Förvaltningsberättelse, ledamöter, organisation mm Väsentliga förhållanden och händelser Fem års utveckling, tabell/diagram...

Transkript

1 Fribo Årsredovisning 2011

2 2

3 Innehållsförteckning VD har ordet... 4 Förvaltningsberättelse, ledamöter, organisation mm... 5 Väsentliga förhållanden och händelser Fem års utveckling, tabell/diagram... 8 Resultaträkning...9 Balansräkning Redovisnings- och värderingsprinciper Noter Underskrifter Revisionsberättelse Granskningsrapport Bostäder, lokaler, garage

4 VD har ordet Dags att summera Fristadbostäders verksamhet för Ett år som innehållit både stort och smått. Vårt bolag fi ck en ny styrelse, med sju helt nya ledamöter i början av året. De fick starta med lite utbildning, men är nu i full gång. Folk står i kö för att få bo i Fristad. Jo, så är det och även om det kan vara tråkigt att vänta i en kö, så är det trots allt väldigt positivt att många människor vill bo här. Arbetet med att planera för nybyggnation i centrala Fristad, vid Åsboplan har fortsatt under året. Vi har köpt marken och saker och ting börjar falla på plats. Vi hoppas kunna sätta spaden i jorden snart, så att fl er människor så småningom kan fl ytta till Fristad. Under sensommaren färdigställdes en senioraktivitetsplats i centrala Fristad. Fribo upplåter mark och står för tillsyn och skötsel. Vi redovisar ett positivt resultat för Det omfattande moderniseringsprojekt som vi drog igång på Ringvägen under förra året och de medföljande kostnaderna kommer att hamna på När hela projektet på Ringvägen är klart fram i vår, så har fyra fastigheter fått nytt tak, nya fasader, nya fönster, ny ventilation och nya kök. Vilket lyft!!! Vid årets slut slutade Svante Dahlquist som VD för Fribo. Det blev lite drygt 8 år i bolaget för Svante. Själv började jag den 1 februari 2012 som ny VD och har därför inte hunnit sätta mig in i all verksamhet ännu. Jag ser verkligen fram emot att arbeta tillsammans med mina nya arbetskamrater. Service är ett av mina ledord och jag hoppas att alla hyresgästerna ska känna att vi finns här för dem. Jag brinner för ett växande Fristad, ett samhälle där alla trivs och vill bo. Avslutningsvis vill jag och Svante framföra ett tack till alla Er boende för det gångna året och vill även passa på att framföra ett tack till ägaren, styrelsen och alla anställda som verkar för att Fristadbostäder AB skall vara ett fortsatt välmående bolag. Nu kan vi lägga verksamhetsåret 2011 till handlingarna och blicka framåt. Vi går mot ljusare tider rent kalendermässigt och för oss som bor i Fristad så ser framtiden ljus ut på många sätt. Fristad i februari 2012 Kjell-Ove Sethson VD 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Fristadbostäder Aktiebolag, organisationsnummer , avger härmed följande förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 1 januari till 31 december, Styrelsen jämte lekmannarevisorer, vilka är utsedda av Borås Stad samt auktoriserad revisor, utsedd av bolagsstämman, har utgjorts av följande: Ordinarie ledamöter Gun-Britt Persson, ordf. Ålidsvägen 4, Fristad Lars-Eric Lindberg, vice ordf. Buxbomsvägen 10, Fristad Ulla-Britt Gustavsson Hedevägen 15, Fristad Magnus Olofsson Parkvägen 16, Fristad Tord Persson Kärrhagsvägen 7, Brämhult Suppleanter Monia Stråhle Backvägen 66, Fristad Carl-Olov Söderlind Ringvägen 5 J, Fristad Per-Olof Gustavsson Slånvägen 3, Fristad Curt Andersson Kullasandsv. 23, Fristad Lars Wahlqvist Gunnarp Bräckås, Fristad Ordinarie revisorer Karin Grann, aukt. revisor, Krokusvägen 5, Ulricehamn Stig Engström, lekm. revisor Storegårdsgatan 10, Borås Suppleanter Hans Gavin, aukt. revisor Ernst & Young, Göteborg Bo-Lennart Bäcklund, lekm. rev. Erikslund 13, Borås Sammanträden Ordinarie bolagsstämma hölls den 29 mars Styrelsen har under verksamhetsåret avhållit 6 protokollförda sammanträden samt 6 presidiemöten. Organisationsanslutning Fristadbostäder AB är medlem i Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO liksom i arbetsgivarorganisationen Fastigo. Bolaget är även medlem i inköpsorganisationen Husbyggnadsvaror HBV. Dessutom är företaget medlem i Framtid Fristad, Fristads- och Borgstenas vägföreningar. Vidare är bolaget delägare i SABO Byggnadsförsäkrings AB. Verksamheten Fristadbostäder AB är ett helägt kommunalt bolag med målet att kunna erbjuda goda, sunda och prisvärda bostäder åt alla och även kunna ta ansvar för att bostäder finns för utsatta och svaga grupper. Bolaget skall vidare kunna stimulera byggandet av alla former av bostäder samt bevaka miljö- och kretsloppsanpassning. Förvaltning Sedan företagets grundande 1955 har förvaltningen bedrivits i egen regi. Grundandet skedde i stiftelseform genom Fristads kommun i samverkan med de större industriföretagen på orten skedde ombildning till aktiebolag. All administration och redovisning jämte övriga förvaltningsärenden handhas av bolagets kontor. VD är förvaltare och sekreterare samt föredragande i styrelsen. Bolaget har personal för uthyrning, ekonomi, fastighetsskötsel, reparationer, måleri samt byggnadsarbeten. Förvaltade fastigheter Bolagets fastigheter är belägna i Fristad och Borgstena, Borås Stad. Antalet bostäder är 521 samt 14 lokaler. Specifi kation över lägenhetssammansättningen finns i tabellform i slutet av årsredovisningen. Uthyrning I genomsnitt har 2 lägenheter av 521 varit outhyrda. Detta har lett till ett relativt litet hyresbortfall. I Fristad har bolaget kö till samtliga lägenheter. Försäkringsvärden Fastighetsbeståndet är försäkrat till fullvärde hos DINA Försäkring AB tillsammans med en förvaltningsförsäkring. 5

6 VÄSENTLIGA FÖRHÅLLANDEN OCH HÄNDELSER Projekt Planerna avseende nybyggnation i anslutning till Åsboplan och Prästskogsvägen lever vidare och förväntas ta form under Detaljplanen vann laga kraft under sommaren Underhålls- och förbättringsarbeten Underhålls och förbättringsarbeten har under året påbörjats på Ringvägen med inriktning på nya kök, ventilation, en elsäker installation samt fasader. Skall vara helt färdigt under våren Försköning i vissa områden har även fortsatt skett genom att planteringsytor utökats, bytts ut och justerats. Planenligt har ett större antal lägenheter också blivit föremål för inre underhåll i form av nya golv, målning och tapetsering samt i förekommande fall även försetts med nya vitvaror. Totalt satsades kkr på inre, yttre och gemensamt underhåll under året och kkr upptogs som anläggningstillgång i balansräkning som pågående nyanläggning kkr av dessa kkr avser markköp för nybyggnation vid Åsboplan. Energi Efter fortsatt målmedvetet arbete, i enlighet med miljöledningssystemet, lyckas vi hålla nere indexreglerad värmeförbrukning. Den faktiska energiförbrukningen för värme och varmvatten minskade under året till 4830 MWh (5644 MWh år 2010). Största delen av våra lägenheter är anslutna till fjärrvärmenät, i Fristad försörjt genom Borås Energi o Miljös anläggning på Folkhögskolan och i Borgstena genom Vida Timber AB. Huvuddelen av energin utvinns ur biobränsle. Styrningen av uppvärmningen sker genom ett väderprognossystem. Verksamhetsledningssystem/Miljöarbete Arbetet med att som komplement till miljöledningssystemet införliva kvalitet och arbetsmiljö i ett verksamhetssystem har resulterat i att vi nu har ett integrerat system, ett verksamhetsledningssystem, med miljö-, kvalitet och arbetsmiljö samlat. Verksamhetsledningssystemet är webbaserat under Miljömålen inriktar sig på fortsatta energibesparingar och hel del fokus på inomhusmiljö etc., men även andra lite mjukare värden kommer att beaktas. Bolaget är fortsatt miljöcertifi erat enligt ISO och ett aktivt miljöarbete bedrivs kontinuerligt. Målet är att även fortsättningsvis erbjuda våra hyresgäster ett boende präglat av kvalité och god boendemiljö. I övrigt hänvisas till särskild miljöredovisning, bifogad till årsredovisningen. Handikappolitiskt programarbete Borås Stad har antagit ett handikappolitiskt program som skall omfatta alla grenar av den kommunala verksamheten, även den som bedrivs i bolagsform. Fribos fastställda handikapplan har styrelsen beslutat att anpassa till Borås stads Bokvämt-koncept framöver. I samråd med Borås stad, bostadsanpassning, har fl era av våra hyresgäster kunnat få anpassningar utförda i fastigheterna för att kunna bo kvar. Integrationsarbete Borås Stad har antagit en integrationsplan inriktad på att våra invandrare skall komma in i det svenska samhället på bästa sätt. Även Fribo har antagit en sådan plan, som har utgångspunkt i kommunens plan. Fribo har ett mindre antal invandrare som hyresgäster. Under 2011 har några lägenheter upplåtits för fl yktingar i samverkan med Migrationsverket. Nätverk Sjuhärad Det goda samarbetet mellan 8 kommunala bostadsbolag i Sjuhäradsbygden har fortsatt under år De ingående bolagen är Vårgårda Bostäder AB, Herrljungabostäder AB, Stubo AB, Svenljunga Bostäder AB, Tranemo Bostäder AB, Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder, Viskaforshem AB och Fristadbostäder AB. Inom nätverket samråds det om många frågor, såsom fastighetssystem inom data, bredband, samordnad utbildning, personalkontakter mm. 6

7 Miljönätverket 5 av ovannämnda bolag samverkar avseende miljöarbete i nätverk. Dessa bolag är Stubo, Tranemo Bostäder, Bollebo, Vårgårdabostäder och Fribo. Dessa bolag arbetar också vidare med att utveckla verksamhetsledningssystemet ihop. För ändamålet har vi en gemensam verksamhetssamordnare anställd. Utbildning Under 2011 har fortsatt verksamhetsrelaterad utbildning, internt och externt, för bolagets personal kunnat anordnas såväl i nätverkets regi, vilket ger både sociala och ekonomiska fördelar, som i egen. Framtidsutsikter Det fi nns ett fortsatt starkt efterfrågetryck på våra lägenheter och vakansgraden är liten. Vi har en stabil personalstyrka som med ökande kompetens arbetar för miljö, kvalitet och en god service nära de boende. Vi håller alltjämt en hög nivå på underhållet för att långsiktigt bibehålla värdet på beståndet. Sammantaget ger detta en styrka inför framtiden. Efter att detaljplanen fastlagts och avtal med ägarna skett lever förhoppning om att inom en snar framtid kunna påbörja bygget av lägenheter i centrala Fristad. Vi avvaktar även arbetet med detaljplanen för området i Sparsör. Genom aktivt deltagande i ortens utveckling på olika sätt vill vi vara med och medverka till att Fristad förblir en tillväxtort. Ett rikt näringsliv och hög service ger nöjda invånare vilket i förlängningen skapar ett brett underlag för bostadsbolaget. Sett utifrån bolagets ekonomiska ställning per den 31 december 2011 samt utifrån efterfrågesituationen och utvecklingsplaner ser vi framtiden an med tillförsikt. Risker och osäkerhetsfaktorer Inför kommande år står vi fortsatt inför en hel del investeringar och underhållsåtgärder, då en hel del fastigheter är och närmar sig 50 år, med allt vad detta innebär. Stora delar av bolagets låneportfölj är räntesäkrad över en längre period vilket ger en stabilitet. Vad gäller projekt med nybyggnation så innebär det att nya lån måste tas, och framtidens ränteläge får väl anses som relativt osäkert. Ekonomi Vi har en fortsatt god efterfrågan vilket ger en gynnsam effekt på intäktssidan, med relativt små hyresförluster. Detta skapar fortsatt utrymme för att vidmakthålla vår ambition att leverera en god, hög service samt hålla en god underhållsvolym med åtföljande kostnader på en god nivå. En jämn, hög takt med inre och yttre underhåll säkerställer värdet på beståndet långsiktigt och håller nere det dyrare akuta underhållet. Driftskostnaderna har minskat, trots taxeökningarna, till totalt kkr exklusive extern fastighetsskötsel, vilket i huvudsak beror på en något mildare vinter än föregående period, samt ett medvetet miljöarbete. Kostnaderna för underhåll har ökat från föregående år med 129 kkr till totalt kkr. Den 1 mars 2011 höjdes hyrorna med ca 16 kr/m 2 och år. Överläggningar med hyresgästföreningen inför 2012 ger vid handen en hyreshöjning om ca 16 kr/m 2 och år, även i år, fr.o.m. 1 mars Mot bakgrund av i huvudsak ökade kostnader för stränga vintermånader under första delen av 2011 och ett utökat underhåll om ca 700 kkr mer än budgeterat samt ökade avskrivningar är redovisat resultat om 686 kkr före skatt lägre än budget och ger en avkastning på knappa 3 %, jämfört med uppställt mål om 4-5 % för Soliditeten är 26,2 % mot långsiktigt mål om %. Det ekonomiska resultatet samt den ekonomiska ställningen framgår av resultaträkningen för samt balansräkningen per med tillhörande noter. Förslag till årsstämman Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att 2011 års vinst om 489 kkr justeras mot tidigare balanserat resultat om kkr, vilket ger totalt kkr att balanseras i ny räkning. 7

8 Fem års utveckling (kkr) Nyckeltalsredovisning, A. Ekonomiska nyckeltal Storlek Omsättning Personal Balansomslutning Betalningsförmåga Kassalikviditet 190,6% 48,2% 23,9% 26,0% 42,3% Överlevnadsförmåga Soliditet 38,3% 37,0% 26,1% 26,5% 26,2% Lönsamhet Räntabilitet på totalt kapital 4,2% 0,2% -3,7% 2,4% 2,8% Räntabilitet på eget kapital 6,6% -4,9% -19,5% 2,1% 2,0% Resultatmarginal 14,8% 0,7% -13,0% 8,2% 9,7% Effektivitet Kapitalets omsättningshastighet 0,286 0,319 0,282 0,294 0,293 B. Övriga Nyckeltal Antal bostäder Area bostäder i m Lokaler Area lokaler i m Outhyrt, bostäder Vakansgrad 0,8% 0,4% 0,6% 0,2% 0,4% Hyresbortfall bostäder Hyresbortfall lokaler Genomsnittlig varmhyra kr/m 2 /år Räntebidragsberoende Driftskostnad (inkl. adm.) kr/m 2 /år 347,4 352, ,79 398,91 Räntekostnad (exkl. bidrag) kr/m 2 /år 37,31 43,62 36,96 48,06 62,64 8

9 Resultaträkning (kkr) Not Nettoomsättning Hyresintäkter Övriga förvaltningsintäkter Summa nettoomsättning Fastighetskostnader Driftskostnader 3,4, Underhållskostnader Fastighetsskatt Avskrivningar Summa fastighetskostnader Rörelseresultat Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 0 Statliga bostadssubventioner 9 18 Räntekostnader och liknande poster Resultat efter fi nansiella poster Skatt på årets resultat Årets resultat Balansräkning (kkr) Tillgångar Not Anläggningstillgångar materiella anläggningstillgångar Byggnader Mark Markanläggningar Inventarier Pågående nyanläggning Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Uppskjuten skattefordran Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar fortsättning nästa sida 9

10 Omsättningstillgångar Not Förråd Kortfristiga fordringar Hyresfordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital 15 Bundet eget kapital Aktiekapital (400 aktier á kvotvärde 1.000:-) Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar till pensioner Långfristiga skulder 16 Skulder till Borås Stad Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Checkkredit Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital Ansvarsförbindelser Fastigo

11 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd med undantag av BFNAR 2008:1. Årsredovisning i mindre företag (K 2-reglerna). Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Intäkter Försäljning redovisas netto efter moms och rabatter. Hyresintäkter intäktsredovisas i den period uthyrningen avser. Skatt Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skatteskuld. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Statliga stöd Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att företaget kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor. Statligt stöd som hänför sig till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera. Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar reducerar tillgångens redovisade värde. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Avskrivningar görs systematiskt över den bedömda nyttjandetiden. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnad bostadsfastighet 50 år Inventarier 5 år Byggnad lokalfastighet 33 år Markanläggningar 20 år Har en materiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ner till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först in-först ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Någon särredovisning av centrala administrations- och försäljningskostnader har ej gjorts då de bedömts vara av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. 11

12 NOTER (kkr) Not 1 Hyresintäkter Uthyrningsenheter Total hyra Hyresbortfall Netto Bostäder Lokaler Garage Parkeringsplatser Not 2 Övriga förvaltningsintäkter Reparationer och underhåll Administration Tvättstugeavgifter Extern fastighetsskötsel Övriga intäkter Not 3 Driftskostnader Administration Marknadsföring Fastighetsskötsel Reparationer, inre och yttre Extern fastighetsskötsel Värmekostnader Elförbrukning VattenförbrukningA Renhållning Ventilation Försäkringar Hyresgästföreningen m.m Hyresförluster 15 0 Kundförluster 21 0 Särskild löneskatt och avkastningsskatt Övriga driftskostnader Not 4 Ersättning till revisorer Revisionsarvoden Lekmannarevision

13 Not 5 Personal Medelantalet anställda har varit följande: Administration 3 3 Fastighetsarbetare Målare 2 2 Byggnadsarbetare Fördelning mellan män och kvinnor har varit 80% respektive 20% Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 3% 2% Styrelseledamöter och ledande befattningshavare antal ledam. varav män antal ledam. varav män Styrelseledamöter 5 60% 5 60% VD och andra ledande befattningshavare 1 100% 1 100% Löner och andra ersättningar har utgått med: Styrelse och VD Övriga anställda Sociala avgifter enligt lag och avtal Lönebidrag som erhållits Verkställande direktören har 12 månaders uppsägningstid vid uppsägning från bolagets sida medan han har 6 månader vid egen uppsägning. Not 6 Underhållskostnader Inre underhåll Yttre och gemensamt underhåll Not 7 Planenliga avskrivningar Byggnader och markanläggningar Inventarier Not 8 Räntekostnader och liknande poster Räntekostnader fastighetslån Räntekostnader bankkredit Räntekostnader skattekontot Not 9 Skatt på årets resultat Uppskjuten skatt

14 Not 10 Byggnader, markanläggningar och mark Byggnader Ingående anskaffningsvärde Aktiverade förbättringar 0 0 Omklassifi cering Utgående anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Ingående balans Årets avskrivning Ackumulerad utg avskrivning Utgående bokfört värde Markanläggningar Ingående anskaffningsvärde Aktiverade förbättringar 0 0 Omklassifi cering Utgående anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Ingående balans Årets avskrivning Ackumulerad utg avskrivning Utgående bokfört värde Mark Anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärde Utgående anskaffningsvärde Totalt planenligt restvärde för fastigheterna Taxeringsvärden 2011 (kkr) Fastighet Beteckning Byggn.år Taxeringsvärde Mark Byggnad Totalt Åsboplan 1,3,5,7,9,11 Fr.Prästg.1: Ringv. 1A-C Fr.Kl.bol 1: Ringv.5,7,9,11 Fr.Prästg.1: St.Vägen 6,8,10 A-B Fr.Kl.bol 1: Vängav. 3 A-B Fr.Hed 1: Tärnav.2A-B,St.Vägen 46 Sik 1: Stenv.1,3,5, Hammarbyv.2,4,6 Sik 1:147,1: Tärnav.10 A-K, (sammanföring nr 694) 0 Parkv.5 A-B Sik 1: Prästskogsv.1-12 A-B Fr.Prästg.1: Barndaghem Borgstena 5: Krögarev.2,3,3B, 0 Kronängsv.9,11,13 Borgstena 5: Lss boende Fr.Prästg.1: Stationshus Fr.Hed 1: Mark Byggnader Totalt

15 Not 11 Inventarier Ingående anskaffningsvärde Anskaffat under året Avyttrat under året Utgående anskaffningsvärde Ingående ackumulerad avskrivning Återförd ackumulerad avskrivning, sålda tillgångar Årets avskrivning Utgående ack avskrivning Utgående bokfört värde Not 12 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Omklassifi cering Utgående nedlagda kostnader Not 13 Andra långfristiga värdepappersinnehav Aktier och andelar, antal HBV SABO Byggförsäkrings AB Totalt bokfört värde Not 14 Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skattefordran är beräknat på underskottsavdrag taxering 2012 som uppgår till kkr. Not 15 Förändringar av det egna kapitalet Aktie- Reserv- Fritt eget kapital fond kapital Summa Belopp årets ingång Årets resultat

16 Not 16 Långfristiga skulder Skulder till koncernkonto 0 0 Skulder till Borås Stad Skulder som förfaller senare än 5 år efter balansdagen 0 0 Lånestruktur och räntebindningstid Räntebindning till Lånebelopp Vägd ränta % Andel lån ,03 7% ,12 10% ,96 18% ,97 17% ,06 17% ,13 16% ,68 17% Checkkredit med limit på 3 mkr. Not 17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förskottsbetalda hyror Upplupna räntekostnader Semesterlöneskuld Arbetsgivaravgift Periodiserade fakturor Löne- och fastighetsskatt Fristad Gun-Britt Persson Ordförande Lars-Eric Lindberg Vice ordförande Magnus Olofsson Ledamot Tord Persson Ledamot Ulla-Britt Gustavsson Ledamot Kjell-Ove Sethson VD Revisionspåteckning Min revisionsberättelse har avgivits Karin Grann Auktoriserad revisor 16

17 Revisionsberättelse Till årsstämman i Fristadsbostäder AB, org.nr Rapport om årsredovisningen Jag har reviderat årsredovisningen för Fristadsbostäder AB för 1/1-31/ Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständligheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Fristadsbostäder AB finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Fristadsbostäder AB för 1/1-31/ Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Jönköping den 5 mars 2012 Karin Grann Auktoriserad revisor 17 17

18 Granskningsrapport Jag - Bo-Lennart Bäcklund - av Kommunfullmäktige i Borås Stad utsedd ersättare för lekmannarevisor i Fristadbostäder AB - har granskat bolagets verksamhet under år Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har utgått från bedömning av väsentlighet och risk. Jag har samarbetat med bolagets auktoriserade revisor och utnyttjat sakkunnigt biträde från Borås Stads revisionskontor i min granskning. Jag bedömer att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Granskningsresultat med avseende på ovanstående områden specificeras i granskningsredogörelse för Fristadbostäder AB Borås Bo-Lennart Bäcklund 18

19 Bostäder, lokaler och garage Område 1 rokv 2 rokv 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok Ant.lgh Lokaler Garage Åsboplan 1,3, Åsboplan 7,9, Stora Vägen 6-10 A-B 6 6 Ringvägen 5,7,9, Ringvägen 1 A-C Vängavägen 3 A-B 2 2 Tärnavägen 2 A-B Hammarbyv.2,4,6,Stenv.1,3, Tärnav.10 A-K,Parkv.5 A-B Prästskogsv.1-12 A-B Krögarevägen 2 A-C Krögarevägen 3-3B Kronängsvägen Kronängsvägen Kronängsvägen Borgstena daghem 1 Gamla Kyrkv. 22 A-B Stationshuset Totalt antal Total lägenhetsyta bostäder m 2 Total lokalyta m 2 19

20 FRIBO Fristadbostäder AB Stora vägen 46 Box Fristad Tel Grafi sk design Bengt Löthman. Borås

21 Fribo Miljöredovisning 2011 Fribo Miljöredovisning 2010

22 FRISTADBOSTÄDER AB MILJÖREDOVISNING 2011 Redovisning av arbetet med ledningssystemet under verksamhetsåret 2011 Fristadbostäder AB:s (härefter Fribo) miljöarbete uppfyller de krav som ställs i den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001:2004. Certifieringsrevision genomfördes i mars 2001 och certifi kat utfärdades Sedan dess har löpande tredjepartsrevisioner utförts och certifi katet förnyats, senast Certifi eringsorgan är SP Certifi ering. 1. Miljöpåverkan Fribos verksamhet ger i första hand upphov till miljöpåverkan inom följande nyckelområden: Energi (uppvärmning, varmvattenberedning och el för fastighetsdrift) Vatten och avlopp (förbrukning av rent vatten och utsläpp av spillvatten) Avfall (hushållsavfall och avfall från företagets egen verksamhet) Kemikaliehantering (inköp, användning, förvaring m.m.) Transporter och trädgårdsskötsel (förbrukning av fossila drivmedel m.m.) Inomhusmiljö (buller, fukt, mögel, radon m.m.) Företagets hyresgäster har tillsammans en stor påverkan på miljön genom sitt utnyttjande av lägenheterna och sina olika livsstilar. Det gäller de boendes energi- och vattenförbrukning, samt produktion av avfall och spillvatten. Hyresgästernas miljöbeteende kan inte påverkas direkt av företaget, utan här krävs information, samarbete och åtgärder som underlättar för hyresgästerna. Verksamhetens miljöaspekter fi nns samlade i ett miljöaspektregister där bedömning och identifiering av de betydande miljöaspekterna har gjorts. Våra betydande miljöaspekter bedöms vara: Utsläpp av koldioxid vid transporter och användning av maskiner Utsläpp av partiklar och kolväten vid transporter och användning av maskiner Projekt och entreprenader Miljöaspektsregistret revideras minst en gång årligen. 2. Policy och organisation Fribo har antagit en miljö- och kvalitetspolicy som uttrycker våra ambitioner med ledningsarbetet. Policyn antogs av styrelsen och bedöms årligen i samband med ledningens genomgång. Miljö- och kvalitetspolicy: Vi på Fristadbostäder AB skall bedriva vår verksamhet så att vi ser till att miljöhänsyn tas och god kvalitet upprätthålls i alla led, från projektering och produktion till förvaltning och rivning. Vi skall i all vår verksamhet bedriva ett ständigt förbättringsarbete, samt förebygga föroreningar till luft, vatten och mark. Vi skall hushålla med resurser och använda bästa möjliga teknik så att naturtillgångar nyttjas effektivt, samt i första hand välja material som inte skadar människor, djur eller natur. Vi skall i all verksamhet följa gällande lagstiftning och övriga krav som vi berörs av. Vi skall kontinuerligt öka våra medarbetares, leverantörers och kunders miljö- och kvalitetsmedvetenhet, inspirera till ett personligt engagemang och därigenom gemensamt skapa förutsättningar för en miljöanpassad förvaltning med god kvalitet. Policyn har kommunicerats till samtliga anställda samt företrädare för ägarna. Den finns även tillgänglig på företagets hemsida. Organisation Fribo ingår i Miljönätverket Sjuhärad som har byggt upp ett gemensamt integrerat ledningssystem. Hela det integrerade ledningssystemet finns tillgängligt via miljönätverkets hemsida (web-handboken Sedan web-handboken togs i drift har administrationen av dokument förenklats och förbättrats, samtidigt som pappershantering har minskats betydligt. Företagets ledning, styrelse och VD Svante Dahlquist har det övergripande ansvaret för kvalitets- och miljöarbetet och ledningssystemet. Svante slutade vid årsskiftet och efterträddes av Kjell-Ove Sethson. Fribo har också utsett en miljöansvarig Bengt Söderlund - som ansvarar för det operativa kvalitets- och miljöarbetet. Alla medarbetare förväntas emellertid ta sin del av ansvaret för företagets kvalitets- och miljöarbete. 2

23 3. Mål och resultat Policyns vision och ledningssystemets krav på ständig förbättring skall förverkligas genom att företaget ställer upp övergripande och detaljerade mål. Målen är kopplade till de betydande miljöaspekterna. Åtgärder som skall säkerställa att målen nås fi nns samlade i en handlingsplan med ansvarsfördelning och tidsangivelser. Övergripande och detaljerade mål är framtagna. Handlingsplan tas fram årligen. Mål och handlingsplan följs upp löpande, samt i samband med revisioner och vid ledningens genomgång. Mål Fribo skall: medverka till minskade förbrukningar (energi, vatten och avfall) i alla fastigheter. förbättra inköps- och upphandlingsprocesserna för att bl.a. minska kemiska produkters påverkan på miljön. förbättra vår interna och externa kommunikation. förbättra inomhusmiljön för våra hyresgäster. öka kvalitets- och miljömedvetenheten genom utbildning, information, samt leverantörs- och entreprenörskrav. förbättra bolagets arbetsmiljöarbete. Åtgärder som har genomförts under året Löpande har under året en större mängd kyloch frys byts ut mot nya. Därigenom avvecklas kylskåp med äldre typer av köldmedier och ersätts med moderna, mer miljövänliga skåp, vilka även drar mindre energi. Avseende spisar byts även de ut mot mer miljövänliga underhållsmässigt. Kontinuerligt utbyte av blandare och toaletter till snålspolande. Intrimning av värmesystem med hjälp av klimatloggar. Renovering på Ringvägen pågår, bl a installation av FTX-ventilation, nya kök, elsäker elinstallation, nya fönster och tilläggsisolering. Utrett installation av solpaneler i Borgstena. Tagit fram checklista att användas vid inköp av produkter och mindre entreprenader. Genomfört styrelseutbildning. Aktuellt inför nästa år Under 2012 kommer miljörevision att genomföras av revisorer från SP Certifiering. Interna revisioner som utförs av personer i Miljönätverket Sjuhärads internrevisionsgrupp, kommer också att genomföras under året. Fortsatt arbete med att ständigt förbättra vårt ledningssystem. Fortsatt utbyte av kyl/frys/sval till nyare, energisnålare modeller. Ta fram rutiner för att öka andelen biogas vid transporter. Färdigställande av renoveringen på Ringvägen. Förbättring av inomhusklimatet på Åsboplan och Prästaskogen (klimatloggrar mm). 4. Resultat/avstämningar Förbrukningen vid värmeproduktion är värmeindexkorrigerad och 2004 utgjorde referensår för tidigare mål och redovisas därför. För att ge en mer rättvis bild av företaget miljöprestanda under mätperioden redovisas mätetalen för vatten och avfall även i förhållande till den ekonomiska uthyrningsgraden i %. I slutet av redovisningen jämförs resultaten med nyckeltal från bl.a. SABO och SCB. I och med denna redovisning övergår vi till att redovisa förbrukningen för uppvärmning, varmvatten och el per kvadratmeter uttryckt i A temp (tempererad area) i stället för BOA+LOA (bostads- och lokalarea). Nytt för året är även att lägenheter med kallhyra (vars förbrukning inte ingår i våra uppgifter) inte räknas med i arean när det gäller förbrukning för uppvärmning och varmvatten. Detta för att få mer rättvisande mätetal. Under året har olika arbetsgrupper inom miljönätverket arbetat med att revidera existerande styr- och hjälpdokument, samt ta fram nya för de delar som saknats i ledningssystemet. 3

24 Uthyrning Eftersom ett flertal av företagets förbrukningssiffror vägs mot uthyrningsbar och uthyrd yta, redovisas även dessa uppgifter här Uthyrningsbar yta lägenheter, m 2 BOA Uthyrningsbar yta lokaler, m 2 LOA Uthyrningsbar yta totalt, m 2 BOA+LOA Uthyrningsbar yta totalt, m 2 A temp * Uthyrningsbar yta totalt exkl kallhyra, m 2 A temp # Uthyrningsgrad, % 98,2% 98,5% 99,6% 99,2% 99,8% 99,4% 99,8% 99,6% Uthyrd yta, m 2 BOA+LOA Antal lägenheter Antal lokaler * Atemp är beräknad för åren (faktor 0,8) # Beräknad för åren (faktor 0,98) Energiförbrukning Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DF1-1 Energiförbrukning för uppvärmning och Värmeindexkorrigerad förbrukning 121 kwh/m 2 varmvatten skall senast 2020 uppgå till kwh/m 2 (A temp ) max 130 kwh/m Fjärrvärme, MWh Oljeförbrukning, MWh El, uppvärmning, MWh Totalförbrukning värme, MWh Totalförbrukning värme, MWh * Förbrukning, kwh/m 2 A temp *& Faktisk oljeförbrukning, m 3 55,1 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 1,3 Koldioxidutsläpp från oljeeldning, ton 147,1 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 Koldioxidutsläpp från fjärrvärme, ton # 193,1 194,5 215,7 239,9 205,3 El för uppvärmning är schabloniserad * värmeindexkorrigerat värde & Exklusive fastigheter med kallhyra kg CO 2 per m 3 eldningsolja # 42,5 kg per MWh (källa Borås Energi) 4

25 Energiförbrukning, kwh/m 2 (indexkorr A temp ) Den totala värmeindexkorrigerade energiförbrukningen för uppvärmning och varmvattenproduktion har minskat med 96 MWh, vilket motsvarar 2% under perioden Energiförbrukningen i kwh/m 2 (A temp ) har även den minskat med 2%. Den förhöjda förbrukningen under 2009 beror främst på injusteringsproblem av värmen på Åsboplan (renovering). Detta har även påverkat siffrorna för Eftersom vi nu har bytt mätetal (från BOA+LOA till A temp ) påverkas siffrorna av detta, vilket syns tydligt i målets mätetal. Det detaljerade målet (DF1-1, se överst på sidan) kommer att revideras utifrån uppgifterna ovan. Elförbrukning Fastighetsel, MWh Uppvärmningsel, MWh # Total elförbrukning, MWh Total elförbrukning, kwh/m 2 A temp 16,5 8,4 8,6 9,1 10,1 10,1 9,1 Koldioxidutsläpp från elproduktion, ton * * 145 kg per MWh (källa Bergen Energi) # Uppvärmningselen är schabloniserad Total elförbrukning, kwh/m 2 (A temp ) Den totala elförbrukningen har under perioden minskat med 42 MWh, vilket motsvarar 9,5%. Förbrukningen i kwh/m 2 har minskat med 10%. Ökningen av elförbrukningen kan till stor del tillskrivas arbetet med renoveringen av Åsboplan. 5

26 Vattenförbrukning Mål nr Detaljerat mål Mätetal Resultat DF1-2 Minska vattenförbrukningen till max Liter per C uthyrd yta liter/m 2 liter/m 2 till (BOA+LOA) Förbrukning, m Förbrukning, liter/m 2 BOA+LOA Uthyrningsgradsjusterad förbrukning liter/m 2 BOA+LOA Vattenförbrukning, liter/m 2 (BOA+LOA) Förbrukning Uthyrningsgradsjustering Den totala vattenförbrukningen har under perioden minskat med m 3, vilket motsvarar en minskning med 3%. Förbrukningen i liter/m 2 har minskat med 39 liter, dvs en minskning med 3%. Den uthyrningsgradsjusterade förbrukningen har minskat med 42 liter, dvs 3%. Minskningen innebär även att belastningen på avloppsreningsverk och utsläppen av övergödande ämnen till vatten minskat. Vi arbetar aktivt för att minska vattenförbrukningen genom ett kontinuerligt utbyte till vattenbesparande armaturer, samt utbyte av äldre tvättmaskiner till nyare. Avfall och återvinning Abonnerad kärlvolym, m Avfall liter/lägenhet 3,1 2,9 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 Avfall liter/lägenhet och vecka 59,3 56,1 57,2 57,2 57,2 57,2 57,1 Avfall liter/lägenhet och vecka, uthyrningsgradsjusterad 60,4 56,4 57,7 57,3 57,6 57,3 57,3 Avfall, liter/m 2 BOA+LOA 45,0 42,3 44,9 44,9 44,9 44,9 44,8 Uthyrningsgradsjusterad mängd, liter/m 2 BOA+LOA 45,8 42,4 45,3 45,0 45,2 45,0 45,0 6

27 Hushållsavfall, liter/lägenhet & vecka Den abonnerade kärlvolymen har under perioden legat oförändrad. Räknat per yta eller liter/lägenhet och vecka har den minskat marginellt. Hushållsavfallet är vårt största problembarn och vi har ett mätetal (abonnerad kärlvolym) som inte är exakt. Först när avfallet vägs kan vi få ett exakt mätetal. Det är inte bolaget i sig som genererar avfallet, utan våra hyresgäster. Det vi kan påverka är att förenkla sortering och sophantering, samt informera om detta, vilket vi gör löpande. Återvinning av förpackningsavfall mm Utökad fastighetsnära källsortering innebär att hyresgästerna kan sortera flera fraktioner. Samtliga lägenheter har tillgång till fastighetsnära källsortering. Inom ett kortare avstånd i Fristad finns en återvinningsstation där man kan lämna trä, metall, plast, restavfall, miljöfarligt avfall m.m Tidningspapper, m 3 10,6 64,7 33,0 34,3 35,0 33,0 34,2 Wellpapp/kartong, m 3 28,0 107,9 68,0 69,3 45,4 44,3 38,2 Glas färgat/ofärgat, m 3 1,3 8,9 8,9 9,6 8,9 7,4 5,9 Metall, m 3 4,6 8,5 11,8 11,8 11,8 11,8 10,6 Hårdplast, m 3 17,0 25,9 28,5 32,9 34,8 40,0 57,8 Total mängd återvunnet avfall, m 3 61,5 215,9 150,2 157,9 135,9 136,5 146,7 Återvinning, m Plast Metall Glas Kartonger Tidningar Den totala mängden källsorterat återvinningsavfall har under perioden ökat med 8%. Endast delar av året och fastighetsbeståndet ingår i uppgifterna för 2003 beroende på att det var första året då detta mättes. 7

28 Köldmedier CFC, kg 5,8 5,8 1,4 1,4 1,4 0,9 HCFC, kg 35,6 35,6 35,6 33,1 32,5 17,9 15,6 14,4 10,8 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 HFC, kg 1,8 5,7 5,7 8,7 11,4 12,6 11,4 11,4 11,4 11,4 11,4 11,4 Propan, kg 3,8 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Totalt, kg 41,4 41,4 38,7 40,1 39,5 27,5 27,0 27,0 25,9 25,9 25,9 25,9 25,9 25,9 Köldmedier, kg Propan HFC HCFC CFC Fribo hade vid årets slut sammanlagt 25,9 kg köldmedier. Den totala köldmediemängden har legat oförändrad under de sex senaste åren. Dock byttes 3,8 kg HCFC ut mot propan under Om man jämför med 1998 har den totala mängden minskat med 15,5 kg, dvs 37%. Användningen av CFC avslutades under Mängden HCFC har minskat med 55% (jmf 2004). Löpande byter vi ut kyl/frys mot nyare mer miljövänliga modeller, vilket innebär mindre elförbrukning och mindre aggressiva köldmedier i våra bostäder. Transporter och motorredskap Transporter och tjänsteresor Servicebilar, mil Privata bilar, mil Totalt antal mil Bensinförbrukning, liter Dieselförbrukning, liter Biogasförbrukning, m Drivmedelsförbrukning, totalt liter Antal liter fossilt bränsle/mil (servicebilar) 1,26 0,87 0,90 0,62 0,57 0,56 0,75 Mängd CO 2, ton (bensin) # 2,2 3,8 6,6 8,2 7,3 6,4 5,0 Mängd CO 2, ton (diesel) # 3,0 6,9 Mängd CO 2, ton (biogas) 1,5 1,7 1,4 Mängd CO 2, ton (privata bilar) * 0,8 1,2 0,9 0,7 1,1 1,0 0,9 Mängd CO 2, g/km (servicebilar) # kg CO 2 per m3 diesel, kg CO 2 per m3 bensin (räknat på snittvärde ) (källa etanol.nu/ Naturvårdsverket) 1,04 kg CO 2 per m3 biogas (källa etanol.nu/ Naturvårdsverket) * Beräknat enligt schablon 0,7 liter/mil och ett snittvärde för bensin och diesel (2 875 kg CO 2 per m3 drivmedel) # kg CO 2 per m3 diesel, kg CO 2 per m3 bensin (räknat på snittvärde ) (källa etanol.nu/ Naturvårdsverket) 1,04 kg CO 2 per m3 biogas (källa etanol.nu/ Naturvårdsverket) * Beräknat enligt schablon 0,7 liter/mil och ett snittvärde för bensin och diesel (2 875 kg CO 2 per m3 drivmedel) 8

29 Transporter, mil Privata bilar Tjänstebilar Förbrukningen av fossilt drivmedel för servicebilar (liter per mil) har minskade från årsskiftet 2007/2008, något som främst kan tillskrivas inköpet av två biogasbilar. Det totala antalet körda mil har ökat med 18% Detta beror främst på den nya verksamheten med verksamhetsstöd och fastighetsservice för kommundelens skolor och förskolor som inleddes Tyvärr har andelen förbrukad biogas minskat under 2011, vilket vi kommer att ta fram åtgärdsplan för under Drivmedelsförbrukning för maskiner och redskap Bensin 95, liter Diesel MK1, liter Alkylatbensin Totalt, liter Mängd CO 2, bensin & alkylat, ton * 3,5 2,8 2,3 2,6 1,3 1,3 0,5 Mängd CO 2, diesel, ton # 2,5 2,4 1,5 1,9 4,6 7,1 5,7 * kg CO 2 per m 3 bensin/alkylat (källa etanol.nu/naturvårdsverket) # kg CO 2 per m 3 diesel (källa etanol.nu/naturvårdsverket) Drivmedelsförbrukning, maskiner och redskap, liter Alkylatbensin Diesel Bensin Den totala mängden förbrukade fossila drivmedel för maskiner och motorredskap har ökat med 4%, något som främst får tillskrivas de två senaste kalla vintrarna (ökad snöröjning). Fordon och traktorer Antal tjänstebilar 5 5 Varav miljöbilar 2 2 Antal traktorer 6 6 9

30 Jämförelse och analys A temp för energi & el, BOA+LOA för vatten & avfall. År Energi El Vatten Avfall (kwh/m 2 ) (kwh/m 2 ) (liter/m 2 ) (l/lgh/v) SABO * SCB/Energimynd Miljönätverket Fribo Energiförbrukningarna (ej el) är värmeindexkorrigerade * Vattenförbrukning omräknad från Atemp (faktor 0,85 från Energimyndigheten). * Energi & el från Skåneinitiativet. Energi & el omräknat från BOA+LOA till Atemp (faktor 0,85) Vatten och avfall är uthyrningsgradsjusterade. Som framgår av siffrorna ovan, så ligger Fribo på låga eller normala nivåer när det gäller samtliga förbrukningar. Koldioxidutsläpp Koldioxidutsläpp i ton Oljeeldning 3,5 3,5 3,5 Fjärrvärme 215,7 239,9 205,3 El 64,1 63,8 58,0 Transporter, servicebilar (bensin) 7,3 6,4 5,0 Transporter, servicebilar (diesel) 3,0 6,9 Transporter, servicebilar (biogas) 1,5 1,7 1,4 Transporter, privata bilar (schablon) 1,1 1,0 0,9 Maskiner, bensin och alkylat 1,3 1,3 0,5 Maskiner, diesel 4,6 7,1 5,7 Totalt, ton 294,5 320,5 281,4 Utsläpp per lägenhet (kg) 565,2 615,1 540,1 Utsläpp per m 2 uthyrd yta (kg) 8,6 9,3 8,2 Detta är tredje året som vi redovisar de koldioxidutsläpp vår verksamhet ger upphov till. Vår största källa till utsläpp är fjärrvärmen. Uppgifterna för fjärrvärme och el kommer från våra leverantörer, övriga beräknas utifrån omräkningstal. Rapporterade avvikelser, tillbud mm Avvikelser, egen verksamhet Avvikelser, revisioner Tillbud 1 4 Förbättringsförslag 2 Kundklagomål 1 Totalt Andelen rapporterade avvikelser från egen verksamhet är tyvärr låg. Det löpande arbetet med ledningssystemet och ständiga förbättringar är högst beroende av att avvikelser rapporteras. 10