Livet med njursvikt. En handbok om förebyggande och egenvård. Av Kerstin Bergström och Per Åke Zillén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livet med njursvikt. En handbok om förebyggande och egenvård. Av Kerstin Bergström och Per Åke Zillén"

Transkript

1 Livet med njursvikt En handbok om förebyggande och egenvård Av Kerstin Bergström och Per Åke Zillén Haraldsgatan 5, Göteborg. Telefon

2 Kerstin Bergström är nefrologsjuksköterska. Per Åke Zillén är njursviktig. Tack, första upplagan! Tusen hjärtliga tack till doktor Peter Barany för allt stöd, all uppmuntran och all saklig information. Stort tack också till professor Carl-Gustaf Elinder, professor Anders Alvestrand, professor Stefan Jacobson, Dr Marie Sverkersdotter, dietisterna Marianne Ahlberg, Gerd Faxén Irving och Eva Jansson, sjuksköterskorna Elisabeth Fransson, Ulla Holm och Monica Rådström, medpatienter och kamrater för all positiv kritik och konstruktiva kommentarer. Tack, andra upplagan! Tusen extra tack till Doktor Peter Barany för att ha granskat även denna omarbetade och utvidgade andra upplaga. Tack också till Professor Stefan Jacobson, Professor Carl-Gustaf Elinder och Doktor Marie Sverkersdotter. Ett stort tack till Astellas Pharma AB, som genom ett mycket generöst ekonomiskt bistånd möjliggjort produktion och distribution av denna handbok. Första upplagan, första tryckningen, juni 2004 Första upplagan, andra tryckningen, november 2004 Första Norska upplagan, första tryckningen, januari 2006 Andra, omarbetade och utvidgade upplagan, januari 2007 Kerstin Bergström och Per Åke Zillén 2004 och 2007 Grafisk formgivning: Elixir Tryck: Markaryds Grafiska, andra upplagan 0 K APITEL

3 Innehåll 1. Att förebygga och leva med njursvikt 2. Njurarna fantastiska organ med många uppgifter Två knytnävar stora 1 Många viktiga funktioner 1 Njurar för livet 3 3. Förebyggande av njursvikt och mer De allra första tecknen 1 Undersökningar 2 Vissa har en ökad risk 3 Symtom är inget att lita på 3 Förebygga genom tidig behandling 4 Det hänger på dig själv 4 Dina egna hälsomål 5 Min egen hälsoplan 6 4. Nedsatt njurfunktion njursvikt Naturligt åldrande 1 Enorm överkapacitet 1 Njursvikt 1 De vanligaste orsakerna till njursvikt 2 Prover och analyser 2 Bestämning av njurfunktionen 3 Symtom vid njursvikt 4 Vad blodproven och urinproven berättar 5 5. Behandling av njursvikt Olika på olika nivåer 1 Konserverande behandling 1 Mål för den konserverande behandlingen 2 Helt avgörande information 22 Doktorns viktigaste åtgärder 2 Samverkan och ditt eget ansvar 3 Din egen behandlingsplan 4 Njurersättning 4 Min behandlingsplan 5 6. Högtryck eller lågtryck Men, vad är då blodtryck? 1 Testa trycket själv 1 Högtryck är inte bra 2 Högtryck och njurar 2 Vad du skall ha 2 Håll trycket nere 3 Kondition och styrketräning 4 Tvärtom finns också 4 Göra själv 5 7 Diabetes och njursvikt Varför diabetiker kan få njursvikt 1 Skadad njure läker inte 1 Förebyggande 2 Tidig insats 2 Kost för diabetiker 2 Fortsatt kontroll 3 8. Kontrollera och balansera Kalk och fosfat 1 Rökning är inte bra 1 Brist på blodkroppar 3 Motverka försurning 3 Salt-vattenbalansen 4 Kalium inte för mycket och inte för lite 4 Goda och onda fetter 5 Tänder och tandkött 5 Alkohol lite och försiktigt 6 Lust och förmåga till sex 7 9. Rör på dig för ett bättre liv Fysisk aktivitet och njursvikt 1 Positiva hälsoeffekter av fysisk träning 2 Träna din styrka 3 Träna din kondition 3 Träna din balans och koordination 4 Sätt igång och håll igång 4 Håll koll på dig själv Vikten av vikten Övervikt och undervikt 1 Midjan viktigare än vågen 2 Njursviktiga som har gått ner i vikt 2 Njursviktig och överviktig 2 Inte för mycket och inte för lite 3 Viktförändring och vätskebalans 3 Kolla dig själv 3

4 11. Kosten är del av behandlingen Vad vi äter egentligen 1 Se människan 1 Ständig omvandling 1 Protein 2 Fett 2 Kolhydrat 3 Läs på lappen 3 Energi 3 Vitaminer 4 Mineralämnen 5 Spårämnen 5 Protein mindre är bättre 7 Låg-proteindiet 7 Man får tänka om 7 Man behöver protein 8 Deklarerad näring 8 Hur mycket är 100 gram? 8 Reducerad hur mycket är det? 9 Du kan skaffa dig ett datorprogram 9 Du kan lära dig räkna för hand 10 Utantill nej tack 11 Mindre med mycket och mer med lite 11 Äta hemma ensam 12 Äta hemma i familjen 12 Äta på jobbet 13 Äta middag på restaurang 13 Äta middag hos släkt eller bekanta 13 Äta när man flyger 13 Mycket och lite 14 Doktorn kan se hur du lyckas 14 Protein i livsmedel 15 Specialtabeller för njursviktiga 15 Måltidsexempel Själen behöver också träna 13. Vanliga läkemedel 14. Ordlista 15. Kontakter

5 1. Att förebygga och leva med njursvikt Den här handboken vänder sig till dig som tidigt fått veta att det finns en risk att du drabbas av njursjukdom. I de första avsnitten i pärmen får du information om hur njurarna normalt fungerar, om de första tecknen på att allt inte är som det borde och vad du själv kan göra för att försöka förebygga njursjukdom. Handboken vänder sig också till dig som nyligen fått veta att du har nedsatt njurfunktion. Men inte bara till dig. Om och när njurarna sviktar blir också många andra i din omgivning inblandade och delaktiga medlemmar av familjen, vänner och bekanta, arbetskamrater, den vårdpersonal du möter och andra. Livet med njursvikt är ett liv i samverkan med andra och med dig som huvudperson. I den här pärmen får du lära dig mer om hur njurar fungerar och inte fungerar och om vad man kan göra när njurarna sviktar. Mycket kan du göra själv, men du behöver god vägledning av din doktor och också hjälp och stöd från dina närmaste. Så låt dem också ta del av innehållet i den här handboken och prata er sedan fram till hur du bäst kan följa de råd och anvisningar du får. Det första målet är att förebygga eller att minimera risken för njursjukdom. Det andra målet är att du om och när din njurfunktion ändå blivit nedsatt skall kunna leva längre och bättre med den njurfunktion du har kvar. Försämringen av njurfunktionen kan möjligen bromsas kanske till och med stoppas symtomen lindras och du kan vinna värdefull tid med bästa möjliga hälsa. Råden och anvisningarna är här ganska allmänna. Vad just du behöver måste bestämmas med utgångspunkt i just din situation. Den bedömningen kan bara din doktor göra. All behandling av just dig sker på ordination av din doktor och med stöd av sjuksköterskan, dietisten och andra. Läs inte hela pärmen på en gång. Börja med de avsnitt du tror att du bäst behöver. Jobba sedan aktivt med materialet. Ha alltid pärmen till hands. Gör dina egna noteringar. Använd de olika diagrammen för att följa din egen behandling och utveckling. Sätt in de andra papper du får, så har du allting på ett ställe. Ta alltid med dig pärmen och dina frågor och funderingar när du skall träffa din läkare, din sjuksköterska, din dietist eller annan vårdpersonal. Det är dina njurar och ditt liv det här handlar om. Författarna ATT FÖREBYGGA OCH LEVA MED NJURSVIKT 1:1

6 1:2 ATT FÖREBYGGA OCH LEVA MED NJURSVIKT

7 ATT FÖREBYGGA OCH LEVA MED NJURSVIKT 1:3

8 Mina anteckningar ATT FÖREBYGGA OCH LEVA MED NJURSVIKT

9 2. Njurarna fantastiska organ med många uppgifter Två knytnävar stora Vi människor har normalt två njurar. De är bönformade eller njurformade och normalt ungefär så stora som människans knutna händer. Hos vuxna är en njure vanligen cirka centimeter lång och väger omkring gram. HÖGER NJURE NJURARTÄRER VÄNSTER NJURE NJURBARK BRÖSTKORG NJURVENER NJURBÄCKEN URINLEDARE Njurarna sitter på ryggsidan, en på var sida om ryggraden, strax under de nedersta revbenen. Från den stora kroppspulsådern, aortan, leder njurartärerna blodet in till njurarna. Blodet går sedan genom de cirka 2 miljoner små kärlnystan, som njurarna innehåller. Det renade blodet lämnar njurarna genom njurvenerna, medan vatten och ämnen som kroppen vill och behöver göra sig av med förs genom urinledaren och urinblåsan ut ur kroppen i form av urin. Många viktiga funktioner Njurarna är på många sätt både komplicerade och sofistikerade organ. De är verkligen inte bara något slags filter för att rena blodet även om det naturligtvis är en viktig uppgift utan de har dessutom en lång rad viktiga funktioner för att hålla kroppen i trim och balans. De här är några av de viktigaste: 1. RENING AV BLODET Varje minut strömmar mer än en liter blod till och genom njurarna. Det är nästan en fjärdedel av den totala mängden blod i kroppen varje minut. I första fasen av reningsprocessen i njurarnas kärlnystan bildas en stor mängd primärurin, cirka 180 liter per dygn. Denna urin består av vatten och vattenlösliga ämnen. N JURARNA FANTASTISKA ORGAN MED MÅNGA UPPGIFTER 2:1

10 Nästan allt av vattnet och varierande mängder av ämnena behöver kroppen återanvända för att behålla eller justera balansen i kroppen, så i den andra fasen går det mesta av primärurinen tillbaka till blodomloppet igen. Kvar blir mellan en halv och två och en halv liter urin per dygn, som bl a innehåller slaggämnen (kreatinin, urinämne, urinsyra), salt, fosfat, kalium, väte, bikarbonat, ammonium och också gifter och läkemedelsrester. Kort sagt: Vatten och avfall. 2. SALT OCH VATTEN Njurarna reglerar kroppens balans mellan vanligt salt (natriumklorid) och vatten. Har man för mycket salt i kroppen utsöndras mer salt och njurarna behåller så mycket vatten som behövs för att återställa balansen. Ett centra i hjärnan ser också till att man blir törstig. När man förlorat mycket vätska, t ex vid stark svettning eller större blödning sparar njurarna salt och vatten genom att minska urinproduktionen. Har man å andra sidan för mycket vätska i kroppen ökar njurarna urinproduktionen och man kissar mer. 3. BLODTRYCKET Njurarna har en nyckelroll när det gäller regleringen av blodtrycket. Genom att utsöndra mer eller mindre vatten kan njurarna reglera den totala mängden vätska i kroppen och därmed blodtrycket. Mer vätska ger högre tryck, mindre vätska sänker trycket. För mycket vanligt salt (natriumklorid) i kroppen samlar också vätska och blodtrycket blir förhöjt. Genom olika hormon kan njurarna vid behov också öka blodtrycket genom att hormonen drar ihop blodkärlen. 4. KALIUM Kalium, i form av ett salt, finns i kroppens celler och är nödvändigt för nervernas, hjärtats och musklernas funktioner. Mycket höga och mycket låga kaliumvärden kan orsaka rubbningar i hjärtats funktion och det är ett allvarligt tillstånd. Njurarna medverkar i regleringen av mängden kalium i blodet genom att anpassa utsöndringen. Om blodets surhetsgrad ökar riskerar också kaliumkoncentrationen i blodet att öka och njurarna reagerar då genom att öka utsöndringen. 5. SYRA OCH BAS Kroppens celler fungerar bäst när blodets surhetsgrad (ph) ligger på rätt nivå. Det här reglerar njurarna genom att utsöndra eller återanvända större eller mindre mängder vätejoner. På så sätt strävar njurarna efter att upprätthålla en balanserad surhetsgrad. 6. KALK OCH FOSFAT Kalk eller kalcium är viktigt för skelettet. För att kalcium skall kunna sugas upp i tarmen behövs D-vitamin och detta vitamin aktiveras i njurarna. Njurarna har stor betydelse för att upprätthålla balansen mellan kalcium och fosfat och det gör dom genom att utsöndra varierande 2:2 N JURARNA FANTASTISKA ORGAN MED MÅNGA UPPGIFTER

11 mängder av dessa ämnen. Bisköldkörtlarna (som sitter intill sköldkörteln frampå halsen) medverkar också i regleringen av kalcium-fosfat-balansen. 7. RÖDA BLODKROPPAR I blodet finns s k röda blodkroppar, vars viktigaste uppgift är att transportera syre från lungorna till alla celler i kroppen. Genom stimulans av hormonet erytropoietin, EPO, som bildas i njurarna, tillverkas de röda blodkropparna i röda benmärgen i vissa ben i kroppen. Mer EPO ger fler röda blodkroppar och därmed bättre syretransport och det är därför tillverkat EPO (olagligen) har använts inom vissa idrotter (där stor uthållighet är viktigt). Mindre EPO ger färre röda blodkroppar och man får ett lägre Hb-värde (hemoglobin). Njurar för livet Den här uppräkningen av några av njurarnas viktigaste funktioner och det finns många fler visar tydligt vilken central roll njurarna spelar i kroppens hela maskineri. Njurarna är helt enkelt riktiga lagspelare, som är inblandade i och påverkar en lång rad livsviktiga funktioner. Med sin intelligenta design, enorma kapacitet och fenomenala uthållighet är njurarna helt enkelt ett av kroppens viktigaste organ. Mina anteckningar N JURARNA FANTASTISKA ORGAN MED MÅNGA UPPGIFTER 2:3

12 Mina anteckningar N JURARNA FANTASTISKA ORGAN MED MÅNGA UPPGIFTER

13 3. Förebyggande av njursvikt och mer Det är bättre att förebygga än att bota brukar man säga. Det gäller som en allmän regel för alla sjukdomar. Men, det gäller i än högre grad för njursvikt. När kronisk njursjukdom väl utvecklats och njurfunktionen blivit nedsatt, då går sjukdomen vanligen inte att bota. Förlorad njurfunktion är och förblir förlorad för alltid, man blir helt enkelt inte frisk igen. Nånsin. Det är därför man säger kronisk njursvikt. (Vid akuta försämringar av njurfunktionen kan dock funktionen i vissa fall komma tillbaka.) Det är därför ännu viktigare att göra vad man kan för att om möjligt försöka undvika eller förebygga att njursjukdom över huvud taget uppkommer. Det är inte speciellt lätt och för vissa, särskilt ärftliga, njursjukdomar är det närmast omöjligt. Men, utgångspunkten måste ändå vara att försöka minska riskerna för njursjukdom inte minst därför att man då förebygger också den vanligaste komplikationen som följer av njursjukdom, nämligen hjärt-kärlsjukdom. De allra första tecknen Att allting inte är riktigt som det borde vara kan man tidigast upptäcka genom ett enkelt urinprov. Om mängden protein i urinen ökar kan det vara det allra första tecknet på en ökad risk för njursjukdom och även hjärt-kärl-sjukdom (detta gäller framför allt vid diabetes och vid njursjukdom p g a högt blodtryck). Det protein man testar för heter albumin och när man får de första, minsta men mätbara mängderna albumin i urinen kallas detta mikroalbuminuri. Om man har sådan mikroalbuminuri vid upprepade tester anses det vara det allra första tecknet på att en sjukdomsprocess håller på att starta. Och det kan då finnas anledning att kartlägga och kontrollera övriga riskfaktorer och redan då sätta in viss behandling och andra åtgärder för att minska riskerna. Att albumin över huvud taget läcker ut i urinen tyder på att väggarna i de minsta blodkärlen har börjat bli skadade av någon anledning, som till exempel av inflammation, högt blodtryck och förhöjt blodsocker (vilket i sin tur tyder på diabetes eller förstadier till diabetes). Vid andra sjukdomar kan det första tecknet vara blod i urinen eller andra symtom. Vid allvarlig åderförkalkning finns ibland inget protein i urinen. F ÖREBYGGANDE AV NJURSVIKT OCH MER 3:1

14 Undersökningar Vid läkarbesök och vid s k hälsokontroller tas ofta både blod- och urinprov. Följande är några av de undersökningar man vanligen genomför: Protein i urinen. För att få ett exakt mått på de minsta mängderna av protein, dvs på mikroalbuminurin, används antingen direkt ett speciellt precisionsinstrument, som ger ett exakt svar inom ett par minuter, eller så skickas provet till ett laboratorium. Svaret berättar om hur mycket albumin man har i urinen. Om testen upprepade gånger visar förhöjda värden kan detta vara till hjälp för doktorn att bedöma om det finns en risk för begynnande eller framtida njurproblem och om ytterligare utredning är nödvändig. Testen används alltid vid uppföljning av diabetes. Även s k provstickor kan användas för att bedöma mängden protein i urinen, men de är inte lika säkra och exakta och ger utslag först när större mängder protein finns i urinen, dvs när processen nått längre. Blodtrycket tas vanligen efter en stunds vila och i sittande ställning. Ett högt blodtryck är en viktig bakomliggande faktor för hjärt-kärlsjukdomar och innebär ofta både medicinering och andra åtgärder. En liten andel av patienter med högt blodtryck utvecklar njursvikt, men flertalet patienter med njursvikt utvecklar högt blodtryck. Blodsocker. Om blodsockret är högre än normalt kan det tyda på att man har eller är på väg att få diabetes, det som tidigare också kallades sockersjuka. Mängder av människor har de första tecknen på diabetes utan att veta om det, eftersom sjukdomen i början inte ger några påtagliga symtom. En av komplikationerna vid långvarig diabetes är att man kan få njursvikt. Vikten och midjemåttet. Övervikt och fetma ökar riskerna för bl a diabetes och hjärt-kärl-sjukdomar. Speciellt riskfyllt anses det s k bukfettet vara, varför man vid vissa hälsokontroller också mäter midjemåttet och ibland även stussmåttet. Blodprovet ger också svar på hur mycket slaggprodukter som finns kvar i blodet och som alltså inte har renats i njurarna. Det vanligaste testet heter kreatinin och mängden sådant kreatinin används som ett mått på njurarnas reningsförmåga. Ökad mängd kreatinin i blodet tyder på nedsatt njurfunktion. Blodfetter, bl a kolesterol, mäts också genom blodprovet och mängderna av både det goda och det onda kolesterolet redovisas. Testerna kan också ge svar på en lång rad andra värden och det kan du läsa mer om på sidorna 4:5 4:7. 3:2 F ÖREBYGGANDE AV NJURSVIKT OCH MER

15 Vissa har en ökad risk Vissa människor kan ha en ökad risk att drabbas av njursvikt, nämligen människor med diabetes, högt blodtryck, kraftig övervikt och uttalad åderförkalkning. Har man ett eller flera av dessa sjukdomstillstånd är det än viktigare att genomgå regelbundna kontroller. Långvarig diabetes kan leda till njursvikt. Men ett väl kontrollerat blodsocker skyddar njurarna och minskar på så sätt risken för komplikationen njursvikt. Ungefär en fjärdedel av alla som har njursvikt har också diabetes. Högt blodtryck (hypertoni), som är välbehandlad, minskar risken för njurkomplikationer. Men långvarig okontrollerad hypertoni medför risk för både njursvikt och hjärt-kärl-sjukdomar. Kraftigt överviktiga har ökad risk att få diabetes, hypertoni och hjärt-kärlsjukdomar och därmed ökad risk också för njursvikt. Viktigaste riskfaktorer för åderförkalkning är ärftlig benägenhet, hypertoni, förhöjda blodfetter och rökning. Rökare har ökad risk att få en lång rad sjukdomar, däribland njursvikt. Äldre kan ha mer eller mindre nedsatt njurfunktion, som en naturlig del av åldrandet. Men äldre (över 50 år) har också en ökad risk att drabbas av högt blodtryck, åderförkalkning och njursjukdom. De flesta njursjuka är i årsåldern. Människor som har njursvikt, diabetes eller hjärt-kärl-sjukdomar i familjen har en ökad risk för njursvikt. Vissa njursjukdomar är ärftliga. Symtom är inget att lita på Ett av problemen med förebyggande av njursjukdom är att de första tecknen på att allt inte är bra vanligen inte ger några som helst symtom. Man kan ha onormala värden på sina blod- och urintester och man kan tillhöra alla riskgrupper, men ändå känna sig helt och fullt frisk. Man kan till och med mycket väl vara diabetiker med högt blodtryck och begynnande njursvikt utan att veta om det. Symtom på dessa sjukdomar är alltså inget att lita på när symtomen kommer är sjukdomarna vanligtvis ganska långt framskridna. Det första symtomet på njursvikt kan vara en tilltagande trötthet, minskad aptit eller lätt illamående och när dessa symtom blir påtagliga har man kanske redan förlorat hela 70% eller mer av sin njurfunktion. Det är alltså människor, som känner sig helt friska och inte har några symtom, som bör genomgå regelbundna kontroller av bl a sin njurfunktion. Syftet är att tidigt upptäcka, tidigt behandla och därmed förhoppningsvis förebygga utvecklandet av sjukdom. När symtomen kommer, då är vanligtvis möjligheterna att förebygga sjukdom borta och man har redan blivit ett fall för sjukvården. F ÖREBYGGANDE AV NJURSVIKT OCH MER 3:3

16 Förebygga genom tidig behandling Vad gör man då, om och när det visar sig att man har tidiga tecken på ökad risk genom onormala värden på testerna och i synnerhet om man samtidigt tillhör någon eller flera av riskgrupperna? Ja, det beror ju på det bestäms av hur den samlade bilden ser ut och den bedömningen måste din doktor göra. Men här är några vanliga och på många sätt självklara exempel: Har man redan diabetes eller om proverna tyder på att man håller på att få diabetes då måste blodsockervärdena hållas under strikt kontroll, t ex med medicinering, ökad fysisk aktivitet, minskad vikt, ändrade kostvanor. Läs vidare om detta under flik 7. Har man högt blodtryck bör det sänkas med hjälp av medicinering, ökad fysisk aktivitet och andra åtgärder. Vid njursjukdom bör målet vara ett blodtryck på 130/80 eller lägre (se flik 6). Vissa blodtrycksmediciner (ACE-hämmare och ARB/AII-antagonister) har också effekt på albuminurin, dvs på läckaget av protein genom urinen, och har därför en dubbel och speciellt skyddande funktion för njurarna. Är man kraftigt överviktig bör man sträva efter att gå ner i vikt. Målet bör vara ett BMI på Under flik 10 får du reda på vad BMI är, hur du räknar ut ditt eget BMI och sedan några råd om viktkontroll. Ett midjemått om högst 94 cm för män och 80 cm för kvinnor rekommenderas. Starkt ökad sjukdomsrisk har män med ett midjemått på mer än 102 cm och kvinnor med ett midjemått på mer än 88 cm. Rökare skall göra allt de kan för att bli tobaksfria och det är aldrig för sent att börja sluta röka. En lång rad fördelar med att vara rökfri hittar du under flik 8. Regelbunden fysisk träning har en lång rad positiva, sjukdomsförebyggande effekter, bl a på blodtrycket, på vikten, på skelettet, på välbefinnandet. Läs mer om detta under flik 9. Det hänger på dig själv Det mesta av det som nämnts i detta avsnitt hänger på dig själv från initiativet att regelbundet genomgå hälsokontroller till att göra fysisk träning till en god vana. Resultaten av testerna ger doktorn ett underlag för att bedöma de risker du löper för att utveckla sjukdomar. Onormala testvärden kan också leda till att doktorn ger dig recept på läkemedel och/eller rekommenderar dig hälsofrämjande förändringar av såväl din kost som dina levnadsvanor. Kanske skriver doktorn också ut ett recept på fysisk aktivitet för dig. Men, sedan är det upp till dig själv, det är ditt eget ansvar, att faktiskt ta medicinen som du ska och genomföra de andra förändringar, som doktorn rekommenderar och som syftar till att du förhoppningsvis skall kunna undvika eller förebygga sjukdom. 3:4 F ÖREBYGGANDE AV NJURSVIKT OCH MER

17 Det är din kropp, dina njurar och ditt hjärta det gäller och chansen för att de här organen skall hålla både länge och väl är betydligt större om du sköter dem bra. Dina egna HÄLSOMÅL Så här i slutet på avsnittet om förebyggande av sjukdom kan det vara lämpligt att tänka efter. Kanske har du varit på ett läkarbesök eller hälsotest nyligen, kanske inte, men oavsett vilket kan du här ta en stund och fundera över och skriva ner hur din situation ser ut idag och hur du skulle vilja att den skulle vara i morgon, dvs vid någon tidpunkt i framtiden. Här är jag idag Diabetes Ja Nej Ja Nej Här vill jag vara i morgon Blodtryck Vikt Midjemått Röker antal cigg/dag... Fysisk träning... ggr/vecka...minuter/dag... cigg/dag... ggr/vecka... minuter/dag Fakta och inspiration I resten av den här pärmen hittar du mängder av fakta och förhoppningsvis också en hel del inpiration för att genomföra ditt eget hälsoprogram. För att utforma ditt eget hälsoprogram behöver du råd och vägledning av din doktor och andra, t ex sjuksköterskan, dietisten och sjukgymnasten. Men att genomföra programmet, det är det bara du själv som kan. Så: Sätt dina egna realistiska mål och sätt igång! F ÖREBYGGANDE AV NJURSVIKT OCH MER 3:5

18 Min egen hälsoplan Det här tänker jag göra: För att uppnå detta: :6 F ÖREBYGGANDE AV NJURSVIKT OCH MER

19 4. Nedsatt njurfunktion Njursvikt Naturligt åldrande Njurarnas reningsförmåga och också deras andra funktioner minskar hos alla med stigande ålder. Hälften av friska 65-åringar kan ha förlorat cirka en tredjedel av sin njurfunktion. Var fjärde person över 70 år kan ha förlorat ungefär hälften av njurfunktionen. Men det behöver inte innebära att de har några som helst symtom på njursvikt. Den minskande funktionen är på sätt och vis en naturlig del av åldrandet på samma sätt som en rad andra kroppsliga funktioner också avtar med stigande ålder. Enorm överkapacitet Normala och friska njurar har en överväldigande överkapacitet. De klarar av mycket mer än dom egentligen behöver. Detta är naturligtvis en stor fördel, njurarna har på så sätt en stor reservkapacitet och man kan klara sig bra med bara en mindre del av orginalfunktionen kvar. Det är också därför som de flesta friska lugnt kan donera en av sina njurar till någon behövande, då man klarar sig bra med bara en njure. Men det kan också vara en nackdel, eftersom man kan förlora så mycket av funktionen utan att man egentligen märker något. Symtomen på njursvikt kommer inte förrän man har förlorat mer än två tredjedelar (mer än 70%) av sin njurfunktion. Det innebär att njursjukdom ofta inte upptäcks förrän den nått ett avancerat stadium, dvs när man har mindre än en tredjedel av njurfunktionen kvar. Njursvikt Kronisk njursvikt innebär att njurarna har drabbats av sjukdom, som med tiden medför att de inte klarar sina normala uppgifter lika bra som tidigare. Vid njursvikt kan njurarna bli mindre än normalt (s k skrumpnjure) eller större än normalt (t ex vid cystisk njursjukdom). Njursvikt är inte speciellt ovanligt. Mellan 5 och 10% av befolkningen mellan en halv och en miljon svenskar har någon grad av nedsatt njurfunktion. De flesta av dessa vet inte om det. Dock är det relativt få endast cirka 1% av alla med nedsatt njurfunktion som drabbas av terminal njursvikt, dvs att njurarnas funktion helt upphör. För de allra flesta är det alltså möjligt att leva med en nedsatt njurfunktion under lång tid, under många år, dels därför att njurarnas reservkapacitet är så stor och dels därför att sjukdomen ofta går så långsamt. Problemet är dock att redan vid en måttligt nedsatt njurfunktion är risken för att drabbas av komplikationen hjärt-kärl-sjukdomar mer än tio gånger större än vid normalt fungerande njurar. Det är det, som är det allvarligaste. N EDSATT NJURFUNKTION NJURSVIKT 4:1

20 De vanligaste orsakerna till njursvikt Diabetes (som tidigare också kallades sockersjuka ) kan på längre sikt ge olika komplikationer och bland annat orsaka njursvikt genom att blodkärlen i njurarna skadas. Detta kan drabba både dem som fått diabetes i unga år (typ 1) och dem som får sjukdomen i högre ålder (typ 2). Var fjärde människa med njursvikt har också diabetes. Kronisk njurinflammation (glomerulonefrit) finns av flera olika typer, med olika sjukdomsbild och förlopp. Orsaken till inflammationen är oftast okänd, men inflammationen medför att njurvävnaden steg för steg förlorar sin normala funktion. Av alla njursviktiga har ungefär var fjärde drabbats av glomerulonefrit. Det finns även njurinflammationer som är del i en allmän inflammatorisk sjukdom. Högt blodtryck kan på sikt skada njurarnas blodkärl och leda till njursvikt och njursvikt leder nästan alltid till högt blodtryck. Cystnjurar är en ärftlig sjukdom, som tar sig uttryck i att vätskefyllda blåsor (cystor) bildas i njurarna. Sjukdomen har ett långsamt förlopp och njursvikt uppträder oftast i medelåldern. Pyelonefrit orsakas ofta av upprepade urinvägsinfektioner hos dem som haft problem med urinavflödet i urinledarna i barndomen, då bakterier har trängt in i njurvävnaden och skadat den. Det finns många andra tillstånd som också kan leda till njursvikt, som t ex olika missbildningar och kärlsjukdomar i njurarna. Det är inte säkert att doktorn i just ditt fall kan berätta exakt vad som har orsakat njursvikten. Ett skäl till detta kan vara att symtomen och därmed upptäckten av njursvikten kommer så sent och att det därför kan vara flera eller till och med många år sedan grundsjukdomen startade. Det kan också vara en kombination av olika orsaker. Men, oavsett orsaken eller orsakerna i just ditt fall skall du nu leva med den njursvikt du har och göra det bästa av situationen genom att följa de råd och anvisningar du får. Prover och analyser Som njursviktig kommer du att ganska regelbundet få lämna blodprov och urinprov (på vårdcentralen eller på speciella provtagningscentraler). Dessa prover analyseras på alla möjliga sätt på ett laboratorium. Som svar på analyserna kommer sedan till din doktor en lång lista med för en lekman rätt obegripliga ord, bokstäver och siffror. Men de betyder alla någonting och det är med ledning av dessa värden som doktorn kan bedöma din njurfunktion, din allmänna hälsa och vilka läkemedel och annan behandling du behöver. Fråga gärna din doktor om en kopia av rapporten från laboratoriet, så att du i lugn och ro hemma och när du vill kan studera i siffror hur du egentligen mår. På sidorna 4:5 4:7 får du korta förklaringar av vad de olika analyserna är till för och vad de olika värdena betyder. 4:2 N EDSATT NJURFUNKTION NJURSVIKT

21 Bestämning av njurfunktionen Hur bra eller dåligt njurarna fungerar kan man ta reda på genom blodprov och urinprov. Genom blodprovet får du bland annat veta hur mycket av slaggämnet kreatinin, som finns i ditt blod. Kreatinin är en restprodukt från energiomsättningen i musklerna och det utsöndras normalt via urinen. När njurarna har en nedsatt funktion filtreras inte kreatininet bort som det ska utan blir kvar i blodet, varför värdet på kreatinin i blodet stiger. Koncentrationen av kreatinin i blodet är alltså beroende på hur mycket som utsöndras, men beror också på hur stor muskelmassa du har, hur mycket protein du äter och på din ålder (mer vid stigande ålder). Ett normalt kreatininvärde, dvs vid friska njurar, är ungefär Cystatin-C är ett annat ämne som finns i blodet och koncentrationen avspeglar njurfunktionen på ett bra sätt, oberoende av muskelmassan. Metoden är relativt ny och används i ökande omfattning. Urea bildas som en slutprodukt vid nedbrytningen av protein. Mängden urea i blodet ger ett mått på ansamlingen av slaggämnen, dvs hur orenat blodet är. Mängden urea ger också en uppfattning om relationen mellan intag och nedbrytning av protein, men urea i blodet kan öka eller minska av också många andra skäl än njursvikt. Ett annat sätt att mäta njurarnas reningsförmåga är genom ett speciellt urinprov, där du skall samla all din urin under 24 timmar. Genom detta prov får man ett mått på reningsförmågan genom s k kreatinin-clearance. Genom att tillföra t ex Iohexol (ett röntgenkontrastmedel) till blodet och sedan studera hur snabbt det försvinner ur kroppen får man en ännu noggrannare uppfattning av njurarnas funktion (Iohexol-clearance). Med alla dessa metoder kan njurarnas reningsförmåga uppskattas. Den kallas med ett fint ord glomerulär filtration (GFR) och uttrycks i milliliter per minut. Men i praktiken och i dagligt tal är det ungefär detsamma som procent (%) av normal funktion. Så här delar doktorerna in njursvikt i olika svårighetsgrader eller stadier: 1. Mer än 90 = normal reningsförmåga eller funktion = lätt njursvikt (ger inga symtom) = måttlig njursvikt = allvarlig njursvikt (ger symtom) 5. Mindre än 15 = mycket liten reningsförmåga eller funktion N EDSATT NJURFUNKTION NJURSVIKT 4:3

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi INNEHÅLL: 3. Superhjältenjurens superkrafter 4. Superhjältenjuren 5. Fiende nummer 1: ÖVERVIKT 6. Superhjältenjuren

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Dialysen/ Njurpolikliniken /

Dialysen/ Njurpolikliniken / PRE-DIALYS När njurarnas funktion är nedsatt. Njurarna är bönformade organ som finns på båda sidorna om Din ryggrad ungefär mitt på ryggen. Njurarna fungerar som filter, genom vilka blodet strömmar 24

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom

Patientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Patientinformation Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Till patienten Du har ordinerats Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna informationsbroschyr förklarar vad

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI

PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER

Janssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.

Läs mer

förstå din katts njurhälsa

förstå din katts njurhälsa förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Längd Vikt Midjemått BMI (body mass index) Blodtryck Puls Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform

Läs mer

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede

Bromsen på Danderyd. - för njursvikt i tidigt skede Bromsen på Danderyd - för njursvikt i tidigt skede Under det senaste decenniet har det blivit alltmer känt att lätt till måttlig njursvikt är vanligt förekommande. Undersökningar från bland annat Norge

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Njurtransplantation. Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Njurtransplantation Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Introduktion I Sverige transplanteras ca 350 njurar varje år, fördelade på fyra centra, Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala.

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Användarmanual Blodtrycksmätare

Användarmanual Blodtrycksmätare Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå

Läs mer

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång

Tidig upptäckt och egenvård. - viktiga nycklar för framgång Tidig upptäckt och egenvård - viktiga nycklar för framgång På 60-talet Karies-epidemi Terminal tandsvikt Terminal tandsvikt Det går INTE att borra bort karies Orsaken Bakterie- beläggningen Förebyggande

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Hälsochecken Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll: Provtagning (blodsocker, kolesterol och blodvärde) Alla resultat får man i pappersform med sig när man går Beräknad tidsåtgång: ca 20 min

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Physioneal 23.3.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst I Europa drabbas många människor

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

WAR / 08-07/ Halmstad Tryckeri. Till dig som behandlas med Waran

WAR / 08-07/ Halmstad Tryckeri. Till dig som behandlas med Waran WAR / 08-07/ Halmstad Tryckeri Till dig som behandlas med Waran Innehåll Några inledande ord... 3 Är du anhörig?... 3 Varför behöver jag Waran?... 4 Hur länge behöver jag ta Waran?... 4 Hur ofta och när

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus

Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Välkommen till Dialysavdelningen/Njurpolikliniken på Mellersta Österbottens Centralsjukhus MÖCS Dialysavdelningen tel. 06-8264590 Njurpolikliniken tel. 06-8264592

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys

Att leva med PD. En introduktion till peritonealdialys Att leva med PD 1 En introduktion till peritonealdialys 1 En introduktion till peritonealdialys Om du nyligen har fått veta av din läkare att du snart måste börja med peritonealdialys undrar du kanske

Läs mer

Varför ska jag träna som senior

Varför ska jag träna som senior Varför ska jag träna som senior Men vad är det egentligen som händer med kroppen när vi blir äldre? Hjärtat, cirkulation och andning Slagvolymen sjunker Vilopulsen stiger Den maximala hjärtfrekvensen sjunker,

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning:

Skrivningsnummer:.. Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18. Klinisk medicin. MEQ-fråga 1. Totalt 19 poäng. Anvisning: Rest delexamination 1, VT 2011 2011-03-18 Klinisk medicin MEQ-fråga 1 Totalt 19 poäng Anvisning: All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan

Läs mer

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén

3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus. Niklas Dahrén 3 tester för att diagnosticera diabetes mellitus Niklas Dahrén 3 tester kan göras för att diagnosticera diabetes mellitus 1. Mätning av fasteglukos 2. lukostoleranstest (OTT) 3. Mätning av glykerat hemoglobin

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare< Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Patofysiologi vid kronisk njursvikt Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Nefronet, njurarnas funktionella enhet Ca 1 Mio per njure Överkapacitet ca 50% Kan adaptera

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer