Ortopedkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Transkript

1 Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: Faktaägare: Daniel Albertsson, distriktsläkare vårdcentralen Moheda Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Region Kronoberg Ortopedkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Revisions nr: 1 Faktaägare: Daniel Albertsson, distriktsläkare vårdcentralen Moheda Maria Tagesson Mazzeo, överläkare ortopedklininiken Växjö Birgitta Arvidsson, avdelningschef Lassaretsrehab Slutgranskare: Roland Olofsson Dolk, enhetschef AMK Rekommenderad arbetsfördelning mellan ortopedkirurgiska kliniken och primärvården i region Kronoberg Innehåll Remisser till ortpedkliniken Vem sjukskriver Remissvar bör innehålla Tillstånd utan säkert samband med trauma Ryggsjukdomar Ledsjukomar...3 Ledsjukdom utan tecken på bakteriell infektion utreds och behandlas inom primärvård. Behandling med artrosskola ska prövas före bedömning av ortopedspecialist. Vid remittering bör patienten vara utredd med SR, CRP och reumaprover. Behov av röntgen avgörs av det enskilda fallet och bör beställas i förväg. Remiss till MRT bör i första hand beställas/initieras av ortopedspecialist. MRT knäled göres endast i de fall då meniskskada inte kan uteslutas och besvären inte kan misstänkas bero på begynnande artros. MRT behöver inte göras då meniskdiagnosen är tämligen klar Sen- och muskelinflammationer Fotbesvär Tillstånd orsakade av trauma Frakturer prevention och behandling Luxationer Distorsioner Senrupturer Nervkompressioner...6 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 6

2 5.6 Muskelskador Sårskador Remisser till ortpedkliniken Bör om det inte någon faktor saknar betydelse innehålla följande: 1. Diagnos/frågeställning 2. Aktuella besvär- funktion-smärta 3. Utredning inklusive röntgen (bifogas) 4. Koncist status med tonvikt på rörlighet och smärta 5. Tidigare/pågående behandling. Eventuell sjukskrivning 6. Sociala faktorer av betydelse yrke/fritidsaktiviteter 7. Samtidiga betydelsefulla sjukdomar-preoperativ bedömning. Rökstopp rekommenderas två månader före elektiv operation. Ange tobaksvanor på remiss. Rökavvänjning erbjuds. 2 Vem sjukskriver När patienten är omhändertagen på ortopedkliniken och är under behandling för den aktuella åkomman så sjukskriver ortopedläkare. Patienter som är sjukskrivna främst av andra skäl än de ortopediska sjukskrivs även fortsättningsvis inom primärvården. 3 Remissvar bör innehålla Svar på fråga/svar på diagnosförslag Status Bedömning Åtgärd-rehabilitering-sjukskrivning-medicinering Återbesök, hos vem Om patienten vid utskrivningen från ortopedavdelning eller vid besök på mottagning ska ha tid på vårdcentral inom en månad: ring och beställ den tiden med en gång. När epikris eller mottagningsanteckning kommer till vårdcentralen kan ha det gått lång tid. I tveksamma fall tag telefonkontakt med ortopedkirurgiska klinikens läkare. Nedan följer en översiktlig vägledning/rekommendation för hur vanliga sjukdomsgrupper bör fördelas mellan primärvård och ortopedklinik. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 6

3 4 Tillstånd utan säkert samband med trauma 4.1 Ryggsjukdomar Patienter med ryggsmärtor ska primärt och i allmänhet utredas och behandlas i primärvården. Övriga ska remitteras till ortopedmottagning där remissen bedöms och prioriteras av ortopedspecialist Lumbago med så svåra smärtor att patienten ej klarar sig hemma. Lumbago-ischias som ej svarat på konservativ behandling efter två månader. Lumbago-ischias med blåspares och/eller ridbyxanestesi och/eller slapp sfinkter. 4.2 Ledsjukomar Ledsjukdom utan tecken på bakteriell infektion utreds och behandlas inom primärvård. Behandling med artrosskola ska prövas före bedömning av ortopedspecialist. Vid remittering bör patienten vara utredd med SR, CRP och reumaprover. Behov av röntgen avgörs av det enskilda fallet och bör beställas i förväg. Remiss till MRT bör i första hand beställas/initieras av ortopedspecialist. MRT knäled göres endast i de fall då meniskskada inte kan uteslutas och besvären inte kan misstänkas bero på begynnande artros. MRT behöver inte göras då meniskdiagnosen är tämligen klar. Akut ledsjukdom med hållpunkter för bakteriell infektion utreds akut. Gonartros: Patienter med gonartros remitteras när patienten kan tänka sig operation. Detta rekommenderas när artrosen är så svår att livsföringen blir påtagligt inskränkt genom minskad gångsträcka, eventuell vilovärk samt stor analgetikakonsumtion. Coxartros: Vid coxartros remitteras patienter med vilovärk, minskad gångsträcka, stor analgetikakonsumtion och påverkad livsföring samt som accepterar operation. CMC 1-ledsartros: Patienter med CMC I-ledsartros remitteras för operation då densamma är grav och då det är den dominanta handen. Dessa patienter har svårt att greppa och har periodvis värk. Remiss till arbetsterapeut för utprovning av stabiliserande ortos, som ska ha provats före remiss. 4.3 Sen- och muskelinflammationer Tar hand om flertalet fall. Långvariga värktillstånd i axelleden betingas ofta av en Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 3 av 6

4 kronisk inflammation i det subacromiala rummet (impingement). Impingementtest med subacromial lokalanestesi bör ge smärtlindring (exempelvis 5 ml 0,5-1% Carbocain). Behandlingen är primärt konservativ inklusive sjukgymnastik och subacromial steroidinjektion. Om konservativ behandling ej hjälper remitteras till ortopedkliniken. Tänk på möjligheten av total ruptur - se under "Senrupturer". Vid tennisarmbåge ska kortikosteroidinjektioner undvikas p.g.a. ökad risk för försämring på lång sikt. Lämplig terapi är: Enkla råd om vila från belastande aktivitet. Läkemedel (fr.a. NSAID) lokalt på huden (gel) eller som tabletter vid behov. Utökade råd av sjukgymnast, arbetsterapeut eller läkare som att undvika belastande rörelser, ergonomiska råd och arbetsplats/datoranppassning. Använda avlastande bandage. Träning och behandling av senstrukturer. : Bakteriell tendovaginit i handområdet. 4.4 Fotbesvär Plattfothet hos barn ryms oftast inom normalvariationen av en fysiologisk laxitet och innebär inte per automatik behov av inlägg. Råd om bra skor räcker i de flesta fall. Inlägg förskrivs endast till barn med gravt deformerade fötter eller barn med neuromuskolär sjukdom. Misstänks annan bakomliggande sjukdom som orsak till barnets fotbesvär (tex coalitio) bör dessa efter röntgen remitteras till ortopedspecialist. Plantarfasciit (hälsporrebesvär) behandlas primärt inom primärvård med vila, tryckavlastning med inlägg och ev NSAID och cortisoninjektion. Röntgen behöver oftast inte göras. Patienter med hallux valgus eller hammartå behandlas primärt med inlägg och tryckavlastning samt skoanpassning. Remitteras när det är betydande besvär, som ömhet över pseudoexostosen, svårt att ha skor och eventuell värk efter ansträngning. Kosmetiska skäl föranleder inte operation. Clavusbildningar behandlas i de flesta fall konservativt med avlastande inlägg, sällan är operation indicerat. 5 Tillstånd orsakade av trauma 5.1 Frakturer prevention och behandling Rutin för att minska risk för förnyad osteoporosfraktur Frakturriskutredning och behandling görs huvudsakligen inom primärvården. Fallprevention genom goda levnadsvanor, säkrare hemmiljö och fysisk träning. Behov av gånghjälpmedel och höftskyddsbyxor beaktas liksom hälsokontroll och Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 4 av 6

5 läkemedelsöversyn. Läkemedelsbehandling övervägs vid hög frakturrisk och osteoporos. Frakturrisk värderas med FRAX och FRAMO. Se medicinsk riktlinje för frakturprevention och osteoporos. Kotfrakturer som inte kräver inläggning kan remitteras till OTA för korsettutprovning. Okomplicerade frakturer i klavikel, händer, mellanfot och tå kan handläggas inom primärvården. Klinisk klavikelfraktur utan felställning hos barn behandlas med bandage. Behöver ej röntgenundersökas. För patient som drabbats av lågenergifraktur ska frakturrisken värderas utifrån FRAX-beräkning. Vid mer än 15 % risk för höftfraktur, risk för upprepad kotfraktur eller pågående kortisonbehandling rekommenderas bentäthetsmätning och remiss skrives till primärvården för uppföljning. Alternativt kan primärvården meddelas om inträffad lågenergifraktur. Specialister inom akutgeriatrik, endokrinologi, gynekologi kan utnyttjas som konsulter. Kotfrakturer och bäckenfrakturer med suspekt nervpåverkan eller med så uttalade insufficiensbesvär att sjukhusvård är nödvändig ska remitteras till ortopedkirurgiska kliniken. Intraarticulära samt dislocerade frakturer med risk för funktionsinskränkning ska handläggas på sjukhuset. Speciell uppmärksamhet vid t ex scaphoideumfraktur (behov av mrt och scintigrafi) samt Bennett-fraktur i tummens sadelled. 5.2 Luxationer Luxationer i axelleden och enkla fingerledsluxationer kan utifrån tillgänglig lokal kompetens handläggas inom primärvården. Övriga luxationer har i allmänhet skelettskador eller ligamentskador i en sådan omfattning att de kräver specialistbedömning. Habituella axelledsluxationer bör remitteras till ortopeden för ställlningstagande till stabiliserande operation. 5.3 Distorsioner Enklare distorsioner i fotleder, handleder, knäleder utan tecken till begynnande svullnad eller misstanke på fraktur kan handläggas inom primärvården. Ligamentskadorna i fotleder bör följas upp av sjukgymnast. Ligamentskador i fotleden (vid misstanke på mer omfattande ligamentskador eller vid betydande status både medialt och lateralt där pronationsskada inte kan uteslutas) eller i tumbasen (medial kollateralligamentskada) kan i enstaka fall behöva bedömas av specialist i det akuta skedet. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 5 av 6

6 5.4 Senrupturer Rupturer av långa bicepssenan hos äldre (mer än 60 år) behandlas konservativt. De flesta supraspinatusrupturer hos äldre (mer än 60 år) behandlas också konservativt, såvida det inte är en totalruptur. Vid tvekan remitteras patienten till ortopedkliniken. Vid totalruptur kan patienten över huvud taget inte abducera mer än grader. Ruptur av distala fingerfalangens extensorsena såvida inte ett avslitningsfragment från skelettet omfattande mer än 25% av ledytan föreligger. Röntgen bör göras i dessa fall. Övriga senrupturer bör handläggas på sjukhuset (ortopedkliniken). 5.5 Nervkompressioner Nervkompression med akut funktionsförlust remitteras till sjukhuset. Intermittenta nervfunktionsstörningar av måttlig omfattning kan ofta behandlas konservativt. Tilltagande eller konstant känselstörning och muskelsvaghet indikerar etablerad nervskada och bör remitteras till ortopedkirurgiska kliniken. 5.6 Muskelskador Muskelruptur som kan förväntas ge betydande funktionsinskränkning bör remitteras till ortopedkirurgiska kliniken, speciellt ruptur i musc. supraspinatus, biceps, quadriceps, hamstrings och gastrocnemius. 5.7 Sårskador Okomplicerade sårskador handläggs i primärvåd Sårskador i händerna och fötterna med misstänkta nerv- och/eller senkador bör handläggas inom sjukhusen. Vid upptäckt av felaktig information eller länk, vänligen meddela faktaägare. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 6 av 6