%7 {}-.M~~~ Ingalill Persson

Transkript

1 , l) Landstinget DAlARNA Landstingsstyrelsens Arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sida (10) Plats och tid Ordinarie ledamöter Tjänstgörande ersättare Närvarande ersättare Föredragande Sekreterare Övriga tjänstemän som deltagit i delar av sammanträdet Utses att justera Landstingshuset, kl och Ingalill Persson (S), ordförande Thomas Ylven (V) Jan Wiklund (M) Gunnar Barke (S) ej 96 D, 97 och 98 Lena Reyier (C) Bo Brännström (FP) ej 96 D och 97 Elin Noren (S) för Sören Bertilsson (S) Kristina Svensson (S) för Gunnar Barke 96 D, 97 och 98 Ivan Eriksson (S) 96 D och 97 Elin Noren (S) Kristina Svensson (S) utom när hon tjänstgjort enligt ovan. Ivan Eriksson (S) utom när han tjänstgjort enligt ovan. Clas Jacobsson (M) ej 96 C, 96 D, 97 och 98. Karin Stikå Mjöberg Eva Bergfeldt Gustav Wall heden och Britt Knutas 96 A, Charlotta Borelius 96 B, Elisabet Franson, Vesa Juujärvi, Lars Arvidsson och Gunilla Apell 96 C, Hans Liljeberg 96 D. Marita Albinsson 97. Peter Hansson och Mats Erkes 98. Sven Nilsson, Lena Sterner och Carl Gudmundsson. Elin Noren Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerande %7 {}-.M~~~ Ingalill Persson

2 LANDSTINGET DALARNA Landstingsstyrelsens Arbetsutskott (10) BEVIS Organ Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för pro- Landstingshuset tokollet Underskrift Justeringen har tillkännagivits genom anslag Landstingsstyrelsens Arbetsutskott Datum för anslags 02tJJ A nedtagande t>g -()'{-bb

3 LANDSTINGET DALARNA Landstingsstyrelsens Arbetsutskott (10) INNEHALL: 95 Protokollsjustering Information Stimulansmedel för utveckling av Hälsoval Dalarna Ekonomisk uppföljning Svar på remiss från Utbildningsdepartementet - Högskoleverkets rapport En ny psykoterapeutexamen (2011 :20) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder - Uppdrag Interregprojekt; Samverkan om helikoptersjukvård med Norge och gränsande landsting Avslutning... 10

4 LANDSTINGET DALARNA Landstingsstyrelsens Arbetsutskott (10) 95 Protokollsjustering Arbetsutskottet beslutar a t t utse Elin Noren att jämte ordföranden justera sammanträdesprotokollet. 96 Information Arbetsutskottet beslutar a t t anteckna informationen till protokollet. A. Klimatförändringarnas påverkan på landstinget Gustav Wallheden, Länsstyrelsens beredskapsenhet Britt Knutas, beredskapssamordnare Bilaga 96 A De stora frågorna för landstinget är vatten och värme. Nederbörden förväntas öka, liksom vintrarna förväntas bli varmare. Vilka konsekvenser får detta för landstingets verksamheter? Hur kan vi planera för att ha en beredskap inför eventuella översvämningskatastrofer eller värmeböljor? B. Sammanhållen vård - mest sjuka Charlotta Borelius, samordnare äldreprocessen Bilaga 96 B Information lämnas om det arbete som bedrivs i samarbete med landsting och kommun och hur arbetet är organiserat. Strategi: Patienten som resurs, förhållningssätt och underlätta lokala förbättringsarbeten. "Att med ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldre i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting." C. Beredskap för ökad anhöriginvandring Elisabet Franson, hälso- och sjukvårdsdirektör Vesa Juujärvi, verksamhetschef Lars Arvidsson, distriktsläkare Gunilla Apell, barnkonventionssamordnare Bilaga 96 C

5 LANDSTINGET DALARNA Landstingsstyrelsens Arbetsutskott (10) Information lämnas om det arbete som bedrivs vid Jakobsgårdarnas vårdcentral i Borlänge för att tillgodose behovet av sjukvårdsinsatser för flyktingar som finns inom upptagningsområdet. Jakobsgårdarna har bland annat jobbat mycket med hälsosamtal och har en bra organisation för detta. Idag avsätts 2 x 25% sjukskötersketjänst för hälsosamtal och provtagning. Anhöriginvandringen förväntas öka - därmed kommer trycket att öka både inom primärvård, olika kliniker, behovet av tolktjänster etc - vilket kräver en beredskap för detta. Det är viktigt att sjukvården har kunskap om problematiken för att kunna säkerställa ett bra bemötande för dessa grupper. D. Inför sommaren 2012 inom Hälso- och sjukvården Hans Liljeberg, sjukhussamordnare Falun Bilaga 96 D Planeringsförutsättningar: - Motsvarande tillgänglighet som under sommaren Antal semesterperioder - Huvudregel att semesterplaneringen ska utgå från 3 semesterperioder och läggas ut under 8-10 veckor mellan vecka Semesterledigheten ska kopplas till respektive verksamhets behov, produktionsmål (vårdgaranti) och ekonomiska förutsättningar och ske med utgångspunkt från ett minimalt behov av semestervikarier. Verksamheterna har i uppdrag att samordna semesternerdragningar med samverkande enheter. Sommarbemanning löses normalt med "vanliga personaiåtgärder". Sammanfattning: Bättre tillgänglighet i Falun, lika bra tillgänglighet i Avesta. Något sämre tillgänglighet i Mora, Ludvika och Avesta. Minimibemanning gäller för samtliga verksamheter. 97 Stimulansmedel för utveckling av Hälsoval Dalarna Dnr LD12/01085 Arbetsutskottet beslutar a t t ställa sig bakom förslaget till användning av 4,6 mkr i stimulansmedel för utveckling av Hälsoval Dalarna, inom 2012 års utbetalning från regeringen. Bilaga 97 A

6 LANDSTINGET DALARNA (10) Land stingsstyrelsens Arbetsutskott 98 Ekonomisk llppföljning Nationella uppföljningar av Vårdvalssystemet har visat att - Utvecklingen av nya sätt att organisera och bedriva verksamhet har varit begränsad. - Utnyttjandet av nya tekniker för dialog och vård på distans är lågt. - Vårdvalssystemet inte på ett påtagligt sätt inneburit mer av sammanhållna vårdkedjor. - Primärvården inte i tillräcklig grad tar ett helhetsansvar i samverkan med övriga delar av vård och omsorg. För att stimulera utveckling av Vårdvalet har regeringen avsatt särskilda medel för åren För 2012 är 100 mkr avsatt till landsting som åtar sig att använda medlen för att utveckla sitt Vårdvalssystem. Landstingen ges ett betydande utrymme att själva avgöra vad medlen ska användas till. Bilaga 97 B Hälsovalskansliet i Dalarna har efter godkännande av landstingsrådet Ingalill Persson och bitr landstingsdirektör Sven Nilsson rekvirerat medlen från Kammarkollegiet och har nu erhållit 4,6 mkr. Senast den 31 mars 2013 ska man redovisa hur medlen använts. Medel som inte utnyttjats ska återbetalas. En nationell samordnare har tillsatts med särskilt ansvar för framväxten av sammanhållna vård kedjor. Hälsovalskansliet informerade Hälsovalsberedningen den 3 maj om att ansökan gjorts om stimulansmedel för utveckling av Hälsoval Dalarna. Hälsovalskansliet avser att använda medlen till fortsatt arbete med utveckling av Hälsoval Dalarna. Bland annat behövs översyn av Hälsovals ersättningsmodell, ökade insatser för sammanhållen vård av de svårast sjuka äldre, förbättring av uppföljning och kvalitetsgranskning samt uppbyggnad av information till allmänheten som underlag för val. Marita Albinsson, chef Hälsovalskansliet, informerar vid sammanträdet. Bilaga 97 C Dnr LD12/00136 Arbetsutskottet beslutar a t t anteckna informationen till protokollet. Ekonomidirektör Peter Hansson och finanschef Mats Erkes informerar vid sammanträdet.

7 LANDSTINGET DALARNA Landstingsstyrelsens Arbetsutskott (10) Peter Hansson redovisar och kommenterar Nettokostnad per invånare 2011 (SeB räkenskapsstatistik) Prognos 2012 regionens Landstinget Dalarna Enkät ED budgetläget Personal- och lönekostnader - Sparpaketens effekt på lönekostnaderna var under 2011 ca 14 mkr. Hitintills under 2012 ca 18 mkr i fasta priser, 3,6 mkr/mån. - För att bibehålla effekten 2012 borde vi ha sparat ca 5 mkr/mån, d v s 1,4 mkr mer. - Besparingseffekt totalt prognos 2012 ca mkr jmf målbild på ca 120 mkr - Ytterligare besparingar behöver genomföras för att nå den ekonomiska målbilden av "4 % " - Steg III beräknas bidra till att målbilden förstärks. Bilaga 98 A Mats Erkes redovisar och kommenterar likviditet, saldo och prognos: Prognos kassalikviditet Saldo utan investeringar Pensionsfond 2012 Stiftelser 2012 Överskottslikviditet 2012 Bilaga 98 B 99 Svar på remiss från Utbildningsdepartementet - Högskoleverkets rapport En ny psykoterapeutexamen (2011 :20) Dnr LD12/00913 Arbetsutskottet beslutar a t t godkänna bifogat förslag till svar på remiss - Högskoleverkets rapport En ny psykoterapeutexamen (2011 :20) Bilaga 99 A Landstinget Dalarna har getts tillfälle att komma med synpunkter och redovisa överväganden över Högskoleverkets rapport om en ny psykoterapeutexamen. Bilaga 99 B

8 LANDSTINGET DALARNA Landstingsstyrelsens Arbetsutskott (10) Sammanfattning Högskoleverket har på uppdrag av regeringen utrett och lämnat förslag på hur kvaliteten i grundläggande psykoterapiutbildning och psykoterapeututbildningen praktiska del kan förbättras. Behörighetskraven till psykoterapeututbildningen har också setts över och man föreslår en utökning av behörighet. Utgångspunkten har varit att psykoterapeutexamen bör följa strukturen för högskolans examina. Högskoleverket föreslår en förlängning av utbildningen med 30 poäng till 120 högskolepoäng, som då ska inkludera den grundläggande psykoterapiutbildningen. Psykoterapeutexamen är en påbyggnadsutbildning, vilket förtydligas genom en precisering avexamensbeskrivningen och att utbildningen tydligare bygger på en högskoleexamen på grundnivå Utbildningsanordnaren avgör vilken eller vilka examina på grundnivå som ger tillräcklig grund. Landstinget ställer sig positiv till förslaget om en ny psykoterapeutexamen. I yttrandet framförs några synpunkter att beakta vid genomförandet av förslaget. 100 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder - Uppdrag Dnr LD11/02518 Arbetsutskottet beslutar a t t under förutsättning att Samverkansnämnden fastställer den regionala politiska viljeinriktningen, ge landstingsdirektören i uppdrag att verkställa föreslagna åtgärder enligt bilaga "Uppdragsbeskrivning för sjukdomsförebyggande metoder inom landstinget Dalarna". Bilaga 100 A Socialstyrelsen har under slutet av november 2011 gett ut Nationella riktlinjer för "Sjukdomsförebyggande metoder" som rekommenderar huvudmännen olika åtgärder inom det preventiva området. Riktlinjerna har på sedvanligt sätt varit föremål för en gemensam gapanalys i vår sjukvårdsregion som resulterat i ett förslag till politisk viljeinriktning som Samverkansnämnden för UppsalaiÖrebroregionen förväntas ställa sig bakom vid sitt sammanträde Arendet har behandlats i nämndens arbetsutskott. Bilaga 100 B Parallellt med den regionala processen har en lokal gapanalys genomförts i vårt eget landsting. Analysen har resulterat i ett sedvanligt

9 LANDSTINGET DALARNA Landstingsstyrelsens Arbetsutskott (10) förslag till politisk uppdragsbeskrivning som är ställd till landstingsdirektören för verkställighet. Landstingsstyrelsens politiska beredningsgrupp för kunskapsstyrning har behandlat ärendet vid sitt sammanträde med en rekommendation tilllandstingsstyrelsens arbetsutskott om att fastställa det föreslagna uppdraget till landstingsdirektören under förutsättning av Samverkansnämndens positiva beslut vad avser politisk viljeinriktning I nterreg projekt; Samverkan om helikoptersjukvård med Norge och gränsande landsting Dnr LD 12/00295 Arbetsutskottet beslutar a t t ställa sig bakom vidtagna åtgärder i Interregprojektet om helikoptersjukvård samt a t t uppdra åt landstingsdirektören att, inom ramen för projektansökan, besluta om fortsatta åtgärder som projektet föranleder. Landstinget deltar i flera aktiviteter som rör utveckling av luftburen ambulanssjukvård. Under deltog landstinget i en utredning ledd av landstinget i Värmland som lett fram till ett beslut i det landstinget om att upprätta en ambulanshelikopterverksamhet i Karlstad med planerad start 2014 Landstinget deltar också i ett nationellt projekt lett av SKL som syftar till att samordna den svenska luftburna ambulanssjukvården. För närvarande pågår konstituering av organisation för att nå ett sådant mål. Hösten 2011 deltog landstinget på uppdrag av landstingsdirektören i en förstudie ledd av Västra Götaland med syfte att utreda förutsättningar för ett interregionalt projekt tillsammans med Norge vars syfte är att stärka samarbetet mellan Norsk Luftambulanshelsetjenste och gränsande landsting i Sverige. Förstudien ledde fram till en ansökan om det nu aktuella projektet. Det är Västra Götaland som är huvudsökande och som står för projektledningen. Från svensk sida deltar också landstingen i Värmland och Jämtland, medan övriga landsting längs riksgränsen informeras underhand. Nyligen har också medel för projektet beviljats. Projekttiden omfattar tiden Projektet är indelat i tre delprojektområden:

10 LANDSTINGET DALARNA Landstingsstyrelsens Arbetsutskott (10) 1. Att analysera och utforma avtalskonstruktioner och ekonomiska modeller som reglerar förhållandena mellan de svenska landstingen och den norska hälso- och sjukvården. 2. Att analysera de medicinska ansvarsförhållandena när vård sker på andra sidan riksgränsen. 3. Att analysera och föreslå rutiner i samband med utlarmning, radiokommunikation och styrnings- och ledningsinsatser i samband med vården över gränsen. Detaljerad beskrivning av projektet finns i projektansökan som finns att tillgå hos handläggaren. Arbetsutskottet har underhand erhållit muntlig information om projektet i samband med informationer om övriga ambulanshelikopterfrågor som nämndes inledningsvis. Landstingsdirektören har underhand undertecknat ett medfinansieringsintyg varvid landstinget förbinder sig att bidra med kostnader för medverkande personal motsvarande ca 2 mkr. Alla kostnader i övrigt bekostas av projektet. Vidare har landstingsdirektören beslutat om representanter i projektet och utsett regionsamordnare Gösta Andersson att ingå i projektets styrgrupp. Kompletterande information lämnas av beredskapssamordnare Britt Knutas. 102Avslutning Ordförande IngalilII Persson avslutar sammanträdet med att önska arbetsutskottets ledamöter och ersättare samt ijänstemän en riktigt god sommar. Hon ger dessutom tjänstemännen en stor eloge och tackar för genomfört arbete. Ivan Eriksson önskar ordförande detsamma - med instämmande av övriga ledamöter och ersättare samt tjänstemän.

11 Klimatanpassning i Dalarna &.04 Gustav Wallheden Syfte Drar vi åt sa mma håll? Utgöra ell stöd för: Föroborcda samhällot inför ett förändrat klimat - Samordna och samverka för att minska kostnadorna Vad är klimatförändring Kuriosa Skillnad på klimat och väder Naturlig svängning? Hur ser det ut i Dalarna? Den forsta v3derprognosen j Sverige utfardades don 1 januari 1881 av SMH I:s föregångare Sveriges Meteorologiska Centralanslalt: 'Fortfarande vtjslliga vindar med k/ar himmel i södra och mellersta Skandinavien.' Följande dag var det mulet i hela Skandinavien. * lansstyre15en [)Al A RNA.~ I AN

12 ! ~ l I J l I :' F- " - r- i!! I ( l " \. ' i i i ~! } i i! ~, I ~l l_, j r.. ==; ": I":l~.,;i l=<!!! '" aa ~2":;q :q; ~~~.80;0; o "", f!;;'oo '=<0'" :!Iri<t:> :3 "1 ~! l i f ;! j ~ i!," I. ' I I ~! i i ~ :s ~~ ~ i -~ ~.~ ~ ~.~.~ ~, ~! E "- " ~ ~~ '0 ~ o ~og ; om. t~! ~ ~ #.~ ~.~ ;... 11> C:il '" ~(")~B~.z ~ '" ~ ~~ E.!!! E ~ il >.~ ~ ~ ~!!!! ~ j! i,! i Dl E~ C "C ~ ~ " c ~ ~ 'o ", i!!! ; I ~~~as~2"~~~~-, ~ il '....

13 tco ~ '3 Förändring sommar Antal dygn/å r då det är relativt torrt I marken 196 : SMIl, ' I r,- Orgr.'1, ->~ _ _ ((I- l O ~ 1iO ".~ JO _.O ~.~ _0. 10 fmmjl.wlå 300 nm regn i smr. frankri ke i ljjisoo la R!!!Da;n, l2..8p.!ember 1992 och 6lu.lc.il!iml er.ju.:ju ~r e au e I~ "'P~!) -_.o. - ~Hoooo<IlI " FFWFoIMc:ht'.,._-C;..g.o ~ '". IANSSTYRJISEN """"'" <AN I lansffi'relsen nal ARNA.~ I AN

14 Värmebölja! Sommaren 2003 ca lier dödsfall j Europa varav j Frankrike Osby 19$4 Stockholm ,5 grador Celsius 1,4 procont for varje grad Over Nya former av sjukdomsfall så som badsårsfebor, badklåda, EHEC, TBE med liera Inomhustemperaturvärden för bedömning av olägenhet för människors hälsa Operativ temperatur ej under 18 grader Celsius Operativ temperatur varaktig ej Over 24 grador Celsius på sommaren högst 26 grader Celsius Operativ temperatts kortvarig ej Over 26 grader Celsius på sommaren hogst28 grader Celsius. Atgärder BofinUig bebyggelse och planerin g föl" bebyggelse Patientjoumajmarkering Gröos\fuktur Kalla : SOSFS 2005:15 Sti gande vatten, lansstyretsen nal ARNAS I AN

15 I lansstyre15en nai ARNA.~ I iln Anpassning 2011

16 ~ilaga (]3ättre (ivför sjuf(a äfifre i aafama )lm~iju!o IZ~ CharlolL:l DOff:lius S3mordnar~ Mdrerrågor Ot-: Landstinget Dalarna )J/I Jfaras j ''Yl18{j,/ ocr, sjjfl'6cstdmmarufe mrtf liffgring /if( (II Bud l'iirrf ()(r, om10'8 /Jtt mca el(gllomisr,.a i"citament oell med le //Iest sjllji.st ä{({re i CCtlLnllIl, uppmuntra, stärfig ocfi intellsifiera sa lllvcrliflu IIIcffafl/{gmmUlICr Den falufst ino- Ledningskraft Vad händer i vårt län just nu? Regionala Teamet Team Västerbergslagen Team Södra

17 Smteg1: Patienten som rcsuzs, förhållnidpsätt och under lät ta lokala f"orbättrlng... beten Samarbet e på BRED f ront,.uentl B,,,"",l1henlnla, Tvi,prafnoJar>ell lednln, Tvj,p,afe,oJaMIII a'betsi'up!'e' llktmedel~nheten Pat!ento.ikt,ht folkhilsl ITfTakeu,efSll Miru vlrdkontakte. (l1n.o.e71 Studieförbund M.SI' Kontaktpen<lr>e.; J.nd"lna:ets _kslmhet U' vedtlinlojedlre 1161 kolan M«l.,,;;,,,,... ',.."",,.,_ '1'".,...~ tuA, flct~,r! '.~ri'rfl Vi sionsdagar ~~ Täckningsgrad palliativa registret i - -._- - - _. _... _... i l ; l Dokumentera de Brytpu nkt ssa mtal i palliativa registret Cdc_.. ~_... _...."""~rt e<~rnoJ!,OII-::"JIO~'~.": :F.'..' ~.,,~ -r-"~' ~" ".~"" ~,,~.~~., -r-~" -r-'~'" ~~.,,.".~~.'."." -. _. I,_.~ ",,00-,' _ "! ! _... _-_._- Spindel kvalitet ~~drdl""rt......,.,.,_... 10,,:1 ' 1011:1 11)olamM1In

18 Fördelning Dödsfall Antal riskbedömningar Senior alert F.r..",.,...,...,)<"""""'""'""''''' """ 1oI<1>oI<1a.....mo, _,omn 1011 :) )og!>" I (1,01,." ",1.\11 I l "'1!lII'i>Io.I.oed~_ r ~.,.'0It...6"0""""",,"1011' o..iana.li<i Andel j SÄBO som risk bedömts i Sen ior alert Aterinläggningar inom 30 dagar och undvikbar slutenvård lo1.. inulxi... /IQ _ '.JO ci>oo... ''... '''d DoI... :::::::-... '. ::::::.~- Aterinläggningar per Kommun -..- ~ Antal il.. lnl a ggn l ng ~.lnom d'lin I DI~ nl,. -! I. s.r-»,'.~,~_ Dr_;lQl, {!! l i Fördelning av vårdtillfälle per diagnos Undvikba r slutenvård f=.1 f.-~~ S 1 ~ E~ "1 -,:: ~ ;.~;~ - "j'...-,... o ~~

19 - Antat ~~dvl ~bl(, l l ~te nv.l ",.t ill rl ll. n l D.Ia..... r_;>o'1 Undvikbara slutenvårdstillfällen per Kommun,. I~ l~. ~ l ~ ~ *, ~! i f I I! r I, "'-"._- -- Läkemedel ---_ _... _ _--- OlimpU,a lntmtdtbumblntuon., too. ptr'o ntl" il och ald,. ZOUo01-O l Antlp!YkorhltlllumRd,1 hci p.rllnllr 651r och Ildr. m,d clclup.clltlcn 20 U.Q9.(111 thljrrlll Charlotta Borelius cha rotta. borelius@ ltdalarna.se

20 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Ingen kan göra allt men alla kan göra något! Hej på er alla deltagare i Ledningskraft. Här på SKL har våren varitfylld av hårt och roligt arbete. Jag antar att det ser likadant ute hos er i kommuner och landsting. För att nå målen i överenskommelsen till september 2012 krävs att vi nu kavlar upp ärmarna och sätter fart. Ingen kan göra allt men alla!can göra något! Kvalitetsregister Anslutning till och registrering i kvalitetsregistren fortsätter öka. I mars fick över sjuka äldre en riskbedömning avseende fall, trycksår och nutrition med registrering i Senior alert. Över enheter registrerar nu aktivt men det finns enheter kvar innan arbetssättet är helt infört. Med hjälp av registret ser vi att deltagande i Seruor alert i de flesta fall innebär att åtgärder sätts in och att en uppföljning sker, det vill säga vi får kvitto på att enheter infört ett vårdpreventivt arbetssätt. Punktprevalensmätningen avseende trycksår visar att trycksåren i kommunerna minskat från 14 tijin,5 procent. Arbetet böljar ge resultat. Ta en titt på Vårdcentraler har gått med i SveDem och BPSD-registret utbildar utbildare så att demensenheterna kan komma igång med det nya arbetssättet. 17 procent av patienter registrerade i BPSDregistret salmar demensdiagnos. Svenska Palliativregistret har hållit årskonferens. Täclmingsgraden för dödsfall i cancer och demenssjukdom är hög men de stora sjukhusens medverkan saknas fortfarande. Över 90 kommuner har nått 70% täckningsgrad. Som stöd i förbättringsarbetet finns nu ett palliativt vårdprogram som ger ett bra stöd till medarbetarna. Beträffande brytpunktsamtalet så fungerar det väl för den lilla grupp som dör i hemsjukvård och på palliativa specialenheter. I säbo är utry mmet för förbättring fortfarande stort men utvecklingen går åt rätt håll.

21 Läkemedel Nu vet vi att nästan personer 65 år och äldre i Sverige behandlas med olämpliga läkemedel. Olämpliga läkemedelskombinationer förekommer hos äldre personer äldre använder Dos och av dessa medicinerar med neuroleptika, många av dem helt i onödan. I skrivande stund håller Johan Fastbom på Socialstyrelsen på att ta fram nuläget. Vi har ännu inga tecken till att någon förbättring är synlig. Sammanhållen vård och omsorg Det finns en enighet i landet kring problembilden och vilka förbättringsområden som äldresatsningen bör stödja. Att hitta lämpliga indikatorer för prestationsersättning inom området sammanhållen vård och omsorg om sjuka äldre är viktigt men svårt. De första körningarna visar att indikatorerna ökar mer än de minskar. Vad kan detta bero på? Det är med stor ödmjukhet vi får närma oss denna fråga. Ny kunskap har vi i alla fall fått. Vi kan konstatera att återinläggningar på sjukhus 30 dagar utgör mellan 16 och 20 procent av alla vårdtillfållen för personer 65 år och äldre. Det betyder att var femte till sjätte person som läggs in på sjukhus och är 65 år och äldre varit inlagd en gång tidigare under samma månad. Inte så konstigt att flera andra länder redan givit sig in i denna indikator för att försöka förstå vad som händer och få till en förändring. För ett normalstort landsting ligger totalantalet på till återinläggningar inom 30 dagar varje år eller 290 till 333 återinläggningar per månad. Siffrorna för undvik bar slutenvård är något lägre på 14 till1s procent av samtliga vårdtillfållen. SKL har tillsammans med några medlemmar arbetat fram ett verktyg för att undersöka varför äldre personer återinläggs på sjukhus inom 30 dagar. Det är en förenkling och vidareutveckling av "Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre", där individens perspektiv:finns kvar. Verktyget är webbaserat och innehåller en intervju av personer 65 år och äldre som oplanerat återinlagts i slutenvård inom 30 dagar. Intervjun speglar personernas upplevelser av utskrivning, tiden emellan vårdepisoderna och inskrivningen vid det aktuella vårdtillfållet. Det innehåller även ett analysprogram som kan koppla registerdata från vård- och omsorgskontakter under 12 månader retrospektivt till en standardprislista. På ett enkelt sätt kan resultatet omedelbart tas fram i önskad form av grafer och tabeller. De första testerna visar att det kan gå snabbt och lätt att fråga äldre personer som återinlagts på sjukhus inom 30 dagar varför de kommit tillbaka. Metoden finns för påseende under Ledningskraftsdagarna. Håll utkik efter projektledare Agneta Brinne. SKL har tillsammans med några medlemmar arbetat fram ett verktyg för att undersöka varför äldre personer återinläggs på sjukhus inom 30 dagar.

22 Konceptkatalog SKL har för avsikt att visa på möjliga vägar genom att sammanställa de framgångskoncept som utvecklas och prövas till en katalog. En första prototyp finns nu tillgänglig på Ledningskrafts hemsida. Den består av de goda exempel som länen skickat in. Konceptkatalogen är tänkt att vara ett levande dokument som ska uppdateras fortlöpande med nya exempel. Vi hoppas också kunna presentera evidens för koncepten i kommande versioner. Vår tanke är att ni ska utnyttja alla tänkbara genvägar för att nå snabba resultat istället för att uppfinna hjulet själv varje gång. Vi tar gärna emot synpunkter på hur materialet kan förbättras. Grundläggande krav SKL har lovat att påminna medlemmarna om att inte glömma bort att uppfylla de grundläggande kraven för att få dela av prestationsersättningen. Dessa rader är att betrakta som en sådan påminnelse. Gemensamma medel Att dela ut medel som är destinerade till kommuner och landsting i ett län tillsammans har visat sig vara en grannlaga uppgift. Vem är mottagare och var beslutas hur medlen ska användas? Vilken roll har ni som deltar i Ledningskraft? Detta är frågor som förväntas få sin lösning i alla län inom ramen för de resurser som ställts till förfogande för att utveckla gemensam styriring och ledning. I den nationella äldresatsningen finns gemensamma medel till utvecklingsledare (årligen), gemensam styrning och ledning (2011) och analys av undvikbar slutenvård (2012). Många län har fortfarande inte rekvirerat årets medel. Vi väntar på er faktura. Under våren har många diskussioner förts kring återbetalning av ej förbrukade medel. Principen är att medel ska förbrukas under innevarande år. I genomförandeplanen för 2012 anges 1 mars 2013 som datum för slutredovisning av 2012 års medel till utvecklingsledare något som SKL har åtagit sig ett uppföljningsansvar för.

23 EU-samarbete Tillsammans med Eva Nilsson Bågenholm och Marianne Olsson har jag besöld Bryssel och European Innovation Partnerships konferens på temat Active and Healthy Ageing. Denna fråga är högaktuell i hela Europa. Förändringstrycket är stadd framför allt i de länder som befinner sig i ekonomisk kris. Strategierna är bekanta: satsa mer på förebyggande arbete, förflytta vård från slutna till öppna former och bättre använda befintlig teknik. J ag fick bekräftelse på att vi är på rätt väg. Några citat: The time of project is over. Go for scale! Wecan ' twait. Go foritnow! Put the patient in the drivers seat. There is no one size fits all. För den intresserade går det att anmäla sitt arbete och komma i kontakt med andra länder på: webgate.ec.europa.eujeipaha Konferensen avslutades med orden: "If not now? Then when? If not this way? Then how?" Väl mött på M uiinchenbl'yggel'iet nästa vecka. Hälsningar Maj Rom Post : Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: se Sveriges Kommuner och Landsting

24 Anhöriginvandring från Somaiia Gäller kärnfamilj dvs. biologiska barn under 18 år (verifierat med dna-test) Elisabet Fransan Några faktauppgifter från (Inger Lagerström migrationsverket) Några tusen ärenden har inkommit, inga beslut fattade Lång process till beslut - från provtagning och ansökan på Svensk ambassad - främlingspass- till förening med förälder/ar Inga beslut före sommaren 2012, ev i höst, förmodligen i början av 2013

25 När får vi veta.. Efter beslut meddelas kommunerna, förmodligen via flyktingsamordnare De med anhöri~a i Sverige som har flyktingstatus, far fly9biljett betald, andra får betala själva, kan da ta längre tid Det betyder 1-3 månader mellan beslut och ankomst till Sverige Förmodligen kommer anslutningarna att ske successivt Etableringsreformen ses över, 2 års regeln kommer nog att tas bort för denna grupp

26 Inför sommaren 2012 Hälso- och Sjukv~rden Planeringsförutsättningar Motsvarande tillgänglighet som under sommaren 2011 Antal semesterperioder - Huvudregel att semesterplaneringen skall utgfi frfin 3 semesterperioder och läggas ut under 8-10 v mellan v 24-33, detta gäller framförallt för basenheter/avdelningar med betydande innemila av akut/ halvakut verksamhet. Beslut om tvfi semesterperioder fattas av förvaltningschefen. En förutsättning för att utgfi frfin tvfi semesterperioder är att det inte innebär extra sommarersättningar alternativt ersättning för flytt av semesterveckor. Semesterledigheten skall kopplas till resp verksamhets behov, produktionsmfil (vfirdgaranti) och ekonomiska förutsättningar och ske med utgfingspunkt frfin ett minimalt behov av semestervikarier. Verksamheterna har i uppdrag att samordna semesternerdragningar med samverkande enheter Sommarbemanning löses normalt med "vanliga personalfitgärder" sfisom ökad tjänstgöringsgrad, schemaläggning och sommarvikarier. Under sommarpenodenl semesterperioden förutsätts verksamhetsstyrd schemaplanering. Ingen underplanering alternativt ledighet via "timbank" tillfits under semesterperioderna. I andra hand kan övervägas extraordinära bemanningslösningar som flytt av semesterveckor eller bemanningsföretag, i samrfid med och beslut av förvaltningschefen. -, :; -C1» J> C~ C/'J1...D (S'. t7

27 stinget ALARNA Inför sommaren 2012 Hälso- och Sjukvlrden forts. - Sommarersättnin9 enligt särskilda riktlinjer skall tillämpas endast I undantagsfall. Förutsättningarna gäller endast vis akuta bemanningsproblem p.g.a. sjukdom eller extraordinär v rdbelastning där den medicinska säkerheten äventyras. Alla övriga tgärder enligt detta dokument skall vara prövade. Beslut om nyttjande fattas av förvaltningschefen i samr d med personaldirektören. - Semestervikarier - Hänsyn tas för möjlighet att tillsätta vikarier tillräckligt tidigt för adekvat inskolning skall kunna ske. Sjuksköterskor 1/3 Undersköterskor 1/5 Läkarsekr/Expeditionsbitr el motsv. 15/5 Läkare 1/6

28 stinget ALARNA Inför sommaren 2012 Förändringar i tillgängligheten imf 2011 Falu lasarett Medicinkliniken - Planerar för att h~iia sammanlagt vpl öppna. En ökning jmf sommaren 2011 med 6-8 vpl. Kirurgkliniken - Planerar för att h IIa 19 vpl öppna/avd. En ökning jmf sommaren 2011 med 6 vpl Ger/rehab, avd 56 - Tidigare växelstän9.t med motsvarande enhet i Sandviken. Sandviken meddelat att de ej längre vill ha denna samverkan. Innebär att avd 56 kommer att ha 5 vpl tillgängliga hela sommaren. I övrigt motsvarande tillgänglighet som föreg~ende sommar inom s~väl sluten- som öppenv~rden. "Orosmoln" - Bemannin,gsläget främst vad det gäller sjuksköterskevikarier pli Akuten/AVA E IVAJC-Op och BUM - arbete för att avhjälpa detta rortg~r

29 Inför sommaren 2012 Mora lasarett Medicinkliniken - 9 vpl jmf föreg~ende sommar - anledning I~ngstidssjukskrivningar och f~ sökande. ITA öppet hela sommaren I övrigt motsvarande tillgänglighet som sommaren 2011 inom sijväl sluten- som öppenv~rden Ludvika Lasarett Medicin/Geriatrik 25 vpl = liten försämring jmf 2011 (28 vpl) I övrigt motsvarande tillgänglighet som 2011 Avesta lasarett Motsvarande tillgänglighet som sommaren 2011 inom s~väl slutenv~rd som öppenv~rd Borlänge sjukhus Reducerar antalet vpl fr~n 12 vpl till 7 vpl = försämring jmf 2011 (12 vpl)

30 stinget ALARNA Inför sommaren 2012 Psykiatriverksamheten Motsvarande tillgänglighet som föreg ende sommar - samtliga vpl öppna och mottagningarna öppna med reducerad bemanning. SUP Avd 68 Stängd under helger - patienter med slutenv rds6ehov under sommaren IQses i samarbete med Barnkliniken Falun. Aven jourverksamheten finns under helger samlokaliserad p Barnkliniken Öppenv rden motsvarande tillgänglighet som föreg ende sommar

31 Inför sommaren 2012 Primärvlrden V rdcentralerna öppna men med reducerad bemanning. Viss "specialist" mottagningsverksamheter exempelvis BVC/MVCmottagningar stängda - hänvisning till motsvarande mottagningar i näromr det DLM Svärdsjö VC stängd under v 27- hänvisning till Norslunas VC "Orosmoln" - vissa enheter flaggar för bemanningsproblem främst vaa det gäller DistriksläJ<are däribland Leksand, Malung, Vansbro.

32 "nget IV,u-"" N A Inför sommaren 2012 Sammanfattning Bättre tillgänglighet i Falun Lika bra tillgänglighet i Avesta N&got sämre tillgänglighet i Mora, Ludvika och Avesta Minimibemanning - gäller för samtliga verksamheter

33 I II Landstinget DALARNA HUVUDKONTORET Marita Albinsson Stimulansmedel för utveckling av Hälsoval. PM Datum Eli datum Belecknlng/diarienr LD12/ (2) Er beteckning LANDSTINGET DALARNA INK O 2 DNR.,/"'O'/d/ll../Q,SC;:,,,,,, SKR " "y." ", KOD"""""""""", Bakgrund Genom ny lagstiftning den 1 januari 2010 blev det obligatoriskt för landstingen att organisera primärvården i form av vårdvalssystem, med tillämning av lagen om valfrihetssystem, (2008:962) förkortad LOV, Landstingens definition av primärvård och de delar som ingår i vårdvalssystemet varierar, Landstinget Dalarna införde vårdvalssystem i primärvården, kallat Hälsoval Dalarna, 1januari 2010, Olika uppföljningar av reformen visar bia att: Utvecklingen av nya sätt att organisera och bedriva verksamhet har varit begränsad, Utnyttjandet av nya tekniker för dialog och vård på distans är lågt Vårdvalssystemet inte på ett påtagligt sätt inneburit mer av sammanhållna vårdkedjor Primärvården inte i tillracklig grad tar ett helhetsansvar i samverkan med övriga delar av vård och omsorg, Regeringen har därför under åren avsatt medel för utveckling av VårdvaleL Kammarkollegiet Ilar fått i uppdrag att för 2012 utbetala 100 mkr som bidrag till landsting som åtar sig att använda medlen för att utveckla sitt vårdvalssystem, Medlen fördelas jämt mellan de landsting som rekvirerar medel. Landstingen ska senast den 31 mars 2013 till Regeringskansliet redovisa hur man använt medlen och medel som inte har utnyttjats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast 31 mars 2013, Ex på vad pengarna kan användas till är: Förbättra integrationen mellan vårdens olika delar Ge utförarna stor frihet att själva forma sin verksamhet Öka innovationstakten i vården Utveckling av ersättningssystem t ex belöna resultat, stärka möjligheten att verka i glesbygd, stärka samverkan över organisationsgränser eller öppna för innovativa sätt att organisera verksamheten, Göra utförarna i vårdvalssystem delaktiga i forskning och utveckling Förbättra dialogen mellan beställare och utförare i syfte alt utveckla verksamheterna, förbättra uppföljningen och säkerställa konkurrensneulralitel För att ytterligare stimulera utvecklingen av vårdval har regeringen utsett en nationell samordnare, Roger Molin med särskilt ansvar för framväxten av sammanhallna vårdkedjor t ex mellan primärvård, specialistvård och äldreomsorg, Satsningen utgår från målet att patien tens ställning och roll i vården ska fortsätta att stärkas, Landstingen bör ges ett betydande utrymme att själva avgöra på vilket sätt de vill utveckla sitt vårdvalssystem, Ett tydligt krav finns: Landsting som önskar få del av bidraget ska delta i nationellt utbyte av erfarenheter kring vårdvalssystem bia genom nationella nätverk, seminarier och konferenser. Landstingen ska även eftersträva att samverka kring gemensamma projekt. Postadr~ss Box FALUN Besöksadress Vasagatan 27 Falun Telefon E post: Telefax \YWW. lldillarna. sc Postgiro

34 LANDSTINGET DALARNA HUVUDKONTORET (2) Hur tänker vi i Hälsoval Dalarna om utveckling av vårt Vårdvalssystem? Vi viii använda medlen till att fortsätta det arbete som redan påbörjats runt utveckling av Hälsoval Dalarna. Ex på områden ar. Se Over Hälsovals ersättningsmodell med särskild uppmärksamhet på om modellen stärker möjlighet ah verka i glesbygd. Översyn av resursfordelnings- och ersättningsmodell, bia tydliggöra koppling mellan verksamhetsuppdraget och ekonomiska förutsättningar samt styra mot att önskvärda beteenden och mål uppnås. Modellen skall innebära en följsamhet mellan ekonomiska förutsättningar i förhållande till förandringar i ansvar och genomforandet av verksamhetsuppdraget Fortsatt utveckling av avtalet med Västmanland och "Listning över länsgränsen" - Verka for sammanhållen vård för de svårast sjuka äldre Förbättra uppföljningen. kvalitetsgranskningen ev i samverkan med våra grannlandsting. Bygga upp infonnation till allmänheten som underlag för val Öka patientens medverkan och delaktighet i vården. Delta i rekryteringsbefrämjande projekt såsom primärvårdens del i arbetet med forskning och uveckling och inrättandet av Forskningsvårdcentraler. öka innovationstakten genom utvecklandet av E-hälsa. Tele-medicin, Invånartjänster däribland Mina vårdkontakter. PrimäNårdens insatser för Barn- ungdomars psykiska ohälsa. Landstinget Dalarna rekvirerade medel för utveckling av vårdval den 11 april Vi har mottagit bekraftelse från Kammarkollegiet att de mottagit vår rekvisition. Hur slor vår del av stimulansmedlen LO kommer att få beror på hur många landsting som rekvirerar medel. Om alla landsting vill ha del av utvecklingsmedlen kan LO få 4,7 mkr. För det fortsatta arbetet med att utveckla Hälsoval Dalarna och hur använda stimulansmedlen kommer en handlingsplan att upprättas.

35 ö m?1(\"n. ---W_-- REGERINGEN S20 11 /9SS I/ FS (delvis) S20 12/242VFS (delvis) Socialdepartementet K:lITImarkolle gie t Box Stockholm LANDSTINGET DALAHNA INK g DNR.!:!? Il/ql a. ~i.:..... SKR KOD.... N.... Uppdrag att utbetala bidrag för utveckling av vårdvalssystem Regeringens beslut Regeringen ger Kammarkollegiet i lippdrag att efter rek\'isition urbetala dels kronor som ett bid rag ti ll landsting för utvecklingsarbete med vårdvalssystcm, dels kronor till Sveriges Kommuncr och Landsting i enli ghet med fö rbundets ansöbn den 27 februari om medel för att stödja landstingen med nationellt utby te av erfarenheter kring vårdvalssystem. Landstingen får rekvirera medel från Kammarkollegiet under fö ljande fö rutsättningar: Landstinget åtar sig att använda medlen för att utveckla \'årdvalssystem som o o o o o o o syftar till förbättrad integration mellan vårdens olika delar, Lex. helhetslösningar genom gemensamma vårdvalssystem mellan vårdnivåer (vårdkedjor), över landstingsgränser eller i samarbete mcd kommllner, ger II tförarna stor frihet att forma sin verksamhet och organisation, syftar till att flytta vård från sjllkhus till öppna vårdformer utanför sju khlise n, syftar till att öka innovationstakten i vå rden, innehåller nya ersättningssystcm, Lex. som belö nar uppnådda resultat för patienten, stärker samve rkan över organisationsgränser eller öppnar för innovativa sätt att organisera vcrksamheten, syftar till att stärka möjlighctema att verka i glesbygd, skapar förutsättningar fö r att öka mångfalden, PC~r;J:ttC~ 10333S!ockhohll Bt'!.Cks.1drcu Ffed~;:J.!<ln 8 Tdl!(onv,ixel 08 "0510CO Tch'("x II 91

36 2 o syftar till att göra utförarna i vårdvalssystemen delaktiga i forskning och utveckling, samt o möjliggör nya sätt för dialog mellan beställare och utförare i syfte att utveckla verksamheterna, förbättra uppföljningen och säkerställa konkurrensneutralitet. - Landstinget ska senast den l mars 2013 till Regeringskansliet (Socialdepartementet) redovisa vilka åtgärder som vidtagits med stöd av bidraget och vilka insatser man avser att vidta avseende vårdvalssystemen. Redovisningen ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har. Medlen för bidraget tilj landsting ska utbetalas från utgiftsomrlde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvärd, anslagsposten 4 Tillgänglighet budgetåret Medlen ska utbetalas av Kammarkollegiet engångsvis efter rekvisition av respektive landsting. Rekvisitionen ska lämnas in till Kammarkollegiet senast den 16 april Medlen ska fördelas jämnt mellan de landsting som rekvirerar medel. Rekvisitionen ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har. Medel som inte har utnyttjats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 mars Medlen för bidraget till Sveriges Kommuner och Landsting ska utbetalas från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvärd och social omsorg, anslaget 1:6 Bidrag tiu folkhälsa och sjukvård, anslagsposten 4 Tillgänglighet budgetåret Medlen ska betalas Ut engångsvis av Kammarkollegiet efter rekvisition från Sveriges Kommuner och Landsting. Rekvisitionen ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har. Medel som inte har utnyttjats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 mars Sveriges Kommuner och Landsting ska senast den 1 mars 2013 till Regeringskansliet (Socialdepartementet) redovisa vilka åtgärder som vidtagits med stöd av bidraget till förbundet. För verksamhetsrapportering och redovisning gäller i övrigt vad som anges i Allmänna villkor för bidrag till föreningar och stiftelser. Blanketter för bl.a. rekvisition med verksamhetsrapponering och ekonomisk redovisning finns på regeringens hemsida under Regeringen och departementen/om Regeringskansliet/Bidrag till föreningar, stiftelser eller internationella organisationer. Redovisningen ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har. Bakgrund Genom ny lagstiftning den l januari 2010 blev det obligatoriskt för landstingen att organisera primärvården i form av vårdvalssystem, med tillämpning av lagen (2008:962) om valfrihetssystem, förkortad LOV. Samtliga landsting har sedan 2010 vårdvalssystem i primärvården.

37 Uppföljningar av reformen visar att tillgängligheten förbättrats kraftigt genom etableringen av fler vårdcentraler. Sedan vårdvalets införande har antalet vårdcentraler ökat med 190 stycken, en ökning med 19 procent. Cirka 80 procent av befolkningen har två vårdcentraler inom nära avstånd, vilket ger reella valmöjligheter. Kännedomen om möjligheten att välja är mycket hög i befolkningen. Regionala variationer finns dock, men även där kännedomen är som lägst känner drygt 80 procent av befolkningen till möjligheten att välja. Det finns regionala variationer även i övrigt, både när det gäller antalet nyetableringar av vårdcentraler och hur landstingen valt att utforma vårdvalssystemen. Landstingens definition av primärvård varierar och delar som ingår i vårdvalssystemet kan vara husläkarmottagning, barnhälsovård, mödrahälsovård, fotsjukvård och rehabilitering. I vissa landsting ligger dock en del av dessa verksamheter utanför primärvårdsuppdraget och drivs i egen regi, efter upphandling enligt lagen 2007:1091) om offentlig upphandling, eller som egna separata vårdvalssystem med stöd av LOV. Förekomsten av vårdvalssystem utanför de obligatoriska vårdvalen i primärvården varierar ston mellan landstingen. I landstingen i Stockholms, Skåne och Uppsala län har ett flertal vårdvalssystem införts med stöd av LOV. I övriga landsting finns endast enstaka sådana vårdvalssystem. Det är angeläget att fler landsting ges förutsättningar att utveckla sina vårdvalssystem även i den specialiserade vården. Av den uppföljning av reformen som genomförts på regeringens initiativ och av andra aktörer framgår att utvecklingen av nya sätt att organisera och bedriva verksamheten varit begränsad. Reformen tycks i relativt låg grad ha bidragit till nya sätt att hantera vårdbehov, där patientens val spelar stor roll och där friheten att utveckla verksamheten utnyttjats. Utnyttjandet av nya tekniker för dialog och vård på distans är exempelvis lågt. Ytterligare ett område utan synbara framsteg är utvecklandet av integrerade vårdsystem med hög kontinuitet och långsiktighet i insatserna, exempelvis för kroniskt sjuka och multisjuka äldre. Flera studier visar att primärvården inte i tillräckligt hög grad tar helhetsansvar i samverkan med övriga delar av vården och omsorgen. Vårdvalssystemen har inte på ett påtagligt sätt inneburit mer av sammanhållna vårdkedjor och förbättrat samarbete med äldreomsorgen och sjukhusen. Det finns alltså inga tydliga tecken på att integrationen mellan vårdens olika delar eller mellan vård och omsorg har förbättrats. Det är därför angeläget att landstingen utvecklar vårdvalssystemen i primärvård och specialiserad vård, så att innovationer, en större mångfald av uteörare och sammanhängande vårdkedjor stimuleras. Landstingens utformning av villkor, regelböcker liksom ersättningssystem har en stor betydelse i detta sammanhang. 3

38 4 Ärendet Regeringen har i Budgetpropositionen för 2012 (p rop. 2011/2012: l) gjort bedömningen att det är angeläget att landstingen fortsätter att utveckla v5rdvalet. För detta ändamål har regeringen aviserat totalt kronor under tre lr till insatser nationellt och i landstingen för att fortsätta stärka patientens ställning genom ett utvecklat vårdval. En nationell samordnare för att ytterligare stimulera utvecklingen av vårdval har tillsatts. En viktig del i samordnarens uppdrag är bl.a. att se över hur vårdvalet skulle kunna utvecklas i den öppna specialistvården och hur framväxten av sammanhållna vårdkedjor ska kunna utvecklas över gränser mellan vårdnivåer och huvudmän, t.ex. mellan primärvård, specialistvård och äldreomsorg. Satsningen utgår från målet att patientens ställning och roll i vården ska fortsätta stärkas. Detta innebär att det även fortsättningsvis behövs fokus på patienternas valmöjligheter och på en ökad mångfald utförare som har stor frihet att utforma och organisera sin verksamhet. Med en bjandning av privat och offentligt drivna vårdcentraler och specialistkliniker, och där patienten har full valfrihet, stimujeras förbättringar. Regeringen vill därför stödja ansatser som förnyar och vidareutvecklar v!rdvalssystemen, inte minst inom den öppna specialiserade vården. Landstingen bör ges ett betydande utrymme att själva avgöra på vilket sätt de vill utveckla vårdvalssystem i den specialiserade varden. Det är viktigt att erfarenheter följs upp så att det är möjligt för andra att lära. Bidraget ska betalas ut till de landsting som är villiga att utveckla vårdvalssystem med följande inriktning. Vårdvalssystemen ska - syfta till förbättrad integration mellan vårdens olika delar, t.ex. helhetslösningar genom gemensamma vårdvalssystem mellan vårdnivåer (vårdkedjor), över landstingsgränser eller i samarbete med kommuner, - ge utförarna stor frihet att forma sin verksamhet och organisation, - syfta till att flytta vård fran sjukhus till öppna vårdformer utanför sjukhusen, - syfta till att öka innovationstakten i vården, - innehålla nya ersättningssystem, t.ex. sådana som belönar uppnådda resultat för patienten, stärker samverkan över organisations gränser eller öppnar för innovativa sätt att organisera verksamheten, - syfta till att stärka möjligheterna att verka i glesbygd, - skapa förutsättningar för att öka mångfalden, - syfta till att göra utförarna i vårdvalssystemen delaktiga i forskning och utveckling, samt

39 - möjliggöra nya sätt för dialog mellan beställare och utförare i syfte att utveckla verksamheterna, förbättra uppföljningen och säkerställa konkurrensneutralitet. De landsting som önskar få del av bidraget ska dessutom delta i nationellt utbyte av erfarenheter kring vårdvalssystem, bl.a. genom nationella nätverk, seminarier och konferenser. Landstingen ska även eftersträva att"samverka kring gemensamma projekt. 5 Sveriges Kommuner och Landsting har i en skrivelse den 27 februari 2012 ansökt om ett bidrag för att stödja landstingen i utvecklingsarbetet med vårdvalssystem, upprätthålla nationella nätverk och genomföra andra relevanta aktiviteter för erfarenhetsutbyte, landstingsgemensamt utvecklingsarbete samt för att dokumentera erfarenheter och resultat. Förbundet bör lämnas ett bidrag i enlighet med ansökan. I arbetet bör förbundet samverka med den nationella vårdvalssamordnaren. Avsikten är att bidrag även ska utgå under 2013 och Erfarenheterna och resultaten av de projekt som initierats under 2012 kommer att läggas till grund för fördelningen av medel nästkommande år. På regeringens vägnar... ~1t~~ Göran Häggiund Kopia till Finansdepartementet/BA/KE Näringsdepartementet/ENT /MK Den nationella vårdvalssamordnaren Sveriges Kommuner och Landsting Samtliga landsting

40 1 I r,,,,~"g,, ~ NA Stimulansmedel för utveckling av \\ Hälsoval Dalarna \\ ) \ Beslut Stimulansmedel 360 milj kr för Vårdvalsinformation Uppföljning Beröringspunkter med andra reformer Nalionell samordnare: Roger Molin Anknytande reformer Överenskommelsen mellan regering och SKL om de mesl sjuka äldre - Skapa sammanhållen vård för de mesl sjuka äldre - Undvik bar slulenvård Kömiljarden -kortare led lider i vårdkedjan \\ ~/ Utgångspunkter (RM) Vårdvalsreformen syftar till att utveckla bättre och effektivare sätt att möta befolkningens vårdbehov Att förstärka ordinarie planerings- och utvecklingsprocesser i landstingen Att ta sikte på helhetenvidareutveckling av vårdvalssystemet i primärvården är central. la 'f';:;r" { Stimulansmedel 2012 I Förbättra integrationen mellan vårdens olika \ delar Öka innovationstakten, ex e-hälsa och hälsofrämjande insatser Utveckla ersältningssystemet Göra ulförarna i vårdvalssystemet delaktiga i forskning och utveckling Förbättra dialogen mellan utförare och beställare i syfte att utveckla verksaml'ja',:=, Vad vill vi använda medlen till? Fortsälta att se över crsättningsmodcllcn Förblillra upprdljningen Bygga upp information ti ll allmänheten Öka patientens medverkan och delaktighet i vården. Verka for sammanhållen vård får dc svårast sjuka äldre Della i utvecklande! av c-hälsa, Tclc~ medicin, lnvånartjänslcr

41 Avslutande villkor Medverka i nationellt erfarenhetsutbyte: Nätverk, Seminarier och Konferenser Redovisa hur man använt medlen senast 31 mars Medel som inte utnyttjats ska lämnas tillbaka. Hälsovalskansliet Landstingshuset Centralförvaltning Vasagatan 27, Falun Tel E-post: halsqvalskansliet@ltdalarna se Hemsida: W'WIN.ltdalarna.selhalsoval

42 s_._.. "" - Il~ Nettokostnad per invånare 2011 (sce rllkenskapsstatistlkl _ ~ ~ -~ _ ~ '... ~.."".~-...,... 0_" _>do, _~... 'H...,= '21 m H"... - ~., "'0.- -,m HIT.. "..,. ~- u " o rm.- s m '" I..., _--- -,_... t.i ~.....,. - -_.- -'... -'. ~ Il~ Nettokostnader per invånare (sce rllkenskapsstatlstik),~. Dolol... nn2 m '" =:do'...,i ~ n:j., m UHI J17M _...-""11 "m , H'.. ~ J," - - "~ - ~ n~( on,~ " m 1111 U *.-,. ".,,- '0'0., ~ u_ ~-.. - J ' ~1 '" "...".!!t... J!!.. }'"fj"" - ~ t "flfj I M'. Prognos 2012 regionens landsting H ~ 15'" och sjukvlirden, Tolatt,--"dsUngeI driltresult.t ". PrOllnos Avvik, ls," uttal Prognos Inkl Prognos BUdge, he"', hel;\, hel", hlli.. pr.12 lou m Dalarna.,. O N.j UppsIIla ~ "" VlI, rnlllnd." N, Örebro V.,tmanll " " ~ ""." N' ~ '"... Glvt.bo'll "...." ~ \ I! "... ~ O... N, ~O" 5~S - \07 1IS., N, -3,, ~! Il~ Enkät ED budgetläget I princip alla landsting har svarat, underlag inlor möte SKL och finnnsdcp. UTMANINGAR - HS, frqms! somatik. akulsj ukvtlrd - Nya/dyra l:tkcrncdcl/mctodcr - Kollektivtrafik BUDGET Merparten kompenserar fö r IOnc-/prisökningar - Eli mlal for dcmogrnf1ska ror3ndringar i Il~ Enkät ED budgetläget Ef FEKTI VI SERINGA R - 18 av 21 har generellt och/eller riktade kmv på c ffckt i viscringarlbcsparingar SKA'IT - Tv1\. landsting planerar en hojning info r Uppsal a 30 Ore och Ostergo Iland 65 öre SATSN INGAR - Generellt " magert" - Flertalet ser dock okade behov av investeringar Personal/lönekostnader ack maj 2012