ge därefter deltagarna fyra alternativa påståenden som slut på meningen. De fyra påståendena kopplar du till fyra olika hörn i rummet, så att varje hörn representerar ett alternativ. Det fjärde hörnet ska vara ett öppet hörn och är till för dem som har ett eget förslag på hur meningen ska avslutas. Därför får det egna påståendet inte bestå av en blandning av de tre första hörnen, utan det ska vara ett nytt påstående. 2. Låt deltagarna gå till det hörn som bäst stämmer överens med den åsikt de har. När deltagarna ställt sig i ett hörn låter du dem diskutera med varandra varför de valde just det här hörnet. Om många valt samma hörn kan du dela upp dem i mindre grupper. 3. Be varje grupp presentera sina argument för de andra grupperna. Uppmuntra deltagarna att byta hörn om de bytt åsikt efter att ha hört de andra gruppernas argument. Exempel på meningar Det viktigaste skälet till att vilja ha mångfald är att allas röster är lika viktiga 2. alla människors kunskaper ska tas till vara 3. alla gruppers intressen ska finnas med vid beslut 4. öppet hörn

18 Övning mångfald Det viktigaste skälet till att vår organisation ska ha mångfald är att 1. annars bryter vi mot lagen 2. det är moraliskt fel att diskriminera 3. med mer mångfald blir vårt arbete mer lönsamt 4. öppet hörn Den största vinsten för vår organisation med mångfald är att vi 1. attraherar nya målgrupper 2. ökar rekryteringen och säkrar kompetensförsörjningen 3. bidrar till samhällets utveckling 4. öppet hörn Tänk på Påståendena bör vara generaliserande och deltagarna ska kunna nyansera dem i diskussionen. Använd inte negationer i påståendena eftersom det kan göra dem svårare att förstå. Tänk också på att inte använda värderingsövningar som ett kunskapstest, utan att påståendena ska handla om just värderingar. Stoppa nedvärderande och förtryckande uttryck i själva diskussionen. Deltagarna måste känna att de fritt kan välja det hörn som känns bäst. Variant Om det är många deltagare, som kanske dessutom sitter på stolar, kan du hitta på varianter. En kan vara att ge de olika alternativen siffror i stället för hörn, och sedan be deltagarna att räcka upp handen och med fingrarna visa vilket alternativ de valt. Du kan även göra om påståendena till ja- eller nejpåståenden, till exempel vi kan utföra vår uppgift bättre med mer mångfald i organisationen. Låt deltagarna ställa sig upp om de håller med och sitta kvar om de inte gör det. 19

19 20

20 Öka er kunskap Om makt Överallt finns det människor med makt över andra personer, i vardagen, i skolan, på jobbet och i föreningen. Även om vi inte tänker på det har alla makt på olika sätt, vissa mer än andra. Vem har vilken makt hos er? Makt tilldelas eller tas av personer utifrån de maktstrukturer som finns i samhället. Exempelvis så har män oftast större makt än kvinnor i samhället vad gäller chefspositioner med mera. I SCUF finns det en formell maktstruktur där alla medlemmar har samma rättigheter enligt stadgarna. Men det finns också en informell maktstruktur som utgår från de maktstrukturer som finns i samhället. Även om alla har samma rättigheter enligt stadgarna påverkar de informella maktstrukturerna de formella. Exempelvis har de som tycker om att prata inför andra på ett årsmöte oftast mer makt än dem som inte gör det. Därför är det viktigt att se till så att de formella strukturerna inte påverkas av de informella. För att motverka exemplet ovan kan ni till exempel organisera årsmötet i smågrupper så att fler kommer till tals. Tänk på att makt är föränderlig, att en person kan förtryckas i en situation och sedan vara den som förtrycker i ett annat sammanhang. Exempelvis kan en kvinna diskrimineras på grund av sitt kön och sedan själv diskriminera en homosexuell kvinna på grund av personens sexuella läggning. Makt för SCUF är möjligheten att efter egen vilja ta egna, eller vara delaktig i att ta, gemensamma beslut som verkställs. Makt kan ha tilldelats en person eller så har personen själv tagit sig makten på eget initiativ. 21

21 Öka er kunskap Härskartekniker Om ni vill synliggöra makt är den norska professorn Berit Ås härskartekniker ett bra verktyg. Dessa beskrivs bra i LSU:s Välj mångfald 10 och Interfems Makthandbok 11. Främst är härskartekniker till för att synliggöra maktobalansen mellan män och kvinnor. Men fundera även på hur de används i andra sammanhang. Från början beskrevs fem härskartekniker. Senare har Berit Ås även pratat om ytterligare två härskartekniker: de ociviliserade 6-7. I Makthandboken finns även motstrategier och bekräftartekniker 12 på härskarteknikerna 1-5. Dessa synliggör hur makt fungerar och hur det går att bemöta samt förebygga maktobalansen. 1. Osynliggörande Då du ignoreras för att tystas ner. Exempelvis kan det handla om att man jäspar, skrapar med stolen och avbryter när du fått ordet. Motstrategi Ta plats. Om någon försöker få beröm för din idé kan du säga vad kul att du tycker om min idé. Bekräftarteknik Synliggör andra. Genom att ge bra respons och lyssna aktivt på andra kan du bidra till att ingen trycks ner gång på gång. 2. Förlöjligande Då någon skrattar åt dig och får dig att känna dig löjlig och oviktig. Citat som lilla gumman och en klapp på axeln är exempel på då någon försöker förminska dig och din åsikt för att du till exempel är ung, kvinna eller både och. 22

22 Öka er kunskap Motstrategi Ifrågasätt. Fråga motparten Vad menar du?, det är bättre att formulera din respons som en fråga istället för en anklagelse. Bekräftarstrategi Respektera. Stöd dina kamrater så de känner sig betydelsefulla och skratta inte med när någon gör sig lustig på någon annans bekostad. 3. Undanhållande av information Om någon underhåller information ifrån dig får du svårt att delta på lika villkor inom organisationen. Det kan exempelvis vara att några haft ett informellt möte utan dig och tagit viktiga beslut innan det riktiga mötet. Motstrategi Kräv korten på bordet. Om ett beslut tagits informellt utan att du eller någon annan har fått vara delaktig kan du begära att ärendet skjuts upp så du/ni hinner sätta er in i ämnet som det ska beslutas om. Bekräftarteknik Informera. Var tydlig och arbeta för att kommunikationen i organisationen ska vara öppen, det försvårar för dem som vill stänga dig eller andra ute från att vara delaktiga. 4. Dubbelbestraffning Då du bestraffas/väljer fel oavsett vad du väljer. I samhället kan det handla om att då en mamma väljer att vara hemma från jobbet med sina barn istället för att gå på ett kvällsmöte anses hon vara oseriös och när hon går på kvällsmötet anses hon vara en dålig mamma. 23

23 Öka er kunskap Motstrategi Bryt mönstret. Ifrågasätt och säg ifrån och uppmärksamma andra på det du utsätts för. Skriv gärna ner vad som händer i olika situationer så du har exempel på de reaktioner du får. Bekräftarteknik Var lyhörd. Lyssna och be de andra förklara vad de menar och försök att förstå. Finns det någon situation där du själv agerar så en annan person blir dubbelt bestraffad? 5. Påförande av skuld och skam Sker genom förlöjligande och dubbelbestraffning. Exempelvis kanske du inte har informerats om ett möte och när du frågar varför får du svaret att du borde ha förstått att mötes skulle hållas. Motstrategi Intellektualisera. Fråga dig själv om det du har gjort är dumt. Om svaret är ja kan du rätta till det du har gjort och om svaret är nej får du försöka vända dina känslor om den som faktiskt felaktigt fått dig att känna dem och inte skuldbelägga dig. Bekräftarteknik Backa upp dina kamrater. Motverka ett klimat där aktiva känner skuld och skam genom att bekräfta dem och deras idéer och fokusera på det som de gör bra i organisationen. 24

24 Öka er kunskap Härskarteknik Motstrategi Bekräftarteknik 1. Osynliggörande Ta plats Synliggör 2. Förlöjligande Ifrågasätt Respektera 3. Undanhållande Kräv korten Informera av information på bordet 4. Dubbel Bryt mönstret Var lyhörd bestraffning 5. Påförande av Intellektualisera Backa upp 6. Objektifiering Att kommentera kvinnors/mäns utseende i ett irrelevant sammanhang. Exempelvis att någon blir invald i en styrelse på grund av sitt utseende. 7. Våld eller hot om våld Då fysiskt våld eller hot om våld används för att få sin vilja igenom. Fundera över vilka motstrategier och bekräftartekniker som vore bra till härskarteknik 6 och 7. 25

25 Övning makt Maktkompis I Förbundet Vi Ungas ageraguiden finns övningen Maktkompis 13 för styrelser som vill arbeta med sina egna maktstrukter. Syfte Styrelsen har en viktig roll i att leda, utveckla, samordna och ansvara för organisationens verksamhet. Eftersom den har en stark maktposition är det viktigt att styrelsen har en förståelse för de maktstukturer som finns. Hur 1. I början av styrelsemötet delar ni in er två och två (eller tre om ni är ett udda nummer styrelseledamöter). Nu är varje par maktkompisar som har som uppgift att medvetandegöra varandra om hur ni befäster normer eller använder er av maktstrategier. Varje gång din maktkompis befäster en norm eller använder en maktstrategi, peta hen (könsneutralt pronom) på axeln. 2. Efter mötet sätter ni er tillsammans med er maktkompis och gör gemensamt en lista över vad ni har gjort bra och vad ni har gjort mindre bra när det gäller att utmana makt och normer under mötet. Det kan till exempel vara under en viss punkt på dagordningen, på lunchen eller i en viss situation. På listan skriver ni saker som ni gjort bra (+) och som ni gjort dåligt (-). Saker som inte går att placera som bra eller dåligt blir intressant. 3. Diskutera därefter listorna och fokusera på lösningar. 26

26 Övning makt Kontaktkarta Övningen Kontaktkarta för informell makt 14 från ageraguiden är också en bra styrelseövning om interna maktstrukter. Syfte Som styrelse har ni en formell makt som ni blivit tilldelade av era medlemmar. Dessutom finns det inom er grupp en hel del informell makt, som är svårare att både se och styra än den formella makten. Syftet med denna övning är att synliggöra hur den informella makten gestaltar sig mellan styrelsemedlemmar, samt mellan styrelsemedlemmar och andra medlemmar, i syfte att analysera vad det har för betydelse för maktstrukturer. Hur 1. Ni som styrelsemedlemmar dokumenterar vilka som kontaktar er och vilka ni själva kontaktar både inom och utanför styrelsen. Mät under till exempel en vecka. 2. Sammanställ resultatet. Dela upp kontakterna efter kön, ålder, var i landet kontakterna befinner sig och annat som ni själva anser är relevant. Kanske vill ni också dela upp efter tjänstemän, medlemmar och förtroendevalda? Dela också upp dem efter kontakter som har att göra med era ansvarsområden som styrelsemedlemmar, och kontakter som inte har det. 3. Presentera era resultat för varandra i styrelsen och gör en analys av vem som kontaktar vem. Diskutera resultatet och ställ följand frågor: Vad beror det på att de informella kontakterna sker mellan vissa? Hur påverkar det maktbalansen i er organisation när vissa medlemmar har informella kontaktvägar in i styrelsen medan andra inte har det? Hur påverkar det maktbalansen i styrelsen när vissa styrelse medlemmar har mer kontakt med varandra än andra? 4. Bestäm hur ni går vidare! 27

27 28

28 Öka er kunskap Om normer I ert mångfaldsarbete är det viktigt att synliggöra vilka normer som finns i er organisation. Ofta söker en sig till personer som är lik en själv vilket gör att andra kan uteslutas. Oftast är normerna oskrivna, det vill säga ingenting vi tänker på förrän normerna bryts, då någon skiljer sig ifrån den dominerade gruppen. Det går att säga att det handlar om att anpassa sig eller vara utanför. Samhället är anpassat efter normer och de gör också att vi förväntar oss vissa saker av dem vi möter. Om vi inte passar in i normer bestraffas vi ofta för det, medvetet och omedvetet. Det kan handla om diskriminering eller att vi utsätts för fördomar. Passar vi däremot in i normen följer ofta en rad fördelar. 15 Det som är en norm beror på det sammanhang som normen definieras utifrån. Det kan alltså skilja mycket från situation till situation. Exempelvis tillhör en glutenintolerant normen vid ett restaurangbesök med SCUF eftersom majoriteten av SCUF är glutenintoleranta. Om personen däremot besöker restaurangen utan SCUF bryter personen mot normen eftersom hen är i ett sammanhang som ensam glutenintolerant. Som ensam är det svårare att ställa krav på likvärdig mat. Normer för SCUF är underförstådda regler och förväntningar som personer eller grupper har på andra. Genom att tillhöra det som anses normalt tillhör personen en norm, och annars inte. 29

29 Öka er kunskap Ord utan tillägg I Friends metodbok I normens öga: metoder för en normbrytande undervisning 16 förklaras normer genom ord utan tillägg. Då någon skiljer sig från normen måste personen ofta förklara sig. Till exempel om personen som ung valt att inte dricka alkohol kan detta ofta uppfattas som konstigt och personen måste då förklara varför personen inte vill vara som alla andra. Däremot behöver vi inte säga mansfotboll, den svenska läkaren, den icke-funktionsnedsatta idrottaren, det heterosexuella paret eller den manliga chefen eftersom det är normen och då underförstått vad vi menar. Som vi tog upp på föregående sida finns det många sätt att bryta mot normen, och att det som bryter mot normen i ett sammanhang inte behöver göra det i ett annat. Utmana därför din bild över att du är normal och andra är annorlunda. Fundera på i vilka situationer du är den som är annorlunda. Ord utan tillägg Ord med tillägg Fotboll Damfotboll Läkaren Den turkiska läkaren Idrottaren Den funktionsnedsatte idrottaren Paret Det lesbiska paret Chefen Den kvinnliga chefen 30

30 Övning normer Vem är? I LSU:s bok O/LIKA finns övningen Vem är? 17 som tar upp maktförhållanden mellan olika grupper i samhället. Syfte Övningen syftar till att belysa att alla människor tillhör olika grupper och att en grupptillhörighet kan skapa fördomar om individer. Hur 1.. Be deltagarna sätta sig i en ring. Antingen på stolar eller på något annat som markerar en plats. Ha en plats för mycket. 2. Du som leder ställer en fråga, till exempel Vem är från Göteborg och alla som är från Göteborg ska byta plats i ringen. 3. Du läser sedan upp en ny fråga och de som stämmer in på den byter plats. Exempel på ämnen är: land, familj, vänster- eller högerhänt, religion, åsikter eller språk. Kom på frågor som passar gruppen. Det viktiga är att frågorna symboliserar en grupptillhörighet. 4. Diskutera sedan diskussionsfrågorna i mindre grupper eller i hel grupp. Diskussionsfrågor Vilka grupper är självvalda och vilka är inte det? Vilka grupper är du med i under en kort period och vilka tillhör du hela livet? Vilka grupper får man fördelar av att tillhöra? Varför? Vilka fördelar får man av att tillhöra de olika grupper vi tagit upp? Tänk på De som tillhör normen ses sällan som en grupp det gör däremot de som avviker från normen. Varför ses till exempel homosexuella som en 31

31 Övning normer grupp men inte heterosexuella? Varför ses ofta de som är religiösa som en grupp men inte de som inte är religiösa? Det är lätt att samtalet glider in på att handla om vilka fördomar deltagarna själva drabbats av. Även om det är viktigt att lyssna på dessa erfarenheter finns det en poäng med att försöka hålla samtalet på en samhällsnivå eller gruppnivå. Fråga deltagarna om vilka grupper i samhället som utsätts för fördomar. När du pratar om fördomar måste du vara tydlig med att visa hur de är kopplade till normer och riktar sig mot dem som bryter mot dessa. Vänd gärna på resonemanget och fråga om det finns fördomar mot människor som kan gå eller som kan se? Finns det fördomar mot heterosexuella? Tillgänglighet Om du inte använder stolar blir övningen mer tillgänglig. Tejpa till exempel upp rutor på golvet som kan markera en plats man kan stå eller ställa en rullstol på. Det går även att räcka upp handen för att markera om du tillhör gruppen som räknas upp. Var väldigt noga med att berätta hur du byter plats eller räcker upp handen under de olika frågorna. Variant Om du känner den grupp du leder så kan du troligen identifiera vissa av de normer som råder i gruppen. Använd gärna dessa när du skapar frågorna till första delen av övningen. Det kan skapa en intressant diskussion om det klimat som råder i gruppen. Du kan till exempel låta deltagarna i par diskutera vilka fördelar de olika grupperna får. 32

32 Övning normer Homogenitetsstick I Förbundet Vi Ungas ageraguiden finns övningen homogenitetsstick 18 där ni kan upptäcka hur ni liknar varandra. Syfte Med hjälp av övningen synliggör ni vilka normer som ni har i er grupp, och hur pass homogena (=lika varandra) ni är. Hur I den här övningen gäller det att ta stick. Ett stick tar ni genom att hitta något som ni har gemensamt. 1. Dela in er i grupper om tre till fyra personer i varje. Försök sedan att komma på så många likheter som möjligt. För att göra det ännu svårare får ni inte säga saker ni gillar eller ogillar. 2. Flest stick vinner titeln mest homogena grupp. 3. Till sist pratar ni igenom det hela utifrån frågorna nedan. Exempel på likheter Hudfärg, modersmål, efternamn, fritidsintressen, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och så vidare. Diskussionsfrågor Vad tog ni inte upp? Vilket fokus fanns i de likheter som ni tog upp var det saker ni är, saker ni gör eller åsikter ni har? Vad beror det på att vissa saker kommer upp och inte andra? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att vara en homogen grupp? Vad kommunicerar ni som grupp utifrån vad ni kom fram till i övningen? 33

33 34

34 Öka er kunskap Om diskriminering I SCUF strävar vi efter att alla medlemmar ska behandlas lika. Ändå kan diskriminering ske. Därför behöver ni veta vad diskriminering är och vad ni ska göra om någon diskrimineras. Diskriminering är då någon inte behandlas lika jämfört med andra på grund av sådant som har med ens egenskaper, bakgrund och identitet att göra. Att behandlas lika är en rättighet enligt FN:s Deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna, som Sverige skrivit under. Tänk på att det även finns specifika FN-konventioner som gäller till exempel rättigheter för barn, kvinnor och funktionsnedsatta. I Sverige finns det en diskrimineringslag som bygger på FN:s rättigheter om att inte bli diskriminerad. År 2009 kom det en ny diskrimineringslag 19 som ersätter de sju tidigare diskrimineringslagarna. Samtidigt har de tidigare ombudsmännen mot diskriminering (DO, JämO, HomO och HO) slagits ihop till en gemensam Diskrimineringsombudsman, DO som därmed utreder all slags diskriminering. I princip alla samhällsområden omfattas i lagen och det gäller samtliga diskrimineringsgrunder. Undantaget är ålder, då förbudet är begränsat till att omfatta endast arbetslivet och utbildningsverksamhet. Dessa begränsningar gällande ålder kommer förhoppningsvis att försvinna då regeringen 2009 tillsatte en utredning för att säkerställa samma nivå av skydd mot diskriminering gällande ålder som andra grunder. Så håll utkik på Det har även lämnats en utredning om att införa bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering. Läs mer om det under begreppet tillgänglighet på sidan 45. I SCUF ska vi följa Diskrimineringslagen. I samhället, inklusive föreningslivet, ingen person får diskriminera andra människor. Det regleras av Diskrimineringslagen. 35

35 Öka er kunskap Diskrimineringsgrunder I diskrimineringslagen finns sju olika grunder för diskriminering: Etnisk tillhörighet Då diskrimineringen beror på en persons nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion och annan trosuppfattning Rätten att ha en tro och möjligheten att ge uttryck för den genom till exempel kläder, bön, kost m.m.. Även rätten att vara ateist omfattas. Kön Med kön avses att någon är man eller kvinna. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte definierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön definieras som könsöverskridande identitet eller uttryck. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Ålder Uppnådd livslängd. Sexuell läggning Avser homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 36

36 Öka er kunskap Diskrimineringsformer Diskrimineringslagen skiljer på fem olika slags diskrimineringar: Direkt diskriminering Direkt diskriminering är då en person utsätts för negativ särbehandling som kan kopplas till diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering inträffar då bestämmelser och handlingssätt framställs som neutrala men påverkar de ovan nämnda grupperna negativt. Trakasserier Trakasserier är då ett uppträdande kränker en persons värdighet på grund av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier Om trakasserierna är av sexuell karaktär klassas de som sexuella trakasserier. Instruktioner ges att diskriminera Då en person som står i beroendeförhållande får en order av den personen att diskriminera en person enligt någon av de fyra ovan nämnda tillvägagångssätten. Annan ojämlik behandling Självklart går det att uppleva sig illa behandlad på grund av annat än det som står i diskrimineringslagen. Sådant ska inte heller accepteras. Vi ska arbetar för att alla ska vara lika mycket värda. Det kan till exempel handla om att det finns osynliga regler om hur vi ska vara i en förening, och att dessa regler uppfattas som hinder för en person. Ungdom mot Rasism har en metod mot detta. På deras utbildningar och träffar har de en mångafaldsuppmuntrare med ansvar att alla ska känna sig så inkluderade som de vill vara samt försöker hitta brister och styrkor med aktiviteten. 37

37 Öka er kunskap 38 Ansvar att agera I Agera utan att diskriminera en handbok för arbete mot diskriminering står det om ansvaret att agera mot diskriminering. Det är den som är ansvarig för en verksamhet som har ansvar för att utreda och åtgärda diskriminering som den ansvarige, eller en representant för den ansvarige, har fått kännedom om. I en ideell förening är det styrelsen som är ansvarig och det är till ordförande som en person ytterst kan vända sig. Det går även att vända sig till valberedningen eller årsmötet om styrelsen inte vill hantera ärendet. Ideella föreningar omfattas av diskrimineringslagen i sin roll som arbetsgivare och när föreningen ordnar aktiviteter som är öppna för allmänheten eller vid försäljning av varor och tjänster. Det är bra att göra tydligt vem en person ska vända sig till i första hand och även i andra hand om personen upplever diskriminering, till exempel genom ett anslag på den gemensamma anslagstavlan i föreningslokalen eller på föreningens hemsida. Att ha den typen av information tydligt anslaget sänder ut signaler om att detta är frågor som tas på allvar och fungerar som en ständig påminnelse om hur vi bemöter varandra. Du kan tänka dig ansvaret som en stege, där du i första hand vänder dig till den som är närmast ansvarig för den aktivitet där du upplevt dig diskriminerad, i andra hand till ordförande för föreningen och i tredje hand till valberedningen och årsmötet. Det är alltid ordförande och styrelsen som är ytterst ansvarig. Om du upplever dig diskriminerad i samband med att du sökt medlemskap i en förening eller i din roll som medlem kan du antingen välja att ta upp situationen med ansvariga i föreningen eller vända dig till en antidiskrimineringsbyrå för att se om de kan hjälpa er att lösa situationen. Det finns inget generellt lagskydd mot diskriminering i dessa situationer men förhoppningsvis går situationen att lösa ändå. Hitta din närmaste antidiskrimineringsbyrå på eller kontakta Diskrimineringsombudsmannen på

38 Öka er kunskap Ansvarsstegen Ansvarsstegen visar i vilken ordning en person kan ta upp diskriminering inom en förening. Det kan vara klokt att prata med en antidiskrimineringsbyrå eller Diskrimineringsombudsmannen först för att få råd kring vad som är viktigt att tänka på eller om det som har hänt skulle kunna vara diskriminering. Ansvarsstegen 1. Rådgör eventuellt med en antidiskrimineringsverksamhet eller Diskrimineringsombudsmannen kring om det som hänt skulle kunna vara diskriminering och vad som är viktigt att tänka på i kontakter med ansvariga för föreningen. 2. Vänd dig till närmast ansvarig för aktiviteten eller gruppen. 3. Vänd dig till ordförande och styrelsen för föreningen. 4. Diskutera möjliga sätt att agera med din antidiskrimineringsbyrå eller om du är anställd kan du ta in ditt fackförbund 5. Vänd dig till årsmötet om det rör frågor om medlemskap i föreningen eller till Diskrimineringsombudsmannen om det rör anställning eller användning av vara eller tjänst som föreningen erbjuder allmänheten. Lina Gidlund, projektledare för AGERA utan att diskriminera har bearbetat texten så att den passar här. Läs mer om projektet och ladda ned handboken på 39

39 Övning diskriminering Hela havet stormar I LSU:s bok O/LIKA finns övningen Hela havet stormar 20 som visar hur det kan vara att vara diskriminerad. Syfte Övningen väcker diskussion och får deltagarna att börja se till människors olika villkor, förutsättningar och hinder. Detta för att belysa att normer i samhället gör att vissa grupper är privilegierade eller inte. Hur 1. Ställ stolar på rad i mitten av ett rum med ryggen mot varandra. Det ska vara en eller några stolar färre än antalet deltagare. 2. Sätt på musik och låt deltagarna gå runt stolarna. Stoppa musiken efter ca sekunder. När musiken stannar ska deltagarna hitta en ledig stol och sätta sig på. Den som inte hittar en stol åker ut och går sedan åt sidan. 3. Gör en omgång där alla utgår från samma regler. Förklara sedan att Hela havet stormar, som många har lekt tidigare, denna gång är en övning. Berätta att de som åker ut får en ny roll nämligen att observera vad som händer i övningen. 4. Efter första omgången lägger du till en ny regel. Ställ en annan stol cirka tre meter från stolarna som står med ryggen mot varandra. Dela upp gruppen i tre mindre grupper genom att räkna dem. Säg att grupp nummer ett, förutom platserna i mitten, även måste gå runt stolen längre bort varje varv. De får inte sätta sig på stolen. 5. Ta bort ytterligare en eller flera stolar och fortsätt på samma sätt. Det kan korta ned tiden på övningen om du tar bort flera stolar samtidigt. Ganska snabbt kommer personerna i grupp ett att känna sig orättvist behandlade och många av dem kommer att åka ut. 6. Låt deltagarna sätta sig ner och diskutera när övningen är färdig. Försök att belysa normer genom att utgå från de grupper som har 40

40 Övning diskriminering fördelar i samhället. Det kan ibland vara lättare att fråga vilka som måste gå runt hindret (stolen längre bort) i verkligheten. Det är dock viktigt att sätta ord på de personer som gynnas i samhället, alltså de som inte behöver gå runt i hindret. Om det är svårt att få igång diskussionerna kan du ge egna förslag. Du kan också utgå från diskrimineringsgrunderna. Diskussionsfrågor Vad hände i övningen? Hur kändes det att åka ut när man hade så olika förutsättningar? Hur var det att vara i den gruppen som fick fördelen att ta det korta varvet? Varför säger man inte ifrån när man får de bra reglerna? Koppla diskussionen till samhället och privilegier: Tror ni att man säger ifrån när man får högre lön bara för att man är man? Hur regerar man på att vara den som springer runt stolen långt bort? Blir man arg och kämpar eller ger man upp? Vad händer när man inte orkar kämpa och inte orkar säga ifrån? Om vi skulle översätta leken till verklighet: Vilka behöver inte gå runt den extra stolen? I samhället? I skolan? I organisationen? På företaget? Börja gärna generellt och bli sedan mer specifik. Skriv gärna upp grupperna på tavlan/blädderblocket. Tips Utgå från det som händer i övningen om någon blir upprörd kan ni ta upp det, om ingen säger ifrån kan ni ta upp det, om någon springer fort och någon ger upp kan ni prata om det. Generalisera gärna gruppens reaktioner och koppla dem till normer och diskriminering. Det kan vara bra att betona att det är du som delade ut fördelarna och nackdelarna, och att alla hade samma förutsättningar från början. Därigenom belyser du hur normer fungerar det handlar inte om att någon är bättre utan att de faktiskt får fördelar. 41

41 Övning diskriminering Ramarna I RFSL-Ungdoms och Forum för levande historias metodmaterial BRYT finns det en övning som tar upp normer kring män och kvinnor som de kallar Ramarna 21. I vårt samhälle har vi mer eller mindre uttalade regler för hur vi ska vara som tjej eller kille. Det går att säga att det är två ramar som alla ska passa in i. Antingen ska vi vara i kill- och mansramen med manlighet eller så ska vi vara i tjej- och kvinnoramen med kvinnlighet. Syfte Syftet med metoden är att få syn på hur de här reglerna ser ut och hur de hänger ihop med regler för etnicitet och sexualitet. En viktig del av metoden handlar om att fundera på vilken roll ramarna spelar för vilken makt och status någon får. Material Whiteboardtavla/blädderblock Whiteboardpenna/spritpenna Två ritade ramar att fylla med ord Brainstorming Berätta om våra samhällsramar för kön och rita två ramar bredvid varandra på tavlan. Be deltagarna brainstorma om ramarna: Vad anses manligt? Hur ska killar och män vara och se ut i vårt samhälle? Vad anses kvinnligt? Hur ska tjejer och kvinnor vara och se ut i vårt samhälle? Poängtera att det handlar om vad som allmänt anses vara kvinnligt och manligt i samhället, inte vad någon själv personligen tycker. Ta en ram i taget. Skriv upp det som sägs som kvinnligt i ramen för kvinnligt på tavlan och det som sägs som manligt i ramen för manligt på tavlan. Upprepa högt så att alla kan höra. 42

42 Övning diskriminering Reflektioner Be deltagarna att två och två fundera en stund över det som står i ramarna: Vad tänker man när man ser alla orden? Varför är det många ord i kill-ramen som värderas högre än de i tjej-ramen? Gå sedan igenom några av reflektionerna och diskutera i grupp. Lägg gärna till några poänger om de inte kommer upp, som att det är omöjligt att helt leva upp till alla orden i ramarna. Var också tydlig med att killramen kan placeras högre upp än tjejramen eftersom manlighet och killar värderas högre i vårt samhälle än tjejer och kvinnlighet. Och peka på att både manliga män och kvinnliga kvinnor antas vara heterosexuella i vårt samhälle. Be deltagarna att återigen fundera två och två: Vad får man för fördelar av att hålla sig inom ramarna? Vad händer om någon går utanför ramarna för mycket eller på fel sätt, till exempel om en tjej tar mycket plats eller om en kille är väldigt känslig? Vad händer om man inte kan se om någon är kille eller tjej? Vad spelar hudfärg och klasstillhörighet för roll för hur man ser på tjejer och killar? Varför är ordet pojk-flickor oftast förknippat med något positivt, medan vi inte använder ordet flick-pojkar? Diskutera sedan i helgrupp vilka följder det kan få om en person går utanför ramarna. Det kan handla om allt från skämt, kommentarer och blickar till trakasserier och våld. 43

43 44

44 Öka er kunskap Om tillgänglighet I SCUF är vi bra på tillgänglighet för intoleranta men vi är inte så bra på andra funktionsnedsättningar. Vi upplever att andra organisationer också kan bli bättre på tillgänglighet. Tillgänglighet innefattar inte enbart tillgängliga lokaler utan alla delar av verksamheten ska vara tillgänglig. Det kan innebära att erbjuda hörselslingor, information i punktskrift, specialkost eller att anpassa utskick med mera. Det handlar om att både se till synliga och osynliga funktionsnedsättningar. Målet är att göra så att alla personer som vill engagera sig i organisationens verksamhet kan göra det. I diskrimineringslagen finns inte otillgänglighet med som en form av diskriminering av funktionsnedsatta. Dock lämnades nyligen en utredning till regeringen som föreslog just detta. När en funktionsnedsatt missgynnas i en situation eftersom ansvariga inte gjort verksamheten tillgänglig ska det räknas som diskriminering. Förslaget är att det ska gälla inom alla samhällsområden som finns med i diskrimineringslagen i dag. Sedan några år tillbaka används inte längre handikapp som begrepp. Socialstyrelsen råder istället alla att använda begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder. Men i diskrimineringslagen används tyvärr fortfarande funktionshinder som en synonym till funktionsnedsättning. SCUF ser gärna att diskrimineringslagen ändras på denna punkt. Enligt Socialstyrelsen är ett funktionshinder en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Tillgänglighet för SCUF är att alla ska kunna delta på lika villkor oavsett funktionsnedsättning. 45

45 Öka er kunskap Tillgänglighetsarbete En funktionsnedsatt är inte enbart sin funktionsnedsättning utan ska som alla andra kunna delta i verksamheten utifrån det syfte som verksamheten har. Här kommer tips för detta. Ta hela ansvaret För att alla ska kunna delta måste tillgängligheten vara garanterad innan och inte läggas över på den funktionsnedsatte att hjälpa till med på plats. Otillgänglighet är en form av diskriminering även om det inte står med i diskrimineringslagen. Tänk på att inte peka ut eller beskylla någon för sin funktionsnedsättning. Säg exempelvis inte att ni nu har en person här som inte tål rök och att därför får ingen röka eller att nu fick vi byta restaurang för att det inte gick att komma in med rullstol. Informera alla innan Informera om tillgänglighet, vad som gäller, inför varje aktivitet för att alla ska kunna delta. Detta speciellt med tanke på allergier som kan innebära ett direkt livshotande tillstånd. Informera både vid anmälan, i utskick till deltagare, vid kontakt med till exempel konferensanläggningen, genom lappar vid ingångar och dubbelkolla på plats med alla så att de verkligen har koll. Fokusera på lösningar Självklart kan det trots noggranna förberedelser uppstå oväntade situationer som måste lösas på plats tillsammans med den funktionsnedsatte. Men fokusera då på själva lösningen och undvik att beklaga er över hur jobbigt det måste vara att råka ut för detta. Det är jobbigt som det är att bli diskriminerad man har inte lust att säga att det inte är någon fara när det är det. Och be gärna om ursäkt eftersom det är ni som är ansvariga för att tillgängligheten inte hållit. 46

46 Öka er kunskap Se bortom funktionsnedsättningen När ni träffar en funktionsnedsatt är det viktigt att inte enbart prata om personens funktionsnedsättning. Ställ hellre de frågor som ni skulle ställt till den som inte är funktionsnedsatt. Låt personen själv ta initiativ till att prata om hur den har det med sin egen funktionsnedsättning. Det här är så klart inte det samma som att prata om frågor som har med personens deltagande att göra. Ställ alltså helst generella frågor och inte privata. Gör ingen stor grej av att ni har fixat tillgänglighet. Det är inget undantag utan en självklarhet. Den som är funktionsnedsatt ska inte behöva visa sig tacksam för att hen slipper bli diskriminerad. På sidan 55 finns checklistor med konkreta metoder för hur man bland annat kan göra en verksamhet tillgänglig. Kom ihåg! Ta hela ansvaret själv Informera om tillgängligheten innan Fokusera på lösningar vid problem Se människan bortom funktionsnedsättningen 47

47 Övning tillgänglig Välkommen? I LSU:s bok O/LIKA finns övningen Välkommen 22 som visar hur vårt samhälle inte är tillgängligt. Syfte Att synliggöra normen att inte vara funktionsnedsatt genom att själva prova på att inte tillhöra den. Det är i många fall lätt att tillgängliggöra miljöer som är otillgängliga, ändå händer det alltför sällan. Material Ögonbindlar (sjalar, halsdukar eller liknande). Hur 1. Dela in deltagarna i par. Dela ut ögonbindlar. En person i varje par bär ögonbindeln, och den andra fungerar som guide. Guiden ansvarar för sin partners säkerhet. 2. Låt paren promenera i 15 minuter. De får gärna gå upp och ner för trappor och gärna utomhus. Du kan själv välja om du tycker de ska byta så att båda får prova båda rollerna. Det är viktigt att ni går i en riktig miljö och inte bygger upp en labyrint eller liknande. Poängen är att se hur våra inomhus- och utomhusmiljöer är skapade utifrån normer, i det här fallet att vi kan se. 3. Dela in deltagarna i mindre grupper. Låt deltagarna få möjlighet att reflektera över vad de visste från början, och vad de lärde sig av övningen. Diskussionsfrågor Vad gjorde ni? Varför? Hur kändes det under promenaden? Vad var det svårast? 48

48 Övning tillgänglig Vem är miljön anpassad för? Vad hade kunnat ändras för att det skulle vara lätt för dig? Vad kan detta skapa för inställning till personer med funktionsnedsättningar? Hur ser det ut i vår närmiljö? Hur tillgängligt är det för personer med funktionsnedsättningar? Hur kan miljön göras mer tillgänglig? Är det till exempel verkligen nödvändigt med trappor och trottoarkanter? Prova att rita om skolan/företagets/organisationens lokaler så att de blir mer tillgängliga. Vad kan förändras i samhället så att en funktionsnedsättning inte nödvändigtvis innebär ett funktionshinder? Funktionshinder uppstår i mötet med ett otillgängligt samhälle. Hur påverkar normer? Tillgänglighet Om det är någon som inte hör eller pratar så hitta ett annat sätt än att prata som guiden kan kommunicera på. Det kan till exempel vara genom knackningar på ryggen. Variant Fundera på en variant som skulle passa just din organisation för att synliggöra hur normer kan fungera. En variant för SCUF skulle kunna vara att lägga upp massor av kakor på ett bord. Genom att dela in personer i grupper där vissa bara får äta glutenfritt, laktosfritt med mera synliggör du hur vissa inte kan äta allt. Kanske finns det ibland inget uppdukat. 49

49 50

50 Kom igång I denna del finns enkla metoder och tips på hur ni på ett strukturerat och demokratiskt sätt kan få in ett mångfaldsperspektiv i ert arbete. Det finns övningar för hur ni kan göra en egen inventering och en mångfaldsplan, samt konkreta checklistor att följa. Ni får även tips på hur ni leder en övning på bästa sätt. 51

51 Övning kom igång Er typiske medlem Syfte Att ta fram en stereotyp av er typiske medlem. Även om resultatet inte är statistiskt korrekt visar det hur ni själva upplever vilka grupper som söker sig till organisationen. Hur 1. Fundera först en och en och sedan i smågrupper över frågorna: Vem är er typiske medlem (ex. ålder, kön, intolerans, klass, etnicitet, religion och funktionsnedsättning)? Vad är det som gör att denna person är medlem? Vad i organisationen lockar? 2. Ta sedan fram era och förbundets stadgar och verksamhetsplan. Gå igenom tillsammans: Vilka målgrupper har ni? Vad gör ni för dessa målgrupper? 4. Sätt er till sist i smågrupper igen. Jämför er typiske medlem (som ni tog fram i steg 1) med de målgrupper som organisationen har: Når ni ut till de som ska? Kan den verksamhet som ni har på något sätt utesluta vissa av era målgrupper? Är det ok att vara annorlunda i SCUF/er organisation? Undersökning Hur 1. Börja först med att fundera vad syftet med er undersökning är: Vill ni se vilka samhällsgrupper som väljer att engagera sig hos er? Eller är ni kanske mer intresserad av hur era medlemmar ser på begrepp som mångfald, diskriminering och normer med mera? 52

52 Övning kom igång 2. Välj er undersökningsmetod då en undersökning kan göras på många olika sätt. 3. När ni gjort undersökningen är det dags att sammanställa resultatet: Vad visar resultaten? Fick ni fram det ni trodde? Fanns det några utmärkande resultat? Vad säger de om er som organisation? Metoder Ni kan till exempel använda er av en enkätundersökning. Ett stort antal medlemmar, helst slumpmässigt utvalda, får då svara på samma frågor med fasta svarsalternativ om till exempel personens ålder, religion eller funktionsnedsättning. Men ni kan också ställa frågor om diskriminering eller andra viktiga begrepp. En annan metod är djupintervjuer, då intervjuar ni ett mindre antal medlemmar och ställer många och mer djupgående frågor till dem kring exempelvis diskriminering. Det är en bra metod då ni vill veta hur medlemmen ser på organisationen kring dessa frågor. En tredje metod är att direktobservera genom att till exempel observera vad som händer på en aktivitet. Vilka har makt? Kan alla delta på lika villkor? Det kan vara bra för att upptäcka strukturer som finns i organisationen som medlemmarna inte är medvetna om. Tänk på Vilken metod ni än väljer är det viktigt att ni framhäver vad undersökningen ska användas till, att undersökningen är frivillig och att alla är anonyma. Att ställa frågor kring om man blivit diskriminerad eller inte och om kön, etnicitet, sexuell läggning med mera är väldigt personligt och det måste vara ett personligt val om man vill delta i en sådan undersökning. 53