App som beslutsverktyg i lavinterräng En studie över faktiska rörelser inom ett av Sveriges bästa offpist-områden

Transkript

1

2 UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Economy and Society, Human Geography & Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre App som beslutsverktyg i lavinterräng En studie över faktiska rörelser inom ett av Sveriges bästa offpist-områden Jenny Gunnholt ISSN B829 Bachelor of Science thesis Göteborg 2014 Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum Göteborg University S Göteborg Guldhedsgatan 5A S Göteborg SWEDEN

3 Sammanfattning App som beslutsverktyg i lavinterräng. Omkring 200 människor omkommer årligen i lavinolyckor bara i Europa. Ett 30-tal svenska medborgare har hittills mist livet i lavinrelaterade olyckor under 2000-talet. Dagens lavinforskning är mer koncentrerad mot samhällsrelaterade frågor än det naturvetenskapliga i fenomenet. Riskbeteendet hos människor som åker offpist är någonting som studeras mer idag för att utveckla de rätta verktygen som kan bidra till att utveckla bättre varningssystem. Dagens teknikbaserade samhälle ger möjlighet till utvecklandet av en mobil-app, som skall fungera som ett beslutsverktyg i lavinterräng. Appen är utvecklad av Stefan Mårtensson (Forskare vid Luleås Tekniska Universitet) i samarbete med Naturvårdsverket och Fjällsäkerhetsrådet. I denna studie analyseras faktiska rörelser i skidområdet Hemavan i Västerbottens Län. Rörelserna registreras genom GPS-koordinater som loggas var 60e meter genomförda av åtta försökspersoner i lavinterräng. Analysen av rörelserna sker i två faser. Resultatet av rörelsemönstren kopplas sedan till enkät och dagsfrågor besvarade av de åtta försökspersonerna. Syftet är att studera om appen bidragit till säkrare och bättre åkning i lavinterräng samt studera hur appen fungerar som beslutsverktyg i förhållande till åkarnas riskbeteende. Innan rörelserna i terrängen kunde analyseras utvecklades ett antal metoder i GIS(Geografiskt informationssystem) samt i Microsoft Excel för att sortera ut de viktigare koordinaterna vilket underlättade för analysen av de faktiska rörelserna. Det konstateras att skillnader kan ses mellan de olika faserna. I fas 2 genomförs fler åk i Mycket krävande och Krävande terräng än i fas 1 av fyra av försökspersonerna. Dessa genomför inte något åk genom Farlig terräng under fas 2 vilket tyder på att både bättre och säkrare åkning upplevts med hjälp av appens information. De fyra resterande försökspersonerna genomför åk i Farliga områden i fas 2 trots informationen som ges i appen. Dessa personer är yngre än de föregående fyra, har färre års erfarenhet av offpiståkning men känner sig trots detta helt säkra i offpist-terräng. Nyckelord: Lavin, Mobil-app, GPS-koordinater, Riskbeteende, Hemavan i

4 Abstract Mobile-app as a decision tool in avalanche terrain. About 200 people lose their lives in avalanche accidents each year in Europe alone. 30 swedes have so far lost their lives in avalanche-related accidents in the 21th century. Avalanche research today is more focused on human factors than the actual science of the phenomenon. The risk-taking behavior of people who go off-piste is studied in a greater volume today in order to develop the tools that can help in the development of better warning systems. Today's technology-based society provides the opportunity for the development of amobileapp that will act as a decision tool in avalanche terrain. The app is developed by Stefan Mårtensson (Researcher at Luleå Technical University) in collaboration with Naturvårdsverket and Fjällsäkerhetsrådet. In this study the actual movements in avalanche terrain around Hemavan ski resort are studied. The movements are logged with GPS-coordinates each 60 meters in two phases and are made by eight chosen skiers. The results of the movements in the terrain are then compared to a questionnaire and daily questions answered by the skiers. The questions surveyed each skier s subjective approach to off-piste skiing. The aim of this study is to create an idea regarding if the app contributed to safer and better skiing in avalanche terrain, how the app works as a decision tool in avalanche terrain and which kind of risk-taking behavior that makes the most use of the app's information. Before the actual movements in the terrain could be analyzed a number of methods were developed in GIS (Geographic Information Systems) and Microsoft Excel that sorted out only the most important coordinates which made the work of analyzing the eight different skier s behavior much easier. It is found that differences can be seen between the phases. In phase two more runs are made by four of the subjects in Complex" and "Challenging" terrain than in phase one. None of these skiers makes any of their runs thorough Not recommended zones, suggesting that both better and safer skiing was experienced by using the app's information. The four remaining skiers all made one or more runs through Not recommended zones, despite the information given in the app. These people are younger than the previous four, have less years of experience in off-piste skiing but feel nonetheless completely safe in the off-piste terrain. Keywords: Avalanche, Mobile-app, GPS-coordinates, Risk-taking behavior, Hemavan ski resort ii

5 Förord Detta arbete, som utgör mitt examensarbete för kandidatprogrammet i Geografi vid Göteborgs Universitet, representerar mycket av det som från början gjorde att jag blev så fascinerad av ämnet. Laviner har alltid varit en del av mitt liv då jag vuxit upp i den svenska fjällvärlden med allt som hör den till. Att studera de risker som tas i offpist-terräng är någonting som känns betydelsefullt för mig då många människor i min närhet ofta befinner sig i lavinterräng. Kan bättre förutsättningar skapas för människor som älskar snö och offpist bidra till att säkrare vägval tas utan att upplevelsen av bra åkning försvinner är målet uppfyllt. Detta arbete har en naturgeografisk inriktning i grunden men förenar på ett sätt de två huvudgrenarna inom geografin, natur och kulturgeografi, till en helhet genom att behandla naturfenomenet lavin och människors riskbeteende i en gemensam studie. Att få möjligheten att ta del av ett så nyskapande projekt i detta stadie i utbildningen har varit otroligt inspirerande. Min del i projektet har varit både utmanande och spännande och jag hoppas innerligt att detta arbete bara är början till ett livslångt engagemang för min del inom riskbeteendevetenskapernas värld. Det finns många som jag står i tacksamhetsskuld till då jag gavs en stor chans att bevisa att en kandidatuppsats kan skapa förutsättningar för framtiden. Utan dessa människor hade min del i projektet inte varit möjlig. Stort tack till Per-Olov Wikberg, samordnare på Fjällsäkerhetsrådet och Stefan Mårtensson, Doktorand vid Luleå Tekniska Universitet, som lät inkludera mig i projektet. Ett extra tack till Mårtensson som fått mig att känna mig som en del av gruppen, tack för all hjälp med information och stöd i arbetsprocessen. Ett tack riktas också till min handledare Mats Olvmo, Docent i Naturgeografi vid Göteborgs Universitet samt till Björn Holmer, Docent vid Göteborgs Universitet. Tack för det stöd och de idéer som gjort detta arbete till vad det är. Göteborg, Jenny Gunnholt. iii

6 Innehållsförteckning Sammanfattning... i Abstract... ii Förord... iii 1. Introduktion Bakgrund Syfte/ Frågeställningar Terrängklassning, varningssystem och lavininformation ATES Avalanche Terrain Exposure Scale Enkel Terräng Krävande terräng Mycket krävande terräng Terrängklassnings-systemet The Avaluator Lavinskalan i Sverige Snabbfakta om laviner Försöksområde Metoder Data över åken Visualisering av Avaluator-rekommendationer i appen Enkät och frågor Kartor Bearbetning av koordinater Gallring av koordinater i attributtabellerna i Microsoft Excel Projicering i ArcMap Bearbetning av data i ArcMap Kalkylering och visualisering av riskexponeringsgraden Flödesschema för bearbetning av de loggade koordinaterna Resultat Exempelåk och svårigheter vid bearbetning ArcScene som hjälpverktyg Rörelser i fas 1 och fas Respektive åk, svar på enkät/dagsfrågor samt riskexponering Åk på detaljnivå iv

7 5.6 Riskexponering inom Mycket krävande och Farliga områden Diskussion/analys Möjliga problem Framtida forskning och fortsatta undersökningar Slutsatser Referenser Bilagor Enkät v

8 1. Introduktion 1.1 Bakgrund Omkring 200 människor omkommer årligen i Europa av ett naturfenomen som både fascinerar och skrämmer oss. Svenska medborgare står för en del av den statistiken då 30 svenskar under 2000-talet hittills förlorat livet. Många känner till namnet lavin men är osäkra på vad som egentligen skapar naturfenomenet. Laviner definieras som en snömassa som rör sig nedför sluttningar i varierande hastighet, vissa lavintyper kan komma upp i över 100 km/h. Flaklaviner är den lavintyp som orsakar flest allvarliga olyckor i terrängen och är också den som uppnår de högsta hastigheterna. (Fjällsäkerhetsrådet, 2014 a). Olika väderförhållanden kan skapa olika förutsättningar för laviner och påverka lavinfaran på diverse sätt. Vid mycket snöfall kombinerat med vind förflyttas nysnön ofta från platåer och öppna ytor till läsidor där snödjupet snabbt blir mycket stort. Många människor ger sig ut i lugnet efter stormen på fjället för att utnyttja de nysnöförhållanden som skapats. Faran är att många av de nu mycket instabila snötäcken som vinden skapat inte behöver mycket för att kollapsa. Förhållanden efter regn och varmare perioder skapar också instabila snötäcken. Vid regn blir områden i närheten av raviner och andra naturliga svackor extra utsatta för instabila lager. Lavinfaran som råder på olika platser är beroende av hur sluttningarna ser ut. Under torrsnöförhållanden är laviner troliga vid 25 graders lutning och uppåt fram till att det blir för brant för snön att ligga kvar i ett sammanhängande täcke (ibid). Idag ser lavinforskningen lite annorlunda ut än tidigare då fokus har flyttats från att studera det naturvetenskapliga inom lavinfenomenet till lite mer samhällsrelaterade funderingar, kring hur människor själva hanterar sina riskbeteenden och hur dessa beteenden kan påverka våra risktaganden ute i lavinterräng (Strömberg et al. 2013). Många människor i detta ständigt utvecklande samhälle använder sig av smartphones där appar enkelt kan köpas och laddas ned. Stefan Mårtensson 1 förklarar att detta har skapat förutsättningarna som behövs för att kunna skapa en app som beslutsverktyg i lavinterräng, där åkare enkelt kan få färsk information om lavinfaran i det aktuella området med hjälp av en karta som visar var de mest utsatta områdena finns samt hur dessa områden klassas för dagen. Mårtensson 1 förklarar vidare att dessa klasser består av normala, svåra och farliga förhållanden. Målet med appen är att skapa bättre förutsättningar för att off-piståkare skall få möjlighet till säker åkning utan att helt behöva avstå från utmanande offpist, målet är alltså att få uppleva bättre men säkrare åkning (Freeride 2014). Idén till detta beslutsverktyg har utvecklats av Mårtensson i samarbete med Fjällsäkerhetsrådet och Naturvårdsverket. I försöksfasen har 20 offpist-åkare valts ut och genomfört ett antal offpist-åk i Hemavan, en skidort i Västerbottens Län. Urvalsprocessen av dessa försökspersoner baserades på kriterierna att de åker mycket off-pist i Hemavan med omnejd samt att personerna befinner sig under längre perioder på orten och har tillgång till en smartphone. Dessa personer får i första delen av försöket (betecknad fas 1) inte tillgång till mer än den rådande lavinfaran samt Fjällkartan. I den andra delen (betecknad fas 2) används 1 Stefan Mårtensson, doktorand vid Luleå tekniska universitet, samtal den 12 mars

9 den nyskapade appens information. För att kunna studera hur väl appen fungerar loggas GPSpositioner var 60e meter under båda perioderna samt att en enkät gällande dessa försökspersoners förhållande till offpiståkning besvaras i början av försöket. Frågor besvaras också i början av dagen samt i slutet gällande dagens inställning till åkning, medtagen utrustning samt hur tillfredställande dagens åkning varit. En fråga i fas 2 behandlar också om åkarna anser att appens information varit till hjälp under dagens åkning. Möjligheterna att kunna analysera rörelser i offpist-terräng på detta sätt är något nytt och gör denna studie till en något av ett metodutvecklande arbete. 1.2 Syfte/ Frågeställningar Syftet i denna kandidatuppsats är att utveckla ett angreppssätt som kan underlätta analysen av de loggade positionerna från de båda försöken. Resultatet från det utvecklade angreppssättet skall efter applicering på de loggade koordinaterna generera information kring huruvida appen som beslutsverktyg har bidragit till val av säkrare och bättre åkning i lavinterräng. Syftet är vidare att använda rörelserna i terrängen för att kalkylera fram riskexponeringsgraden i tid per separat åk genom mycket krävande och farlig terräng, samt använda försökspersonernas enkätsvar i kombination med det faktiska beteendet för att studera respektive försökspersons riskbeteende. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Hur förändras försökspersonernas vägval mellan fas 1 och fas 2? Hur har de olika försökspersonernas vägval i terrängen under de båda perioderna korrelerat med respektive svar på enkät och dagsfrågor? Hur differerar riskexponeringen mellan försökspersonerna? 2

10 2. Terrängklassning, varningssystem och lavininformation Kartan i appen grundar sig i en kombination av den aktuella lavinfaran i respektive område och en terrängklassning som genomförts över off-pistterrängen för att utvärdera graden av fara. Den aktuella lavinfaran redovisas i Sverige genom en internationell skala i 5 steg och terrängklassningen redovisas utifrån en kanadensisk utvecklad skala, ATES Avalanche Terrain Exposure Scale där terrängen är indelad i klasserna enkel, krävande och mycket krävande terräng. Modellen The Avaluator används som visualiseringsverktyg i appen och redovisas som ett GPS-koordinerat lager, kartan i appen. Avaluator - rekommendationerna redovisas sedan i tre klassuppdelningar. Den normala terrängen visas i grönt, den svåra terrängen i gult och den farliga terrängen i rött. 2.1 ATES Avalanche Terrain Exposure Scale Skalan är utvecklad av Parks Canada 2 som ett försök att hjälpa off-piståkare med ett verktyg som kunde användas till att utvärdera den terräng som avsågs för åkning. Skalan består av tre klasser som beskriver olika typer av terräng relativt till lavinfara. Den terrängklassning som sker genomförs av experter inom området, till sin hjälp har de 11 stycken terräng-parametrar vilka delar in terrängen i tre grupper: Enkel, Krävande samt Mycket krävande (Avalanche Terrain Exposure Scale 2014). I Sverige har Petter Palmgren, lavinexpert, arbetat med att kartera den svenska lavinterrängen (Bergstedt 2014). Bedömningen sker efter samma parametrar som i den kanadensiska originalmetoden. Hittills har terrängbedömningen genomförts i de svenska skidområdena Åre, Storulvån, Borgafjäll, Hemavan samt Abisko/Riskgränsen (Klassning av lavinterräng i svenska fjällen 2014) Enkel Terräng Enkel terräng består av låga grader av lutning och till största delen skogsbevuxen terräng. Vissa öppningar i skogspartier kan verka som slutdestination för laviner, i sådana områden finns det oftast bra alternativ som gör att denna risk kan minimeras. För att åka i denna terrängklass behöver åkaren utrusta sig med ett sunt förnuft, bra utrustning, första hjälpen utrustning och viljan att ta till sig de lavinvarningar som angetts för området i fråga. Enkel terräng innebär vid de flesta tillfällen låg lavinfara, dock måste åkaren vara medveten om att då den ansatta lavinfaran i området är hög bör även dessa områden undvikas och åkning bör istället ske inom det aktuella skidområdet (Simple Terrain 2014) Krävande terräng Krävande terräng är utsatt för väl definierade lavinstråk, startzoner och/eller terrängfällor. Här finns det möjligheter för åkaren att minska lavinrisken med noggrann planering om var åken genomförs. Inom dessa områden behövs kunskap om hur potentiell lavinfarlig terräng ser ut och hur åkaren på bästa sätt kan undvika dessa områden. Kunskap om hur den allmänna lavinskalan läses av måste finnas, kunskap om potentiell lavinräddning, första hjälpen samt kunskap kring hur de bästa och säkraste åken sker. Innan inträde i denna typ av terräng borde en lavinutbildningskurs genomföras. Om det finns minsta osäkerhet kring hur terrängen skall intas kan det vara en bra idé att anlita en guide (Challenging Terrain 2014). 2 Parks Canada styrs av den kanadensiska regeringen och ansvarar för skyddandet av natur och kulturarv i landet. 3

11 2.1.3 Mycket krävande terräng Den mycket krävande terrängen är exponerad för flera överlappande lavinstråk och/eller stora områden av brant och öppen terräng. Inom dessa zoner finns flera startzoner för laviner, terrängfällor nedanför den öppna terrängen och i och med detta minimal chans att minska risken för utsatthet. Denna typ av terräng kräver att gruppen som rör sig inom den har många års erfarenhet av hur beslut i denna lavinfarliga terräng skall fattas. Det finns inga säkra vägar att ta genom denna typ av terräng vilket innebär att risken förblir hög så länge åkaren befinner sig inom zonen. Som absolut minimum borde minst en av gruppens medlemmar genomgått en avancerad lavinutbildning och ha många års off-pist erfarenhet. Alla i gruppen måste vara medvetna om den risk de utsätter sig för och den aktuella lavinfaran måste alltid kontrolleras innan zonen besträds. Vid osäkerhet anlita alltid en guide (Complex Terrain 2014). 2.2 Terrängklassnings-systemet The Avaluator The Avaluator fungerar som hjälp för att skidåkare, snowboardåkare och skoterförare skall kunna fatta regelrätta beslut om vilken risk de tar under åkning och körning i olika nivåer av lavinfarlig terräng (Haegeli et al. 2006). Exakt var åkare och förare sedan väljer att åka kan sedan variera från person till person, en inblick ges dock angående vilken risknivå de väljer att utsätta sig för genom detta system (Canadian Avalanche Centre 2014). The Avaluator utvecklades ursprungligen i Kanada efter en speciellt olycksdrabbad vinter. Under säsongen 2003 omkom så många som 29 människor i lavinolyckor bara i västra Kanada och fenomenet blev ett samhällsproblem. Någonting behövde tillföras för att förbättra lavinsäkerheten, någonting som åkare kunde använda sig av utan att ha någon specifik utbildning inom lavinsäkerhet. The Canadian Avalanche Assisioation startade projektet ADFAR (Avalanche Decision Framework for Amateur Recreationists) år Projektet skulle pågå i tre år och målet var att utvärdera lavinolyckor under gångna år i Kanada för att kunna framställa en bättre riskkommunikation mellan forskare och åkare/förare. Under dessa tre år undersöktes närmare: - Vilka metoder relaterade till riskbedömning som redan fanns i Europa - Vilken målgrupp som borde stå i fokus för den nya modellen genom att undersöka vilka som egentligen befinner sig och utsätter sig för de största riskerna i lavinterräng - Andra forskningsprojekt innefattande snö Ur de resultat som framtogs från ADFARprojektet skapades alltså The Avaluator som helt enkelt är en blandning av ordet 4 Figur 1: The Avaluator trip planner kortet. Figure 1: The Avaluator trip planner card. (Canadian Avalanche Centre 2014). Avalanche och Evaluator. Slutprodukten blev ett laminerat kort som enkelt kan tas med ut i terrängen (Figur 1). Kortet består av en kombination av snö och lavinförutsättningar på den vertikala axeln och den tänkta svårigheten för den planerade terrängen på den horisontella

12 axeln. Som nämnt tidigare består snö och lavinförutsättningarna av olika grader av lavinfara samt ATES -skalan för att beskriva de olika terrängkaraktärer som kan förväntas. De tre färger som visas på kortet beskriver vad över 30 kanadensiska lavinexperter rekommenderar för offpist-entusiaster. Dessa lavinexperter fattade beslut angående var gränserna går mellan Normal Caution -grön, Extra Caution gul samt Not Recommended -röd. Bestämmelserna har utgått från vilken nivå av kunskap, färdighet och erfarenhet som behövs under de olika kombinationerna av terräng och lavinförhållanden. Grafen i diagrammet redovisar lavinexperternas slutsats att genom att välja enklare terräng minskar också graden av lavinfara (Haegeli et al. 2006). 2.3 Lavinskalan i Sverige I svenska skidområden står SLAO (Svenska liftanläggningars organisation) för den aktuella lavinskalan som består av en 5: gradig internationellt använd skala (Figur 2). Den bedömning som visas gäller enbart i eller i närheten av det aktuella skidområdet. Om inte skidaläggningen angett annat gäller graden av lavinfara i områden som åkaren kan glida till från en skidlift i skidområdet för att sedan kunna glida tillbaka in i området efter åkets slut (Skistar Åre 2013). 2.4 Snabbfakta om laviner En flaklavin består av sammanhängande flak som lossnar från snötäcket. Basen till flaklaviner består av hårt packade snölager som bildats under mildare perioder, dessa lager begravs sedan under ytterligare snöfall som fungerar Figur 2: Svensk version av den internationella 5: gradiga lavinskalan. Figure 2: The Swedish version of the international 5: step avalanche grading system. (Lavinskala 2014) som skydd för de tidigare hårda lagren. Detta gör att de gömda lagren kan vara svåra att hitta (Fjällsäkerhetsrådet 2014b). Den huvudsakliga orsaken till att människor utlöser flaklaviner är att den extra tyngd som tillkommer på snötäcket helt enkelt gör att snölagren kollapsar. De olika snölagren har byggts upp under vinterns gång och består av olika egenskaper. Vissa lager innehåller kristaller som har många bindningar vilket resulterar i att detta lager binds ihop till större strukturer-flak. Det som avgör hur stor lavinen blir är hur långt ned i snötäcket som kollapsen sker. Vissa lager är alltså mjukare och andra hårdare. Det är inom de mjukare lagren som en kollaps sker och de lager som befinner sig ovanpå dessa skapar lavinen. De flesta människor avlider då de blivit begravda i lavinsnön genom kvävning eller olika typer av fysiska trauman vid kollision mot träd eller underliggande terrängformationer. Efter bara 15 minuter under snön minskar överlevnadsstatistiken markant (Fjällsäkerhetsrådet 2014a). 5

13 3. Försöksområde Försöksområdet för beprövandet av appen ligger i anslutning till Hemavan, en tätort i Storumans kommun som ligger i Västerbottens län (Figur 3). Orten började bosättas 1834 och före 1918 gick orten under namnet Björkfors. År 1953 slog Högfjällshotellet upp sina dörrar och året efter stod Hemavans Värdshus klart. Samma år byggdes ortens första skidlift. Under senare år har turismen riktigt tagit fart och Hemavan är den enda vinterort där flygplatsen ligger belägen mitt i byn (Stig Strand 2014). Hemavan är idag en skidort med 10 liftar och 31 nedfarter med fokus på off-piståkning (Hemavan, Tärnaby 2014). Det aktuella försöksområdet består av den off-pist terräng som lockar så många snö-entusiaster till Hemavan. Off-piståkare tar sig en bra bit uppåt i terrängen med hjälp av skidsystemet för att sedan lätt komma till bra off-piståkning. Området Kobåsen sägs vara ett av Sveriges bästa offpistområden (af Ekenstam 2006). Fjälltoppar och välbesökta offpist-områden i Hemavan Kobåsenområdet Jungfruvårtanområdet Daalåejvie 1337 m_ö_h Dålkoetjåhke 1522 m_ö_h Mohtseretjåhke 1644 m_ö_h Murtsertoppen 1413 m_ö_h Norra Sytertoppen 1768 m_ö_h Södra Sytertoppen 1685 m_ö_h Bit av Kungsleden Försöksområde Skidlift Figur 3: Försöksområdet i Hemavan med toppar och välbesökta offpist-områden. Figure 3: Trial area in Hemavan with high peaks and well visited off-piste areas (af Ekenstam 2006). 6

14 4. Metoder Arbetet i uppsatsen bygger på inhämtat material från försöket i Hemavan som Luleå Tekniska Universitet i samarbete med Naturvårdsverket och Fjällsäkerhetsrådet har samlat in. Det insamlade materialet består av de koordinater som är loggade var 60e meter ute i försöksområdet. Detta material har därefter bearbetats främst med hjälp av ArcMap, ArcScene och Excel. De enkäter som besvarades innan försökets start samt de frågor som besvarats i början och slutet av varje dag har använts som bas för resultat och analysdel. Analysen i uppsatsen är uppbyggd på kvalitativa undersökningar (enkät och dagsfrågor) med kvantitativa inslag (riskexponering i tid och koordinaterna). 4.1 Data över åken I inledningsfasen användes ett excelark innehållande ett fåtal koordinater samt tillhörande svar på dagsfrågor för att under en period lära känna materialet. I fas 1 inhämtades ett betydligt större excelark innehållande daglig koordinatinformation från 20 försökpersoner mellan datumen och I fas 2 åkte åtta av de ursprungliga 20 försökspersonerna, vilket gör att analysen baseras på dessa åtta åkare. I medföljande attribut fanns också information som kopplade varje enskild åkare till respektive koordinat i form av ett user-id. Detta id nummer består av en 9-siffrig kombination. För att förenkla både analysen och för läsaren har respektive id nummer ersatts med en bokstav; från A till H räknat från den första försökspersonen i analysen och nedåt. Rådande altitud, i vilken typ av område åkarna befunnit sig i, tidsintervall för varje koordinat samt rådande lavinfara är också attribut som medföljer i excelarken. Dessa attribut används sedan i analysfasen. Detsamma gäller data under fas 2, mellan datumen: till Visualisering av Avaluator-rekommendationer i appen Den information som dagligen uppdateras i appen visualiseras såsom exemplen i figur 4 och figur 5. I Figur 4 är lagret baserat på lavinfara 3 vilket gör att många områden blir röda Farliga områden. I figur 5 är lagret baserat på lavinfara 2 vilket genererar en lite mildare grad av försiktighet i stora delar av området, gula svåra områden. Figur 4 och figur 5 Visar avaluator-rekommendationer positionerade på en karta som ett lager i appen. Åkarens position är också markerad på lagret.. Figure 4 och figur 5- Shows avaluator-recommendations positioned on a map as a layer in the app. The position of the skier is also shown. 7

15 4.3 Enkät och frågor Den enkät som besvarades innehöll 27 personbeskrivande, riskbeteendebeskrivande och lavinrelaterade frågor. Dessa frågor besvarades anonymt med den personliga id-numreringen som identifieringsfaktor. Frågorna besvarades genom att kryssa i det mest överrensstämmande alternativet. De dagliga frågor som besvarades genomfördes via mobil-appen morgon och eftermiddag/kväll. Dessa mobil-frågor visualiserades på det sätt som illustreras i Figur 6: Figur 6: Exempel på hur frågorna besvarades i mobil-appen. Figure 6: Example of how the questions were answered through the mobile-app. Ytterligare frågor som besvarades i mobilen var: - Hur mycket påverkades dina vägval av andra faktorer? - Hur mycket påverkades dina vägval av dig själv? - Hur mycket påverkades dina vägval av dina kompisar? - Hur mycket påverkades dina vägval av informationen i appen? - Hur många andra i gruppen deltar i försöket? - Hur många var ni i gruppen totalt? - Hur nöjd är du med dagens vägval? - Hur nöjd är du med dagens åkning? Vid analys av de mobil-besvarade frågorna användes Microsoft Excel för att sortera ut var och en av de aktuella åkarna och dess besvarade frågor. Dessa analyserades sedan i ordningen fas 1 och sedan fas 2. Det undersöktes om dessa svar korrelerade med respektive försökspersons faktiska riskbeteende i terrängen. 8

16 4.4 Kartor Data har inhämtats från SLU (Svenska Lantbruksuniversitetet) innehållande ortofoto med koordinatsystem RT90 och höjddata meter (vilket tyvärr var den högsta upplösning som fanns tillgänglig under denna uppsatsperiod) över Hemavan och det aktuella försöksområdet. Dessa används som baslager för alla kartor i resultatdelen. En terrängklassningspolygon inhämtades från Luleå Tekniska Universitet (Figur 7). Terrängklassning Hemavan Skidområde Enkel Krävande Mycket krävande Figur 7: Terrängklassningen över Hemavan som användes: Grön-Enkel, Gul-Krävande och Röd-Mycket krävande terräng. Figure 7: The Avalanche Terrain Exposure Scale that was used in Hemavan: Green- Simple, Yellow-Challenging and Red-Complex terrain. Polygonerna har från början analyserats fram från den nationella höjddatabasen 3 som används som mall för att bestämma en del av det faktiska riskbeteendet hos försökspersonerna. Även detta lager används som bas för många av kartorna i resultatdelen. Olika attribut har plockats fram för analys i resultatdelen, de aktuella försökspersonernas åk redovisas i form av koordinaterna. De olika attributen som använts är terrain, där åkarnas koordinater redovisar i vilken terrängklass inom ATES skalan personen befunnit sig. Attributet advice har använts för att lyfta fram de försökspersoner som befunnit sig inom Farliga zoner (efter Avaluator-rekommendationer). Områdesbeskrivningen över Hemavan består av handritade polygoner över de högsta fjälltopparna samt populära offpist-områden vilar på höjddata meter och ortofoto 1m från SLU under Base Hights och Floating on a custom surface. För att få en bättre 3D bild av fjällformationer ökas höjdvärdet till 2,5 från 1,0. 3 Informationen inhämtades från Annika Ryegård, handläggare vid Naturvårdsverket. Mailkonversation den 30 April

17 4.5 Bearbetning av koordinater Gallring av koordinater i attributtabellerna i Microsoft Excel Samtliga koordinater gallrades i Excel genom att formeln =IF(?3<?2;"nedför";"") angavs, där? och? står för kolumnen där attributet för höjdinformation finns och siffrorna 3 och 2 står för i vilken ordning raderna skall beräknas. Detta genererar de koordinater där försökspersonen är på väg i nedåtgående riktning. Detta genomfördes på grund av att intresset i uppsatsen ligger på de faktiska åk som försökspersonerna gör under försöket Projicering i ArcMap Excelarken har bearbetats genom att olika attribut har framtagits från diverse fas och visualiserats i ArcMap. Koordinaterna visualiserades genom att använda funktionen Display XY data. För att skapa ett lager av dessa exporterades datat och gjordes sedan om till en Shapefil genom verktyget To Shapefile under funktionen Conversion Tools. Då koordinaterna inte innehöll något tilldelat koordinatsystem måste detta definieras genom funktionen Projections and Transformations > Raster och verktyget> Define Projection. Den projektion som valdes var WGS 1984, då koordinaterna ursprungligen hämtats under denna. För att kunna använda baslager såsom ortofoto och höjddata måste denna projektion ändras till RT90. Detta görs under samma funktion i Toolbox men verktyget Project under Features användes. RT90 valdes på grund av att en projicering mellan WGS 1984 och SWEREF inte var möjlig Bearbetning av data i ArcMap De försökspersoner som genomfört åk under båda faserna identifierades. Med de attribut som följt med de koordinater som loggats under de båda faserna kan urval göras genom Select By Attributes och CreateLayer From Selected Features. Med detta verktyg kunde respektive åkare väljas ut genom att använda det id-nummer som används som identifiering. I attributet Terrain finns information om koordinaternas position i terrängen. Vid 0 befinner sig koordinaten inom skidområdet och detta kan alltså lätt fungera som en mall för vilka koorinater som skall bort. Genom att i editeringsläge markera koordinater som ligger i Hemavan by, vilka visas under kolumnen Terrain 1, kan dessa raderas från attributtabellen. Kvar blir de åk som genomförts utanför skidområdet och Hemavan by, alltså i enkel, krävande och mycket krävande - ATES -terräng. Denna metod gäller för både fas 1 och fas 2. Genom att lägga till flera Data frame under Insert kunde de olika åkarnas respektive åk/fas analyseras i samma projekt. Genom att använda attributet advice och värdet för farliga områden vilket var 3 i Select by Attributes för respektive försöksperson kunde de områden där försökspersonerna utsatt sig för denna risk redovisas på samma sätt som ovan. 10

18 4.5.4 Kalkylering och visualisering av riskexponeringsgraden Genom att plocka ut alla koordinater i respektive fas (1 och 2) från de aktuella försökspersonerna kunde en jämförelse göras med de hela åk som gallrats ut innan. Den koordinat som låg lokaliserad närmast kanten av slutet på det aktuella Mycket krävande området i terrängen markerades och informationen i attributet Timestamp kopierades. Detta attribut innehåller antal sekunder sedan (Figur 8). Denna siffra subtraheras med informationen från den koordinat som närmast befinner sig vid ingången till det Mycket krävande området. Differensen anges i sekunder och görs sedan om till minuter genom att dividera antal sekunder med 60. Verktyget Measure i ArcMap användes för att mäta sträckorna, detta bidrog till en förståelse för huruvida försökspersonen stannat inom området eller inte och exponerat sig extra länge för en hög risk. Samma tillvägagångssätt användes då försökspersonernas tid i de Farliga delarna av terrängen räknades ut (Figur 9). Visualiseringen av andelen åk genom Farligt område per försöksperson redovisas genom ett diagram skapat i Excel för att få en direkt uppfattning om hur försökspersonernas riskbeteende varierar. Figur 8: Attributet Timestamp som redovisar tid i sekunder som har förflutit sedan år Figure 8: The attribute Timestamp shows time in seconds that has passed since the year of Ingång "Farligt" område Slut "Farligt" område Figur 9: Exempel på koordinater vid ingång och slut på de farliga områden som användes för att kalkylera en del av riskexponeringen i minuter. Figure 9: Entrance and ending coordinates of one of the Not Recommended zones which were used to calculate a part of the risk-exposure in minutes. 11

19 4.5.5 Flödesschema för bearbetning av de loggade koordinaterna För att få en bättre förståelse för den följd som bearbetningen av de loggade koordinaterna skett efter redovisas ett flödesschema i Figur 10. Figur 10: Flödesschema för bearbetning av de loggade koordinaterna. Figure 10: Flowchart overseeing the working process of the logged coordinates. 12

20 5. Resultat Aktuella för analys blev åtta av de från början 20 försökspersoner som först medverkade i försöket. I första delen av resultatet ges ett exempel på hur ett av åken ser ut då det visualiseras i ArcMap. En redogörelse för de problem som uppkommit under bearbetningen av koordinaterna ges också. Positiva aspekter som framkommit ur detta till viss del metodprövande arbete redovisas. Försökspersonernas respektive resultat angående faktiska åk under fas 1 och fas 2 redovisas genom ett antal ArcMap-baserade kartor med koordinaterna som bas och ortofoto samt terrängklassningspolygonen i bakgrunden. Försökspersonernas enkätsvar och svar på dagsfrågor redovisas genom en skriftlig sammanfattning samt resultatet av riskexponeringen i samband med ArcMap kartorna. Kartorna redovisas i ordningsföljd med yngsta deltagaren först. Riskexponering för respektive försöksperson redovisat i antal minuter i Mycket krävande terräng och Farligt område visualiseras genom ett antal diagram. 5.1 Exempelåk och svårigheter vid bearbetning Exempelåk Terrängklassning Hemavan Skidområde Enkel Krävande Mycket krävande 0 0,25 0,5 Kilometers Figur 11: Ett exempel på hur ett separat åk visualiseras i ArcMap efter gallring av onödiga koordinater. Figure 11: One example of how a full run can be visualized in ArcMap after all the unnecessary coordinates have been erased. Ett exempel på hur ett åk visualiseras i ArcMap visas i (Figur 11). I illustrationen finns en röd pil som pekar på ett av problemen som följt med under bearbetningen av koordinaterna. Detta exempelåk visualiseras för att ge en bra grundförståelse för vad metoden som använts i uppsatsen har haft för möjligheter men också vilka problem som trätt fram under bearbetningens gång. Den röda pilen i Figur 11 pekar på ett problem som uppstod under bearbetningen. Då koordinaterna loggas var 60e meter låg vissa av dessa inte nära kanten av något av de farliga områden där exponeringstiden för fara skulle kalkyleras inom de Mycket krävande terrängzonerna. Den närmaste koordinaten valdes därför och ett litet felvärde i beräkningen av tiden finns därför med i slutsumman (Figur 12). 13 Figur 12: Kanten av en mycket krävande terrängzon relativt till loggade koordinater var 60:e meter. Figure 12: The edge of Complex terrain in relation to the coordinates logged each 60 meters.

21 Då vissa av försökspersonernas koordinater visade på ofullständiga rörelsemönster var resultatet av analysen ibland svårt att tolka på ett tillfredställande sätt. Problemet grundade sig dels i att då koordinaterna hade filtrerats i Excel till enbart nedförkoordinater försvann vissa nödvändiga bitar i koordinatpusslet i terrängen (Figur 13). Terrängklassning Hemavan Skidområde Enkel Krävande Mycket krävande Terrängklassning Hemavan Skidområde Enkel Krävande Mycket krävande Figure 13: Endast nedförkoordinater redovisas. Figure 13: Only the coordinates moving down the slope are shown here. Problemet löstes genom att lägga in alla koordinater i ArcMap. Detta gjorde att mönstret kunde förstås på ett bättre sätt även om inte dessa tillagda koordinater användes i analysen då de är uppåtgående (Figur 14). Figur 14: Alla koordinater redovisas. Figure 14: All the coordinates are shown. Terrängklassning Hemavan Skidområde Enkel Krävande Mycket krävande I vissa koordinatloggar förefaller det som att loggningssystemet inte riktigt fungerat vilket skapade en del frågetecken vid analys (Figur 15). Till detta problem hittades ingen direkt lösning. Figur 15: Någonting verkar ha felat vid loggandet av koordinaterna. Figure 15: Something appears to have gone wrong during the logging of the coordinates. 5.2 ArcScene som hjälpverktyg I uppsatsen testas nya metoder för hantering av denna typ av kombination mellan loggade koordinater i offpist-terräng med tillhörande attribut och en terrängklassningspolygon genom användandet av GIS. Detta delvis metodprövande arbete har innehållit medgångar i form av bland annat användandet av ArcScene som hjälpverktyg. Genom att använda terrängkarterings-lagret på Ortofotot i ArcScene vilket kunde illustrera terrängen på ett bättre sätt i relation till de olika terrängområdena i försöksområdet. Då exponeringen av fara skulle kalkyleras fram blev det problematiskt att se av vilka anledningar den aktuella försökspersonen befann sig på vissa ställen. För att få en helhet av hela det sammanhängande åket fungerade ArcScene utmärkt som funktion för att få en förståelse för hur rörelsemönstren var planerade och utförda. 14

22 5.3 Rörelser i fas 1 och fas 2 I avsnittet redovisas kartor innehållande samtliga åk under fas 1 och fas 2 genomförda av de åtta försökspersonerna. Samtliga åtta åkare redovisas med samma färg för att få en känsla av helheten. Fas 1 - Alla åk Terrängklassning Hemavan Skidområde Enkel Krävande Mycket krävande Under fas 1 är åken relativt koncentrerade till Jungfruvårtanområdet där åken sker genom ett antal Mycket krävande terrängzoner. Några åk sker utspridda med slutdestination Kungsleden, några av dessa åk sker genom röda zoner (Figur 16). 0 0,75 1,5 3 Kilometers Terrängklassning Figur 16: Alla åk under fas 1genomförda Hemavan av åtta försökspersoner. Skidområde Figure 16: All tracks made by eight of the Normal experimental subjects during phase nr 1. Svår Farlig Under fas 2 förefaller det som att fler åk genomförs i jämförelse med antalet i fas 1. Åken är mer utspridda över hela området. Försökspersonerna har genomfört åk genom röda områden i samma utsträckning, om inte mer i fas 2 än i fas 1. Även fler åk förefaller ha skett inom krävande, gula, zoner. Jungfruvårtan-området har även i fas 2 utnyttjats flitigt och även Kobåsen har haft fler åk än i fas 1 (Figur 17). 0 0,75 1,5 3 Kilometers Fas 2 - Alla åk Terrängklassning Hemavan Skidområde Figur 17: Alla åk under fas 2 genomförda av åtta försökspersoner. Figure 17: All tracks made by eight of the experimental subjects during phase nr 2. Enkel Krävande Mycket krävande 15

23 5.4 Respektive åk, svar på enkät/dagsfrågor samt riskexponering Samtliga åk redovisas för de åtta åkare som genomfört åk i både fas 1 och fas 2. Fas 1 redovisas i svart och fas 2 i rött. I anslutning till de faktiska åken redovisas enkät och dagssvar för respektive försöksperson. Avsnittet avslutas med en kort sammanfattning. Id-nummer: Fas 1 Fas 2 Terrängklassning Hemavan Skidområde Enkel Krävande Mycket krävande Id-nummer: Försöksperson: A Åker under fas 1 enbart genom Enkel och Krävande terräng. Åker under fas 2 enbart genom Enkel terräng (Figur 18). Kön: Man Född: ,5 1 Kilometers Figur 18: Samtliga åk genomförda av försöksperson A under fas 1 och fas 2. Figure 18: All tracks made by user A during phase 1 and phase 2. Antal år offpist: 7 Antal år offpist i Hemavan: 6 e by useraduring phase 1 and phase 2. Enkätsvar: Hittar bra i Hemavans offpist-terräng, gillar delvis brant åkning och är en duktig åkare som delvis kan åka överallt. Har delvis kunskaper att undvika lavinfarlig terräng, har delvis kunskaper i att bedöma risker i terrängen och har en dag eller kortare lavinutbildning. Kontrollerar sällan lavinbedömningen, gör sällan egna observationer och lavinbedömningar. Känner sig delvis trygg vid offpist, har delvis kontroll över risken för en lavinolycka och ändrar ofta sin tur för att få bättre skidåkning. Dagliga frågor fas 1: Planerar ganska branta åk. Påverkades väldigt mycket av andra faktorer och mycket lite av informationen i appen. Dagliga frågor fas 2: Planerar inga branta åk. Påverkas varken mycket eller lite av alla faktorer. Riskexponering: Har rört sig inom enkel samt krävande terräng och har därmed inte utsatt sig för en högre grad av riskexponering inom mycket krävande terrängområden. 16

24 Id-nummer: Fas 1 Fas 2 Terrängklassning Hemavan Skidområde Enkel Krävande Mycket krävande 0 0,5 1 Kilometers Figur 19: Samtliga åk genomförda av försöksperson B under fas 1 och fas 2. Figure 19: All tracks made by user B during phase 1 and phase 2. e by useraduring phase 1 and phase 2. Id-nummer: Försöksperson: B Försökspersonen har i båda faserna genomfört ett antal åk genom Mycket krävande terräng. Personen har genomfört åk i Mycket krävande terrängzoner i större utsträckning i fas 2 (Figur 19). Personen har potentiellt vid ett tillfälle förändrat sitt rörelsemönster i Mycket krävande terräng och bytt riktning vilket förstoras upp i nästa avsnitt. Kön: Man Född: 1993 Antal år offpist: 5 Antal år offpist i Hemavan: 5 Enkätsvar: Hittar delvis bra i offpist-terrängen, tycker om brant offpist och väljer delvis bort åk som är för svåra. Kan åka överallt i Hemavan (instämmer helt) har delvis kunskap om att kunna undvika lavinfarliga platser och delvis kunskaper i att bedöma risker under offpist. Har en dag eller kortare lavinutbildning, jobbat yrkesmässigt med lavinproblematik och kollar alltid lavinskalan. Gör egna lavinbedömningar utifrån egna observationer, känner sig helt trygg under offpiståk och bestämmer delvis var de skall åka. Åker delvis på lavinfarliga platser, åker med försiktighet i lavinterräng vid lavinfara och bestämmer delvis var åken skall ske innan. Ändrar delvis sina vägval för bättre skidåkning och ändrar delvis sina vägval då lavinfaran bedöms som högre eller lägre. 17

25 Dagliga frågor fas 1: Personen har under en av dagarna påverkats mycket av sina kompisar, väldigt mycket av sig själv och mycket lite av informationen i appen (fjällkartan). En annan dag har personen påverkats mycket av sina kompisar och mycket av andra faktorer, denna dag åkte över 4 personer tillsammans varav alla deltog i försöket. Dagliga frågor fas 2: Planerar ganska branta åk. Påverkades väldigt mycket av sina kompisar, mycket av andra faktorer och varken mycket eller lite av informationen i appen. Riskexponering: Åken som genomförs verkar åkas igenom i ett svep, utan uppmärksammade långa stopp. Antal minuter inom röd Mycket krävande terräng zoner: 83,9 Id-nummer: Fas 1 Fas 2 Terrängklassning Hemavan Skidområde Enkel Krävande Mycket krävande Id- nummer: Försöksperson: C Kön: Man Född: 1991 Antal år offpist: 3 Antal år offpist i Hemavan:3 0 0,5 1 2 Kilometers Figur 20: Samtliga åk genomförda av försöksperson C under fas 1 och fas 2. Figure 20: All tracks made by user C during phase 1 and phase 2. Åkarens rörelsemönster förändras inte mellan de båda faserna (Figur 20). Enkätsvar: Hittar delvis mycket bra i Hemavans offpist-terräng, föredrar brant åkning, anser delvis att personen är en duktig offpist-åkare, instämmer helt att personen innehar kunskap att kunna bedöma de risker som tas i offpist-terräng. Har ingen formell lavinutbildning men har arbetat yrkesmässigt med lavinproblematik. Gör egna lavinbedömningar med hjälp av egna observationer och känner sig helt trygg under offpiståkning. Åker delvis på lavinfarliga platser och ändrar ofta sitt vägval under turen på grund av att lavinfaran tolkas som högre/lägre än väntat. Dagliga frågor fas 1: Har under fas 1 planerat ganska branta åk, anser att appens information varken mycket eller lite påverkade vägvalen och åkte antingen ensam eller med en till försöksperson. 18

26 Dagliga frågor fas 2: Har under fas 2 planerat ganska branta åk, påverkats lite av sina kompisars åsikter kring vägval men mest av sig själv. Anser att informationen i appen påverkade vägvalet varken mycket eller lite men påverkades väldigt mycket av andra faktorer. Åkte tillsammans med ytterligare 1 person som inte deltar i försöket. Riskexponering: Har överlag rört sig relativt snabbt genom den mycket krävande terrängen. Har vid vissa tillfällen antagligen stannat till och inväntat någon eller liknande som dragit ut på tiden lite extra. Antal minuter inom röd Mycket krävande terräng zoner: 31,3 Id-nummer: Fas 1 Fas 2 Terrängklassning Hemavan Skidområde Enkel Krävande Mycket krävande Id-nummer: Försöksperson: D Kön: Kvinna Född: 1989 Antal år offpist: 8 Antal år offpist i Hemavan: 8 0 0,5 1 Kilometers Figur 21: Samtliga åk genomförda av försöksperson D under fas 1 och fas 2. Figure 21: All tracks made by user D during phase 1 and phase 2. Rör sig genom Mycket krävande områden under fas 1 och fas 2. Rörelsemönstret förändras inte mellan de båda faserna (Figur 21). Enkätsvar: Gillar brant offpiståkning, väljer delvis bort åk som är för svåra och instämmer helt i att hon är en duktig offpiståkare som kan åka överallt i Hemavan. Innehar delvis kunskaper om att personen kan undvika lavinfarliga platser och har delvis kunskap i att bedöma de risker som tas vid offpist. Kompisar har mindre erfarenhet om offpist än personen själv och personen har ingen lavinutbildning. Kollar lavinbedömningen ibland, gör ofta egna lavinbedömningar efter egna observationer och känner sig helt trygg under offpist-åkning. Har varken eller kontroll över risken för en lavinolycka, bestämmer delvis var gruppen skall åka och åker varken eller på lavinfarliga platser och undviker att åka offpist om terrängen upplevs som lavinfarlig. Bestämmer varken eller var åken skall ske i förväg, ändrar ofta vägval under turen för att hitta bättre skidåkning och instämmer helt om att vägval ofta ändras under turen då lavinfaran tolkas som högre eller lägre än väntat. 19

27 Dagliga frågor fas 1: Planerat att åka ganska branta åk under en av dagarna och inga branta åk under en annan. Under dagen med branta åk har personen påverkats mycket av sina kompisar, mycket av sig själv och väldigt mycket av informationen i appen. Dagen med mindre branta åk påverkades personen mycket av sina kompisar, väldigt mycket av andra faktorer och mycket av informationen i appen. Dagliga frågor fas 2: Under fas 2 påverkas personen varken mycket eller lite av någon av faktorerna såsom appen, kompisar, sig själv och andra faktorer. Planerar mestadels inga branta åk. Rör sig genom mycket krävande terräng under fas 1 och fas 2. Riskexponering: Sträckorna har mestadels åkts igenom i ett svep, dock finns det undantag som visar på att personen spenderat 38 minuter av 100 inom ett och samma område som endast är 540 meter långt. Antal minuter inom röd Mycket krävande terräng zoner: 100,1 Id-nummer: Fas 1 Fas 2 Terrängklassning Hemavan Skidområde Enkel Krävande Mycket krävande Id- nummer: Försöksperson: E Kön: Man Född: 1987 Antal år offpist: 10 Antal år offpist i Hemavan: 4 0 0,5 1 2 Kilometers Figur 22: Samtliga åk genomförda av försöksperson E under fas 1 och fas 2. Figure 22: All tracks made by user E during phase 1 and phase 2. Under fas 1 genomförs åk i Mycket krävande områden i samma utsträckning som i fas 2 (Figur 22). Enkätsvar: Föredrar brant offpist och anser att personen är en duktig offpiståkare och kan åka överallt i Hemavan. Instämmer helt att personen kan bedöma riskerna som tas under åkning. Den som ofta har mest offpist-erfarenhet, har mer än en tre dagars kurs i formell lavinutbildning. Gör ofta egna lavinbedömningar med hjälp av egna observationer och känner 20

28 sig helt trygg i offpist-terräng. Bestämmer ofta var gruppen skall åka och bestämmer i förväg var åken skall ske. Ändrar vägval under turen om faran är högre/lägre än väntat. Dagliga frågor fas 1: Har under fas 1 planerat att åka ganska branta åk, anser under en av dagarna att informationen i appen påverkade vägval varken mycket eller lite då vägvalen påverkades av personen själv. Har åkt i grupp om 1 och 3 stycken samt i en större grupp om fler än 4 (där ingen annan deltog i försöket). En av de andra dagarna anser personen att vägvalen påverkades mycket av kompisarna och informationen i appen. Dagliga frågor fas 2: Planerat att åka ganska branta åk, under en av dagarna påverkades vägvalen mycket av kompisar och mycket av informationen i appen. Denna dag åkte personen tillsammans med fler än 4 andra som inte deltog i försöket. En annan dag åkte personen själv, vägvalen påverkades varken mycket eller lite av personen själv eller av informationen i appen. Ytterligare en dag åkte personen tillsammans med 4 stycken andra som deltog i projektet och ansåg att vägvalen påverkades mycket av personen själv, av information i appen samt andra faktorer. Riskexponering: Personen befinner sig inom den mycket krävande terrängen länge, den stäcka som skall åkas tar för lång tid för att personen skall stått på under hela åket genom det utsatta området. Under fas 1 genomförs åk i dessa områden i samma utsträckning som i fas 2. Antal minuter inom röd Mycket krävande terräng zoner: 57,1 Terrängklassning Hemavan Skidområde Enkel Krävande Mycket krävande Id-nummer: Fas 1 Fas 2 Id-nummer: Försöksperson: F Kön: Man Född: 1974 Antal år offpist: 22 Antal år offpist i Hemavan: ,5 1 2 Kilometers Figur 23: Samtliga åk genomförda av försöksperson F under fas 1 och fas 2. Figure 23: All tracks made by user F during phase 1 and phase 2. Har rört sig genom ett antal Mycket krävande zoner i fas 1. Under fas 2 genomförs färre åk (1 åk totalt) och en stor del av detta går längst med ett Mycket krävande terrängområde (Figur 0 0,5 23). 1 2 Kilometers 21